Sök i Ratio Lex

Angående pension åt förre timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström, förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren Olof Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson

1912-03-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:146, Angående pension åt förre timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström, förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren Olof Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 140.

1

Nr 146.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående

pension åt förre timmermannen Sven Andersson, förre

båtsmanskorpralerna Carl Nyström Smålänning och Carl

Jonsson Ljungström, förre båtsmannen Per Olof Johansson

Fäste samt förre eldaren Olof Ingelssons hustru

Sofia Charlotta Jönsson; gifven Stockholms slott den 29

mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att en hvar af förre timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna

Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström,

förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren Olof

Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson må under sin återstående

lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten att från och med

år 1912 utgå till hvardera af Andersson och hustrun Ingelsson med 300

kronor samt till en hvar af de öfriga med 450 kronor årligen.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Jacob Larsson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 108 käft. (Nr 146 o. 147). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition Nr 146.

Angående

pension åt

förre timmermannen

S. Andersson

m. fl.

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvåkd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Larsson anförde härefter:

»Uti en vid 1911 års riksdag inom andra kammaren väckt motion

(nr 264) föreslogo herr P. O. Lundell jämte två andra ledamöter, att

Riksdagen måtte för hvar och en af timmermannen S. Andersson, eldaren

O. Ingelsson samt f. d. kronobåtsmännen P. O. Fäste och C. J. Smålänning,

hvilka deltagit i ångfartyget Vegas expedition åren 1878—

1880, för hans återstående lifstid bevilja en årlig pension, att utgå efter

det vederbörande uppnått 65 års ålder.

Rörande denna motion yttrade bankoutskottet i utlåtande (nr 18)

följande. Utskottet ansåge visserligen särskilda omständigheter tala för

att i förevarande fall något understöd beviljades ifrågavarande personer.

Då emellertid utredning saknades, huruvida dessa personer redan erhållit

eller måhända kunde komma i åtnjutande af understöd för sitt

arbete i statens tjänst, hvilka omständigheter vore af betydelse för frå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 146.

3

gans bedömande, hade utskottet ansett sig böra afstyrka bifall till föreliggande

framställning. Utskottet hemställde alltså, att motionen icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Riksdagens bägge kamrar lämnade motionen utan bifall.

Då jag i öfverensstämmelse med den af bankoutskottet uttalade

. mening ansåg, att understöd från statens sida borde beredas dem af

Vegas besättning under ifrågavarande expedition, hvilka däraf kunde

vara i behof, anhöll jag hos amiralen in. m. A. A. L. Palander om hans

medverkan för erhållande af utredning rörande de kvarlefvande af underbefäl

och manskap vid Kung!, flottan, som deltagit i nämnda expedition;

och, sedan dylik utredning kommit mig tillhanda, anmodade jag i skrifvelse

den 30 januari 1912 marinförvaltningen att inkomma med det

yttrande och förslag i frågan, hvartill förhållandena kunde föranleda.

Efter att hafva införskaffat vissa upplysningar i ärendet har marinförvaltningen

den 24 februari 1912 afgifvit underdånigt utlåtande och

däri anfört följande.

Af handlingarna i ärendet framginge, att af det manskap, som

deltog i ångfartyget Vegas ofvannämnda expedition, följande personer

med visshet ännu lefde, nämligen förre eldaren Olof Ingelsson, förre

timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna Carl Nyström

Smålänning och Carl Jonsson Ljungström, förre båtsmannen Per Olof

Johansson Fäste samt numera flaggunderofficeren Otto Vilhelm Hansson;

och inhämtades beträffande en hvar af dem här nedan angifna förhållanden.

Ingelsson, som vore född den 2 februari 1849, hade varit i tjänst

vid flottan och på egen begäran därifrån erhållit afsked den 17 april

1897. Den 14 juni 1900 hade Ingelsson anställts som daglönare vid

flottans härvarande varf, men sedan den 15 maj 1911 varit för sinnessjukdom

sjukskrifven. Ingelsson, som intagits å Stockholms städs allmänna

försörjningsinrättning, vore, på sätt ett af läkaren därstädes Emil

Olson den 8 februari 1912 utfärdadt intyg utvisade, på grund af kronisk

sinnessjukdom för lifstiden oförmögen att med arbete förvärfva sitt lifsuppehälle.

Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson vore bosatt i Karlskrona,

född år 1843 och välfrejdad samt befunne sig i behöfvande lefnadsvillkor.

Makarna Ingelsson ägde en son, hvilken såsom sinnessjuk

vårdades å Lunds hospital.

Andersson, som vore född den 4 augusti 1847, hade varit i tjänst

vid flottan samt den 29 april 1883 erhållit afsked på den grund att

han förlorat ena benet. Den 1 juni 1883 hade Andersson antagits som

Marinförvalt
ningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

daglönare Vid flottans varf i Karlskrona och från berörda anställning

den 31 maj 1911 entledigats, därvid han erhållit det vitsord att han

under tjänstetiden sig redligt och väl skickat. Andersson hade vid

afskedstagandet tillerkänts en årlig pension af 400 kronor. Andersson,

som åtnjöte medborgerligt förtroende, hade hustru och en son att försörja,

befunne sig i knappa omständigheter och vore i behof af understöd.

Smålänning, som vore född den 27 oktober 1839, hade varit i tjänst

vid flottan samt därifrån den 2 juli 1901 afskedats. Han åtnjöte från

flottans pensionskassa årlig pension till belopp af 67 kronor. Smålänning

och hans hustru vore medellösa samt på grund af ålder och sjuklighet

oförmögna att genom arbete försörja sig. Smålänning vore välfrejdad.

Ljungström, som vore född den 12 september 1845, hade under en

tid af 37 år och 5 månader tjänat vid flottan och den 2 maj 1901 erhållit

afsked. Vid afskedstagandet hade meddelats honom det vitsord att han

under tjänstetiden skickat sig redligt och utmärkt väl. I likhet med

Smålänning åtnjöte Ljungström från flottans pensionskassa i årlig pension

67 kronor. Ljungström, som ägde medborgerligt förtroende och

vore känd för ett hedrande uppförande, vore i behof af understöd, enär

hans arbetskrafter betydligt aftagit och hans hustru sedan flera år tillbaka

på grund af »lamslag)) vore oförmögen att sköta makarnas hem.

Fäste, som vore född den 23 augusti 1856, hade varit i tjänst vid

flottan i 11 Va år och den 7 november 1886, af anledning att han vid

förrättad kassationsmönstring i anseende till luxation af vänstra tummen

befunnits till vidare kronans tjänst oduglig, erhållit afsked med vitsord

att han under tjänstetiden skickat sig redligt och väl. Fäste åtnjöte

icke någon pension. Fäste hade under år 1911 såsom ägare af en

fastighet varit bevillningstaxerad till belopp af 1,700 kronor. Då han

emellertid hade skuld å nämnda fastighet, stor familj att försörja och

en sjuklig hustru, vore han i behof af understöd. Fäste åtnjöte medborgerligt

förtroende och vore känd för ett hedrande uppförande.

Hansson, som vore född den 6 april 1856, utnämndes till underofficer

af 2:a graden den 9 maj 1892 och till flaggunderofficer den 31

december 1901. Han erhöll den 6 oktober 1911 afsked från tjänsten

och hade tillerkänts en pension af 1,082 kronor 52 öre för år. Hansson

och hans hustru vore ensamma i hemmet. Hansson lede af kronisk

magkatarr och gallsten samt kunde på grund häraf ej förbättra sin

ekonomiska ställning.

I anledning af vid 1880 års riksdag väckta förslag om national - belöningar åt deltagarne i den med ångaren Vega fullbordade kring
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

seglingen af Asien hade samma riksdag beslutat att såsom en gärd af

det erkännande, hvarmed svenska folket hyllade förtjänsten af ett stort

och lyckligen utfördt värf, dels anvisa åt ifrågavarande expeditions ledare

professorn A. E. Nordenskiöld och fartygets befälhafvare dåvarande

kaptenen i Kungl. flottan A. A. L. Palander ett årligt anslag af 4,000

kronor för dem hvardera att utgå från och med år 1881 under deras

återstående lifstid, dels ställa till Kungl. Majrts förfogande på extra

stat för år 1881 ett belopp af 50.000 kronor att af Kungl. Maj:t användas

till lämpliga belöningar åt öfriga deltagare i expeditionen. Jämlikt

nådigt bref till statskontoret den 7 maj 1880, hade Kungl. Maj:t

förordnat bland annat, att af berörda anslag å 50,000 kronor åt en hvar

af ofvannämnda Ingelsson, Andersson, Smålänning, Ljungström, Fäste

och Hansson skulle utgå ett belopp af 1,000 kronor.

På sätt ofvan omförmälts vore Andersson, Smålänning, Ljungström

och Fäste, af hvilka de tre förstnämnda hunnit en ålder af öfver 60 år,

för sin utkomst i behof af understöd. Hvad Ingelsson vidkomme, borde,

vid det förhållande att han vore intagen å försörsörjningsinrättning och

såsom sinnessjuk med sannolikhet för all framtid måste åtnjuta anstaltsvård,

för honom understöd icke behöfva ifrågakomma; däremot påkallades

sådant för hans hustru, enligt hvad som inhämtades af det rörande

henne af vederbörande pastor utfärdade intyg.

Det geografiska stordåd, som genom ångaren Vegas färd längs

Asiens norra kust utfördes, spridde glans öfver Sverige och väckte beundran

i alla länder. Med hänsyn härtill syntes svenska staten böra

sörja för att icke någon af dem, som deltagit i denna för vår nation så

hedrande forskningsfärd och i sin mån medverkat till att företaget lyckligt

fullbordades, lede nöd på ålderns dagar. Marinförvaltningen ansåge

därför billigheten i hög grad kräfva, att särskilda pensioner bereddes

förenämnda Andersson, Smålänning, Ljungström och Fäste. Vidare

funne marinförvaltningen rättvist att, då Ingelsson icke lämpligen borde

komma i åtnjutande af pension, sådan i stället tillerkändes hans hustru.

Pensionsbeloppen syntes böra så tilltagas, att de kunde lämna ett afsevärdt

bidrag till ifrågavarande personers försörjning på ålderdomen.

Jämlikt nådiga kungörelsen angående pensionering af de vid marinen

anställda förmän bland daglönare, sjukvaktare och öfriga daglönare den

25 november 1910 utgjorde högsta pensionsbeloppet för sistnämnda

daglönare 450 kronor. Enligt marinförvaltningens mening borde Andersson,

Smålänning, Ljungström och Fäste komma i åtnjutande af pensioner

till sagda belopp. För hustrun Ingelsson syntes pensionen lämpligen

kunna bestämmas till 300 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statskontoret.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 146.

Hvad åter anginge Hansson, torde anledning icke förefinnas att åt

honom bereda ytterligare pension, då han redan åtnjöte pension till belopp

öfverstigande 1,000 kronor om året.

På grund af det anförda hemställde marinförvaltningen om utverkande

däraf, att till den nu församlade Riksdagen blefve aflåten

nådig proposition om beredande af årliga pensioner å allmänna indragningsstaten

åt en hvar af timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna

Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström,

förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren Olof

Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson att utgå med 450 kronor till

de fyra förstnämnda samt med 300 kronor till hustrun Iugelsson under

deras återstående lifstid.

Efter i ärendet erhållen remiss har statskontoret inkommit med

underdånigt utlåtande af den 14 mars 1912 och däri anfört följande.

Genom 1880 års Riksdags beslut och nådiga brefvet den 7 maj samma

år hade deltagarna i ångfartyget Vegas expedition åren 1878—1880

erhållit belöningar såsom en gärd af erkännande från nationens sida.

Om några ytterligare belöningar kunde nu ej blifva fråga, utan det

gällde endast att bereda understöd, där behof af sådant kunde anses

föreligga, så att icke någon af deltagarna i omförmälda expedition på

ålderdomen lede nöd eller nödgades anlita fattigvården för sitt uppehälle.

Utgående från sådan uppfattning af frågan ansåge statskontoret i

likhet med marinförvaltningen, att något understöd åt flaggunderofficeren

Hansson, hvilken vore i åtnjutande af pension från flottans pensionskassa

till belopp, öfverstigande 1,000 kronor, icke borde ifrågakomma.

Jämväl förre timmermannen Andersson samt förre båtsmanskorpralerna

Smålänning och Ljungström uppbure pensioner af statsmedel. Med

hänsyn till det obetydliga beloppet af hvad i sådant afseende åtnjötes

af de båda senare, torde icke vara något att erinra mot förslaget att åt

dem bereda ytterligare pension å 450 kronor eller samma belopp, som

vore föreslaget för förre båtsmannen Fäste, hvilken icke vore i åtnjutande

af pension. Hvad däremot beträffade förenämnde Andersson, som

i pension redan uppbure 400 kronor, ville det synas statskontoret, som

om, med hänsyn till föreliggande intyg om behof af understöd, sådant

väl borde beredas men till lägre belopp än för de öfriga; och hölle statskontoret

före, att mer än 300 kronor icke borde såsom ytterligare pension

åt Andersson anvisas.

Ankommande slutligen förre eldaren Ingelsson, framginge af hand
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146. 7

lingarna, att han såsom obotligt sinnessjuk vårdades å Stockholms allmänna

försörjningsinrättning, samt att han troligen alltjämt komme att

blifva i behof af anstaltsvård. Under sådana förhållanden torde, såsom

marinförvaltningen framhållit, något understöd för hans egen del icke

kunna ifrågakomma. Ehuru icke utan tvekan ville statskontoret dock

med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall biträda marinförvaltningens

förslag, att understöd i stället bereddes Ingelssons hustru;

och hade statskontoret icke något att erinra mot det i sådant afseende

föreslagna beloppet.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde statskontoret i underdånighet,

det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå Riksdagen

medgifva, att en hvar af förre timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna

Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström,

förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren Olof Ingelssons

hustru Sofia Charlotta Jönsson måtte under sin återstående lifstid få

uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten att från och med

år 1912 utgå till hvardera af Andersson och Ingelssons hustru med 300

kronor samt till en hvar af de öfriga med 450 kronor årligen.

Det torde väl knappast råda mer än en mening därom att det bör

tillkomma svenska staten att sörja för att de män, som deltogo i ångfartyget

Vegas berömda färd rundt Asien och Europa samt därigenom

bidrogo till att sprida glans öfver det svenska namnet, på ålderdomens

dagar ej må sakna medel till lifsuppehälle för sig och de sina; och finner

jag mig alltså böra i likhet med ämbetsverken förorda, att understöd

må beredas förre timmermannen Andersson, förre båtsman skorpralerna

Smålänning och Ljungström, förre båtsmannen Fäste och förre eldaren

Ingelssons hustru.

Hvad beträffar beloppen af de understöd, som böra utgå, ansluter

jag mig till hvad statskontoret härutinnan föreslagit; och får jag fördenskull

i underdånighet hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

Riksdagen medgifva,

att en hvar af förre timmermannen Sven Andersson, förre båtsmanskorpralerna

Carl Nyström Smålänning och Carl Jonsson Ljungström,

förre båtsmannen Per Olof Johansson Fäste samt förre eldaren

Olof Ingelssons hustru Sofia Charlotta Jönsson må under sin återstående

lifstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten att från och

med år 1912 utgå till hvardera af Andersson och hustrun Ingelsson med

300 kronor samt till en hvar af de öfriga med 450 kronor årligen.

Departements''

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 146.

Till hvad departementschefen sålunda hemställt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till Riksdagen afl åtas af den lydelse en vid

detta protokoll fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Jacob Seth.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1912:19 Bankoutskottets utlåtande Nr 19 a8 i texten