Sök i Ratio Lex

Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt f. d. sergeanten af andra klassen vid Kalmar regemente Wilhelm Gottfrid Sterner

1912-04-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:134, Angående pension ä allmänna indragning sstaten åt f. d. sergeanten af andra klassen vid Kalmar regemente Wilhelm Gottfrid Sterner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

i

Nr 134.

Kung!.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

pension ä allmänna indragning sstaten åt f. d. sergeanten

af andra klassen vid Kalmar regemente Wilhelm Gottfrid

Sterner; gifven Stockholms slott den 1 april 1912.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att f. d. sergeanten af andra klassen vid Kalmar regemente Wilhelm

. Gottfrid Sterner må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten

åtnjuta en årlig pension af sjuhundraåttio kronor att

beräknas och utgå från och med september 1910.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagms protokoll. 1912. 1 samt. 98 höft. (Kr 134.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet, inför

Hans Maj;t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 1 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Bergström, föredrog i underdånighet

en ansökan om pension åt f. d. sergeanten W. G. Sterner och

anförde härvid:

»F. d. sergeanten Wilhelm Gottfrid Sterner är född år 1871 och antogs

år 1892 till volontär vid Kalmar regemente. I slutet af år 1902

utnämndes han till distinktionskorpral. Då distinktionskorpraler enligt

gällande författning ej få kvarstå i tjänsten längre än till 32 års ålder,

skulle Sterner år 1903 hafva erhållit afsked ur krigstjänsten, men

undgick detta därigenom, att han år 1903 utnämndes till sergeant i

regementet. Den 6 augusti 1908 erhöll Sterner konstitutorial å sergeantsbeställning

af andra klassen och hade sedan att tjänstgöra ytterligare

två år, innan fullmakt jämlikt tjänstgöringsreglementets bestämmelser

kunde meddelas honom å samma beställning. Sterner visade sig

emellertid småningom mindre lämplig för tjänsten. Den 15 november

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

1909 dömdes han af rådstufvurätten i Eksjö till 10 kronors böter, för

det han i onyktert tillstånd den 2 november 1909 aflossa! ett revolverskott

å allmän plats i staden, och ålades därjämte af regementschefen

disciplinstraff för fylleri, vanvårdande af den aktning, krigsman af

andra bör äga m. m. I augusti 1910 erhöll Sterner på egen ansökan

afsked från regementet, men öfverklagade afskedsbeslutet under framhållande

af, att han tvungits begära afsked genom muntlig befallning från

regementschefen. I infordradt yttrande meddelade öfverste C. A. Stålhammar,

att Sterners afskedande varit nödvändigt på grund af hans

olämplighet och oanvändbarhet som underofficer, och att man uppmanat

Sterner själf inlägga om afsked endast för att bespara honom svårigheter

vid sökande af civil anställning. Krigshofrätten fann Sterners

angifvelse icke förtjäna afseende.

Sterner grämde sig mycket öfver afskedet, och efter Krigshofrättens

utslag kom det i början af december 1910 till ett häftigt utbrott,

i det han under tecken al'' stark ångest uppträdde förvirradt och våldsamt.

Han blef då förd till Ponténska hemmet i Korsberga, där han

vårdades från den 9 december 1910 till den 1 mars 1911, under hvilken

tid han yppade religiösa grubblerier med knäfall och uppläsande

af böner och bibelspråk. Efter hemkomsten från Korsberga har han

visserligen mestadels varit bättre, men emellanåt har det kommit på

honom ängslan, då han brukat ''falla ned och bedja till Gud’.

I eu den 4 april 1911 inkommen skrifvelse har nu Sterners hustru

Anna Sterner anhållit, att mannen måtte komma i åtnjutande af pension,

och såsom stöd för denna begäran åberopat, att Sterner tjänstgjort fem

år såsom lönlös sergeant i regementet och att familjen därför måst

sätta sig i skuld.

Angående Sterners sinnestillstånd har förebragts följande utredning.

Redan fyra å fem år före afskedet hade Sterner, enligt flera

kamraters vittnesbörd, visat sig mycket egendomlig, så att han genom

sitt besynnerliga uppträdande ådragit sig de värnpliktigas löje och vanvördnad.

Under sin senaste tjäiistgöringstid vid regementet hade han

medelst eu mindre penningsumma, som han fått genom sitt giftermål,

inköpt en fullständigt värdelös gruffyndighet, som han trodde skulle

gifva honom guld. Då hans bekanta ställde sig skeptiska gent emot

hans förhoppningar härutinnan, förklarade han, att han och en person

i Tyskland voro de enda, som begrepo något i den vägen, samt sade

sig vara född kemist. Han misstänkte alla människor, att de ville göra

Framställning

af Sterners

hustru.

Undersökning

angående

Sterners sinnessjukdom.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Medicinal*

gtyrelsens

yttrande.

Kung1. May.ts Nåd. Proposition Nr 134.

honom utfattig genom att narra från honom hans grufva, och slutligen

blef han så virrig, att det var nästan omöjligt tala med honom. I sin

orubbliga tro på sin stora rikedom och för att demonstrera denna tog

han sig en dag före att slita sönder sex hundrakronsedlar, som han

hade samlat. Dessa storhetsideer framträdde äfven, utan att lian förtärt

alkohol. Tidvis begagnade lian emellertid starka drycker till öfvermått.

Den 2 september 1911 blef Sterner undersökt af t. f. asylläkaren

Birger Norrbin. Sterner visade sig därvid alldeles sakna insikt om sin

sjukdom, i det han endast medgaf, att han varit ''litet för ifrig i sina,

böner’, och ansåg, att orsaken till hans afsked allenast varit förtal al

kamraterna, som voro afundsjuka för att han hade det bättre än de

och höll sig på sin kant. I öfrigt upplyste han, på fråga om han

hörde röster, att han, då han bedt till Gud, liksom fått svar och kunnat

samtala med Gud, samt att han emellanåt hörde ''Guds röst’, då

han var ''försänkt i bön’.

I ett den 10 oktober 1911 afgifvet intyg har Norrbin intygat,

att Sterner lede al en sinnessjukdom, som tagit sin början långt

innan han afskedades från sin tjänst och som tydligen var orsaken till

den oduglighet i tjänsten, som föranledt hans alskedande,

att denna sinnessjukdom, från hvilken Sterner då ej ännu tillfrisknat,

torde vara af degenerativt ursprung, hvilket framginge såväl af

ärftlig belastning som af den omständigheten, att stegringarna i sjukdomen

alltid uppkommit genom en sjuklig bearbetning al yttre händelser,

såsom utslag af en af sinnessjukdom beroende egenhet,

samt att om än förbättring i det sjukliga tillståndet vore att förvänta,

det likväl vore sannolikt, att Sterner med sin sjukliga egenhet aldrig

komme att blifva fullt lämplig för sin forna tjänst såsom sergeant.

Medicinalstyrelsen har afgifvit det utlåtande, att Sterner sedan

liera år lidit af en sinnessjukdom, som utvecklat sig så småningom och

hvars mest framträdande symtom utgjorts af en betydande omdömeslöshet

i förening med misstänksamhet och storhetsideer, hvartill sedermera

kommit religiösa grubblerier med ångest och hallucinationer.

Denna symtomkombination i förening med den smygande utvecklingen

af sjukdomen talade afgjordt för, att denna vore al kronisk, obotlig

art, något som å andra sidan på intet sätt motsades däraf, att tider af

stegring uti sjukdomsbilden växlat med tider af kortvarig minskning i

densamma, då under dessa senare perioder symtomen dock aldrig försvunnit

eller sjukdomsinsikt inträdt. På grund häraf förklarade medicinalstyrelsen,

att det med hänsyn till beskaffenheten af den sjukdom,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

5

hvaraf Sterner lede, ej syntes sannolikt, att han någonsin kunde blifva

så frisk, att han kunde med arbete försörja sig.

Arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse hafva Arméförvaitansett

det af handlingarna framgå, att Sterners sinnessjukdom förefun- ninrgaenndeytt‘

nits hos honom redan ett par år, innan han förmåtts ingifva sin afskedsansökan

och denna blifvit beviljad, samt att Sterner i följd af

sjukdomen aldrig kunde blifva fullt lämplig för sin förra tjänst som

sergeant. Då sinnessjukdomen kunde antagas hafva varit orsaken till

det Sterners besynnerliga uppträdande, som i sin ordning föranledt,

att Sterner ansetts icke kunna erhålla fullmakt å sergeantsbeställningen,

syntes skäligt, att åt Sterner — hvilken därest sjukdomen utbrutit först

efter det han erhållit dylik fullmakt, icke kunnat afskedas, med mindre

han, enligt bestämmelserna i § 8 af de genom cirkulär den 22 juni

1877 fastställda grunderna för pensioneringen af arméns befäl och underbefäl

med vederlikar, kommit i åtnjutande af pension och fyllnadspension

— borde genom framställning till Riksdagen beredas pension

till belopp motsvarande den för sergeant af andra klassen bestämda

pension och fyllnadspension.

På grund häraf hafva nämnda departement hemställt, att hustru

Sterners ansökan måtte på det sätt bifallas, att Kungl. Maj:t i proposition

till 1912 års Riksdag föresloge Riksdagen medgifva, att Sterner

finge från allmänna indragningsstaten komma i åtnjutande af en årlig

pension till belopp, motsvarande den för sergeant af andra klassen bestämda

pension och fyllnadspension, att på grund af förekomna omständigheter

utgå från och med månaden näst efter den, då Sterner

erhållit afsked.

Statskontoret har tillstyrkt bifall till förevarande ansökning på statskontoret»

sätt arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse hem- yttrandeställt.

Sterner, hvilken år 1908 redan tjänstgjort fem år såsom sergeant Departementsutan

att åtnjuta lön såsom sådan, skulle, efter att år 1908 hafva blifvit chefen''

konstituerad till sergeant af andra klassen, under vanliga förhållanden

kunnat med ganska stor visshet påräkna att efter ytterligare två år

erhålla fullmakt å denna beställning och i vederbörlig ordning komma

i åtnjutande af med beställningen följande pensionsförmåner, utgörande

i pension och fyllnadspension tillhopa 780 kronor. Han har emellertid

innan de två årens utgång måst lämna tjänsten, för hvilken han icke

längre var lämplig. Då denna olämplighet dock, enligt hvad utredBxhang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 98 käft. (Nr 134.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 134.

ningen i ärendet gifver vid handen, haft sin grund i en hos honom redan

ett par år före afskedstagandet förefintlig latent sjukdom, töjde det

förefalla hardt, att Sterner skulle gå miste icke blott om nämnda fullmakt,

som han ifrigt efterlängtat, utan äfven om möjligheten att erhålla

pension, hvilken vore väl behöflig för honom och hans familj.

Då härtill kommer, att Sterner, enligt hvad medicinalstyrelsen upplyst,

sannolikt icke någonsin blir så frisk, att han kan försörja sig

med eget arbete, instämmer jag i arméförvaltningens civila departements

och sjukvårdsstyrelses förslag och hemställer, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att f. d. sergeanten af andra klassen vid Kalmar regemente

Wilhelm Gottfrid Sterner må under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af sjuhundraåttio kronor

att beräknas och utgå från och med septemer månad år 1910.»

Till denna departementschefens af statsrådets öfriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t

Konungen lämna nådigt bifall, och skulle proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Ali Söderhjelm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.