Sök i Ratio Lex

Angående förvärfvande åt Kronan af vissa jordområden för anläggande af en skjutbana för Älfsborgs regemente m. m

1912-04-10 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:156, Angående förvärfvande åt Kronan af vissa jordområden för anläggande af en skjutbana för Älfsborgs regemente m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

förvärfvande åt Kronan af vissa jordområden för anläggande

af en skjutbana för Älfsborgs regemente m. m.;

gifven Stockholms slott den 10 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

dels att fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar må tagas i anspråk

för^ förvärfvande åt Kronan, i och för anläggning af en skjutbana

för Ålfsborgs regemente, af de å den statsrådsprotokollet bifogade

kartan med rödt streckade jordområden och för flyttning af en å vissa

af dessa jordområden befintlig kraftledning,

dels ock att södra delen af nämnda regementes öfningsfält väster

om A iskan må, i den mån den efter verkställd utredning befinnes obehöflig

för regementets öfningar, försäljas och försäljningssumman tillgodoföras

landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 116 käft. (Kr 156.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden. hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 10 april 1912.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Bergström yttrade härefter:

»När fråga uppkom om Ålfsborgs regementes förläggande till Borås,

erbjöd sig denna stad att till kaserntomt och öfningsfält för regementet

utan ersättning upplåta två områden, som utmärkts inom fulldragna

röda begränsningslinjer å eu inom landtförsvarsdepartementet

uppgjord karta, hvilken torde få bifogas protokollet för denna dag.

Detta anbud antogs af Kungl. Maj:t i nådigt bref den 25 januari 1907.

Enligt särskilda beslut samma dag och den 27 mars 1907 har dessutom

inköpts åtskillig mark belägen mellan berörda två områden, nämligen

de å kartan utmärkta ägofigurerna 1—19.

Vid tiden för stadens anbud om markupplåtelse angafs såsom

plats för blifvande skjutbana ett område, hvilket å bifogade karta utmärkts

inom streckade gröna linjer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Uti en den 13 maj 1909 dagtecknad, till arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

ingifven skrifvelse anförde emellertid regementets chef, att

denna plats för skjutbana vid närmare granskning i förening med den landtmäteriförrättning,

som ägt rum i och för lagfart å det af staden till

Kronan öfverlåtna området, befunnits vara så föga ägnad att användas

för det afsedda ändamålet, att det, enligt regementschefens förmenande,

icke utan tvingande skäl borde ifrågasättas att hit förlägga regementets

blifvande skjutbana. Vid verkställda undersökningar hade nämligen

visat sig, att enär det blifvande kulfånget utgjordes af ett till

största delen kalt berg, blinderingen svårligen kunde läggas allt för

nära detta berg och att därför skjutstationerna på 300 och 400 meter

komme att ligga på hvar sin sida om ån Viskan i omedelbar närhet af

den sänka åstranden, så att framryckningar från 400-metershållet icke

kunde äga rum vid skjutöfningarna, eller med andra ord vissa af skjutinstruktionens

tillämpningsöfuingar icke kunde försiggå å skjutbanan,

med mindre än att ån öfverbroades, där densamma skures af skjutbanan.

Att kuvertera ån på en sträcka motsvarande skjutbanans bredd

(omkring 100 meter) torde emellertid blifva förenadt med så dryga

kostnader, att detta ensamt vore nog för att afskräcka från att förlägga

skjutbanan till ifrågavarande plats. Det längsta hållet, för hvilket banan

skulle kunna användas, blefve vidare blott 700 meter, om man frånsåge,

att skjutning möjligen kunde äga rum äfven från en höjd på 900 meters

afstånd, hvarvid dock skjutningen måste försiggå öfver en landsväg

och järnvägslinjen Borås—Varberg, hvilket gifvetvis komme att blifva

förenadt med åtskilliga svårigheter. Gränsen för öfningsfältet ginge

slutligen på baksluttningen af kulfånget så nära dess kam, att, om på

vissa ställen af kulfångets baksida byggnader uppfördes, dessa komme

att höja sig öfver kulfånget. Afståndet från blinderingen till nämnda

gräns vore nämligen endast 150 meter. Skulle blinderingen mot förmodan

kunna läggas närmare kulfånget — hvilket dock torde omöjliggöras

äfven däraf, att i så fall 400-metershållet komme att infalla

ungefär midt i ån — blefve afståndet från blinderingen till nämnda

gräns ännu mindre. Förvärfvandet af tillräcklig mark bakom kulfånget

blefve därför nödvändigt för möjliggörande af skjutning å ifrågavarande

bana. På 700-metershållet fordrades endast en felriktning

af 20 å 30° för att kulan skulle gå öfver Hässlegårdarna, som Kronan

icke ägde, och äfven på kortare håll fordrades en högst obetydlig sidoafvikning,

för att kulan skulle gå in på främmande mark. En kula,

som ginge öfver kulfånget, skulle på grund af terrängens beskaffenhet

löpa långt in på marker, som icke tillhörde Kronan. Äfven om denna

Utredning

och yttrande

af chefen för

Älfsborgs

regemente.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Utredning af

militär sakkunnig.

skjutbana utvidgades medelst säkerligen dyrbara markförvärf, kunde

densamma i alla händelser icke blifva tillfredsställande, då den icke

komme att möjliggöra skjutning på längre afstånd än 700 meter, eventuellt

900 meter och detta endast under ofvan framhållna svårigheter.

Regementschefen har därför ansett önskvärdt, att regementets

skjutbana icke förlägges till den förut afsedda platsen, utan till en annan,

i sin helhet öster om Viskan belägen plats, som enligt regementschefens

förmenande kommer att i alla afseenden blifva fullt tillfredsställande

och som å bifogade karta utmärkts med fulldragna gröna linjer.

Beträffande denna nya plats har regementschefen anfört, att marken

här befunnits nästan jämn i banans hela längd, hvarför endast

obetydliga schaktnings- och fyllnadsarbeten erfordrades. Naturligt kultång

funnes äfven och utgjordes här af eu sandås. Bakom denna på

omkring 450 meter funnes ett andra kultång, bestående af en ansenlig

skogbevuxen höjd, hvarigenom hvarje fara för förlikna kulor i skottriktningen

torde vara utesluten. Höjdsträckningar, jämnlöpande med

banan å ömse sidor, torde äfven skydda för sidoafvikningar. Banan

ägde en längd från ofvan nämnda främre kulfång (sandåsen) af 1,270

meter. Skulle i en framtid eu ökning af banans längd blifva önskvärd,

kunde detta låta sig göra utan afsevärda kostnader genom det främre

kulfångets genomgräfning. Banans hela längd kunde då blifva öfver

1,700 meter. För anläggande af ifrågavarande skjutbana erfordrades

emellertid, att en del Kronan nu icke tillhörig mark förvärfvades.

Denna torde emellertid med all säkerhet kunna inköpas för ett afsevärdt

lägre pris än det, som skulle betingats ifråga om de för den

förut afsedda skjutbanan erforderliga markområden, hvilka vore belägna

närmare staden och äfven mindre otillgängliga.

Med anledning af regementschefens skrifvelse lät fortifikationsdepartementet

genom en särskild sakkunnig officer inom departementets

militärbyrå verkställa noggranna undersökningar angående

lämpligheten af den för skjutbaneanläggningen föreslagna nya terrängen.

Denne sakkunnige officer konstaterade först, att det icke vare sig på

regementets öfningsfält eller angränsande mark står att finna andra till

skjutbana lämpliga platser än dem, som å bifogade karta utmärkts med

streckade eller fulldragna gröna linjer. Beträffande olämpligheten af den

med streckade linjer utmärkta platsen anförde bemälde officer uti en till

departementet den 4 november 1909 ingifven berättelse ytterligare, att

den bergshöjd, som vore afsedd att tjäna till kultång, folie starkt mot

norr och att dess norra del därför icke kunde anses trygga den bakom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj:t-s Nåd. Proposition Nr 156.

liggande terrängen i erforderlig grad. Detta vore desto betänkligare

som en del bostadslägenheter vore belägna ungefär 350 meter nordost

om den tänkta tafvellinjens midt. Men dessutom framginge bakom

höjden en elektrisk kraftledning, hvilken försåge Borås stads elektricitetsverk

äfvensom en del enskilda industriella företag med behöflig

elektrisk energi. Isolatorerna till denna kraftledning med sina enligt

gällande förordning minst 6 meter höga stolpar syntes från skjutstationerna

bakom och på sidan om den omnämnda höjdens låga norra

del. På grund af de svåra olägenheter, som blefve följden af en skada

å denna ledning, måste den fordran uppställas, att den på ett fullt betryggande

sätt kunde skyddas mot förlupna kulor och rikoschetter. Då

möjlighet icke förefunnes att genom en mindre förflyttning erhålla

bättre skydd för ledningen, syntes enda utvägen vara att flytta densamma

till närmaste sänka österut. Detta fordrade ombyggnad af högst

omkring 4 km. linje, hvilket i ogynnsammaste fall skulle draga en

kostnad af 9,600 kronor. A idare vore att bemärka, att utfartsvägen

till de söder om den föreslagna banan belägna Bråtgårdarna skure

banan. Äfven om denna väg omlades, så att den komme att gå bakom

kulfångshöjden, kunde dock den bakom och omedelbart norr om denna

höjd belägna delen af vägen icke blifva fullständigt säker i följd af

höjdens starka fallande mot norr. Till undvikande af de för såväl

trafikanterna som de skjutande afdelningarna härmed förenade olägenheterna

syntes icke finnas annan utväg än att med ägarna af Bråtgårdarna

träffa öfverenskommelse om anordnandet af en ny utfartsväg

för dem i västlig riktning öfver Viskan till landsvägen Borås—Varberg,

hvilket komme att förorsaka Kronan ytterligare kostnader dels för vägoch

broanläggningen dels äfven troligen i form af godtgörelse till ägarna

af Bråtgårdarna, för det de afstode från sin af ålder begagnade utfartsväg.

Beträffande skjutstationerna å banan hade det vid företagna mätningar

visat sig, att 300-meterstationen, hvilken ju vore den ojämförligt

mest använda, komme att infalla i omedelbar närhet af Viskan. Utrymmet

bakom skyttarna komme därför att blifva synnerligen trångt,

äfven om ganska betydande utfyllningar verkställdes, på grund hvaraf

ordningen å skjutplatsen, där tvenne kompanier samtidigt borde kunna

uppehålla sig, blefve mycket svår att upprätthålla. Detta förhållande

jämte den omständigheten, att man icke å den med streckade gröna

linjer utmärkta banan kunde utföra s. k. ansatsskjutningar, syntes vara

fullgoda skäl för att icke välja denna bana. Att märka vore ock, att

densamma föreslagits på en tid, då de s. k. ansatsskjutningarna icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

Erbjudande af

.Borås stad.

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 156.

utfördes på samma sätt, som nu gällande skjutinstruktion föreskrefve,

och då de ej heller hade den stora betydelse, som numera tillädes

dem vid skjututbildningen.

I fråga om den af regementschefen föreslagna nya platsen för

skjutbanan förklarade bemälde sakkunnige officer sig anse densamma

utan tvifvel vara öfverlägsen den först tilltänkta platsen. Samtliga nu

föreskrifna skiutöfningar skulle nämligen kunna komma att reglementsenligt

utföras å den med fulldragna gröna linjer utmärkta banan.

Dessutom kunde denna bana vid behof anordnas för skjutning på ända

till 1,200 meters afstånd. Likväl ansåge han jämväl sistnämnda plats

icke vara utan olägenheter, bland hvilka nämndes, att skottriktningen

blefve mera sydlig än vid den med streckade linjer utmärkta banan, att.

allmänna landsvägen Borås—Yarberg å en kortare sträcka — å bifogade

karta utmärkt med ett F — kunde utsättas för rikoschetter, hvilket

fordrade anläggandet af en skyddsvall, att kraftledningen äfven här

måste omläggas till en längd af i gynnsammaste fall 2—3 km., samt att

platsen för blinderingen vore sank och fordrade omsorgsfull utdikning,

i följd hvaraf all nedskärning borde undvikas; dock motvägdes denna

olägenhet till en del däraf, att den bakomliggande markens beskaffenhet

vore sådan, att särskildt kultång endast torde behöfva uppföras i ringa

utsträckning.

Enligt beslut den 10 februari 1910 erbjöd sig staden Borås att,

om uppgörelse träffades före den 1 juli 1911, med den rätt, staden

ägde, till Kronan försälja en större del af den för den senast föreslagna

skjutbanan erforderliga, Kronan icke tillhöriga mark enligt två alternativ,

det ena innefattande all staden tillhörig mark å östra sidan om

Viskan och liggande under hemmanen Bråt, Hufvagården och Hässlegården

till ett pris af 35,000 kronor, de! andra afseende ett betydligt mindre

område, utgörande större delen af det å kartan med rödt streckade

samt betingande ett pris af 25,000 kronor.

Genom samma beslut och sedermera den 4 oktober och den 22 november

1910 af drätselkammaren däri gjorda jämkningar fästes vid

försäljning af dessa områden dessutom följande villkor, nämligen: a«,

därest staden skulle anse förut nämnda elektriska kraftledning böra

flyttas till följd af skjutbanans anläggande, det skulle åligga Kronan

att afgiftsfritt och på sätt, som medförde minsta möjliga olägenhet för

staden, verkställa förflyttningen till plats, som staden skulle äga att

bestämma, att om ledningen förlädes till mark, som staden fortfarande

ägde, staden visserligen icke fordrade någon''ersättning därför, men att,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

7

om staden skulle bestämma ledningens framdragande öfver område, som

Kronan önskade förvärfva, staden förbehölle sig för sina elektriska kraftledningar

för all framtid fri och oinskränkt dispositionsrätt till en i det

inköpta områdets längdriktning gående, 25 meter bred gata, hvars definitiva

sträckning skulle bestämmas af staden, som därvid skulle taga

hänsyn till, att kraftledningarna framdroges å sådan plats, att de å ena

sidan ej utsattes för faran att blifva skadade genom regementets skjutöfningar,

och å andra sidan ej inverkade hindrande för skjutöfningarna å

regementets skjutbana, att stadens förbehållna dispositionsrätt till denna

gata, som staden ej ägde rätt att inhägna, ej skulle innebära hinder

för militär personal att vid öfningar eller eljest beträda området, att

Kronan skulle svara för all den skada, som till följd af dylikt beträdande

kunde genom inverkan af elektrisk ström träffa militär personal, Kronan

tillhörig egendom eller för militärt bruk tillfälligt använd egendom,

hvilken skada, därest denna bestämmelse ej funnes, skulle ersättas af

staden jämlikt 4 § i lagen den 27 juni 1902 innefattande vissa bestämmelser

om elektriska anläggningar, att staden inom ofvan nämnda

gata skulle äga företaga alla de röjnings-, schaktnings- och sprängningsarbeten,

som vore erforderliga för kraftledningarnas byggande och vidmakthållande,

att staden såväl inom ifrågavarande gata som å annan

Kronans i närheten belägna mark skulle äga att utan ersättning taga för

kraftledningarnas byggande erforderlig sten, samt att staden skulle äga

rätt att nedhugga eller afkvista sådana i gatans närhet växande träd,

som kunde innebära fara för nu befintliga eller framdeles blifvande

kraftledningar.

Anmodad att inkomma med ytterligare utredning i ärendet upp- Ny skrifvelse

lyste regementschefen, att kraftledningen för att komma ur vägen för af ^feef™*nts‘

den föreslagna nya skjutbanan borde flyttas på sätt angifvits å bifogade

karta, och företedde därjämte dels ett bref från ingenjören vid Borås

stads elektricitetsverk Ph. Gustafsson af innehåll, att denne gärna skulle

tillstyrka kraftledningens ombyggande i enlighet med hvad å kartan

angifvits, dels ock ett af schaktmästaren Arvid Hansson afgifvet kostnadsförslag

af innehåll, att flyttning af kraftledningen, 1,850 meter,

skulle betinga en kostnad af 3,195 kronor men att, då den gamla materielen

delvis torde öfvertagas af Borås stads elektricitetsverk, kostnaden

därigenom skulle kunna nedbringas till 1,895 kronor. Regementschefen

anförde vidare, att han af de båda utaf staden till inköp erbjudna

områdena afgjordt förordade det större. Skillnaden i pris utgjorde

10,000 kronor, men det större områdets skogsmark med därå växande

skog vore enligt jägmästares taxering värd 11,027 kronor mera än det

s. 8 Kontrollera mot PDF

Framställning

af arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

8 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 156.

mindre områdets. Lades härtill värdet af den öppna jorden (enligt

beräkning omkring 4,600 kronor), komme man till ett värde för det

större området af 15,627 kronor mot eu ökning i pris af blott 10,000

kronor. Det torde vara sällsynt, att staten erbjödes inköpa mark, hvars

reela värde med mera än 50 procent öfverstege den begärda köpesumman.

Vid anläggning af kraftledningen behöfde man i så fall helt

obetydligt gå in på mark, ej tillhörande staten. Köptes det mindre

området åter, måste omläggningen ske helt och hållet å främmande mark,

det mesta visserligen tillhörande staden, men det skulle i allt fall lätt

kunna föranleda utgifter. Det större området vore dessutom allt för

väl behöflig^ för att öka regementets i öfrigt ganska knappt tilltagna

öfningsområde.

Med öfverlämnande af samtliga handlingar i ärendet bär arméförvaltningens

fortifikationsdepartement uti underdånig skrifvelse den 21

december 1910 förklarat sig anse de af regementschefen för det större

områdets förvärfvande framlagda skäl vara så vägande, att ingen tvekan

syntes departementet råda om fördelen för Kronan att, ehuru det

vore dyrare, föredraga detta alternativ, som, förutom det att därigenom

större trygghet vunnes för kringliggande trakt mot förlupna kulor, också

gåfve fördelen af ett väl behöliigt tillskott af lämplig öfningsterräng.

Då intet eller jämförelsevis litet kultång behöfde uppföras samt

högst obetydliga schaktnings- och jordfyllningsarbeten å den senast

föreslagna skjutbanan behöfde verkställas, torde kostnaden för själfva

skjutbaneanläggningen kunna begränsas till omkring 25,000 kronor.

Under förutsättning att det sålunda förordade förslag till markinköp

från staden antoges samt att till den härför erforderliga summan, 35,000

kronor, lades 1,895 kronor för den nödvändiga flyttningen af kraftledningen,

som genomkorsade banans farliga område, utgjorde sålunda

sammanlagda beloppet af ofvanstående poster 61,895 kronor. Härtill

komme slutligen kostnaden för förvärfvandet af enskilda personer tillhöriga

fyra hemmansdelar Vis, Voi, 3las och Bråt nr 1 och lägenheten

Kranshult, hvilket förvärf torde blifva nödvändigt, då de förra

delvis läge inom skottlinjerna från skjutbanan och den senare inom

dess farliga område. Till följd af ägarnas till dessa gårdar allt för

högt uppdrifna försäljningsvillkor torde expropriation här blifva nödvändig.

Beräknades hemmansdelarna i fråga på detta sätt kunna förvärfvas

för omkring tredubbla taxeringsvärdet eller 30,000 kronor,

så skulle slutsumman för denna skjutbana belöpa sig till omkring

92,000 kronor, eller, efter afdrag af den för skjutbanan redan dispo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

nibla summan 36,000 kronor — ingående i det af 1906 ars Riksdag

anvisade anslaget till femton infanterikaserner, däri nämnda belopp

vore upptaget för hvarje skjutbana — till omkring 56,000 kronor utöfver

därför anslagna medel. Ehuru denna siffra kunde synas mycket

hög, torde det dock ej vara möjligt att för mindre kostnad på tillfredsställande

sätt lösa regementets skjutbanefråga. Fortifikationsdepartementet

hemställde fördenskull om bemyndigande dels att med staden

Borås träffa aftal om inköp för en summa, ej öfverstigande 35,000 kronor,

af samtliga de markområden öster om Viskan, som staden ägde i

hemmanen Bråt, Hufvagården och Hässlegården, och på de villkor i

öfrigt, som här ofvan angifvits, dels att genom expropriation få förvärfva

nämnda fyra enskilda ägare tillhörande hemmansdelar af Bråt

nr 1, dels att för omläggning af förutnämnda Borås stad tillhöriga kraftledning

få använda ett belopp af högst 1,900 kronor, dels ock att för

dessa markförvärf och förberedande åtgärder i och för den blifvande

skjutbaneanläggningen få af omhänderliafvande medel förskjuta de härför

erforderliga kostnaderna för att sedermera anmäla desamma till ersättande,

förslagsvis från fjärde hufvud titelns allmänna besparingar.

Sedan inom landtförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för

biträdande med utredning rörande vissa byggnadsfrågor m. m. för armén

lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, hafva dessa uti den 5 april 1911

afgifvet utlåtande anfört, att på grund af de stora olägenheter, som,

enligt hvad utredningen tydligen gifvit vid handen, skulle vara förenade

med skjutbanans förläggande å det med streckade gröna linjer utmärkta

området, ansåge jämväl de sakkunniga, att man måste bereda annan

plats för skjutbanan; och då det enligt de verkställda undersökningarna

icke funnes någon annan därtill lämplig plats å eller i närheten af

regementets öfningsfält invid Borås än den, som å kartan utmärkts med

fulldragna gröna linjer, måste det anses blifva nödvändigt att förlägga

skjutbanan därstädes. I fråga om storleken af det markområde, som

därför skulle behöfva förvärfvas, kunde de sakkunniga emellertid icke

helt ansluta sig till fortifikationsdepartementets därutinnan afgifna förslag.

Visserligen vore de sakkunniga med fortifikationsdepartementet ense om

nödvändigheten af att för ändamålet förvärfva de områden, som tillhörde

de enskilda jordägarna, men då för skjutbanans förläggande å denna

plats icke torde vara oafvisligen nödvändigt att därjämte af staden förvärfva

mera mark, än som innefattades i det mindre af de båda. af

staden till inköp alternativt erbjudna områdena, ansåge de sakkunniga

tillräckligt, om för ändamålet från staden förvärfvades allenast detta

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 116 halt. (Nr 156.) 2

Utlåtande af

sakkunniga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stadens ställning

till det

föreslagna

markbytet.

Förnyad utredning

af

arméförvaltningens

fortifikationsdepartement.

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 156.

mindre område. Hvad anginge sättet för de erforderliga områdenas

förvärfvande funne de sakkunniga, i likhet med fortifikationsdepartementet,

sig böra förorda expropriation i fråga om de områden, som tillhörde

de enskilda jordägarna, men ansåge däremot förmånligast och

med hänsyn till kostnadernas nedbringande synnerligen önskvärd!, om

det staden tillhöriga området skulle kunna af staten förvärfvas genom

byte. Då regementet genom skjutbanans förläggande å nu ifrågavarande

område och förvärfvandet af den därför erforderliga marken obestridligen

erhölle ett större öfningsfält än förut, ansåge nämligen de sakkunniga,

att regementet mot erhållande af det staden tillhöriga området

skulle kunna afstå en motsvarande del af Bockaryd eller sydligaste delen

af regementets öfningsfält väster om Viskan, så mycket mer som denna

del icke kunde anses vara till öfningsfält särskildt lämpad. Skulle staden

emellertid icke kunna förmås att ingå på ett dylikt byte, syntes ingen

annan utväg återstå, än att från staden inköpa området. I fråga om

de af fortifikationsdepartementet gjorda beräkningar rörande kostnaderna

för själfva skjutbanans anordnande och kraftledningens förflyttande hade

de sakkunniga icke funnit något att erinra, men ansåge, att, innan

ärendet slutligen afgjordes, Riksdagens samtycke borde inhämtas.

Med anledning af hvad de sakkunniga anfört beträffande markbyte

med staden har fortifikationsdepartementet anbefallts att underhandla

med Borås stad samt därefter inkomma med det yttrande,

hvartill omständigheterna kunde gifva anledning. Sedan underhandlingar

härom förts mellan chefen för Ålfsborgs regemente och vederbörande

myndigheter i staden, har fortifikationsdepartementet emellertid

anmält, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 8 juli 1911

beslutat att icke ingå på det ifrågasatta markbytet, och har fortifikationsdepartementet

vid sådant förhållande vidhållit sin framställning,

att af staden måtte inköpas det föreslagna större markområdet.

Med anledning af ofvan angifna, af den sakkunnige officeren inom

fortifikationsdepartementets militärbyrå framställda anmärkningar mot

det senast föreslagna läget för skjutbanan har sistnämnda departement

anbefallts inkomma med förnyad utredning i ärendet. Departementet

har därvid med underdånig skrifvelse den 19 augusti 1911, under förklaring,

att departementet icke hade något att erinra emot detsamma,

öfverlämnat ett af departementets nuvarande sakkunniga biträde i skjutbanefrågor

afgifvet yttrande af följande innehåll. Det hade framhållits

såsom en olägenhet, att skottriktningen å den med fulldragna gröna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

11

linjer utmärkta banan blefve mera sydlig, än förhållandet skulle blifvit

vid den tidigare påtänkta platsen. Visserligen vore det ett önskemål

vid anordnandet af en skjutbana, att skottriktningen blefve så nordlig

som möjligt, i det att härigenom belysningen å måltaflorna och därmed

sammanhängande träffresultat blefve fördelaktigare, men då vid val af

plats för en dylik bana så många andra och fullkomligt oeftergifliga

synpunkter måste tagas med i räkningen, t. ex. faran för förlupna

kulor m. m., inträffade det sällan, att man sattes i tillfälle att välja

väderstreck för skottriktningen. Vidare hade anmärkts, att vid val af

denna plats allmänna landsvägen Borås—Varberg å en kortare sträcka

kunde komma att utsättas för förlupna kulor, men man kunde dock,

på sätt också antydts, genom anläggandet af en skyddsvall bereda fullkomlig

säkerhet för vägfarande å den hotade sträckan. Uppförandet

af denna vall borde kunna verkställas af militärarbetare, och kostnaden

därigenom inskränka sig till en mindre summa för anskaffande af nödiga

verktyg. Angående den behöfliga omläggningen af en sträcka

af kraftledningen till Borås’ elektricitetsverk framginge af handlingarna

i ärendet, att öfverenskommelse härom på vissa villkor träffats

med staden samt att kostnaderna för flyttningen komme att uppgå till

högst 1,900 kronor. Vidkommande slutligen beskaffenheten af marken

vid den föreslagna platsen för tafvellinjen hade verkställts vederbörliga

grundundersökningar på platsen. Af desamma syntes framgå, att förhållandena

i nämnda hänseende komme att ställa sig vida gynnsammare,

än som kunnat iakttagas vid den okularbesiktning, som läge till

grund för den militäre sakkunniges yttrande, och hvilken besiktning

för öfrigt ägt rum under senhösten, då särdeles stark och ihållande

nederbörd gjort marken mer än vanligt vattendränkt. De anmärkningar,

som framställts mot den föreslagna platsen för skjutbanan, vore visserligen

fullt berättigade, men dock icke af den beskaffenhet, att de i

betraktande af skjutbanefrågans läge för öfrigt, vidare kunde gifva anledning

till tvekan att dit förlägga regementets skjutbana.

Enär det ifrågasatts att af fjärde hufvudtitelns allmänna bespa- utlåtande af

ringar ersätta kostnaderna för ifrågavarande markförvärf, har utlåtande ingens Civila

infordrats jämväl af arméförvaltningens civila departement, som härvid departement,

anfört, att enär uti den genom nådig proposition (nr. 103) till 1906

års Riksdag aflåtna, af Riksdagen godkända framställning om beviljande

af anslag till uppförande af kasern etablissemang för 15 infanteriregementen,

däribland Ålfsborgs regemente, särskilda medel beräknats för

anläggning af nya skjutbanor, ansåge departementet, att Riksdagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

Förlängning

af Btadens

försälj ningsanbud.

Departementschefen.

12 Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 156.

borde lämnas tillfälle att yttra sig i fråga om användandet af sålunda

beviljade medel för bestridande af de kostnader för skjutbanans anordnande

vid ifrågavarande regemente, Indika skulle uppkomma, därest nu

föreslagna markförvärf befunnes vara för ändamålet erforderligt.

Slutligen har arméförvaltningens fortifikationsdepartement med underdånig

skrifvelse den 1 november 1911 öfverlämnat utdrag af stadsfullmäktiges

i Borås protokoll för den 12 oktober 1911, utvisande, att

stadsfullmäktige medgifvit att på högst ett år, räknadt från den 1 juli

1911, under oförändrade villkor förlänga ifrågavarande af staden den

10 februari 1910 afgifna försäljningsanbud.

Den år 1909 verkställda utredningen ger vid handen, att det icke

vare sig å öfningsfältet eller å angränsande mark finnes annan till

skjutbanas anläggande lämplig plats än de två, som utmärkts å bifogade

karta, samt att, om ock ingendera af dessa platser är fullt fri

från olägenheter, den med fulldragna gröna linjer utmärkta likväl afgjordt

är att föredraga. Naturligtvis är det att beklaga, att berörda

utredning icke ombesörjts mycket tidigare och redan innan Borås bestämdes

till förläggningsort för Ådfsborgs regemente, i hvilket fall

måhända då ingånget aftal med staden kunnat få ett annat innehåll;

men så som ärendet nu ligger, måste jag förorda militärmyndigheternas,

af de sakkunniga understödda förslag om skjutbanans förläggande

till den med fulldragna gröna linjer utmärkta platsen äfvensom häraf

betingade flyttning af kraftledningen och förvärfvande af ytterligare

mark för Kronans räkning.

Denna mark utgöres af fyra enskilda ägare tillhörande hennnansdelar

af Bråt nr 1 jämte lägenheten Kranshult samt väster och öster

därom belägen, staden Borås tillhörig mark. Hennnansdelarna i Bråt och

lägenheten Kranshult torde lämpligen böra förvärfvas genom expropriation.

Beträffande stadens mark föreligger däremot försäljningsanbud

med två alternativ, bägge sammanfallande i fråga om det väster om

nyss nämnda hemmansdelar befintliga området men olika i fråga om

det östra området så till vida, att det ena alternativet afser blott den

å kartan rödstreckade delen af Hufvagården men det andra alternativet

ytterligare en del af Hufvagården jämte Hässlegårdens skog. Då det

mindre omfattande alternativet, som de sakkunniga förordat, synes omfatta

all den mark, som är oundgängligen nödvändig för skjutbanans

förläggande på den nu föreslagna platsen, torde detta alternativ böra

föredragas framför det mera omfattande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

13

De i ärendet förebragta kostnadsberäkningarna synas mig icke vara

af den beskaffenhet, att det nu kan med tillförlitlighet anges, hvilka

utgifter ett beslut om ändrad plats för skjutbanan kommer att medföra.

Äfven om själfva byggandet af skjutbanan skulle, på sätt fortifikationsdepartementet

anfört, kunna utföras för 25,000 kronor mot

36,000 kronor, som beräknats och ingår i det af 1906 års Riksdag beviljade

anslaget till kasernetablissemang för 15 infanteriregementen,

så föreligger ingen öfverenskommelse med staden om hur kraftledningen

skall framdragas, och det af fortifikationsdepartementet godtagna beloppet

1,895 kronor har tillkommit under antagandet, att stadens

elektricitetsverk skulle vilja öfvertaga eu del af den gamla materielen.

Köpeskillingen för den staden tillhöriga mark, som bör förvärfvas, är

visserligen bestämd till 25,000 kronor, men däremot är jag icke öfvertygad

om, att de fyra enskilda ägare tillhörande hemmansdelar af nr 1 Bråt

och lägenheten Kranshult kunna exproprieras för det af fortifikationsdepartementet

beräknade beloppet 30,000 kronor, utgörande hemmansdelarnas

tredubbla taxeringsvärde. Ägarna hafva år 1909 för försäljning

af dessa egendomar till Kronan fordrat tillhopa 68,500 kronor.

Då det dessutom nu icke är fråga om att begära visst anslag af

Riksdagen utan fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar torde böra

anlitas för de utgifter, som betingas af kraftledningens förflyttning och

markinköpet, synes det vara lämpligast att, såsom de sista åren skett

beträffande extra rekryteringsbidrag, utan angifvande af något belopp

äska Riksdagens medgifvande att taga nämnda besparingar i anspråk

för förvärfvande af det å bifogade karta rödstreckade området och för

flyttning af den däröfver framdragna kraftledningen.

Enligt hvad jag inhämtat utgör Ålfsborgs regementes odlingsfält

vid Borås för närvarande 485 hektar, hvarjämte regementet har dispositionsrätt

till ytterligare 100 hektar. Regementet förfogar öfver större

areal än de flesta andra regementen, och tillåter jag mig erinra, att då

det år 1906 var fråga om äskande af medel till kasernetablissemang

för Lifregementets grenadjärer och 14 andra infanteriregementen,

hade chefen för fortifikationen utgått från, att det till odlingsfält borde

finnas ett område af omkring 200 hektar. Det är visserligen sannt, att

öfningsfältet vid Borås i sin längdriktning genomskäres af en järnväg och

en landsväg samt att detta säkerligen i någon mån minskar möjligheten af

dess fulla utnyttjande, men då fältet nu, enligt hvad jag tillstyrkt, skulle betydligt

utvidgas, torde det vara skäl att återupptaga den af de sakkunniga

framkastade tanken på att afhända Kronan södra delen utaf fältet väster

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 116 höft. {Nr 156.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 156.

om Viskan. Någon utredning i detta afseende föreligger visserligen

icke, men det synes dock lämpligt att redan i detta sammanhang utverka

Riksdagens tillstånd till försäljning af nämnda del af fältet, i

den mån den icke beköfves för regementets räkning. Försäljningssumman

torde böra tillgodoföras landtförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, det Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

dels att fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar må tagas i anspråk

för förvärfvande åt Kronan, i och för anläggning af en skjutbana

för Ålfsborgs regemente, af de å bifogade karta med rödt streckade

jordområden och för flyttning af en å vissa af dessa jordområden befintlig

kraftledning,

dels ock att södra delen af nämnda regementes öfningsfält väster

om Viskan må, i den mån den efter verkställd utredning befinnes obehöflig

för regementets öfningar, försäljas och försäljningssumman tillgodoföras

landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

»

Till denna departementschefens af statsrådets öfriga

medlemmar biträdda hemställan täcktes Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt

bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas proposition af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angifver tulvo rands ifrrtns för

krom ms mark.

* mark som. bör fvr''krvnajis

rökrumj ytterbujare. forvärfvas

OSDAL

BOCKARYD

Skala 1/16 000

lOOOm

Generalstabens Lite gr Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:206 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förvärfvande åt Kronan af vissa jordområden för anläggande af eu skjutbana för Älfsbo s. 1 i texten
  2. SU 1912:98 Utlåtande, i anledning af Kungl. Mag ds proposition angående förvärfvande åt Kronan af vissa jordområden för anläggande af en skjutbana för Alf sborgs regemente s. 1 i texten