Sök i Ratio Lex

Angående upprättande af en ny professur vid Chalmers tekniska läroanstalt m. to

1912-03-01 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:155, Angående upprättande af en ny professur vid Chalmers tekniska läroanstalt m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj-.ts nådiga proposition till Riksdagen angående upprättande

af en ny professur vid Chalmers tekniska läroanstalt

m. to.; gifven Stockholms slott den 1 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af den i statsverkspropositionen

under punkt 45 gjorda framställningen samt af det

i samma proposition under punkt 149 gjorda äskandet om beräknande på

extra stat för år 1913 af ett belopp å 2,000 kronor till arfvode åt en lärare

i byggnadslära vid Chalmers tekniska läroanstalt, härmed föreslå Riksdagen

att

dels — med uteslutande ur staten för Chalmers tekniska läroanstalt af

den däri upptagna andra-lärar-befattningen i byggnadslära — i staten uppföra

en professor, med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära

och med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma nuvarande professorer.

vid läroanstalten, samt med förpliktelse för befattningens innehafvare

att vara underkastad de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna,

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska läroanstalt bevilja:

för beredande af tillgång till aflöning åt nyssbemälde

professor, utöfver det genom ofvannämnda andralårar-befattnings

afförande ur staten tillgängliga beloppet

af 3,000 kronor, .................................................. kronor 3,400: —

» bestridande af undervisning i betongbyggnad............ » 900: —

» » » » » byggnadshygien ......... » 500: —

» » » » » stadsanläggningskonst » 500: —

» » » » » modellering.................. »_600: —

Summa kronor 5,900 —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 115 höft. (Nr 155.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels ock å extra stat för Chalmers tekniska läroanstalt för år 1913

anvisa

till arfvode åt en lärare i byggnadslära

» » » » » » ornamentik ..

.............. kronor 1,500: —

.............. » 500: —

Summa kronor 2,000: —

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 155.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Härefter yttrade departementschefen, statsrådet Berg:

Enligt § 19 i de den 13 juni 1908 fastställda nådiga stadgarna för Ny proletär

den under akademiens för de fria konsterna öfverinseende stående konst- V1,d Chalmers

tekniska la,ro
högskolan

fordras för inträde i den i nämnda läroanstalt ingående skolan anstalt m. m.

för byggnadskonst dels uppflyttningsbetyg från tredje afdelningen af fackskolan

för arkitektur vid tekniska högskolan eller afgångsbetyg för elev i

byggnadsfacket vid Chalmers tekniska läroanstalt eller ock antagligt betyg

om motsvarande kunskaper, dels intyg öfver praktiskt deltagande i husbvggnadsarbetes

utförande, dels ock vid ansökningen fogade af sökanden

utförda byggnads- och ornamentsritningar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Redogörelse

för ärendets

uppkomst.

Kungl. Majdu Nåd. Proposition Nr 155.

Af förment behörig inträdessökande skall dessutom, jämlikt § 20, afläggas

prof, som af lärarrådet godkännes.

Dessa föreskrifter öfverensstämma på det närmaste med de motsvarande

stadgandena i nådiga reglementet för akademiens för de fria konsterna

läroverk den 31 december 1888, kvilket reglemente gällde, till dess

förstnämnda nådiga stadgar trädde i kraft.

Den uppdelning af här ifrågavarande undervisning på två olika stadier —

det lägre förlagdt till tekniska högskolan och Chalmers tekniska läroanstalt,

det högre till akademiens för de fria konsterna undervisningsanstalt

— som sålunda hittills ägt rum, härrör från 1880-talet, då den lägre

arkitektutbildningen utbröts från konstakademiens läroverk. Sammanlagda

undervisningstiden har för elev från tekniska högskolan varit längre än för

elev från Chalmers tekniska läroanstalt. Eleverna från tekniska högskolan,

hafva nämligen i allmänhet ej nöjt sig med den 3-åriga kursen därstädes, hvilken

annars varit tillfyllest, utan genomgått 4-årig kurs före inträdet

vid konsthögskolan. Och då studietiden vid denna hittills i regeln varit

3-årig, fördelad på 2 år i en lägre och 1 år i en högre afdelning,

har den samlade undervisningstiden för elever från tekniska högskolan

mestadels utgjort 7 år; undantagsvis har den till och med varit högre,

enär det varit elev tillåtet att åtnjuta undervisning 3 år i lägre och

ända till 4 år i högre afdelningen af akademiens läroanstalt.

Hvad åter eleverna från Chalmers tekniska läroanstalt beträffar har

den samlade studietiden för dem i allmänhet utgjort 6 år, i ty att den

kurs vid Chalmerska läroanstalten, som föregått den 3-åriga kursen vid

akademien, äfven varit 3-årig.

De nya stadgarna för konsthögskolan af år 1908 tillkommo på grund

af en den 10 augusti 1907 af akademien för de fria konsterna gjord framställning

med förslag till stadgar och stat för konsthögskolan. Som sagdt

öfverensstämde dessa stadgars bestämmelser, så vidt angick byggnadsskolan.

i det hela med de förut gällande bestämmelserna. Redan då de nya stadgarna

utfärdades, hade emellertid fråga väckts om ändring af arkitektutbildningen,

ehuru denna fråga lämnades sväfvande såväl i fråga om stadgarnas

föreskrifter som i hvad angick den nya stat för akademien och dess läroverk,

som framlades för 1908 års Riksdag och i allt väsentligt af Riksdagen godkändes.

I staten upptogs följaktligen liksom förut en professor i byggnadskonst.

Anledningen till att frågan om arkitektutbildningen sålunda år

1908 lämnades sväfvande torde hafva varit att söka dels däri, att frågan

om den högre tekniska undervisningens ordnande då var under utredning

— den 13 juli 1906 hade Kungl. Maj:t tillsatt en kommitté för afgifvande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

af förslag härutinnan — dels däri, att konstakademiens nyss omförmälda

förslag till stadgar och stat föranledt svenska teknologföreningens afdelning

för husbyggnadskonst att i november 1907 till ecklesiastikdepartementet

ingifva en framställning, däri påyrkades, att man borde söka afhjälpa

de brister, som enligt afdelningens förmenande vidlådde de bestående

anordningarna i fråga om arkitektutbildningen. Bland de anmärkningar,

som afdelningen gjorde, afsåg en oegentligheten af att vid inträdet

till konsthögskolan jämställa elever från Chalmerska läroanstalten med

elever från tekniska högskolan.

Till grund för den plan för arkitektutbildningens ordnande, som

numera enligt nådigt beslut den 22 juni 1911 skall gälla, ligger ett den

23 januari 1909 afgifvet utlåtande och förslag af förste intendenten i

öfverintendentsämbetet I. G. Clason, professorn i byggnadskonst vid konsthögskolan

C. A. A. Grundström och professorn i arkitektur vid tekniska

högskolan E. J. Lallerstedt. Dessa personer hade enligt nådigt bemyndigande

den 24 januari 1908 blifvit af dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

tillkallade att såsom sakkunniga inom departementet biträda

vid utredning af frågan, huru, under förutsättning af att arkitektutbildningen

fortfarande skulle vara förlagd dels till de högre tekniska läroanstalterna,

dels ock till det under akademiens inseende ställda läroverket, undervisningen

vid detta senare läroverk, såvidt nämnda utbildning anginge, lämpligen

borde ordnas.

I de sakkunnigas utlåtande framhölls såsom »de mest framträdande bristerna i den

dåvarande undervisningen för utbildande af arkitekter i vårt land»:

1) att någon enhetlig arbetsplan för de olika arkitekturskolorna ej funnes, utan

de olika skolorna arbetade nära nog oberoende af hvarandra, i samband med hvilken

brist på samarbete skolorna emellan stode den alltför långa tid, som i de flesta fall

fordrades för utbildning till arkitekt, äfvensom oegentligheten däruti, att elever, utexaminerade

från Chalmers tekniska läroanstalt med 3-årig lärokurs och från tekniska

högskolan med 4-årig kurs, likställdes vid inträdet i konstakademiens skola;

2) att undervisningen ej i tillräcklig grad inriktades på arkitektelevens utbildande

till en praktiskt duglig och ekonomiskt förstående arbetsledare; samt

3) att det ej företunnes någon systematiskt ordnad undervisning i »vår inhemska,

i många afseenden så intressanta och för frambringandet af en i någon mån nationell

byggnadskonst så viktiga arkitektur».

Ehuru de sakkunnigas uppdrag egentligen blott gällde ordnandet af undervisningen

vid konstakademiens byggnadsskola, hade de likväl sett sig nödsakade — hufvudsakligen

till följd af de påpekade frågorna rörande samarbete och studietid — att äfven

föreslå en del förändringar i det af kommittén för ordnande af den högre tekniska

undervisningen dåmera afgifna förslaget till ordnande af undervisningen vid tekniska

högskolans och Chalmers tekniska läroanstalts arkitektskolor.

Enligt de sakkunnigas mening måste vid ordnandet af undervisningen vid tekniska

högskolans fackskola för arkitektur beaktas, att skolan dels vore att betrakta såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

•6

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 155.

förberedande skola till konstakademiens byggnadsskola, dels äfven måste vara eu afslutningsskola

för de elever, bvilkas begåfning vore mera riktad åt det praktiska hållet

och hvilka således borde ägna sig åt i konstnärligt afseende mindre fordrande uppgifter.

Denna fackskolans dubbla uppgift hade kommittén tänkt sig framdeles såsom hittills

så löst, att elev efter fullständigt genomgången 4-årig kurs vid: högskolan skulle

kunna anses äga tillräckliga kunskaper för att, utan att genomgå konstakademiens

skola, ägna sig åt mindre kräfvande slag af arkitektverksamhet, men att elev redan efter

genomgången 3-årig kurs vid högskolan skulle äga rätt att söka inträde vid konstakademiens

skola. En sådan rättighet både redan förut funnits, men sällan begagnats.

Såsom regel hade gällt, att elev först efter erhållande af fullständiga afgångsbetyg

från högskolan sökt vinna inträde vid konstakademiens skola, och då i tekniskt afseende

viktiga ämnen måste förekomma i högskolans fjärde afdelning, kunde det nog

äfven anses lyckligt, att så skett. Enligt de sakkunnigas mening kunde denna anordning

med fjärde afdelningen vid högskolan och första årskursen vid konstakademiens

skola såsom parallellklasser med delvis helt olika studieplaner emellertid ej anses

lämplig; ej heller kunde det vara lämpligt att rekrytera konstakademiens skola delvis

från högskolans tredje årskurs, delvis från dess fjärde, och än mer olämplig blefve en

sådan Anordning därigenom, att konstakademiens skola äfven vore afsedd att mottaga

elever från Chalmerska skolan. Vid akademien skulle således gifvas gemensam undervisning

i samma afdelning åt elever från högskolans tredje och fjärde afdelningar samt

från Chalmerska skolan. Huru ojämnt elevmaterialet under dylika förhållanden måste

blifva sammansatt framginge däraf, att för inträde vid Chalmerska skolan studentexamen

på reallinjen ej fordrades, utan måste eu del af första och andra läsåret vid nämnda

skola användas för erhållande af kunskaper i de grundläggande ämnena, och således

kunde arkitekteleveu, som därifrån efter den till tre år beräknade kursen begåfve sig

till konstakademiens byggnadsskola, i hufvudämnena ej äga lika goda kunskaper som

elev, hvilken genomgått endast tre årskurser vid tekniska högskolan. Samma elev

likställdes nu emellertid med den med realstudentbetyg försedda eleven från högskolans

fjärde årskurs.

Vidare erinrade de sakkunniga, att studietiden vid konstakademiens skola enligt

akademiens förslag vore afsedd att vara 3-årig. För eleverna från tekniska högskolan

skulle således sammanlagda studietiden i regeln blifva, såsom förut varit fallet, 7-årig.

För att afkorta denna studietid, hvars olägenheter blefve än svårare, då framdeles genom

den utsträckta värnplikten studierna måste under ett år afbrytas, samt för att så

vidt möjligt vore gifva de arkitektelever, som ägde vinna inträde vid konstakademiens

byggnadsskola, lika bildningsgrad äfvensom för att undvika olägenheterna med ofvannämnda

parallellkurser föreslogo de sakkunniga följande ändringar i akademiens förde

fria konsterna och kommitténs förslag.

Tekniska högskolans fackskola för arkitektur skulle för alla grupper af elever göras

4-årig och ordnas så, att elev, som fullständigt genomgått skolan, kunde anses

äga tillräckliga kunskaper för i konstnärligt afseende mindre fordrande uppgifter.

Ville sådan elev sedan i hufvudsakligen konstnärlig riktning fullborda sina studier,

skulle detta ske vid konstakademiens skola.

Fordrades sålunda 4 års studier vid tekniska högskolan för vinnande af inträde

vid konstakademiens skola och uteslötes ur högskolans program en del jämförelsevis

mindre viktiga biämnen för att ersättas med ett därigenom möjliggjordt mer djupgående

studium af hufvudämnena, kunde enligt de sakkunnigas åsikt Konstakademiens byggnadsskolas

kurs göras 2-årig, i stället för, såsom föreslagits, 3-årig, och tiden för full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155. 7

ständig arkitektutbildning .skulle sålunda kunna nedbringas till 6 år äfven för från

högskolan utexaminerade ordinarie elever.

Beträffande de elever från byggnadsskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt, som

önskade fortsätta sina studier vid konsthögskolan, framhöllo de sakkunniga såsom synnerligen

antagligt, hvad i detta hänseende föreslagits af kommittén för den högre tekniska

undervisningens ordnande, nämligen att elev med fullständigt afgångsbetyg från

Chalmerska skolan borde utan inträdesexamen kunna vinna inträde i tekniska högskolans

fjärde afdelning såsom speeialelev. Yunne detta förslag tillämpning, borde i

reglementet för konsthögskolans byggnadsskola föreskrifvas, att endast den ägde rätt till

inträde i denna skola, som kunde förete afgångsbetyg från tekniska högskolans fackskola

för arkitektur antingen såsom ordinarie elev eller ock såsom specialelev med

förut erhållet fullständigt afgångsbetyg från Chalmerska skolan.

Ehuru enligt de sakkunnigas åsikt härigenom icke full likställighet vunnes mellan

å ena sidan elev, som först genomgått Chalmerska skolan och sedan tekniska högskolans

fjärde årskurs, och å andra sidan elev, som efter aflagd studentexamen fullständigt

genomgått tekniska högskolans fyra årskurser, syntes dock de väsentligaste

olägenheterna af nu rådande brist på homogenitet i utbildningen af inträdessökande

till konstakademiens byggnadsskola kunna genom den sålunda förordade anordningen

anses vara aflägsnade.

Enligt de sakkunnigas mening kunde vissa mindre viktiga biämnen borttagas

från den af kommittén uppgjorda läroplanen för tekniska högskolans fackskola för arkitektur.

Från undervisningen i dessa ämnen, bland dem materiallära och materialprofning,

sådan denna undervisning nu vore anordnad, borde arkitekteleverna befrias. Materiallära

och materialprofning kunde dock ej helt utgå från läroplanen för fackskolau

för arkitektur, utan borde speciellt för arkitekteleverna afsedda delar af dessa ämnen

meddelas dem af en på husbyggnadsteknikens område väl hemmastadd lärare, och syntes

dessa ämnen därför med stor fördel kunna sammanslås med husbyggnadsläran och

byggnadstekniken och således undervisningen i desamma meddelas af respektive lärare

i dessa ämnen.

Med iakttagande af de sålunda föreslagna uteslutningarna ur och omläggningarna

af lässchemat framlade de sakkunniga ett förslag till läsordning

af följande innehåll: •

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Läroplan för tekniska högskolans och konsthögskolans arkitekturafdelningar.

Läroämnen

Höstterminen

Vårterminen

I

törel. j

öfn.

törel.

öfn.

I. Husbyggnadslära................................................

1

6

1

6

Matematik, mindre kursen.................................

6

4

2

1

Grafostatik och hållfastketsliira .....-..................

1 |

—

4

3

Beskrifvande geometri.......................................

3

5

3

5

Kemiska laborationer .......................................

—

3

—

3

Frihandsteckning................................................

—

4

—

4

Ornamentik.........................................................

—

3

—

3

Summa timmar

11

25

10

25

II. Husbyggnadslära................................................

4

9

4

9

Arkitekturens historia.......................................

2

—

2

—

Byggnadsstatik...................................................

3

—

1

3

Materiallära och materialprofuing ..................

1

3

1

3

Frihandsteckning................................................

—

6

—

6

Ornamentik........................................................

1

3

1

3

Planmätning och niellering ...........................

—

—

15—31 maj

—

Summa timmar

11

21

9

24

III. Arkitektur .........................................................

3

12

3

12

Arkitekturens historia.......................................

1

—

1

—

Byggnadsteknik ................................................

1

6

2

G

Stadsanläggningskonst.......................................

2

—

—

—

Byggnadshygieu ................................................

—

—

2

—

Ornamentik.........................................................

1

3

—

3

Modellering.........................................................

—

4

—

4

Summa timmar

8

25

8

25

W. Arkitektur ........................................................

2

9

2

9

Svenska arkitekturens historia ...................

1

_

1

_

Byggnadsteknik ...............................................

2

6

1

3

Byggnadshygien ...............................................

1

3

1

3

Modellering........................................................

—

4

—

4

Summa timmar

6

| 22

5

19

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

9

T ..

Höstterminen

Vårterminen

Läroämnen

förel.

ofri.

förel.

öfn.

V. l:a årskursen vid konsthögskolan:

Arkitektur .........................................................

3

9

3

9

Svenska arkitekturens historia ........................

1

3

1

3

Mätningar af äldre byggnadsverk.....................

Byggnadsteknik och andra ämnen, so in* före-

—

—

1—20 juni

—

läsas af inkallade specialister,........................

i

—

1

—

Summa timmar

5

12 •

5

12

VI. Täflingsklassen:

Arkitektur .........................................................

—

3

_

3

Svenska arkitekturens historia ........................

—

3

_

_

Mätningar af äldre byggnadsverk.....................

Byggnadsteknik och andra ämnen, som före-

—

—

1—20 juni

—

läsas af inkallade specialister,........................

1

'' —

1

—

Summa timmar

1

6

1

3

Efter ett uttalande att stilstudier borde vid de förberedande skolorna vara obligatoriska

och systematiskt ordnade, medan vid afslutningsskolan åter nämuda studier

borde kunna i motsvarande grad minskas, yttra de sakkunniga särskildt beträffande

arkitektutbildningen vid Chalmers tekniska läroanstalt, att vid denna skola, där elevernas

förkunskaper i allmänhet vore mindre, biämnena icke kunde inskränkas i

samma mån §om vid tekniska högskolan. Dock borde enligt de sakkunnigas mening

äfven där ett större utrymme kunna beredas hufvudämnena på biämnenas bekostnad,

än hvad som i det af den högre tekniska kommittén uppgjorda programmet föreslagits.

I all synnerhet ansåge de sakkunniga sig böra påpeka nödvändigheten af att

vid Chalmerska skolan, hvad husbyggnadslära och stilstudier anginge, samma kurser

komme att genomgås, som af de sakkunniga föreslagits för tekniska högskolans tre

första årskurser.

I fråga om arkitektelevernas praktiska utbildning framhöllo de sakkunniga, att

densamma borde mera tillgodoses, än hvad som framginge af de af akademien och kommittén

för den högre tekniska undervisningens ordnande framlagda förslagen. — De sakkunniga

uttalade sig vidare för att mera omvårdnad än hittills ägnades åt undervisning

i svensk arkitektur; denna undervisning borde hufvudsakligen förläggas till konstakademiens

läroverk, men det vore af stor vikt, att ämnet studerades äfven i tekniska högskolans

fjärde afdelning.

I afseende å det af akademien för de fria konsterna framlagda förslaget till ny

stat ville de sakkunniga i staten införa dels i stället för professuren i byggnadskonst

en professur i arkitektur, dels eu ny professur i svensk arkitekturhistoria.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 115 höft. (Nr 155.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 155.

Från de sakkunnigas förslag, för hvars hufvuddrag jag här redogjort,

var professor Grundström i vissa delar skiljaktig. Hans anmärkningar riktade

sig väsentligen mot förslaget, att studietiden vid konsthögskolan

skulle inskränkas till 2 år i stället för 3 samt att en professur i svensk

arkitekturhistoria skulle inrättas.

De sakkunnigas förslag vann i allt väsentligt understöd i de utlåtanden,

som däröfver afgåfvos af tekniska högskolans styrelse och lärarkollegium,

svenska teknologföreningens afdelning för husbyggnadskonst,

akademien för de fria konsterna * och öfverintendentsämbetet. Särskildt

betonades härvid betydelsen af upprättandet af den föreslagna professuren

i svensk arkitekturhistoria.

Beträffande den Chalmerska läroanstaltens ställning i det föreslagna

nya systemet för arkitektutbildningen yttrade särskildt tekniska högskolans

lärarkollegium följande, i hvilket högskolans styrelse instämde:

Om man på de af tekniska högskolans lärarkollegium anförda grunderna funne de

sakkunnigas förslag om arkitekturundervisningens fördelning på en 4-årig högskolekurs

och en 2-årig akademikurs vara lämplig, följde däraf med nödvändighet, att den

nuvarande fördelningen mellan studierna vid Chalmerska institutet och akademien

blefve fullkomligt ohållbar.

Då redan inträdesfordringarna vid Chalmerska institutets högre afdelning vore

lägre än vid högskolan och — i viss mån som följd däraf — lärarrådet därstädes

önskade bibehålla den nuvarande läroplanen, enligt hvilken arkitekturundervisningen

begynte först i andra afdelningen och slutade i tredje afdelningen, således fortginge

endast två år, under hvilka endast en mycket elementär kunskap i flydda tiders byggnadsformer

kunde hinna meddelas och liten eller ingen undervisning ägde rum i de

för arkitekter ytterst viktiga och vid tekniska högskolan själfständigt utvecklade ämnena

stadsanläggningslära, byggnadsteknik och byggnadshygien, vore det tydligt, att

denna undervisning hvarken kunde motsvara de af de sakkunniga med full rätt

uppställda fordringarna för arkitekter, som ämnade ägna sig åt yrkets mer praktiska

sida, eller jämställas med den undervisning, som tekniska högskolan enligt de

sakkunnigas förslag skulle lämna till akademien afgående elever. Att tänka sig dessa

brister afbjälpta genom längre studietid vid akademien, såsom hittills ägt rum, skulle

i väsentliga delar paralysera den föreslagna undervisningsplauen därstädes och blifva

olidligt betungande för både lärare och elever. För att möjliggöra ett gemensamt

arbete för alla elever vid akademien både de sakkunniga således haft att välja på två

möjligheter: antingen att föreslå hela högskoleundervisningens förläggande till tekniska

högskolan, hvaraf skulle följa indragande af Chalmerska institutets byggnadsfackskola,

eller att genom utvidgande af undervisningen vid Chalmerska institutet och en kompletterande

kurs vid tekniska högskolans fjärde afdelning söka jämställa samtliga elever

före utgången i det praktiska lifvet eller afgången till akademien. Att de sakkunniga

anknutit sitt förslag till nu existerande förhållanden och sökt bibehålla den

nyttiga och väckande inflytelsen af två skolor med delvis olika lärarpersonal och upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung1. Majsts Nåd. Proposition Nr 155.

fattning, syntes mycket förtjänstfullt. Detta innebure icke någon orättvisa mot Chalmerska

institutet, så länge detta icke själft ansåge sig kunna utvidga undervisningen

till att omfatta en 4-årig kurs efter samma undervisningsplan som den för tekniska

högskolan af de sakkunniga föreslagna och med motsvarande lärarpersonal. Tvärtom

komme Chalmerska institutets elever fortfarande, såväl hvad iuträdesfordringarna till

institutet som hvad det fria tillträdet till tekniska högskolans fjärde årskurs beträffade,

i ett förmånligare läge än högskolans egna elever. Men att till förmån för en såväl

tekniskt som konstnärligt sedt otillräcklig kurs vid Chalmerska institutet fullständigt

förrycka den föreslagna undervisningen vid akademien och införa i densamma ett elevmaterial,

som på intet sätt vore i stånd att tillgodogöra sig den undervisning, som

enligt de sakkunnigas förslag skulle där meddelas, vore att vingklippa akademien till

förmån för Chalmerska institutet.

Underdånigt utlåtande i ämnet afgafs jämväl af Chalmerska läroanstaltens

styrelse. 1 anslutning till ett af lärarrådet vid anstalten afgifvet

yttrande hemställde därvid styrelsen, att Kungl. Maj:t icke måtte bifalla de

sakkunnigas förslag, i hvad det afsåge eu minskning af studierna vid den

under akademien för de fria konsterna ställda byggnadsskolan samt förändringar

i nu rådande, af kommittén för den högre tekniska undervisningens

ordnande förordade inträdesfordringar till samma läroverk.

I lärarrådets yttrande gjordes gällande, att de sakkunnigas yrkande på att endast

fullständigt genomgående af tekniska högskolans omskapade fjärde årskurs måtte berättiga

till att ansöka om inträde i akademiens byggnadsskola, innebure en orättvisa

mot de till akademien sträfvande elever, Indika genomgått Chalmerska institutet. Från

att nu under sin studietid ha sluppit med att besöka två läroverk, Chalmerska institutet

och konstakademien, skulle de efter nämnda förslag därjämte nödgas passera

tekniska högskolan. Som bekant kräfde hvarje ombyte sin tid, innan eleven hunne

sätta sig in i det nya läroverkets förhållanden, arbetssätt och synpunkter — visserligen

för eu del elever måhända nyttiga erfarenheter, men tidsödande. Lärarrådet

skulle emellertid villigt finna sig i den för Chalmerska institutets elever oförmånliga

anordningen, om grundad förhoppning funnes, att elevernas utbildning därpå skulle

vinna. Men erfarenheten syntes tala för motsatsen. Och med styrka hade i senare

tid den åsikten gjort sig gällande, att konstnären Unge sin bästa utbildning, mellan

ju färre lärare och lärometoder han under sin studietid behöfde slitas.

Lärarrådet tilläde, att då de sakkunniga i sitt betänkande yttrat, att enär

iuträdesfordringarna till Chalmerska institutet ej utgjordes af studentexamen på reallinjeu,

en del af forsta och andra läsåret därstädes måste användas för bibringande af

kunskaper i de grundläggande ämnena, detta syntes vara i hög grad vilseledande och

låta förmoda eu större skillnad mellan eleverna vid tekniska högskolan och Chalmerska

institutet än som öfverensstämde med verkliga förhållandet.

Sedan vidare statskontoret yttrat sig i ärendet, hördes slutligen löneregleringskommittén.

O O

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Nåd. Proposition Nr

Vid 1911 års Riksdag framlade Kungl. Maj:t för Riksdagen i proposition

nr 124 ett förslag till omorganisation af tekniska högskolan m. m.

Därvid hade på förhand tagits hänsyn till det förslag till ordnande af

undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan m. m., som af de sakkunniga

uppgjorts. Den 21 april 1911 afläts ock särskild proposition till

Riksdagen angående ordnande af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan

m. m. Till det vid denna proposition, nr 200, i utdrag fogade

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 21 april 1911 yttrade

dåvarande departementschefen:

»De sakkunnigas förslag till ordnande af arkitekturundervisningen går i stort

sedt ut på eu 4-årig kurs vid högre teknisk läroanstalt och en därpå följande 2-ärig

kurs vid konsthögskolan. Härigenom och genom de anordningar, som tillika föreslås,

har man velat vinna, dels att det elevmaterial, konsthögskolan har att mottaga, klilaf

mera enhetlig beskaffenhet än nu, dels att studietiden för konsthögskolans elever

från tekniska högskolan, hvilka utgöra det långt öfvervägande flertalet, förkortas med

ett år, dels att de arkitekter, som utgå i det praktiska lifvet utan att hafva genomgått

konsthögskolan, skola genom utsöndring af en del biämnen erhålla grundligare

undervisning såväl i tekniskt som konstnärligt afseende än den de nu åtnjuta, dels

slutligen att undervisningen vid konsthögskolan, hvilken hittills varit af nästan uteslutande

estetisk och konstnärlig art, bättre afväges genom att kompletteras med en

solid fortsatt utbildning i byggnadskonstens tekniska och ekonomiska problem. Förslaget

har i allmänhet — bortsedt från några mindre väsentliga detaljer -— mötts

af gillande. — —------—------------- .—. _ __

Mig synes det uppenbart, att undervisningen vid konsthögskolan måste blifva i

hög grad lidande på den nuvarande ojämnheten i elevernas grundläggande kunskaper.

En del elever hafva att stödja sig på den 3-åriga kursen vid Chalmers tekniska läroanstalt,

andra åter på eu 3-årig, således något mera omfattande, teknisk högskolekurs

samt återstoden slutligen på en fullständig 4-årig kurs vid högskolan. Detta är gifvetvis

ett missförhållande, som icke bör fortfara, utan på hvilket man måste söka råda

bot. De sakkunnigas förslag, på hvars detaljer jag längre fram skall ingå, skulle

uppenbarligen medföra en högst väsentlig förbättring i berörda hänseende och bidraga

till att skapa ett i görligaste mån enhetligt elevmaterial vid konsthögskolan.»

I det följande af sitt anförande anställde departementschefen eu undersökning,

i hvad man den Chalmerska läroanstaltens alumners intressen

skulle blifva tillgodosedda genom det föreliggande förslaget, och förklarade

sig icke kunna finna annat, än att detsamma äfven i förhållande till denna

läroanstalt innebure en verklig förbättring.

»Den forne chalmeristen har nämligen», yttrade han, »efter genomgåendet af

tekniska högskolans fjärde årskurs erhållit i såväl tekniska som konstnärliga ämnen

mera ingående och omfattande kunskaper, än hvad som kunnat ske vid den endast

3-åriga kursen vid Chalmers tekniska läroanstalt, och blir sålunda mera jämspelt

med tekniska högskolans egna elever, hvadan den följande undervisningen vid konsthögskolan

kan ordnas efter en enhetligare och mera fruktbringande plan. Visserligen

måste det betraktas såsom en olägenhet, att den från den Chalmerska läroan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

stalten utgångna eleven skulle nödgas att, i stället för att tillbringa tre år vid konsthögskolan,

vistas ett år vid tekniska högskolan och därefter två år vid konsthögskolan.

Men denna olägenhet medför ju ingen tidsförlust och kan i allt fall icke anses synnerligen

betydande. Den skulle dock kunna undvikas genom eu förlängning af lärokursen

vid anstalten med ett år, men på denna möjlighet saknar jag nu så mycket

mera anledning att ingå, som något förslag i sådan riktning icke föreligger. Denna

utväg kan ju vara förtjänt af att undersökas, men då, .såsom jag nyss framhållit, den

föreslagna anordningen i stort sedt leder till fördel för läroanstaltens elever, lärer den

trängande frågau om arkitekturundervisningens ordnande icke böra uppskjutas i afbidan

på en utredning, hvars resultat man nu ej kan med säkerhet bedöma. Jag vill

i detta sammanhang omnämna, att under de senaste tjugufem åren från läroanstalten

utgått till konsthögskolan sammanlagdt allenast några och trettio elever.»

Departementschefen förordade alltså en studiekurs på 6 år, hvaraf

de båda sista vid konsthögskolan och de 4 föregående antingen vid tekniska

högskolan eller ock med 3 år vid den Chalmerska läroanstalten och

1 år vid tekniska högskolan.

I öfverensstämmelse med denna departementschefens mening affattades

propositionen. Inom Riksdagens Första kammare väcktes med anledning af

denna en motion, nr 106, däri framhölls bland annat, att de från Chalmerska

läroanstalten kommande eleverna utgjort en så beaktansvärd del

af konsthögskolans elever, att man ej gärna med berådt mod borde utestänga

dem.

I motionen anmärktes tillika, att då undervisningen inom Chalmerska läroanstaltens

tredje årskurs naturligtvis måste vara så ordnad, att eleverna vid afgången

forvärfvat kunskaper, som bildade ett afslutadt helt, någon genomgående parallellism

med undervisningen inom tekniska högskolans tredje årskurs ej kunde åstadkommas,

därest ej afseende härvid fästes vid undervisningsplanens uppgörande äfven för sistnämnda

läroanstalt. .Ett skarpt afbrott skulle därför visa sig för chalmeristen vid

öfvergången till tekniska högskolans fjärde årskurs och mer än skäligt stora fordringar

ställas på hans begåfning för att han på ett år skulle så kunna följa undervisningen

därstädes, att han i alla ämnen kunde aflägga godkänd afgångsexamen.

I motionen uttalades vidare, att därest lämpligheten kräfde att förlänga den tekniska

förberedelsetiden före inträdet i konsthögskolan till fyra år, förefunnes, såsom ock

af departementschefen angifvits, den möjligheten att vid Chalmerska institutet bereda

tillfälle till en frivillig fjärde årskurs för dem, som önskade utbilda sig till arkitekter,

liksom redan nu inom väg- och vattenbyggnadsfacket en sådan fjärde årskurs vore

anordnad. Det ^förelåge redan en utredning, hvilka årliga kostnader som skulle erfordras

för en sådan anordning; och på grund af möjligheten att anordna ritundervisningen

gemensam för tredje och fjärde årskurserna ställde sig kostnaderna för densamma

synnerligen låga.

Motionen slutade med den hemställan, att Riksdagen ville såsom sin

åsikt uttala, att afgångsexamen från Chalmers tekniska läroanstalts bygg
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

nadsafdelning jämte intyg om vederbörliga praktiska prof framgent liksom

hittills borde berättiga till inträde vid konsthögskolan.

Riksdagens skrifvelse (nr 195) till svar å propositionen nr 200 är

dagtecknad den 24 maj 1911 — samma dag aflat Riksdagen skrifvelse till

Konungen i anledning af den nådiga propositionen angående omorganisation

af tekniska högskolan, i hvilken skrifvelse Riksdagen förklarade sig i

hufvudsakliga delar biträda sistberörda omorganisationsförslag. 1 skrifvelsen

nr 195 yttrade Riksdagen, att det för organisation af den högre arkitektutbildningen

i dess helhet vore af största vikt, att vid arkitekturundervisningen

i såväl de högre tekniska läroanstalterna som konsthögskolan

den tekniska utbildningen komme att gå hand i hand med den konstnärliga.

Den af de sakkunniga uppgjorda och af Kungl. Maj:t framlagda planen

för arkitekturundervisningen vid tekniska högskolan och konsthögskolan

ansåg sig Riksdagen kunna godkänna.

För organisation af den högre arkitekturundervisningen i dess helhet vore det,

anförde Riksdagen vidare, af den största vikt, att vid arkitekturundervisningen i

såväl de högre tekniska läroanstalterna som konsthögskolan den tekniska utbildningen

komme att gå hand i hand med den konstnärliga. Den af de sakkunniga uppgjorda

och af Kungl. Magt framlagda plauen för arkitekturundervisningen vid tekniska högskolan

och konsthögskolan ansåg sig Riksdagen kuuna godkänna. Tillika yttrade

Riksdagen:

»Sedan studietiden vid konsthögskolan sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag

blifvit förkortad till två år, skulle elever, utgångna frän den nu 3-åriga husbyggnadsfackskolau

vid Chalmers tekniska läroanstalt, enligt nämnda förslag komplettera

sina studier med ett fjärde år vid tekniska högskolan, innan de kunde vinna

inträde vid konsthögskolan. Direkt öfvergång från Chalmers tekniska läroanstalt till

konsthögskolan skulle således enligt detta förslag vara utesluten. Riksdagen, som väl

inser, att lärjungar från båda de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan

måste stå på ungefär samma kunskapsnivå, anser det emellertid olämpligt,

att de studerande från Chalmers läroanstalt skulle nödgas besöka tre olika läroverk.

På denna grund vill Riksdagen förorda den i motiveringen till en inom Riksdagens

Första Kammare väckt motion angifna och äfven af departementschefen i statsrådsprotokollet

antydda utvägen till frågans ordnande och fördenskull uttala såsom sin

mening, att, under förutsättning af att eu fjärde (frivillig) årskurs anordnas vid husbyggnadsfackskolau

vid Chalmers tekniska läroanstalt, de elever, som fullständigt genomgått

nämnda fackskola, skola vara berättigade till direkt inträde vid konsthögskolan.»

Under åberopande af hvad sålunda och i öfrig! af Riksdagen anförts

anmälde Riksdagen, att densamma bifallit Kungl. Maj:ts proposition.

Vid underdånig anmälan den 22 juni 1911 af Riksdagens ifrågavarande

skrifvelse nr 195 föreskref Kungl. Maj:t, att arkitektutbildningen

skulle omfatta en 6-årig kurs, tillsvidare med den fördelning på de olika

läroanstalterna, som af vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

den 21 april 1911 föreslagits; men anbefallde Kungl. Maj:t tillika styrelsen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

för Chalmers tekniska läroanstalt att afgifva underdånigt utlåtande med

anledning af hvad Riksdagen anfört rörande inrättandet i läroanstaltens

husbyggnadsfackskola af en fjärde frivillig årskurs, efter hvars fullständiga

genomgående elev skulle vara berättigad till direkt inträde i fortsättningskursen

vid konsthögskolan.

Det från Chalmerska läroanstaltens styrelse infordrade underdåniga Den underutlåtandet

afgafs, efter lärarrådets hörande och i öfverensstämmelse medjfa fram''

dess förslag, i skrifvelse den 30 september 1911.

I detta utlåtande erinrar styrelsen om de af densamma förut gjorda invändningarna

mot det framställda förslaget om förändringar i fråga om inträdesfordringarna vid

konsthögskolan samt om de uttalanden inom Riksdagen, i hvilka styrelsens synpunkter

i frågan beaktats. Sedan det nu beslutits, att inträdesfordringarna till konsthögskolan

skulle ordnas för öfvergång från tekniska högskolans fjärde årskurs i stället för från

dess tredje, ville styrelsen än en gång uttala som sin mening, att en sådan anordning,

att de från Chalmerska läroanstaltens husbyggnadsfackskola med fullständigt afgångsbetyg

utgångna eleverna skulle nödgas såsom specialelever passera tekniska högskolan, vore

i högsta grad otillfredsställande och i de flesta fall skulle verka så, att eleverna tvunges

att söka sin fortsatta utbildning utomlands, om de ville fullfölja sina studier.

Styrelsen förklarar sig vidare instämma i det af mig ofvan anförda

yttrandet i motionen vid 1911 års Riksdag. Härefter anför styrelsen:

»Om man ej afsiktligen vill afskära tillflödet till konsthögskolan från Chalmerska

institutet, finnes således enligt styrelsens åsikt icke någon annan möjlighet än att förlänga

studietiden för den senare läroanstaltens byggnadsfackskola från tre till fyra år antingen

obligatoriskt eller frivilligt. Att obligatoriskt förlänga kursen för nämnda fackskolas

elever till fyra år har styrelsen ej anledning att föreslå, då det endast är eu

del af eleverna, som går till konsthögskolan, och de öfriga i regeln äro tillfredsställda

med den 3-åriga kursen. Det har hittills endast varit inom väg- och vattenbyggnadsfacket,

som det visat sig nödvändigt att fördela undervisningen vid Chalmerska

institutet på fyra år, och skälen att äfven göra det inom byggnadsfacket äro ej starkare

än de, som tala för eu sådan åtgärd inom de mekaniska och elektrotekniska täcken.

En undersökning har däremot visat, att någon större svårighet ej möter att ordna

undervisningen inom en fjärde frivillig kurs så, att den från denna frivilliga fjärde

årskurs inom byggnadsfacket utgående eleven vore kompetent att vinna inträde i

konsthögskolan, äfven om det på grund af studiernas olika anordning vid de båda högre

tekniska läroanstalterna ligger i sakens natur, att det kunskapsmått, denne elev vid

öfvergången besitter, ej kan vara identiskt lika med det, som fordras för utgången urtekniska

högskolan, utan i vissa stycken understiger, i andra öfverstiger detta. Den

allmänna mogenheten inom det föreliggande området torde dock blifva så likartad

hos de från de båda läroanstalternas fjärde årskurser utgående eleverna, att den följande

samundervisningen vid konsthögskolan ej kan lida men af befintliga olikheter.

För att ej göra omkostnaderna för den sålunda afsedda fjärde årskursen vid Chalmerska

institutet onödigt dyra, har i möjligaste mån samtidig undervisning påtänkts för tredje

och fjärde årskursen, hvilket mött så mycket mindre svårighet, som elevantalet vid

denna undervisning detta oaktadt ej blefve öfver höfvan stort. Styrelsen framlägger

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

i en’bilaga den studieplan för byggnadsfackskolans tre obligatoriska årskurser och för

den frivilliga fjärde årskurseu, som framgått ur nämnda undersökning och som af styrelsen

förordas.»

4

Den af styrelsen omtalade studieplanen är af följande innehåll:

Förslag till arbetsordning för byggnads-fackskolan vid Chalmers tekniska läroaustalt

(3 obligatoriska årskurser, en frivillig).

l:a årskursen

2:a årskursen

3:e

årskursen

4:e

årskursen

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

Höstt.

Vårt.

förel.

O:

3*

Törel.

O:

B

förel.

O:

3*

förel

o;

B

förel.

O:

3*

före!.

o-.

3*

förel.

O:

B*

förel.

O:

B*

Matematik ...........................

4

3

4

1

4

Beskrifvande geometri ........

2

4

2

4

—

-

Allmän fysik........................

6

1V*

6

H/J

—

i

Oorganisk kemi .................

4

3

4

4

Mekanik..............................

—

—

—

—

2

2

2

2

Maskinelement .....................

—

—

—

—

2

2

2

2

Byggnadslära........................

—

—

—

—

3

6

3

6

4

9

4

9

2

9

2

9

Elektroteknik .....................

Byggnadsstatik .....................

1

2

2

2

—

—

—

—

—

—

Materiallära, profning............

—

—

—

—

2

3

-

Mineralogi...........................

—

—

—

—

2

Frihandsteckning ..................

—

4

—

4

—

2

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Ornamentsritning..................

—

—

—

—

—

4

—

4

—

4

—

4

—

4

—

4

Modellering ,...v..................

—

—

—

—

| —

4

—

4

-

—

—

—

—

4

—

4

Tillämpad värmelära ............

2

Beskrifvande maskinlära ......

4

4

4

4

—

—

—

—

Byggnadskonstens historia......

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

2

—

2

—

2

—

Väg- och brobyggnadslära ...

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

—

—

—

—

—

-

Vattenbyggnadslära...............

2

Betongbyggnad.....................

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

1

2

1

2

Sanitetsväsen.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

2

—

—

Geodesi ............................

—

—

—

—

15

maj

—9 juni

—

—

—

—

—

—

—

Summa

1 16

i5Va

16

17 Vs

11

23

In

| 22

116

21

12

17

1 6

21

7

19

Styrelsen öfvergår härefter till frågans ekonomiska sida. I afseende härå

erinrar styrelsen, att 1906 års kommitté angående den högre tekniska under
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition Nr 155.

visningens ordnande i sitt betänkande — del I sid. 268 och 269 — föreslagit

vissa jämkningar i den för läroanstaltens högre afdelning nu gällande

arbetsordning för ämnena husbyggnadslära och ornamentsritning inom

såväl andra som tredje årskurserna af byggnadsfacket.

Dessa föreslagna jämkningar bestodo, såsom af betänkandet framgår,

förnämligast däruti, att för husbyggnadsfackskolan undervisningen i »byggnadskrav

ökades från 6 till 8 timmar i andra årskursen och från 9 till

14 timmar i tredje årskursen, allt för vecka, äfvensom att undervisningen

i »byggnadsstatik» samt i »ornamentsritning» något ökades. Att märka

är, att undervisningen för andra årskursen i byggnadslära nu är gemensam

för husbyggnadsfackskolan samt för den mekaniska fackskolan och

fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst. Äfven husbyggnadsfackskolans

tredje årskurs har undervisningen delvis gemensam med andra

fackskolor. — Styrelsen anmärker, att dess förslag till arbetsordning på

det närmaste anslöte sig till kommitténs förslag.

Vidare citerar styrelsen följande yttrande af kommittén:

»I hithörande ämnen hafva undervisat en hufvudlärare och en andra lärare, den

senare hufvudsakligen i den andra årskursen. Kommittén anser, att andra läraren

får en så omfattande och viktig undervisning sig uppdragen genom de nu föreslagna

ändringarna, att han bör uppflyttas i professorernas klass. Då all undervisning i

ornamentsritning samt därjämte inom fackskolorna M, S, V och K1) undervisningen i

husbyggnadslära blir fullständigt hänvisad till denna lärare, bör hans ämne kallas

''byggnadslära och ornamentsritning’.» — Styrelsen erinrar därjämte om kommitténs

förslag, att den förutvarande lektorn, numera professorn i »byggnadslära och ornamentsritning»

skulle vara professor i »husbyggnadslära» och att i stället för den nuvarande

andra lärarplatsen i »byggnadslära» skulle upprättas en ny professur i »byggnadslära

och ornamentsritning».

För egen del anför styrelsen härefter:

»Den nuvarande lärarens i byggnadslära undervisning omfattar uti högre afdelningen

i byggnadslära 10 veckotimmar och i ornamentsritning 2 veckotimmar samt

uti lägre afdelningen 6 veckotimmar eller inalles 18 timmar. Såväl enligt 1906 års

kommittés förslag som enligt styrelsens nu föreliggande förslag skulle all tjänstgöring

för denne lärare i lägre afdelningen upphöra och undervisning af motsvarande antal

veckotimmar tilläggas honom i den högre afdelningen i sammanhang med platsens förvandling

till professur på grund af den mera maktpåliggande tjänstgöring, som uppdrages

åt honom.

Styrelsen anser sig böra nämna, att sagda lärarbefattnings förvandling till professur

är motiverad oberoende af tillkomsten af en fjärde årskurs men blir än behöfligare,

då en sådan tillkommer, äfvensom att förvandlingen underlättas därigenom, att

lärarbefattningen för närvarande innehafves af en synnerligen framstående fackman,

som är väl kompetent att sköta en blifvande professur.

l) M = mekaniska fackskolan; S = skeppsbyggerifackskolan; V = fackskolan för väg- och vattenbyggnadskonst;

K = kemiska fackskolan.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 käft. (Nr 155.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Genom införande af en frivillig fjärde årskurs tillkommer enligt styrelsens ofvan

anförda arbetsordning endast ett fåtal veckotimmars undervisning i byggnadslära och

ornamentsritning, men då dessa måste fördelas på de båda nyssnämnda lärarna, måste

en ytterligare förskjutning äga rum i deras undervisning, så att icke blott de nyss

nämnda 6 veckotimmarnas undervisning i byggnadslära i lägre afdelningen utan

ytterligare 4 veckotimmars undervisning i bygguadslära inom fackafdelningarna E1), K

och S måste tagas från den nuvarande andra läraren i byggnadslära. Dessa 10 timmars

undervisning har styrelsen föreställt sig lämpligen böra bestridas af en speciallärare,

hvars aflöning borde upptagas på extra stat i afvaktan på det beslut, Riksdagen

kan komma att fatta beträffande institutets lägre afdelning med anledning af

det yttrande, som kommer att afgifvas af den af Kungl. Maj:t tillsatta kommittén för

den lägre tekniska undervisningens ordnande. Aflöningen för denne lärare föreslår

styrelsen till 2,000 kr.

Enligt det sålunda framlagda förslaget skulle timfordelningen mellan de tre

lärarna, som undervisa i byggnadslära och ornamentsritning, blifva följande:

Föreläsningar. Ofningar. Summa.

Professorn i husbyggnadslära.......................................... 8 9 17

d:o i byggnadslära och ornamentsritning ......... 9 10 19

Läraren i byggnadslära.................................................. 4 6 10

För fullgörande af den ofvan föreslagna arbetsplanen erfordras dessutom undervisning

uti de nya läroämnena betongbyggnad, sanitetsväsen och stadsplanekonst samt

en särskild lärare i modellering. I betraktande af det jämförelsevis obetydliga timantal,

dessa läroämnen upptaga, måste aflöningen sättas så lågt, att denna undervisning

för dem, som bestrida undervisningen i dessa ämnen, icke kan blifva annat

än en biinkomst, och då å andra sidan stor vikt ligger på att till lärare i dessa ämnen

kunna vinnas de skickligaste specialisterna på platsen, bland hvilka med all säkerhet

torde finnas personer, anställda i statens eller kommunens tjänst, anser styrelsen

mindre lämpligt att för dessa ämnen i staten upptaga särskilda speciallärarplatser,

hvilka enligt statsmakternas vanliga beslut ej skulle låta förena sig med platser, uppförda

på nämnda stater. Styrelsen har därför upptagit de erforderliga arfvodena i

staten under den form, att anslagen vore afsedda för bestridande af undervisningen i

de nämnda ämnena och på detta sätt större frihet skulle beredas för anställande af

lämpliga lärare, hvarvid dock styrelsen ej är blind för, att den olägenheten uppstår,

att deras anställande blir lösare, än hvad annars skulle varit fallet. Såsom lämpliga

belopp har styrelsen upptagit för läroämnet betongbyggnad 900 kronor, för sanitetslära

och stadsplanekonst 500 kronor hvardera och för modellering 600 kronor.

Styrelsen sammanfattar sina ofvan gjorda uttalanden så,

att styrelsen förordar införandet af en fjärde frivillig årskurs inom institutets

husbyggnadsfack, efter hvars genomgång elev från Chalmerska institutet skulle äga

direkt tillträde till konsthögskolan,

och hemställer i underdånighet, att med anledning häraf Kungl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärder för att

dels den nuvarande andra-lärar-platsen i ''byggnadslära’ förvandlas till en professur

i ''byggnadslära och ornamentsritning’ med ändring af den nuvarande professuren

i ''byggnadskonst2) och ornamentsritning’ till professur i ''husbyggnadslära'',

E = elektrotekniska fackskolan.

2) Skall bär lika som på åtskilliga ställen i det följande vara »byggnadslära».

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels på institutets ordinarie stat uppföras följande anslag:

för bestridande af undervisning i betongbyggnad........................... kronor 900: —

» » » » » sanitetsväsen.............................. » 500: —

» » » » » stadsplanekonst........................... » 500: —

» » » » » modellering..............t................. » 600: —

eller inalles kronor 2,500: —

dels på extra stat upptages

en lärarplats i byggnadslära med lön af ....................................... kronor 2,000:—»

Öfver denna framställning infordrades underdånigt utlåtande från

styrelsen för tekniska högskolan, hvilken i skrifvelse den 22 november

1911 afgaf sådant, åtföljdt af ett den lo november 1911 dagtecknadt

yttrande från lärarkollegiet vid högskolan.

På de skäl, som i lärarkollegiets yttrande anfördes, och med framhållande dessutom,

att någon undervisning i speciellt den svenska byggnadskonstens historia, sådan

den komme att från och med läsåret 1912—1913 anordnas vid tekniska högskolan,

icke syntes ingå i det föreslagna programmet för undervisningen vid Chalmers tekniska

läroanstalt, uttalade styrelsen i sin nämnda skrifvelse, att nyssberörda program icke

vore tillfyllest för att meddela de från läroanstalten till konsthögskolan gående eleverna

en utbildning, som kunde ungefärligen jämställas med de från tekniska högskolans

arkitekturfackskola afgående elevernas utbildning.

Då högskolans styrelse hänför sig till lärarkollegiets yttrande, ber jag

att få här omförmäla innehållet af detsamma.

Lärarkollegiet, som stöder sig på ett uttalande af en af detsamma tillsatt kommitté,

erinrar först, att genom 1911 års Riksdags godkännande af den på de sakkunnigas

förslag byggda nådiga propositionen angående ordnandet af undervisningen

i arkitektur vid konsthögskolan numera fastslagits, att 4-årig kurs vid tekniska högskolan

berättigade till inträde vid konsthögskolan och att elever från Chalmers tekniska

läroanstalt under nuvarande organisationsform måste genomgå den fjärde årskursen

vid tekniska högskolan för att vinna inträde vid konsthögskolan.

Afsikten med den nu ifrågasatta fjärde årskursen vid Chalmerska läroanstalten vore

således tydligen att så vidt möjligt åstadkomma en undervisning för arkitektelever

vid nämnda läroanstalt, hvilken skulle gifva dem en med tekniska högskolans elevers

likartad och likvärdig förberedelse för studiearbetet vid konsthögskolan, utan att de

behöfde söka denna förberedelse vid tekniska högskolan.

Önskvärdheten af denna likartade och likvärdiga förberedelse hade med styrka

framhållits äfven inom Riksdagen. I af Riksdagen gjorda uttalanden läge tydligt

utsagdt, att ändamålet med den fjärde årskursen vore att i såväl tekniskt som konstnärligt

afseende bibringa eleverna från Chalmers tekniska läroanstalt ungefär samma

kunskapsmått, som tekniska högskolans elever besutte vid inträdet i konsthögskolan.

»Huru denna uppgift», fortsätter högskolans lärarkollegium, »kan lösas med ’i möjligaste

mån samtidig undervisning’ för tredje och fjärde årskurserna framgår icke af styrelsens

skrifvelse, ej heller af det bifogade förslaget till ''arbetsordning för byggnadsfacket vid

Chalmers tekniska läroanstalt’. Framställda förfrågningar hafva ej heller ledt till klar
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

görande häraf eller till upplysning om den skillnad, som synes oss förefinnas mellan det

i styrelsens skrifvelse upptagna antalet föreläsningar af de båda föreslagna professorerna

i ''husbyggnadslära’ och i ''byggnadslära och ornamentsritning’ (17 st.) och de i arbetsordningen

upptagna, som äfven med tillägg af de för byggnadskonstens historia upptagna

icke synas uppgå till mer än 13 under höstterminen och 13 under vårterminen

eller, om materiallära medräknas, till 15 under höstterminen och 13 under vårterminen.

Det förslag till åstadkommande af denna likartade och likvärdiga undervisning,

som styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt med utgångspunkt från 1906 års kung!,

kommittés betänkande uppgjort, synes oss heller icke utgöra någon fullständig lösning

af uppgiften. Förslaget innebär ändring af den nuvarande professuren i ''byggnadskonst

och ornamentsritning’ till en professur i ''husbyggnadslära'' och samtidigt härmed

en ändring af nuvarande andra-lärarplatsen i ''byggnadslära'' till en ny professur i

''byggnadslära och ornamentsritning’ samt tillkomsten af ytterligare en speeiallärarplats

i ''byggnadslära''. Vidare skulle tillsättas speciallärare i ''betongbyggnad'', ''sanitetsväsen’,

''stadsplanekonst'' och ''modellering''.

Läroanstalten skulle sålunda disponera icke mindre än tre lärare i husbyggnadsoch

byggnadslära.

1 saknad af uppgjorda program för den af dessa tre lärare meddelade undervisningen

är det icke lätt att göra sig ett begrepp om dels i hvad mån de båda professurerna

i husbyggnadslära och byggnadslära behandla olika delar af ämnet, dels i

hvilken utsträckning undervisningen skulle komma att motsvara tekniska högskolans.

Inhämtade upplysningar gifva emellertid vid handen, att professorn i ''husbyggnadslära’

skulle meddela undervisning i såväl arkitektur som byggnadsteknik, materiallära

i sammanhang med materialprofningen och äfven till någon del beskrifvande

maskinlära, där arbetsmaskiner, kranar, pålmaskiner, pumpar m. m. skulle behandlas

vid sidan om värmeledningspannor o. d.

Angående den undervisning, som skulle bestridas af professorn i ''bygguadslära

och ornamentsritning’, har ingen annan upplysning meddelats än den, som framgår

af namnet, men torde med ledning af det ofvan meddelade kunna dragas den slutsats,

att med byggnadslära i detta fäll menas samma ämne, som vid tekniska högskolan

benämnes ''husbyggnadslära'', d. v. s. i hufvudsak den praktiska byggnadsläran. Med

hvilken af dessa båda professurer den i arbetsordningen upptagna undervisningen i

byggnadskonstens historia skall följa framgår ej heller af handlingarna, men enligt

19il års riksdagsbeslut tillkommer denna undervisning den nuvarande professuren i

''husbyggnadskonst och ornamentsritning’, således vid omorganisationen sannolikt professuren

i ''husbyggnadslära''.

De båda professurerna i ''husbyggnadslära'' samt ''byggnadslära och ornamentsritning’

skulle således väsentligen motsvara de vid tekniska högskolan inrättade tre

professurerna i ''husbyggnadslära'', ''byggnadsteknik'' och ''arkitektur'' samt speciallärarplatserna

i ''oruamentik'', ''byggnadskonstens historia’ och delvis i ''byggnadshygien''.

Det torde ligga i öppen dag, dels att uppehållandet af en högskolemässig, med

tekniska högskolans likvärdig undervisning i ett så stort antal ämnen torde komma att

ålägga vederbörande lärare en orimlig arbetsbörda, dels att det i framtiden torde visa

sig omöjligt att erhålla lärare med högskolemässig kompetens i så heterogena ämnen

som i ena professuren arkitektur, beskrifvande maskinlära, byggnadsteknik, bygguadskonstens

historia och byggnadshygien samt i andra professuren byggnadslära och ornamentsritning.

Äfven om en lycklig tillfällighet — såsom styrelsen för Chalmers tekniska läro
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

anstalt antyder — gör det möjligt för de nuvarande innehafvarna af lärarplatserna

att uppehålla undervisningen i så vidt skilda ämnen, torde en dylik tillfällighet icke

böra läggas till grund för en omorganisation af för framtiden så betydelsefullt slag.

Ej heller synes oss den föreslagna utbrytningen af ämnet betongbyggnad till

speciallärarplats ägnad att afhjälpa ofvan angifna organisatoriska brister. Ämnet torde

med större skäl böra såsom vid tekniska högskolan läsas i sammanhang dels med husbyggnadsläran,

dels med byggnadstekniken och byggnadsstatiken. I hvarje fall torde det

icke vara lämpligt att för framtiden fastlåsa denna utbrytning genom att för densamma

inrätta en ordinarie lärarplats. Lämpligare vore det då att härför anslå ett arfvode

för en speciallärare å extra ordinarie stat.

Af det ofvan sagda framgår, att den nu föreslagna organisationen icke motsvarar

det af riksdagsutskottet uttalade villkoret, nämligen ’att lärjungar från båda

de högre tekniska läroanstalterna vid inträdet i konsthögskolan måste stå på ungefär

samma kunskapsnivå’.

Vi hafva därför ansett oss böra närmare angifva, huru vi tänkt oss, att ett mera

likartadt resultat skulle kunna uppnås.

Skall professorn i ''husbyggnadslära’ gifva den undervisning i den arkitektoniska

konstens praktik och teori, som motsvarar professuren i arkitektur vid tekniska högskolan,

vore lämpligare bibehålla den nuvarande benämningen ''byggnadskonst’ eller

utbyta den mot den vid tekniska högskolan använda: arkitektur, och med denna professur

förena den närliggande undervisningen i ''byggnadskonstens historia’, såvida ej

såsom vid tekniska högskolan kan härtill vinnas en speciallärare med ett något fylligare

föreläsniDgsantal (enligt arbetsordningen 2 i veckan mot 3 vid tekniska högskolan).

Skall professorn i ''byggnadslära’ meddela den undervisning i praktisk byggnadskonst,

som motsvarar professuren i husbyggnadslära vid tekniska högskolan, hafva

vi redan påpekat det oegentliga i att därmed förena ’ornamentsritning’, hvilket namn

för öfrigt ger ett falskt begrepp om ämnets innebörd, som ju bör innesluta undervisning

i ornamental komposition och därför i likhet med tekniska högskolans motsvarande

ämne benämnas ornamentik samt lämpligast ledas af en speciallärare.

1906 års kungl. kommitté motiverade sitt förslag om andra-lärarens i byggnadslära

uppflyttande till professor därmed, att ’all undervisning i ornamentsritning

samt därjämte inom fackskolorna M, S, V och K undervisningen i husbyggnadslära

blir fullständigt lämnad till dessa lärare’.

Yi hafva ansett, att om undervisningen i ''ornamentsritning’ frånskildes den

föreslagna professuren i byggnadslära och förlädes till en särskild lärare, professuren i

byggnadslära i stället bör öfvertaga de 4 timmars undervisning i fackskolorna E, K, S,

hvarför enligt styrelsens förslag skulle anställas ytterligare en lärare i byggnadslära,

hvilken således blir obehöflig.

Eu ny lärare torde däremot behöfvas för att öfvertaga undervisningen i specialiserad

byggnadsteknik, hvari då äfven skulle ingå dithörande delar af det af styrelsen

föreslagna ämnet betongbyggnad samt eventuellt af den enligt meddelade upplysningar

till den föreslagna professuren i ''husbyggnadslära’ räknade undervisningen i materiallära

och beskrifvande maskinlära m. m.

Ämnet ''sanitetsväsen’ torde i stället höra såsom vid tekniska högskolan benämnas

''byggnadshygien’ och dit förläggas äfven den tillämpade värmeläran, som

enligt meddelade upplysningar annars synes komma att belasta professuren i ''husbyggnadslära’

(arkitektur).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Ämnet stadsplauekonst torde såsom vid tekniska högskolan böra benämnas stadsanläggningskonst.

Enligt detta förslag skulle således erfordras:

1 professur i arkitektur (motsvarande nuvarande professuren i ''byggnadskonst och

ornamentsritning’ vid Chalmers tekniska läroanstalt och professuren i arkitektur

vid tekniska högskolan); till denna professur kan för närvarande läggas den närliggande

undervisningen i byggnadskonstens historia;

1 professur i husbyggnadslära (motsvarande samma ämne vid tekniska högskolan); till

denna professur kan af ekonomiska skäl läggas den undervisning för fackskolorna

E, K och S, som enligt styrelsens förslag skulle bestridas af eu speciallärare;

1 lärarplats i byggnadsteknik (motsvarande professuren i byggnadsteknik vid tekniska

högskolan);

1 lärarplats i ornamentik;

1 » » byggnadshygien;

1 » » stadsanläggningskonst;

1 » » modellering.

Med en omorganisation enligt detta förslag och på fyra årskurser torde husbyggnadsfackskolan

vid Chalmers tekniska läroanstalt kunna meddela en undervisning, som

ej allt för mycket afviker från den vid tekniska högskolan meddelade och i följd däraf

tillåter eleverna att öfvergå direkt till konsthögskolan utan det nu stadgade fjärde året

vid tekniska högskolan.

Ej heller torde den af oss föreslagna organisationen behöfva medföra en ökning

af de beräknade kostnaderna annat än hvad beträffar lärarplatsen i byggnadsteknik,

för hvilken det beräknade arfvodet för ämnet betongbyggnad måste ökas.»

Sedan styrelsen för Chalmers tekniska läroanstalt härefter erhållit

V

nådig befallning att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af

hvad från tekniska högskolans sida i ärendet anförts, afgaf styrelsen sådant

utlåtande den 8 december 1911 och fogade därvid ett från läroanstaltens

lärarråd infordradt, den 4 december 1911 afgifvet yttrande af följande lydelse:

»I styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt underdåniga skrifvelse den 30

september 1911 angående inrättande inom institutets husbyggnadsfaclcskola af en

fjärde frivillig årskurs har styrelsen uttalat sig för införande af en dylik årskurs, efter

hvars genomgång elev från institutet skulle äga direkt tillträde till konsthögskolan.

För att motivera detta sitt uttalande och uppvisa, huru styrelsen tänkt sig genomförandet

af förslaget, har styrelsen dels till Kungl. Maj:t öfverlämnat förslag till arbetsordning

för institutets byggnadsfack och dels redogjort för de anslagskraf, som skulle

visa sig behööiga vid förslagets genomförande, hvarvid styrelsen sökt använda förut

befintliga lärarkrafter, så långt förhållandena det medgåfvo.

Sedan styrelsens ofvannämnda skrifvelse remitterats till tekniska högskolans styrelse

för yttrande, har denna den 22 november 1911 afgifvit sådant med bifogande

af ett utlåtande från högskolans lärarkollegium. Högskolan har därvid sökt att ur

det uppgjorda programmet för undervisningen och institutets framlagda anslagskraf

konstruera upp planen för de olika lärarnas undervisning och därvid såsom naturligt

i väsentliga delar råkat ut för missförstånd. Dess lärarkollegium säger sig i

saknad af uppgjorda program för lärarnas undervisningsskyldighet hafva framställt ''förfrågningar''

och ''inhämtat upplysningar’ samt har af dessa upplysningar dragit slut
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

satser. Hvarifrån dessa upplysningar erhållits och förfrågningarna besvarats, namnes ej

i högskolans skrifvelse, men önskvärdt hade varit, att upplysningarna inhämtats från

Chalmerska institutet själft, så att de ej blifvit så vilseledande, som nu är fallet.

Mot det uppgjorda förslaget till arbetsordning för de olika årskurserna göres först

af högskolans lärarkollegium den anmärkning, att det ej af styrelsens skrifvelse framginge,

huru den i möjligaste mån samtidiga undervisningen i tredje och fjärde årskurserna

vore ordnad. Enligt den uppgjorda arbetsordningen består denna undervisning

däri, att ritundervisningen i byggnadslära för båda årskurserna lägges till samma

tider och under samma lärare och att samma anordning vidtages beträffande ornamentsritning.

Anordningen möter icke någon som helst svårighet och måste äfven förutsättas

med det af tekniska högskolan uppgjorda förslaget till lärarkrafter. En icke oväsentlig

besparing åstadkommes på detta sätt. Med afseende på föreläsningarna ligger det

åter i sakens natur, att samtidig undervisning ej kan åstadkommas, då de röra sig på

olika områden och plan.

Det hufvudsakliga missförstånd, hvarpå högskolans kritik hvilar, består uti dess

uppfattning af de båda professorernas uti byggnadslära undervisningsområde. — Högskolans

lärarkollegium yttrar:

''Inhämtade upplysningar gifva emellertid vid handen, att professorn i ''husbyggnadslära’

skulle meddela undervisning i såväl arkitektur som byggnadsteknik, materiallära

i sammanhang med materialprofningen och äfven till någon del beskrifvande

maskinlära, där arbetsmaskiner, kranar, pålmaskiner, pumpar m. m. skulle behandlas

vid sidan om värmeledningspannor o. d.’

På ett hart när obegripligt sätt har här ifrågasatts, att inom en professors undervisning

skulle inbegripas ämnen, så heterogena, att de i själfva verket vid institutet

behandlas af tre skilda facklärare. Sålunda lämnas enligt den uppgjorda arbetsordningen

undervisning i materiallära med profningar redan i andra årskursen och

uti beskrifvande maskinlära i tredje årskursen med åtta timmar i veckan af en af professorerna

i maskinlära, hvarvid särskildt bör anmärkas, att i sistnämnda undervisning

inbegripes redogörelse för en del inom byggnadsindustrien använda maskiner och maskinella

anordningar, beträffande hvilka undervisning vid tekniska högskolan lär lämnas

af läraren i byggnadsteknik.

Enligt den af styrelsen för Chalmerska institutet inlämnade arbetsplanen för

byggnadsfacket skulle de föreläsningar, som tillkomma institutets båda arkitektutbildande

professorer, fördelas så, att

professorn i ''byggnadslära och ornamentsritning’ skulle behandla: dels materiallära,

dels byggnadskonstruktioner (träbyggnad, naturstens- och tegelkonstruktioner,

hvalf), medan

professorn i ''husbyggnadslära'' skulle behandla grundläggning, konstruktioner i

järn, glas m. m., speciella anordningar med afseende'' på hållbarhet, komfort, sundhet

o. s. v. samt i allmänhet den arkitektoniska konstens praktik och teori äfvensom byggnadskonstens

historia, i hvilken speciellt svenska byggnadskonstens historia jämte redogörelse

för svenska byggnadssätt i trä och sten inbegripas.

Mot arbetsfördelningen mellan de båda professorerna beträffande öfningar synes

ej någon annan anmärkning göras af lärarkollegiet vid tekniska högskolan, än att

undervisningen i ornamentsritning skulle enligt Chalmerska institutets förslag förläggas

under professorn i ''byggnadslära och ornamentsritning’, under det högskolan härför

önskade en särskild speciallärare. I viss mån har institutets förslag motiverats af

önskan att iakttaga så stor sparsamhet som möjligt, men icke blott detta. Institutet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

har afsett, att under vist) ingen i ornamentsritning skulle förbindas med föreläsningsskyldighet

i formlära, och föreställt sig, att på det nu föreslagna sättet säkrare garanti

skulle vinnas att erhålla härför fullt kompetent lärarkraft.

Mot den af tekniska högskolans styrelse förordade anordningen att afskilja ämnet

ornamentik på särskild lärare, mot hvilken anordning eljest och isynnerhet i hufvudstaden

intet skulle vara att invända, talar för Chalmerska institutets vidkommande

den omständigheten, att det i Göteborg liksom i hvarje stad utanför hufvudstaden troligtvis

blir lättare att för professuren i ''byggnadslära och ornamentsritning’ med de

bättre löneförmåner, denna befattning medför, vinna en byggnadstekuiskt bildad man,

som på samma gång har konstnärlig utbildning och som äfven behärskar ornamentiken,

än det blir att för ett jämförelsevis så litet ämne som ornamentik ensamt finna

en fullt kompetent person. Tillfälle till urval på platsen är ju i städer utanför hufvudstaden

jämförelsevis knappt, och det blir måhända svårt att förmå en fullt konstnärligt

utbildad ornamentist att för eu liten befattnings skull hitflytta från annan ort.

Emellertid vill lärarrådet ej bestrida, att en sådan anordning som den af tekniska

högskolan föreslagna med en särskild speciallärare i ornamentsritning äfven är

antaglig, om den ock kräfver något högre anslag för sitt genomförande.

Beträffande den af institutet föreslagna lärarbefattningen i betongbyggnad, mot

hvilkens särställning tekniska högskolans lärarkollegium gör invändning på grund af

ämnets samhörighet med husbyggnadsläran, byggnadstekniken och byggnadsstatiken,

vilja vi blott påpeka, att detta ämne, som i nutida bygguadsväsen spelar en så viktig

roll, vid vissa utländska tekniska högskolor, t. ex. i Danzig, föranledt upprättande af

särskilda professurer. Med införaudet i Chalmerska institutets läroplan af en modernt

och fackmässigt skolad lärarkraft på detta område tänker sig Chalmerska institutet

tillföra byggnadsfackutbildningen eu önskvärd förmån, som också skulle komma vägoch

vattenbyggnadsfacket till godo.

Då sålunda enligt lärarrådets uppfattning stor vikt ligger på att för detta ämne

få disponera en framstående lärarkraft, anser sig lärarrådet böra erinra om hvad styrelsen

i sin underdåniga skrifvelse framhållit med afseende på dylika specialämnen.

Antingen böra de hänföras till en professur, hvars jämförelsevis goda aflöning kan

locka kompetent person att åtaga sig undervisningen, eller ock böra de omfatta ett

fåtal undervisningstimmar, så att man kan hoppas för ett jämförelsevis lågt arfvode

få någon specialist på platsen att som en bisyssla sköta undervisningen. I Göteborg

med dess stora byggnadsföretag och allmänna arbeten torde lämpliga sökande till en

sådan mindre lärarplats ej saknas. Lärarrådet anser därför fortfarande mycket ömkligt,

att den ifrågavarande lärarbefattningen i betongbyggnad ej sammanslås med

någon annan.

Tekniska högskolans styrelse har gjort genomgående invändning mot de i Chalmerska

institutets framställning använda benämningarna på läroämnena och önskar till

vinnande af större likhet och jämförbarhet med hvad som är i bruk på tekniska högskolan

få ämnet sanitetsväsen (jämför den brukliga benämningen sanitetsingenjör!)

utbytt mot byggnadshygien, stadsplanekonst förändradt till stadsanläggningskonst,

ornamentsritning till ornamentik, liksom att få namnet husbyggnadslära utbytt mot

arkitektur och byggnadslära mot husbyggnadslära.

Mot namnförändringar i sagda riktning anser sig lärarrådet ej böra göra någon

bestämd invändning, om icke möjligen att den nuvarande professorsbefattningen vid

Chalmerska institutet i Riksdagens anslagsbeslut och i Kungl. Maj-.ts utnämning bär

namnet husbyggnadslära, analogt med vattenbyggnadslära, brobyggnadslära o. s. v.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Namnförändringarna medföra onekligen den fördelen, att då byggnadsfackets

lärarbefattningar äro afsedda att i möjligaste mån motsvara de för tekniska högskolan

inrättade, de bidraga till att uppehålla jämför barheten af undervisningen inom busbyggnadsfacket

vid de båda läroverken. Lärarrådet anser sig därför kunna biträda

förslaget i fråga.

Den tredje lärarbefattningen i byggnadslära, såsom den upptages i Chalmerska

institutets skrifvelse, motsvarar i första rummet den del af den nuvarande lärarens i

samma ämne undervisning, som faller inom institutets lägre afdelning, och skulle

inom den högre afdelningen endast omfatta 4 timmars undervisning i E2, K2 och S2.

Därest i öfverensstämmelse med tekniska högskolans förslag en särskild speciallärare

i ornamentsritning anställdes, skulle naturligtvis de sistnämnda fyra timmarnas undervisning

uppdragas åt den ena professorn och tjänstgöringen för den nyssnämnda tredje

lärarbefattningen i byggnadslära förläggas uteslutande till institutets lägre afdelning.

— Hans aflöning kunde då något minskas och förslagsvis sättas till 1,500 kronor.

Timfördelningen för de tre ifrågavarande lärarplatserna i byggnadslära blir sålunda

följande:

Professorn i arkitektur (alias husbyggnadslära):

arkitektur (husbyggnadslära), 3:e årskursen — 4 föreläsningar,

» » , 4:e » — 2 » ,

» » , 3:e och 4:e årskursen — 9 öfningstimmar,

byggnadskonstens historia, 4:e årskursen — 2 föreläsningar,

eller inalles 17 timmar, hvaraf 8 föreläsningar.

Professorn i husbyggnadslära (alias byggnadslära och ornamentsritning):

husbyggnadslära, 2:a årskursen, — 3 föreläsningar,

» » » , parallellkurs — 2 » ,

» > » , — 6 öfningstimmar,

byggnadskonstens historia (formlära), 3:e årskursen — 2 föreläsningar,

frihandsteckning, 2:a årskursen — 2 öfningstimmar,

ornamentik (alias ornamentsritning), 3:e och 4:e årskursen — 4 öfningstimmar,

eller inalles 19 timmar, hvaraf 7 föreläsningar (fördelningen mellan föreläsningar

och öfningar har felaktigt upptagits i styrelsens underdåniga skrifvelse den 30 september

1911 till 9 föreläsningar och 10 föreläsningstimmar). Därest undervisningen i

ornamentik förlägges till en speciallärare och i dess ställe hela undervisningen i byggnadslära

inom andra årskursens samtliga fackskolor uppdrages åt den ifrågavarande

professorn, blir omfånget af denna undervisning i hufvudsak densamma.

För den nye läraren, som skulle uppehålla undervisningen i byggnadslära inom

institutets lägre afdelning, skulle undervisningen omfatta 6 timmar, hvaraf 2 föreläsningar.

Om man bortser från ändringarna uti de olika läroämnenas namn, torde af det ofvan

anförda framgå, att någon väsentlig olikhet mellan det af styrelsen i dess underdåniga

skrifvelse den 30 september 1911 framlagda förslaget till arbetsordning och tekniska

högskolans förslag den 15 november samma år ej förefinnes. Af rent missförstånd

och utan grund af uppgifter i styrelsens skrifvelse har tekniska högskolan, därtill föranledd

af upplysningar, hvilkas källa ej är känd på Chalmerska institutet, antagit, att

till de två lärarnas i byggnadslära undervisning skulle vara förlagd åtskillig olikartad

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 käft. {Nr 155.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

undervisning, som är afsedd att bestridas af andra redan befintliga lärarkrafter vid

institutet. Lärarrådet tiar ej anledning att antaga någon meningsskiljaktighet af principiell

natur mellan detsamma och högskolans lärarkollegium med afseende på här

föreliggande fråga.

Bortsedt från namnfrågan, som lärarrådet anser böra lösas i öfverensstämmelse

med tekniska högskolans förslag, förefinnas endast två punkter, där högskolans förslag

till erforderliga lärarkrafter afviker från Chalmerska institutets. Den ena består

uti anställandet af en särskild speciallärare i ornamentik, hvarigenom all undervisning

i byggnadslära i institutets högre afdelning skulle uppdragas åt de båda professorerna

i nämnda ämnen. Högskolans förslag kräfver något större statsanslag men lämnar

icke någon garanti, att resultatet blefve bättre. — Lärarrådet lutar åt den åsikten, att

bättre lärarkrafter skulle erhållas med den af detsamma förordade ämnesfördelningen

mellan de olika lärarna, och har därför icke anledning att frångå institutets tidigare

förslag.

Därest högskolans förslag vinner bifall, torde arfvodet för läraren i ornamentik

böra sättas till 1,200 kronor och samtidigt en minskning i den föreslagna lärarens i

byggnadslära aflöning kunna vidtagas från 2,000 kronor till 1,500 kronor.

Den andra afvikelsen, som högskolans förslag företer från institutets, är vidgandet

af lärarens i betongbyggnad undervisning till att omfatta andra till den specialiserade

byggnadstekniken hörande ämnen och ökandet af hans aflöning i proportion

härtill. Som lärarrådet här ofvan visat, att högskolan förbisett, att undervisning i en

del af dessa ämnen lämnas af redan nu befintliga lärare vid institutet och att möjligheten

att erhålla en framstående lärare i det viktiga ämnet betongbyggnad skulle nämnvärdt

minskas, om det sammanslås med andra ämnen, får lärarrådet uttala sig mot en

sådan utvidgning.

Lärarrådet skulle hellre se, att, därest behof däraf komme att visa sig, anslag

kunde beredas för anordnande i något fylligare omfattning af längre eller kortare specialkurser

inom byggnadsteknikens områden, kurser som skulle gifvas af olika fackmän,

i den mån lämpliga kursgifvare stode till buds.

Att, som lärarkollegiet vid tekniska högskolan ifrågasätter, anslaget till speciallärare

i betongbyggnad skulle sättas på extra stat, torde vara så mycket mindre lämpligt,

som behofvet af en dylik lärare ingalunda är af öfvergående art, utan med all säkerhet

för hvarje år kommer att göra sig alltmer gällande. Hufvudsaken torde vara,

att anslaget gifves form af arfvode i öfverensstämmelse med Chalmerska institutets

förslag.»

I styrelsens för Chalmers tekniska läroanstalt nyss oinförmälda yttrande

den 8 december 1911 anföres hufvudsakligen:

I likhet med lärarrådet ansåge styrelsen, att med undantag af läroämnenas olika

benämningar, någon väsentlig olikhet mellan styrelsens underdåniga förslag den 30

september 1911 och tekniska högskolans lärarkollegiums den 15 november 1911 icke

funnes; och då, såsom af lärarkollegiets vid Chalmerska läroanstalten skrifvelse framginge,

professorn i »husbyggnadslära» äfven skulle undervisa speciellt i den svenska

byggnadskonstens historia, syntes det af tekniska högskolans styrelse gjorda krafvet på

sådan undervisning vara uppfylldt. Däremot torde de föreslagna förändringarna af

läroämnenas namn kunna medföra vissa fördelar, hvarför styrelsen ville biträda förslaget

därom.

Styrelsen ville därför, under hänvisning till hvad lärarrådet i öfrigt anfört och

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

under förordande af att en fjärde frivillig årskurs infördes inom läroanstaltens husbyggnadsfack,

efter hvars genomgång elev från läroanstalten skulle äga direkt tillträde

till konsthögskolan, i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj.t täcktes vidtaga

åtgärder för att

dels den nuvarande andra lärarplatsen i »hyggnadslära» förvandlas till eu

professur i »husbyggnads]ära» med ändring af den nuvarande professuren i »byggnadskonst

och ornamentsritning» till professur i »arkitektur»,

dels på institutets ordinarie stat uppföras följande anslag:

för bestridande af undervisning i betongbyggnad...................................... kronor 900

» » » » » byggnadshygien.................................. » 500

» » » » » stadsanläggningskonst ......................... » 500

» » » » » modellering............................................ . » 600

dels på extra stat upptoges

en lärarplats i byggnadslära........

Summa kronor 2,500

............. kronor 2,000.

Slutligen har akademien för de fria konsterna den 27 januari 1912

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande i ärendet.

Akademien har därvid såsom sin mening uttalat, att för ett rationellt ordnande

af undervisningen i arkitektur vid konsthögskolan det vore af högsta vikt, att eleverna

vid inträdet i skolan innehade samma kunskapsmått, och detta hade blifvit så mycket

nödvändigare, sedan undervisningen vid konsthögskolan koncentrerats på två år. I

enlighet härmed funne akademien, att goda skäl talade för antagandet af de jämkningar

i det af Chalmerska läroanstaltens styrelse uppgjorda programmet för undervisningen,

som föreslagits af tekniska högskolans lärarråd, hvarigenom större likformighet

vunnes i den förberedande undervisningen. Akademien ville därför ansluta sig

till den åsikten, att undervisningen i ornamentik borde handhafvas af en särskild lärare

och att det ytterst viktiga ämnet byggnadsteknik, sådant detta måste på fullt

högskolemässigt sätt meddelas åt arkitekteleverna, äfvenledes i hela sin utsträckning

samlades på en hand och icke meddelades af flera olika lärare.

Till sist ville akademien betona nödvändigheten af att undervisning i den svenska

byggnadskonstens historia inginge i programmet, hvilket tillsvidare syntes kunna

ske på af Chalmerska läroanstaltens styrelse senast föreslaget sätt.

När jag den 13 januari 1912 för Kungl. Maj:t anmälde ärendena

rörande regleringen för år 1913 af åttonde hufvudtitelns ordinarie stat

och de till samma hufvudtitel hänförliga extra anslagsbehofven, var den

fråga, hvarmed jag nu sysselsätter mig, ej i det skick, att jag kunde framlägga

densamma till Kungl. Maj:ts slutliga pröfning. Jag inskränkte mig

därför då till att hemställa dels under punkt 45, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att, i afbidan på nådig proposition i fråga om anslag

för upprättande af en frivillig fjärde årskurs vid husbyggnadsfackskolan

vid Chalmers tekniska läroanstalt, beräkna en höjning af staten för den
-

Departe
entschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

samma med förslagsvis 5,900 kronor, dels under punkt 149, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att till arfvode åt en lärare i byggnadslära

vid anstalten på extra stat för år 1913 beräkna ett belopp af 2,000

kronor.

Då ärendet nu föreligger i utredt skick, har jag återupptagit detsamma

för att framlägga det till afgörande.

O o o

Hufvudfrågan i detta ärende gäller den af Riksdagen med intresse

upptagna tanken på att möjlighet bör beredas elever från Chalmers tekniska

läroanstalts iiusbyggnadsfackskola att direkt öfvergå till fortsättningskursen

vid konsthögskolan, utan att förut hafva passerat fjärde årskursen

vid tekniska högskolans fackskola för arkitektur. Den af Riksdagen uttryckligt

angifna förutsättningen härför var inrättandet af en frivillig fjärde

årskurs vid Chalmerska läroanstalten, och det är väsentligen för dennas inrättande,

som de nu ifrågasatta anslagskrafven gjorts gällande.

1 afseende å möjligheten i och för sig till direkt öfvergång, under

vissa förutsättningar, från Chalmerska läroanstalten till konsthögskolan

hafva inga principiella invändningar framställts. Vid ett första betraktande

af i ärendet afgifna utlåtanden och yttranden synas visserligen i

detaljerna ej oväsentliga meningsskiljaktigheter föreligga, hvilka tilläfventyrs

kunde tyckas göra det svårt att nu komma till ett tillfredsställande

resultat. Meningsstridigheterna hafva dock i flera fall låtit sig utjämnas

och synas i andra fall vara mera skenbara än verkliga samt delvis beroende

på att förhållandena ej varit fullt utredda.

Under arkitektutbildningsfrågans tidigare skeden har det från vissa

håll gjorts gällande, att chalmeristen, med hänsyn till de lägre inträdesfordringarna

i Chalmerska läroanstaltens högre afdelning, i jämförelse med

eu elev från tekniska högskolan redan därigenom stode på ett lägre plan.

Chalmeristen kunde därför svårligen, efter ett lika antal årskurser i byggnadsfackskola

för honom och för en tekniska högskolans elev, nå upp till

dennes kompetens vid inträdessökandet i konsthögskolan. Att en skillnad

förefinnes har från Chalmerska läroanstaltens sida ej alldeles förnekats,

men det har från detta håll gjorts gällande, att densamma ej vore af

egentlig betydelse: den allmänna mogenheten ansågs i det hela vara lika.

Otvifvelaktigt är väl ock, att den skillnad, som kunde förutsättas äga rum

mellan de båda läroanstalternas elever på grund af det uttryckliga uppställandet

af strängare inträdesfordringar vid tekniska högskolan, ej med

nödvändighet behöfver vara af väsentlig betydelse. Vissa uppgifter rörande

de båda elevkategoriernas fortsatta studier vid konsthögskolan,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

hvilka uppgifter åberopats i förutnämnda motion, synas i berörda hänseende

tala till förmån för chalmeristernas anspråk på likställighet.

Granskar man den läroplan, som af Chalmerska läroanstaltens styrelse

föreslagits för läroanstaltens med en frivillig fjärde årskurs utvidgade

husbyggnadsfackskola, förefaller det äfven, som om densamma tämligen

väl skulle uthärda en jämförelse med motsvarande delar af den af

sakkunniga uppgjorda läroplanen för tekniska högskolans och konsthögskolans

arkitekturafdelningar, hvilken plan ligger till grund för den anordning

af arkitekturundervisningen, som nu är fastslagen.

Sammanlagda antalet af de veckotimmar, som vid Chalmerska läroanstalten

skulle anslås till föreläsningar i (.hus-)byggnadslära, byggnadsstatik

och byggnadskonstens historia, öfverensstämma ungefärligen med motsvarande

ämnens timantal förföreläsningar vid tekniska högskolan; öfning urna

i ämnet husbyggnadslära äro däremot visserligen flera vid tekniska högskolan

(36 mot 24). Undervisningen i materiallära och materialprofning torde

kunna anses få ungefärligen samma omfång vid de båda läroanstalterna,

och detsamma synes kunna sägas om undervisningen i ornamentik, byggnadshygien,

stadsanläggningskonst, modellering och geodesi — för tre af

sistnämnda fem ämnen begagnar jag de af tekniska högskolans styrelse

föreslagna ändrade benämningar, hvilka godtagits af vederbörande vid

Chalmerska läroanstalten.

Till dessa mera väsentliga ämnen foga sig vissa biämnen. I den

mån dessa vid Chalmers tekniska läroanstalt äro af annat innehåll och

omfattning än vid tekniska högskolan, lärer detta bero på det olika behofvet

af komplettering af förkunskaperna för chalmeristerna.

Det synes således vara anledning att förvänta, att den föreslagna

läroplanen för husbyggnadsfackskolan vid Chalmers tekniska läroanstalt

skall kunna gifva ett i det hela tillfredsställande resultat.

Att en ny professur behöfver upprättas vid läroanstalten har icke

bestridts från något håll, och äfven jag finner denna professur vara af

nöden för att undervisningen i husbyggnadsfackskolan vid läroanstalten

må kunna höjas. Däremot hafva olika förslag framkommet angående lämpligaste

benämningen såväl för denna nya professur som ock för den nuvarande

professuren i »byggnadslära och ornamentsritning». Innebörden

af dessa olika förslag torde tydligast framgå genom följande sammanställning:
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

Tjänstens art och benämning enligt

nuvarande ordning

Chalmerska skolans

tidigare förslag

tekniska högskolans

förslag

Chalmerska skolans

senare förslag

andra-lärar-be- fattning i

byggnadslära

professur i

byggnadslära och

ornamentsritning

professur i

husbyggnadslära

professur i

husbyggnadslära

professur i

byggnadslära och

ornamentsritning

professur i

husbyggnadslära

professur i

arkitektur

professur i

arkitektur

Såsom häraf synes hafva de skilda meningarna under ärendets behandling

närmat sig hvarandra, så att man nu från olika sidor är enig

därom, att den nya professur, som skulle uppstå genom ombildning af

hittillsvarande andra-lärar-befattningen i »byggnadslära», borde betecknas

såsom professur i »husbyggnadslära» samt den hittills varande professuren

i »byggnadslära och ornamentsritning» såsom professur i »arkitektur».

Nuvarande innehafvaren af sistnämnda befattning har ock i en till ecklesiastikdepartementet

inkommen skrift förklarat sig ej hafva något att invända

mot den ändrade benämningen på hans professur eller mot den förändring

i undervisningsskyldighet, som däraf må följa.

Då ornamentsritningen — eller ornamentiken — skulle afskiljas

från den nyss oinförmälda professuren, har Chalmerska läroanstaltens

styrelse velat förlägga densamma till den nya professorsbefattningen,

som skulle benämnas professur i »husbyggnadslära (och ornamentsritning)».

Detta har mött invändning från tekniska högskolans sida, därvid

påyrkats att åt en särskild lärare borde uppdragas att undervisa i

ornamentik. Afsikten härmed har varit att på de båda professorerna

koncentrera undervisningen i husbyggnadslära och arkitektur inom den

högre afdelningen af läroanstalten, och förslaget har understödts af

akademien för de fria konsterna. Vederbörande vid Chalmerska läroanstalten

hafva däremot, under åberopande af särskildt i Göteborg rådande

förhållanden beträffande tillgången på lämpliga lärarkrafter, uttalat tvifvelsmål

om lämpligheten af denna anordning och rent af ifrågasatt, att den

kunde medföra ett försvagande af lärarkrafterna. Dock har lärarrådet

förklarat anordningen antaglig. Mig synes det önskvärdt, att undervis
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

31

ningen i husbyggnadslära och arkitektur inom den högre afdelningen så

mycket som lämpligen kan ske anförtros åt de båda professorerna, samtidigt

med att dessas undervisning i hufvudsak begränsas till de till professurerna

hörande, redan i sig vidtomfattande ämnesområdena. Och då

en förstärkning af de lärarkrafter, som enligt Chalmerska läroanstaltens

förslag skulle stå husbyggnadsfackskolan till buds, vid en jämförelse med

motsvarande lärarkrafter vid tekniska högskolan synes vara önskvärd, anser

jag, att om man vill upprätta en fullständig förberedande arkitektundervisning

vid Chalmers tekniska läroanstalt, man ej får låta afskräcka sig af

den ökade kostnad, som skulle blifva en följd häraf.

Hvad angår de båda professorernas undervisningsskyldighet, sådan

den förslagsvis närmare angifvits i lärarrådets vid Chalmerska läroanstalten

skrifvelse den 4 december 1911, i hvilken hänsyn tagits till att

ornamentiken eventuellt skulle utgå ur den nya professurens ämnesområde,

synes mig någon erinran ej vara att göra mot hvad i afseende härå föreslagits.

Jag vill upplysa, att enligt hvad jag af läroanstaltens rektor

inhämtat, de för professorn i husbyggnadslära upptagna 2 timmars föreläsningar

i en parallellkurs i ämnet inom husbyggnadsfackskolans andra årskurs

tillkommit för att fullfölja 1906 års kommittés förslag och befordra denna

fackskolas elevers utbildning. Undervisningen i byggnadslära i andra årskursen

af högre afdelningen är för närvarande fördelad på två parallellafdelningar,

en afsedd för fackskolorna E, S och Iv och en för fackskolorna M, A*)

och V. Nu skulle tillkomma en tredje, för A särskildt afsedd kurs i ämnet.

För undervisning i byggnadslära hufvudsakligen inom Chalmerska

läroanstaltens lägre afdelning har styrelsen begärt anslag till arfvode åt

en ny lärare. På denna punkt hafva tekniska högskolans myndigheter

förordat den ändring, att i stället för denna lärarbefattning inrättas en

lärartjänst i byggnadsteknik, till hvilkens undervisning äfven ämnet betongbyggnad

skulle förläggas; det föreslagna särskilda anslaget för undervisning

i detta sistnämnda ämne skulle då äfven försvinna, men däremot

skulle för läraren i byggnadsteknik kräfvas en aflöning till belopp, öfverstigande

hvad som föreslagits för läraren i byggnadslära. I denna fråga

anser jag mig ej kunna underkänna de skäl, som af Chalmerska anstaltens

lärarråd anförts. Ett särskildt anslag för undervisning i betong
Ö

o o

byggnad bör således beredas; likaså böra de begärda anslagen för undervisning

i byggnadshygien, stadsanläggningskonst och modellering, beträffande

hvilka ingen invändning framkommit, utverkas. Rörande ämnet

modellering må erinras, att i staten redan finnes upptaget ett anslag

*) A = husbyggnadsfackskolan (fackskolan för arkitekter).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

å 1,100 kronor till en lärare i modellering. Den undervisning, som härigenom

skall tillgodoses, är emellertid, enligt hvad rektorn upplyst, af

mycket lägre slag än den nu afsedda och förlagd till läroanstaltens lägre

afdelning. Nu behöfs undervisning i ämnet för elever af jämförelsevis

hög konstnärlig nivå, och läraren måste innehafva en annan kompetens än

den nu i staten upptagna läraren behof ver äga. För den utvidgade undervisningen

i ämnet erfordras därför ett särskildt anslag.

Hvad angår de erforderliga anslagen för upprätthållande af omförmälda

tjänster och undervisning på sätt af mig nu afsetts är först att

märka, att den nya professuren i »husbyggnadslära» skulle uppstå genom

ombildning af nuvarande andra-lärar-befattningen i »byggnadslära» och göra

denna öfverflödig, hvadan det för sistnämnda befattning i staten uppförda

beloppet, 3,000 kronor, kan användas för den nye professorns aflönande.

På grund af sättet för andra-lärar-befattningens tillsättande kan beloppets

förändrade användning träda i verket, när däraf göres behof. För professuren

— hvars benämning såsom nämndt skulle blifva professorsbefattningen

i husby ggnadslära — skulle bestämmas en aflöning af 6,400 kronor,

samma belopp alltså som utgår till öfriga professorer vid Chalmers tekniska

läroanstalt och med samma fördelning i lön och tjänstgöringspenningar, respektive

4,400 kronor och 2,000 kronor, jämte rätt till ett ålderstillägg å

lönen med 600 kronor efter 5 års väl vitsordad tjänstgöring. Den nya professurens

innehafvare bör naturligen vara underkastad samma villkor och

bestämmelser för löneförmånernas åtnjutande som de, hvilka af Riksdagen

år 1911 fastställts för professorer vid ifrågavarande läroanstalt och som

äro införda i nådig kungörelse den 9 juni 1911. Den tillökning i staten,

som genom omförmälda professurs upprättande skulle uppkomma, blir

3,400 kronor.

Vidare skulle för bestridande af undervisning i betongbyggnad, byggnadshygien,

stadsanläggningskonst och modellering erfordras de af styrelsen

för Chalmerska läroanstalten härför beräknade beloppen, mot hvilka

jag ej funnit anledning till anmärkning. Dessa belopp, respektive 900

kronor, 500 kronor, 500 kronor och 600 kronor, utgöra tillhopa 2,500

kronor. Anslagen skulle uppföras å ordinarie stat. Hela ökningen i denna

skulle då blifva det i statsverkspropositionen angifna beloppet 5,900 kronor.

I statsverkspropositionen upptages bland extra anslag ett beräknadt

belopp af 2,000 kronor för en lärare i byggnadslära. Under förutsättning

att särskildt anslag utgår till bestridande af undervisning i ornamentik,

har styrelsen för Chalmerska läroanstalten förklarat, att nyssnämnda extra

anslag å 2,000 kronor kunde minskas med 500 kronor eller till 1,500 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr. 155.

33

Jag anser, att för undervisning i ornamentik ej nu bör begäras anslag

å ordinarie stat. Med hänsyn till de skiljaktiga meningarna i fråga om

denna undervisning kan det vara skäl att se tiden något an, innan man

slutgiltigt fastslår anordningen.

Det särskilda anslag, som skulle erfordras för undervisningen i ornamentik,

har af lärarrådet angifvits till 1,200 kronor. Jag har emellertid

tänkt mig, att ej hela detta belopp skulle behöfva äskas å 1913 års extra stat.

Härmed förhåller sig på följande sätt. Den nya årskurs — en frivillig

fjärde i husbyggnadsfackskolan — om hvars upprättande i detta

ärende är fråga, är afsedd att taga sin början med ingången af höstterminen

1913. Enligt hvad jag från läroanstaltens rektor inhämtat, böra

emellertid redan i tredje årskursen från och med höstterminen 1912 vidtagas

vissa förändrade anordningar i afseende å undervisningen, för hvilka

anordningars genomförande, så vidt vårterminen 1913 angår, helst samtliga

de nya anslagen borde stå till buds. Utan egentlig olägenhet skulle dock

den tillämnade undervisningen i betongbyggnad och stadsanläggningskonst,

kunna uppskjutas till höstterminen 1913. Minst hälften af de för denna

undervisning beräknade beloppen, tillhopa 1,400 kronor, skulle då besparas.

Ett belopp af minst 700 kronor blir alltså tillgängligt och kan afvända*

till bestridande af kostnaderna för undervisningen i ornamentik. A extra

stat behöfver då för densamma begäras ett belopp af allenast 500 kronor

— just samma belopp som skulle afgå å den beräknade aflöningen å extra

stat till en lärare i byggnadslära.

Under åberopande af hvad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes, med återkallande af den i statsverkspropositionen under

punkt 45 gjorda framställningen samt af det i samma proposition under

punkt 149 gjorda äskandet om beräknande på extra stat för år 1913 af

ett belopp åt 2,000 kronor till arfvode åt en lärare i byggnadslära vid

Chalmers tekniska läroanstalt, föreslå Riksdagen att

dels — med uteslutande ur staten för Chalmers tekniska

läroanstalt af den däri upptagna andra-lärar-befattningen

i byggnadslära — i staten uppföra en professor,

med undervisningsskyldighet tillsvidare i husbyggnadslära

och med enahanda aflöningsförmåner, som tillkomma

nuvarande professorer vid läroanstalten, samt med förpliktelse

för befattningens innehafvare att vara underkastad

de för dessa förmåners åtnjutande fastställda

villkoren och bestämmelserna,

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 115 höft. (Nr 155.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 155.

dels å ordinarie stat för Chalmers tekniska läroanstalt

bevilja:

för beredande af tillgång till aflöning åt nyssbemälde

professor, utöfver det genom ofvannämnda andralärar-befattnings

afförande ur staten tillgängliga beloppet

af 3,000 kronor, ..........................................kronor 3,400: —

för bestridande af undervisning i

betongbyggnad .................................... » 900: —

byggnadshygien.................................... » 500: —

stadsanläggningskonst........................ » 500: —

modellering .............................. »_600: —

Summa kronor 5,900: —

dels ock å extra stat för Chalmers tekniska läroanstalt

för år 1913 anvisa

till arfvode åt en lärare i byggnadslära kronor 1,500: —

» » » » » »ornamentik... » 500: —

Summa kronor 2,000

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan

af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla och bifalla;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Reson von Hedenberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.