Sök i Ratio Lex

Angående användande af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till aflönande af en extra mariningenjör in. m

1912-03-22 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:163, Angående användande af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till aflönande af en extra mariningenjör in. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Nr 163.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående

användande af allmänna besparingar å riksstatens femte

hufvudtitel till aflönande af en extra mariningenjör in. m.;

gifven Stockholms slott den 22 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att af femte hufvudtitelns allmänna besparingar må användas:

till

till

till

till

till

till

till

till

aflönande af extra mariningenjören Nils Johan

Ljungzell under ett år från och med den 1 oktober

1912, därest arfvode å stat ej finnes att

tilldela honom.................................................................

utarbetande af fartygsliggare ...................................

utarbetande af militärspecialer m. m..................

ombyggnad af handvapenskjutbanan för kustartilleriet

vid Oscar-Fredriksborg..............................

ersättande af förskottsvis guldna kostnader för

utredningar rörande skjutbanor.................................

anskaffande af instrument m. m. för tandpolikliniker

för kustartilleriregementena ...........................

täckande af öfverbetalning å 1910 års reservationsanslag

till sjukvård för marinen .....:...............

täckande af öfverbetalning å 1911 års anslag till

navigationsskolorna.........................................................

kronor

3,495

6,000

15,000

16,500: —

1,232: 85

2,000: -

4,024: 86

4,162: 85

eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagdt kronor 52,415: 56

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 123 käft. (N:r 163.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 163.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Jacob Larsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 163.

3

Utdrag af protokollet öfver sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 22 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Larsson anförde följande:

I gällande stat för mariningenjörkåren äro uppförda fyra arfvoden

till extra ingenjörer å 2,000 kronor, hvartill enligt staten komma dagaflöning

med 1,095 kronor samt inkvarteringsbidrag med 400 eller 300

kronor, allteftersom tjänstgöringen är förlagd till Stockholms eller Karlskrona

station.

Till extra ingenjör befordras mariningenjörsstipendiat efter fullgjorda

kompetensprof. Extra mariningenjör är, med undantag allenast

för det fall, att han redan förut förvärfvat vissa kvalifikationer, skyldig

att tjänstgöra i denna egenskap under två år. Efter denna tjänstgöring

är han berättigad söka anställning såsom mariningenjör af 2:a

graden i stammen; vinnes ej sådan anställning, upphör likväl extra

mariningenjör att tjänstgöra såsom sådan och utnämnes till mariningenjör

af 2:a graden i flottans reserv.

Angående

medel till

aflönande

af en extra

mariningenjör.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Enligt den nuvarande organisationen är utbildningen af stipendiater

ordnad så, att årligen två stipendiater beräknas blifva färdiga för befordran

till extra ingenjörer med ingången af oktober månad.

År 1910 skulle under normala förhållanden båda dåvarande stipendiaterna

friherre Lage Conrad Posse och Nils Johan Ljungzell blifvit

kompetenta att förordnas till extra ingenjörer.

På sätt marinöfverdirektören och chefen för mariningenjörkåren

anmälde i skrifvelse den 1 augusti 1910 till chefen för sjöförsvarsdepartementet,

hade emellertid Ljungzells utbildning blifvit fördröjd på

grund af honom beviljad fem månaders tjänstledighet för sjukdom,

hvarför Ljungzell icke under år 1910 kunde föreslås till extra

ingenjör.

Allenast Posse, som förvärfvat full kompetens, blef därför år 1910

förordnad såsom extra ingenjör.

Marinöfverdirektören framhöll vidare i sin nämnda skrifvelse, att,

därest Ljungzell och två andra stipendiater skulle blifva färdiga att

befordras till extra ingenjörer år 1911 samt organisationsplanen skulle

tillämpas jämväl år 1912 i afseende å förordnande därunder af ytterligare

två extra ingenjörer, följden af denna förskjutning af Ljungzells

tjänstgöringstid skulle blifva, att från den 1 oktober 1912 till samma

dag 1913 Lomme att samtidigt vara tjänstgörande fem extra ingenjörer,

medan staten upptoge arfvoden till endast fyra.

Att under sistnämnda tid minska antalet extra ingenjörer till fyra

genom att något af åren 1911 eller 1912 anställa en extra ingenjör

mindre än utbildningsplanen afsåge, syntes, äfven om så kunde ske,

mot hvad i gällande författning därom stadgades, dock icke, enligt

marinöfverdirektörens mening, vara lämpligt, enär ett sådant förfarande

otvifvelaktigt skulle verka menligt för framtida rekrytering af mariningenjörkåren.

Erforderliga medel borde därför beredas för aflöning under tiden

den Vio 1912—den Vio 1913 till en extra ingenjör utöfver det antal,

staten upptoge; och påpekade marinöfverdirektören, att det belopp,

som härför komme att erfordras, skulle genom framflyttningen af tiden

för Ljungzells tjänstgöring såsom extra ingenjör förut hafva inbesparats

å staten för mariningenjörkåren.

I infordradt yttrande af den 16 augusti 1910 anslöt sig marinförvaltningen

till marinöfverdirektörens omförmälda uppfattning och hemställde,

att för möjliggörande af Ljungzells anställande såsom extra ingenjör

under ett år från och med den 1 oktober 1912 utöfver i stat upptaget

antal extra ingenjörer måtte af medel, som stode till Kungl. Maj:ts

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

förfogande, få utbetalas ett mot extra mariningenjörs aflöningsförmåner

enligt staten svarande belopp.

Sedan marinöfverdirektören under år 1911 föreslagit Ljungzell och

två andra stipendiater, såsom dåmera kompetenta, till erhållande af

förordnande såsom extra ingenjörer, uttalade dåvarande departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 15 september

1911, att enligt hans mening framställning hos Riksdagen borde göras

om anvisande af erforderliga aflöningsmedel för Ljungzells anställande

såsom extra ingenjör vid mariningenjörkåren under ett år från och

med den 1 oktober 1912 utöfver i stat upptaget antal extra ingenjörer;

och förordnade Kungl. Maj:t berörda den 15 september 1911 Ljungzell

och de två andra föreslagna att vara extra ingenjörer från och med

den 1 oktober 1911, Ljungzell under ett år samt de två andra under

två år.

I underdånig skrifvelse den 9 november 1911 har marinöfverdirektören

ytterligare framhållit, att det syntes vara med statens intresse

förenligt, att Ljungzells anställning såsom extra ingenjör icke upphörde

förr än den i gällande författningar föreskrift^ tjänstgöringen i sådan

egenskap under två år blifvit fullgjord och han därigenom erhållit den

utbildning, som för anställning vid mariningenjörkårens stam eller reserv

vore bestämd; och har marinöfverdirektören fördenskull hemställt

om vidtagande af åtgärder för beredande af härlör erforderliga medel.

Såväl med hänsyn till behofvet af mariningenjörkårens rekrytering Dep”teef“eDtä

enligt den fastställda planen som till Ljungzells intresse att beredas möjlighet

till befordran å den bana, för hvilken han utbildar sig, anser jag

i likhet med min företrädare i ämbetet samt vederbörande myndigheter,

att Ljungzell bör erhålla förordnande såsom extra ingenjör under ytterligare

ett år. Jag delar jämväl min företrädares mening därom, att

för beredande af medel till Ljungzells aflöning under nämnda år framställning

bör göras hos Riksdagen. Då de medel, som inbesparats,

därigenom att under året från och med den 1 oktober 1910 till och

med den 30 september 1911 endast tre extra ingenjörer aflönats, kommit

femte hufvudtitelns allmänna besparingar till godo, synas mig

samma besparingar böra tagas i anspråk för nu ifrågavarande ändamål.

Naturligen behöfva särskilda medel för Ljungzells aflönande dock icke

anlitas, för den händelse att något af de ordinarie arfvodena skulle på

o-rund af någon nu oberäknelig anledning under tiden finnas att för

honom tillgå. Såsom af det föregående framgår, utgöra en extra ingenjörs

årliga aflöningsförmåner enligt staten för mariningenjörkåren högst

(2,000+1,095+400 =) 3,495 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Angående utarbetande

af

iartygsliggare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Efter framställning af chefen för flottans stab, med hvilken marinförvaltningen

förenade sig, uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt bref

den 5 juni 1903 åt marinförvaltningen att låta utarbeta liggare med

tillhörande ritningar och kurvor i sex exemplar för redan färdiga och

under byggnad varande stridsfartyg utom kanonbåtar äfvensom att uppgöra

liggare för de stridsfartyg, som därefter komme att anskaffas, med

undantag af kanonbåtar.

Förevarande liggare innehålla detaljerade uppgifter om militära

egenskaper och tjänstbarhet hos fartygen samt utgöra således de handlingar,

hvarigenom en för den praktiska tjänsten erforderlig kännedom

om fartygen lämnas.

För bestridande af kostnaden för det arbete utom marinförvaltningen,

som erfordrades för uppgörande af berörda ritningar och kurvor,

anvisades genom nämnda nådiga bref 2,000 kronor, att utgå af

femte hufvudtitelns allmänna besparingar; och har Kungl. Maj:t sedermera

genom nådigt bref den 3 februari 1905 för enahanda ändamål

anvisat ytterligare 3,000 kronor af samma tillgång.

I ämbetsskrifvelse den 3 juni 1910 meddelade marinförvaltningen,

att under fortgången af arbetet med upprättandet af fartygsliggarna

för stridsfartygen visat sig, att de redan beviljade medlen icke vore

tillräckliga för slutförandet af det anbefallda arbetet, hvilket till följd

af bristande tillgång på mariningenjörer måste verkställas af annan än

mariningenjörkåreus personal. Härigenom förorsakades särskild kostnad,

hvilken naturligen blefve tämligen afsevärd i betraktande af det

omfattande och tidkräfvande arbetet för hvarje fartyg. Sålunda återstode

då utarbetande af fartygsliggare med tillhörande ritningar och

kurvor för en l:a klass pansarbåt, en 2:a klass pansarbåt, fyra 3:e

klass pansarbåtar, en torpedkryssare, sex jagare, tjuguåtta l:a klass

torpedbåtar, tio 2:a klass torpedbåtar, ett antal undervattensbåtar samt

ett under byggnad varande fartyg. Sammanlagda kostnaden härför

hade ämbetsverket beräknat komma att uppgå till i jämnadt tal 20,000

kronor, hvaraf hälften syntes böra då beviljas. Med anledning häraf

hemställde marinförvaltningen om utverkande att få för fortsättande af

ifrågavarande arbete använda ett belopp af 10,000 kronor af allmänna

besparingarna.

Efter erhållen remiss att inkomma med yttrande och förslag angående

hvilka åtgärder lämpligen kunde vidtagas för nedbringande af

kostnaden för ifrågavarande liggare, föreslogo marinförvaltningen och

chefen för marinstaben i gemensam skrifvelse den 31 augusti 1910

sådana inskränkningar i planen för arbetet, att kostnaden enligt beräk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 163. 7

ning skulle nedbringas till 15,000 kronor, hvaraf 5,000 kronor begärdes

för år 1910.

Genom nådigt bref den 16 december 1910 fann Kungl. Maj:t sist

omförmälda framställning för det dåvarande ej föranleda vidare åtgärd,

än att Kungl. Maj:t förklarade, att, utan hinder af föreskrifterna i nådiga

brefvet den 5 juni 1903, fartygsliggare icke skulle utarbetas för

en 2:a klass pansarbåt, alla 3:e klass pansarbåtar samt två torpedbåtar,

hvilka samtliga fartyg tillhöra den äldre fartygsmaterielen. I skrifvelse

till marinförvaltningen kommandovägen samma den 16 december 1910

befallde därjämte Kungl. Maj:t, att arbetet med fartygsliggarna skulle

fortsättas å varfvens ingenjördepartement samt att värnpliktiga tekniker

skulle deltaga i arbetet.

Sedermera meddelade varfschefen i Karlskrona i skrifvelse till marinförvaltningen

den 10 juni 1911, att sedan de värnpliktiga teknikerna

då afslutat sin tjänstgöring, arbetet med uppgörandet af fartygsliggare

afbrutits, men kunde återupptagas, därest andra värnpliktiga tekniker

kommenderades till Karlskrona. För arbetet kräfdes emellertid anvisande

af medel till oundvikliga utgifter. I sistberörda afseende uppgaf

varfschefen, att som de för arbetets utförande afsedda värnpliktiga saknade

tillräcklig erfarenhet för att arbetet af dem skulle kunna så bedrifvas,

att deras arbetsförmåga till fullo utnyttjades, en kostnad af

150 kronor per månad måste beräknas för en erfaren person såsom

ledare af och deltagare i arbetet åtminstone under första tiden detsamma

påginge, hvarjämte ett belopp af 150 kronor erfordrades för ritmaterialier

m. m.

Jämväl varfschefen i Stockholm meddelade marinförvaltningen, att

särskild kostnad komme att vara förenad med ifrågavarande arbete

hvad stationen beträffade, och uppgaf i sådant hänseende kostnaden för

ritmaterialier in. m. till ett belopp af 150 kronor samt den beräknade

ersättningen för arbetets ledande, i betraktande af att arbetet med fartygsliggarna

borde skyndsamt afslutas, till 300 kronor i månaden under

två års tid, i sammanhang hvarmed varfschefen framhöll behofvet

af anvisande af 300 kronor till anskaffande af pärmar till fartygsliggare.

Marinförvaltningen har i ämbetsskrifvelse den 26 september 1911

redogjort för varfschefernas nämnda framställningar samt därefter vidare

anfört, att kostnaden för ifrågavarande arbeten vid flottans båda

stationer skulle sålunda enligt varfschefernas uppgifter komma att uppgå

till följande belopp: för Karlskrona station, under förutsättning att

arbetsledare skulle komma att användas under lika lång tid som vid

Stockholms station, eller under två år, till 3,750 kronor och för Stock
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Departements
chefen.

Angående

utarbetande af

militärspecialer

m. in.

8

liolms station till 7,650 kronor, eller sammanlagdt till 11,400 kronor.

I likhet med hvad marinförvaltningen vid flera föregående tillfällen

framhållit beträffande frågan om utarbetandet af fartygsliggare, ville

ämbetsverket jämväl nu påpeka behofvet däraf, att särskilda medel anvisades

för de med arbetets utförande förenade oundvikliga utgifter,

försåvidt nämligen upprättandet af sådana liggare skulle kunna medhinnas,

innan en del fartyg blifvit föråldrade.

På grund af det anförda hemställde marinförvaltningen om utverkande,

att för ifrågavarande ändamål måtte få af femte hufvudtitelns

allmänna besparingar användas ett belopp af 11,400 kronor.

Den praktiska nyttan af att äga tillgång till här ifrågavarande

liggare för stridsfartyg torde icke kunna bestridas, hvarför arbetet

med upprättande af dylika liggare synes böra utan afbrott fortsättas.

Att detta arbete verkställes å stationerna med tillhjälp af värnpliktiga får

äfven anses vara lämpligt, men kunna, enligt hvad myndigheterna framhållit,

särskilda kostnader för arbetet ej heller på denna väg undvikas.

Att nu anvisa hela det af marinförvaltningen angifna beloppet, hvilket

är beräknadt för en tidrymd af två oafbrutna arbetsår, finner jag dock

icke af behofvet påkalladt. För närvarande vill jag tillstyrka, att medel

må beredas till materialier samt till arbetsledning under 12 arbetsmånader.

Då anmärkning icke torde vara att framställa mot varfschefernas

kostnadsberäkningar, blifver summan af nyss angifna medel

högst 6,000 kronor. Liksom hittills skett, synes mig beloppet böra bestridas

af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

Chefen för marinstaben har i skrifvelse den 28 december 1911

till chefen för sjöförsvarsdepartementet hemställt om utverkande, att

medel måtte ställas till förfogande för utgifvande af militärspecialer

m. m., och därvid anfört, att under år 1911 samtliga ännu ofullbordade

arbeten, som berörde såväl militärspecialer som beskrifning öfver militärleder

m. m. i de skärgårdsområden å rikets östra och södra kuster,

hvilka sträckte sig från Orskärs fyr till väst om Karlskrona fästning,

blifvit inom marinstaben granskade och så långt förhållandena medgifvit

därstädes bearbetade för utgifning.

Bearbetandet och utgifvandet, af dessa kartor, till hvilka förarbeten

pågått ända sedan år 1899, hade uteslutande på grund af bristande

arbetskraft i sjökarteverket år efter år måst skjutas å sido till icke

ringa men för de öfningar, som bedrifvits inom sådana skärgårdsområden,

där kartmaterialet ännu vore ofullständigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 163. 9

Förutom förenämnda arbeten hade jämväl utarbetats kartmateriel

och beskrifningar öfver ankringsplatser m. m. för skjutskola å Hårsfjärden,

hvilket arbete äfven torde böra utgifvas.

För ytterligare bearbetning af kartorna ur teknisk synpunkt, livilket

arbete ej kunde utföras inom marinstaben, borde desamma med

hänsyn till deras hemliga natur öfverlämnas till sjökarteverket för att

därstädes i enlighet med den i marinstaben uppgjorda planen utarbetas

till originalkartor, lämpade för att litografisk reproduceras till militärspecialer.

Ehuru den litografiska reproduktionsmetoden i flera afseenden vore,

såsom i fråga om tryckets skärpa och tydlighet, underlägsen reproduktion

i koppargravyr, ansåg chefen för marinstaben likväl blifva af behofvet

påkalladt att i nu föreliggande fall använda förstnämnda reproduceringsmetod,

så mycket mera som denna, hvilken hittills med några

få undantag kommit till användning vid de nu befintliga militärspecialernas

reproduktion, icke ur navigeringssynpunkt varit föremål för anmärkningar

samt härtill komme, att de nu föreslagna arbetena genom

densammas användande syntes kunna slutföras under loppet af ett år,

medan arbetets utförande i koppargravyr under för handen varande

förhållanden vid sjökarteverket sannolikt skulle taga minst tio år i

anspråk.

S |ökar te verkets ritarepersonal hade numera blifvit ökad och hade

förvärfvat sig sådan teknisk utbildning, att ofvanberörda arbeten med

fördel kunde återupptagas. Hå chefen för sjökarteverket därjämte meddelat,

att ritarbetet under vissa förutsättningar kunde utföras å sjökarteverket

inom en ej alltför aflägsen tid, och då därjämte en duglig

och inom militärspecialreproduktionens litografiska område bepröfvad

litograf för detta arbetes utförande kunde erhållas, syntes det vara af

största vikt, att omhandlade, redan länge uppskjutna kartarbete måtte

utan dröjsmål komma till behörigt bearbetande, på det att samtliga

ifrågavarande militärspecialplanscher måtte hinna färdigritas, reproduceras

och under loppet af det närmaste året utgifvas i litografiskt tryck.

1 samband med kartmaterialets bearbetande hade därjämte beskrifningarna

öfver de under senare år tillkomna militärleder och militära

ankarplatser omarbetats och slutredigerats.

Hå det vore af stor betydelse, att såväl militärspecialer med militärleder

som beskrifningarna öfver dessa militärleder samtidigt kunde

ställas till befälhafvarnas förfogande, framhöll chefen för marinstaben

önskvärdheten af att erforderliga medel för detta ändamål måtte ställas

till förfogande.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sund. 123 höft. (Nr 163.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Angående ombyggnad

af

handvapenskjutbanan

för kustartilleriet

vid OscarFredriksborg.

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

Vidare hemställde chefen för marinstaben om beredande af medel

för ökning af antalet exemplar af militärspecialer af visst tillika angifvet

slag, för tillverkning af plåtlådor och portföljer till förvaring af

specialer, för uppfodring å väf af en del äldre specialer samt för tryckning

på väfpapper af nya specialer.

Enligt gjorda beräkningar och infordrade anbud beträffande ifrågavarande

arbeten och anskaffningar skulle sammanlagda kostnaden därför

belöpa sig till högst 15,000 kronor, i hvilket belopp approximativt

upptagits 2,370 kronor 80 öre för ändringar mot manuskript, distribution

och oförutsedda kostnader.

I infordradt yttrande af den 23 januari 1912 har marinförvaltningen

föreslagit, att, i händelse af bifall till marinstabschefens framställning,

angifna beloppet måtte få utgå af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

I likhet med chefen för marinstaben anser jag synnerligen önskvärd!,

att de af honom föreslagna arbetena och anskaffningarna skyndsamt

komma till utförande. Bland de beräknade kostnaderna ingår äfven

godtgörelse för ritning m. fl. arbeten, som äro afsedda att verkställas

inom sjökarteverket. Till upplysning om anledningen att dylika arbeten

skulle medföra särskilda kostnader för statsverket utöfver anslagen

till sjökarteverket, har chefen för verket meddelat, att hvarken nuvarande

stat eller den för Riksdagen i år framlagda nya aflöningsstaten för verket

är beräknad under förutsättning att kunna med däri ingående medel

tillgodose så stora arbeten för marinstabens räkning, som nu föreslagits,

hvarför extra biträden utöfver de i allmänhet beräknade måste

för sådant ändamål anlitas.

För bestridande af samtliga nu ifrågavarande kostnader synas mig,

på sätt marinförvaltningen föreslagit, femte hufvudtitelns allmänna

besparingar böra tagas i anspråk.

I underdånig inspektionsrapport för öfningsåret 1908—1909 anförde

chefen för kustartilleriet, bland annat, att den vid Oscar-Fredriksborg

befintliga, för Vaxholms kustartilleriregemente afsedda skjutbanan för

skjutning med karbin, i det skick den dåmera befunne sig, ej uppfyllde

fordringarna på en tidsenlig skjutbana, hvartill komme, att den icke

vore tillräcklig för regementets behof.

Sedan med anledning af berörda uttalande marinförvaltningen anhållit,

att den i arméförvaltningen tjänstgörande, i skjutbaneärenden

sakkunnige officeren måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. 3faj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

biträda vid utredningen för anordnande af en tidsenlig skjutbana för

regementet, uppdrog Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 14 maj 1910

åt marin förvaltningen att med biträde af bemälde officer verkställa

dylik utredning; och blef denne officer, löjtnanten vid Gottlands infanteriregemente

F. Åström, jämlikt generalorder den 2 juni 1910 för samma

utredning ställd till marinförvaltningens förfogande.

Till marinförvaltningen öfverlämnade därefter Åström med skrifvelse

den 18 juni 1910 två af arbetsbeskrifning, kostnadsberäkningar

ocli ritningar åtföljda alternativa förslag till ombyggnad af regementets

omförmälda skjutbana. Af dessa förslag afser det ena, större förslaget,

att bereda plats å banan för 16 måltaflor, medan det andra, mindre

förslaget, upptager endast 12 tall or.

I nämnda skrifvelse anförde Åström, att segelleden i skjutbanans

förlängning med banans bibehållande å dess nuvarande plats icke ens

efter eu betydlig utvidgning af kulfånget kunde anses blifva fullständigt

skyddad för någon enstaka förlupen kula samt att med hänsyn

härtill nog varit önskvärd t, att banan kunnat förläggas till en i detta

hänseende lämpligare plats. Någon sådan funnes emellertid, efter hvad

som visat sig, icke på Rindön att förorda, då det farliga området bakom

tafvellinjen måste beräknas till närmare 3 kilometer och härigenom

antingen segelleden, öfningsterräng eller bebyggda ställen komme att

utsättas för risk vid skjutning, hvarhelst en bana eljest på ön skulle

komma att ordnas. Att förflytta regementets skjutöfningar till någon

plats utom ön syntes genom de i så fall nödvändiga tidsödande och

besvärliga sjötransporterna vara för regementets skjututbildning mindre

fördelaktigt, hvarför tanken därpå vid utredningens utförande uteslutits

och undersökningar i detta afseende ej heller företagits. Uppgjorda

förslag hade således grundats uteslutande på eu ombyggnad af den

nuvarande banan. Förutom den fördelen att afståndet mellan kasernetablissementet

och banan (icke fullt 700 in.) vore för öfningarna särdeles

förmånligt, hade härigenom den vanliga kostnaden för anläggning

af en tidsenlig bana af den föreslagna storleken genom användning så

långt ske kunde af befintliga anordningar och materiel in. m. kunnat i

icke oväsentlig grad nedbringas.

Hvad de föreslagna anordningarna beträffade, hade för att i möjligaste

mån bereda skydd för passerande fartyg kulfånget utvidgats

såväl i höjd som längd i förhållande till tafvellinjen. Från att nu vara

omkring 1,5 meter skulle skyddshöjden ökas till 4 meter, från taflornas

öfverkant räknadt. Härigenom vunnes i första hand, att det ojämförligt

största antalet rikoschetterande kulor, eller de, som toge anslag i blin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163

deringsvallen eller marken närmast denna, icke kunde taga väg utom

kulfånget. Med hänsyn till öfriga möjligen förekommande rikoschetter,

Indika tillika med direkta kulor öfver kulfånget vore att betrakta såsom

olycksskott, måste dock försiktighet vid fartygs passerande i banans

förlängning iakttagas, hvarför en signalerande post fortfarande såsom

hittills måste utsättas för att varsko ledaren af skjutöfning, då segelleden

icke vore klar, i livilket fall särskild uppmärksamhet måste ägnas

skyttarna. Endast de fåtaliga skjutningarna på de längre afstånden,

400 och 500 meter, syntes möjligen behöfva för eu längre eller kortare

stund af brytas.

För att ytterligare öka tryggheten för rikoschetter skulle större

och mindre spräng- och jordstenar borttagas från banan.

Med afseende å blinderingen innebure förslaget, att densamma

skulle ombyggas och utvidgas för ökande, enligt hufvudförslaget, af

taflornas antal från 8 till 16, det antal, hvarmed regementets behof

kunde anses vara fullt tillgodosedt. Genom blinderingsmurens och

vallens konstruktion i öfrigt vunnes fullkomlig trygghet för markörerna

under skjutning. I stället för de nuvarande anordningarna med svängtaflor

skulle uppsättas hisstafvelställningar utaf järn af den modell, som

användes vid alla nyanläggningar af skjutbanor inom armén och visat

sig bäst af hittills pröfvade sådana motsvara fordringarna på ändamålsenlighet

och hållbarhet.

Kostnaden för hufvudförslagets utförande skulle uppgå till 16,500

kronor.

Men för den händelse hela den för hufvudförslagets realiserande

erforderliga summan icke kunde ei''hållas, och då det måste anses af

största betydelse såväl ur synpunkten af ökadt skydd för segelleden

som ur öfningssy»punkt för regementet, att såväl kultång som blindering

snarast möjligt ombyggdes, hade, jämte hufvudförslaget, omförmälda

mindre förslag med endast 12 taflor utarbetats. Detta betingade

en kostnad af högst 10,000 kronor. De enligt detsamma erforderliga

mindre omfattande arbetena skulle utföras i tillämplig öfverensstämmelse

med hufvudförslaget. Det mindre förslaget innefattade sålunda

eu ombyggnad i första hand af banan med tillgång till utvidgning i

enlighet med hufvudförslaget, men kunde det mindre förslaget äfven,

därest medel utöfver kostnaden för detsamma ej beviljades, utgöra ett för

sig afslutadt helt.

Då vid en hastig jämförelse mellan de båda förslagen det måste

förefalla anmärkningsvärd!, att kostnaden för en skjutbana för 12 taflor

kunde ställa sig proportionsvis så mycket lägre, som bär vore fallet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 163.

än en bana för 16 taflor, ville förslagsställaren till sist nämna, att

hufvudsakliga anledningen därtill vore, att från det mindre förslaget

kunnat uteslutas det ojämförligt dyraste arbetet, nämligen kulfångets

utvidgande åt öster (öfver 12 meter) med därtill hörande stora jordmassor,

äfvensom den af kulfångets utvidgande åt detta håll betingade

omläggningen af det stora afloppsdiket från blinderingsgrafven.

Åt Åström bifogade arbetsbeskrifning och detaljerade kostnadsberäkningar

utvisa beträffande båda förslagen, att i kostnadsberäkningarna

ej upptagits en del arbeten, som beräknats kunna utföras af kustartilleriregementet

med egen personal, såsom undanskaffandet af sprängoch

jordstenar från banan samt planering och ordnande af skjutstationerna

på 100, 200, 300 och 400 meter, hvarjämte behöflig skogsröjning,

sammanlagd t å 2,500 kvadratmeter (hufvudsakligen framför 5Ö0

m. stationen), i enlighet med chefens för fortifikationen medgifvande

lämpligen kunde utföras åt det i Vaxholm förlagda fästningsingenjörskompaniet

mot ersättning af fälldt virke enligt öfverenskommelse.

Sedan marinförvaltningen hos chefen för kustartilleriet anhållit,

att han ville till ämbetsverket inkomma med yttrande, huruvida en ombyggnad

enligt det mindre förslaget kunde af honom biträdas, öfverlämnade

bemälde chef med skrifvelse den 15 augusti 1910 till marinförvaltningen

ett från chefen för regementet den 11 i samma månad

atgifvet yttrande, hvari chefen för kustartilleriet förklarade sig instämma.

I detta yttrande har regementschefen hufvudsakligen anfört, att

då enligt hans mening en ombyggnad af regementets skjutbana enligt

det större alternativet vore nödvändig,''om skjutöfningarna med handvapen

skulle kunna drifvas på ett fullt ändamålsenligt sätt, han kunde

biträda förslaget till ombyggnad i första hand enligt det mindre alternativet

endast under förutsättning att åtgärder vidtoges, att exempelvis

till öfningsåret 1912—1913 skjutbanan befunne sig i slutgiltigt skick

enligt det större alternativet. Regementschefen ville vidare erinra, att

genom anordnande af 16 taflor, som det större alternativet upptoge,

skjutöfningar med två kompanier samtidigt skulle möjliggöras. l)å man

hittills på grund af banans litenhet måst låta såväl förberedande öfningar

som skarpskjutningar pågå utan hänsyn till olämpliga väderleksförhållanden,

insåges lätt, att utbildningsresultatet ej kunnat blifva

så gynnsamt, som förhållandet skulle varit, om anordningarna på skjutr

banan medgifva ett bättre och ändamålsenligare utnyttjande af den för

skjutöfningarna anslagna tiden.

Marinförvaltningen, som med underdånig skrifvelse den 19 augusti

1910 öfverlämnade förut omförmälda handlingar i ärendet, anförde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

därvid för egen del, hurusom det syntes ämbetsverket synnerligen angeläget

såväl ur säkerhetssynpunkt som för öfniugarnas ändamålsenliga

bedrifvande, att den vid Oscar-Fredriksborg befintliga skjutbanan om

möjligt redan under år 1910 kunde ombyggas. Beträffande själfva anläggningen

ville ämbetsverket förorda det större förslaget, då enligt

detsamma större säkerhet såväl för regementets egen personal som för

passerande fartyg i banans förlängning vunnes och regementet dessutom

enligt detta alternativ skulle erhålla en för skjutöfningarnas tillfredsställande

bedrifvande tillräcklig och lämplig bana, hvilket allt icke

vore fallet med en anläggning enligt det mindre alternativet.

Kostnaden för själfva anläggningen ansåg ämbetsverket böra bestridas

af femte hufvudtitelus allmänna besparingar; och hemställde

marinförvaltningen i anslutning härtill, att ämbetsverket måtte bemyndigas

låta utföra den sålunda förordade ombyggnaden samt att erforderliga

medel, högst 16,500 kronor, måtte för ändamålet anvisas att

utgå af nämnda tillgång.

Ifrågavarande hemställan, som icke ansågs böra af Kungl. Maj:t

utan Riksdagens hörande bifallas, föranledde emellertid icke någon

framställning till nästlidet års Riksdag.

Emellertid inträffade vid skjutning på skjutbanan den 29 mars 1911

en mindre olyckshändelse, i det att en värnpliktig, hvilken tjänstgjorde

såsom markör, lindrigt skadades af kulstänk.

Sedan chefen för kustartilleriet med ämbetsskrifvelse den 1 april

1911 till dåvarande chefen för departementet gjort anmälan om detta

förhållande samt i enlighet med däri framställd begäran sakkunnig person

beordrats verkställa undersökning, blefvo på förslag af denne förbättringar

i säkerhetsåtgärderna å banan så snart som möjligt vidtagna.

I ämbetsskrifvelse den 7 november 1911 har chefen för kustartilleriet

meddelat, att regementschefen hos honom anmält, att banan trots

de vidtagna åtgärderna fortfarande befunne sig i ett mindre tillfredsställande

skick.

Då det således vid begagnande af ifrågavarande skjutbana icke

syntes uteslutet, att olyckshändelser kunde inträffa, och då Afidare banan

i sitt mrvarande skick vore otillräcklig för regementets behof, har

chefen för kustartilleriet anhållit om åtgärder för banans omedelbara

ombyggande.

I häröfver infordradt yttrande den 14 november 1911 har marinförvaltningen,

under erinran om sin tidigare i ämnet uttalade mening,

förklarat sig i allo dela chefens för kustartilleriet åsikt att skjutbanan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

borde med det snaraste ombyggas. Ämbetsverket bär jämväl såsom

ytterligare skäl för att det större förslaget borde läggas till grund för

en dylik ombyggnad anfört, att, äfven om eu ombyggnad enligt det

mindre förslaget nu komme till stånd, förr eller senare i allt fall en

ombyggnad enligt det större förslaget måste vidtagas. Slutligen bär

ämbetsverket upprepat sin förut omförmälda tillstyrkan, att det erforderliga

kostnadsbeloppet måtte anvisas af allmänna besparingarna.

Den förebragta utredningen synes mig tydligt ådagalägga, att den Departementsnuvarande

bandvapenskjutbanan för kustartilleriet vid Oscar-Fredriksborg chefenär

för ändamålet otillfredsställande samt att den ändring till det bättre, som

därför påkallas, icke vidare bör uppskjutas. Vid ordnande af denna angelägenhet

torde, på sätt myndigheterna föreslagit, den lämpligaste utvägen

vara att finna i en ombyggnad af den nuvarande banan; och anser jag

i likhet med myndigheterna fullgoda skäl tala för att gifva ett sådant

arbete den omfattning, som ingår i det af löjtnanten Åström uppgjorda

större förslaget. Jag biträder således detta förslag. Den erforderliga

kostnaden synes mig, på sätt marinförvaltningen föreslagit, lämpligen

böra utgå af femte hufvudtitelns allmänna besparingar.

Under åren 1908 och 1909 verkställdes genom marinförvaltningens Angående

försorg utredningar rörande handvapenskjutbanor för marinen vid Karls- efg^““”tds0Tiaf

krona, Göteborg och Marstrand. Därvid biträddes marinförvaltnin g^Gn gulärla kostaf

den i arméförvaltningen då tjänstgörande, i skjutbaneärenden sakkun- ^dair^lr

nige officeren, kaptenen O. Sjögréen, hvilken för sådant ändamål ställts "rörande"

till marinförvaltningens förfogande. I samband därmed att marinför- skilltbanorvaltningen

med särskilda skrifvelser dels den 30 november 1909 och

dels den 24 maj 1910 öfverlämnade förslag till anordnande af dylika

skjutbanor för respektive Ålfsborgs kustartilleridetackement vid Göteborg

samt skeppsgossekåren i Marstrand, anmälde ämbetsverket till ersättande

de kostnader, som af Sjögréens berörda arbeten uppstått och

hvilka ämbetsverket förskottsvis gnidit; och hemställde marinförvaltningen,

att ersättning för dessa kostnader måtte utanordnas i sammanhang

med beviljande af medel till skjutbanornas anläggande.

Dessa förslag till skjutbanor hafva hittills icke underställts Kung!.

Maj:t pröfning; och ser jag mig ej heller i stånd att nu göra detta.

1 ämbetsskrifvelse den 30 maj 1911 har emellertid marinförvaltningen,

under åberopande af sin tidigare anmälan i förut omförmälda

skrifvelser, hemställt, att ifrågavarande förskottsvis bestridda kostnader,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Angående anskaffande

af

instrument

m. m. för

tandpolikliniker

för kustartilleriregementena.

16 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

uppgående inalles till 1,232 kronor 85 öre, måtte få ersättas af femte

hufvudtitelns allmänna besparingar.

På anmodan af mig bär därefter marinförvaltningen, till närmare

upplysning om beskaffeubeten af omförmälda kostnader, med skrifvelse

den 5 december 1911 öfverlämnat redogörelse för de särskilda posterna

i förenämnda utgiftssumma. Denna redogörelse utvisar, att i ett flertal

särskilda poster under åren 1908 ocli 1909 utbetalats till Sjögréen arfvode

med tillhopa 710 kronor och ersättning för resekostnader med

inalles 134 kronor 10 öre samt till medhjälpare för ritnings- och afvägningsarbeten

388 kronor 75 öre, eller sammanlagd t det anmälda beloppet

1,232 kronor 85 öre.

Då ifrågavarande utgifter för länge sedan förskottsvis guldits,

synes nu ej vidare böra anstå med utanordnande af ersättning därför;

och torde för detta ändamål femte hufvudtitelns allmänna besparingar

lämpligen böra tagas i anspråk.

På sätt statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari

1912, bilagdt innevarande års statsverksproposition, utvisar, uttalade

jag då, vid redogörelse under punkt 15 af anslagsbehofvet för sjukvård

för marinen, min anslutning till ett af marinförvaltningen i underdånig

skrifvelse den 30 september 1911 framställdt förslag om anordnande af

tandpolikliniker för kustai-tilleriregementenas personal.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna härför komma

att utgöra

dels för anskaffande af de för tandpoliklinikerna erforderliga instrument

m. in. 1,000 kronor för hvardera kustartilleriregementet eller

sammanlagdt för en gång 2,000 kronor,

och dels för ersättning åt tandläkare och anskaffande af nödiga

förbrukningsartiklar årligen för hvartdera regementet 1,500 kronor eller

tillhopa för hvarje år 3,000 kronor.

För beredande af tillgång till de sålunda årligen behöfliga medlen

föreslog Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen i enlighet med

hemställan af mig, att Riksdagen måtte i riksstaten för år 1913 höja

förslagsanslaget till sjukvård för marinen med 3,000 kronor.

Beträffande de för eu gång behöfliga medlen, 2,000 kronor, förklarade

jag mig hafva för afsikt att framdeles hos Eders Kungl. Maj:t

göra framställning om utverkande af Riksdagens medgifvande att till

utrustningsartiklar för tandpoliklinikerna m. m. måtte tå användas er
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

17

forderlig! belopp af femte hufvudtitelns allmänna besparingar; och

synes mig äskande i detta afseende nu böra för Riksdagen framläggas

i samband med andra kraf å anlitande af dessa besparingar.

Af summarisk redovisning för alla af marinförvaltningen under år

1910 förvaltade medel och bestridda utgifter m. m., som af ämbetsverket

afgafs med underdånig skrifvelse den 6 juni 1911, framgick, bland

annat, att en efterbetalning till belopp af 4,024 kronor 86 öre under

förstnämnda år uppstått å anslaget till sjukvård för marinen.

Sedan med anledning däraf Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

16 juni 1911 anbefallt marinförvaltningen att snarast möjligt inkomma

med yttrande i fråga om omförmälda öfverbetalning, har marinförvaltningen

den 9 september 1911 afgifvit sålunda infordrade yttrande.

Däri har ämbetsverket till en början erinrat, hurusom, på sätt i

statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 13 januari 1911 närmare

angåfves, Kungl. Maj:t med afseende därå, att kostnaderna för

blifvande sjukvård under ett kommande år vore af beskaffenhet att ur

alla synpunkter undandraga sig en fast beräkning på förhand, hemställt

till 1911 års riksdag, att det dåvarande reservationsanslaget till sjukvård

för marinen skulle i riksstaten för år 1912 upptagas såsom förslagsanslag,

äfvensom att Riksdagen bifallit denna Kungl. Maj:ts framställning.

Marinförvaltningen anför därefter, att just sådana omständigheter,

som legat till grund för berörda framställning till Riksdagen, föranledt

nu ifrågavarande öfverbetalning.

Utgifter hade under år 1910 bestridts af anslaget till

belopp af ................................................................. kronor 98,154: 55

Anslagets belopp utgjorde samma år .......................... » 84,500: —

Ofverbetalningen skulle alltså utgöra............................ kronor 13,654: 55,

däraf dock jämlikt föreskriften i nådiga brefvet den

27 april 1877, angående afgifven förklaring rörande

bokföringen af åtskilliga anslag och deras

besparingar för 1875, jämfördt med nådiga brefvet

den 25 november 1910, angående öfverbetal
-

ningar å vissa anslag m. m. ett belopp af......... kronor 9,629: 69

skulle ersättas af behållning å reservationsanslagets till

sjukvård för marinen besparingskonto, hvadan

återstode att godtgöra ................................................ kronor 4,024: 86

Bihang till Riksdagens .protokoll 1912. 1 samt. 123 höft. (Nr 163.) 3

Angående

täckande af

öfverbetalning

å anslaget till

sjukvård för

marinen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

De utöfver anslaget ökade kostnaderna för sjukvården fördelade sig

på såväl flottans stationer som kustartilleriregementena.

Hvad Karlskrona station ocli Karlskrona kustartilleriregemente beträffade,

hade denna kostnadsökning sin förklaring särskilt i de dryga

utgifter, den under året utbrutna stora nervfeberepidemien medförde,

angående hvilken epidemi ämbetsverket hänvisade till hvad marinöfverläkaren

därutinnan anfört i sin tryckta ämbetsberättelse för år 1910.

De högre kostnaderna för sjukvården vid Stockholms station härledde

sig däraf, att under året dels Karlskrona andra beväringsafdelning

(på grund af nämnda nervfeberepidemi i Karlskrona) förlagts till

Stockholm, dels ock rekryteringen varit starkare och personalens sjökommendering

mera begränsad än under föregående år.

Sålunda utgjorde, enligt hvad förste läkaren vid Stockholms station

meddelat, för nedan angifna år afgifterna för sjukvård

vid garnisonssjukhuset ....................

» epidemisjukhuset ....................

samt apoteksräkningarnas belopp

1909

kronor 2,795: 80

» 424: 18

» 5,035: 35

1910

3,946: 68

800: 50

5.725: 46

Summa kostnader: kronor 8,255: 33 10,472: 64

Hvad Vaxholms kustartilleriregemente anginge, hade öfverskridandet

af de till sjukvård anvisade medel icke kunnat undvikas, oaktadt,

enligt hvad regementschefen meddelat, utgifterna för ändamålet inskränkts

till de allra nödvändigaste samt vissa af vederbörande läkare framställda

kraf, hvilka funnits icke behöfva omedelbart tillgodoses, undanskjutits

till framtiden.

Under hänvisning till hvad sålunda anförts, hemställde marinförvaltningen,

att hos Riksdagen måtte begäras medel för täckande af

omförmälda öfverbetalning å 4,024 kronor 86 öre antingen på sådant

sätt, att därtill finge användas tillgång å femte hufvudtitelns allmänna

besparingar, eller därigenom att för ändamålet beviljades ett anslag på

extra stat.

Departements
chefen.

Med hänsyn till de af marinförvaltningen åberopade förhållandena

torde det få anses förklarligt, att öfverbetalning uppstått å förevarande

anslag under år 1910. Svårigheten att bestämdt fixera utgifterna under

detta anslag har ju äfven, såsom ämbetsverket erinrat, föranledt anslagets

förändring till förslagsanslag. Till täckande af förevarande öfverbetalning

torde lämpligen femte hufvudtitelns allmänna besparingar böra anlitas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 163.

19

I underdånig skrifvelse den 21 mars 1912 har marinförvaltningen

anfört följande.

Efter framställning af marinförvaltningen i underdånig skrifvelse

den 2 september 1910 angående bestridande af vissa utgifter för navigationsskolan

i Stockholm fann Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

30 i samma månad godt medgifva, bland annat, att för städning och

skötsel af värmeledningen med mera i nämnda navigationsskolas hus

finge användas ett belopp af högst 1,200 kronor under år 1911 samt

för bränsle och lyse i nämnda skola under samma år ett belopp af

högst 2,000 kronor att af marinförvaltningen med omhänderhafvande

medel bestridas.

Det belopp, som af ämbetsverket på grund af det sålunda lämnade

nådiga bemyndigandet för ifrågavarande ändamål utbetalats, utgjorde

tillhopa 2,687 kronor 91 öre, däraf för städning och skötsel af navigationsskolans

värmeledning 1,200 kronor och för bränsle och lyse 1,487

kronor 91 öre.

Vidare hade Kungl. Maj:t, i enlighet med af marinförvaltningen i

skrifvelse den 25 augusti 1911 gjord underdånig hemställan, funnit

godt genom nådigt bref den 15 därpåföljande september medgifva, att

till bestridande af kostnaderna för uppehållande i erforderlig utsträckning

under höstterminen sistnämnda år af undervisningen i maskinistafdelningarna

vid navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Härnösand finge disponeras dels återstoden eller 2,358 kronor 33

öre af det till Kungl. Maj:ts disposition för år 1911 enligt staten för

navigationsskolorna i riket ställda belopp, dels 1,500 kronor, utgörande

lön och tjänstgöringspenningar för samma år för en, jämlikt nådigt bref

den 7 april 1893, obesatt lärarbefattning vid navigationsskolan i Härnösand,

dels ock af de af marinförvaltningen omhänderhafda medel ett

belopp af högst 1,866 kronor 67 öre att framdeles af ämbetsverket anmälas

till ersättande.

Det belopp, som af ämbetsverket, jämlikt berörda nådiga bref, för

sistnämnda ändamål af omhänderhafda medel utbetalats, hade uppgått

till 1,474 kronor 94 öre.

De af ämbetsverket, enligt åberopade två nådiga bref, sålunda förskottsvis

bestridda utgifter, tillhopa utgörande 4,162 kronor 85 öre,

anmäldes nu till ersättande; och hemställde marinförvaltningen att Kungl.

Maj:t ville hos Riksdagen göra framställning därom, att godtgörelse

för förskotten i fråga måtte få med sistangifna belopp eller 4,162 kronor

85 öre beredas af femte liufvudtitelns allmänna besparingar.

Angående

täckande af

öfverbetalning

å anslaget till

navigationsskolorna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 163.

I öfverensstämmelse med livad Riksdagen förut under senare åren,

efter framställning af Kungl. Maj:t, i likartade fall medgifvit, torde omförmälda

utgifter vid navigationsskolorna under år 1911, hvilka icke

kunnat täckas af i stat för samma år anvisade medel, lämpligen böra

ersättas af femte kufvudtitelns allmänna besparingar.

Med anledning af hvad förut blifvit anfördt får jag i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Magt föreslå Riksdagen medgifva,

att af femte hufvudtitelns allmänna besparingar må användas:

till aflönande af extra mariningenjören Nils Johan

Ljungzell under ett år från och med den 1 oktober

1912, därest arfvode å stat ej finnes att tilldela

honom..................................................................

till utarbetande af fartygsliggare.......................................

till utarbetande af militärspecialer m. m. ....................

till ombyggnad af handvapenskjutbanan för kustartilleriet

vid Osear-Fredriksborg............................

till ersättande af förskottsvis guldna kostnader för

utredningar rörande skjutbanor...............................

till anskaffande af instrument m. in. för tandpolikliniker

för kustartilleriregementena ...........................

till täckande af efterbetalning å 1910 års reservationsanslag

till sjukvård för marinen ....................

till täckande af öfverbetalning å 1911 års anslag till

navigationsskol orna........................................................

eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagdt......

kronor 3,495: —

» 6,000: —

» 15,000: —

» 16,500: —

» 1,232: 85

» 2,000: -

» 4,024:86

» 4,162: 85

kronor 52,415: 56

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, en vid detta protokoll fogad

bilaga utvisar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Ex protocollo:

R. Sundin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:109 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af allmänna besparingar å riksstatens femte hufvudtitel till aflönande af s. 7 i texten
  2. SU 1912:62 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af allmänna besparingar å riksstadens femte hufvudtitel till aflönande af en extra marin a1 i texten