Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning af det å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare

1912-03-29 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:139, Angående förhöjning af det å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 139.

1

N:o 139.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående förhöjning

af det å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda

förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare;

gifven Stockholms slott den 29 mars 1912.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen

att upptaga det å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget

till pensionering af civila tjänstinnehafvare till ett till 600,000

kronor förhöjdt belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adelswclrd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 101 höft. (Nr 139.)

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 139.

Utdrag af protokollet öfver finansårenden, hållet inför Hans Magi

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars

1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

i underdånighet:

Vid föredragningen inför Kungl. Maj:t af den till innevarande

års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof

erinrade jag, i fråga om regleringen af utgifterna under riksstateus

tionde hufvudtitel, bland annat, hurusom från och med år 1908 varit

å nämnda hufvudtitel uppfördt ett förslagsanslag å 100,000 kronor

till pensionering af civila tjänstinnehafvare samt att, då detta anslagår

för år alltmera öfverskridits, en höjning af detsamma icke längre

borde uppskjutas, hvarjemte jag förbehöll mig att få framdeles, i sammanhang

med förslag till proposition till Riksdagen i ämnet, utveckla de

närmare omständigheter, som därvid borde komma i betraktande. I

afbidan härå hemställde jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att beräkna ofvannämnda förslagsanslag med ett till 600,000 kronor

förhöj dt belopp.

Mitt berörda uttalande om vissa med denna anslagsfråga samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 139.

hängande närmare omständigheter syftade å det förhållandet, att jämlikt

11 § i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den

11 oktober 1907 viss del af kostnaderna för beredande af pensioner

enligt samma lag skall bestridas af den fond, till hvilken tjänstinnehafvarnas

egna bidrag till pensioneringen ingå. Då denna andel af pensionskostnaderna

skall fastställas af Kungl. Maj:t, anhåller jag nu att

få underställa frågan härom Kungl. Maj:ts pröfning.

Den pensionering af civila tjänstinnehafvare, som genom nyssberörda

lag kom till stånd, grundar sig, bland annat, på den förutsättningen,

att tjänstinnehafvarna själfva skola för ändamålet erlägga vissa

årliga afgifter, som ingå till en af statskontoret förvaltad fond, ''hvars

medel göras räntebärande. Den kommitté, som den 7 november 1902

afgaf förslag till förenämnda lag, beräknade, med ledning af eu utaf

dåvarande professorn, numera regeringsrådet A. Lindstedt gjord utredning,

att nyssnämnda pensionsafgifter skulle, om de sålunda fonderades,

komma att betacka omkring eu tredjedel af kostnaderna för pensioneringen.

Denna beräkning var gifvetvis endast approximativ och kunde

för öfrig! komma att motsvaras af verkligheten först då pensioneringen

nått sitt jämviktsläge, eller alltså då de pensionerade tjänstinnehafvarna

under hela sin föregående tjänstetid erlagt föreskrifna pensionsafgifter.

Att på förhand angifva storleken af den andel i pensionskostnaden,

som borde af fonden bestridas, fann kommittén icke vara möjligt, enär

härtill erfordrades ett material, som icke kunde föreligga, förr än pensionslagen

trädt i kraft och kännedom vunnits om antalet af de tjänstinnehafvare,

å hvilka lagen kunde tillämpas, samt deras pensionsunderlag

och pensionsafgifter m. m. 1 afseende å den blifvande beräkningen af

storleken af fondens tillskott till pensionsutgifterna syntes det kommittén

vara lämpligast att i pensionslagen endast fastslå, att sådan sannolikhetsberäkning

skulle ske efter vetenskapliga grunder, med fästadt afseende

å pensionsfondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas storlek,

samt att denna beräkning skulle verkställas minst eu gång hvart femte

år. Erforderliga föreskrifter om fondens förvaltning och om verkställande

af sannolikhetsberäkningen borde enligt kommitténs mening

af Konungen meddelas.

I öfverensstämmelse härmed intogs i pensionslagen under 11 $

följande stadgande:

»De i föregående paragraf omförmälda afgifterna ingå till en särskild

fond för pensionering af civila tjänstinnehafvare.

Från denna fond bestrides så stor del af kostnaden för beredande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 139.

af pension enligt denna lag, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

finnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas

storlek. Sådan beräkning skall verkställas minst en gång

hvart femte år.

Erforderliga föreskrifter om fondens förvaltning och om verkställande

af sannolikhetsberäkningen meddelas af Konungen.»

I nådiga kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter om

verkställighet af förenämnda lag föreskref Kungl. Maj:t, att pensionsfonden

skulle förvaltas af statskontoret, hvilket det i sådan egenskap

skulle åligga, bland annat, att, efter afslutandet af fondens räkenskap

för näst föregående året, så fort ske kan, till Konungen afgifva berättelse

angående fondens ställning vid årsskiftet, äfvensom att, sedan

summan af de pensioner, som under nästföregående året utbetalts enligt

ofvan åberopade pensionslag, blifvit tillförlitligen känd, från pensionsfonden

bereda godtgörelse åt de olika slag af medel (nämligen ofvannämnda

förslagsanslag samt postmedlen, det i tullverkets utgiftsstater

upptagna förslagsanslaget till pensionsstaten för afskedade tjänstinnehafvare

och reservationsanslagen till upprätthållande af patent- och

registreringsverkets samt försäkringsinspektionens verksamhet), frånhvilka

pensionerna utgått, med belopp, som svara mot fondens efter fastställd

fördelningsgrund uträknade andel i pensionsutgifterna.

Genom nådigt bref den 20 november 1909 bemyndigades statskontoret

att låta genom sakkunnig person verkställa den i pensionslagens

11 § stadgade sannolikhetsberäkningen. 1 anledning häraf uppdrog

statskontoret åt docenten vid Uppsala universitet P. E. Eagerholm

att utföra denna beräkning, och i april 1911 hade uppdraget fullgjorts.

Till grund för sina beräkningar hade docenten Eagerholm lagt det

sista årtiondets allmänna dödlighet samt en räntefot af 3.5 procent,

och hufvudresultatet af beräkningarna sammanfattades af honom sålunda:

»Det matematiska värdet den 1 januari 1910 af de pensioner, som

utgå eller komma att utgå enligt nämnda lag är följande:

Värdet af nu utgående pensioner ........................... kronor 3,580,000: —

Värdet af pensioner åt öfveråriga, ännu tjänstgörande

....................................................................... » 2,720,000: —

Yärdet af pensioner åt nu tjänstgörande, ej öfveråriga

.............................................................................. » 86,560,000: —

Värdet af pensioner åt framtida tjänstemän och

betjänte........................................................................ » 53,070,000: —

Summa förbindelser kronor 145,930,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö

Knuff/,. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 139.

Pensionsfondens tillgångar utgöras af kapitalbehållningen den 1

januari 1910 och värdet af kommande pensionsafgifter. Den årliga

summan af pensionsafgifter enligt denna lag är i medeltal 742,400

kronor. Alltså äro fondens tillgångar:

Kapitalbehållningen den 1 januari 1910 ............... kronor 1,302,020: —

Pensionsafgifterna, kapitaliserade efter 3.5 procent » 21,211,000: —

Summa tillgångar kronor 22,513,620: —

Pensionsfonden är alltså i stånd att i enlighet med lagens 11 §

bestrida 15.4 procent af pensionsbeloppen.»

Docenten Fagerholm framhöll vidare, hurusom skillnaden mellan

det sålunda funna procenttalet, 15.4, och det procenttal, omkring 30,

som enligt regeringsrådet Lindstedts beräkningar kunde anses motsvara

pensionsfondens tillskott till pensionskostnaden, till största delen härledde

sig af den öfverbelastning af fonden, som uppstått på grund

däraf, att det stora flertalet nuvarande tjänstemän hade att erlägga pensionsafgifter

blott under en del af sin tjänstetid. Fagerholm har därför

äfven beräknat, huru stor del af pensionskostnaden skulle kunna täckas

af afgifterna i händelse dessa erlagts af alla enligt pensionslagen pensionerade

tjänstinnehafvare under hela deras tjänstetid, och därvid funnit,

att den konstanta årliga pensionskostnaden, d. v. s. det konstanta belopp

som, om det afsattes för hvarje år och fonderades, skulle för all

framtid täcka pensionskostnaderna, är cirka 3,020,000 kronor. Då den

årliga afgiftssumman är i genomsnitt 742,000 kronor, skulle alltså afgifterna

under den nu gjorda förutsättningen täcka 24.5 procent af

kostnaden.

Hvad åter angår skillnaden mellan sistnämnda procenttal och det

af kommittén beräknade, beror denna enligt docenten Fagerholm till eu

del därpå, att den dödlighet, som ligger till grund för kommitténs

beräkningar, är större än den som nu gäller, men till öfvervägande del

däraf, att kommittén vid sina beräkningar utgick från det antagandet

att tjänstinnehafvarna, liksom för närvarande vore fallet, i många fall

komme att tjänstgöra ett eller annat år efter uppnådd pensionsålder,

medan docenten Fagerholm däremot, för att vara å den säkra sidan,

låtit den lagstadgade pensionsåldern ligga till grund för sina beräkningar. ■

Med åberopande af docenten Fagerholms utredning hemställde

statskontoret i underdånig skrifvelse den 12 april 1911, det täcktes

Kungl. Maj:t föreskrifva, att pensionsfonden skulle årligen, räknadt från

och med år 1908 och intill dess efter verkställd ny beräkning annorlunda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl■ Maj.ts Nåd. Proposition N:o 139.

förordnades, deltaga i kostnaden för de enligt ofvannämnda lag utbetalda

pensioner med 15.4 procent.

Under frågans behandling inom finansdepartementet yppades emellertid

vissa betänkligheter mot att fondens bidrag till pensionskostnaderna

för närvarande bestämdes till så högt belopp som nyssberörda 15.4 procent,

enär bidraget i sådant fall torde komma att äfven för framtiden

stanna vid ungefär detta procenttal och aldrig stiga till det belopp, som

tjänstinnehafvamas afgifter skulle motsvara, i händelse fonden ej varit

från början öfverbelastad. Härigenom kunde möjligen den oriktiga föreställningen

göra sig gällande, att tjänstemännen själfva bekostade endast

15 procent af sin pension, hvilket åter måhända kunde föranleda yrkande

om pensionsafgifternas höjning. Då det syntes riktigare att låta fonden

under första tiden bestrida en mindre del af pensionerna, ungefär motsvarande

de afgifter, som de pensionerade tjänstinnehafvarna hunnit att

erlägga, i hvilket fall fonden korame att småningom uppnå sin normala

storlek, anmodades docenten Fagerholm under hand att beräkna, med

Indika belopp fonden enligt sådana grunder borde under de fem första

Aren bidraga till pensionskostnaden. I november 1911 framlade Fagerholm

sina till fullgörande af detta nya uppdrag gjorda beräkningar,

hvilka han utsträckte till och med år 1917; och gåfvo dessa beräkningar

till resultat, att under nämnda förutsättning fondens tillskott till

kostnaderna borde utgöra:

År 1910 .......................... 0.7 procent

» 1911 ........................... 0.8 »

.. 1912 ....................... 0.9

>» 1913 .......................... l.i

). 1914 ......................... 1.4 »

.» 1915 ........................ 1.7 ..

» 1916 ........................ 1.9 ..

). 1917 ......................... 2.2 ).

Statskontoret, hvars utlåtande infordrades öfver denna senare beräkning,

anförde därvid, att statskontoret vid aflåtande af sin ofvanberörda

underdåniga skrifvelse icke ansett sig hafva anledning att ingå i

bedömande af den då föreliggande utredningen, samt att, då man nu

hade att välja mellan tvenne alternativa förslag till beräkning af den

andel, hvarmed pensionsfonden borde deltaga i pensionsutgifterna, statskontoret

ansåge företräde böra gifvas åt den sist verkställda beräkningen.

Statskontoret föranleddes härtill icke blott på den grund, att

den senare beräkningen syntes närmare ansluta sig till den tanke, åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 139.

hvilken stadgandet i 11 § pensionslagen gitVit uttryck, utan äfven därför,

att genom ökad fondbildning bättre tillgodosåges krafvet att icke

ikläda statsverket större framtida förpliktelser än som vore nödvändigt.

Statskontoret förordade alltså, att Kling!. Maj:t täcktes fatta sitt beslut

i enlighet med den sist verkställda beräkningen, men ansåge sig

tillika böra fästa uppmärksamheten därå, att för åren 1908 och 1909 —

under Indika år utbetaltes pensioner enligt den civila pensionslagen med

respektive 107,132 kronor 65 öre och 367,692 kronor 32 öre — någon

uträkning af fondens andel i utgifterna icke lämnats.

I anledning af statskontorets sistberörda anmärkning har docenten

Fagerholm numera meddelat, att enligt det senare alternativet, fondens

bidrag till pensionsutgifterna borde utgöra

år 1908 ............................................................. 0.4 procent

)■ 1909 ............................................................ 0.5 »

För egen del ansluter jag mig till den uppfattning statskontoret Dtpartementauttalat

i sitt sistberörda utlåtande. Det synes mig nämligen icke kunna chefenråda

tvifvel därom att, då det gäller att utröna, huru stor del af pensionskostnaden,

som motsvaras af fondens tillgångar och de stadgade

pensionsafgifternas storlek, man härvid bör räkna blott med de utgifter,

som från vederbörande pensionstagare hunnit tillföras fonden. I annat

fall skulle de nuvarande tjänstinnehafvarnas pensionsafgifter, hvilka ju

äro afsedda såsom bidrag till dessa tjänstinnehafvares egen pensionering,

i stor omfattning tagas i anspråk för äldre tjänstemäns pensionering,

och en gifven följd häraf blefve, att fonden aldrig komme att kunna

lämna det bidrag till pensionskostnaden, som vid lagens tillkomst afsågs.

Huruvida fondens tillskott efter jämviktslägets uppnående kommer

att blifva omkring 25 procent eller omkring 30 procent af pensionskostnaden,

lärer väl nu näppeligen kunna med full säkerhet förutsägas,

då det beror på i hvad mån de antaganden, hvarpå å ena sidan docenten

Fagerholm och å andra sidan pensionskommittén grundat sina

beräkningar, komma att motsvaras af verkligheten. Om å ena sidan

den minskade dödlighetsprocenten tenderar att öka pensionskostnaderna

utöfver hvad pensionskommittén beräknat, så torde å andra sidan utan

tvifvel den af kommittén beaktade omständigheten, att den verkliga pensionsåldern

icke sällan öfverstiger den lagstadgade, verka till minskning i

kostnaden, hvarjämte kan framhållas, att fonden för närvarande och

måhända en längre tid framåt kan förräntas efter en högre räntefot än

den beräknade, 3 72 procent, hvilket ju alltid i någon mån ökar fondens

förmåga att bidraga till kostnaden. Vare sig emellertid fondens blifvande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 139.

konstanta bidrag till kostnaden kommer att närma sig 25 procent eller

30 procent, torde det vara klart, att man ej bör, för att erhålla bidrag till

den nuvarande tjänstemannagenerationens pensionering, göra så djupa

grepp i fonden, att den förlorar möjligheten att någonsin kunna till

fullo lämna det bidrag, som motsvarar de lagstadgade pensionsafgifterna.

Och, såsom statskontoret antydt, vore ett sådant förfarande äfven ur

synpunkten af de förpliktelser för framtiden, statsverket därigenom skulle

ikläda sig, mindre tillrådligt. Det torde nämligen helt visst öfverensstämma

med en sund statshushållning, att hvarje tid bär sina egna

löpande utgifter och ej delvis skjuter dem öfver på framtiden.

Då alltså det senare af docenten Fagerholms bägge alternativ i

fråga om pensionsfondens tillskott till kostnaderna för pensioneringen

synes såväl bättre än det förra öfverensstämma med innebörden af förenämnda

stadgande i pensionslagens 11 §, som ock innebära den ur

statsfinansiell synpunkt riktigaste lösningen af frågan, tvekar jag ej att

förorda dess godkännande. För den händelse ny sådan sannolikhetsberäkning,

som i nyssnämnda paragraf omförmäles, ej kommer att verkställas

förr än efter fem år, alltså år 1916, torde fondens bidrag nu

böra fastställas för tiden till och med sistnämnda år, dock med förbehåll

om ändring i föreskriften, i fall dylik beräkning kommer att ske

dessförinnan och gifva anledning till sådan ändring.

Om Kungl. Maj:ts beslut utfaller i enlighet härmed, varder häraf

eu följd, att pensionsfondens bidrag till pensionskostnaden under eu

tid framåt blir helt obetydligt, och alltså ofvanberörda förslagsanslag och

öfriga medel, af Indika statsbidragen till tjänstemännens pensionering

skola utgå, få bära nästan hela kostnaden. Hvad nu särskildt angår

det å tionde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till pensionering af

civila tjänstinnehafvare, hafva enligt af statskontoret lämnade uppgifter

därifrån utbetalts följande belopp, nämligen

år 1908.................................... 87,936 kronor 83 öre

„ 1909.................................... 302,788 „ 18 „

„ 1910..................................... 526,892 „ 41 „

Om pensionsfondens bidrag fastställes i enlighet med de grunder jag

förordat, kan någon nämnvärd hänsyn till detta bidrag icke tagas vid

beräkningen af nu förevarande anslagsbehof. Ehuru vid sådant förhållande

det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 600,000 kronor sannolikt

ej kommer att motsvara de verkliga utgifterna å anslaget, anser

jag mig dock med hänsyn till de svårigheter, som erbjuda sig att be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 139.

9

rakna storleken af det belopp, som under år 1913 kan behöfva utgå å

anslaget, ej nu böra föreslå någon höjning i nämnda belopp.

På grund af hvad sålunda anförts får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes

<J®ls förskrifva, att pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare

skall för nedannämnda år, såvida ej efter verkställd ny sannolikhetsberäkning

annorlunda förordnas, deltaga i kostnaden för de enligt lao-en

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension utbetalda pensioner

med följande andelar, nämligen

för år 1908.......

„ „ 1909.............................

procent

11

„ 1910..................

11

11

» 1911.............................

1)

„ 1912.................

„ 1913......................

11

,, 1914............................

11

11

„ 1915...............

11

„ 1916...................

11

11 1

anbefalla statskontoret att vidtaga härför erforderliga

äfvensom

åtgärder;

dels ock i nådig proposition föreslå Riksdagen att upptaga det

. riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till pensione
beloppa

C1Vlk tJänstinnehafVare tm ett tiU 600,000 kronor förhöjdt

Med bifall till denna af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

förordna,. att till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition

i ämnet af den lydelse, bilagan litt. vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 101 käft. (Nr 139.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.