Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag för uppförande af en anstalt för vanföra i Stockholm

1912-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:143, Angående statsbidrag för uppförande af en anstalt för vanföra i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 143.

1

Nr 143.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

statsbidrag för uppförande af en anstalt för vanföra

i Stockholm; gifven Stockholms slott den 29 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kung! Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till föreningen för bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm

såsom bidrag till kostnaderna för uppförande af en anstalt för vanföra

bevilja ett anslag af 144,500 kronor samt däraf på extra stat för år

1913 anvisa ett belopp af 44,500 kronor, att utgå under de villkor,

Kung! Maj:t kan finna skäligt bestämma.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kung! Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans JVIaj:ts

min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. Idb käft. (Nr 143.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde härefter:

Hos Kungl. Maj:t har föreningen för bistånd åt lyfta och vanföra

i Stockholm anhållit om bidrag till uppförande af en anstalt för vanföra

i Stockholm.

Föreningen anför därvid hufvudsakligen följande.

Föreningen för bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm, stiftad

år 1891, har sedan år 1892 i hufvudstaden uppehållit en arbetsskola

för medellösa lyfta och vanföra, företrädesvis yngre personer.

Elever ha mottagits hufvudsakligen från Stockholm, men äfven i ganska

stor utsträckning från andra delar af landet. Arbetsskolan, som gran
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

3

dats genom enskild offervillighet, har haft att glädja sig åt en jämt

fortgående utveckling, tack vare allt rikligare understöd från statens

och kommunernas, särskildt Stockholms kommuns sida, samtidigt som

den enskilda gifmildheten på ett i sanning storartadt sätt främjat företaget.

Sedan år 1910 har föreningen utom arbetsskolan uppehållit en

ortopedisk poliklinik, [jämte i mindre utsträckning klinik) för barn och

yngre personer såväl, och i första rummet, från hufvudstaden som äfven

från landsorten. Som arbetsskolan för närvarande upptager allt lokalutrymme

inom föreningens ägande fastighet Grefthuregatan 59, har

nämnda poliklinik (och klinik) måst provisoriskt förläggas inom enskild

ortopedisk anstalt, som enligt träffad öfverenskommelse får af föreningen

för detta ändamål tillsvidare disponeras.

Då emellertid för närvarande dels arbetsskolan är i största behof

af utvidgning och dels tillräckliga lokaler för en betydligt utvidgad

poliklinik- och klinikverksamhet måste anskaffas, står föreningen

inför nödvändigheten af en väsentlig utvidgning af sitt lokalutrymme.

Denna utvidgning framställer sig just i närvarande stund så mycket

mera trängande, om hänsyn tages till den ökning i vanförefrekvensen,

som blifvit en följd af den svåra barnförlamningsepidemi, som under år

1911 hemsökt stora delar af landet.

Föreningens styrelse har för att få det föreliggande behofvet af

ökadt lokalutrymme tillgodosedt inköpt den till föreningens egendom

gränsande fastigheten Grefturegatan 61 samt låtit utarbeta byggnadsritningar

för båda husens sammanslående till ett och påbyggande med

en våning samt uppförande å gården af ett verkstadshus jämte inläggning

af personhiss, centraluppvärmning, elektrisk belysning och W. C.

i hela komplexet. På detta sätt anser sig styrelsen kunna åstadkomma

en vanföreanstalt, motsvarande äfven höga anspråk på ändamålsenlighet

och antagligen tillräcklig för lång tid framåt.

Till följd af remiss har medicinalstyrelsen afgifvit utlåtande i

ärendet och därvid till en början erinrat, att styrelsen i skrifvelse af

den 15 december 1911 i anledning af en af landets tre vanföreanstalter

gemensamt gjord framställning om vidtagande af åtgärder till beredande

af statsunderstöd för deras verksamhet äfvensom i skrifvelse

af den 29 december angående anslag till inrättande af provisoriska

sjukvårdsanstalter för vanföra lämnat en framställning af dessa anstalters

verksamhet. Därvid har styrelsen, bland annat, omnämnt, att

Stockholmsföreningen planerade en nybyggnad, omfattande såväl skola

Medicinalsty
relsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

som poliklinik och klinik och afsedd att blifva färdig till slutet af innevarande

år. Det är för utförande af detta byggnadsarbete, säger styrelsen,

som föreningen nu anhåller, att Kungl. Maj:t täcktes medgifva

och utverka statsbidrag.

Genom inköp af en bredvid föreningens äldre hus liggande fastighet,

förening af de båda byggnaderna samt om-, till- och påbyggnad af

desamma har föreningen på ett relativt billigt sätt löst byggnadsfrågan,

och torde föreningen efter arbetets utförande i enlighet med ritningarna

få en för ändamålet lämpad, val inredd och tillräckligt rymlig anstalt.

Utrymmet för arbetsskolan är synnerligen väl tillgodosedt, och äfven

för sjukbehandlingen är tillräckligt utrymme beräknadt. De sanitärtekniska

anordningarna, såvidt de framgå af skrifvelse och ritningar,

äro utan anmärkning. Utrymmet i sofsalarna är visserligen väsentligt

mindre än det, som beräknas på lasaretten, men torde, om man tager

i betraktande, att så godt som alla vårdade äro barn eller halfvuxna

personer, kunna godkännas med villkor, att fullständig ventilation anordnas.

Hvad angår det trängande behofvet af åtgärders vidtagande till afhjälpandet

af följderna af den svåra barnförlamningsepidemi, som förlidet

år härjade stora delar af landet, åberopar styrelsen sin skrifvelse

af den 29 december 1911 (återgifven i årets statsverksproposition, sjätte

hufvudtiteln, sid. 99 ff). Styrelsen antager där, efter en provisorisk

beräkning, antalet vanföra, som äro i behof af anstaltsvård, till 120.

Emellertid upplyser styrelsen nu, att vid den undersökning, som genom

nådigt bref den 8 december 1911 medgafs och som numera är afslutad,

det visat sig, att antalet vanföra, som behöfva anstaltsvård, är betydligt

större. Svårare invalidformer hafva nämligen funnits hos 197 och

medelsvåra hos 303 personer. Samtliga dessa behöfva anstaltsvård, ehuru

behandlingen för eu stor del af dem kan utföras polikliniskt eller med

kortare uppehållstider å anstalt. Behofvet af vårdplatser är sålunda

större, än medicinalstyrelsen den 29 sistlidne december antog. Så mycket

viktigare synes det styrelsen vara, att landets tre för vanföras vård

särskildt afsedda anstalter så snart som möjligt och helst så tidigt, att

de äro färdiga att rycka in, då de provisoriska statsanstalterna med

innevarande år måste stängas, ernå det omfång och erhålla den utrustning,

att de kunna fylla de stora kraf, som då komma att ställas på

dem. Medicinalstyrelsen tillstyrker därför, att föreliggande ansökning

måtte vinna Kungl. Maj:ts bifall. Huruvida det begärda byggnadsbidraget

är tillräckligt för byggnadsarbetets utförande, tilltror sig medi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

#

Kungl. Maj:ts Nådiga Proposition Nr 143.

cinalstyrelsen visserligen icke att afgöra, men hemställer, att byggnadsritningar

och beskrifning, i hvad afser inredning och sanitär-tekniska

anordningar, godkännas, dock med det villkor, att fullständiga ventilationsanordningar

anordnas inom alla lokalerna.

Jämväl öfverintendentsämbetet har afgifvit infordradt utlåtande öfverintenoch

därvid förklarat sig, hvad anginge de föreliggande ritningarna, en sam e e

icke hafva funnit orsak att framställa annat än vissa mindre anmärkningar.

Beträffande därefter de beräknade kostnadsbeloppen hade ämbetet

från den byggmästare, som uppgjort kostnadsförslaget, infordrat

och erhållit specificerade uppgifter. Vid granskning af dessa hade

öfverintendentsämbetet icke funnit skäl till anmärkning mot de uppgifna

omkostnaderna för byggnadsarbetena, då dessa äro afsedda att utföras

på ett enkelt och ändamålsenligt sätt.

Vidkommande åter den för ledningar samt apparater för värme,

gas, vatten och aflopp upptagna kostnaden, 18,000 kronor — hvilket

belopp icke synes hafva framkommit med stöd af någon fackmans beräkningar

— torde, säger ämbetet, denna måhända förefalla något låg,

hvaremot prisen för elektriska ledningar, hissar m. m. vore normala.

Öfverintendentsämbetet påpekar emellertid, att då den begärda anslagssumman

äskas såsom »bidrag» till anordnande af ifrågavarande anstalt,

det torde gälla att tillse, att sagda summa icke är för hög, utan

håller sig vid eller snarare är lägre än den verkliga kostnaden. Ämbetet

upplyser, att den ompröfning, ämbetet härutinnan verkställt, gifvit

vid handen, att så är förhållandet, helst en del arbeten torde komma

att vid verkställigheten utföras på ett i Aussa hänseenden annat och

konstruktivt bättre sätt, än nu beräknats, samt någon post för arkitektoch

kontrollantarfvoden samt oförutsedda händelser icke är upptagen

i det ingifna kostnadsförslaget.

Den planerade nybyggnaden afser, förutom en del förbättringar af Departementsbostads-

och verkstadslokalerna, att bereda de vanföra klinisk och poli- • chefenklinisk

\rård. Om vikten häraf har jag uttalat mig vid föredragning

den 15 innevarande mars af frågan om anslag för anordnande af dylika

kliniker och polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg.

Riksdagen har ock genom att år 1911 bevilja anslag till nybyggnader

vid två andra vanföreanstalter visat sig till fullo behjärta betydelsen

af de vanföras ortopediska behandling. Sedan dess har efter 1911

års häftiga barnförlamningsepidemi behofvet blifvit ännu mera träng
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 143.

ande. Jag erinrar också om, att de provisoriska anordningarna för behandling

af barnförlamningens offer ej kunna uppehållas längre än till

utgången af år 1912 samt att vid planläggandet af den provisoriska

vården beräknats, att man under år 1913 skulle få att tillgå ett antal

platser vid anstalten i Stockholm genom den nybyggnad, hvarom nu

är fråga.

Det nu begärda anslagets storlek i förhållande till de år 1911 beviljade

nybyggnadsanslagen torde stå i proportion till platsantalet vid

resp. anstalter.

Med hänsyn till de betydande belopp, som innevarande år redan

förut äskats för vanförevården, synes mig dock det begärda anslaget

kunna fördelas på tre år, därvid för år 1913 torde kunna beräknas

ett belopp af 44,500 kronor.

Beträffande de villkor, som böra fästas vid anslaget finner jag mig

böra tillstyrka, att i hufvudsak samma villkor fastställas, som redan

uppställts i fråga om anslagen till vanföreanstalterna i Göteborg och

Hälsingborg, beträffande hvilka villkor jag får hänvisa till hvad statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet anfört vid föredragning

den 13 januari 1912 af frågan om reglering af utgifterna under riksstatens

åttonde hufvudtitel (sid. 508).

Jämväl de af medicinalstyrelsen och öfverintendentsämbetet mot

ritningarna framställda anmärkningar torde böra iakttagas.

Med åberopande af hvad jag sålunda anfört — samt under hänvisning

till hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet anfört

till statsrådsprotokollet dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912

vid föredragning af frågan om inköp af beskickningshus i Berlin, dels

ock öfver finansärenden den 29 mars vid föredragning af frågan om

förbättring af pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans

pensionsanstalt — får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen

att till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra

i Stockholm såsom bidrag till kostnaderna för

uppförande af en anstalt för vanföra bevilja ett anslag

af 144,500 kronor samt däraf på extra stat för år 1913

anvisa ett belopp af 44,500 kronor, att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 143.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen.

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

till Riksdagen afiåtas.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:44 Statsutskottets utlåtande Nr 44 s. 12 i texten