Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för egnahemslånefonden

1912-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:136, Angående kapitalökning för egnahemslånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136.

1

N:o 136.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående kapitalökning

för egnahemslånefonden; gifven Stockholms slott

den 29 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att

dels medgifva, att för år 1913 ett belopp af 7,500,000 kronor må af

Kungl. Maj:t enligt gällande bestämmelser disponeras till egnahemslån;

dels ock i samband därmed till ökning af egnahemslånefondens

kapital för år 1913 anvisa ett anslag af 7,365,000 kronor att utgå af

lånemedel.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 100 höft. (Nr 136—138.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd,. Proposition N;o 136.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Med bifall i hufvudsak till hvad Kungl. Maj:t i nådig proposition

föreslagit angående lån af statsmedel för beredande af tillfälle för arbetare

att på landsbygden förvärfva egna hem, medgaf Riksdagen,

enligt underdånig skrifvelse den 14 maj 1904, att under åren 1905

—1909 finge af Kungl. Maj:t disponeras högst 10 miljoner kronor att

såsom statslån tilldelas de hushållningssällskap samt för ändamålet

särskildt bildade aktiebolag och föreningar, hvilka ville genom utlämnande

af egnahemslån bereda mindre bemedlade arbetare tillfälle att på

landsbygden förvärfva egna hem, samt bemyndigade riksgäldskontoret

att under nämnda år tillhandahålla statskontoret högst 10 miljoner kronor

för bildande af en egnahemslånefond att för ofvan angifna ändamål

användas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 136.

Enligt underdånig skrifvelse den 28 maj 1908 medgaf Riksdagen,

uppå nådig proposition, att till egnahemslånefonden finge under hvart

och ett af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande ränteoch

kapitalbetalningar å från fonden utlämnade lån. Tillika bemyndigades

riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof, till egnahemslånefonden

öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad Riksdagens

år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranledde,

ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren

1909—1913 medel till så stort belopp, som funnes erforderligt för att

tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalbetalningar å

utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den

fonden åliggande utgift till godtgörelse åt riksgäldskontoret för den

räntekostnad, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret

förorsakades, och, under år 1909, bidrag till låneförmedlare

för betäckande af för dem genom lånerörelsen uppkommande

kostnader och möjliga förluster, motsvarande för hvarje låneförmedlare

en half procent af den ej till betalning förfallna kapitalskuld, hvari

låneförmedlaren på grund af från fonden utbekomna statslån vid samma

års början häftat, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 miljoner

kronor.

Genom nådiga kungörelsen den 13 juni 1908 fastställdes förändrade

allmänna villkor och bestämmelser för den af staten utöfvade

egnahemslånerörelse.

Såsom af det föregående framgår, utgingo förvaltningsbidragen

att börja med af fondens medel. Men vid 1909 och 1910 årens Riksdagar

uppfördes särskilda anslag på extra stat för detta ändamål.

Enligt de grunder, som från och med innevarande år tillämpas i

fråga om riksstatens uppställning, skall fondens ränteafkastniug med afdrag

af dess driftkostnader från och med år 1912 beräknas i riksstaten

och därmed tillföras statsregleringsfonden, under det att den kapitalförstärkning,

som för utlåningen är erforderlig, skall uppföras i riksstaten

såsom utgift för kapitalökning och tillföras egnahemslånefonden från

statsregleringsfonden. De bestämmelser, som för tiden till och med år

1913 meddelats dels om läggande till fondens kapital af de till statskontoret

inflytande annuiteterna å från fonden utlämnade lån, i den mån

dessa annuiteter utgöras af räntebetalningar, dels om fyllnadsmedels

tillhandahållande från riksgäldskontoret till fonden äfvensom om räntebetalning

till riksgäldskontoret, hafva följaktligen numer upphört att gälla.

Genom nådig proposition den 24 mars 1911 föreslog Kungl. Maj:t,

under åberopande af de nya grunderna för riksstatens uppställning,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 136:

Riksdagen att till ökning af egnaliemslånefondens kapital för år 1912

anvisa ett anslag af 5 miljoner kronor att utgå af lånemedel samt att

besluta, att af inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån skulle

från och med samma år det belopp, som kunde återstå, sedan fondens

driftkostnader blifvit från räntorna bestridda, tillföras statsverket.

Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.

Såsom jag i det föregående anfört, har Riksdagen i sin åberopade

underdåniga skrifvelse den 28 maj 1908 redan medgifvit, att från egnabemslånefonden

finge under år 1913 utlämnas lån till ett sammanlagdt

belopp af 5 miljoner kronor. Samma belopp tiar äfven under hvart

och ett af de senaste åren för ändamålet stått till Kungl. Maj:ts disposition.

De inkomna låneansökningarna hafva emellertid hvarje år uppgått till ett

afsevärdt större belopp än de sålunda tillgängliga medlen och detta har

haft till följd, att vid lånemedlens fördelning ofta betj^dliga reduceringar

måst äga rum i de begärda lånebeloppen. Då enligt de för lånerörelsen

gällande bestämmelserna lån till förvärfvande af jordbrukslägenheter

skola, där ej särskilda omständigheter föranleda undantag, äga företräde

framför lån till förvärfvande af bostadslägenheter, har det i främsta

rummet varit vid beviljandet af lån för sistnämnda ändamål, som dylika

reduceringar i stor utsträckning måst företagas. När en låneförmedlare

på grund häraf erhållit i många fall endast eu jämförelsevis liten bråkdel

af det lånebelopp han beräknat och i andra fall intet lån alls, har detta

icke endast väckt lättförklarlig misstämning utan äfven, enligt hvad jag

har mig bekant, vid flera tillfällen vållat kännbara olägenheter både för

låneförmedlaren och för de lånesökande, hvilka senare, då de vetat sig

uppfylla de för erhållande af lån ur statens egnahemslånefond gällande

villkoren, ansett sig kunna vidtaga förberedande åtgärder för skapandet

af det egna hemmet, hvilkas vidtagande, då lån uteblifvit, ofta kunnat

förorsaka dem afsevärda förluster. På många håll har det varit förenadt

med jämförelsevis stora svårigheter att bland befolkningens breda lager

väcka intresse för egnahemsrörelsen. Där man under sådana förhållanden

så småningom lyckats skapa ett dylikt intresse, har detta gifvetvis

märkbart slappats, då låneförmedlarna i saknad af tillräckliga lånemedel

befunnits urståndsätta att ens tillnärmelsevis uppfylla de anspråk, som

från de lånesökandes sida blifvit ställda på dem.

Under de år — från och med år 1908 — då ett bestämdt belopp

årligen stått till Kungl. Majrts disposition för här ifrågavarande ändamål,

hafva till lån för bostadslägenheter kunnat utlämnas endast nedan angifven

procent af de för sådant ändamål begärda lånebeloppen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

5

År

Låneförmedlare

Åt det

begärda

lånebeloppet

beviljadt i

procent

1908

Hushållningssällskap ..................................

61.3

Föreningar och bolag....................................

34.t

1 medeltal ..................

43.7

1909

Hushållningssällskap ....................................

34.7

Föreningar och bolag.................................. .

29.4

I medeltal .................

31.8

1910

Hushållningssällskap ....................................

33.6

Föreningar och bolag.................................

26.9

I medeltal .................

29.7

1911

Hushållningssällskap ....................................

38.6

Föreningar och bolag....................................

12.6

I medeltal ..................

24.5 |

| 1912

Hushållningssällskap ....................................

49.7

Föreningar och bolag...................................

14.0

1 medeltal ..................

30.3

Äfven om eu eller annan låneförmedlare med kännedom om do

tillgängliga lånemedlens otillräcklighet begärt statslån till något högre

belopp än det för den af honom utöfvade lånerörelsen oundgängligen

erforderliga, torde man dock af de här anförda siffrorna kunna sluta sig

till, att låneförmedlarna med de dem beviljade statslånebeloppen icke

på långt när kunnat tillfredsställa lånebehofvet, något som jag, med

den närmare kännedom jag äger angående detta behof inom vissa af

de lånesökande såväl hushållningssällskapen som föreningarna, anser

mig kunna ytterligare bekräfta.

De ändamål, man med den af staten understödda egnahemslånerörelsen

afser att vinna, äro för vårt land och vårt folk af den ingripande

betydelse, att det synes mig i synnerligen hög grad önskvärd!, att

statsmakterna, så vidt det låter sig göra, söka bereda tillgång till för

denna rörelses bedrifvande erforderliga statsmedel. Jag anser detta

vara så mycket viktigare, som staten vid denna sin lånerörelse såsom

låneförmedlare använder frivilliga mellanhänder, hvilkas större eller

mindre intresse för den uppgift, de åtagit sig, alltid kommer att utöfva

afgörande inflytande på de resultat, som man genom statens här ifrågavarande

uppoffringar afser att ernå. Allt, som försvårar detta deras

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 136.

maktpåliggande och ansvarsfulla arbete och sträfvanden, måste mer

eller mindre verka till skada för egnahemsrörelsen i stort sedt.

Jag kommer senare denna dag att för Eders Kungl. Maj:t framlägga

förslag till viss förändring i de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen

nu gällande allmänna villkoren och bestämmelserna.

Skulle detta mitt förslag, hvilket afser en förhöjning i högsta nu medgifna

såväl värde å lägenheter som lånebelopp för visst slag af dem,

vinna Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, kommer detta att ställa ökade

kraf på egnahemslånefonden och göra en förhöjning i densamma ännu

mera af behofvet påkallad. De sakkunniga, som tillkallats för att inom

jordbruksdepartementet verkställa utredning och utarbeta förslag till såväl

ändrade bestämmelser rörande egnahemslånerörelsen som andra åtgärder,

hvilka, från statens sida kunde vidtagas för att underlätta och befordra

egnahemsbildningen, hafva också uti sin framställning angående förenämnda

förändring i ifrågavarande bestämmelser framhållit behofvet af

en höjning af egnahemslånefonden.

Under sådana förhållanden anser jag nödigt, att till Kungl. Maj:ts

förfogande ställas ökade medel för bedrifvande af statens egnahemslånerörelse.

Utöfver de 5,000,000 kronor, som för detta ändamål beräknats

för år. 1913, synes mig för lånerörelsens bedrifvande under

sistnämnda år erfordras ett ytterligare belopp, som icke torde böra

beräknas till mindre än 2,500,000 kronor. Då inom statskontoret nu

gjorda beräkningar gifva vid handen, att de under år 1913 inflytande

amorteringarna å egnahemslånefonden kunna upptagas till 135,000 kronor,

skulle den kapitalökning, som för ifrågavarande år bör tillföras fonden, följaktligen

utgöra 7,500,000—135,000 kronor eller således 7,365,000 kronor.

Beträffande förvaltningsbidrag åt egnahemslåneförmedlare under

år 1913 har jag för afsikt att senare i dag hemställa om nådig proposition

angående medels anvisande för berörda, till driftkostnader för

egnahemslånefonden hänförliga bidrag.

I anslutning såväl till hvad jag nu yttrat som till hvad jag anfört till

statsrådsprotokollet den 13 januari 1912 ifråga om framställning till Riksdagen

beträffande kapitalökning åt, bland annat, nu ifrågavarande lånefond,

får jag alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen att

dels medgifva, att för år 1913 ett belopp af 7,500,000 kronor må

af Kungl. Maj:t enligt gällande bestämmelser disponeras till egnahemslån;

dels och i samband därmed till ökning af egnahem slånefond ens

kapital för år 1913 anvisa ett anslag af 7,365,000 kronor att utgå af

lånemedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 136.

7

Till denna åt'' statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga .. . till detta protokoll utvisar, skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Curt Rothlieb.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1912:104 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordhruksärendena. s. 5 i texten