Angående anslag för anställande af en extra advokatfiskal lios kammarkollegium äfvensom för ordnande af vissa, kollega aktuariekontor tillhörande handlingar
1912-03-29 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:153, Angående anslag för anställande af en extra advokatfiskal lios kammarkollegium äfvensom för ordnande af vissa, kollega aktuariekontor tillhörande handlingar
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.
1
N:o 153.
Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
för anställande af en extra advokatfiskal lios kammarkollegium
äfvensom för ordnande af vissa, kollega aktuariekontor
tillhörande handlingar; gifven Stockholms slott den
29 mars 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna'' dag vill Kungl. Magt föreslå Riksdagen
dels att för anställande hos kammarkollegium af eu extra advokatfiskal
på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 9,200 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af anslasret disponera
3,200 kronor,
och dels att likaledes på extra stat för år 1913 för ordnande af
vissa till kammarkollegii aktuariekontor hörande handlingar anvisa ett
belopp af 1,500 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Tlieodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 113 höft. (Nr 153.)
1
2
Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Magi
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars
1912.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrENSVÄrd,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre AdelsWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde härefter:
Hos kammarkollegium har af gammalt varit anställd en andra
gradens tjänsteman såsom advokatfiskal.
Anställande Enligt den för ämbetsverket nu gällande instruktion af den 26
af en e. o. maj 1909 har advokatfiskal hufvudsakligen till åliggande att »tillse,
advokatfiskal. ^evajca utföra kronans rätt och talan i alla de till kollega befatt
ning
hörande ärenden, där kronans rätt är i fråga och som till hans
handläggning i följd af Kungl. Maj ds föreskrift höra eller af kollegium
eller justitiekanslersämbetet varda remitterade, eller hvaruti han utan
remiss finner sig befogad anställa ämbetstalan, äfvensom beträffande
danaarf och i de andra mål och ärenden, där sådant enligt gifna särskilda
föreskrifter blifvit honom uppdraget».
3
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 153.
De mål och ärenden, till hvilka advokatfiskalens tjänsteverksamhet
sålunda hänför sig, äro till allra största delen sådana, hvilka falla inom
området för kollega egen ämbetsbefattning. Dessa åter äro enligt
instruktionen,* där desamma äro närmare specificerade, hufvudsakligen af
tre slag, nämligen
l.o) ärenden af kameral natur eller som angå den allmänna hushållningen
;
2:o) frågor, som röra vården och inseendet öfver den under kollegium
ställda fasta egendom, bestående väsentligen af civila och ecklesiastiska
boställen, till civila och kyrkliga behof och ändamål i öfrigt
anslagna hemman och lägenheter, de under åborätt upplåtna kronohemman,
lägenheter och nybyggen samt den statens fasta egendom i
öfrigt, i afseende hvarå icke är annorlunda stadgadt; samt
3:o) ärenden angående förvärfvande åt eller afhändande från staten
eller allmän inrättning af äganderätt till fäst egendom.
Viktigast bland advokatfiskalens åligganden — jämväl ur nu förevarande
synpunkt — torde vara hans befattning med tillsyn mot obehörig
användning eller disposition af kronans under kollegii inseende
ställda fasta egendom.
Instruktionens föreskrifter innebära i detta hänseende för advokatfiskalen
skyldighet, bland annat, att beifra enskildas öfvergrepp och
inkl äktningar å sådan egendom, så ock att efter befogenhet föra talan
om bättre rätt till dylik egendom, där den må finnas vara på ett eller
annat sätt det allmänna obehörigen afhänd — allt i den män advokatfiskalen
kan erhålla kännedom om, att sådana förhållanden föreligga,
som påkalla hans ingripande. A andra sidan företräder advokatfiskalen
jämväl kronans talan såsom förklarande eller svarande part i mål, där
enskildas anspråk i afseende å ifrågavarande egendom riktas mot kronan.
I samband med det aktuellt vordna spörsmålet om tillvaratagandet
af kronans tvistiga rätt till vattenfall, närmast i de norra länen, har
fråga väckts om förstärkning af arbetskrafterna å kollegii advokatfi
ska Iskontor.
Rörande sistnämnda angelägenhet har Kungl. Maj:t tidigare
under år 1911 meddelat särskilda uppdrag för vice häradshöfdingen
Ernst Hagelin och revisionssekreteraren grefve H. A. H. Hamilton att
utföra rättegångar angående vissa vattenfall och verkställa undersökningar
angående kronans rätt till vatten i öfrigt i vissa alfvar. Dessa
uppdrag afsågo, för Hagelin förhållanden i Dalälfven samt för Hamilton
förhållanden i Indalsälfven äfvensom i Ume och Lule älfvar.
Under vattenfallsärendets behandling påvisades, hurusom befo
-
Kammar
kollegium,
4 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 153.
genhet att företräda kronan med afseende å dess tvistiga rätt till vattenfall
numera vore, allt efter dessas olika kamerala natur, i kraft af vederbörande
instruktioner fördelad på tre olika ämbetsverk, nämligen kammarkollegium,
domänstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.
Med anledning af hvad sålunda och i öfrigt förekommit har Kungl.
Magt enligt nådigt bref till kammarkollegium den 1 december 1911
meddelat beslut af, såvidt nu är i fråga, hufvudsakligen följande
innehåll.
Det skulle åligga kammarkollegium att tillsvidare och intill dess
annorlunda kunde varda förordnadt i fall, där icke undantag enligt det
nådiga beslutet vore särskild! bestämda, låta med biträde af kammaradvokatfiskal
skontoret verkställa undersökning rörande den rätt kronan
kunde äga beträffande samtliga vattendrag inom Kopparbergs, Cläfleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
äfvensom de delar af Dalälfven, som tillhöra Uppsala och "V ästmanlands
län, samt att, i den mån tillgången på arbetskrafter det medgåfve,
jämväl verkställa undersökning af kronans rätt till strömfall söder om
Dalälfven, äfvensom att, där verkställd undersökning därtill föranledde,
låta genom kammaradvokatfiskalsämbetet anhängiggöra och utföra kronans
talan i fråga om bättre rätt till vatten och grund jämte utmål.
Revisionssekreterarna grefve Hamilton och N. Wihlborg förordnades
att tillsvidare tjänstgöra såsom extra advokat!!skaler hos kammarkollegium.
Därvid skulle till en början Hamilton hafva att fullfölja de
honom af Kungl. Maj:t i förevarande ämne förut meddelade uppdrag.
Wihlborg återigen skulle närmast hafva att verkställa undersökning för
utrönande, huruvida i fråga om vattenfallen i Dalälfven och de norrländska
älfvarna fara för tjugoårig häfd förelåge. I öfrigt skulle fördelningen
af arbetet mellan advokatfiskalen och de båda extra advokatfiskalerna
bestämmas af kollegium.
De vice häradshöfdingen Hagelin i ämnet meddelade uppdrag
skulle fortfarande bestå. Dessa uppdrag skulle dock icke anses innebära,
att undersökning skulle verkställas af honom för utrönande, huruvida
fara för häfd förelåge.
Under behandlingen af nämnda ärende och jämväl sedermera har
kammarkollegium hos Kungl. Magt framhållit behofvet af ökade arbetskrafter
å kollegii ad vokaliskullkontor, och detta oatsedt det sätt, hvarpå
frågan om utredning och bevakning af kronans rätt till vattenfallen
komme och genom Kungl. Maj:ts nyss anförda beslut af den 1 december
1911 kommit att lösas.
5
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 153.
I särskilda af advokatfiskal till kollegium afgifna memorial i
ämnet har advokatfiskal själf anfört, bland annat, att göromålen å
advokatfiskalskontoret stode ''i ett sådant missförhållande till kontorets
arbetskrafter, att ett i längden fortsatt sadant tillstånd icke torde vara
rätt väl förenligt med kronans eget intresse.
Sitt kraf i omförmälda afseende har kammarkollegium senast
framfört i en den 30 december 1911 till Kungl. Maj:t aflåten underdånig
skrifvelse.
Till belysande af advokatfiskal^ arbetsbörda har därvid åberopats
en af honom afgifven promemoria med statistiska uppgifter rörande
advokatfiskalskontorets mål och ärenden, hvaraf inhämtas, bland annat,
följande. ,
Antalet till advokatfiskalskontoret inkomna samt balanserade mai
och ärenden var:
Under året _
Åi-. inkomna mål Vid årets slut balanserade mål och ärenden,
och ärenden.
Däraf
Under året
Total-
summa.
beroende på
advokatfiska- lens åtgärd.
anhängiga
rättegångar.
1902
387
132
86
13
1903
346
132
59
21
1904
446
134
52
32
1905
399
156
87
29
1906
482
211
127
33
1907
490
272
145
37
1908
413
233
94
41
1909
392
245
141
42
1910
402
187
107
42
1911
402 0
288
195
57
Af de till 1912 års diarium utbalanserade 288 mål och ärenden
voro :
rättegångsmål .......................''-•••• 57"
administrativa besvärsmål........ 36
andra mål och ärenden ............ 195
1) Häri ej inräknade de på grefve Hamiltons handläggning beroende mål.
6
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 158.
af hvilka sistnämnda 32 rörde sig om bättre rätt till jord eller vatten,
de flesta åt sådan beskaffenhet att, sedan vederbörliga utredningar verkställts,
rättegång antoges komma att anhängiggöras.
I nyssnämnda underdåniga skrifvelse har af kammarkollegium
framhållits, bland annat, följande.
Behofvet åt ytterligare en advokatfiskal vore trängande och oafvislig^
Enligt kollega uppfattning vore grefve Hamilton och Wihlborg
tills vidare fullt upptagna af de dem närmast gifna särskilda uppdrag.
Beträffande den åberopade statistiken syntes det kollegium knappast
behöfva påpekas, hurusom vid bedömandet af den advokatfiskal åliggande
arbetsbördan antalet diarieförda eller balanserade mål och ärenden
i sig själft vore föga sägande. Afgörande vore däremot målens beskaffenhet
och vikt samt arten af den befattning, advokatfiskalen hade
att taga med dem.
I sistnämnda hänseende vore särskildt att framhålla, hurusom
advokatfiskal hade icke blott att ansvara för det formella utförandet
och bevakandet af kronans talan i rättegångar, utan äfven att verkställa
de undersökningar och utredningar, som vore nödiga för rättegångs
behöriga utförande.
Det vore gifvetvis advokatfiskal^ åliggande i afseende å dessa
undersökningars och utredningars utförande, som gjorde hans tjänst
särskildt maktpåliggande och för hans ämbetsförvaltning medförde den
största tidsutdräkten.
Den i senare tider inträdda betydande ökningen i antalet på
advokatfiskal^ utförande beroende rättegångar vore ensamt för sig ett
af de mest talande skälen för den begärda ökningen i advokatfiskalskontorets
arbetskrafter.
Det kunde enligt kammarkollegii mening äfven förtjäna att framhållas,
hurusom de anspråk, hvilka måste ställas på advokatfiskal i
fråga om såväl utredandet af de under hans ämbetsförvaltning hörande
frågor som äfven själfva utförandet af de rättegångar, hvilka anhängiggjordes
af honom, numera måste vara högre än förut, i det att kronans
motparter numera oftast för målens utredande och utförande begagnade
sig af de mest skickliga personer.
Detta förhållande hade medfört för advokatfiskal, utom en ökning
i utredningsarbetet, behof att i vissa viktigare mål personligen inställa
sig vid underdomstol för att — med den sakkunskap, han på grund af
sin tjänsteverksamhet ägde, och den särskilda kännedom om målet, han
genom dess utredning förvärfvat sig, — på ett mera effektivt sätt tillvarataga
kronans rätt. Hittills vunnen erfarenhet hade visat det vara
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.
synnerligen önskvärd!, att advokatfiskalen genom arbetets fördelning på
två händer måtte sättas i den ställning, att lian icke genom sitt påträngande
arbete förhindrades från att i förefallande rättegångar iakttaga
personlig inställelse, så ofta sådant blefve nödigt.
Ett flertal af advokatfiskal^ ärenden anginge bättre rätt till jord
eller vatten. I afseende å dessa ärenden kräfde utredningen både tid
och skicklighet. Flera af hans rättegångar rörde sig om högst betydande
värden; så t. ex. afsåge tvister om tre angifna ecklesiastika utjordar i
Värmlands län ett värde, som torde icke litet öfverstiga två miljoner
kronor.
Advokatfiskalens rätt till initiativ, hvilken rätt tillika för honom
innefattade en skyldighet, äfvensom hans åliggande att besvara kollegii
remisser toge ock afsevärd tid i anspråk.
Hvad initiativrätten beträffade, kunde ett spontant ingripande i
tid af advokatfiskalen mången gång förebygga rättsförluster för staten.
Men till följd af sin nuvarande dryga arbetsbörda vore advokatfiskalen
så godt som utestängd från möjligheten att vidtaga de undersökningar
och utredningar, som kunde föranleda till ett hans själfständiga ingripande.
Äfven för denna sida af advokatfiskalens verksamhet vore
alltså en ökning af arbetskrafterna på advokatfiskalskontoret angelägen.
Tvifvelsutan vore — menade kammarkollegium — dess advokatfiskal
för närvarande, och fullständigt frånsedt den ökning i tjänsteåliggande,
som till följd af nådiga brefvet den 1 december 1911 tillförts
honom, en af de med arbete mest betungade af statens tjänstemän.
Arbetsbördan hade numera — alltjämt med frånseende af nyssnämnda
ökning — blifvit så tyngande, att advokatfiskalen måste anses
sakna möjlighet att äfven med den största tänkbara spänning af sina
krafter på tillfredsställande sätt fylla sina för staten synnerligen viktiga
tj änsteåligganden.
Därtill komme, att nya viktiga uppdrag af brådskande natur förestode
för advokatfiskalen. En undersökning af kronans rätt till de åt
brukens drift och understöd efter viss angifven tid under skattetitel
upplåtna hemman och lägenheter vore redan inledd, och den vidare
bearbetningen af denna fråga berodde nu på advokatfiskalen.
Behofvet af den omskrifna förstärkningen af advokatfiskalskontorets
arbetskrafter vore alltså efter kollegii mening oafvisligt redan om hänsyn
ej toges till den ökning i arbetet, som nådiga brefvet den 1 december
1911 komme att medföra. Desto större vore behofvet af förstärkning,
då advokatfiskalen icke syntes kunna undgå att taga befattning jämväl
med vattenfallsfrågor. Äfven om beslut fattades om inskränkning under
8
Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 153.
viss tid af häfds verkan mot kronan enligt förordningen om tjugoårig
häfd den 22 april 1881, kunde den omständighet, att revisionssekreteraren
Wihlborg därigenom skulle kunna få tid att ägna sig åt undersökningsarbetet
och åt rättegångars utförande, icke antagas komma att
mer än delvis förringa behofvet af att för samma ändamål anlita jämväl
kollega advokatfiskal.
Med hänsyn till hvad i kollega underdåniga skrifvelse den 30
december 1911 och förut blifvit i ämnet anfördt och i betraktande
vidare af de rättsförluster, som kunde befaras komma att uppstå såsom
en följd däraf, att advokatfiskalsämbetet på grund af den öfverklagade
bristen på arbetskrafter icke mäktade förebringa all den utredning, som
i händelse af normal tillgång till sådana krafter kunde hafva åstadkommits,
hemställde kammarkollegium på det enträgnaste, att anställandet
af den ifrågavarande extra advokatfiskal måtte varda kollegium
beviljadt snarast möjligt, i det att snart sagdt hvarje dags uppskof
medförde ökad fara för uppkommande rättsförluster.
I fråga om arbetsfördelningen mellan den ordinarie och den föreslagna
extra advokatfiskal, såvidt de mera maktpåliggande och tidkräfvande
göromålen beträffade, ansåg kollegium, förslagsvis, den anordning
kunna träffas, att den ene skulle hafva att handlägga i främsta
rummet frågor angående bättre rätt till fast egendom, däri inberäknade
sådana frågor angående kronans rätt till strömfall, som ej kunde medhinnas
af de redan förordnade extra advokatfiskalerna, samt den andre
företrädesvis besvarandet i öfrigt af kollega remisser samt utredandet
och utförandet af andra på advokatfiskal ankommande rättegångar
än nyss nämnts.
Med afseende å det maktpåliggande och tidkräfvande arbete, som
komme att åligga den föreslagna extra advokatfiskal, samt för att
kunna påräkna erhållande af en för uppdraget fullt lämplig person höll
kollegium före, att den extra advokatfiskal borde i aflöningshänseende
nära jämnställas med ordinarie advokatfiskal samt förty böra åtnjuta ej
mindre arfvode motsvarande advokatfiskal lön, ortstillägg och tjänstgöringspenningar
efter afdrag af pensionsbidraget, mot det att han till
den, som under tiden uppehölle hans befattning, afstode samtliga därmed
förenade löneförmåner, än äfven semester lika med den ordinarie
tj änsteinnehafvaren.
I sammanhang härmed och af andra uppgifna anledningar begärde
kollegium anvisande af visst belopp såsom tillägg till det i ämbetsverkets
stat upptagna anslaget till vikariatsersättning m. m.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.
Genom beslut den 26 januari 1912 medgaf Kungl. Maj:t, att hos Kungi. Maj.t»
kammarkollegium finge tillsvidare intill den 1 juli 1912 anställas en
extra advokatfiskal att biträda med de på advokatfiskalsämbetet ankommande
åtgärder, med den arbetsfördelning mellan ordinarie och
extra advokatfiskalen, som af kollegii chef bestämdes; och förordnades
en hos kollegium anställd amanuens att uppehålla nämnda extra advokatfiskalsbefattning,
med rätt för honom — hvilken skulle hafva att åt
den, som under tiden uppehölle hans amanuensbefattning, afstå de därmed
förenade löneförmåner, att uppbära arfvode efter 5,600 kronor för
år räknadt, däraf 1,800 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar.
1 sammanhang därmed uppdrog Kungl. Maj:t åt löneregleringskommittén
att verkställa utredning, huruvida och i hvad mån ett mera
varaktigt behof af förstärkning af arbetskrafterna å kammarkollegii
advokatfiskalskontor förelåge, samt afgifva det underdåniga utlåtande,
hvartill utredningen kunde föranleda.
I underdånig skrifvelse den 18 nästlidna mars har lönereglerings- Lönekommittén
afgifvit den anbefallda utredningen, och har kommittén där- kommittén.
vid anfört följande.
Af hvad i ärendet förekommit ansåge kommittén otvetydigt framgå,
att arbetet å kammarkollegii advokatfiskalskontor numera betydligt ökats.
Kommittén hade sökt för sig klargöra orsaken härtill och därvid
trott sig finna densamma i väsentligen förändrade förhållanden med afseende
å föremålen för advokatfiskalens tjänsteverksamhet.
Tidigare hade, efter hvad kommittén erfarit, denna hans verksamhet
varit i öfvervägande grad inriktad på sådana kamerala och
administrativa frågor — hufvudsakligen angående grundskatteväsendet
och indelningsverket in. m. — hvilka numera upphört att äga betydelse.
Dessa ärenden torde, om än för sin tid nog så maktpåliggande, likväl
icke i allmänhet varit för advokatfiskalen synnerligen betungande, enär
de för honom behöfliga utredningar plägat verkställas af andra kollegii
tjänstemän.
Senare hade advokatfiskalens arbete alltmera öfverförts på ett annat
område. Den i nu förevarande ärende åberopade statistiken utvisade
för det sista decenniet eu betydande och allt ifrån år 1906 jämnt fortgående
stegring i antalet af hans rättegångsmål, hvilka, efter hvad
upplyst vore, med få undantag afsåge jordatvister.
Öfverhufvud taget hade, efter hvad kommittén inhämtat, advokatfiskalens
verksamhet i senare tid allt mera tagits i anspråk för frågor
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 113 käft. (Nr 153.) 2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.
om kronans bättre rätt till fast egendom. Det förefölle också väl förklarligt,
att i en tid af alltmera lefvande uppfattning om angelägenheten
att tillvarataga det allmännas, under långa tider mindre beaktade intresse
på detta område advokatfiskals åtgärder i nämnda syfte allt oftare
måste påkallas. Och det torde kunna antagas, att utvecklingen komme
att fortgå i samma riktning.
På vissa allmänna områden — särskild! angående kronans jordupplåtelser
till industrien — torde för advokatfiskal redan nu kunna
emotses nya uppgifter af omförmälda art i eu omfattning, som tvifvelsutan
åtminstone under de närmaste åren måste tillföra honom ett betydande
arbete.
Att i allmänhet advokatfiskalens befattning med frågor af nu afsedda
beskaffenhet, helst då de ofta hänförde sig till stora värden,
måste vara mera tidkräfvande och mödosam än andra honom åliggande
bestyr, syntes icke lida tvifvel. Af kollegium hade i detta afseende
betonats, att advokatfiskalen hade icke blott att ansvara för det formella
utförandet och bevakandet af kronans talan i rättegångar utan jämväl
att verkställa de för ändamålet erforderliga undersökningar och utredningar.
I anslutning härtill hade för kommittén uppgifvits, att i allmänhet
de för handläggningen af advokatfiskalens mål och ärenden behöfliga
utredningar tillförene i stor utsträckning tillhandahållits honom af kollegium,
medan han numera vanligen hade att själf förskaffa sig sådana.
Detta torde, efter hvad det sagts kommittén, betingas af den vid verkets
år 1909 verkställda omorganisation, med afseende å dåvarande förhållanden,
vidtagna reduktion af kollegii tjänstemannapersonal.
Nu anförda omständigheter syntes kommittén gifva stöd för det
antagande, att man med afseende å advokatfiskalens numera betungade
ställning icke hade att göra med en företeelse af allenast tillfällig och
snart öfver gående art.
På grund häraf och då de honom åligganden arbeten redan nu
syntes hafva vuxit till sådan omfattning, att de öfverstege en tjänsteinnehafvares
förmåga, ansåge sig kommittén hafva giltigt skäl för den
uppfattning, att en varaktigare förstärkning af arbetskrafterna å kammarkollegii
advokatfiskalskontor vore af beliofvet påkallad.
Tvifvelsutan torde den frågan framställa sig, huruvida icke behofvet
i nyssnämnda hänseende skulle, oafsedt det vice häradshöfdingen Ernst
Hagelin gifna uppdrag, kunna anses, åtminstone för närvarande, skäligen
tillgodosedt genom de för revisionssekreterarna grefve Ilamilton och
11
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 153.
Wihlborg redan meddelade uppdrag att tills vidare tjänstgöra såsom
extra advokatfiskal hos kammarkollegium.
Deras uppdrag finge emellertid anses vara af mera tillfällig
natur; och då advokatfiskal^ ordinarie tjänsteåligganden—jordatvister
och andra bestyr — syntes hafva nått den omfattning att, äfven med
fullständigt frånseende af den befattning, han kunde komma att taga
med vattenfallsfrågornas behandling, nämnda åligganden icke kunde af
honom ensam fullgöras, torde omförmälda särskilda uppdrag för Hamilton
och Wihlborg icke kunna utesluta behofvet af ytterligare, mera varaktig
arbetshjälp åt kammarkollegii advokatfiskal-.
För det syfte, hvarom nu vore fråga, tillstyrkte kommittén alltså,
att, i anslutning till den af Kungl. Maj:t enligt nådiga brefvet den 26
januari 1912 för tillfället träffade anordning, en extra advokatfiskal hos
kammarkollegium fortfarande för tiden från och med den 1 juli 1912
och tillsvidare, så länge behof däraf förefunnes, måtte hos kollegium
anställas; och hade kommittén icke något att erinra emot, att i afseende
å hans tjänstgöring och afiöningsförmåner bestämmelserna i nämnda
nådiga bref vunne motsvarande tillämpning.
Jämte arfvodet för den extra advokatfiskal, hvilket sålunda
skulle komma att utgöra för år räknadt 5,600 kronor, däraf 1,800 kronor
skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar, hade kammarkollegium
begärt rättighet för den extra advokatfiskal att åtnjuta semester i
likhet med den ordinarie. Kommittén hade funnit sig icke heller häremot
böra göra någon erinran.
I fråga om vikarie för den extra advokatfiskal under semester ’
skulle det tilläfventyrs kunna anses, att de på den extra advokatfiskal
ankommande bestyr skulle under tiden kunna fullgöras af den ordinarie
advokatfiskal, utan att särskild vikarie alltså skulle behöfva förordnas.
Då emellertid häraf möjligen skulle kunna vållas olägenhet, hade kommittén
icke velat motsätta sig anvisande af ett lämpligt belopp till ersättande
af sådan vikarie och, i vidare succession, dennes ställföreträdare.
Detta belopp torde skäligen kunna beräknas till 400 kronor årligen.
Med afseende å det mera stadigvarande behofvet af den nu föreslagna
extra advokatfiskalsbefattningen borde frågan om anvisande af
de för sådant ändamål erforderliga medel underställas Riksdagens pröfning,
närmast hvad anginge beviljande af sådana medel på extra stat
för år 1913.
Enligt § 29 i gällande instruktion för kammarkollegium äger advokatfiskalen
åtnjuta aktoratsarfvode å de medel, böter och viten undantagna,
som till följd af hans tjänsteåtgärd inflyta i kronans eller annan
Departementschefen.
12 Kung!,. Majds Nåd. Proposition N:o 153.
allmän kassa. Arfvodet beräknas å de under hvarje år influtna medlen
och utgår med tio procent, till dess det uppgår till 500 kronor, och
därefter med fem procent, dock att arfvodet icke för något år må öfverstiga
800 kronor.
Kammarkollegium har i nu förevarande ärende ej berört frågan om
aktoratsarfvode, och sålunda ej uttalat sig, huruvida kollegium, öfverhufvud
taget, afsett, att sådant arfvode skall tillkomma den föreslagna
extra advokatfiskalen, och i sådant fall huruvida aktoratsarfvodet skall,
på sätt i nyssberörda § af intruktionen stadgas, beräknas särskildt för
den ordinarie advokatfiskalen och särskildt för den extra eller för bägge
samfäldt.
Då det synes kommittén af vikt, att tydlig och klar bestämmelse
härutinnan må förefinnas, till vederbörandes efterrättelse, har kommittén
ansett sig böra fästa uppmärksamhet härå.
Åt hvad i detta ärende förekommit synes det mig framgå, att det
förefinnes ett mera varaktigt behof af förstärkning af arbetskrafterna
å kammarkollegii advokatfiskalskontor, och torde, såsom löneregleringskommittén
jämväl framhållit, den anordning, som genom nådiga brefvet
den 26 januari 1912 träffats för tiden intill den 1 nästkommande
juli, böra blifva gällande tillsvidare äfven för tiden därefter. För en
extra advokatfiskal hos kollegium skulle sålunda för tiden från och med
den 1 juli 1912 tills vidare utgå ett arfvode utgörande för år räknadt
5,600 kronor, däraf 1,800 kronor skulle anses motsvara tjänstgöringspenningar.
Då den extra advokatfiskalen alltså i aflöningshänseende
skulle, frånsedt det belopp, som utgör afdrag för pensionsafgifter, likställas
med innehafvaren af den ordinarie advokatfiskalstjänsten, torde
den förre böra jämnställas med den senare jämväl i fråga om rätt att
åtnjuta semester. Det belopp, som af löneregleringskommittén beräknats
för de med den extra advokatfiskal^ rätt till semester förenade kostnader
för vikarie och eventuellt dennes ersättare, eller 400 kronor, har
jag icke funnit föranleda någon erinran.
Då behofvet af den ifrågasatta anordningen icke är allenast af tillfällig
natur, torde de erforderliga medlen böra äskas af Riksdagen, nu
närmast för tiden från och med den 1 juli 1912 till utgången af år 1913.
Den extra advokatfiskalen, hvilken sålunda skulle komma att blifva anställd
hos kollegium under så godt som hela år 1912, torde på grund
häraf böra beredas tillfälle till semester äfven under sistnämnda år.
Med beräkning af den extra advokatfiskal^ arfvode samt den
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A ’:o 153.
därmed samband ägande semesterersättningen, på sätt löneregleringskommittén
föreslagit, skulle på 1913 års riksstat för nu ifrågavarande
ändamål behöfva anvisas 9,200 kronor, däraf 3,200 kronor afsedda att
disponeras redan år 1912.
Hvad slutligen beträffar den af löneregleringskommittén vidrörda
frågan, huruvida den extra advokatfiskal bör tillerkännas rätt till
aktoratsarfvode, synes det mig vara i full öfverensstämmelse med syftet
med denna aflöningsform att både den ordinarie och extra advokatfiskalen,
hvar för sig, komma i åtnjutande af ifrågavarande arfvode på
sätt i § 29 i den för kammarkollegium gällande instruktion stadgas.
I detta sammanhang ber jag att för Eders Kungl. Maj:t få anmäla
en af kammarkollegium gjord framställning om beredande af medel till
ersättning åt ett tillfälligt biträde å kollega aktuariekontor för ordnande
af vissa äldre handlingar.
I underdånig skrifvelse den 1 december 1911 har kammarkollegium
i detta afseende anfört följande.
Vid forskningar i de till kammarkollegii aktuariekontor hörande
oinbundna handlingar hade det redan länge visat sig, att vissa delar
af dessa under tidernas lopp bragts i mindre god ordning, i det att
akter ofta icke återfunnes å de platser eller i de buntar, där de enligt
remissböcker, listor och register borde anträffas. Det vore sålunda
mången gång förenadt med stort besvär och understundom omöjligt att
inom rimlig tid återfinna handlingar, som behöfdes för målens utredning
eller af hvilka afskrifter erfordrades för andra ämbetsverks eller enskilda
personers räkning. Anmärkta förhållanden vore hufvudsakligen att tillskrifva
det i äldre tid och särskildt under arbetet med de nya jordeböckernas
uppläggning florerande bruket att vid memorial och promemorier
öfver verkställda utredningar bilägga ur sina respektive buntar
utplockade äldre akter, i hvilka det föreliggande ämnet berördes, därvid
ofta uraktlåtits att å vederbörliga ställen anteckna akternas nya plats.
Med framhållande af angelägenheten däraf att berörda delar af
aktuariekontorets arkiv åter bragtes i fullständigt ordnadt skick hade
kollega aktuarie hos kollegium gjort framställning om vidtagande af
åtgärd i sådant syfte och därvid tillika meddelat följande uppgift å de
samlingar, om hvilka här vore fråga, nämligen:
förutvarande första provins!;ontorets skatteköpshandlingar:
för åren 1746—1879.................................................................... 134 buntar
samt oafgjorda skatteköp 1696 —1767 ....................................... 7
Ordnande
af vissa
aktuariekontoret
tillhörande
handlingar.
Kammarkolle
gium.
))
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 153.
förutvarande andra provinskontorets skatt eköpshandling ar:
Jönköpings läns
för åren
1700—1820 ...............................
...... 19
buntar,
Kronobergs »
»
»
1701—1803 ................................
6
» ,
Kalmar »
»
1702—1820 ...............................
...... 33
» ,
Blekinge »
1705—1820 ...............................
...... 9
» ,
Kristianstads »
»
»
1719—1860 ..............................
..... 34
» ,
Malmöhus )>
))
»
1720—1849 .............................
...... 54
» ,
Hallands ))
1700—1840 ...............................
...... 24
» ,
Göteborgs och Bobus
läns för åren 1704—1821 ...........
....... 14
Ålfsborgs
T>
» » 1702—1819 ..........
...... 42
» ,
Skaraborgs
T>
» » 1700—1822 ...........
....... 29
» ;
förutvarande tredje provinskontorets skatteköpshandlingar:
Ålfsborgs läns för åren 1862—1879 ................................... 1 bunt,
Skaraborgs » » » 1852—1879 ..................................... 1 » ,
Gäfleborgs » » » 1859—1879 ................................. 1 » ,
Västernorrlands » » 5> 1862—1879 .................................... 1 » ,
Jämtlands )) » » 1862—1879 ...................................... 1 » ,
Västerbottens » » » 1858—1879 ...................................... 1 » ,
Norrbottens » )) )) 1856—1879 .................................. 1 » ,
uppskjutna skatteköp.............................................................................. 1 ^ »
år shandling ar:
de norrländska länens för åren 1802—1879........................... 370 buntar,
Älfsborgs läns för åren 1827—1879 ........................................ 98 » ,
Skaraborgs » » » 1827—1879 ........................................ 125 )> ,
nummerserie .............................................................................. cirka 325 »
Vidare hade aktuarien fäst uppmärksamheten därå, att en å
kollegii registratorskontor befintlig samling skatteköpebrefkoncept från
tiden före år 1780, utgörande omkring 37 buntar, behöfde bringas i
bättre ordning och, i de delar sådant ej redan skett, äfven registreras,
hvilket arbete lämpligen borde utföras före genomgåendet af aktuariekontorets
samling af skatteköpsakter.
Då en revidering af ifrågavarande samlingar, af hvilka skatteköpebrefkoncepten
och skatteköpsaktema vore bland de för kollegii utredningar
oftast anlitade källorna, otvifvelaktigt skulle i icke ringa mån
underlätta kollegii arbete, men kollegium med sina genom 1909 års
15
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 153.
organisation starkt begränsade arbetskrafter saknade möjlighet att utan
extra biträde föranstalta därom, hemställde kollegium i underdånighet,
det täcktes Kungl. Maj:t, för anställande å aktuariekontoret af lämplig
person med åliggande att i enlighet med de närmare föreskrifter, som
komme att af kollegium meddelas, bringa ifrågavarande samlingar i
fullständig ordning samt i de delar sådant erfordrades däröfver upprätta
register, för år 1912 anvisa ett belopp af ettusenfemhundra kronor att
under förutsättning af minst fem timmars daglig arbetstid å tjänsterummet
Titgå till sådant biträde med 125 kronor i månaden, dock med
rätt för kollegii chef att ej mindre för tre månader under tiden juni—
september medgifva förkortning af den dagliga arbetstiden å tjänsterummet
än äfven bevilja kostnadsfri semester under högst tre veckor.
Beträffande den tid, inom hvilken ifrågasatta ordningsarbete kunde
antagas varda fullbordadt, kunde kollegium för närvarande ej yttra sig
bestämdare, än att därför torde kräfvas några år, såvidt nu kunde bedömas
cirka fem. I händelse af bifall till framställningen komme
kollegium gifvetvis att tillse, det arbetet bedrefves med möjligaste
skyndsamhet, och torde resultatet af första årets arbete erbjuda kollegium
en säkrare grund för beräknande af tiden för arbetets utslutning,
hvarom kollegium ville uttala sig i sammanhang med eventuell framställning
om fortsatt anslag för år 1913.
Kammarkollegii förevarande framställning har jag ansett mig Departementsböra
tillstyrka. De olägenheter för arbetet inom ämbetsverket, som chetengifvit
kollegium anledning till dess framställning i ämnet, synas mig
nämligen vara af beskaffenhet att böra undanröjas. Det årliga belopp,
som af kollegium begärts för handlingarnas ordnande, har jag också
funnit mig kunna lämna utan anmärkning.
Då enligt kollegii beräkning arbetet med ordnandet af handlingarna
lära komma att kräfva flere år, torde de för ändamålet erforderliga
medlen böra äskas af Riksdagen. Och enär arbetet med ifrågavarande
handlingars ordnande icke oundgängligen synes behöfva taga
sin början före 1913 års ingång, bör enligt min mening nu ej äskas
större belopp än som är beräknadt att tagas i användning under det
första år arbetet pågår eller 1,500 kronor.
Med afseende å hvad jag anfört till statsrådsprotokollet dels öfver
utrikesdepartementsärenden den 15 mars 1912 vid föredragning af fråga
om inköp af beskickningshus i Berlin dels ock öfver finansärenden den
22 i samma månad vid föredragning af fråga om förbättring af pensioneringen
inom de tre första klasserna af handelsflottans pensions
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 153.
anstalt kan det af mig nu ifrågasatta anslag beviljas, utan att någon
förändring af det för innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets
inkomstsida därför behöfver äga rum.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
dels att för anställande hos kammarkollegium af en extra advokatfiskal
på extra stat för år 1913 bevilja ett anslag af 9,200 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af anslaget disponera
3,200 kronor,
och dels att likaledes på extra stat för år 1913 för ordnande af
vissa till kammarkollegii aktuariekontor hörande handlingar anvisa ett
belopp af 1,500 kronor.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar SchiimacJier.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1912:79 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anslag för anställande af en extra advokatfiskal hos kammarkollegium äfvensom för ordnande af vissa s. 1 i texten