Sök i Ratio Lex

Angående inköp af mark och uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala

1912-04-12 · 34 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:171, Angående inköp af mark och uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

1

Nr 171.

Kungl. fMafts nådiga ''proposition till Riksdagen angående inköp

af mark och uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet

i Uppsala; gifven Stockholms slott den 12

april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till inköpande af ett område om 41,650 kvadratmeter utaf en under

Uppsala domkyrka lydande, norr om Uppsala stad belägen jord bevilja

ett belopp af 52,063 kronor samt till uppförande å sagda område af nya

byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med för ändamålet af arkitekten Axel Lindegren uppgjorda och af

öfverintendentsämbetet förordade ritningar och förslag bevilja ytterligare

ett belopp af 661,000 kronor eller sålunda tillhopa 713,063 kronor och

däraf på extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 200,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att, därest tomtköpet skulle komma till stånd och

arbetet för den blifvande anläggningen påbörjas redan under innevarande

år, af förhandenvarande tillgångar förskottera för ändamålet nödiga medel.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 131 käft. (Nr 171.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Till ärendet hörande kartor, ritningar och öfriga handlingar skola

tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver

Riksdagen med all kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Föredragande departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:

Sedan flera år tillbaka har behofvet af ny byggnad och större tomtområde

för folkskoleseminariet i Uppsala gjort sig gällande, och detta

behofs tillgodoseende måste numera anses som en oafvislig angelägenhet.

Redan^ i början af år 1907 lämnade seminariets rektor H. Dahlgren

till domkapitlet i Uppsala en utförlig redogörelse för de svårigheter, i hvilka

läroanstalten befunne sig till följd af lokalernas och tomtområdets otillräcklighet

och otjänlighet, och hemställde om åtgärders vidtagande för erhållande

af nytt lärohus och ny tomt för seminariet. Domkapitlet öfverlämnade

den 6 februari 1907 rektors skrifvelse i ärendet till Kungl.

Maj:t jämte eget underdånigt utlåtande, däri domkapitlet tillstyrkte den

af rektor gjorda framställningen.

Dahlgrens nämnda skrifvelse må här till det hufvudsakliga återgifvas.

Nybyggnad för

folkskoleseminariet

i Uppsala.

Behofvet af

ny byggnad

och nytt tomtområde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

»Den 1 oktober 1869 inflyttade Uppsala folkskoleseminarium i sitt nuvarande

lärohus, sedan katedralskolan, som förut där haft sitt hemvist, afflytta! till nv och

tidsenligare byggnad. Att för seminariet, som därförut varit inhyst i privathus i staden,

besittningstagandet af den gamla skollokalen innebar en genomgående förbättring

i dess existensvillkor, framgår af samtida handlingar. Och i ett afseende torde en

bättre lokal ej kunnat erhållas, i det att seminariebyggnaden är belägen på den vackraste

och förnämligaste plats i Uppsala. Detta torde ock förklara, att läroanstalten fortfarande

befinner sig i samma lokal trots de olägenheter, som därmed varit och är o

förenade.

Ty den gamla byggnaden, som icke från början uppförts för skoländamål och år

1837 efter den tidens anspråk inreddes för sådant ändamål, kan icke anses motsvara

nutidens behof åt utrymme för undervisningen eller dess fordran på sundhet och ändamålsenlighet

hos en offentlig läroanstalt. Och därtill kommer såsom den svåraste olägenheten,

att seminariet utanför lärohusets väggar icke äger någon mark till sitt förfogande.

Det saknar egentlig skolgård och hvarje sorts uthusbyggnad. Trädgård för

undervisningen i trädgårdsskötsel förhyres i en aflägsen utkant af staden. Gymnastiksal

och slöjdlokal, som icke kunnat inrymmas inom seminariebyggnaden, måste likaledes

förhyras, den ena på ett håll, den andra på ett annat.

En ej obetydlig förbättring i fråga om lokalen erhölls under läsåret 1905—1906.

Med anledning af en utaf mig år 1904 gjord framställning och efter af seminariets

dåvararande rektor, J. H. Bergerdal, däröfver afgifvet yttrande ingick domkapitlet

samma år till Kungl. Maj:t med underdånig anhållan, att den i seminariebyggnaden

inrymda rektorsbostaden måtte få användas för undervisningens behof tills vidare,

på det sätt tillgängliga medel gjorde möjligt, och att åt rektor måtte beviljas en årlig

hyresersättning till angifvet belopp. Denna anhållan fann Kungl. Maj:t för godt att

bifalla, hvarvid tidpunkten för förändringens inträdande bestämdes till den 1 oktober

1905.

De fördelar, som därmed vunnits, hafva varit behöfliga och välkomna. Men det

ökade utrymmet har dock ej visat sig så användbart, som jag vid affättandet af min

framställning i ärendet ansåg mig kunna hoppas. Byggnadens nedersta våning, där

rektorsbostaden hufvudsakligen varit belägen, är nämligen för låg (endast 2,6 m. hög)

för att väl lämpa sig till undervisningslokaler, och den är dessutom uppdelad i en

mängd små rum, det ena innanför det andra, på sådant sätt att den icke ens genom

mycket omfattande rifnings- och ombyggnadsarbeten lärer kunna afpassas efter läroanstaltens

behof. Den gjorda erfarenheten har ytterligare bestyrkt behofvet af fullständig nybyggnad.

Följande mera detaljerade redogörelse skall tydligare ådagalägga förhandenvaron

af detta behof.

Seminariebyggnadens hela yttre längd är 30 m., dess bredd vid södra gafvelväggen

ej mera än 11,7 m., vid norra till och med ännu mindre eller 10,5 m. Höjden

upp till takkanten är 13 m. Byggnaden innehåller i bottenvåningen 11 rum, eu

trappa upp 6, två trappor upp likaledes 6 och tre trappor upp 5, sammanlagdt således ej

mindre än 28 rum, hvartill komma förstugor med trapporna samt en del kontor och

skrubbar utan fönster. Af de nämnda 28 rummen hafva endast 2 eu golfyta af öfver 40

kvm. och endast 5 en golfyta af mer än 30 kvm. Under större delen af byggnaden

ligga källare. Vinden är låg och svårtillgänglig. Uppvärmningen sker medelst kakelugnar

och några kaminer, hvaijämte i bottenvåningen finnas två köksspisar. Antalet

eldstäder är ej mindre än 27, af hvilka vintertiden ända till 25 dagligen eldas.

Några af lokalerna inom seminariebyggnaden kunna anses rätt goda. Så är sam
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

• Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

tingssalen ett vackert och ljust rum af 5,6 m:s höjd, 11 m:s längd och 10,5 m:s bredd

med läktare utefter båda långsidorna och upptagande nära hälften af byggnadens tva

öfverstå våningar. Det utrymme, dess golfyta erbjuder, är dock knappast så stort, som

vid många tillfällen önskligt vore, och läktarna äro till följd af sin väl störa höjd

öfver golfvet (3,3 m.) samt sin svårtillgänglighet af föga värde; den ena af dem hållande

ej haft annan användning än till upplagsplats för en del inventarier. Rätt göda

rum har öfning sskolan. Folkskoleafdelningens rum, beläget under samlingssalen och

liksom denna med fönster åt öster och väster, har 83,5 kvm. golfyta och 3,2 m. höjd.

Öfningsskolans kapprum torde få anses tillräckligt stort i förhållande till skolans nuvarande

barnantal. Småskoleafdelningens rum är nätt och jämt tillräckligt för de

20 skolbarnen (längd 6,2 m., bredd 5,6 m., höjd 3,2 m.), men då där som oftast äfven

skall inrymmas en half seminarieklass, blir utrymmet knappt och luften dålig. Saval

i folk- som småskoleafdelningens rum saknas ventilationsanordning, något hvarförutan

äfven det största skolrum blir för litet. . ♦

Sämre beställdt är det med själfva seminariets lärorum. Klassrummen aro inredda

för 24 elever, det största antal de kunna rymma. Såsom normalmått för ett lärorum,

afse dt för 24 vuxna elever och en lärare, torde kunna sättas 8 m:s längd, 6

m:s bredd och 3,7 m:s höjd, hvarvid för hvar och en af de 25 personerna kommer en

rifyta af inemot 2 kvm. och en luftmängd af omkring 7 kbm. De befintliga lärorummens

storlek i jämförelse med storleken af ett dylikt normalrum för samma elevantal

visas af följande öfversikt:

Rum

Längd

m.

Bredd

m.

Golfyta

kvm.

Höjd

m.

Volym

kbm.

Vol. pr

person

kbm.

Normalrum för 24 elever.....................

8

6

48

3,7

177,6

7,1

3:e klassens rum, 2 tr. upp..................

7,6

5,1

38,8

3,1

120,2

4,8

Lärorum för naturkunn., 2 tr. upp......

7,8

4,3

33,5

3,1

104

4,o

l:a klassens rum, 1 tr. upp..................

7,4

4,9

36,3

3,2

116,2

4,6

2:a klassens rum, 1 tr. upp..................

9,3

4,2

39,i

3,2

125

5,0

4:e klassens rum, bottenvåningen ......

5,8

6

34,8

2,6

90,5

3,6

Huru allt för små samtliga de befintliga lärorummen äro framgår utan vidare

af denna öfversikt. De fyra förstnämnda af dem äro försedda med föga verksamma

anordningar för kontinuerlig luftväxling af sådant slag, som kan förenas med kakelugnsuppvärmning;

i det sistnämnda af rummen, hvilket tillhört förra rektorsbostaden

och med afseende på storleken är det mest otillfredsställande, saknas luftväxlmgsanordning.

Ännu betänkligare är det obetydliga utrymmet i förstugor och tamburer, förstugorna

i de olika våningarna hafva en golfyta af endast omkring 15 kvm. Tamburerna

till lärorummen en och två trappor upp, hvarje tambur afsedd till genomgångsrum och

kapprum för två elevklasser, d. v. s. för omkring 50 personer, hafva en golfyta af 8,8

kvm. och en rymd af 27,5 kbm. samt erbjuda således knappast 5-delen af hvad som

plägar beräknas som normalt utrymme. Klassrummet på nedre bottnen slutligen har

till kapprum en i det närmaste mörk skrubb af knappast 6 kvmrs golfyta.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171,

Den otillräckliga storleken af lärorum, förstugor och tamburer, som i och för sig

medför olägenheter af flera slag, blir ännu mera kännbar genom frånvaron af effektiv

anordning för luftväxling. Sådan kan svårligen bringas till stånd annat än i samband

med centraluppvärmning, något som ju icke finnes i den gamla byggnaden. Osund

luft är därför ock under större delen af läsåret, trots flitigt användande af de luftväxlingsmöjligbeter

som finnas, ett dagligt obehag för seminariets lärare och lärjuugar,

och det är i synnerhet detta förhållande, som gör, att seminariets lokaler, ehuru snygga

och ljusa, måste anses i hygieniskt afseende otillfredsställande.

Öfriga rum i byggnaden lämpa sig ännu mindre än de nu omtalade att tagas i

anspråk för den egentliga undervisningen. Lärarrummet erbjuder endast 22 kvm.

golfyta och visar sig, åtminstone vid långvarigare sammanträden af det samlade kollegiet,

knappt nog äfven för sitt nuvarande ändamål. I bottenvåningen har efter rektorsbostadens

utrymmande vaktmästaren erhållit en god lägenhet på två rum och kök

med mellanliggande gång och skafferi. Som eu synnerlig olämplighet måste emellertid

anses, att vaktmästarbostaden ej har från seminarielokalerna skild ingång. Förutom

vaktmästarbostaden och det ofvannämnda klassrummet med 3,e kbm. luft för person

innehåller bottenvåningen ett par smärre rum (golfytor 18,5 och 13,5 kvm.), hvilka

tjänstgöra som rektors ämbetslokal, samt ytterligare ett rum, som inredts till läsrum åt

seminarieeleverna, men dess värre ej är mer än 4,” in. långt och 3 m. bredt, öfverstå

våningen slutligen innehåller 5 rum (de båda största med omkring 25 kvm., det minsta

med 13,5 kvm. golfyta). Dessa rum hafva nyttig användning för elevernas undervisning

och öfningar i piano- och orgelspelning, meu torde ej gärna vara brukbara till annat

ändamål, livilket framgår redan däraf, att våningens höjd ej är större äu 2,2 m.

De otillräckliga dimensionerna hos flertalet af rummen i semiuariebyggnaden medföra

naturligen svårigheter äfven för själfva undervisningen. Ännu olägligare i pedagogiskt

afseende är dock den fullständiga saknaden inom byggnaden af åtskilliga för

läroanstaltens verksamhet viktiga lokaler.

Att det fattas gymnastiksal och slöjdrum är nämndt. — Redan före seminariets

inflyttning i det nuvarande lärohuset sökte läroanstaltens rektor att till befordran af

elevernas hälsa bereda dem tillfälle till gymnastiska öfningar, och landshöfdingen grefve

A. Hamiltou upplät för ändamålet en sal uppe i slottet. Sedan år 1872 har seminariet

begagnat allmänna läroverkets gymnastiksal, från och med höstterminen 1903 mot

hyresafgift, men under de föregående 30 åren kostnadsfritt. Hvad slöjdundervisningen

beträffar blef sådan vid seminariet anordnad först med början af år 1894; redan år 1886

hade införandet af slöjdundervisning varit ifrågasatt, men omöjligheten att skaffa lokal

iade hinder i vägen för planens förverkligande. Den nuvarande slöjdlokalen utgöres

af eu för pedagogiskt ändamål allt annat än tjänlig verkstad på betydligt afstånd

från seminariebvggnaden. Hvilka olägenheter bristen på egna gymnastik- och slöjdlokaler

innebär är lätt att förstå, då gymnastik och slöjd intaga en betydelsefull plats

såväl i seminariets som i dess öfningsskolas läroplan. Särskilt må erinras om det beroende

af allmänna läroverket, hvari seminariet genom nödvändigheten att begagna sig

af dess gymnastiklokal står vid uppgörandet af sin arbetsordning, hvilken till följd

häraf ej kan få det utseende, som en uteslutande hänsyn till seminariearbetets och

semiuarieelevernas bästa skulle gifva deu.

Seminariets ringa förråd af böcker och undervisningsmateriell gör bristen på biblioteks-

och materiellrum mindre kännbar, än man kunde förmoda. För den naturvetenskapliga

materiellen har i det förut nämnda lärorummet för naturkunnighet genom en

till taket nående, med glasrutor och dörrar försedd tvärvägg afslcilts ett stort skåp

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

(golfyta, 9 kvm., ej inräknad i rummets ofvan angifna mått). Tamburen utanför lärarrummet

tjänstgör som kartrum, och i bottenvåningen bar erhållits ett kontor för förvaring

af lekredskap och dylikt. Frånvaron af särskilda materiellrum blir emellertid

dagligen mera kännbar.

Den naturvetenskapliga undervisningen har, sedan den’höstterminen 1905 erhöll

sitt särskilda lärorum (samma rum, som från år 1869 till år 1878, då seminariet från

3-klassigt blef 4-klassigt, tjänstgjort för detta ändamål) visserligen kommit i gynnsammare

läge. Men det utrymme och de anordningar, som eu verkligt rationell undervisning

i de naturvetenskapliga ämnena kräfver, finnes icke inom den nuvarande seininariebyggnaden

och torde näppeligen ens med stora kostnader kunna där beredas.

Kännbarast är saknaden af ett naturvetenskapligt (speciellt kemiskt) laboratorium.

Ett läroämne, som till följd af det bristande utrymmet arbetar under ogynnsamma

förhållanden vid seminariet, är vidare teckningen. Man har visserligen i saknad af

en särskild teckningssal gjort det bästa, som omständigheterna medgifvit, i det att ett

af klassrummen försetts med för teckningsundervisningen afse dd inredning. Därmed

nar visserligen icke erhållits någon god teckningssal, då rummet därtill är för litet,

men väl har dess lämplighet till klassrum blifvit betänkligt förminskad.

Slutligen bör nämnas, att seminariets öfningsskola, ehuru dess lokaler, såsom

nämnts, kunna betecknas som jämförelsevis göda, likväl äfven den saknar det utrymme,

som dess ändamål egentligen skulle kräfva. Öfningsskolan vid Uppsala seminarium är

en gosskola; lokalförhållanden af flera slag göra det olämpligt att mottaga både gossar

och flickor, hvilket eljest från synpunkten af skolans ändamål vore önskvärd!. För

fortsättningsskola under de år, då tillräckligt många lärjungar kunnat erhållas för dess

anordnande, har i brist på särskilt rum samlingssalen måst användas. Numera skulle

väl eu fortsättningsskola, om den kunde bringas till stånd, helst anordnas som aftonskola,

då särskilt lärorum för densamma ej vore behöfligt. För en önskvärd utvidgning

af öfningsskolan med en högre afdelning (5:e klass) och med en afdelning af

annan skoltyp än den nu ensamt förekommande (skoltyp litt. E) saknas åter utrymme.

Angående den till seminariebyggnaden hörande tomten samt äganderätten till

hus och tomt har jag kunnat inhämta följande. År 1834, enligt kontrakt den 1

september samma år, inköpte Uppsala domkapitel af öfversten Claes Claeson och hans

hustru fasta egendomen nr 1, kvarteret Odin, för att användas till skolhus för Carl

Johans katedralskola. Köpebrefvet är dagteeknadt den 2 april 1835, och af rådsturätten

i Uppsala gifvet fastebref är utfärdadt den 9 oktober 1837, enligt hvilket Carl

Johans katedralskola förklaras hafva äganderätten till egendomen. I fastebrefvet, som

är åtföljdt af karta, uppgifvas tomtens gränsmått, af hvilka framgår, att dess ytvidd

uppgår till endast vid pass 2,000 kvm. Nu nämnda handlingar befinna sig i kammarkollegium.

Af ett kungl. bref till Uppsala domkapitel den 29 juni 1866 liksom

af riksdagshandlingarna för samma år erfar man, att Rikets ständer vid 1865—66

års Riksdag, under öfvervägande af de skäl, som af domkapitlet i underdånighet anförts

för erhållande af'' statsunderstöd till uppförande af ny byggnad för högre elementarläroverket

(förut katedralskolan), hvarvid domkapitlet ansett, att ''värdet af den befintliga

läroverksbyggnaden icke kunnat bland tillgångarna tagas i beräkning’, beslutit

att till uppförande af ny byggnad för Uppsala.högre elementarläroverk bevilja dels ett

anslag af 100,000 rdr, dels ett låneunderstöd af 140,000 rdr under förbehåll, att det

dåvarande lärohuset efter skolans förflyttning till statsverkets disposition öfverlämnades,

hvilket ständernas beslut Kungl. Maj:t pröfvat skäligt godkänna. Genom kungl.

bref den 2 april 1869 blef lärohuset, på domkapitlets hemställan och sedan åtskil
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

liga förslag om uppförandet af egen byggnad för seminariet varit under behandling,

tills vidare upplåtet till lokal för detta.

Af det nämnda synes framgå, att hus och tomt fortfarande tillhöra Uppsala domkapitel

(Carl Johans katedralskola), men att staten, så länge den så finner för godt,

äger oinskränkt dispositionsrätt öfver själfva byggnaden, hvilken ock står under öfverintendentsämbetets

vård och underhålles med statsmedel.

Det tomtområde, som således finnes, är dels så inskränkt, dels och framför allt

så beläget, att det icke kan göras användbart för seminariets behof, äfven om domkapitlet

såsom dess ägare medgåfve dess disponerande på annat sätt, än hittills förekommit.

Det har helt och håliet karaktären af en offentlig plats, är till större delen

stensatt och öfvergår utan råmärken i omgifvande gator och platser. Det kan således

med full rätt sägas, att seminariet utanför lärohusets väggar icke äger någonting till

sitt fria förfogande.

Seminariet har således icke kunnat förses med uthusbyggnad, och saknaden af

sådan byggnad har bland annat vållat, att man icke kunnat åstadkomma någon tillfredsställande

anordning för behöfliga afträden. Dylika lära i forna tider varit placerade

i yttre förstugan på ömse sidor om ingången. Sedan år 1898 äro sådana inrymda

i ett rum i bottenvåningen med särskild, mot domkyrkan vettande ingång. Rummets

golfyta är endast 14 kvm., och det är nästan i saknad af dagsljus. För sopor och affall

användas ett par fristående tunnor utanför västra fasaden.

Vidare är seminariet, som sagdt, i saknad af egentlig skolgård. Den stensatt

planen utanför ingången kan nämligen ej erhålla denna benämning. Mellan seminariebyggnaden

och Trefaldighetskyrkan ligger en sandplan, hufvudsakligen tillhörande

kyrkans område och erbjudande tillsammans med närmaste del af Odinslund lekplats

åt öfningsskolans barn. Semiuarieeleverna åter hafva ingen plats, tillräckligt rymlig

och fredad för att locka dem till lek och idrott på fristunderna. Saknaden af skolgård

utgör ett påtagligt hinder för idrottens och lekens trefnad vid seminariet.

Till bristen på egen mark hör slutligen bristen på egen trädgård för undervisningen

i trädgårdsskötsel. Denna undervisning har vid seminariet i alla tider lidit

under ogynnsamma yttre förhållanden och förorsakat bekymmer. Till en början fick

seminariet utan afgift begagna sig af Prins Gustafs folkskolas trädgård. Sedermera,

från och med år 1869, var den ifrågavarande undervisningen mot ersättning förlagd till

en Uppsala trädgårdsaktiebolag tillhörig trädgård i stadens södra utkant och slutligen,

från år 1894, till en af läraren i praktisk trädgårdsskötsel vid seminariet arrenderad

trädgård längst ut på Luthagen. Denna nu använda trädgård, hvilken icke i första

rummet är anordnad som skolträdgård, inkräktas allt mer af byggnadstomter.

Den årliga kostnad för statsverket, som förorsakas af bristande lokaler och saknaden

af trädgård vid folkskoleseminariet i Uppsala, är för närvarande följande:

Afgift till högre allmänna läroverket för begagnandet af dess gymnastiklokal 550 kr.

Hyra för slöjdlokalen ......................................................................................... 400 »

Hyra för trädgård och trädgårdsredskap............................................................ 350 »

Hvresersättning åt rektor................................................................................... 1,400 »

Summa 2,700 kr.,

som, kapitaliserad efter 4 %. representerar ett kapital af 67,500 kronor.

De brister, som i det föregående påpekats, hafva ju icke hindrat, att icke ett

välsignelserikt och i hög grad förtjänstfullt arbete blifvit utfördt vid seminariet i undervisningens

och uppfostrans tjänst. Man torde ock kunna säga, att de möjligheter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

y

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

som den nuvarande seminariebyggnaden erbjuder, blifvit, så långt ske kunnat, använda.

Dess lokaler befinna sig ingalunda i förfallet skick; de äro i allmänhet ljusa

och snygga. Vattenledning finnes i byggnaden sedan år 1875 och gasledning sedan

år 1889. En mängd inre ändringar och reparationer hafva under årens lopp blifvit på

rektorernas framställning vidtagna, senast åren 1898, 1899 och 1901, slutligen de i

det föregående nämuda för den forna rektorsbostadens tillgodogörande. Äfven till

sitt yttre erbjuder lärohuset i det hela en vårdad anblick, sedan under sommaren 1905

på föranstaltande af öfverintendentsämbetet ett större utvändigt reparationsarbete

utförts.

Men trots allt detta kvarstår det sakförhållandet, att utrymmet inom seminariebyggnaden

är alldeles otillräckligt, att undervisningens behof långt ifrån är tillgodosedt

och att hygienens fordringar äro betänkligt tillbakasätta.

Och om detta gäller redan under de förutsättningar och mål, som för närvarande

äro gifna för seminariernas pedagogiska verksamhet, så skall det nämnda sakförhållandet

visa sig ännu mera oförenligt med den förbättrade anordning af seminarieundervisningen,

som är ställd i utsikt och som afser att åt seminarierna bereda både i

inre och yttre afseende en utrustning, som bättre motsvarar deras plats inom skolväsendet

och deras ojämförliga betydelse för folkbildningen.

Behofvet af ny seminariebyggnad och af vidgadt tomtutrymme för Uppsala seminarium

synes mig under sådana förhållanden oomtvistligt, och afgörande åtgärder

för detta behofs tillgodoseende synas mig icke kunna längre uppskjutas.

Står man således inför nödvändigheten af sådana åtgärder, blir frågan, hvilken

utväg som kan och bör väljas för syftets vinnande.

Att en ombyggnad af eller tillbyggnad till det nuvarande lärohuset ej kan ifrågakomma,

torde vara uppenbart af de i det föregående lämnade uppgifterna. Äfven

tanken på det gamla husets rifvande för uppförande på samma tomt af ny byggnad

måste anses utesluten. Den kunde komma under öfvervägande endast i det fall, att

möjlighet funnes för ytterligare tomtförvärf i nuvarande seminarietomtens närmaste

grannskap, dit då eu del af seminarielokalerna kunde förläggas och där skolgård kunde

erhållas, en möjlighet som väl ej lärer finnas. Ätt med en stor byggnad belamra den

nuvarande tomten vore ju dessutom ett företag, som Uppsala stad af skyldig omtanke

om sina förnämsta byggnadsverk och historiska minnesmärken helt visst skulle på

det kraftigaste söka hindra. — Att för seminariet förmånen af en tidsenlig lokal och

bättre utrymme inom- och utomhus måste betalas med förlusten af den centrala och

vackra plats, där det nu under en mansålder haft sitt hemvist, måste väl tyvärr anses

lika oundvikligt, som det är beklagligt.

Att finna lämplig ny tomt för seminariet torde vara det, som i hela denna angelägenhet

blir det mest brydsamma. Ty, så vidt jag har mig bekant, finnes intet

område för sådant ändamål reserveradt, och sedan under senare år en del välbelägna

tomter blifvit bebyggda och tomtvärdena ansenligt stigit, skall förvärfvet af ett så

stort område, som det för ett seminarium behöfliga, måhända ställa sig så dyrt, att

önsklig hänsyn ej kan tagas till läroanstaltens bästa.

Visserligen äger staten själ!'' vidsträckta områden invid stadens sydvästra och

södra gränser, och den möjligheten är icke utesluten, att tjänlig plats någonstädes å

statens egen mark kan beredas för seminariet. På frågan därom skall jag icke nu

inlåta mig. Ej heller skall jag yttra mig därom, huruvida möjlighet kan finnas för

staten att genom köp eller markbyte erhålla tjänligare plats å sådant område, som nu tillhör

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 131 käft. (Nr 171.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

akademien eller staden eller enskild person.---I detta sammanhang skall jag

inskränka mig till att framhålla de viktigaste af de synpunkter, som vid valet af seminarietorat

måste blifva beaktade.

Därvid möter först och främst frågan om storleken. För bedömandet af den för

seminarietomten behöfliga storleken skall jag med den noggrannhet, som inhämtade

upplysningar kunna medgifva, meddela uppgift om storleken af de tomter, som disponeras

af rikets öfriga seminarier, 13 till antalet:

Seminariet i

» »

> 9

T» »

» »

» »

2> »

2> >

T> »

» »

Lund ...................................................... 26,500 kvm.

Landskrona............................................. 40,000 »

Kalmar ................................................... 15,800 j

Växjö...................................................... 26,600 »

Göteborg ................................. omkring 15,000 »

Skara...................................................... 20,000 »

Linköping................................................ 13,234 »

Karlstad ................................................ 7,228 »

Strängnäs................................................ 28,000 »

Stockholm................................................ 4,272 »

Falun....................................... omkring 13,000 »

Härnösand ............................................. 29,630 »

Umeå...................................................... 5,034 >

Härtill kan läggas att, enligt hvad årets statsverksproposition meddelar, den

tomt, som af Luleå stad först upplåta för det af Kungl. Maj:t föreslagna nya norrländska

seminariet och som upptog en yta af 21,135 kvm., af öfverintendentsämbetet

ansågs otillräcklig, och att den tomt, som staden sedermera beslutit att för ändamålet

kostnadsfritt upplåta, har en ytvidd af 31,900 kvm.

Seminariet i Uppsala är det enda, som icke förfogar öfver något eget område.

Storleken af de tomter, som tillhöra de öfriga seminarierna, är, såsom synes, ganska

växlande. Att Stockholms seminarium, beläget i centralaste delen af Södermalm, äger

den minsta, är rimligt; sannolikt är den på samma gång den dyraste (Riksdagens

anslag år 1903 till utvidgning af tomten utgjorde 124,000 kronor). De nya seminarierna

i Landskrona och Strängnäs och de under nybyggnad stående i Härnösand

och Växjö liksom seminariet i Lund äga till sin disposition betydliga områden med

storlek af 2y» ända upp till 4 hektar (omkring 5 till 8 tunnland).

Att sådan storlek kan anses behöflig, bör icke förvåna. En seminarietomt bör

nämligen lämna utrymme först och främst åt själfva seminarielokalerna, som antingen

kunna tänkas samlade i en enda byggnad eller i eu större och en mindre, den senare

innehållande gymnastiksal jämte andra lokaler. Vidare bör på tomten kunna uppföras

särskild rektorsbostad samt bostad för vaktmästare och trädgårdskarl, om lägenheter

för dessa ej ingå i själfva seminariebyggnaden. Därtill komma behöfliga uthus. Tomten

skall vidare innesluta en skolgård, som vid ett manligt seminarium icke bör vara mindre

än 1 hektar. Slutligen kommer trädgården, som bör upptaga dels en större afdelning,

afsedd för undervisning i läroämnet ''trädgårdsskötsel och trädplantering’ vid seminariet

och i läroämnet botanik, dels en mindre skolträdgård för seminariets öfningsskola,

dels ock parkträd och prydnadsplanteringar. — Fn ytvidd af åtminstone 2,5 hektar

torde böra betraktas såsom den för en seminarietomt önskliga storleken. Härvid är

förutsatt, att tomten skall innehålla jämväl trädgård. I nödfall kan trädgården förläggas

på annat håll, blott den ej kommer på allt för långt afstånd från seminariet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 171.

Bland öfriga fordringar, som måste uppställas i fråga om tomten, må här framhållas,

att dess läge skall vara fritt och såväl i och för sig som med afseende på omgifningarna

sundt; att markens beskaffenhet skall tillåta god dränering och gifva lämplig

terräng dels för skolplan, dels för trädgård samt tjänlig byggnadsgrund; samt att

den skall medgifva sådant läge af seminariebyggnaden, att de fasader, som upptaga de

viktigare lärorummens fönster, komma mot solsidan. Slutligen kommer den fordran,

som med afseende på seminariet i Uppsala torde påkalla särskild! beaktande: tomten

får icke ligga allt för aflägset från stadens tätare bebyggda delar. Vid bedömandet

af hvilket afstånd som kan anses för det största tillåtliga, får man icke taga hänsyn

ensamt till kostnaden för utdragning af stadens ledningar för vattengas och elektricitet,

ej heller företrädesvis tänka på att lärare och elever ej må få olämpligt lång

skolväg, utan i första rummet taga hänsyn till seminariets öfningsskola. Ofningsskolan

är en oumbärlig beståndsdel af ett lärarseminarium, och de framtida seminarierna

skola behöfva öfningsskolor med åtminstone 100 barn. Ligger nu seminariet ett stycke

utanför staden, kan det blifva vanskligt eller omöjligt att erhålla det behöfliga barnantalet

för dess öfningsskola, och därmed är hela läroanstalten förlamad i det väsentligaste

af sin verksamhet.!

* Till hvad Dahlgren sålunda anfört vill jag för min del lägga, att

seminariets årliga hyresafgift för slöjdlokal sedermera vuxit med ytterligare

200 kronor och att Riksdagen år 1911 i samband med beslut om

uppförandet af nya byggnader för ett dubbelklassigt seminarium i Falun

beslutit inköp för samma seminarium af ett tomtområde om 40,000 kvadratmeters

ytvidd. Vidare bör anmärkas, att Dahlgren vid uppskattningen af

det erforderliga tomtområdets storlek ej beräknat utrymme för en idrottsplan,

hvars behöflighet i senare af honom afgifna utlåtanden starkt framhållits,

och slutligen att Dahlgren i den anförda framställningen synbarligen

endast afsett nybyggnad och tomt för ett seminarium utan parallellklasser.

Att seminariet i Uppsala borde blifva ett dubb dseminarium, framstod

först något senare och särskildt efter Riksdagens beslut år 1909 om Göteborgsseminariets

ombyggnad till ett dubbelklassigt seminarium såsom af

förhållandena påkalladt.

Enligt nådigt beslut den 12 april 1907 uppdrogs åt öfverintendentsämbetet

i enlighet med domkapitlets och rektors framställningar att anmoda

lämplig person att mot skälig ersättning och i samråd med rektor uppgöra

förslag till och träffa förberedande öfverenskommelse om förvärfvandet af

ett för seminariets behof tillfredsställande tomtområde äfvensom att därefter

genom af ämbetet utsedd person upprätta ritningar och kostnadsförslag

till nya byggnader för samma seminarium, och ställdes för det ifrågavarande

ändamålet till ämbetets disposition ett belopp af 1,200 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Undersökningar

och

förslag i tomt

frågan.

Kung!,. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 171.

Frågan om ny tomt för seminariet, hvilken gifvetvis först måst upp.

tagas, har visat sig vara synnerligen svårlöst. Under en följd af år hafva

undersökningar blifvit utförda och försök i olika riktningar gjorda för att

finna en för seminariet lämplig förläggning. För dessa undersökningar

och försök torde här böra lämnas en kortfattad redogörelse hufvudsakligen

med ledning af från rektor inkomna skrivelser.

Till åtlydnad af förutnämnda nådiga beslut uppdrog öfverintendentsämbetet

i skrifvelse den 19 september 1907 åt häradshöfdingen A. Olivecrona

och seminariets rektor att uppgöra förslag och träffa förberedande

öfverenskommelse angående förvärfvandet af tomt för seminariet. Efter

verkställd utredning inlämnade Olivecrona och Dahlgren i januari 1908 till

öfverintendentsämbetet redogörelse jämte förslag i ärendet. Därvid uttalade

de sig i l:a rummet för plats å kronans jord söder om Uppsala stad och

universitetets botaniska trädgård invid stadsägan Kåbogärde (landssekreterarens

m. fl. löningsjord, å kartskiss, som torde få bifogas detta protokoll,

betecknad med a), i 2:a rummet för plats å samma jord söder om

cellfängelset (kartskissen: b) och i 3:e rummet för plats å Uppsala stads

mark intill stadsdelen Österplan (kartskissen: c), dock med anmärkning,

att, om väsentlig betydelse skulle tilläggas närhet för lärare och elever

till deras bostäder, sistnämnda tomtplats borde erhålla första rummet.

»Att afgöra», heter det i en af Dahlgren lämnad redogörelse, »i hvad män den

nämnda omständigheten vore åt betydelse, tillkom i första hand undertecknad. Då

den betänklighet, som var förenad med de i l:a och 2:a rummen anförda tomtplatsernas

aflägsna läge från de delar af staden, där seminarieeleverna kunna för sig finna

lämpliga bostäder och från hvilka seminariet kan erhålla lärjungar i sin öfningsskola,

syntes mig mycket afsevärd, och då tomtplatsen vid Österplan såväl af kostnadsskäl

som af andra orsaker knappast syntes kunna ifrågakomma, ansåg jag mig böra söka

ytterligare möjligheter för seminariets förläggning, så mycket mera som någon fara

för att de möjligheter, hvilka kronans jord erbjöde, därvid skulle äfventyras icke tycktes

föreligga. Med öfverinteudentens medgifvande och under inhämtande af hans råd

och föreskrifter fortsatte jag därför de påbörjade undersökningarna med stöd af den

förebragta utredningen.

Så förnyade jag en redan tidigare af häradshöfdingen Olivecrona gjord framställning

till universitetets drätselnämnd angående förvärf för seminariets räkning af akademien

tillhörig jord norr om observatoriet [kartskissen: d], eventuellt mot utbyte af

mark å den ofvannämnda kronojorden, hvilken framställning dock af drätselnämnden

lämnades utan afseende.

Vidare upptog jag frågan om seminariets förläggning till ecklesiastikjorden i stadens

norra del invid Luthagen och Fyrisån söder om stambanan [kartskissen: e]. Då

verkställd grundborrning här visade otjänlig byggnadsgrund, sökte jag finna möjlighet

för en förläggning af själfva byggnaderna å ett inom stadens område å Luthagen

och intill nyssnämnda ecklesiastikjord liggande obebyggdt kvarter, tillhörande enskilda

personel- [kartskissen: f]. Grundborrningar verkställdes å kvarteret, underhandlingar

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

• Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

inleddes med ägarna, och i december 1908 kunde hos öfverintendentsämbetet förslag

framställas angående förvärf dels af nämnda kvarter till byggnadstomt, dels af invidliggande

ecklesiastikjord till trädgårdsanläggningar och idrottsplats. Detta förslag vann

enhälligt gillande af seminariekollegiet, tillstyrktes af domkapitlet och lämnades i hufvudsak

utan anmärkning af kammarkollegium, hvarefter öfverintendentsämbetet med

villkorligt godkännande gjorde underdånig framställning i enlighet med förslaget.»

Öfverintendentsämbetets nämnda underdåniga framställning var dagtecknad

den 23 februari 1909. Det däri berörda förslaget befanns emellertid

särskildt af kostnadsskäl icke böra föranleda någon Kungl. Maj:tsåtgärd.

Sedan således tanken på denna lösning af seminariets tomtfråga förfallit,

riktades af dåvarande chefen för folkskolebyrån i ecklesiastikdepartementet,

kanslirådet I. A. Lyttkens uppmärksamheten på ett norr om senast

ifrågasatta plats, utanför stadens gräns, invid förstaden Enhagen och norr om

stambanan liggande, under Uppsala domkyrka lydande jordområde, hvarest

byggnadsgrund syntes kunna förefinnas (kartskissen: g). Efter det att rektor

lämnat en första utredning angående detta område, som utgör en del af sysslomannens

vid domkyrkan löningsjord, samt för sin del förordat detsamma,

erhöll öfverintendentsämbetet den 21 maj 1909 Kungl. Maj:ts uppdrag att

efter vederbörandes hörande inkomma med utredning och förslag angående

uppförande af byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala å nu

nämnda ecklesiastikjord. Ämbetet företog en närmare undersökning af

grundförhållandena och uppdrog åt arkitekten hos ämbetet Axel Lindegren

att i samråd med rektor uppgöra förslag till ägofigur för en till området

förlagd seminarietomt. Den 28 september 1909 öfverlämnade ämbetet till

chefen för ecklesiastikdepartementet af rektor godkändt förslag till ägoområde

för seminariet å ifrågavarande ecklesiastikjord, hvilket ägoområde,

närmare angifvet å en ämbetets skrifvelse bifogad karta, omfattade en

hufvuddel och en till stranden af Fyrisån utsträckt mindre jordremsa

samt hade en sammanlagd ytvidd af 4,3 hektar, hvarjämte ämbetet hemställde

att, därest departementschefen funne en lösning af frågan om anskaffande

af byggnadstomt för seminariet i öfverensstämmelse med detta

förslag böra ske, med vederbörande måtte inledas de underhandlingar

och träffas de aftal, som blefve erforderliga för åvägabringande af därför

nödigt jordförvärf.

Vid detta ärendes föredragning i statsrådet den 15 oktober 1909 fann

Kungl. Maj:t godt anbefalla domkapitlet i Uppsala att inkomma med

utredning och förslag angående upplåtande för seminariet af ifrågavarande

jordområde.

Domkapitlet remitterade först ärendet till seminariets lärarkollegium,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

som vid sammanträde den 3 november 1909 behandlade detsamma och

därvid yttrade:

Kollegiet, som ansåge sig kunna afgifva yttrande i ärendet allenast i livad det

rörde områdets lämplighet för läroanstaltens förlägging, funne visserligen det föreslagna

området hafva den olägenheten att vara beläget rätt aflägset från stadens centrala

delar, men då efter kollegiets tanke hvarje annan plats, som numera kunde komma i

betraktande, i lika eller högre grad erbjöde samma olägenhet, och då å andra sidan

tomtplatsen i fråga hade den fördelen att vara belägen vid eu raskt framåtskridande

stadsdel, där svårighet ej syntes uppstå att för elever och lärare finna bostäder och

där tillräckligt antal barn för seminariets öfningsskola med säkerhet kunde påräknas,

och då den dessutom erbjöde god byggnadsgrund och lämplig jordmån för trädgårdsanläggning,

ansåge sig kollegiet böra i underdånighet förorda ett förvärf af det föreslagna

området till tomt för seminariet.

Åt domkyrkosyssloinannen N. J. Söderberg lämnades af domkapitlet

i uppdrag att inkomma med utredning och förslag angående villkoren för

den ifrågasatta jordupplåtelsen. Efter verkställd synnerligen omfattande

undersökning öfverlämnade Söderberg den 15 mars 1910 till domkapitlet

en utredning angående den ifrågavarande jordens rättsliga natur jämte motiv

er ad t förslag af innehåll, att domkapitlet måtte föreslå upplåtande af plats

för ny seminariebyggnad å samma jord till en areal af inemot 40,000

kvm. och beträffande läge och gränser i det närmaste omfattande hufvuddelen

af det område, som funnes upptaget å öfverintendentsämbetets karta,

med iakttagande dock att erforderlig mark för vägar af tillräcklig bredd

utefter vissa af ägogränserna undantoges och under förutsättning af nådigt

''bifall till följande villkor i öfrigt:

att hela det ägoområde, som för närvarande vore anslaget på lön åt domkyrkosysslomannen,

måtte på en gång i sin helhet indragas till domkyrkan mot ersättning

till sysslomannen för mistadt arrende att af domkyrkans medel utgå med 300 kronor

om året, till dess vid blifvande omreglering af sysslomanslönen annorlunda kunde

''blifva bestämdt, samt mot ersättning att likaledes af domkyrkans medel utgå dels för

en foderlada med 700 kronor och dels, i den mån framställningar därom med fog

kunde göras, till arrendatorerna;

ditt åt Uppsala domkapitel tillerkändes rätt att, efter domkyrkosysslomaunens höjande

och sedan köpeanbud blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt och godkändt, för Uppsala

domkyrkas räkning försälja hela den sålunda till domkyrkan indragna lönejorden vare

sig genom ett eller flera köpeaftal och att köpesumman eller likviden, allteftersom

medlen inflöte, måtte läggas till domkyrkans grundfond att för domkyrkan förvaltas

och disponeras med undantag af 15 procent eller så mycket som motsvarade den del,

hvarmed de för aftonsångsgndstjänsternas uppehållande anslagna stadsåkrarna inginge

i hela jordkomplexet, hvilken sistnämnda del af likviden enligt föreskrifter, som Kungl.

Maj:t kunde finna skäligt meddela, måtte förvaltas som en särskild fond och användas

så, att af räntemedlen i främsta rummet utginge skäligt arfvode för aftonsångsgudstjänsternas

uppehållande i domkyrkan; samt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171. 15

att för det område å sysslomansjorden, som kunde komma att upplåtas och försäljas

såsom tomt för nytt folkskoleseminarium, till Uppsala domkyrka erlades en

kontant köpeskilling af 1 krona 25 öre för kvadratmeter, till fördelning som ofvan

nämnts.

Domkapitlet fann sig böra till alla delar godkänna sysslomannens förslag,

men som de för aftonsångsgudstjänsternas uppehållande anslagna

stadsåkrarna inginge i den mark, som vore afsedd att upplåtas, och sålunda

äfven Uppsala stads intresse berördes af den föreliggande frågan,

ansåg sig domkapitlet böra hemställa, att magistraten i Uppsala måtte i

ärendet höra vederbörande och afgifva eget utlåtande.

Magistraten öfverlämnade ärendet till stadsfullmäktige, och stadsfullmäktige beslöto

i enlighet med af drätselkammaren gjord hemställan att såsom yttrande i ärendet

förklara, att stadsfullmäktige icke hade något att erinra emot det af domkyrkosysslomannen

framställda förslaget, men dock ville förbehålla sig rätt att — innan

föreskrifter meddelades angående förvaltningen af den fond, som kunde komma att

bildas af den å omförmälda stadsåkrar belöpande delen af köpeskillingen för samma,

jord — få taga del af det förslag till dylika föreskrifter, som kunde komma att upprättas,

samt häröfver afgifva yttrande. Magistraten förklarade sig sedermera i underdånig

skrifvelse den 18 juni 1910 icke hafva något att erinra mot det af domkapitlet

godkända förslaget angående sätt och villkor för den ifrågasatta jordupplåtelsen

eller mot det föreslagna priset å den för seminariet afsedda marken; dock

borde såsom villkor för jordupplåtelsen uppställas den bestämmelsen, att ej blott stadsfullmäktige,

på sätt de förbehållit sig, finge yttra sig öfver föreskrifterna angående,

förvaltningen af den förutnämnda fonden, utan äfven Uppsala domkyrkoförsamling

tillförsäkrades rätt att använda fondens afkastning i främsta rummet för predikoverksamhetens

uppehållande i församlingen och till andra kyrkliga ändamål.

Med öfverlämnande af samtliga till ärendet hörande handlingar anförde

domkapitlet slutligen för egen del i underdånig skrifvelse den SO

juni 1910, att domkapitlet ansåge sig böra tillstyrka, att jordområdet i

fråga upplätes till tomt för ny seminariebyggnad på sätt och villkor, som

funnes angifna i det till domkyrkosysslomannens utredning hörande förslaget.

Ärendet öfverlämnades därefter den 24 augusti 1910 till kammarkollegium,

som infordrade utlåtande af Kungl. Maj ris befallningshafvande i

Uppsala län. I underdånig skrifvelse den 7 november 1910 hemställdesistnämnda

myndighet, att det omförmälda jordområdet måtte upplåtas till

tomt för den nya seminariebyggnaden på sätt och villkor, som domkyrkosysslomannen

Söderberg i sitt yttrande i ärendet föreslagit. I nära öfverensstämmelse

med samma yttrande och förslag gjorde kammarkollegium

i underdånigt utlåtande den 23 februari 1911 följande uttalande:

»På grund af hvad i ärendet förekommit och under förutsättning att det till förvärfvande

för folkskoleseminariets nybyggnad nu föreslagna området af domkyrkosysslomannens

lönejord pröfvas vara för ändamålet lämpligt, har kollegium icke något att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

erinra emot att samma område, sådant det upptages å den i ärendet åberopade kartskiss,

likvisst med iakttagande af de utaf domkyrkosysslomannen Söderberg förordade

jämkningar, må, när sådant kan ske utan förnärmande af enskild rätt, till statsverket

för nämnda ändamål afstås efter ett pris af 1 krona 25 öre per kvadratmeter, som

skall ingå till domkyrkans kassa, och tillika under följande villkor, nämligen:

att lönejorden i öfrigt i sin helhet på en gång indrages till Uppsala domkyrka,

med skyldighet för domkyrkan att utgifva dels till sysslomannen ej mindre såsom ersättning

för mistadt arrende 300 kronor om året, intill dess i sammanhang med

omreglering af sysslomanslönen kan blifva annorlunda bestämdt, än äfven godtgörelse

för en foderlada med 700 kronor, dels ock till vederbörande arrendatorer de ersättningsbelopp,

hvartill dessa arrendatorer vid frånträdet af respektive arrenden eller eljest

må vara i och för desamma gent emot sysslomannen lagligen berättigade;

att domkapitlet bemyndigas att, efter ty med domkyrkans fördel finnes bäst förenligt,

vare sig efter hand eller på en gång i sin helhet försälja de områden af lönejorden,

som ej för seminariets behof nu omedelbart skola afstås;

att köpeanbud å dessa områden skola underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning

och fastställelse;

att af såväl de för seminarieområdet inflytande vederlagsmedel som äfven köpeskillingsmedlen

för blifvande försäljningar af den öfriga lönejorden 15 procent, motsvarande

den beräknade andel, hvarmed de till sysslomannen af staden Uppsala i ersättning

för aftongudstjänsternas uppehållande anslagna åkrar anses ingå i lönejordens

hela komplex, skola afsättas till en särskild fond under domkapitlets förvaltning; samt

att angående dispositionen utaf såväl afkastningen af denna fond som öfriga enligt

nästföregående moment till domkapitlet influtna medel skall lända till efterrättelse

hvad Kungl. Maj:t på domkapitlets förslag, efter vederbörandes hörande, kan finna

skäligt föreskrifva.»

Möjligheten af ett förvärf för seminariets räkning af den ifrågavarande

ecklesiastikjorden norr om staden hade sålunda blifvit ådagalagd.

Bland platser, som under tomtfrågans behandling varit ifrågasatta men

af olika skäl måst /jfvergifvas, torde de viktigaste här böra nämnas.

Öster om Fyrisån belägna områden, som särskilt varit föremål för uppmärksamhet,

äro, jämte den i det föregående nämnda stadsjorden invid Österplan (kartskissen:

c), akademiens jord utanför stadens nordöstra och östra utkanter samt kronans

jord söder om staden. Stadsdelarna öster om Fyrisån och deras omgifningar erbjuda

knappast någonstädes sådan byggnadsgrund, som icke i fråga om större byggnader gör

pålning nödvändig. I allmänhet anträffas ej ens på påldjup fast botten, hvarför s. k.

friktionspålning måste användas. Härigenom blir grundläggningen af en byggnad med

den storlek och tyngd, som den ifrågavarande seminariebyggnaden måste äga, synnerligen

kostsam. Hvad den nyssnämnda akademijorden beträffar, har dess norra del invid

Uäflebanan (kartskissen: h) måst lämnas ur räkningen, särskild! med hänsyn till markens

låglända beskaffenhet. Mera uppmärksamhet har däremot ägnats åt dess sydliga

del invid landsvägen till Vaksala, det s. k. Väderkvarnsgärdet (kartskissen: i). Akademiens

drätselnämnd har förklarat sig villig att här mot vederlag af söder om botaniska

trädgården liggande kronojord afstå för seminarietomt behöflig! område. Mot ifrågavarande

plats har emellertid talat, förutom grundförhållandena, dels dess mot norr och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

öster oskyddade läge, dels dess närhet till större industriella anläggningar samt till den

stora men mestadels illa bebyggda och mindre sunda förstaden Peterslund, där seminarieelever

icke borde förauledas att söka sig bostäder. Beträffande kronans jord på

östra sidan om Fyrisån (hofstallstatens kungsäng, kartskissen: j) är att anmärka, att

grundförhållandena där äro särskildt ogynnsamma, kvarjämte den måste anses ligga

ålit för aflägset från staden, hvars närmast liggande del hufvudsakligen upptages af

industriella anläggningar af olika slag.

Å västra sidan om Fyrisån är det i första rummet den förutnämnda kronojorden,

som kommit i betraktande. Här möta i allmänhet goda grundförhållanden.

Den närmast till staden liggande del åt denna jord, som kunnat ifrågakomma,

nämligen området mellan cellfängelset och universitetets botaniska trädgård (kartskissen:

k), hvilket område på vissa villkor innehafves af länets hushållningssällskap, som

där har vidsträckta trädgårdsanläggningar, skulle otvifvelaktigt erbjuda seminariet en

i många afseenden utmärkt plats. Oafsedt frågan om hushållningssällskapets villighet att

afstå från sin dispositionsrätt har detta område dels med hänsyn till terrängförhållandena,

dels och i all synnerhet med hänsyn till de med åbyggnadernas inlösen förenade kostnaderna

befunnits icke kunua föreslås till användning för seminariets räkning. Det

tidigare nämnda området, beläget söder om cellfängelset och invid Upplands artilleriregementes

öfningsfält (kartskissen: b), har med afseende på läge och byggnadsgrund

ansetts mindre fördelaktigt än området å kronojordens västliga del iuvid Käbogärde,

hvartill kommit, att fångvårdsstyrelsen i särskild underdånig skrifvelse den 2 juni 1908

framhållit de olägenheter, som enligt styrelsens mening skulle uppkomma för fångvården

inom cellfängelset genom ett större läroverks förläggning till dettas omedelbara

närhet, samt behöfligheten af en del af området för eu eventuell framtida utvidgning

af fängelset. Ett område öster, härom uppe på sandåsen ofvan om akademiska sjukhuset

(kartskissen: 1), med ungefär samma aflägsenhet från staden som närmast förut

nämnda plats, har särskildt med hänsyn till jordmånens beskaffenhet och det för vind

och damm utsatta läget (»Blåsenhus») befunnits mindre lämpligt, hvarjämte af medicinska

fakulteten vid universitetet framställning redan tidigare gjorts till Kungl. Maj:t

om upplåtelse af viss del af området till uppförande därstädes af en psykiatrisk klinik

för statens räkning. Kronans jord slutligen invid Fyrisån nedanför åsen (kartskissen: m)

har ytterligt otjänliga grundförhållanden, ligger sankt och skuggad af åsen samt är

dessutom allt för aflägsen.

Förutom den vid Fyrisån liggande ecklesiastik]''orden och närgränsande byggnadsparti

inom stadsdelen Luthagen, hvilka i det föregående blifvit omtalade (kartskissen:

e och f), hafva ytterligare på västra sidan om ån några platser varit beaktade såsom

möjligen lämpliga för seminariet. Hit hör ett område å Uppsala stads jord väster

om kyrkogården invid epidemiska, sjukhusets byggnader (kartskissen: n). Oafsedt det

sannolikt rätt höga pris, som skulle åsättas jorden, om den läte sig förvärfvas, har

denna plats lämnats ur räkningen med anledning däraf, att det synts, om ej olämpligt

från sundheUsvnpunkt, så dock mindre tilltalande att förlägga en läroanstalt i omedelbar

närhet till epidemisjukhuset å ena sidan och begrafningsplatsen å den andra. Norr

om nu nämnda område och väster om observatoriet ligger akademien tillhörig högland

mark, där berggrunden går i dagen (kartskissen: o). Dess bebyggande skulle emellertid

vara till uppenbar skada för arbetet inom det astronomiska observatoriet och har därför

icke kunnat ifrågasättas.

Den i det föregående berörda platsen å akademiens jord norr om observatoriet,

i närheten af allmänna läroverkets tomt (kartskissen: d) har af seminariets rektor beteck
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 131 höft. (Nr 171.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 171.

nats såsom den, som synts honom erbjuda seminariet den bästa belägenheten, om än

grundförhållandena där visat sig mindre goda. Framställningar hafva ock, som nämnts,

gjorts till akademiens drätselnämnd angående möjlighet af förvärfvande för seminariets

räkning af en del af nämnda jord, eventuellt mot utbyte af mark å kronans jord söder

om botaniska trädgården. Senast har förutvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

under mars månad 1911, med anledning af en från rektor ingifven skrifvelse, i sådant

syfte riktat en förfrågan till drätselnämnden. Denna har emellertid med hänvisning

till de olägenheter, som bebyggandet af detta område skulle vålla de astronomiska och

meteorologiska institutionerna, bestämdt afstyrkt tanken på en sådan förläggning af

seminariet.

Beträffande det område å kronans jord invid Kåbogärde, söder om

staden och universitetets botaniska trädgård, hvilket allt ifrån början

af tomtfrågans behandling angifvits såsom en möjlig och i vissa afseenden

lämplig tomtplats för seminariet, är slutligen att nämna, att

universitetet i maj 1910 gjort underdånig framställning om upplåtelse

för universitetets räkning af den centrala delen af detta område (kartskissen:

a1). Med anledning häraf och med hänvisning därtill, att frågan om

möjligheten att för seminariet förvärfva tomt å ecklesiastikjorden norr om

staden ännu befunne sig under utredning och att därför, i den händelse

den gjorda ansökningen i oförändrad form bifölles, svårighet skulle kunna

uppkomma för staten att öfverhufvud finna någon möjlig förläggning för ett

folkskoleseminarium i Uppsala, hemställde Dahlgren i underdånig skrifvelse

den 12 maj 1910, att nådigt beslut angående den af universitetet

gjorda framställningen icke måtte fattas utan att frågan om seminariets

förläggning därvid vunne beaktande. Gifvetvis har ock med afgörandet

af universitetets hemställan måst anstå, intill dess frågan om ecklesiastikjordens

förvärfvande blifvit klargjord, hvarför ock öfverintendentsämbetet

och seminariets myndigheter haft frihet att i sina slutliga yttranden och

hemställanden uttala sig för den tomtplats, som med hänsyn till alla för

denna fråga väsentliga omständigheter synts dem vara den för seminariet

fördelaktigaste.

Att Uppsala stad skulle upplåta jord för seminariet eller åtaga sig kostnader

för inköp af tomtplats har icke blifvit ifrågasatt, alldenstund man haft grundad anledning

till den uppfattningen, att en i sådant syfte till stadsfullmäktige ställd anmodan

skulle blifvit nekande besvarad. Väl är det från folkskollärarutbildningens

synpunkt önskligt, att ett seminarium är förlagdt till rikets största universitetsstad,

men seminariet lärer icke anses vara af den betydelse för staden, att dennas

myndigheter skulle finna sig föranlåtna till någon afsevärdare ekonomisk uppoffring för

detsamma. Den enda plats ä stadsjord, som allvarligare varit ifrågasatt, nämligen den

förutnämnda platsen öster om staden (kartskissen: c), har för öfrigt icke synts vara i

högre grad eftersträfvansvärd. Den gränsar visserligen till den välbyggda stadsdelen

Osterplan och är ej aflägsen från stadens centralare delar, men den ligger på den

kala samt för nordliga och östliga vindar alldeles öppna slätten, och grundförhållan
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

dena äro ej gynnsamma. Visserligen bär vid eu försöksborrning sand påträffats under

leran å ett djup af 7 m., men äfven om sandlagret skulle visa sig äga önskvärd utsträckning

och bärighet, blefve den för en större byggnad behöfliga palgrunden dock

ganska dyrbar. Angående de sannolika kostnaderna för jordens förvärfvande har seminariets

rektor i eu till öfverintendentsämbetet den 1 februari 1909 ställd skrifvelse, ur

hvilken nu anförda uppgifter äro hämtade, yttrat, att efter den uppfattning, han bildat sig,

staden för byggnadstomtmark å det ifrågavarande området torde komma att sätta ett

pris af ända till 40 öre för kvadratfot, hvadan ett område af 3 hektar, däraf t. ex. 21/»

hektar vore tomtmark, skulle betinga eu köpesumma af omkring 110,000 kronor. Äfven

om priset läte sig nedbringa till hälften af det i denna skrifvelse beräknade, skulle

kostnaden således blifva väsentligt större än för tomt å den förutnämnda domkyrkojorden

enligt det af domkapitlet föreslagna priset.

Af den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att under den

följd af år, hvarunder seminariets tomtfråga varit föremål för behandling,

eu synnerligen omfattande undersökning blifvit gjord angående de möjligheter,

som synts kunna förefinnas. Dahlgren har i underdånig skrifvelse

den 13 november 1911 uttalat, att han ansåge det osannolikt, att ytterligare

undersökningar skulle kunna gifva några nya uppslag af värde i fråga

om seminariets förläggning eller medföra några nya synpunkter för denna

frågas bedömande. De platser, som nu kunde blifva föremål för val, vore

endast följande två: å ena sidan platsen d kronans jord invid Käbogärde,

söder om botaniska trädgården (landssekreterarens m. fl. löningsjord, kartskissen:

a) oc å andra sidan platsen ä domkyrkans jord invid Enhagen,

norr om taden (kartskissen; g).

I den af öfverintendentsämbetet den 28 september 1909, efter hemställan

af arkitekten Lindegren och rektor Dahlgren, föreslagna ägofiguren

för den ifrågasatta tomten "å domkyrkojorden hafva de af domkyrkosysslomannen

Söderberg begärda ändringarna i allt hufvudsakligt blifvit iakttagna.

Därvid har^ en minskning skett i det föreslagna tomtområdet, särskilt

därigenom att, såsom förut nämnts, en ned till b yrisån utsträckt

del däraf borttagits. Med afseende härpå har Dahlgren i förutnämnda

underdåniga utlåtande den 13 november 1911 anfört:

Att så måste ske, vore från seminariets synpunkt att beklaga, alldenstund det

för seminariet måste blifva af betydelse i flera afseenden (badning, simundervisning,

tvätt, vattenhämtuing för trädgårdens behof, skridskoåkning o. s. v.) att kunna förfoga

öfver någon mindre del af åstranden. Men då enligt stadsplaneförslaget området närmast

ån icke skulle komma att afses till byggnadstomter utan användas för planteringar

och således icke finge något saluvärde, vågade Dahlgren hoppas, att domkapitlet

vid därom framdeles gjord hemställan skulle åt seminariet till begagnande upplåta eu

strandremsa af 40—50 meters längd i öfre deleu af jordområdet och därigenom bereda

seminariet förmånen af strandrätt.

De föreslagna

tomtfigurerna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Domkapitlet har välvilligt beaktat detta rektors uttalande. »Och vill

domkapitlet», heter det i dess underdåniga skrifvelse den 15 november

1911, »i anledning af den utaf rektor Dahlgren såsom för seminariet önskvärd

framhållna angelägenheten att erhålla strandrätt invid Fyrisån, redan

nu i underdånighet gifva tillkänna att, så vidt på domkapitlet ankommer,

domkapitlet skall tillmötesgå möjligen blifvande hemställan härutinnan.»

Enligt af Dahlgren lämnad upplysning är det ifrågavarande tomtområdet,

sådant det är angifvet i öfverintendentsämbetets slutliga, dess underdåniga

skrifvelse den 28 november 1911 bilagda ritningar, till sin form

bestämdt efter samråd mellan arkitekten Lindegren, domkyrkos}Tsslomannen

Söderberg och rektor samt i denna form af stadsingenjören i Uppsala

G. Laurell infördt å det förslag till ny plan för Uppsala stad, som för

närvarande är under behandling. Området är så valdt, att det på berggrund

hvilande gruslager, som tinnes i terrängen, faller inom området och

utgör dess nordliga del, där man då på ett medeldjup af 2,34 meter har

fast berg, erbjudande byggnadsgrund för själfva lärohuset. Höjden öfver

medel vattenståndet i Fyrisån är, såsom förut nämnts, 3—4 meter. Den föreslagna

ägofigurens ytvidd är 41,650 kvadratmeter.

I fråga om tomtplatsen å kronoj orden söder om botaniska trädgården

är till det därom redan anförda endast att tillägga, att tomtfiguren där

visserligen ej skulle blifva den mest önskvärda, enär den af landshöfdingen

disponerade egendomen Lugnet med ett hörn skjuter in i det område, som

för seminariets räkning skulle tagas i anspråk, men att åt detta område kan

gifvas fullt tillräcklig storlek och god afgränsning, samt att det erbjuder

rymlig byggnadsgrund af fast sandbotten på ett djup af 1/2—3 meter.

Jämförelse

mellan de

föreslagna

tomtplatserna.

Någon jämförelse mellan ifrågavarande två platser med därpå grundadt

uttalande angående den enas eller andras företräde har icke gjorts vare

sig af domkapitlet eller af seminariets lärarkollegium. Båda hafva dock

förordat förvärf af tomt å domkyrkojorden, och domkapitlet har i slutligt

underdånigt utlåtande den 15 november 1911 med hänvisning till skäl,

som anförts af seminariets rektor, hemställt om seminariets förläggande

till nämnda område.

Dahlgren har i flera af de yttranden, han i ärendet afgifvit, lämnat

en jämförande redogörelse för platserna i fråga och för sin del uttalat

sig angående ett val dem emellan.

Platsen å kronans mark invid Kåbogärde vore i och för sig synnerligen god.

Läget vore högt (24 m. öfver Fyrisån), dammfritt samt skyddadt mot nordliga och östliga

vindar. Omgifningarna ägde fri och omväxlande natur, gynnsam för utflykter i studie
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

syfte och för idrottsöfningar. Jordmånen vore god och byggnadsgrunden förträfflig.

Mot platsen talade endast dess aflägsenhet från sådana stadsdelar, där seminarieeleverna

kunde finna för sig lämpliga höstäder och därifrån seminariet kunde påräkna att erhålla

barn för sin öfuingsskola.

1 sistnämnda afseende kunde däremot platsen å domkyrkans jord anses fullt tillfredsställande,

hvartill komme, att närliggande stadsdel och förstadssambällen vore

stadda i rask utveckling samt att spårvägslinje sträckte sig fram till närheten af platsen.

Jordmånen vore ej otjänlig och markens lutningsförbållanden ej ogynnsamma.

Fast byggnadsgrund förefunnes. Mot denna plats vore däremot att anmärka dess aflägsenhet

”från stadens centrala delar (så t. ex. blefve afstånden till posten, riksbanken

och statens järnvägsstation öfver 2 km.). Den vore vidare skild från staden genom

en oregelbundet bebyggd förstad (Eriksdal med Enbagen), genom hvilken lämplig infartsväg

svårligen kunde erhållas, och den afstängdes från staden af järnvägslinjen.

Läget vore lågt, kalt och utan vindskydd.

Af seminariets läkare, doktor Fredrik Clason, hade rektor begärt utlåtande från

hygienisk synpunkt angående de båda ifrågasatta tomtplatserna.

Clason hade i fråga om den senare af dem eller Enhagstomten erinrat, att

grundförhållandena å själfva byggnadsplatsen visserligen vore gynnsamma, men att

tomten eljest gränsade till en trakt invid Fyrisån, som af ålder och till ännu för omkring

30 år sedan nästan årligen öfversvämmats, samt att omgifningarna måste betecknas

som mindre tilltalande och från synpunkten af det psykiska inflytandet icke fördelaktiga.

Beträffande de båda platserna i och för sig funne han Kåbogärdeplatsen synnerligen

lämplig och tilltalande samt afgjordt öfverlägsen Enhagsplatseu, hvilken, utan att böra

betecknas som utprägladt ohälsosam, dock måste anses vara ganska ogynnsamt situerad.

Emellertid måste frågan, fortsätter Clason, icke minst från hälsosynpunkt

ses äfven från en annan sida. Afståndet till Kåbugärde vore,^ åtminstone från vanlig

uppsalasynpunkt, ganska långt, och den tid, som eleverna maste använda pa cirka 3

gångers dagligt gående till och ifrån läroverket, blefve otvifvelaktigt längre än önskvärd];.

Eleverna behöfde visserligen daglig motion i fria luften, men detta behof tillgodo.

-åges ingalunda på önskvärdt sätt af skolpromenaderna, som hvarken till form

eller innehåll erbjöde en harmonisk och tilltalande friluftsmotion. Tvärtom kunde det

befaras, att den af skolvägens längd orsakade tidsförlusten och tröttheten skulle minska

tillfällena till verkligt nyttig motion.

Det syntes alltså, som om längden af skolvägen till Kabogärde skulle nödga till

öfvergifvande af denna från alla andra synpunkter sa tilltalande och öfverlägsna plats.

Möjligen funnes dock ett sätt att åtminstone till en afsevärd del aflägsna de

af våglängden uppkommande olägenheterna, nämligen om i närheten af den tilltänkta

seminariebyggnaden vid Kabogärde kunde inrättas ett för seminarieeleverna

afsedt på samma gång fullgodt och ej för dyrt matställe. Nödvändigheten att gå hem

på frukostlofvet, möjligen äfven till middagen, skulle därigenom uppbäfvas, och mycken

tid vinnas. Om detta matställe tillkomme under medverkan, i lämplig form, och

kontroll af seminariets styrelse, skulle därmed äfven kunna vinnas en viss garanti

för att eleverna erhölle fullgod näring, något som under nuvarande förhållanden icke

alltid torde vara fallet. Möjligheten att på ifrågavarande plats få till stånd ett dylikt

matställe borde kunna befordras genom det nära grannskapet af två större regementsmarketenterier

och Grindstugans utvärdshus. Om således våglängden till Kabogärde

innebure en olägenhet så pass stor, att den vore ägnad att framkalla en stark tvekan

om platsens användbarhet, så syntes Clason möjligheten att i väsentlig mån undanröja

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

denna olägenhet genom åstadkommande af ett närbeläget, fullgodt matställe för seminarieelever

böra undersökas, innan Kåbogärdeplatsen definitivt öfvergåfves.

Hvad doktor Clason sålunda anfört vore naturligtvis, säger Dahlgren, värdt

synnerligt beaktande och ägnadt att afskräcka från den s. k. Enhagsplatsen. Dockvore

Dahlgren öfvertygad om att de hygieniska förhållandena ingalunda vore så ogynnsamma

för denna plats, som de vid en dylik jämförelse kunde te sig.

Med afseende^ på det sänka läget vore följande att märka. Trakten i nordvästlig

riktning från tomten utgjordes af tämligen sänka ängsmarker, som_ nådde

fram till omkring 1/2 km:s afstånd från tomten. Höjd- och terrängförhållandena vore

i det hela desamma som å hela Luthagen (närmast liggande del af Uppsala stad).

Den ifrågasatta tomten skulle nästan fullständigt komma inom höjdkurvorna för 9 och

10 m„ d. v. s. omkring 3 å 4 m. öfver Fyrisåns medelvattenstånd. Folkskoletomten

å Luthagen hade samma höjd, och tomterna utmed Sysslomansgatan hade höjdsiffror

mellan 9 och 8, under det att den öster därom liggande delen af Luthagen hade 8

och 7 eller till och med därunder.

Hvad beträffar Fyrisåns vårflöden kunde anmärkas, att en af de orsaker, som

tidigare ofta förorsakade dem, nämligen hopning af drifis, numera ausåges vara genom

särskilda åtgärder förebyggd. De senaste öfversvämningarua hade förekommit åren

1888 och 1900. Vid den sistnämnda, som varit ovanligt hög, hade, efter hvad det

upplysts, vattnet stigit till höjden 7,1 m. eller 1,3 m. öfver medelvattenståndet. Endast

en mindre del af strandområdet invid den ifrågasatta seminarietomten, men icke någon

del af denna tomt hade därvid blifvit satt under vatten. Erfarenheten hade icke

gifvit Luthagen anseende af en osund stadsdel. Äfven förmögna personer valde alltmer

denna stadsdel till bostadsplats. Två af stadens större läroanstalter läge lägre än

den ifrågavarande tomten, nämligen högre läroverket för flickor och Fjellstedtska

skolan, som båda läge alldeles vid åbrädden. Stadsdelen Svartbäcken och Österplan

hade i det hela lägre höjdsiffror.

Afloppet från tomten torde väl icke utan allt för stora kostnader kunna föras in

i det dräueringsnät, som utmynnade i Fyris nedom öfre fallet (Kvarnfallet), utan

måste föras till en mindre ledning, som ginge utefter järnvägslinjen i närheten af

tomtgränsen. Man hade fördenskull att räkna med, att bottnen i hufvudbyggnadens

källarvåning icke kunde läggas lägre än högsta förekommande vattenstånd i Fyrisån

ofvanför det öfre fallet. Äfven med hänsyn tagen till ett mycket sällan förekommande

högsta vattenstånd skulle dock källarbottnen kunna läggas åtminstone 2 m. under den

omgifvande markens yta, hvilket vore tillräckligt.

De vindar^ för hvilka Enhagsplatsen läge mera öppen än Kåbogärdeplatsen, nämligen

vindar från norr och öster, vore under månaderna september—maj, enligt hvad

från meteorologiska anstalten i Uppsala inhämtade upplysningar gåfve vid handen,

visserligen långt ifrån ovanliga men dock de jämförelsevis minst allmänna.

Den utväg, som doktor Clason anvisat för minskandet af de olägenheter, som Käbogärdeplatsen

skulle medföra till följd af sin aflägsenhet från seminarieelevernas bostäder,

nämligen åstadkommandet af ett närbeläget, fullgodt matställe för eleverna,

både Dahlgren tagit i omsorgsfullt öfvervägande och angående möjligheten af dess

försökande inhämtat de upplysningar, som varit att erhålla från andra seminarier. Att

få ett dylikt matställe till stånd såsom en statens anstalt torde icke vara att tänka

pa. ^ Att åter uppehålla det som privatföretag samt därvid säkerställa dess ekonomiska

bestånd och på samma gång möjliggöra tillräcklig prisbillighet för eleverna skulle helt

visst innebära så pass stora svårigheter och risker, att man icke därpå kunde grunda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

bestående framtida förhållanden. Väl kunde tänkas, att staten skulle kunna komma

att lämna understöd för ändamålet och ålägga seminariets myndigheter vissa förpliktelser

i fråga om ledningen af företaget. Detta åter skulle allt för lätt kunna bringa

dessa myndigheter i eu mycket svår ställning, då ju anordningen äfven härvid dock

blefve beroende af en mängd yttre förhållanden, öfver hvilka de icke kunde bestämma.

Af sådana skäl och särskildt då det gällde en läroanstalt med ett så stort antal lärjungar

(elever och barn) som den ifrågavarande, funne Dahlgren det framkastade förslaget,

om det ock skulle kunna tänkas lyckligt genomfördt, dock med hänsyn till de

ovissa möjligheterna för sitt förverkligande knappast kunna tagas med i räkningen.

För egen del har Dahlgren redan tidigt, om ock icke utan en viss

tveksamhet, gifvit förord åt tomtplatsen å domkyrkojorden. För de skäl,

som därvid varit för honom bestämmande, har han vid olika tillfällen

redogjort, slutligen i förutnämnda underdåniga skrifvelse den 13 november

1911, däri han anför:

»Afståndet mellan bostaden och läroanstalten är af större betydelse för serainarieeleven

än exempelvis för lärjungen vid ett allmänt läroverk. Den förre maste i regeln

oftare än den senare infinna sig vid sin läroanstalt, och han är mera beroende af de

hjälpmedel, som denna erbjuder honom för hans utbildning. Hvad seminariet i sistnämnda

afseende kan skänka skall i framtiden helt visst blifva mera och af ännu större värde

för eleven än för närvarande, och man vill då ock gärna tänka sig, att han skall

komma att begagna sig däraf ej blott under lärotimmarna, utan äfven för studier och

.öfningar, hvilka, på samma gång de ingå som led i seminariets utbildningsarbete, tillöka

äro af frivillig och individuell natur. Han bör inom vissa gränser hafva tillfälle att,

äfven utom den egentliga lärotiden, idka studier i seminariets läsrum och laboratorier,

öfva sig i piano- och orgelspelning på dess instrument, sysselsätta sig med slöjdarbete

i slöjdverkstaden, med trädgårdsarbete i trädgården och med kroppsöfningar på idrottsplatsen

eller i gymnastiksalen. Det ligger i seminariets intresse, att dess tillgångar

på sådant sätt blifva i möjligaste mån använda. Men uppenbart är, att väglängden mellan

elevens bostad och läroanstalten härvid spelar en icke oväsentlig roll och att långa

skolvägar blifva en hämsko på seminariearbetet. Härtill komma sedan de olägenheter,

som i hvarje skola äro förbundna med långa skolvägar, särskildt i fråga om möjligheten

att bereda en frukostrast så pass lång, att lärjungarna hinna att i sina hem i lugn

och ro äta ordentlig frukost. Visserligen kunna en del anordningar tänkas, som i någon

mån minska dessa olägenheter (inrättandet genom rektors försorg af frukostmatställe

i läroaustaltens närhet o. d.), men de äro vanskliga att genomföra och kunna

svårligen förhindra, att en del lärjungar antingen från hälsans eller ekonomiens synpunkt

sedt få det mindre bra, än önskligt vore.

Nu ligger den å kronojorden belägna platsen aflägset, nämligen från sadana stadsdelar,

där seminarieeleverna finna för sig lämpliga, d. v. s. sunda och billiga bostäder.

Och just den omständigheten, att den invidliggande stadsjorden är bestämd att upptagas

af villasamhällen, synes komma att för all framtid befästa detta förhållande. Möjligheterna

för stadens tillväxt åt ifrågavarande sida äro i allmänhet taget ganska begränsade.

Vid bedömandet af den betydelse, som detta kan hafva för den föreliggande

frågan, är ock att tänka på, att det nya seminariet är afsedt för dubbla klasser, hvadan

man har att räkna med ett antal af 240 elever i seminarieklasserna och omkring 150

barn i öfningsskolan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen
angående
tomtfrågan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Om de betänkligheter, hvilka jag af sådant skäl hyst med afseende på platsen å

kronojorden, under den tid, som förflutit sedan ärendet först kom under min handläggning,

icke blifvit häfda, har å andra sidan seminariets förläggning till domkyrkojorden norr

om staden visat sig, mera än jag i förstone tänkte, kunna gifva anledning till farhågor,

i hvilket afseende jag särskildt måst beakta seminarieläkarens för denna plats mindre

förmånliga utlåtande. Men att den är för ändamålet fullt användbar och i vissa afseenden

för detsamma väl ägnad, synes mig dock otvifvelaktigt. Och den betänklighet,

jag framhållit beträffande seminariets förläggning till kronojorden, innebär, om den öfver

hufvud taget är befogad, en olägenhet af svårare art än de olägenheter, som på

platsen å domkyrkojorden äro alt förvänta.

Skillnaden i de kostnader, som i ena och andra fallet uppkomma, synes mig

icke stor nog för att kunna komma i betraktande, åtminstone icke från de synpunkter,

hvilka jag i det föreliggande ärendet har att företräda. Därvid är ock att erinra därom

att den ifrågavarande kronojorden, vare sig den skulle användas till något annat statsändamål

eller komma att försäljas, måste anses äga högt värde, att det ändamål, för

hvilket köpesumman för tomten å domkyrkojorden skulle finna användning, väl kan

betraktas som ett statsintresse och att det af domkapitlet åsätta priset måste anses

vara mycket moderat.»

Ofverintendentsämbetet har å sin sida i skrifvelse till departementschefen

den 11 mars 1911 i tomtfrågan anfört, att af gjorda undersökningar

syntes vara ådagalagdt att, med hänsyn till såväl grundbottnens beskaffenhet

som sanitära förhållanden, af ifrågakomna byggnadsplatser företräde

syntes böra lämnas åt den å kronojorden söder om botaniska träd-''

gården belägna, men att, därest afseende fästes vid den af seminarierektor

framhållna fördelen, hvad anginge belägenheten i staden, ofvannämnda tomt

å ecklesiastikjorden ingalunda kunde betraktas såsom förkastlig ur byggnadssynpunkt,

om än grundläggningsarbetet där blefve förenadt med större

kostnader. I sin slutliga skrifvelse i ärendet den 28 november 1911 har

ämbetet beräknat skillnaden i de nämnda kostnaderna till sammanlagdt

20,000 kronor, men förklarat, att det »finner sig med afseende å de särskilda

hänsyn, domkapitlet och rektor härför åberopat, böra tillstyrka förvärfvandet

för ändamålet i fråga af den s. k. ecklesiastikjorden».

Det är att beklaga, att ingendera af de två platser, som funnits vara

de enda, hvilka för seminariets förläggning kunna ifrågakomma, erbjuder

i alla afseenden de egenskaper, som äro önskvärda för en läroanstalt af

ett folkskoleseminariums natur. Det synes mig emellertid, som skulle de

undersökningar och utredningar, för hvilka jag i det föregående redogjort,

tämligen oförtydbart gifva vid handen, att man af de två platserna

har att välja pinden å domkyrkans jon! norr om staden (kartskissen: g).

Samtliga i ärendet hörda myndigheter, hvilka öfverhufvud yttrat sig angående

valet mellan olika belägenheter, hafva uttalat sig för denna plats, och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

de skäl, som af seminariets rektor anförts för nybyggnadens förläggning till

ifrågavarande domkyrkojord hellre än till kronans jord söder om staden,

finner jag vara synnerligen beaktansvärda.

Om jag således äfven med bortseende från alla för seminariets intressen

främmande hänsyn måste ställa platsen å kronojorden i andra rummet,

kan jag icke heller underlåta att vid valet af tomtplats fästa väsentligt

afseende vid den underdåniga anhållan, som i fråga om denna jord

blifvit framställd från universitetets sida. Det synes mig uppenbart, att

det måste ligga i universitetets intresse att komma i besittning af markområdet

söder om botaniska trädgården, då detta möjliggör en naturlig

utveckling af de vetenskapliga institutioner, som redan finnas eller äro

afsedda att förläggas i detta områdes grannskap. Jag har ock för afsikt

att, därest förslaget om seminariets förläggning till domkyrkojorden vinner

Kungl. Maj:ts godkännande, i en följande punkt hemställa om aflåtande af

nådig proposition till Riksdagen angående upplåtelse af mark för universitetets

behof å kronans jord söder om botaniska trädgården (kartskissen: a1).

Den kostnadsökning, som seminariets förläggning till domkyrkojorden

måste medföra dels till följd af större grundläggningskostnader, dels till

följd af jordlösen, synes mig icke tillräckligt stor för att få afgörande

betydelse gent emot å ena sidan seminariets bästa, å andra sidan universitetets

välgrundade önskningar.

Mot den föreslagna tomtfiguren finner jag ingen anmärkning vara att

göra. Det pris af 1 krona 25 öre för kvadratmetern, som af domkapitlet

åsatts jorden i fråga, måste anses moderat och torde i väsentlig mån vara

bestämdt af intresse för seminariet. Det för tomten erforderliga beloppet

utgör 52,062 kronor 50 öre eller afrundadt uppåt 52,063 kronor. Till

jämförelse må nämnas att, enligt hvad upplyst blifvit, tomter i det invidliggande

lilla förstadssamhället Enhagen blifvit försålda till pris af 40 öre

för kvadratfoten, således omkring 4 kronor 50 öre för kvadratmetern. Rörande

de villkor i öfrigt, som af domkapitlet uppställts i samband med

försäljningen af mark till tomt för seminariet, villkor som af kammarkollegium

i allt hufvudsakligt förordats, finner jag ingen anledning till erinran.

Uppdraget att för folkskoleseminariet utarbeta byggnadsritningar och

uppgöra kostnadsberäkningar anförtroddes af öfverintendentsämbetet åt

tjänstgörande arkitekten hos ämbetet Axel Lindegren. I anslutning till

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 131 käft. (Nr 171.) 4

Byggnads
frågan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Eungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 171.

en af Lindegren gjord byggnadsskiss och med stöd af en inom öfverintendentsämbetet

uppsatt, af chefen för folkskolebyrån i ecklesiastikdepartementet

gillad plan för ett dubbelklassigt seminarium utarbetade seminariets

rektor ett i enskildheter gående, motiveradt program för den blifvande

byggnaden. I samråd med chefen för folkskolebyrån upptog Dahlgren

därvid lokaler ej blott för ett s. k. dubbelseminarium, d. v. s. ett

seminarium med dubbla afdelningar inom hvar och en af de fyra årsklasserna,

utan äfven för en särskild seminariekurs för studenter, motsvarande

de ettåriga studentkurser, som för närvarande äro anordnade

vid seminarierna i Stockholm och Växjö.

Med ledning af detta program upprättade arkitekten Lindegren ett

byggnadsförslag, hvilket under beteckningen A ingår bland de ritningar och

handlingar, som från öfverintendentsämbetet blifvit i ärendet öfverlämnade.

Detta förslag skulle, utgiften för markförvärf oberäknad, betinga en kostnad

af 763,000 kronor. Med hänsyn till denna höga kostnadssumma

utarbetades af arkitekten ett nytt förslag efter inskränktare fordringar, i

de ärendet åtföljande ritningarna och handlingarna betecknadt som förslaget

B. Genom antagandet af detta förslag skulle kostnaden nedbringas

med ej mindre än 87,000 kronor eller till 676,000 kronor, därvid priset

liksom i föregående fall afser byggnader å ecklesiastikjorden norr om

staden.

De upprättade ritnings- och kostnadsförslagen öfverlämnades af öfverintendentsämbetet

till domkapitlet i Uppsala för yttrandes afgifvande.

Domkapitlet infordrade utlåtande af seminariets rektor, som i förut nämnd

skrifvelse den 13 november 1911 anförde:

Ritningarna afsåge byggnad för ett dubbelklassigt seminarium och därmed förenad

klass eller afdelning för studenter. Elevantalet i hvarje klass vore beräknadt

till 30, hela elevantalet således till 270. Från seminariet skulle årligen komma att

utexamineras inemot 90 lärare. Öfningsskolans lokaler afsåge att gifva utrymme åt en

dubbel folkskola af litt. B-formen, således upptagande 6 skolafdelningar jämte en högre

afdelning (20—24 barn i hvarje afdelning), hvarjämte möjlighet skulle finnas till ytterligare

uppdelning i mindre afdelningar allt efter undervisningens behof.

Ritningarna vore uppgjorda i samråd med Dahlgren och efter af honom utarbetad

promemoria. Det syntes honom, att det af arkitekten Lindegren utförda arbetet ägde

synnerligen störa förtjänster från såväl praktiska som estetiska synpunkter. Påpekas

borde, att seminariebyggnadens grundplan, som på ett i det hela utmärkt sätt motsvarade

läroanstaltens organisation, delvis vore betingad af byggnadsgrundens begränsning.

Dahlgren ansåge sig icke vid detta tillfälle behöfva ingå på eu utförligare redogörelse

för eller granskning af byggnadsförslaget. Att vid närmare undersökningar

magra smärre förändringar skulle befinnas behöfliga, vore att vänta, och skulle tillfälle

till sådana förändringars vidtagande sannolikt erbjuda sig vid arbetsritningarnas utförande.

De syntes i hvarje fall icke kunna blifva af den omfattning, att de komme att

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

inverka på kostnadsberäkningen i det kela. Med afseende på bostadshusen funne Dahlgren

en utvidgning af vaktmästarbostaden önskvärd, äfven om därmed måste följa en

inskränkning af utrymmet i rektorsbostaden.

Förslaget A upptoge flera lärorum för öfningsskolans räkning, gåfve större utrymme

i en del lokaler, bland andra samlings-, musik- och gymnastiksalarna samt kollegierummet,

medförde eu bättre förläggning af rummen för den naturvetenskapliga

undervisningen och en fördelaktigare anordning af trappuppgångarna samt torde ock

bättre tillåtit genomförandet af det arkitektoniska motivet. Det ägde därför gifvetvis

i och för sig företräde framför förslaget B. Detta sistnämnda förslag vore senare utarbetadt,

sedan verkställda byggnadstekniska beräkningar visat, att förslaget A ledde

till högre kostnader, än man väntat. Förslaget B innebure en reduktion i de afseenden,

där en sådan synts möjlig utan att för läroanstaltens framtida verksamhet allt för viktiga

intressen komme att äfventyras. Med hänsyn till den betydande minskning i kostnader,

som med förslaget B vunnes, ansåge sig Dahlgren böra förorda detsamma. Märkas

borde, att de jämförelsevis höga kostnaderna för boställshusen vid läroanstaltens

förläggning till domkyrkojorden förorsakades af de ogynnsamma grundförhållanden,

som där vore rådande utanför det begränsade område, dit lärohuset skulle förläggas

och där grunden utgjordes af fast berg.

Domkapitlet har i sin underdåniga skrifvelse den 15 november 1911

förklarat, »att domkapitlet, som icke har något att erinra mot ifrågavarande

ritningar och kostnadsförslag, anser sig böra på de af rektor

Dahlgren andragna skälen tillstyrka, att seminariebyggnaderna måtte komma

till utförande i enlighet med det med litt. B betecknade förslaget.

Öfverintendentsämbetet slutligen har i sin underdåniga skrifvelse den

28 november 1911 tillstyrkt, att de blifvande byggnaderna uppfördes efter

förenämnda, med B betecknade alternativförslag.

För byggnadsförslaget enligt alternativet B torde eu kort redogörelse

böra lämnas. Det upptager lärohus, rektorsbostad, vaktmästarbostad samt

några smärre uthusbyggnader.

Lärohuset utgöres af ett kufvudparti med två därtill sig anslutande flyglar, i det

inre bildande eu enda sammanhängande byggnad. Hufvudpartiet, som har fasad mot

sydost, innehåller i två våningar de 9 klassrummen för seminarieafdelningarna och en

större lärosal för öfningsskolan samt i tredje våningen och å vinden lärorum jämte arbetsoch

materiellrum för undervisningen i de olika grenarna af naturkunnigheten. Vinden

inrymmer ock en rad små rum för elevernas öfningar i piano- och orgelspelning.

Östra flygeln innesluter i sin främre del samlingssalen med därunder liggande lärarrum

och rektorsexpedition, i sin mellersta del på nedre bottnen biblioteks- och läsrum

och därofvan på öfre bottnen musiksalen, som ock är afsedd att utgöra samlingssal för

öfningsskolan, och slutligen i sin bortre del gymnastiksalen, i hvars källarvåning finnas

afklädningsrum, badanordning och tvättstuga. Västra flygeln, som är mindre, innehåller

i två våningar rum för öfningsskolan, hvarjämte å vinden teckningssalen är

inrymd. I källarvåningen under hufvudpartiet och västra flygeln finnas rum för trä- och

metallslöjd, ett frukostrum samt utrymmen för värmeledningen och för kolupplag. Utom

nu nämnda lägenheter samt nödiga förstugor, korridorer och trappor innehåller bygg
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
angående
byggnads
fr&gan.

28 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 171.

nåden några smärre rum, hufvudsakligen beböfliga till förvaring af inventarier och undervisniugsmateriell.

Byggnaden bvilar i sin helhet på berggrund. Dennas utsträckning

är nätt och jämt tillräcklig för byggnaden. Bergbottnen, som är täckt af grus,

befinner sig på växlande djup, hvadan de behöfliga betongarbetena blifva rätt betydande.

Rektorsbostaden är afsedd att uppföras af trä i två våningar på underlag af en

betongbädd. Den lösa byggnadsgrunden skulle ansenligt fördyra byggandet af stenhus;

äfven för ett trähus blir grundläggningskostnaden ganska afsevärd. Ritningen upptager

6 rum, jungfrukammare och kök samt tamburer och förrådsrum och i källaren

rum för centraluppvärmning samt förvaringsrum för bränsle och matvaror.

Yaktmästarbostaden, likaledes af trä, innesluter tre väl skilda bostadslägenheter,

en för vaktmästaren på 2 rum och kök, en för eldaren, äfven omfattande 2 rum och

kök, samt en för trädgårdskarlen å 1 rum och kök. Källare och vedbodar läggas

vid sidan af byggnaden.

Ett af arkitekten Lindegren lämnadt sammandrag af kostnadsberäkningen,

afseende läroanstaltens förläggning till domkyrkoj orden och byggnadernas

uppförande i enlighet med förslaget B, har följande utseende:

Lärohuset (utom grund)........................... kronor 404,000

Grundläggning för detta........................... » 50,500

Värmeledning............................................... » 35,000

Gas-, vatten- och afloppsledningar ...... » 34.000

Elektrisk belysning .................................... » 15,000

Rektorsbostad (utom grund)..................... » 30,000

Grund för denna ...................................... » 10,500

Vaktmästarbostad (utom grund) ............ > 15,000

Grundläggning för denna ........................ » 3,500

Skjul och källare.......................................... » 3,500

Planering och stängsel.............................. » 15,000

Oförutsedda utgifter och arfvoden......... » 60,000

Summa kronor 676,000.

I kostnaderna för lärohuset äro, såsom vanligt i liknande fall, inräknade

kostnaderna för vissa inredningsarbeten, särskildt för gymnastiksalens

samt tamburernas och korridorernas inredning. Den för planering

och stängsel beräknade summan lärer, enligt hvad. upplyst blifvit, vara

tillräcklig äfven till bestridande af kostnaden för anläggning af de för

skolgården och den blifvande trädgården nödvändiga skyddsplanteringarna.

Innan jag till Kungl. Maj:ts afgörande öfverlämnar här framlagda

byggnadsfråga, hvilken, såsom af det anförda framgår, innebär en betydande

statsutgift, anser jag mig böra erinra om ett förhållande, som

för denna frågas rätta bedömande är af väsentlig betydelse.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:a Nåd. Proposition Nr 171.

Genom de utredningar, som verkställts af folkundervisningskommittén,

måste det numera anses till fullo ådagalagdt, att på folkskolans område

en betänklig lärarbrist är rådande. Nämnda kommitté har i sitt för en

tid sedan afgifna betänkande rörande seminarierna uppvisat, att bristen

på fullt kompetenta lärare vid folkskolorna — hela antalet s. k. mindre

folkskolor därvid icke medräknadt — vid 1910 års början sannolikt uppgick

till ej mindre än 920 lärare, 485 manliga och 435 kvinnliga, samt

att denna betydande brist med hvarje år ytterligare ökas.

Häraf framgår, att de nuvarande folkskoleseminarierna icke äro tillräckliga

för att fylla det behof, som genom dem skulle fyllas. Folkundervisningskommittén

har ock föreslagit planmässiga åtgärder såväl för afhjälpandet

af den förhandenvarande lärarbristen som för ett rikligare

tillgodoseende af det årligen uppkommande behofvet af nya lärarkratter.

Till de af kommittén i första rummet föreslagna åtgärderna hör en sådan

utvidgning af folkskoleseminariet i Uppsala, som i det föreliggande byggnadsförslaget

förutsättes.

Den lärarbrist, hvarom jag nu erinrat, är förvisso för vår folkskola och

hela vår folkbildning af så menlig inverkan, att den påkallar snara och

kraftiga åtgärder för sitt afhjälpande. Skall vårt folkskoleväsen ej stanna

i växten utan vinna den utveckling, som från olika sidor framhålles såsom

nödvändig för att detsamma i ännu högre grad än hittills må blifva fruktbringande

för vårt folks andliga och materiella odling, måste uppenbarligen

de läroanstalter, som hafva att utbilda lärare och lärarinnor för.folkskolorna,

sättas i stånd att fylla sin uppgift, såväl med afseende på själfva

utbildningens beskaffenhet att denna må blifva den bästa möjliga, som

med afseende på antalet utbildade, att detta må komma att motsvara folkskolornas

faktiska behof.

Jag kan därför icke anse ett uppskof med den föreliggande byggnadsfrågan

vara tillrådligt, så mycket mindre som ett sådant helt visst

icke skulle göra de slutliga kostnaderna mindre. Jag måste ock anse det

föreliggande förslaget att göra folkskoleseminariet i Uppsala till ett dubbelklassigt

seminarium och därjämte med detsamma förbinda en särskild

utbildningskurs för studenter vara välbetänkt. Ej blott ur synpunkten af

den föreliggande lärarbristen är detta förslag till fullo motiveradt, utan

äfven ur ekonomisk synpunkt. Dubbelseminariet har redan genom beslutet

om Göteborgsseminariets om- och tillbyggnad samt beslutet om nybyggnad

för folkskoleseminariet i Falun vunnit statsmakternas godkännande,

och de ekonomiska skäl, som vid dessa besluts fattande varit för Kungl.

Maj:t och Riksdagen bestämmande, torde icke nu behöfva ytterligare

utvecklas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

Den kostnad, som det föreliggande byggnadsförslaget beräknats skola

medföra, eller 676,000 kronor, har jag funnit något större, än jag väntat.

Detta gäller jämväl om det af vederbörande rektor och domkapitel samt

af öfverintendentsämbetet förordade, med B betecknade mindre förslaget,

hvilket gifvetvis är det, som bör komma i betraktande, äfven om de arkitektoniska

och pedagogiska företrädena hos förslaget A äro att erkänna.

Det af rektor utarbetade byggnadsprogrammet utgör dock endast en tilllämpning

af grundsatser, som i det hufvudsakliga följts vid de senaste seminariebyggnadernas

uppförande, nämligen byggnaderna för seminarierna

i Luleå, Växjö, Göteborg och Falun. Intet är däri upptaget, som icke

måste anses väl behöfligt från undervisningens och studiearbetets synpunkt.

Och det arkitektoniska och tekniska utförande, som programmet erhållit

i byggnadsritningarna, torde kunna betecknas som flärdlöst och enkelt.

Utrymmet inom byggnadens murar är så fullständigt utnyttjadt, att man

snarast måste beklaga den allt för sparsamma förhandenvaron af utrymmen

för möjliga framtida behof.

Endast i ett afseende innebär byggnadsprogrammet en bestämd och

mera betydande utvidgning utöfver hvad vid föregående byggnader för

dubbelseminarier förekommit, nämligen i afseende på upptagandet däri

af den särskilda afdelningen för studenter. Denna afdelning har ej blott

kråft ytterligare ett klassrum utan gifvetvis äfven nödvändiggjort någon

ökning i storleken af samlingssalen och gymnastiksalen, i viss mån ock af

musiksalen och läsrummet. Eu särskild studentafdelning skulle egentligen därjämte

påkalla äfven eu större öfningsskola. Med hänsyn till den betydande kostnadsökning,

som däraf skulle följa, är öfningsskolan emellertid i förevarande

fall beräknad till samma storlek, som eljest för ett dubbelseminarium anses

erforderlig. Då det större antalet elevlektioner i ökad grad fordrar öfningsskolans

uppdelning i smärre afdelningar, har man emellertid till de 7 lärorum,

som densamma vid normal sammansättning upptager, för dess räkning

lagt ytterligare ett rum (å västra flygelvinden), hvilket dock har obetydlig

storlek och dessutom synes i viss mån hafva erhållits på bekostnad af

lokalutrymmet för teckningsundervisningen, som blifvit i saknad af s. k.

skuggrum.

Den nu nämnda, af den särskilda studentafdelningen betingade utrymmesökningen

innebär naturligtvis en rätt väsentlig kostnadsökning.

Om man med vederbörlig hänsyn tagen härtill likväl måste finna de beräknade

byggnadskostnaderna jämförelsevis höga, torde detta förnämligast

vara att tillskrifva grundförhållandena å den föreslagna tomtplatsen. För

själfva den stora hufvudbyggnaden erbjuder visserligen denna plats, såsom

förut nämnts, en efter uppsalaförhållanden ovanligt god grund, nämligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

fast berg. Men berggrunden är på det sätt begränsad, att byggnaden icke

kan, såsom exempelvis den af föregående års Riksdag beslutade seminariebyggnaden

i Falun, uppföras i en enda sammanhängande länga utan måste

brytas i fyrkant på ett sätt, som visserligen från praktisk synpunkt är

fördelaktigt och för ögat tilltalande, men som helt visst måst i någon mån

fördyra anläggningen. Berggrunden ligger dessutom delvis på rätt stort

djup, hvarför grundläggningsarbetet i det hela blir kostsamt. För de smärre

byggnaderna, rektors- och vaktrnästarbostäderna, finnes åter, såsom likaledes

förut blifvit nämndt, ingen fast byggnadsgrund, hvarför ock grundläggningsarbetet

för dessa byggnader, ehuru de äro afsedda att uppföras

af trä, blir jämförelsevis dju-t.

En sådan afprutning i kostnadsförslaget, att därmed skulle följa en

inskränkning i den föreslagna byggnadsplanen, kan jag icke tillstyrka, då

enligt min åsikt en afsevärdare inskränkning i denna plan skulle betyda

en minskning i ett eller annat hänseende af det framtida seminariets förmåga

att på rätt sätt fylla sin viktiga uppgift.

Emellertid har jag genom upplysningar, inhämtade från arkitekten

Lindegren, kommit till den uppfattningen, att en viss reduktion af anläggningskostnaden

torde kunna möjliggöras genom förenkling i vissa

hänseenden af det tekniska utförandet. Så t. ex. synes målningsarbetet

delvis kunna göras af billigare beskaffenhet, än i kostnadsberäkningen förutsatts,

den ljuddämpande underpanelen i lärosalarnas tak torde, om ock ej

utan olägenhet, kunna undvaras, den brandsäkra inredningen i vindsvåningen

lärer kunna utbytas mot putsad träinredning o. s. v. Den minskning

i anläggningskostnaden i dess helhet, som på detta sätt synes kunna

bringas till stånd, utan att byggnadsplanens ändamålsenlighet därigenom

vedervågas, har jag efter samråd med arkitekten funnit kunna uppskattas

till i rundt tal 15,000 kronor, och anser jag således, att beloppet af det

byggnadsanslag, om hvars beviljande framställning bör göras hos Riksdagen,

kan sättas till 661,000 kronor.

Vid kostnadsfrågans bedömande är icke att glömma, att ett folkskoleseminarium

af sådan organisation, som här föreslagits, blir och måste

blifva en ganska omfattande läroanstalt. Det framtida Uppsalaseminariet

är beräknadt för ej mindre än 270 elever, fördelade på 9 af delningar, och

dess öfningsskola bör komma att innehålla 140—170 barn, gossar och

flickor, i regeln fördelade på 7 afdelningar. Det är ock att ihågkomma,

att detta seminarium är afsedt att årligen kunna utexaminera inemot 90

lärare till folkskolornas tjänst, en effektivitet, som är 3 gånger så stor

som de nybyggda enkelseminariernas och nära 4 gånger så stor som det

nuvarande uppsaliensiska folkskoleseminariets. Tager jag samtliga nu

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 171.

berörda omständigheter i betraktande, synes mig den ifrågasatta statsutgiften

visserligen vara betydande men icke stå i oriktigt förhållande till

det statsintresse, som därmed skall tillgodoses.

Öfverintendentsämbetet har i sin förutnämnda underdåniga skrifvelse

den 28 november 1911 hemställt, att byggnadsanslaget skulle utgå under

tre år, och att för år 1913 måtte anvisas ej mindre det behöfliga beloppet

för tomtförvärf eller 52,062 kronor 50 öre än äfven för byggnadsarbetets

bedrifvande 176,000 kronor eller sammanlagdt 228,062 kronor 50 öre.

Jag har emellertid ansett lämpligt, att beloppet för år 1913 begränsas

till 200,000 kronor, hvilket belopp Kungl. Maj:t ock i årets statsverksproposition

föreslagit Riksdagen att för det ifrågavarande ändamålet taga

i beräkning.

När i sinom tid seminariebyggnaderna nalkas sin fullbordan, måste

medel anvisas för deras inredning och anskaffning af nödiga inventarier,

hvarom jag i detta sammanhang ansett mig böra erinra.

Skulle, såsom önskligt vore, tomtköpet kunna komma till stånd redan

under innevarande år, och arbetet för den blifvande anläggningen redan

då påbörjas, lärer hinder icke möta att med tillgångar, som kunna vara

för handen, förskottera de för ändamålet nödiga medlen.

Hvad slutligen den nuvarande seminariebyggnaden i Uppsala beträffar,

kan något förslag till dess framtida användning icke för tillfället framläggas.

Det torde emellertid icke komma att möta svårighet att för

nämnda byggnad finna en för statsverket inkomstgifvande eller eljest med

det allmännas intressen öfverensstämmande användning.

Under åberopande af hvad jag förut yttrat angående inköp af tomt

för folkskoleseminariet i Uppsala och i öfverensstämmelse med hvad jag

nu anfört i den föreliggande byggnadsfrågan tillstyrker jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till inköpande af ett område om 41,650 kvadratmeter

utaf en under Uppsala domkyrka lydande,

norr om Uppsala stad belägen jord bevilja ett belopp

af 52,063 kronor samt till uppförande å sagda område

af nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med för ändamålet af

arkitekten Axel Lindegren uppgjorda och af öfverintendentsämbetet

förordade ritningar och förslag bevilja

ytterligare ett belopp af 661,000 kronor eller sålunda

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 171.

tillhopa 713,063 kronor och däraf på extra stat för

år 1913 anvisa ett belopp af 200,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att, därest tomtköpet skulle komma

till stånd och arbetet för den blifvande anläggningen

påbörjas redan under innevarande år, af förhandenvarande

tillgångar förskottera för ändamålet nödiga medel.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,

i nåder bifalla; och skulle nådig proposition af den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till

Riksdagen.

Ur protokollet:

A. B:son von Hedenberg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 131 höft■ (Nr 171.)

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

KARTA ÖFVER UPPSALA

Vader kvarnsgärdet

PeteretunrL

wm

Till StacÄholm

mm.

/Fattiggård

WkW

I> ornhyrko
sysslomannens
------1
l&njm

y sd/fo rd\

Enluu

IM

Wmm

Univ.

idrottsbana.

Slottet

Akadem

sjnWruset

Al Ilo.

lärav;

''xiitTBibl

Grusgrop

I Farb.

Blåsea
-

otaan.

träd

Ég| Stabbj-li uid

Observa

taraet

gärde]

JfronojoixL

FcklesiastUgord

Eriks

lund.

Kasc

Abadaidjord

Stadsjord

U-pplands

gemente

Spårväg

SKALA |: 10000

Kåb agande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.