Sök i Ratio Lex

Angående understödjande af folkbiblioteksväsendet

77 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:179, Angående understödjande af folkbiblioteksväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

1

Nr 179.

Kunql. ''Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understödjande

af folkbiblioteksväsendet; gifven Stockholms slott

den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

till understödjande af folkbiblioteksväsendet bevilja

ej mindre å ordinarie stat ett förslagsanslag af 170,000 kronor att utgå:

dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af departementschefen

i statsrådsprotokollet angifna villkor, med ett belopp af lägst 40

kronor och högst 400 kronor, för år räknadt, till kyrklig eller borgerlig

kommun, till sammanslutning af kommuner eller till lokal förening för

upprättande och underhåll af ett folkbibliotek eller ett system af sådana

(centralbibliotek med filialer) inom en och samma kommun eller sammanslutning

af dylika,

samt med ett belopp af lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för

år räknadt, till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola

eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium

för upprättande och underhåll af ett skolbibliotek eller ett system

af sådana (centralbibliotek med filialer);

dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af departementschefen

i statsrådsprotokollet angifna villkor, med ett belopp af lägst 3,000

kronor och högst 15,000 kronor, för år räknadt, till riksförbund (hela

landet omfattande förening), som har minst 20,000 medlemmar, för understödjande

af biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra sammanslutningar

med liknande syfte, med iakttagande därvid såväl att understöd

af statsmedel, som riksförbund under annan anslagstitel åtnjuter för sin biblioteksverksamhet,

skall tagas i beräkning vid bestämmandet af det här ifrågaBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 höft. (Nr 179.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

varande statsunderstödets belopp, som ock att sammanlagda summan af

till samtliga riksförbund utgående anslag icke må öfverstiga 45,00U kronor;

dels, likaledes enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af Kungl.

Maj:t fastställda villkor, till understöd åt fyra förinedlingsanstalter för vandringsbibliotek

och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagdt

belopp af högst 15,000 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor till bokförmedlingsanstalter

;

dels ock till arfvoden åt två bibliotekskonsulenter inom ecklesiastikdepartementet

med 9,500 kronor, däraf 5,600 kronor till en förste konsulent

och 3,900 kronor till en andre konsulent;

än äfven å extra stat för år 1913

dels ett belopp af 20,000 kronor till utarbetande af en grundkatalog

öfver för tolk- och skolbibliotek lämplig litteratur, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1912 af tillgängliga medel förskottera de belopp,

som kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets påbörjande

under sistnämnda år;

dels ock ett förslagsanslag af 50,000 kronor till understöd åt folkbibliotek

för deras verksamhet under år 1912 i enlighet med hittills gällande

bestämmelser.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition^ Nr 179.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvåkd,

Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t, på min hemställan,

föreslagit Riksdagen att i afbidan på nådig proposition angående omorganisation

af folkbiblioteksväsendet m. m. beräkna en höjning af förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek från nuvarande beloppet, 60,000

kronor, till 180,000 kronor eller med 120,000 kronor samt att på extra

stat för år 1913 beräkna dels till utarbetande af en grundkatalog öfver

för folkbibliotek lämplig litteratur ett belopp af 10,000 kronor, dels ock

till understöd åt folkbibliotek för deras verksamhet under år 1912 ett

förslagsanslag å 50,000 kronor.

Såsom angifves i det vid statsverkspropositionen fogade utdraget af

statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari 1912,

hade min företrädare i ämbetet den 7 december 1909 uppdragit åt dåva
-

Understödjande

af

folkbiblioteks

väsandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

rande amanuensen vid kungl. biblioteket, filosofie doktorn Valfrid Palmgren

att verkställa utredning angående boksamlingar i Sverige, hvilka vore

afsedda för folkbildning, samt att afgifva förslag angående de åtgärder,

som från det allmännas sida borde vidtagas för främjande af folkbiblioteksrörelsen.

Sedan doktor Palmgren den 28 september 1911 afgifvit »Förslag

angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande

af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige» och vederbörande inkommit

med däröfver infordrade utlåtanden, har jag, såsom i för utberörda

statsrådsprotokoll meddelats, på grund af Kungl. Maj:ts den 17 november

1911 gifna bemyndigande, den 27 i samma månad tillkallat fem sakkunniga

för att inom departementet biträda med beredande af frågan om

de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för befrämjande af det

allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Vid tiden för statsverkspropositionens

afgifvande befann sig ärendet ännu icke i sådant skick, att detsamma

kunde föreläggas Riksdagen.

Sedan emellertid de nämnda sakkunniga, hvilka utgjorts af professorn

Knut Kjellberg, folkskolläraren, föreläsningskonsulenten Nils Lundahl,

filosofie doktorn Valfrid Palmgren, seminarieadjunkten Oscar Olsson och

bibliotekarien Lars Wåhlin, fullgjort sitt uppdrag och den 25 januari 1912

aflämnat »Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek

och vissa riksorganisationers bibliotek» samt statskontoret yttrat

sig i ärendet, kan detsamma nu företagas till slutlig behandling. Såväl

doktor Palmgrens betänkande som de sakkunnigas utlåtande torde i aftryck

såsom bilaga få fogas till detta protokoll.

De bibliotek, hvilka nu nämnda utredningar och förslag afsett och

hvilka i den följande framställningen skola beröras, äro de boksamlingar,

som hafva till uppgift att tillgodose den stora allmänhetens behof af

läsning, således i främsta rummet kommunala bibliotek, »församlingsbibliotek»,

»folkbibliotek» o. d., vidare skolbibliotek, vissa föreningsbibliotek, som

afse att fylla likartade behof som de kommunala biblioteken, samt vanclringsbibliotek

och i samband med alla dessa bibliotek därjämte bokförmedlingsanstalter,

som hafva till syfte att underlätta bokanskaffningen för bibliotek

af förutnämnda slag. Utom ramen af förevarande fråga falla alltså dels

de stora statsbiblioteken, hvilka i främsta rummet hafva att tillgodose

vetenskapliga intressen och andra fackintressen, dels vissa stadsbibliotek,

hvilka i fråga om uppgiften närma sig de nyssnämnda statsbiblioteken och

hvilka liksom dessa äro af den omfattning, att de understöd, hvarom här

kan blifva fråga, för dem icke hafva någon betydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Innan jag öfvergår till en redogörelse för de förslag i afseende på folkbiblioteksväsendets

ordnande, som framställts af de nämnda sakkunniga,

tillåter jag mig att, under hänvisning till doktor Valfrid Palmgrens

nyssberörda utredning, lämna en kort öfversikt af de här ifrågavarande

bibliotekens hittillsvarande utveckling och nuvarande tillstånd samt att redogöra

för de brister i berörda hänseende, som framträdt.

Redan vid tiden för tillkomsten af 1842 års folkskolestadga stod det för mangen

klart, hvilken betydelse det äger för folkbildningen inom landet, att tillgång finnes

till sund och god litteratur. Så framhölls i de utskottsbetänkanden från 1840—1841 års

Riksdag, som angingo frågan om folkskolors upprättande, vikten af att sockenbibliotek

inrättades, därest man skall kunna hoppas på verkligt gagn af folkskolan, och sockenbiblioteken

betecknades rent af som »ett nödvändigt supplement till själfva skolundervisningen».

Folkskolestadgan af år 1842 innehöll ock ett åläggande för prästerskapet

»att uppmuntra till inrättande och begagnande af sockenbibliotek samt att därtill

tjänliga böcker föreslå».

Blefvo också de omedelbara frukterna af denna föga förpliktande bestämmelse

icke så afsevärda, måste dock det erkännande af bibliotekets betydelse som uppfostringsmedel

och af dess ställning såsom en offentlig angelägenhet, som innebars däri,

anses betydelsefullt.

Ett verksammare intresse för sockenbibliotekens utveckling visade sig under 1850- ock 1860-talen i samband med det starka allmänna folkbilduingsintresse, som utmärkte

denna tid. Inrättandet af sockenbibliotek fortgick ganska hastigt, och af uppgifter

från folkskoleinspektörerna, åt hvilka uppsikten öfver biblioteken är 18(51 anförtrotts,

framgår, att antalet sockenbibliotek i vårt land år 1866 uppgick till icke mindre än

1,265 och år 1868 stigit till 1,437.

Vid sistnämnda tidpunkt inträdde en vändning i den löftesrika utvecklingen på

detta område, närmast framkallad genom ett Kungl. Maj:ts utslag den 8 februari 1867,

hvarigenom förklarades, att högsta myndigheten öfver sockenbiblioteken tillkomme

kommunalstämman och icke kyrkostämman, bland annat af det skäl, att sockenbiblioteken

icke ansågos böra »betraktas såsom anstalter för den egentliga folkundervisningen».

Lösta från sitt samband med folkskolorna och undandragna uppsikten från

skolrådens sida begynte sockenbiblioteken snart föra en mera tynande tillvaro. I folkskoleinspektörernas

liksom i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes berättelser konstateras

sockenbibliotekens tillbakagång såväl i fråga om antal som beträffande bokbestånd och

användning. För år 1904 beräknar doktor Palmgren i sin utredning antalet sockenbibliotek

till omkring 1,100, af hvilka likväl enligt folkskoleinspektörernas vittnesbörd

de allra flesta befunno sig i synnerligen bristfälligt skick.

Eu undersökning af sockenbibliotekens ställning under år 1901, hvars resultat

meddelades i nådig proposition till 1905 års Riksdag, gaf vid handen, att förstnämnda

år i 580 landskommuner större eller mindre understöd beviljats åt sockenbibliotek och

liknande boksamlingar. Öfriga sådana i landsorten befintliga bibliotek voro sålunda i

saknad af hvarje offentligt understöd. Då medel saknades till förnyelse af bibliotekens

bokbestånd, som för öfrigt mången gång redan från början var mindre lämpligt sammansatt,

förlorade de all dragningskraft på allmänheten, och ej sällan blef deras tillvaro

fullkomligt glömd.

Folkbibliotekens

utveckling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

En följd bland andra af detta de offentliga bibliotekens tillstånd var, att på eu

mängd platser i landet genom enskilda personers eller föreniugars initiativ bibliotek

begynte upprättas för att tillgodose det behof af bildande läsning, som förefanns inom

vida kretsar, men som de offentliga biblioteken icke kunde fylla. Den öfvertygelseu

blef också allt mera allmän, att en uppryckning af de offentliga biblioteken icke vore

att hoppas, därest icke staten ingrepe och lämnade erforderligt understöd. Sedan frågan

om sockenbibliotekens ställning vid åtskilliga tillfällen bragts på tal inom Riksdagen, utan

att dess dryftande ledt till något beslut, enades kamrarna vid 1902 års Riksdag, med

anledning af en inom Andra kammaren af mig och herr Emil Hammarlund väckt motion

nr 90, om en skrifvelse till Kungl. Maj:t i frågan. Häri framhölls den betydelse, sockenbibliotek

och därmed jämförliga boksamlingar ägde, därigenom att de beredde många

samhällsmedlemmar ett välbehöfligt tillfälle icke blott att underhålla sin i barndomen

förvärfvade folkskolebildning och väcka mera ideella intressen, utan äfven för att motverka

den allt mer och mer rika tillgången på mindre god litteratur. Af särskild

vikt vore att kunna bereda de unga möjlighet att erhålla en god och sund läsning.

I detta afseende skulle mycket kunna uträttas genom statens bistånd till upprättandet

och underhållandet af omförmälda anstalter. Då Riksdagen funne förslaget om statens

understödjande af sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar, under vissa

villkor och med nödig begränsning, väl förtjänt att tagas under ompröfning och utredas,

ville Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och

på hvilka villkor statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek och med dem

jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen

kunde föranleda.

Med anledning af denna Riksdagens skrifvelse framlade Kungl. Maj:t, efter vederbörande

myndigheters hörande, för 1905 års Riksdag nådig proposition, hvari föreslogs,

bland annat, att Riksdagen skulle bevilja ett förslagsanslag å 60,000 kronor att användas

dels under vissa villkor till understöd af högst 75 kronor för år räknadt åt

skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling i nämnda

stä,der för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom till lokala föreningar,

hvilka af Kungl. Maj:t förklarades härutinnan likställda med skoldistrikt, för

upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, dels till understöd åt sådana centrala

föreningar, som verkade såsom förmedlingsanstalter åt bibliotek af omförmälda slag

eller upprättade vaudringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt,

till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett

sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor.

Riksdagen godkände den gjorda framställningen, ehuru med den förändringen att

understöd af högst 75 kronor, för år räknadt, skulle kunna tillkomma icke blott, såsom

Kungl. Maj:t föreslagit, skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt territoriell

församling i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom

lokala föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklarades härutinnan likställda med

skoldistrikt, för upprättande och underhall af föreningsbibliotek, utau jämväl lands- och

stadskommun för upprättande och underhåll af kommunbibliotek. I anslutning härtill

fastställdes af Riksdagen i afseende på statsbidragens storlek den bestämmelsen, att då

statsbidrag samtidigt utginge till såväl kommun som skoldistrikt, hvilka sammanfölle

med hvarandra, eller af hvilka ettdera området utgjorde en del af det andra, bidragens

sammanlagda belopp ej finge öfverstiga 75 kronor.

Med godkännande af Riksdagens beslut i hvad detsamma afvek från Kungl. Maj:ts

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

förslag utfärdade Kungl. Maj:t den 16 juni 1905 nådig kungörelse angående understöd

åt folkbibliotek, hvari förordnades:

A) att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för år räknadt,

må utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling

i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbihliotek, till lands- och

stadskommun för upprättande och underhåll af kommunbibliotek äfvensom till lokala

föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt eller

kommun, för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, under följande villkor:

1) att, då statsbidrag samtidigt utgå till såväl kommun som skoldistrikt, hvilka

sammanfalla med hvarandra eller af hvilka ettdera området utgör en del af det andra,

bidragens sammanlagda belopp ej må öfverstiga 75 kronor;

2) att föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som utgöres af

fem af föreningen valda ledamöter;

3) att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller bibliotekarie,

som bandhafver den närmaste skötseln af boksamlingen och däröfver upprättar katalog;

4) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider i veckan

kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten inom bibliotekets

verksamhetsområde;

5) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

6) att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

7) att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning af

böcker samt tryckning af katalog;

8) att vederbörande skoldistrikt, församling, kommun eller förening för samma

ändamål anslagit eller annorledes anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget;

9) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande folkskoleinspektörer;
10)

att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda af skoldistrikt, församling,

kommun eller förening anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket annat än

med inspektörens medgifvande; och

11) att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses, till

vederbörande skoldistrikt, församling eller kommun skola för införlifvande med dess

bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock att i sådan

händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan

förening med samma eller likartad! syfte; samt

B) att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande jämväl tilldelas

sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter åt bibliotek af

omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor,

för år räknadt, till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar,

dock till ett sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor.

I sammanhang härmed meddelades ytterligare följande bestämmelser för åtnjutande

af omförmälda statsbidrag:

att, då så väl kommun som skoldistrikt, hvilka sammanfalla med hvarandra eller

af hvilka ettdera området utgör en del af det andra, begära statsbidrag för af dem inrättade

folkbibliotek, statsbidrag skall utgå till hvardera af nämnda kommun och skoldistrikt

med högst 37 kronor 50 öre, dock att, därest på grund af de under A) punkterna

7) och 8) angifna villkor hela nämnda belopp icke får till endera utgå, men

den andra kommunen eller skoldistriktet för ifrågavarande ändamål anskaffat mera än

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17 U.

samma belopp, skillnaden mellan detta och hvad till förstnämnda kommun eller skoldistrikt

utgår må jämväl tilldelas den andra kommunen eller skoldistriktet, i den mån

ofvanberörda bestämmelser ej utgöra hinder därför;

att de enligt denna kungörelse utgående statsbidrag skola på rekvisition, som af

vederbörande biblioteksstyrelse bör för hvarje år göras senast före utgången af januar

månad året efter det, för hvilket statsbidrag sökes, i Stockholm af statskontoret och i

öfriga delar af riket af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter vederbörlig granskning

utbetalas, sedan folkskoleinspektören eller i Stockholm stadens konsistorium vitsordat

ej mindre riktigheten af de för statsbidragens erhållande lämnade uppgifter, än äfven

att öfriga härför föreskrifna villkor blifvit uppfyllda;

att lokal förening, som för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek vill

med afseende på rätt till åtnjutande af statsbidrag blifva förklarad likställd med skoldistrikt

eller kommun, skall härom göra underdånig ansökning med bifogande af de

uppgifter, på grund af hvilka föreningen anser sig vara förtjänt till erhållande af

understöd; skolande ansökningen af biblioteksstyrelsen ingifvas eller med allmänna

posten insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter hörande af vederbörande

folkskoleinspektör har att sist 2 månader efter det ansökningen inkommit med

eget yttrande till Kungl. Maj:t insända handlingarna; samt

att central förening, som verkar såsom förmedlingsanstalt åt folkbibliotek eller

upprättar vandriugsbibliotek och som önskar erhålla statsbidrag i enlighet med denna

kungörelse, må före utgången af september månad året före det, för hvilket bidrag

sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall fogas redogörelse

för verksamhetens art och omfattning jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna till

ledning för bedömande af anslagsbehofvet.

Därjämte föreskref Kungl. Maj:t, att § 1 mom. 5 af instruktionen för folkskoleinspektörer

den 11 november 1904 skulle erhålla följande ändrade lydelse:

»Honom åligger därjämte att, särskildt med hänsyn till bokurval och utlåningsverksamhet,

inspektera inom inspektionsområdet befintliga skolbibliotek för lärjungar

och lärare äfvensom, enligt de bestämmelser som äro eller kunna varda meddelade,

inom inspektionsområdet inrättade, med statsbidrag understödda församlings-, kommunocb

föreningsbibliotek.»

I och med de beslut i afseende på folk- och skolbibliotekens understödjande

genom statsmedel, som sålunda fattats, begynte ett nytt

skede i dessa bildningsanstalters utveckling. Genom dessa beslut hade de

erkänts såsom en angelägenhet af den vikt, att de vore förtjänta af statens

understöd, och det beviljade statsbidraget var ägnadt att främja uppkomsten

och utvecklingen af sådana bibliotek. Möjlighet hade därmed ock beredts

att genom det allmännas representanter öfva en mera verksam kontroll

och ledning på förevarande område.

Då emellertid härvid i fråga om lämpligaste sättet ingen erfarenhet

fanns att bygga på, är det gifvet, att de år 1905 fattade besluten om

statsunderstöd åt biblioteken i flera hänseenden voro att anse som ett

försök. Hvad angår maximibeloppet för statsbidraget till hvarje särskildt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 9

bibliotek, betecknades detta i det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokollet

såsom ett förslag tillsvidare, framställdt »innan någon erfarenhet

föreligger om huru ett eventuellt statsanslag skulle komma att verka».

Under den följande tiden har gifvetvis åtskillig erfarenhet i sådant afseende

vunnits, och det torde nu vara möjligt såväl att öfverblicka den utveckling

å ifrågavarande område, hvartill 1905 års lagstiftning gifvit anledning,

som ock att urskilja de brister, som ännu vidlåda folkbiblioteksväsendet i

vårt land och som tarfva rättelse.

För ett bedömande af folkbibliotekens nuvarande tillstånd lämnar, såsom

jag nyss antydt, doktor Palmgrens omfattande undersökning ett rikhaltigt

material. I det följande skall jag lämna en kortfattad öfversikt af de resultat,

hvartill hennes undersökning ledt.

De uppgifter, som kunnat anskaffas rörande fasta, för den stora allmänhetens

behof afsedda boksamlingar i vårt land, gälla gifvetvis i främsta rummet de bibliotek,

som åtnjuta statsunderstöd. Rörande andra bibliotek med liknande syfte stå blott

mera undantagsvis några närmare uppgifter till buds. Först har man alltså att

undersöka de statsunderstödda folkbiblioteken, församlings-, kommun- och skolbibliotek

samt vissa föreningsbibliotek, livilka på ansökan förklarats berättigade till statsunderstöd.

j “

Därvid synes det icke vara möjligt att skilja skolbibliotek och för vuxna afsedda

boksamlingar från hvarandra, enär någon klar begränsning af bibliotekens verksamhetsområde

vanligen icke genomförts. Icke heller är det med ledning af nu tillgängliga

uppgifter möjligt att afgöra, hvilka boksamlingar böra betecknas som församlingsbibliotek

och hvilka som kommunbibliotek. De af föreningar upprättade

biblioteken bilda däremot en grupp för sig.

De föreliggande uppgifterna ådagalägga med all tydlighet, att 1905 års beslut

öfvat en afsevärd inverkan på de med understöd försedda och därför något bättre

utrustade folkbibliotekens antal. Tydligast visar sig denna inverkan på landsbygden;

helt naturligt, då redan före nämnda år ett stort antal städer ägde folkbibliotek

och då dessutom de bestämda uuderstödsbeloppen vanligen spela en så ringa roll i

stadsbibliotekens budget, att man, åtminstone i större städer, ofta icke ens ansett

det mödan värdt att söka statsunderstöd. I den förutnämnda propositionen till

1905 års Riksdag uppgafs, såsom förut nämnts, med stöd af de till statistiska

centralbyrån insända primäruppgifterna rörande kommunernas finanser, antalet landskommuner,

som för år 1901 beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, till 580; det

åt dem beviljade anslagsbeloppet uppgick till 36,555 kronor 49 öre. Den af doktor

Palmgren företagna undersökningen ger vid handen, att antalet församlings- och

kommunbibliotek, som erhållit statsbidrag, utgjort under år 1906 548, är 1907 656

och år 1908 738. Samtidigt har antalet statsunderstödda föreningsbibliotek ökats från

40 år 1906 till 68 år 1907 och 82 år 1908. Medtagas äfven städernas statsunderstödda

bibliotek af båda arterna, far man följande öfversikt öfver antalet statsunderstödda

folkbibliotek:

Bihang till Riksdagens Protokoll 1912. 1 sand. 138 höft. (Nr 179.) 2

Folkbibliotekens

nuvarande

tillstånd.

De statsunderstödda

folkbiblioteken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Statsunderstödda folkbibliotek.

År 1906

År 1907

År 1908

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Städer ............

37

9

46

61

16

68

66

724

69

738

16

82

75

820

Landsbygd......

648

40

588

666

Hela riket............

585

49

634

707

83

790

797

98

895

I fråga om de statsunderstödda bibliotekens förekomst i olika delar af landet

lämnar doktor Palmgrens undersökning närmare upplysning (Förslag sid. 131 tf.

och tab. 1, 3 och 4;. Här må blott erinras därom, att år 1908 af landets 93 stadskommuner

60 och af dess 2,410 landskommuner 795 hade ett eller flera statsunderstödda

bibliotek och att sålunda af samtliga 2,503 kommuner 855 eller omkring 33 %

ägde sådana bibliotek, hvaremot 1,648 eller omkring 67 % saknade dylika. De kommunoch

församlingsbibliotek, som erhållit statsbidrag, hafva i flertalet fall icke varit nyinrättade

utan utgöras af äldre sockenbibliotek, som väckts till nytt lif och lyckats vinna

kommunalt understöd genom möjligheten att erhålla understöd af statsmedel.

Beloppen af de till folkbibliotek under åren 1906—1908 utbetalade statsbidragen

framgå af följande öfversikt:

Statsunderstödens totalbelopp.

År 1906

År 1907

År 1908

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Städer

2,243.97

27,464.6 7

626.28

2,869.55

29,594.7 7

3,300.94

35.806.96

1,069.08

4,198.72

4,360.02

40,005.68

3,732.83

39,491.88

1,119.21

4,781.78

4,852.04

44,273.11

Landsbygd......

2,140.16

Hela riket......

29,697.94

2,766.38

32,464.3 9

39,107.90

5,257.80

44,365.70

43,224.16

5,900.99

49.125.15

Fördelas dessa understödsbelopp på antalet statsunderstödda bibliotek under

samma år, finner man följande medelbelopp för statsbidragen:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

11

Statsunderstödens medelbelopp.

År 1906

År 1907

År 1908

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Försam- lings- och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Städer............

60.63

69.59

62 38

64.7 2

70.61

66.06

63.27

69.95

64.69

Landsbygd......

60.10

53.50

50.33

64.58

61.75

55.26

63.51

68.31

53.99

Hela riket............

50.77

56.4 6

51.21

55.82

63.35

56.16

54.23

6O.21

54.89

Nu meddelade siffror ådagalägga, att samtidigt därmed att de statsunderstödda

bibliotekens antal ökats, jämväl de till hvarje bibliotek utgående understödsbeloppen

i det hela ökats. Och då ju statsbidragets belopp förutsätter ett minst lika stort

bidrag af församling, kommun eller förening, är tydligt, att också, de bidrag, som

församlingar, kommuner och föreningar lämnat de särskilda biblioteken, undergått

ökning.

Af skäl, som doktor Palmgren närmare utvecklat (Förslag sid. 119 ff., sid. 138 f.),

kan man antaga, att de bidrag, hvilka från sistnämnda hall kommit biblioteken till

godo, varit något större än statsbidragen, och att årliga medelinkomsten för de statsunderstödda

biblioteken uppgått till 125—150 kronor. Doktor Palmgren papekar, att

de belopp, öfver hvilka biblioteken haft att förfoga, i det hela måste betraktas som

otillräckliga, då det vore tydligt, att en årsinkomst på 125—150 kronor för ett

bibliotek, hvarmed skall bestridas icke blott inköp af nya böcker utan ock alla öfriga

ifrågakommande utgifter för bindning, lokalhyra my m., icke kunde förslå långt. Hon

framhåller vidare, att de inkomstbelopp, hvaröfver vissa bibliotek, af minimibeloppen

för statsbidragen (kronor 1,95; 3,76; 4,61 o. s. v.) att döma, haft att förfoga, varit så

obetydliga, att de uppenbarligen på intet sätt kunnat motsvara ens de blygsammaste

kraf. En närmare granskning af de utdelade statsbidragens storlek visar emellertid,

att äfven i nu berörda hänseende en utveckling till det bättre försiggått, och att särskilt

antalet bibliotek, som nått upp till maximigränsen för statens bidragsbelopp, afsevärdt

ökats, såsom framgår af följande tabell:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

För åren 1906—1908 statsunderstödda biblioteks fördelning i grupper

efter statsbidragets storlek.

Statsbidragets belopp,

kr.

Antal bibliotek

År 1906

År 1907

År 1908

I

allt

Däraf

I

allt

Däraf

I

allt

Däraf

Städs-

Lands-

bygds-

För-

sam- lings- (skol-)o

kom- mun-

Före-

nings-

Städs-

Lands-

bygds-

För-

sam-

lings-

(skol-)o.

kom-

mun-

Före-

nings-

Städs-

Lands-

bygds-

För-

sam- lings- (skol )o.

kom- mun-

Före-

nings-

T. o. m. 10 kr....

Öfver 10 t. o. m. 25 » ...

» 25 » 60 » ...

»50 » 75 » ...

Däraf 76 » ...

Summa

11

87

230

306

197

i

12

33

22

10

87

218

273

175

ii

84

213

277

177

3

17

29

20

6

87

222

475

338

3

10

63

43

6

84

212

422

293

6

86

204

411

287

i

18

64

49

10

90

296

499

351

21

54

48

10

90

275

446

sos

10

87

265

435

300

3

31

64

51

634

46

588

585

49

790

66

724

707

83

895

75

820

797

98

Hvad angår bibliotekens förläggning inom de särskilda orterna, bar den gjorda

undersökningen visat, att den i många fall icke är tillfredsställande, särskildt i landskommunerna.

Merendels synas biblioteken där hafva fått förblifva på de platser, där

för årtionden sedan t. ex. sockenbibliotek anlades, äfven om orternas befolkningscentra111

genom nya samfärdsmedels tillkomst väsentligen förskjutits. Doktor Palmgren

framhåller, att härigenom bibliotekens användbarhet förminskas och framför allt den

förmåga att locka och inbjuda, som borde utmärka dem, nästan fullständigt försvinner.

Icke heller äro de lokaler, hvari biblioteken äro inrymda, alltid tillfredsställande. Endast

i sällsynta^ fall finnes inom bibliotekslokalen läsrum anordnadt, något som åtminstone

på många platser vore synnerligen önskvärd!. Biblioteket är ej sällan inrymdt

a skolhusets^ vind, i dess materiellrum eller i någon därtill hörande garderob.

Orsaken till nu pavisade missförhållanden torde väl stundom vara tanklöshet och

bristande insikt om betingelserna för bibliotekens verksamhet. I de flesta fall är det

dock bristen på medel, som föranleder tillgripandet af den billigaste möjliga lokal för

den anskaffade boksamlingen.

. I afseende pa bibliotekens bokbestånd har den gjorda undersökningen gifvit anlednmg

till väsentliga anmärkningar. Dessa gälla saväl antalet volymer som urvalet

åt böcker.

Fördelar man de för aren 1906—1908 statsunderstödda biblioteken i grupper

efter bokbeståndets storlek, får man följande öfversikt:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

13

För åren 1906—1908 statsunderstödda biblioteks storlek

vid början af året.

Bokbestånd vid årets

början

Antal volymer

Ant

a 1

b

i b 1

i o

t e

k

År

1906

Å r

1907

År

1908

Senaste år resp. bibi.

varit statsunderstöd t

Försam-

lings-

(skol-)

och

kom-

mun-

Före-

nings

Samt-

liga

Försam-

lings-

(skol-)

och

kom-

mun-

Före-

nings-

Samt-

liga

Försam-

lings-

(skol-)

och

kom-

mun-

Före-

nings-

Samt-

liga

Försam-

lings-

(skol-)

och

kom-

mun-

Före-

nings-

Samt-

liga

Öl) ........................

96

15

in

43

9

52

37

3

40

49

4

53

T. o. m. 100 .........

85

12

97

133

26

159

90

29

119

113

35

148

101— 200 .........

103

8

in

141

19

160

183

24

207

209

26

235

201— 300 .........

79

3

82

92

7

99

127

19

146

147

19

166

301— 400 ........

73

2

75

79

2

81

83

4

87

89

6

94

401— 500 .........

36

1

37

64

6

70

74

3

77

81

3

84

601— 760 .........

66

3

59

71

5

76

94

7

101

102

7

109

761— 1,000 .........

27

1

28

39

1

40

36

3

39

40

4

44

1,001— 2,000 .........

18

3

21

30

3

33

42

3

45

42

4

46

2,001— 6,000 .........

5

1

6

6

2

8

8

2

10

8

2

10

6,001—10,000 .........

—

—

—

—

—

—

—

1

1

—

1

1

Öfver 10,000 ........

Utan uppgift2).....

7

—

7

9

3

12

23

—

23

31

2

33

Summa j

585

49

634

707

83

790 |

797

98

895

911

112

1,023

!) Upprättadt först samma år, för livilket statsunderstöd första gången erhölls. — 2) I regel sannolikt

liktydigt med att resp. bibliotek upprättats först samma år, för hyll ket statsunderstöd första gången

erhölls.

Bortsedt från de under respektive år upprättade biblioteken samt från de bibliotek,

rörande hvilka inga uppgifter i förevarande afseende föreligga, ter sig en procenta

fördelning af biblioteken i storleksgrupper på följande sätt:

r

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Bokbestånd vid årets början

Antal volymer

Antal bibliotek

%

År 1906

År 1907

År 1908

Senaste år resp. bibliotek varit

statBunderstödt

Samtliga

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Samtliga

bibliotek

Förnäm] ings- (skol-) och

kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Samtliga

bibliotek

T. o. m. 100.........

18.S

21.9

14.3

13.6

33.0

16.8

101— 200 ..............................

21.5

22.1

24.9

25.1

24.5

26.1

201— 300 .............................

15.9

13.6

17.5

17.7

17.9

17.7

301— 400 ..............................

14.5

11.2

10.5

10.7

4.7

lO.o

401— 600 ............................

7.2

9.6

9.3

9.7

2.8

9.0

601— 750 ..............................

11.4

10.5

12.1

12.3

6.6

11.6

751— 1,000 .............................

5.4

5.5

4.7

4.8

3.8

4.7

1,001— 2,000 ..............................

4.1

4.5

5.4

6.1

3.8

4.9

2,001— 5,000 ..............................

1.2

1.1

1.2

1.0

1.9

1.1

5,000-10,000 ..............................

—

—

0.1

—

1.0

0.1

Öfver 10,000 ..............................

—

—

—

—

—

—

Summa

100

100

100

100

100

100

Häraf framgår, att något öfver s/4 af samtliga bibliotek hvarje år (1906: 77.9 %;

1907: 78.4 %\ 1908: 76.5 %) ej ens kommo öfver halfva tusentalet volymer, sålunda

voro rena småbibliotek. Växlingarna de olika åren emellan äro, som synes, i stort sedt

ganska obetydliga; bland de smärre grupperna är det egentligen den lägsta, bibliotek

med t. o. m. 100 volymer, som företer några större skiljaktigheter.

Sammanräknas aDtalet volymer inom de bibliotek, för hvilka uppgifter föreligga,

får man för 805 sådana bibliotek ett sammanlagdt bokbestånd af 310,160 volymer.

Af detta antal tillhörde 49,496 volymer 69 stadsbibliotek och 260,664 volymer 736

landsbygdsbibliotek; 713 kommunala bibliotek af olika slag hade sammanlagdt 276,025

volymer, medan 34,135 volymer kommo på 92 föreningsbibliotek. Af sistnämnda

bibliotek hade de 16 i stad belägna ej mindre än 18,416 volymer, under det ett

mindre volymantal, 15,719, tillhörde 76 föreningsbibliotek å landsbygden. I medeltal

hade stadsbiblioteken 717 volymer för hvarje bibliotek, landsbygdsbiblioteken 354;

genomsnittsstorleken för de kommunala biblioteken af olika slag var 387, för föreningsbiblioteken

371. Af de sistnämnda hade stadsbiblioteken i genomsnitt 1,151 och landsbygdsbiblioteken

207 volymer.

I fråga om bokurvalet påpekar doktor Palmgren först och främst, att fordringarna

därpå måste blifva helt olika, allt efter som en boksamling är afsedd att vara företrädesvis

eller uteslutande ett skolbibliotek eller ett allmänt, för ortens samtliga invånare

tillgängligt bibliotek. Den sammanblandning af skolbibliotek och allmänna bibliotek,

som så ofta förekommer, betecknas därför såsom synnerligen olämplig. Vidare anmärkes

saknaden af uppslagslitteratur, en brist som med den alltjämt försiggående utvidg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

ningen af den stora allmänhetens intressekrets blir alltmera kännbar. Bland direkt

kunskapsgifvande litteratur saknas ofta sådan, som kan erbjuda bildnings- och förkofringsmöjligheter

åt människorna i deras egenskap af yrkesutöfvare af olika slag, och

sådan, som i öfrigt kan anknyta till intressen, hvilka redan äro för handen bland

bygdens befolkning.

Beträffande bibliotekens samlingar af skönlitteratur anmärkes, att på flera håll

öfversättningslitteraturen fått för stor öfvervikt öfver den inhemska litteraturen,

samt att ej sällan med biblioteken införlifvats vissa arbeten, hvilka ur moralisk synpunkt

måste anses olämpliga för offentliga boksamlingar. Orsakerna till de brister

i afseende på bibliotekens bokbestånd, som konstaterats, synas vara att söka dels

däruti, att biblioteken ej sällan genom gåfvor fått sig tillförda mindre lämpliga

böcker, dels i bristande insikt hos de personer, som ombestyra bokinköpen och hvilka

ofta anskaffa en stor del af bokförrådet på bokauktioner eller genom förmedling af

antikvariska bokaffärer.

Vidare framhålles såsom betydelsefullt, att biblioteket hålles Öppet pa sadana

tider, som för allmänheten äro de lämpligaste. Att äfven härvidlag viktiga önskemål

i fråga om våra folkbibliotek ännu återstå att fylla, framgår af den förebragta

utredningen. Expeditionstiderna för de 895 statsunderstödda biblioteken år 1908 voro,

för så vidt de kunnat ur tillgängliga källor inhämtas:

Städer

Samtliga

Mer än en dag i veckan........................ 44

däraf: alla dagar eller alla söokendagar 7

1 dag i veckan .......................... ........ 30

däraf: söndagar .......................... 11

Mindre än 1 dag i veckan ........... 1

Summa 75

Omsätta i relativa tal blifva siffrorna:

Antal bibliotek

Landsbygd

Samtliga

Hela riket

Samtliga

367

363

48

411

119

109

17

126

441

423

48

471

249

228

32

260

12

ii

2

13

820

797

98

895

Städer

Samtliga

Mer än 1 dag i veckan ........................ 58.7

däraf: alla dagar eUer aUa söokendagar;

i % af totala antalet......................... 9.3

1 dag i veckan... ....................... 40.0

däraf: söndagar, i % af nästföregående rad 36.7

Mindre än 1 dag i veckan........... 1.8

Summa 100

Antal bibliotek i %

Landsbygd

Hela riket

Samtliga

Församlings- (skol-) o. kommun-

Förenings- Samtliga

44.7

45.5

49.0

45.9

14.5

13.7

17.s

14.1

53.8

53.1

49 o

52.6

56.5

53.9

66.7

56.2

1.5

1.4

2.o

1.5

100

100

100

100

Någon afsevärdare skillnad i fråga om öppethållande mellan kommunala bibliotek

och föreningsbibliotek synes icke förefinnas.

Såsom själfklart framhålles, att ett bibliotek icke kan motsvara sitt ändamål,

om det icke hålles öppet ens en gång hvarje vecka, och det kunde ifrågasättas, huruvida

ett dylikt bibliotek uppfyllde den nådiga kungörelsens villkor, att biblioteket

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.

»regelbundet vissa tider i veckan» skall hållas tillgängligt, och huruvida det sålunda

borde ifrågakomma till erhållande af statsbidrag. Men äfven en enda expeditionsdag

i veckan anser doktor Palmgren såsom en i allmänhet väl knapp tid för att möjliggöra

en tillräckligt liflig förbindelse mellan biblioteket och allmänheten.

Den nådiga kungörelsen år 1905 stadgar, att bibliotek för att erhålla statsbidrag

skall kostnadsfritt eller mot låg afgift hållas tillgängligt för allmänheten inom

bibliotekets verksamhetsområde. I afseende på förekomsten af låneafgifter vid de statsunderstödda

biblioteken har utredningen lämnat följande resultat:

Antal

bibi

i o t e k

År 1906

År 1907

År 1908

Försam- lings- bo!) och

kommun-

För-

enings-

Summa

Försam- lings- bo! ) och

kommun-

För-

enings-

Summa

Försam- lings- bo! •) och

kommun

För-

enings-

Summa

Med afgift (oafsedt plikt).........

189

40

229

228

74

302

261

86

347

a) lika för alla låntagare...

188

32

220

225

60

285

259

70

329

b) högre för icke-medlem (af

förening) än för medlem

_

6

6

—

11

11

—

11

11

c) endast för icke-medlem (af

församling, förening o. s. v.)

1

2

3

3

3

6

2

5

7

Helt och hållet utan afgift (oaf- sedt plikt).......................

339

6

345

414

7

421

437

7

444

Uppgift saknas .....................

57

3

60

65

2

67

99

5

104

Summa

585

49

634

707

83

790

797

98

895

Det visar sig alltså vara något mer än en tredjedel af de statsunderstödda biblioteken,

som upptaga afgifter af låntagare. Afgifterna utgå enligt olika beräkningsgrunder

och med olika belopp, vanligast för viss tid, men rätt ofta också för band

eller för gång utan angifven tidsbegränsning. I vissa fall synas beloppen vara väl

starkt tilltagna för att kunna betraktas som »lag afgift».

Hvad slutligen angår lånefrekvensen inom de statsunderstödda biblioteken, äro

de tillgängliga upplysningarna ganska ofullständiga och föga tillförlitliga. Det är sålunda

icke möjligt att afgöra, om utlåningen under de ifrågavarande åren tillväxt eller

ej. En beräkning af antalet boklån under år 1907 från de bibliotek, om hvilka uppgifter

i detta hänseende lämnats, tillsammans 805 bibliotek, har fört till ett antal af

620,332 boklån (599,887 hemlön och 20,445 lån på stället). Af dessa kommo 153,354

lån på biblioteken i städerna, 466,978 på landsbygdsbiblioteken. Förhållandet mellan

antalet lån och antalet volymer är i olika bibliotek mycket växlande, från 10—It

lån under året för hvarje volym ned till 1—2 län. De allra minsta biblioteken (om

till och med 100 volymer) visa den högsta utlåningsfrekvensen, i genomsnitt 4x/2 lån

under året för hvarje volym. Därefter sjunker siffran rätt starkt ned till biblioteken

om 401 — 500 volymer, men växer för de närmast större biblioteken upp till sådana

om 1,000 volymer, för att för de ännu större biblioteken återigen minskas. I genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 1<

snitt för samtliga bibliotek blir frekvenssiifrån ungefär 2, d. v. s. hvarje volym bär i

genomsnitt varit utlånad 2 gånger under året. Vid en fördelning på städer och landsbygd

samt på församlings- och kommunbibliotek å ena sidan och föreningsbibliotek a

den andra finner man följande tal för lånefrekvensen per 100 volymer:

Städer

Landsbygd

Hela riket

Församlings- och kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Församlings- och kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

Församlings- och kommun- bibliotek

Förenings-

bibliotek

314

303

175

239

191

273

Dessa siffror utvisa sålunda öfverlägsenhet beträffande lånefrekvensen för städerna

gent emot landsbygden samt för föreningsbiblioteken i förhållande till församlings- och

kommunbiblioteken.

I fråga om de här berörda biblioteken bör nämnas, att, enligt hvad den gjorda

utredningen gifvit vid handen, de i förutnämnda nådiga kungörelse meddelade bestämmelserna

för erhållande af statsbidrag visat sig icke vara i alla afseenden lyckligt affattade.

Häraf har vållats åtskillig'' oklarhet, som käft till följd, att i jämförelsevis

många fall understödsbelopp, som på begäran af vederbörande biblioteksstyrelse förordats

af folkskoleinspektören och utanordnats af länsstyrelsen, sedermera på grund af

anmärkning utaf kammarrätten måst återbäras. Såsom hämmande för bibliotekens

utveckling har det vidare betecknats, att statsbidragen utgå i efterskott, hvaraf blifvit

en följd, att antingen en betydande del af utgifterna måst förskotteras eller ock en

förskjutning i hushållsplanen måst äga rum, sa att för ett visst år beviljade medel

användts att täcka ett följande års utgifter. Slutligen har det visat sig, att de för

ansökning om statsbidrag stadgade formulären icke tillförsäkra myndigheterna alla för

kontrollen erforderliga uppgifter och ännu mindre gifva material för en öfversikt af

biblioteksväsendets utveckling och verkliga ställning.

Det har förut nämnts, att 1905 års kungörelse öppnade möjlighet äfven för

af föreningar upprättade och underhållna bibliotek att komma i åtnjutande af statsunderstöd,

och det har likaledes omtalats, att ett antal föreningsbibliotek begagnat

sig af denna möjlighet. Utom dessa statsunderstödda bibliotek förefinnas emellertid i

landet ett flertal bibliotek, upprättade af föreningar eller enskilda, med likartad!

syfte som kommunbibliotekens. Hit hör ett betydande antal s. k. arbetarbibliotek,

hvilka upprättats dels af arbetsgivare för deras arbetare, dels af arbetarna själfva.

Sådana bibliotek lära förefinnas vid de allra flesta mera betydande industriella anläggningar

i vårt land, och vissa af dem äro att räkna till de bästa bland vara folkbibliotek.

På åtskilliga platser upprätthållas bibliotek genom föreningar, som bildats med biblioteksverksamhet

som hufvudsakligt ändamål. På andra orter har denna verksamhet

tagits om hand af föreningar, hvilkas hufvudsyfte är ett annat men närbesläktadt, och

bland hvilka främst äro att märka vissa föreläsningsanstalter. Af 505 under år 1910

statsunderstödda föreläsningsanstalter hade omkring 40 egna bibliotek af växlande omfattning.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 3

Arbetarbibliotek,

föreningsbibliotek

m. fl.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Vandrings
bibliotek.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

En betydelsefull insats i folkbiblioteksrörelsen bar gjorts af vissa stora föreningar

hvilka vid sidan af sitt arbete för andra syften äfven ägnat uppmärksamhet åt biblioteksverksamheten.

Sådana äro Kristliga föreningen af unga män, en del nykterhetsföreningar,

^Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Svenska folkförbundet m. fl. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas den studie- och biblioteksverksamhet, som bedrifves

inom Sveriges storloge af I. O. G. T., hvilken verksamhet utmärker sig för en fast

organisation och genomförd planmässighet. Hufvudvikten lägges här på grundandet

af s. k. studiecirklar, sammanslutningar af ett antal personer på samma ort (läo-st 10,

högst 30), som vilja gemensamt ägna sig åt studiet af ett eller flera särskilda ämnen.

Med studiet af litteratur förbindas föredrag af cirkelns medlemmar eller af utomstående

personer samt diskussioner, under hvilka cirkelns medlemmar kunna utveckla

de tankar och synpunkter, en läst författare väckt hos dem. Vid arbetsårets slut öfverlamnas

cirkelns böcker till ett med densamma förbundet bibliotek, hvilket mot låg

afgift bednfver låneverksamhet äfven bland icke-medlemmar af föreningen. Medel till

inköp af litteratur erhåller studiecirkeln dels genom sammanskott af dess medlemmar,

dels genom anslag af den lokalafdelning af föreningen, till hvilken cirkeln är ansluten!

Ln af föreningen utsedd studieledare har öfverinseendet och högsta ledningen af föreningens

hithörande verksamhet. Hvilken rask utveckling, studiecirkelverksamheten

inom I. O. G. T. nått, framgår af en öfversikt af studiecirklarnas antal och de till

bokinköp för cirklarna använda medlen.

Arbetsår

1902/03.

1903/04.

1904/05.

1905/06

1906/07.

1907/08.

1908/09.

1909/10

1910/11.

Antal studiecirklar

(med bibliotek)

15

20

59

118

200

316

447

o56

672

Antal studiekurser förenade

med studiecirklarna

o

11

18

18

28

39

32

Studiecirklarnas sammanlagda

bokinköp, kr.

700.oo

l.OOO.o o

2,500. oo

6,081.30

10,303.50

16,605.io

21,462.15

27,037.18

32,506.7 7

Jämte de fasta folkbiblioteken, församlings- och kommunbibliotek samt föreningsbibliotek,

hafva under de senare åren bibliotek af helt annan typ, s. k. vandringsbibliotek,

kommit till användning. Det har i utredningen påpekats, att inom ett land

med så pass stor utsträckning och jämförelsevis så gles befolkning som vårt det aldrig

kan blifva möjligt att genom de till de olika bygdernas centrala delar förlagda fasta

biblioteken bereda lätt och bekväm tillgång till böcker äfven för den i aflägsna^

bygder bosatta befolkningen liksom att det i många fall just är hos denna befofkning

i dess isolerade belägenhet, som behofvet af läsning särskilt är starkt. Vandringsbiblioteket,

som omfattar ett mindre antal valda böcker, kan finna väg äfven till de

aflägsnaste bygder och tillgodose där förefintliga behof. Såsom förut nämnts, har från

ar 1905 statsbidrag lämnats åt vissa centrala föreningar för upprättande af vandrin^sbibliotek.

Huru dessa statsbidrag varit fördelade och hvilken omfattning vandringsbiblioteksverksamheten

haft under de senaste åren, framgår af följande af doktor

Palmgren uppgjorda öfversikt, hvars siffror likväl på grund af de föreliggande uppgifternas

ofullständighet icke torde vara fullt uttömmande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Måj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

19

Statsunderstödda centralanstalter för underhåll af vandringsbibliotek

åren 1906—1910.

År 1906

a) Understödda enligt kungl. för- ordningen den i®/8 1905.

Folkbildningsförbundet (Stockholm)....

Stats-

bidrag,

kr.

Antal

biblio- tek vid

årets

slut

Antal

utsän- da bib- liotek

under

året

Antal

rekvi- renter

af bib- liotek

under

året

Stats-

bidrag,

kr.

Antal

biblio- tek vid

årets

slut

Antal

utsän- da bib- liotek

under

året

Antal

rekvi- renter

af bib- liotek

under

året

Stats-

bidrag,

kr.

Antal

biblio- tek vid

årets

slut

Antal

utsän- da bib- liotek

under

året

Antal

rekvi- renter

af bib- liotek

under

året

1,600.00

37

45

42

1.600.00

48

61

69

l,500.oo

63

63

52

Stockholms arbetarbiblioteksförbund1)

—

—

—

—

300.oo

10

34

24

600.00

13

30

23

Föreningen Verdandi (Uppsala)............

500.00

9

400.00

13

400.00

13

Föreningen Heimdal (Uppsala)............

300. oo

3

300.00

12

300.00

12

Sveriges storloge af Goodtemplarorden

(f. n. Linköping)3) .......................

700.oo

4

8

8

700.00

10

10

10

8OO.00

13

21

21

Hvilans vandringsbibliotek (Skåne)4)

400. oo

10

17

9

400.oo

12

22

14

400.00

14

25

11

Västra Sveriges folkbildningsförbund

(Göteborg)........................................

600. oo

17

31

21

_

_

_

_

_

_

—

—

Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå

(Sköfde)5).......................................

_

_

_

_

_

__

_

_

300.oo

6

8

8

Folkbiblioteket i Luleå6)....................

—

—

—

—

500.00

19

7

6

600.00

19

7

7

Summa

4,000.00

80

IOI

80

4.100.00

124

134

113

4,900.00

153

154

122

b) Understödd på annat sätt7).

Svenska sällskapet för nykterhet och

folkuppfostran (Stockholm) ............

7)

30

68

41

7)

30

53

38

7)

32

47

48

Slutsumma

no

I69

121

154

187

iSi

185

201

170

År 1907

År 1908

a) Understödda enligt kungl. förordningen

af den 16/6 1905.

Folkbildningsförbundet (Stockholm)....

Stockholms arbetarbiblioteksförbund *)

Föreningen Verdandi (Uppsala)............

Förnningen Heimdal (Uppsala)............

Sveriges storloge af Goodtemplarorden

(f. n. Linköping)3)........................

Hvilans vandringsbibliotek (Skåne)4)

Västra Sveriges folkbildningsförbund

(Göteborg)........................................

Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå

(Sköfde) 5)........................................

Folkbiblioteket i Luleå6)....................

Summa

b) Understödd på^annat sätt7).

Svenska sällskapet för nykterhet och

folkuppfostran (Stockholm) ............

Slutsumma

År 1909

År 1910

1,600.00

74

121

95

1,500.00

84

118

96

600.00

!) 14

39

28

6OO.00

15

42

31

400.00

2) 18

400.00

2) 20

300.oo

16

300.00

20

800.00

16

26

25

800.00

19

26

26

400.00

15

23

17

400.oo

16

28

17

300.00

6

10

8

300.00

6

12

12

600.00

19

5

4

600.00

19

11

10

4,900.00

178

223

177

4,900.00

199

237

192

7)

42

63

49

‘)

42

61

51

220

286

326

241

298

243

Anm. Antal bibliotek vid årets slut: oafsedt om för tillfället utsända eller ej. — Antal utsända

bibliotek = summan af de gånger biblioteken utsändts under året. — Antalet rekvirenter

= antalet olika platser, hvartill biblioteken under året utsändts.

Noter.

_ *) År 1909 upprättades 4 nya

bibliotek, men öfverlämnaaes

3 förutvarande till annan korporation.

Biblioteken stanna

ofta på samma plats långt utöfver

de stadgade 3 månaderna.

I tabellen ingå ej s. k. grenbibliotek.

— 2) Enligt ansökningarna

om statsbidrag. — 3) Uppgifterna

afse arbets-(läs)-året

1906/07, 1907/08 o. s- v. och omfatta

såväl vanliga vandringssom

specialbibliotek; endast ett

bibliotek (som stannar 6 månader)

årligen pr rekvirent. —

*) Af studiebiblioteket,^ inrättadt

1909, ha växlande poster

utlämnats 1909 till 3, 1910 till 5

läsecirklar, utom enskilda boklån.

— 5) Biblioteken få stanna

å hvarje plats, tills de slutlästs.

— 6) Uppgifterna omfatta utom

vandrings- äfven s. k. grenbibliotek

(hvaraf kunna utrustas

ända till 100). — ") Genom särskilt

af Riksdagen beviljadt

anslag (fr. o- m. 1909 ur »brännvinsmedlen»)

i ett för sällskapets

hela verksamhet: 1906—1909

ärligen 4,000 kr., 1910 8,000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bokförmed
lings
anstalter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

De önskemål i fråga om vandringsbiblioteksrörelsens utveckling, som uttalats, gå

framför allt ut på att densamma bör så organiseras, att bibliotekens sammansättning

bättre kan anpassas efter olika bygders behof och intresse, samt att deras innehåll

oftare förnyas.

Slutligen är att i detta sammanhang erinra om den förmedling af böcker till de

olika biblioteken, som under senare år i vårt land bedrifvits af vissa centrala föreningar,

till hvilka i enlighet med bestämmelserna i 1905 års nådiga kungörelse utgått understöd

af statsmedel. Den år för år växande omfattningen af denna verksamhet framgår

af följande ur doktor Palmgrens framställning hämtade öfversikt:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Statsunderstödda bokförmedlingsanstalter åren 1906—1910.

21

Bokförraedlingsanstalt

a) Understödda enligt kungl. förordningen

af den 16/6 1905.

Folkbildningsförbundet (Stockholm)....

Sveriges storloge af Goodtemplarorden

(Stockholm)1) ................................

Stockholms arbetarbiblioteksförbund2)

Föreningen Yerdandi (Uppsala)3) ....

Föreningen Heimdal (Uppsala)............

Summa

b) Understödda på annat sätt4).

Svenska sällskap^ för nykterhet och

folkuppfotran (Stockholm) 4)............

Slutsumma

a) Understödda enligt kungl. förordningen

af den ie/6 1905.

Folkbildningsförbundet (Stockholm)....

Sveriges storloge af Goodtemplarorden

(Stockholm)4) .............................•••

Stockholms arbetarbiblioteksförbund2)

Föreningen Yerdandi (Uppsala) 3) ....

Föreningen Heimdal (Uppsala)............

Summa

b) Understödda på annat sätt4).

Svenska sällskapet för nykterhet och

folkuppfostran (Stockholm)4) ....

År 1906

Stats
bidrag
kr.

1.500.00

8OO.00

1.500.00

1.200.00

5,000.00

Bokrekvisitioner

antal belopp, kr,

262

189

295

Öl

797

213

1,010

27,300.oo

6,962.87

13,724.73

47,987.60

15,533.20

63,520.8°

År 1909

1,500.0 0

800.00

400.00

l.öOO.oo

900.00

5,100.00

Slutsumma

373

629

282

64

1,348

295

1,643

28,785.00

19,567.10

12,227.45

3,001.95

63,581.50

16,569.53

80,151.os

År 1907

Stats
bidrag
kr.

1.500.00

800.00

200.00

1.400.00

900.00

4,800.00

Bokrekvisitioner

antal belopp, kr.

309

312

171

87

879

309

1,188

29,500.00

10,641.10

9,691.37

7,027.17

År 1908

Stats
bidrag
kr.

1.500.0 0

800.00

400.00

1.500.00

900.00

Bokrekvisitioner

antal belopp, kr.

56,859.64

19,875.68

76,735.32

År 1910

1.500.00

800.00

400.00

1.500.0 0

900.00

5,100.00

234

877

211

62

1,384

313

1,697

23,160.00

29,120.26

7,977.96

3,247.oi

63,505.23

18,891.20

82,396.4 3

Anm. Bokrekvisitionernas belopp = kostnaden för rekvirenterna, i fråga om Folkbildnings*

förbundet angifven i rundt tal. — Uppgifterna om bokrekvisitioner torde i regel afse de inkomna,

undantagsvis de expedierade rekvisitionerna samt hänföra sig för vissa anstalter (jfr not 1 och 3)

delvis till ett med kalenderår ej sammanfallande arbetsår.

5,100,00

352

499

244

57

1,152

293

1,445

32,890.00

15,622.07

11,559.34

4,021.38

64,092.79

17,126.27

81,219.06

Noter.

i) Uppgifterna afse arbetsåret

(läsåret) 1906/1907,1907/1908 o. s.v.; det

långt öfvervägande antalet rekvisitioner

expedieras emellertid före jul,

sålunda resp. under kalenderåret

1906, 1907 o. s. v. Expeditionen handhafves

under I. O. G. T:s tillsyn af

Svenska nykterhetsförlaget i Stockholm,

hvilket tjänstgör som förmedlingsanstalt

i synnerhet för ordens

egna studiecirklar, men äfven för

åtskilliga bibliotek utom I. O. Gr. T.;

under 1906 och 1907 anlitade cirklarna

äfven Yerdandi som förmedlingsanstalt,

köpa därjämte fortfarande,

ehuru i allt mindre utsträckning,

genom bokhandeln.

Förmedlingen omfattar undantagsvis

äfven bindning af de rekvirerade

böckerna. — 2) Utöfvar ej bokförmedling,

men utgör en »förmedlingsanstalt

för direkta praktiska

råa och anvisningar till folkbibliotekens

tjänst». — 3) 1906: kalenderår;

1907: i/i—14/9 ; 190S—10 resp. »/« 1907- 14/91908 o.s.v. (siffrorna tagna ur resp.

ansökningshandlingar m. m ) — 4) Se

not 7 till föregående tabell; i belop
gen

för bokrekvisitioner ingå här icke

ostnaderna (1906—1910 resp. 2,574.50,

2,122.50, 2,574.50, 2,381.66 och 2,819.15

kr.) För genom sällskapet förmedlad

bindnin g af de rekvireradeböckern a

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Brister och

önskemål i

fråga om

folkbiblioteksväsendet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

.. , 1 fråga om bokförmedlingsverksamheteu liksom i fråga om vandringsbiblioteksrörelsen

liar framhållits behofvet af större enhetlighet och planmässighet genom verksamhetens

koncentration till ett fåtal kraftigare understödda anstalter.

Vid en öfverblick af folkbibliotekens nuvarande ställning i vårt land

finner man sålunda på skilda områden en i många hänseenden löftesrik

utveckling, framkallad såväl af det vaknande personliga intresse, hvilket från

olika håll ägnats dessa viktiga bildningsanstalter, som af det stöd och den

väckelse, statsmakternas beslut af år 1905 gifvit desamma.

Men därjämte framträda afsevärda brister i biblioteksverksamhetens

nuvarande organisation, brister som det gäller att söka undanröja, om

verksamhetens utveckling i fortsättningen skall blifva af den omfattning

och beskaffenhet, som önskligt är.

Med hänsyn till den ringa erfarenhet på det här berörda området,

man ägde vid affattandet af 1905 års bestämmelser, torde det måhända hafva

varit till fördel, att intet försök gjordes till genomförande af någon strängt

enhetlig organisation, utan att man, inom de fastställda ekonomiska gränserna,

lämnade fritt utrymme för olika organisationsformers utveckling.

Bibliotekstyper, Indika visat sig äga lifskraft och anpassningsförmåga, hafva

därigenom kunnat nå en utveckling, som under snäfvare gränser för statsbidragens

utdelning kanske icke skulle varit möjlig, och värdefull erfarenhet

för ett kraftigare genomfördt organisationsarbete har vunnits.

\ id en sammanfattning af de brister, som vidlåda vårt biblioteksväsen,

finner man saknad af organisation och planmässighet vara den

mest framträdande. Olika biblioteksformer med skilda uppgifter äro i

inanga fall ej med tillräcklig klarhet afgränsade från hvarandra, hvarför

de icke heller fått den anordning, som dessa uppgifter skulle kräfva.

Särskild! gäller detta om skolbiblioteket å ena sidan och församlings- eller

kommunbiblioteket å den andra. Skall det förra anordnas så, att det till

dels kan fylla också den uppgift, som tillkommer ett bibliotek af senare

slaget, är fara värdt, att ingendera uppgiften blir riktigt tillgodosedd.

I detta hänseende har den bestämmelsen i 1905 års kungörelse, att sammanlagda

beloppet af bidrag till skoldistrikt och kommun, hvilka sammanfalla

med hvarandra eller af hvilka ettdera området utgör en del af det andra,

icke må öfverstiga maximibeloppet för understöd till ettdera af nämnda

områden,, visat sig hafva särdeles ogynnsamma följder. Vidare medför bristen

pa organisation en splittring af krafter och tillgångar, som förringar verkningarna

af de lämnade understöden. Till uppkomsten af denna splittring

har den låga maximigränsen för statsunderstöden bidragit. Då understöd

kan lämnas till flera enskilda föreningar inom en och samma kommun,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

kan inträffa, att inom ett begränsadt område flera småbibliotek uppstå

med i det hela likartad uppgift och likartadt bokbestånd. Sammansloges

dessa till ett bibliotek, som erhölle den samlade understödssumman,

skulle detta enda på ett verksammare sätt än samtliga småbiblioteken

vara i stånd att tillgodose olika behof och önskningar. Liknande skadliga

verkningar medför splittringen på vandringsbiblioteltens och bokförmedlingens

områden. Slutligen må påpekas den brist på samverkan mellan

olika bibliotek samt mellan biblioteken och föreläsningsverksamheten, som

i allt för många fall kommer till synes.

Det är emellertid icke blott splittringen, som hämmar bibliotekens

utveckling. Ännu mera hejdas denna af de ekonomiska understö aens

otillräcklighet. De anslag, hvaröfver biblioteken förfoga, äro i de flesta

fall alltför små, för att någon kraftigare utveckling genom dem skall kunna

åstadkommas. En afsevärd förbättring i detta hänseende torde icke

vara att förvänta, därest icke staten på ett långt verksammare sätt än hittills

lämnar kommunernas och de enskildas ansträngningar understöd.

Redan har antydts, att en förändring visat sig önskvärd i vissa af de

villkor, som nu äro fastställda för erhållande af statsbidrag. Detta gäller

framför allt den nyss nämnda bestämmelsen, som förhindrar en kommun

att erhålla fullt bidrag såväl till skolbibliotek som till kommun- eller församlingsbibliotek.

A andra sidan torde för undvikande af den splittring,

hvilken, såsom nyss påvisats, mångenstädes råder, vara nödigt att begränsa

den; rätt till statsbidrag, som nu kan medgifvas lokalföreningar. Tydligt

är nämligen, att statsbidragets fördelning bör ske på sådant sätt, att den

så långt möjligt är främjar krafternas sammanhållning.

Hvad slutligen angår ett flertal af de anmärkningar, hvartill en

granskning af folkbibliotekens bokbestånd och handhafvande ger anledning,

är klart, att de missförhållanden, som härvidlag komma till synes,

hafva sin förnämsta och egentliga orsak i bristen på insikt och erfarenhet

i hithörande ting hos dem, hvilka hafva bibliotekens vård sig anförtrodd.

I de flesta fall skulle det vara orimligt att hos de personer, som

mången gång med betydlig uppoffring af tid och mot ringa eller ingen

ersättning åtaga sig skötseln af folkbiblioteken, vänta den bekantskap med

litteraturen och den kännedom om bibliotekstekniska metoder, som äro

erforderliga, för att bokurvalet och bibliotekens handhafvande i öfrigt skall

blifva af den art, som vore att önska. Här kräfves sålunda upplysning

och ledning, anvisningar för ett lämpligt bokval, möjlighet att i olika hänseenden

erhålla sakkunniga råd samt stöd och uppmuntran i arbetet.

Kraftigare ekonomiskt understöd, större enhetlighet och planmässighet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Doktor Valfrid

Palmgrens

förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

i organisativt hänseende, sakkunnig upplysning och ledning äro alltså de

önskemål i fråga om våra folkbibliotek, som det gäller att söka se till

godo, därest den påbörjade utvecklingen på detta område skall på önskvärd!

sätt fortgå.

I sin förutnämftda utredning rörande folkbibliotekens ställning i vårt

land har doktor Valfrid Palmgren ock framlagt ett omfattande förslag

till åtgärder för undanröjande af de olägenheter och brister, som påvisats.

Förslaget afser:

höjning af de belopp, som skola kunna utgå som understöd åt de

särskilda biblioteken, och till följd däraf också höjning af det till ifrågavarande

ändamål af Riksdagen beviljade förslagsanslaget,

sådan förändring af villkoren för statsbidrags utgående, att dels den

nu i många fall förekommande splittringen på ifrågavarande område må

kunna förebyggas, dels ock större säkerhet vinnas för en lämplig sammansättning

af bibliotekens bokbestånd,

koncentration och större planmässighet i upprättandet och utsändandet

af vandrinarsbibliotek äfvensom i bokförmedlingen samt

upprättande inom ecklesiastikdepartementet af en biblioteksbyrå för

det allmänna biblioteksväsendet, hvarigenom behofvet af ledning och sammanhållning

skulle tillgodoses.

Förslagsställarinnan har sammanfattat sitt förslag i följande hemställanden:
I.

att statsbidrag må utgå till

1) hvarje skolbibliotek, för hvars utveckling och förkofran skoldistrikt, kommun,

församling eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;

2) ett kommunalt allmänt bibliotek eller bibliotekssystem (centralbibliotek med

filialer) inom hvarje kommun, för hvars utveckling och förkofran församling,

kommun eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;

3) hela landet omfattande föreningar, hvilka äga minst 20,000 medlemmar,

som understöd för bedrifvande af biblioteksverksamhet inom deras studiecirklar,

om föreningens biblioteksverksamhet är centraliserad under en af

föreningens centralorganisation utsedd ledning och om föreningens centralorganisation

för inköp och inbindning af böcker till studiecirklarna tillskjuter

minst två gånger så mycket som staten;

II. att en biblioteksbyrå för det allmänna biblioteksväsendet inrättas inom ecklesiastikdepartementet,

bestående af fyra konsulenter, af hvilka eu skall vara biblioteksbyråns

chef, samt med följande uppgifter:

1) att såväl inom departementet som gentemot skolor, kommuner, föreningar

och enskilda vara rådgifvare i alla ärenden, som röra skol- och allmänna

bibliotek;

2) att genom personliga besök i skol- och allmänna bibliotek följa biblioteksrörelsen

inom olika delar af landet och därvid utöfva en rådgifvande, väg
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

ledande och undervisande på samma gång som stödjande och uppmuntrande

verksamhet;

3) att utgifva årligen utkommande normal- och mönsterkataloger tor meddelande

af dels vägledning vid urval af böcker till skol- och allmänna bibliotek,

dels principer för upprättande af kataloger, klassificering af böcker

in. ni. d.;

4) att anordna och leda kurser för utbildande af bibliotekarier;

5) att biträda vid omorganisationen af folkskoleseminariernas bibliotek till lämplig

undervisningsmateriell i bibliotekskunskap för dessas lärjungar;

6) att årligen åt lärjungarna i folkskoleseminariernas högsta klass meddela

minst aderton timmars såväl teoretisk som praktisk undervisning i ett skolbiblioteks

rätta handhafvande;

7) att utgifva läro- och handböcker i bibliotekarieyrket, närmast afsedda för

skol- och allmänna bibliotek;

8) att granska dels ansökningarna om statsbidrag till skol- och allmänna bibliotek

samt föreningar och förmedlingsanstalter, dels alla dessa institutioners

ekonomiska och andra redogörelser;

9) att ingripa, där rättelser synas erforderliga;

10) att sammanföra och bearbeta från skol- och allmänna bibliotek samt föreningar

och förmedlingsanstalter inkommande statistiska och andra uppgifter

af intresse för det allmänna bibliteksväsendet;

11) att utgifva periodiska meddelanden angående det allmänna biblioteksväsendets

ståndpunkt och utveckling i vårt land, hvilka meddelanden äfven höra

innehålla råd och upplysningar i ett eller annat afseende rörande upprättandet

och handhafvandet af skol- och allmänna bibliotek och böra tillställas

de statsunderstödda institutionerna;

III. att de för åtnjutande af statsunderstöd till skol- och allmänna bibliotek samt

föreningar fastställda villkoren måtte erhålla följande i vissa afseenden ändrade

lydelse:

A. att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150

kronor, för år räknadt, må utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll

af skolbilliotek, dock att, därest skoldistrikt omfattar flera församlingar,

samma understöd må kunna utgå för skolbibliotek i hvar och en af dessa

församlingar, samt att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50

kronor, högst 500 kronor, för år räknadt, må utgå till lands-och stadskommun

för upprättande och underhåll af allmänt bibliotek, allt under följande

villkor:

1) att för hvarje bibliotek utses föreståndare eller bibliotekarie, som

handhar skötseln af boksamlingen och i öfrigt fullgör de åligganden,

som kunna anses tillkomma bibliotekarier för skol- och allmänna

bibliotek respektive;

2) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider

i veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänheten inom bibliotekets

verksamhetsområde;

3) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

4) att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 138 höft. (År 179.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

5) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda af bibliotekarie eller biblioteksstyrelse ur af ecklesiastikdepartementets

biblioteksbyrå utgifna kataloger och kostnadsfritt förmedlade

till biblioteken genom statsunderstödda förmedlingsanstalter;

6) att skoldistrikt, församling, kommun eller enskilda för bibliotekets utveckling

och förkofran tillskjuta minst lika mycket som staten;

7) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande

folkskoleinspektörer;

8) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda

af skoldistrikt, församling, kommun eller enskilda anskaffade

medel, ej ma afhändas biblioteket annat än med inspektörens medgifvande

;

B. att understöd ^af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år räknadt,

må utgå, till hela landet omfattande föreningar, som hafva minst 20,000

medlemmar, för dessa föreningars biblioteksverksamhet genom studiecirklar,

under följande villkor:

1) att föreningens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad

under en af föreningens centralorganisation utsedd ledning (studieledare,

studierektor eller dylikt) med uppgift att utöfva öfverinseende

och kontroll öfver föreningens nyssnämnda verksamhetsgrenar;

2) att beviljadt statsbidrag ma uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda inom studiecirklarna eller föreningen ur af ecklesiastikdepartementets

biblioteksbyrå utgifna kataloger och kostnadsfritt förmedlade

till föreningens centralorganisation genom statsunderstödd förmedlingsanstalt;
3)

att föreningen genom sin centralorganisation för studiecirkelverksamheten

tillskjuter minst två gånger så mycket som staten;

4) att nyssnämnda af föreningens centralorganisation anslagna medel må

användas endast till inköp och inbindning af böcker;

5) att studiecirkel för hvarje bibliotek utser föreståndare eller bibliotekarie,

som handhar skötseln af boksamlingen och bibliotekets verksamhet

i öfrigt;

6) att böcker af osedlig^ innehåll ej må med biblioteket införlifvas;

7) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda

af föreningens centralorganisation anslagna medel, ej må afhändas

studiecirkelns bibliotek annat än med föreningens studieledares

medgifvande;

8) att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslaget

inköpta böcker vid hvarje arbets(kalender)års slut må kostnadsfritt öfverlämnas

till det studiecirkeln närmast belägna och studiecirkeln eller

samma förening tillhöriga allmänna bibliotek;

C. att föreningarnas allmänna bibliotek, som genom statsunderstöds utdelande

till studiecirkelverksamheten blifva medelbart statsunderstödda, skola vara

underkastade följande villkor:

1) att allmänt föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse,

som utgöres af fem af föreningen valda ledamöter;

2) att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller

bibliotekarie, som handhar skötseln af boksamlingen och i öfrigt full
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

gör de åligganden, som kunna anses tillkomma bibliotekarier för allmänna

bibliotek;

3) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider

i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten

inom bibliotekets verksamhetsområde;

4) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;

5) att böcker med osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;

6) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande

folkskoleinspektörer;

7) att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej må afhändas biblioteket

annat än med inspektörens medgifvande;

8) att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,

till vederbörande skoldistrikt, församling eller kommun skola för införlifvande

med dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda

sätt förvärfvats; dock att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter

Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan förening med samma

eller likartad! syfte;

D. att de ytterligare bestämmelser, som meddelas i sammanhang med villkoren

för åtnjutande af statsbidrag, måtte innefatta:

a) att skol- och kommunalt allmänt bibliotek skall före den 15 juni till

Kung! Maj:ts befallningshafvande ingifva till Kungl. Maj:t ställd

ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogadt

formulär, med uppgift å beloppet af det bidrag, som anses erforderligt,

inom fastställda maximi- och minimigränser, jämte dels handlingar,

som innebära full garanti för att inkomster från annat håll

för det löpande året å minst lika stort belopp som det begärda statsbidraget

stå till bibliotekets förfogande, dels en redogörelse enligt

bifogadt formulär för respektive biblioteks verksamhet under det sistförflutna

kalenderåret; åliggande det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att till ecklesiastikdepartementet före den 15 juli insända ansökningshandlingarna

jämte eget utlåtande;

b) att centralorganisation för förening, som för biblioteksverksamhet

önskar bidrag af statsmedel, skall före den 15 juni härom till Kungl.

Maj:t insända ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med bifogadt formulär, med uppgift å beloppet (minst 2,500 kronor)

af det bidrag, som anses erforderligt, jämte dels handlingar, som bestvrka,

att föreningens eget under det sistförflutna arbets(kalender)- året använda anslag till inköp och inbindning af böcker för studiecirklarnas

räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp som det

begärda’ statsbidraget, dels en redogörelse i sammandrag, enligt bifogadt

formulär, för verksamheten vid studiecirklarna under det sistförflutna

arbets(kalender)året, dels äfven en redogörelse, enligt bifogadt

formulär, för verksamheten, likaledes under det sistförflutna

arbets(kalender)året, vid hvart och ett af föreningens allmänna, medelbart

statsunderstödda bibliotek;

IV a. att endast tre allmänna förmedling sanstalter för bokförmedling och vandringsbibliotek

(en för norra och eu del af mellersta Sverige, en för västra och vissa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

delar af mellersta Sverige och en för södra Sverige) må erhålla statsbidrag

för fullgörande af följande hufvuduppgifter:

att till alla statsunderstödda skol- och allmänna bibliotek kostnadsfritt förmedla

de såsom statsbidrag utgående böckerna;

att för lågt pris till de biblioteksinstitutioner, som så önska, förmedla

böcker, som önskas inköpta för andra medel än statsbidraget;

att bedrifva en systematiskt ordnad och väl planlagd vandringsbiblioteksverksamhet

inom de delar af landet, som hvarje förmedlinganstalts verksamhet

är afsedd att omfatta;

b. att endast en speciell förmedling sanstalt (i Stockholm) för verksamhet inom

föreningarnas studiecirklar må erhålla statsbidrag för fullgörande af följande

uppgift:

att till centralorganisationerna för de föreningar, som åtnjuta statsunderstöd

för studiecirkelverksamhet, kostnadsfritt förmedla de såsom statsbidrag

utgående böckerna;

c. att endast ett bibliotek, med verksamhet inom öfre Norrland, må erhålla statsbidrag

för upprättande af v ändring sbibliotek;

d. att nyssnämnda allmänna förmedlingsanstalter och bibliotek äga rätt att efter

till Kungl. Maj:t insänd ansökan, vid hvilken skall fogas vederbörligen styrkta

räkningar, af det under rubriken »Understöd åt skol- och allmänna bibliotek»

under riksstatens åttonde hufvudtitel beviljade förslagsanslaget årligen uppbära

ersättning för de nämnda förmedlingsanstalter och bibliotek åsamkade fraktkostnaderna

för utsändande af vandringsbibliotek;

e. att förmedlingsanstalt för bokförmedling och vandringsbibliotek och nämnda bibliotek

inom öfre Norrland, som önska erhålla statsbidrag i enlighet med denna

kungörelse, må före utgången af september månad året före det, för hvilket

bidrag sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall fogas

redogörelse, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogadt formulär,

för verksamhetens art och omfattning jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna

till ledning för bedömande af anslagbehofvet;

Y a. att den kungörelse, som af Kungl. Maj:t utfärdas rörande statsbidrag till ifrig a

varande biblioteks-(studiecirkel-) och förmedlingsverksamhet, måtte

1) erhålla följande ändrade rubrik:

»Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd åt skol- och allmänna

bibliotek»;

2) ändras sålunda,

att — i öfverensstämmelse med den föreslagna rubriken — ordet »folkbibliotek»,

där det förekommer, ersättes med orden »skol- och allmänna

bibliotek»;

b. att Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 1905 angående ändrad lydelse

af § 1 mom. 5 af förnyade nådiga instruktionen för folkskoleinspektörer den

11 november 1904 samt lagarna af den 16 juni 1905 angående dels ändrad lydelse

af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd

den 21 mars 1862, dels ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 må i

de punkter, där så anses erforderligt, ändras i öfverensstämmelse med den föreslagna

rubriken å kungl. kungörelsen angående understöd åt bibliotek af här
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

ifrågavarande slag: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd åt

skol- och allmänna bibliotek» ;

YI. att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om att för understöd

åt Sveriges skol- och allmänna bibliotek på ordinarie stat under riksstatens

åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor•, af hvithet anslag

dels högst 12,200 kronor må kunna på de villkor, Rom Kungl. Magt bestämmer,

användas till understöd åt förmedlingsanstalter för bokförmedling och

vandringsbibliotek och, undantagsvis, äfven åt bibliotek för upprättande af vandringsbibliotek,

dels 17,800 kronor må användas till aflöning af tjänstemännen

inom ecklesiastikdepartementets biblioteksbyrå.

Rörande den utförliga motivering, som lämnats såväl för grundtankarna

i detta förslag soin för dess detaljer, hänvisar jag till doktor Palmgrens

tryckta Förslag sid. 161—236.

Öfver doktor Palmgrens nu nämnda förslag hafva underdåniga utlåtanden

infordrats från riksbibliotekarien samt från samtliga domkapitel

och Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter folkskoleinspektörernas hörande,

hvarjämte folkbildningsförbundet i Stockholm, Sveriges storloge af

I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund, studentföreningen Verdandi,

studentföreningen Heimdal, föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek,

Västra Sveriges folkbildningsförbund, Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå

och folkbiblioteket i Luleå anmodats att inkomma med underdåniga

yttranden öfver detsamma. Dessa utlåtanden och yttranden

äro i sin helhet eller till sitt hufvudsakliga innehåll återgifna såsom bilaga

till det utlåtande och förslag, som afgifvits af de förut omnämnda

särskildt tillkallade sakkunniga för frågans handläggning.

Samtliga utlåtanden synas öfverensstämma däruti, att biblioteken i

fråga böra kraftigare än ''hittills understödjas från det allmännas sida,

samt att det förslag i afseende på biblioteksväsendets ordnande, som framlagts

af doktor Palmgren, i stort sedt innebär en god lösning af frågan.

Beträffande enskildheter åter uttalas från åtskilliga håll afvikande meningar.

Jag skall här redogöra för de yrkanden och förslag, som synas

mig vara af någon väsentligare betydelse.

I fråga om de kommunala biblioteken och skolbiblioteken hafva blott få särmeningar

uttalats. Riksbibliotekarien, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands

län samt två folkskoleinspektörer framhålla, att gränsen mellan skolbibliotek och

kommunala bibliotek, åtminstone i mindre kommuner, icke bör uppdragas så skarpt

som skett i förslaget. Å andra sidan påyrka domkapitlet i Härnösand och Excelsiortorbundets

folkbildningsbyrå, att allmänheten icke alls eller åtminstone blott i

den mån, det kan ske utan förfång för skolungdomen, må få tillträde till skolbiblio
-

Infordrade

utlåtanden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

teken. Alla, som därom yttrat sig, tillstyrka, att utlåningen från skolbibliotek och

kommunala bibliotek må ske afgiftsfritt.

Dess mer gå åsikterna i sär, då det gäller frågan, huruvida, i hvilken utsträckning

och under hvilka former af föreningar upprättade och underhållna bibliotek böra

erhålla statsbidrag. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län anser, att inga

dylika bibliotek böra understödjas; intresset bör samlas kring de kommunala biblioteken,

hvilka så kunna vinna styrka och äfven för föreningsmedlemmar blifva till bästa

nytta. Domkapitlen i Kalmar och Karlstad samt reservanter inom domkapitlen i Skara

och Strängnäs äfvensom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala, i Örebro och

i Gäfleborgs län samt tre folkskoleinspektörer finna betänkligheter vid att staten

lämnar understöd åt s. k. riksorganisationer, hela landet omfattande föreningar;

dylikt statsunderstöd kunde, enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Upphala

län mening, lätteligen få utseende af subvention åt ett visst parti. Två folkskoleinspektörer

uttala sig mot, att en af socialistiska och samhällsfientliga idéer genomsyrad

och ledd förening må komma i åtnjutande af statsunderstöd. Enligt eu

folkskoleinspektörs mening bör sådant understöd lämnas blott åt sådan förening,

hvars uppgift anses gagnelig för samhället. Eu folkskoleinspektör yrkar, att statsbidrag

bör lämnas äfven åt hvarje län omfattande föreningar med biblioteksverksamhet.

Stockholms arbetarbiblioteksförbund och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek

finna krafvet på att en förening för att erhålla understöd för sin biblioteksverksamhet

skall hafva minst 20,000 medlemmar innebära en godtycklighet och kunna

medföra olämpliga konsekvenser. Exeelsiorförbundets folkbildningsbyrå anser, att den

ifrågavarande minimisiffran bör sättas till 15,000. Stockholms arbetarbiblioteksförbund

och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek framhålla, att äfven andra hela landet

omfattande föreningar än de, som bedrifva sin biblioteksverksamhet inom studiecirklar,

böra erhålla statsbidrag. Riksbibliotekarien, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala

län och studentföreningen Yerdandi påyrka, att äfven lokala biblioteksföreningar fortfarande

böra kunna erhålla statsunderstöd; Sveriges storloge af I. O. G. T. och Stockholms

arbetarbiblioteksförbund anse, att understöd bör lämnas åt lokala föreningar, som

äfven åtnjuta kommunalt anslag, och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek

samt två folkskoleinspektörer påyrka, att åtminstone föreningar, som upprätthålla

bibliotek inom kommuner, där intet kommunalt bibliotek finnes eller där detta ej

kan uppfylla villkoren för statsbidrags erhållande, må kunna förklaras likaberättigade

med kommunalt bibliotek i fråga om rätt till statsbidrag. Slutligen förorda

Sveriges storloge af I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund och studentföreningen

Yerdandi eu för föreningarna gynnsammare beräkningsgrund i afseende på

statsbidragets storlek, än som föreslagits.

I fråga om v ändring sbiblioteksverksamheten betonas från flera häll vikten af en

centralisation, sådan det föreliggande förslaget innebär. Yissa föreningar, nämligen

Sveriges _ storloge af I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund, Hvilans vandringsbibliotek,

studentföreningen Heimdal och Exeelsiorförbundets folkbildningsbyrå,

ifrågasätta dock, att de måtte under en eller annan form fortfarande få åtnjuta understöd

för upprätthållande af den verksamhet på detta område, de hittills bedrifvit.

I de flesta utlåtanden framhålles, att med afseende på bokför medlingsverksamheten

en stark koncentration är önskvärd, och man går därvid i några fall längre än

förslagsställarinnan, i det man förordar en enda förmedlingsanstalt för hela riket.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län och en folkskoleinspektör anse

en särskild bokförmedling i Norrland för biblioteken i denna landsdel vara af behofvet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:s Nåd. Proposition Nr 179.

påkallad. Riksbibliotekarien uttalar farhåga för att den obligatoriska bokförmedlingen

kan i vissa fall för biblioteken, särskilt för föreningarna, komma att betraktas som

ett band på deras frihet och därför verka hämmande på benägenheten att söka statsbidrag.

En konsekvens af den obligatoriska bokförmedlingen syntes honom hafva

bort vara, att äfven förmedlingsbyråerna gjorts till statsanstalter, ehuru han finner

det naturligt, att man funnit de kostnader, som därmed skulle vara förenade, afskräckande.

På frågan, huruvida det vore lämpligt och möjligt att åt enskilda institutioner

anförtro statsfunktioner, förenade med förvaltning och redovisning af allmänna

medel, ansåge han sig icke böra inlåta sig. Med hänsyn därtill att de nuvarande bokföra!

edlingsanstalter na delvis hvar och en haft sin specifika kundkrets, som kanske

skulle undandraga sig eu statsorganiserad institution, ifrågasätter studentföreningen

Verdandi eu öfvergångstid, under hvilken de nuvarande anstalterna finge fortsätta sin

verksamhet. Slutligen påyrkar studentföreningen Heimdal, att de föreningar och organisationer,

som förut varit verksamma på bokförmedlingens område, borde genom representanter

inom den föreslagna centralanstalten få framlägga sina synpunkter och

erfarenheter, samt att därför nämnda föreningar och organisationer fortfarande borde

få åtnjuta något statsbidrag för en friare och mera experimentell verksamhet inom

denna gren af folkbildningsarbetet.

Det framställda förslaget, att statsbidraget till biblioteken skulle utgå i form af

bundna böcker, valda ur eu af ecklesiastikdepartementet utgifven katalog, har från

de flesta håll vunnit gillande. Domkapitlen i Västerås och Visby hafva dock funnit

den föreslagna anordningen opraktisk, och tre folkskoleinspektörer hafva uttalat betänkligheter

däremot, åtminstone för de kommunala bibliotekens vidkommande. Excelsiorförbundets

folkbildningsbyrå yrkar, att beviljadt statsbidrag må kunna utgå i kontanta

medel och i form af inbundna böcker endast under förutsättning, att de oraförmälda

katalogerna blifva af största möjliga omfattning.

Hvad beträffar de föreslagna statsbidragens belopp, hafva riksbibliotekarien,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings, i Skaraborgs och i Västernorrlands län,

en reservant inom domkapitlet i Strägnäs samt tre folkskoleinspektörer uttalat betänkligheter

eller ifrågasatt vissa reduktioner; i öfriga uttalanden, som beröra denna fråga,

anses de föreslagna beloppen i det hela väl afvägda samt motiverade af folkbibliotekens

stora betydelse. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län finner det minimibelopp,

som fordras af kommunen för statsanslags erhållande, vara för betungande för

små kommuner. Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Örebro län mening bör i

större skoldistrikt med flera skolor hvarje skola vara berättigad att erhålla statsanslag,

hvilkets minimibelopp bör sättas till 15 kronor, maximibelopp till 100 kronor. Domkapitlet

i Kalmar önskar en höjning till 25 kronor af minimibeloppet för statsbidrag

till skolbibliotek, och en folkskoleinspektör påyrkar höjning utöfver 150 kronor af

maximibeloppet för samma bidrag. För proportionsvis högre statsbidrag för skolbibliotek

än för öfriga bibliotek uttala sig domkapitlet i Skara och en folkskoleinspektör.

Slutligen anse domkapitlet i Skara och en folkskoleinspektör, att ett maximibelopp

bör fastställas för statsbidraget till riksföreningar.

Rörande inspektionen af folkbiblioteken hafva folkbildningsförbundet i Stockholm

och Stockholms arbetarbiblioteksförbund framhållit, att då anmärkning skett mot ett

biblioteks bokbestånd, tillfälle borde beredas vederbörande att ur biblioteket aflägsna

de anmärkta böckerna, innan utlåtande afgåfves. Sveriges storloge af I. O. G. T.,

Stockholms arbetarbiblioteksförbund och studentföreningen Verdandi uttala sig för inspektionens

öfverflyttande från folkskoleinspektörerna; de båda förstnämnda påyrka dess

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!,. Maj ds Nåd. Fr oposition Nr 179.

öfverlämnande åt därtill utsedda ortsombud. Eu folkskoleinspektör vill inskränka

folkskoleinspektörernas granskningsskyldighet till skolbiblioteken.

Ifråga om villkoren för erhållande af statsbidrag anser folkbildningsförbundet i

Stockholm, att i nu gällande bestämmelse, »att böcker af osedligt innehåll ej må med

bibliotek införlifvas», uttrycket »af osedligt innehåll» bör utbytas mot »med osedligt

syfte». Äfven Sveriges storloge af I. 0. Gr. T. och studentföreningen Yerdandi uttala

betänkligheter rörande ifrågavarande bestämmelses formulering. Domkapitlen i Uppsala

och Göteborg yrka, att inga böcker af religionsfientligt innehåll böra få införlifvas

med biblioteken, domkapitlet i Skara och två folkskoleinspektörer önska liknande förbud

mot samhällsvådlig litteratur, och domkapitlet i Lund uttalar sig mot böcker, som

»måste anses notoriskt oförståliga för den publik, till hvars tjänst biblioteket närmast

inrättats». Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län samt en folkskoleinspektör

anse, att biblioteken böra inlämna förteckning på den litteratur-, som inköpts för

deras egna medel.

Af en folkskoleinspektör yrkas, att därest en kommun innefattar flera församlingar,

hvar och en af dem bör kunna erhålla statsbidrag. En annan folkskoleinspektör

framhåller, att staten med de föreslagna villkoren kan riskera att ensam fä bekosta

hela bokbeståndet åtminstone i en del små bibliotek. Därför borde det stadgas, att af

församlingens eller kommunens bidrag minst hälften skulle tagas i anspråk för bokinköp.

Hyra borde ej få tagas med i beräkningen för statsanslags erhållande, om

ej kommun och församling måste kontant erlägga sådan.

Riksbibliotekarien ifrågasätter, att statsunderstöd icke bör utgå till större och

rikare kommuner.

I likhet med förslagsställaren finna de myndigheter och andra, som därom uttalat

sig, det vara af stor vikt för biblioteksrörelsens främjande, att en central myndighet

för hithörande frågors behandling inrättas. På åtskilliga håll har man emellertid

ansett, att ett något mindre antal arbetskrafter än som föreslagits skulle vara

tillräckligt för detta ändamål. Så hafva domkapitlen i Västerås, Kalmar och

Karlstad uttalat sig mot inrättandet af en biblioteksbyrå och i stället förordat anställandet

af en statskonsulent för biblioteksverksamheten. Enligt föreståndarens för

Hvilans vandringsbibliotek mening kunde till en början en bibliotekskonsulent jämte

behöflig extra byråpersonal med lägre aflöning förslå. Den därigenom uppkomna

besparingen skulle kunna blifva en säkert välbehöflig ökning i det alltför knappt

tillmätta anslaget till förmedlingsanstalterna. En folkskoleinspektör anser, att biblioteksbyrån

kunde ersättas af ett biblioteksråd med eu assistent. Af det arbete, som

skulle åligga byrån, kunde utarbetandet af normalkataloger öfverlämnas åt en tillfällig

kommitté, utarbetandet af en läro- och handbok i biblioteksskötsel åt en bibliotekstjänsteman.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings och i Örebro län

samt en folkskoleinspektör förmena, att byrån kan inskränkas till två konsulenter. I

afseende på den föreslagna centralledningens ställning är Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Uppsala län benägen att anse mera önskvärdt, om genom densammas förbindande

med kungl. biblioteket eller på annat sätt sammanhanget mellan de hufvudsakligen

för vetenskapligt ändamål afsedda biblioteken och de här afsedda kunde, åtminstone

i någon mån, befästas. Mot en sådan tankegång har riksbibliotekarien uttalat

sig under hänvisning till skillnaden i uppgift och arbetssätt mellan vetenskapliga bibliotek

och folkbibliotek.

Mot den föreslagna undervisning en i folkskole seminarierna angående skötseln af skolbibliotek

hafva domkapitlen i Skara, Västerås, Härnösand och Luleå uttalat sig med hänsyn

till svårigheten att finna tid därför. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala, i Jön
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

köpings och i Örebro län samt två folkskoleinspektörer anse, att nämnda undervisning

bör kunna meddelas på annat och billigare sätt än det föreslagna, eventuellt af lärare

vid seminarierna. Tre folkskoleinspektörer ifrågasätta viss inskränkning af den föreslagna

undervisningen.

Bland öfriga förslag, som framställas i de här berörda yttrandena, må omnämnas

följande. Folkbildningsförbundet i Stockholm framhåller behofvet af en

inom departementet ständigt tillgänglig namnförteckning på alla de bibliotek, som åtnjuta

statsunderstöd, samt påpekar behofvet af från ecklesiastikdepartementet utkommande

periodiska meddelanden rörande biblioteksärenden. En folkskoleinspektör uttalar

sig för att äfven läroverksbiblioteken ställas under biblioteksbyrån och att småskoleseminariernas

bibliotek likställas med skolbibliotek för anslags erhållande.

Med hänsyn såväl till de anmärkningar och önskemål, hvilka sålunda

framställts i afseende på det föreliggande förslaget, som ock till ärendets

i flera hänseenden invecklade och svårlösta beskaffenhet ansåg jag, såsom

förut antydts, önskvärdt, att detsamma blef föremål för ytterligare granskning

af särskilda sakkunniga, innan det förelädes Riksdagen. De af mig

enligt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga afgåfvo, enligt hvad jag

nyss nämnt, den 25 januari 1912 yttrande och förslag i ärendet.

I det hela anslutande sig till det af doktor Palmgren framställda förslaget

hafva dessa sakkunniga med anledning af framställda anmärkningar

eller af andra skäl föreslagit vissa modifikationer däri.

I likhet med hvad doktor Palmgren framhållit, anse de sakkunniga,

att för främjandet af det allmänna biblioteksväsendet i vårt land åtgärder

böra vidtagas, afseende dels ökadt och lämpligare fördeladt ekonomiskt stöd

från statens sida för såväl bibliotek som förrnedlingsanstalter, dels en fastare

organisation af vårt för den stora allmänheten afsedda biblioteksväsen

under insiktsfull ledning af en statens myndighet.

För vinnande af detta syfte föreslå de:

I. att statsbidrag må utgå till:

1) ett kommunalt bibliotek eller bibliotekssystem (eeutralbibliotek med filialer)

inom hvarje kommun, för hvars underhåll och utveckling kommun, församling

eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;

2) hvarje skolbibliotek, för hvars underhåll och utveckling kommun, församling

eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;

3) riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande förening, hvilken äger

minst 20,000 medlemmar, såsom understöd för biblioteksverksamhet inom

studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte, därest

denna verksamhet är centraliserad under en af organisationen utsedd ledning

och organisationen för inköp och inbindning af böcker tillskjuter

minst dubbelt så mycket som staten;

4) fyra förrnedlingsanstalter för vandring sbibliotek (i Stockholm, Göteborg,

Lund och Luleå);

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 138 käft. (Nr 179.) 5

Tillkallade

sakkunnigas

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

5) två lokför medling sanstalter i Stockholm, en för de kommunala biblioteken

och skolbiblioteken och en för studiecirklarnas bibliotek;

II. att tre libliotekskonsulenter anställas inom ecklesiastikdepartementet för att i egenskap

af central myndighet utöfva sakkunnig ledning af och kontroll öfver

biblioteksväsendet.

De sakkunniga föreslå i anslutning härtill följande:

Närmare bestämmelser.

I. Den centrala ledningen.

De tre bibliotekskonsulenter, som anställas inom ecklesiastikdepartementet, böra

hafva följande uppgifter:

1) att inom departementet granska dels ansökningarna om statsunderstöd till kommunala

bibliotek och skolbibliotek samt till riksorganisationer och förmedlingsanstalter,

dels alla dessa institutioners ekonomiska och andra redogörelser samt

i öfrigt biträda vid handläggningen af de ärenden, som röra de statsunderstödda

biblioteken;

2) att tillhandagå kommuner, skolor och enskilda med råd och upplysningar rörande

biblioteksverksamheten samt att, i den mån förhållandena medgifva, i sådant

syfte gorå personliga besök i biblioteken;

3) att ingripa, där rättelser synas erforderliga;

4) att utgifva och tillställa de statsunderstödda biblioteken normalkataloger med

årliga supplement, som innehålla förteckning öfver de böcker, hvilka kunna erhållas

såsom statsbidrag, och som därjämte kunna lämna vägledning vid klassificering

af böcker och upprättande af bibliotekskataloger;

5) att anordna och leda kurser för utbildande af biblioteksföreståndare;

6) att biträda vid organisationen af folkskoleseminariernas bibliotek och för seminariernas

lärjungar anordna såväl teoretisk som praktisk undervisning i skötandet

af ett skolbibliotek;

7) att ombesörja utgifvandet af en lärobok i biblioteksskötsel, som tar hänsyn till

de olika slagen af bibliotek och i första hand kan tjäna till ledning för biblioteksföreståndare;
8)

att, när så påfordras, utgifva meddelanden angående biblioteksväsendets ståndpunkt

och utveckling i vårt land, hvilka meddelanden äfven böra innehålla råd

och upplysniugar rörande upprättandet och handhafvandet af statsunderstödda

bibliotek samt eventuellt uppgifter på nyutkomna, för biblioteken särskildt

lämpliga böcker, ordnade i öfverensstämmelse med normalkatalogen, samt att

tillställa de statsunderstödda biblioteken dessa meddelanden;

9) att sammanföra och bearbeta från kommunala bibliotek, skolbibliotek, föreningar

och förmedlingsanstalter inkommande statistiska och andra uppgifter af intresse

för biblioteksväsendet.

II. Kung!. Maj:ts kungörelse.

De sakkunniga föreslå, att den kungörelse, som af Kungl. Maj:t kommer att utfärdas

rörande statsbidrag till ifrågavarande biblioteks- och förmedlingsverksamhet måtte

1) erhålla följande rubrik: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd

åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek»

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.

2) och få följande innehåll:

A. att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50 kronor, högst 500

kronor, för år räknadt, må utgå till lands- och stadskommun (respektive

församling) utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll

af ett kommunalt bibliotek, samt

att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150

kronor må utgå till skoldistrikt, högre folkskolor, af landsting understödda

folkhögskolor och småskoleseminarier för upprättande och underhåll af

skolbibliotek,

allt under följande villkor:

1) att, därest biblioteket underhålles af enskilda, det skall ställas under

eu styrelse, i hvilken kommuuen (respektive församlingen) skall utse

minst eu ledamot, hvarjämte kommunen äfven skall deltaga i granskningen

af bibliotekets räkenskaper;

2) att kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda för bibliotekets

underhåll och utveckling tillskjuta minst lika mycket som staten,

hvarvid kostnad för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i

kontanta medel;

3) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda af biblioteksföreståndare eller biblioteksstyrelse ur de af ecklesiastikdepartementet

utgifna katalogerna och förmedlade till biblioteken

genom statsunderstödd förmedliugsanstalt;

4) att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider

i veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänbeten, dock att af

staten understödt kommunalt bibliotek får inrymmas i skola, endast

försåvidt särskildt skolbibliotek äfven finnes;

5) att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada;

6) att böcker af osedligt innehåll ej må med biblioteket införlifvas;

7) att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande

folkskoleinspektör samt i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver;
8)

att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda

af kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda anskaffade

medel, ej må genom försäljning eller byte afbändas biblioteket annat

än med inspektörens medgifvande;

B. att understöd af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år

räknadt, må utgå till riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande

förening, som har minst 20,000 medlemmar, för dess biblioteksverksamhet

genom studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte,

under följande villkor:

1) att riksorganisationens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad

under en af organisationen utsedd ledning (studieledare,

studierektor eller dylikt) med uppgift att utöfva öfverinseende och

kontroll öfver föreningens verksamhetsgrenar;

2) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda inom studiecirklarna eller organisationen ur de af ecklesiastikdepartementet

utgifna katalogerna och förmedlade till organisationens

studieledning genom statsunderstödd förmedlingsanstalt;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

3) att riksorganisationen ansvarar för ett tillskott till sin studiecirkelverksamhet

minst två gånger så stort som statens;

4) att nyssnämnda åt riksorganisationen anskaffade medel må användas

endast till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års

mellantid för hvarje bibliotek, till tryckning af katalog;

5) att böcker af osedligt innehåll ej må med cirkelns bokförråd införlifvas;
6)

att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller iuköpts för nyssnämnda

af riksorganisationen anslagna medel ej må genom försäljning

eller byte afhändas studiecirkeln annat än med medgifvande af riksorganisationens

studieledare;

7) att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslagen

inköpta böcker vid hvarje arbets- eller kalenderårs slut må kostnadsfritt

öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksorganisationen tillhöriga

lokala biblioteket (studiecirkelbiblioteket);

8) att studiecirkelbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som

utser föreståndare, hvilken handhafver skötseln af biblioteket;

9) att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser, som för

kommunalt och skolbibliotek äro här ofvan upptagna i punkterna

A 4)—7), dock att biblioteket må hafva rätt att uttaga en låg afgift

för boklån;

10) att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej må genom försäljning

eller byte afhändas biblioteket utan med inspektörens medgifvande;

11) att, då studiecirkelbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,

till vederbörande kommun skola för införlifvande med dess bibliotek

öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock

att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande,

kunna öfverlämnas till lokalafdelning af riksorganisation med

liknande biblioteksverksamhet;

C. att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utgå till

fyra för medlings anstalter för vandringsbibliotek i Stockholm, Göteborg,

Lund och Luleå med ett belopp af högst 2,000 kronor, för år räknadt, till

hvarje sådan förmedlingsanstalt, dock till ett sammanlagdt belopp af högst

5,000 kronor;

hvarjämte dessa förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek äga rätt att

efter till Kungl. Maj:t insänd ansökan, vid hvilken skola fogas vederbörligen

styrkta räkningar, af det under rubriken »Understöd åt kommunala

bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek» under riksstatens

åttonde hufvudtitel beviljade förslagsanslag årligen uppbära ersättning

för de med vandringsbibliotekens cirkulation förbundna fraktkostnader;

D. att understöd af statsmedel må tills vidare jämväl tilldelas två bokförmedlingsanstalter

i Stockholm med ett belopp af högst 6,000 kronor, för år

räknadt, till den ena af dessa anstalter och 2,000 kronor till den andra,

således tillsammans högst 8,000 kronor, för att de, på villkor som Kungl.

Maj:t bestämmer, skola förmedla de såsom statsunderstöd utgående böckerna,

den förstnämnda anstalten till de statsunderstödda kommunala biblioteken

och skolbiblioteken, den sistnämnda till riksorganisationer, som åtnjuta

statsunderstöd för studiecirkelverksamhet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

hvarjemte de likaledes, på villkor som Kungl. Magt bestämmer, skola

till de biblioteksinstit utioner, som så önska, förmedla böcker, som rekvireras

för dessas egna medel.

Dessutom föreslå de sakkunniga, att de i samband härmed stående bestämmelserna

för erhållande af statsbidrag måtte innefatta,

a) att kommunalt bibliotek och skolbibliotek skall före den 15 februari

det år, för hvilket anslag sökes, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva till Kungl. Maj:t ställd ansökning, åtföljd af intyg om

beviljad ansvarsfrihet för det räkenskapsår, hvars förvaltning senast

förelegat till granskning, och affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse0

med bifogade formulär I, med uppgift å beloppet af'' det bidrag,

som anses erforderligt, inom fastställda maximi- och minimigränser,

jämte dels handlingar, som visa att kontanta bidrag från annat håll

för det löpande året å minst lika stort belopp som det begärda statsbidraget

stå till bibliotekets förfogande, dels en redogörelse enligt

bifogade formulär Yl för respektive biblioteks verksamhet under det

sistförflutna kalenderåret; åliggande det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att till ecklesiastikdepartementet före den 15 mars insända

ansökningshandlingarna; _

b) att studieledning för riksorganisation, som för biblioteksverksamhet

önskar bidrag af statsmedel, skall före den 15 juni härom till Kungl.

Maj:t insända ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med bifogade formulär XI, med uppgift å beloppet (minst 2,500 kronor)

af det bidrag, som anses erforderligt, jämte dels handlingar, som bestyrka,

att organisationens eget under det sistförflutna arbets- eller

kalenderåret använda anslag till inköp och inbindning af böcker för

studiecirklarnas räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp

som det begärda statsbidraget, hvarvid dock de cirklar ej få medräknas,

mot hvilkas bibliotek konsulenterna riktat anmärkningar utan

att vinna nödig rättelse, dels en redogörelse i sammandrag enligt

bifogade formulär Y för verksamheten vid studiecirklarna under det

sistförflutna arbets- eller kalenderåret, dels äfven en redogörelse enligt

bifogade formulär VI för verksamheten likaledes under det sistförflutna

arbets- eller kalenderåret vid hvart och ett af föreningens

medelbart statsunderstödda bibliotek;

c) att bokförmedlingsanstalt och förmedlingsanstalt för vandringsbibliotek,

som önska erhålla statsbidrag i enlighet med denna kungörelse, må

före utgången af september månad året före det, för hvilket bidrag,

sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall

fogas redogörelse, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade

formulär III eller IY, för verksamhetens art och omfattning

jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna till ledning för bedömande

af anslagsbehofvet.

Om de sakkunnigas förslag till rubrik för kungörelsen bifalles, föreslå de sakkunniga

i öfverensstämmelse därmed: . . 0

att Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 190o angående

ändrad lydelse af § 1 mom. 5 af förnyade nådiga instruktionen för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

folkskoleinspektörer den 11 november 1904 samt lagarna den 16 juni

1905 angående ändrad lydelse af vissa §§ i förorduingen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 må i de punkter,

dar sa anses erforderligt, ändras i öfverensstämmelse med den föreslagna

.™?rlken å kun§k kungörelsen angående understöd åt bibliotek

åt här ifrågavarande slag: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående

understöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers

bibliotek».

Slutligen föreslå de sakkunnige följande

Framställning till Riksdagen:

att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om beviljandet af

toljipde anslag under riksstatens åttonde hufvudtitel för understöd åt kommunala bibliotek,

skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek:

a) P| ordinarie stat ett förslagsanslag å 200,000 kronor, af hvilket anslag dels högst

lo,000 kronor nia kunna på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer, användas till

Voonn . at förmedhngsanstalter för bokförmedling och vandriugsbibliotek, dels

13,800 kronor ma användas till aflöning af tre bibliotekskonsulenter inom ecklesiastikdepartementet

;

b) a extra stat dels ett anslag å 20,000 kronor för upprättande af en normalkatalog

för statsunderstödda bibliotek, dels ock ett anslag å 50,000 kronor till aflösning under

ar 1915 af det statsbidrag, som då skall utbetalas till biblioteken jämlikt förut

gällande bestämmelser;

samt att Riksdagen dessutom måtte medgifva:

Kon , de^S atK. understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50 kronor, högst

500 kronor, för år räknadt, må utgå till lands- och stadskommun (respektive församling)

utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll af ett kommunalt

bibliotek, samt

att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150 kronor

må utgå till skoldistrikt, högre folkskolor, af landsting understödda folkhögskolor

och smaskoleseminarier för upprättande och underhåll af skolbibliotek

allt under följande villkor:

1) att därest biblioteket underkalles af enskilda, det skall ställas under en

styrelse, i hvilken kommunen (respektive församlingen) skall utse minst

en ledamot, hvarjämte kommunen äfven skall deltaga i granskningen af

bibliotekets räkenskaper;

2) att kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda för bibliotekets underhåll

och utveckling tillskjuta minst lika mycket som staten, hvarvid kostnad

för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i kontanta medel;

3) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker, valda

af biblioteksförestandaren eller biblioteksstyrelsen ur de af ecklesiastikdepartementet

utgifna katalogerna och förmedlade till biblioteken genom

statsunderstödd förmedlingsanstalt;

4) att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider i

veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänheten, dock att af staten

understödt kommunalt bibliotek för inrymmas i skola endast försåvidt särskilt

skolbibliotek äfven finnes;

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

5) att biblioteket hålles försäkran mot eldskada;

6) att böcker af osedligt innehåll ej må med biblioteket in förlikas;

7) att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande folkskoleinspektör

samt i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver;

8) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda af

kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda anskaffade medel, ej må

genom försäljning eller byte afhändas biblioteket annat än med inspektörens

medgifvande;

dels att understöd af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år

räknadt, må utgå till riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande förening,

som har minst 20,000 medlemmar, för dess biblioteksverksamhet genom studiecirklar

eller andra sammanslutningar med liknande syfte, under följande villkor:

1) att riksorganisationens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad

under en af organisationen utsedd ledning (studieledare, studierektor

e. d.) med uppgift att utöfva öfverinseende och kontroll öfver föreningens

nyssnämnda verksamhetsgrenar;

2) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker, valda

inom studiecirklarna eller organisationen ur de af ecklesiastikdepartementet

utgifna katalogerna och'' förmedlade till organisationens studieledning genom

statsunderstödd förmedlingsanstalt;

3) att riksorganisationen ansvarar för ett tillskott till sin studiecirkelverksamhet

minst två gånger så stort som statens;

4) att nyssnämnda af riksorganisationen’ anskaffade medel må användas endast

till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för

hvarje bibliotek, till tryckning af katalog;

5) att böcker af osedligt innehåll ej må med cirkelns bokförråd införlifvas;

6) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller iuköpts för nyssnämnda af

riksorganisationen anslagna medel ej mä genom försäljning eller byte afhändas

studiecirkeln annat än med medgifvande af riksorganisationens studieledare;
7)

att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslagen inköpta

böcker vid hvarje arbets- eller kalenderårs slut må kostnadsfritt

öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksorganisationen tillhöriga lokala

biblioteket (studiecirkelbiblioteket);

8) att studiecirkelbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som utser

föreståndare, hvilken handhar skötseln af biblioteket;

9) att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser, som för

kommunalt och skolbibliotek äro här ofvan upptagna i punkterna 4)—7),

dock att biblioteket må hafva rätt att upptaga en låg afgift för boklån;

10) att böcker, som erhållits från studiecirkel ej må genom försäljning eller

byte afhändas biblioteket utan med inspektörens medgifvande;

11) att, då studiecirkelbibliotek, för hvilket utnjutits statsunderstöd, upplöses,

till vederbörande kommun skola för införlifvande med dess bibliotek öfverlämnas

de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock att i sådan

händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, kunna

öfverlämnas till lokalafdelning af riksorganisation med liknande biblioteksverksamhet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Frånsedt mindre väsentliga förändringar i fråga om bestämmelsernas

formulering innebär de sakkunnigas förslag följande afvikelser från doktor

Palmgrens:

1. I fråga om kommunala bibliotek.

Stockholm och Göteborg undantagas från den kommun tillkommande

rätten att erhålla understöd till kommunalt bibliotek. Statsbidrag må

utgå till af enskilda underhållet bibliotek endast för det fall, att detsamma

är ställdt under en styrelse, i hvilken kommunen (respektive församlingen)

utser minst en ledamot, och att kommunen deltager i granskningen

af bibliotekets räkenskaper. Af staten understödt kommunalt bibliotek

får inrymmas i skollokal, endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven

finnes.

2. I fråga om skolbibliotek.

Understöd för upprättande och underhåll af skolbibliotek må kunna

utgå jämväl till högre folkskolor samt till af landsting understödda folkhögskolor

och småskoleseminarier.

3. I fråga om vissa föreningars bibliotek.

Understöd må utgå icke blott till hela landet omfattande förening

med visst medlemsantal, som utöfvar biblioteksverksamhet genom studiecirklar,

utan äfven till dylik förening, som utöfvar sådan verksamhet genom

andra sammanslutningar med liknande syfte. De medel, som tillskjutas

af sådan förenings centralorganisation, må, utom till inköp och

inbindning af böcker, kunna, med minst fyra års mellantid för hvarje

bibliotek, användas äfven till tryckning af katalog.

4. I fråga om villkoren för erhållande af statsbidrag.

I det bidrag, som kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda skola

tillskjuta för underhåll och utveckling af bibliotek, får kostnad för lokal

inräknas endast såvida den utgår i kontanta medel. Statsunderstödt bibliotek

skall vara underkastadt, förutom inspektion af vederbörande folkskoleinspektör,

jämväl i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver. Förbudet

mot afhändande af biblioteks böcker skall afse försäljning eller byte.

Ansökning om understöd för kommunalt bibliotek och skolbibliotek skall

ingifvas före den 15 februari (ej 15 juni) det år, för hvilket anslag sökes,

och vara åtföljd af intyg om beviljad ansvarsfrihet för det räkenskapsår,

hvars förvaltning senast förelegat till granskning. Vid beräkningen af det

bidrag till studiecirklar från förenings centralorganisation, hvarpå bestämmandet

af statsunderstödets storlek skall grundas, får bidraget till de studiecirklar

ej medräknas, mot hvilkas bibliotek ecklesiastikdepartementets bibliotekskonsulenter

riktat anmärkningar, utan att nödig rättelse vunnits.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

llungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.

5. I fråga om anstalter för förmedling af vandringsbibliotek och för

bokförmedling.

I stället för af doktor Palmgren föreslagna tre statsunderstödda anstalter,

samtliga för båda dessa slag af förmedlingsverksamhet, jämte en

speciell förmedlingsanstalt för föreningarnas studiecirklar och en anstalt

med verksamhet inom öfre Norrland för upprättande af vandringsbibliotek,

föreslå de sakkunniga fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek (i

Stockholm, Göteborg, Lund och Luleå), hvardera med ett understöd åt

högst 2,000 kronor, dock sammanlagdt högst 5,000 kronor, samt två bokförmedlingsanstalter

i Stockholm, den ena med ett understöd af högst

6,000 kronor för förmedling till kommunala bibliotek och skolbibliotek

och den andra med ett understöd af högst 2,000 kronor för förmedling

till statsunderstödda riksorganisationer.

6. I fråga om biblioteksväsendets centrala ledning.

I stället för upprättandet af en biblioteksbyrå inom ecklesiastikdepartementet

med fyra tjänstemän föreslå de sakkunniga anställandet inom samma

departement af tre bibliotekskonsulenter. Därjämte föreslås vissa mindre

modifikationer och inskränkningar i dessa konsulenters uppgifter i syfte

att något minska deras arbetsbörda.

7. I fråga om de erforderliga anslagsbeloppen för biblioteksväsendet.

De sakkunniga, som icke föreslå någon ändring i de grunder, efter

hvilka statsunderstöden skulle utgå, beräkna det för kommunala bibliotek och

skolbibliotek erforderliga anslagsbeloppet till omkring 160,000 kronor (mot af

doktor Palmgren beräknade 200,000 kronor) och minska anslaget till den

centrala biblioteksmyndigheten med 4,000 kronor från 17,800 till 13,800

kronor, hvaremot de beräkna en ökning af understödet till förmedlingsanstalter

med 800 kronor från 12,200 till 13,000 kronor. Genom afrundning

nedåt komma de sakkunniga, hvilka i likhet med doktor Palmgren

beräkna anslagsbeloppet till riksorganisationerna till omkring 20,000 kronor,

till ett sammanlagdt anslagsbelopp af 200,000 kronor årligen mot af doktor

Palmgren beräknade 250,000 kronor.

.På grund af nådiga remisser den 14 oktober 1911 och den 14 februari

1912 har statskontoret den 27 februari 1912 afgifvit utlåtande öfver såväl

doktor Palmgrens förslag som de sakkunnigas betänkande. Statskontoret

anför däri:

»Vid fullgörandet af detta uppdrag har statskontoret ansett lämpligast att vid

granskningen af de särskilda punkterna i föreliggande förslag följa den ordning, hvari

de förekomma i det af de sakkunniga å sid. 35 i deras betänkande framställda förslag

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 käft. (Nr 119.) 6

Stats
kontorets
utlåtande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

till kungörelse i ämnet, och därvid göra de uttalanden och anmärkningar, hvartill

detta förslag synts statskontoret gifva anledning.

Statsanslagets rubrik.

Hvad då först angår det ifrågasatta anslagets rubrik har denna af doktor Palmgren

ansetts böra lyda »till understöd åt skol- och allmänna bibliotek», hvaremot de

sakkunniga, som i likhet med riksbibliotekarien funnit benämningen »allmänna bibliotek»

ej fullt exakt, förordat rubriken »till understöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek

och vissa riksorganisationers bibliotek».

Om man nu vill undvika den hittillsvarande benämningen »folkbibliotek», under

förmenande att detta ord skulle angifva ifrågavarande bibliotek såsom afsedda blott

för en viss del af befolkningen, så synes dock förslaget att såsom »riksorganisation»

beteckna sådana större, hela landet omfattande föreningar, som under vissa villkor

kunde komma i åtnjutande af statsanslag, ej fullt lämpligt, då denna benämning

hvarken hittills burits eller efter nu föreliggande förslags genomförande torde komma

att i andra afseenden än så vidt anginge biblioteksverksamheten bäras af de sammanslutningar,

hvarom är fråga. Då i allt fall ordet »vissa» angifver, att rubrikens definition

icke är uttömmande, synes sistnämnda art af bibliotek enklast kunna benämnas

»vissa föreningars bibliotek».

De kommunala biblioteken.

Såsom en utväg att i någon mån begränsa kostnaderna för statsverket har riksbibliotekarien

i sitt utlåtande ifrågasatt, att från rätten till bidrag skulle uteslutas de

större och rikare kommuner, i bvilkas biblioteksekonomi detta bidrag komme att spela

eu underordnad roll; och de sakkunniga, som ansett »de större stadsbiblioteken» praktiskt

taget ej tillhöra den kategori, som bör erhålla statsunderstöd, hafva därför från

rätten till understöd för kommunalt (församlings-) bibliotek uteslutit Stockholm och

Göteborg.

Statskontoret vill för sin del ifrågasätta, huruvida den sålunda uppställda principen

kan anses rättvis. Enligt nu gällande bestämmelser må understöd utgå till territoriell

församling i nämnda bägge städer, och det synes knappast billigt, om dessa

församlingar, därför att de genom gjorda uppoffringar redan i afsevärd grad sökt befrämja

ifrågavarande syftemål, skola uteslutas från rätt till statsbidrag för bibliotekens

vidare utveckling. Om emellertid af sparsamhetshänsyn en dylik uteslutning anses

nödig, torde den dock icke böra afse just Stockholm och Göteborg, utau i allmänhet

de större och rikare kommuner i riket, som befinnas hafva redan förskaffat sig så

stora bibliotek, att statsbidraget kan anses obehöfligt.

Skolbibliotek.

Såväl doktor Palmgren som de sakkunniga synas afse, att hvarje särskild folkskola

må kunna komma i åtnjutande af föreslaget statsanslag å lägst 15, högst 150

kronor. Statskontoret, som ej har något att erinra häremot, vill emellertid framhålla,

hurusom den af de sakkunniga i fråga om understöd åt skolbibliotek föreslagna lydelsen,

enligt hvilken understöd må utgå till »skoldistrikt---för upprättande och

underhåll af skolbibliotek» ej fullt tydligt angifver, att skoldistrikt, som äger flera

fasta skolor, må för hvar och en af dessa erhålla statsbidrag. Ett förtydligande i detta

hänseende synes därför önskvärdt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Bokför medling en.

En af hufvudpunkterna i föreliggande förslag iuueliålles i bestämmelsen därom,

att »beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker • ~ förmedlade

till biblioteken genom statsunderstödd förmedlingsanstalt». Häråt följe1- dels

att medverkan af dylika förmedlingsanstalter är en oundgänglig förutsättning för hela

förslagets genomförande, dels ock att på den öfverenskommelse, som kan träffas med

dessa anstalter, beror, huru stor valuta för det beviljade statsbidraget, som i form a

böcker kommer biblioteket till godo; och är det vid sadant förhållande uppenbarligen

af vikt, att den ersättning, som bör tillkomma förmedlingsanstalterna för deras bestyr,

varder lämpligt afvägd, så att å ena sidan man ej riskerar, att de förmedlingsanstalter,

som anses lämpliga, undandraga sig att lämna medverkan, och å andra sidan så stor

valuta som möjligt tillgodokommer biblioteken.

Det vill synas, som om i denna punkt den föreliggande utredningen ej voi e fullt

uttömmande. Enligt doktor Palmgrens förslag skulle vederbörande förmedlingsanstalt

»kostnadsfritt» förmedla de såsom statsbidrag utgående böckerna, hvilket torde innebära,

att anstalten icke skulle för egen del få godtgöra sig_ något af den rabatt, anstalten

af förläggare och bokbindare betingat sig. Styrelsen för folkbildmngsförbundet,

som enligt de sakkunnigas förslag skulle tills vidare blifva den enda förmedlingsanstalten

för skol- och kommunala bibliotek, har framhållit såsom själfklart, att, i händelse

af sådan kostnadsfri förmedling, anstalten borde, utöfver det till anstalten utgående

fixa årliga statsbidraget, af statsmedel bekomma ersättning för den förlorade

provisionen. Den provision, förbundets bokförmedlingsbyra hittills tillgodofört sig, utgjorde

10 % af bokhandelspriset samt 10 % af inbindningskostnaden, dock att byrån

från och med år 1912 ämnade medgifva 20 % rabatt på alla böcker, oafsedt de växlande

rabatterna hos olika förläggare, hvilket, då förlagens rabatt visade eu medelprocent

af 27, innebure, att byrån komme att räkna sig till godo en provision af 7 %

å bokhandelspriset. De sakkunniga hafva härom yttrat, att enda sättet att komma ur

svårigheterna tydligen vore, att Kungl. Maj:t bestämde de villkor, under hvilka

bokförmedlingsanstalterna ägde att förmedla böckerna. Bibliotekskonsulenterna skulle

— fortsätta de sakkunniga — vinna nödigt inflytande pa förmedlingsanstalterna utan

att behöfva taga hänsyn till eventuella fluktuationer på bokhandelsmarknaden genom

att Kungl. Maj:t bestämde t. ex., att bokförmedlingsanstalterna vid förmedling af

böcker till de statsunderstödda institutionerna skola lämna sa stor rabatt pa den förmedlade

litteraturen, att förmedlingsanstalternas ersättning för expeditionsutgifterna

beräknas så låg som möjligt och i allmänhet ej högre än till 5% af bokhandelspriset.

Någon provision för inbindningen omnämnes ej af de sakkunniga.

Häraf framgår, att klarhet ej ännu vunnits om, huru denna fråga kan komma

att ordnas. Då det ej lärer ifrågakomma, att utöfver de åt biblioteken inom vissa

maximigränser beviljade statsunderstöd provision skulle af statsmedel utgå till förmedlingsanstalterna,

måste denna provision naturligtvis drabba biblioteken. Af de sakkunnigas

yttrande vill det emellertid synas, som om de ansage den åt folkbildningsförbundets

bokförmedlingsbyra debiterade provisionen vara för hög.

Vissa föreningars bibliotek.

Ur de synpunkter, hvilka statskontoret vid föreliggande frågas bedömande torde

hafva att beakta, har statskontoret beträffande det föreslagna understödet åt vissa, hela

landet omfattande föreningars bibliotek ej funnit anledning till annat uttalande, an att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

det synes kunna ifrågasättas, om ej äfven för detta understöd, liksom för de till skolbiblioteken

och de kommunala biblioteken utgående, bör bestämmas ett visst maximibelopp,

t. ex. 10,000 å 15,000 kronor.

I* fråga om de föreslagna villkoren för understöds utgående åt sådan förening

vill statskontoret fasta uppmärksamheten a en viss brist i öfverensstämmelse mellan,

å eua sidan, de under mom. B B) och 4) uppställda villkoren och, å andra sidan, föreskrifterna

om de handlingar, som böra bifogas förenings ansökning om understöd.

Enligt nyssberörda mom. B 3) skall föreningen »ansvara för» ett tillskott (för löpande

året) till sin studiecirkelverksamhet minst två gånger så stort som statens, hvarjämte

i mom. 4) föreskrifves, att nyssnämnda af föreningen anskaffade medel må användas

endast till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för

hvarje bibliotek, till tryckning af katalog, men enligt de å sid. 38 i de sakkunnigas

förslag intagna bestämmelser skall ansökningen om statsbidrag hvarken innehålla eller

åtföljas af någon utfästelse eller garanti för det löpande året, utan i stället skola bifogas

handlingar, som bestyrka, att föreningens eget, under det sistförfluten arbetseller

kalenderåret använda anslag till inköp och inbindning af böcker för studiecirklarnas

räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp som det begärda statsbidraget.

Det synes statskontoret, som om, för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse, å bägge

nyssnämnda ställen ifrågavarande villkor borde erhålla den innebörd, att föreningen

under det sistförfluten arbets- eller kalenderåret åt egna medel till inköp och inbindning

af böcker för studiecirklarnas räkning eller tryckning af katalog användt minst

dubbelt sa stort belopp som det sökta statsbidraget, dock att härvid kostnad för tryckning

af katalog må i sådant afseende medräknas blott med minst fyra års mellanrum

för hvarje bibliotek.

Bibliotekskonsulenterna.

Hvad de^ föreslagna bibliotekskonsulenterna angår, har statskontoret för sin del

funnit det svart att ur den föreliggande utredningen vinna en klar uppfattning om,

huru många dessa böra vara och huruvida en af dem bör afiönas högre än de andra.

Med afseende a hvad betänkandena innehålla i fråga om de göromål, som skulle tillkomma

.dessa konsulenter, vill statskontoret emellertid framhålla, att, då åtskilliga af

dessa göromål, såsom uppgörande åt en grundkatalog för bokurvalet, omläggning och

ordnande af folkskoleseminariernas bibliotek samt utgifvande afen lärobok fbiblioteksförvaltning

äro af tillfällig natur, och dessutom den rådgifvande verksamhet, som skulle

åligga konsulenterna, gifvetvis torde komma att hufvudsakligast tagas i anspråk, när

biblioteken och förmedlingsanstalterna första gången skola tillämpa de nya föreskrifterna,

det synes statskontoret, som om det konstanta behofvet af arbetskrafter ej kan

bedömas efter förhallandena under det eller de första åren, utan som om, i fall tre

konsulenter äro tillräckliga under denna första tid, antalet sedermera borde kunna minskas.

Härmed sammanhänger äfven frågan om arten af den anställning, konsulenterna

skulle erhålla. Da doktor Palmgren å sid. 199 i sitt betänkande upptager äfven

aldeistillägg bland de konsulenterna tillkommande aflöningsförmåner, synes hon förutsätta,

att konsulenterna skulle blifva innehafvare af ordinarie tjänster. Statskontoret

föreställer sig emellertid, att det tills vidare ej kan blifva fråga om annat än med

arfvoden aflönade extra ordinarie befattningar. Så plägar ju i allmänhet ske vid införandet

af nya och opröfvade organisationer i statsförvaltningen, och med hänsyn till

hvad som nyss framhållits angående ifrågavarande konsulenters åligganden torde det

här mer än eljest vara nödigt att icke i förtid fastslå en viss förvaltningsapparat.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Hvad augår beloppet af konsulenternas aflöning bar denna föreslagits till 5,800

kronor för en förste konsulent och 4,000 kronor för enhvar af de öfriga. Då det alltså

påtagligen är afsedt att, när tjänsterna eu gång komma på ordinarie stat, förste konsulenten

skall blifva tjänsteman af andra normalgraden och de öfriga tjänstemän af

första graden, torde, på sätt förut i liknande fall ägt rum, från de arfvoden, som nu

tillerkännas dem, böra afdragas i rundt tal hvad som motsvarar de afgifter för egen

pensionering, som de vid tjänsternas förvandling till ordinarie få vidkännas, samt

alltså dessa arfvoden minskas till 5,600 kronor för förste konsulenten och 3,900 kronor

för de öfriga.

Då konsulenterna torde komma att få sin verksamhet förlagd inom ecklesiastikdepartementet,

torde deras expensutgifter böra -i sammanhang med departementets

öfriga utgifter af detta slag bestridas af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. Kostnaden för konsulenternas tjänsteresor lärer

böra bestridas från samma hufvudtitels förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

I fråga om den klass i resereglemente!, efter hvilken ersättning bör utgå,

torde denna böra, liksom för andra tjänstemän, rättas efter deras tjänstegrad och alltså

för förste konsulenten, därest han aflönas lika med tjänsteman af andra lönegraden,

ersättningen beräknas efter tredje klassen i resereglemente!, men för de öfriga konsulenterna

efter fjärde klassen i samma reglemente.

Villkoren för statsbidragets åtnjutande och utbetalande.

Mot de föreslagna villkoren för statsbidragets åtnjutande har statskontoret i

Öfrigt ej annan erinran än att föreskrift därom, att vederbörande skoldistrikt eller

kommun skall vid ansökningen foga folkskoleinspektörens intyg om, att föreskrifna

villkor blifvit fullgjorda, torde böra uttryckligen intagas i den blifvande kungörelsen

och ej blott angifvas i det vid kungörelsen fogade ansökuingsformuläret.

Om ordningen för statsbidragens utbetalning nämnes ej något i de föreliggande

betänkandena. Hvad angår de understöd, som tillerkännas förmedlingsanstalterna, äro

ju icke heller några särskilda bestämmelser i sådant hänseende af nöden. Men då

understöden till biblioteken, liksom till föreningarna för deras studiecirkelverksamhet

skola utgå i form af böcker, förmedlade af bokförmedlingsanstalterna, och det alltså

är dessa sistnämnda, som skola uppbära de kontanta statsbidragen, tarfvas gifvetvis

föreskrifter om, i hvilken ordning och under hvilka villkor dessa anstalter äga att

lyfta beloppen. Klart torde vara, att medlen ej böra till förmedlingsanstalterna utbetalas,

förr än de såsom statsbidrag utgående böckerna blifvit till vederbörande bibliotek

eller förening levererade samt från statens sida kontrollerats, att de levererade böckernas

värde svarar mot de beviljade statsbidragens penningbelopp. Denna kontroll

torde svårligen kunna verkställas annorledes än af de sakkunniga konsulenterna, till

hvilka alltså förmedlingsanstalterna torde böra insända, jämte bibliotekens eller föreningarnas

kvitton å de mottagna böckerna, jämväl specificerade förteckningar å de

senare, upptagande för hvarje bok dels hvad dess inköp och inbindning kostat anstalten,

dels ock den provision anstalten för boken räknat sig till godo, hvarvid för hvarje

bibliotek eller förening summan af dessa poster bör öfverensstämma med det beviljade

statsbidragets belopp. Sedan dessa handlingar af konsulenterna granskats, torde statskontoret

erhålla nådigt bemyndigande att till anstalten utbetala, hvad som enligt konsulenternas

intyg tillkommer anstalten.

Väl vore det önskligt, om äfven vederbörande skoldistrikt, kommun eller förening

sattes i tillfälle att på enahanda sätt öfvertyga sig om motsvarigheten mellan stats
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

bidragets penningbelopp och böckernas värde. Men för den händelse detta möjligen

skulle blifva förenadt med afsevärda olägenheter, kan måhända denna kontroll undvaras.

Af det sålunda anförda framgår emellertid att, om det tilläfventyrs varit de sakkunnigas

mening, att statsbidragen skulle utbetalas till bokförmedlingsanstalterna mot

efterföljande redovisning, statskontoret icke kan tillstyrka ett sådant förfarande, utan

anser kontrollen böra äga rum före medlens utbetalning.

Statsanslagets belopp.

Hvad slutligen angår det erforderliga statsanslagets belopp, är det naturligtvis

fullkomligt omöjligt att på förhand uppgöra någon tillförlitlig beräkning däraf. Statskontoret

vill emellertid framhålla, att hvarken doktor Palmgren, som beräknat det

erforderliga statsanslaget till 250,000 kronor, eller de sakkunniga, som beräknat detsamma

till 200,000 kronor, härvid synes hafva medräknat den ersättning för fraktkostnad,

som enligt förslaget skulle utgå till förmedlingsanstalterna och som måhända

kan komma att uppgå till afsevärdt belopp.

Beträffande de till uppförande å extra stat ifrågasatta anslagen dels till utarbetande

af en grundkatalog, och dels till beredande af understöd för år 1912 enligt nu

gällande grunder har statskontoret ej något att erinra.»

Departe- Sedan jag sålunda redogjort för den förberedande behandling, som

miYttrande*n*ägnats föreliggande fråga, har jag att närmare angifva min egen uppfattning

däraf.

Genom mitt förutberörda anförande till statsrådsprotokollet den 13

januari 1912 har jag gifvit tillkänna, att jag funnit de anslagskraf, som

framkommit genom den förebragta utredningen, i hufvudsak förtjänta af

att blifva tillgodosedda.

En närmare granskning af biblioteksväsendets tillstånd ådagalägger, att

inom vida kretsar af vårt folk förefinnes ett starkt och ständigt växande

behof af gedigen och verkligt bildande läsning. De betydliga uppoffringar,

som gjorts såväl af lyckligare lottade klasser som också och framför allt af

de mindre bemedlade, för att tillgodose detta behof, vittna om dess styrka.

Det förhåller sig enligt min uppfattning icke så, som stundom sagts, att

läslusten hos vårt folk tenderar att vända sig från den allvarligare

litteraturen till kolportagelitteraturens lättare och mindre värdefulla,

ej sällan till och med värdelösa eller rent af skadliga alster. Förhållandet

synes mig snarare vara det motsatta: i saknad af lätt tillgänglig

god litteratur har allmänheten för att tillfredsställa den förefintliga läslusten

tillgripit den läsning, som funnits närmast till hands. Den förskämning

af allmänhetens smak i fråga om litteratur, hvaröfver ofta och

ej utan skäl klagas, torde till väsentlig del vara att tillskrifva den omständigheten,

att man visserligen sörjt för att skaffa den stora allmänheten

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

hjälplig Ofärdighet men föga eller intet bekymrat sig om hvad denna

allmänhet fått tillfälle att läsa.

Klart är, att det kommer att kräfvas ganska lång tid för att bättra hvad

som i sistnämnda hänseende försummats. Det vore också oriktigt, att af en

äfven ganska kraftigt uppblomstrande folkbiblioteksrörelse vänta omedelbart

och tydligt skönjbara frukter. Folkbiblioteken äro att räkna till de långsamt

och i det tysta arbetande folkförädlingsmedel, hvilkas verkningar icke

genast kunna iakttagas utan först vid en mera omfattande och öfver längre

tid sig sträckande jämförelse äro omisskännliga.

Att folkbiblioteken i vårt land ännu icke vunnit vare sig den spridning

eller den utveckling, att de kunna i tillräcklig grad tillgodose behofvet af

god läsning, visas till fullo af den gjorda utredningen. Af denna framgår

ock, att någon afsevärdare förbättring icke är att vänta utan ett kraftigt

ingripande från statens sida, liksom att den rätta tidpunkten för ett sådant

ingripande just nu, sedan en viss erfarenhet vunnits, synes vara inne.

Den omständigheten, att det ytterst begränsade försök, som företogs i och

med 1905 års bestämmelser om statsbidrag åt biblioteken, burit så pass

goda frukter, som min föregående framställning gifvit vid handen, manar

till ökade ansträngningar. Jag finner mig därför böra instämma i de sakkunnigas

och de hörda myndigheternas samfällda åsikt, att goda skäl föreligga

till en jämförelsevis stor uppoffring för ifrågavarande syfte.

I stort sedt kan jag ock ansluta mig till de tillkallade sakkunnigas

förslag till folkbiblioteksfrågans ordnande. Beträffande förslagets enskildheter

åter har jag vid ärendets pröfning i vissa fall kommit till en annan

uppfattning än dessa sakkunniga.

Då jag nu går att motivera de förslag i föreliggande fråga, som jag

har för afsikt att framlägga, skall jag i hufvudsak följa samma uppställning,

som användts i nämnda sakkunnigas utlåtande.

Till en början vill jag då angifva min mening rörande lämpligaste benämningarna

på vissa af de biblioteksformer, hvarom här är fråga.

I 1905 års nådiga kungörelse användes ordet »folkbibliotek» såsom

allmän benämning för samtliga de biblioteksformer, om hvilka i nämnda

kungörelse stadgas, d. >v. s. »församlingsbibliotek», äfven innefattande skolbibliotek,

hvarom i författningen intet namnes, »kommunbibliotek», »föreningsbibliotek»

och »vandringsbibliotek», hvarjämte under samma benämning

äfven inbegripes »förmedlingsanstalt åt folkbibliotek.»

" Doktor Palmgren har i sin utredning såsom ersättning för benämningarna

»församlingsbibliotek», »kommunbibliotek» och »föreningsbibliotek»

föreslagit benämningen »allmänt bibliotek» för att därigenom dels fram
-

Namnfr

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179,

hafva dessa biblioteks karaktär af offentliga institutioner, dels förebygga,

att de genom sitt namn skulle kunna få prägeln af att vara afsedda för

någon viss samhällsklass. De tillkallade sakkunniga däremot hafva beträffande

samma biblioteksformer ansett sig böra stanna vid benämningen

»kommunalt bibliotek», hvilken enligt deras mening tydligt betecknar såväl

bibliotekets syfte — att vara ett bibliotek för kommunens medlemmar —

som ock formen för dess underhåll.

Nekas kan icke, att den i 1905 års kungörelse använda terminologien ej i

alla afseenden är fullt lycklig. Dels bör gifvetvis den särskilda uppgift, som

föreligger de för skolorna afsedda boksamlingarna, komma till uttryck genom

deras namn, dels synes det olämpligt, att bibliotek med samma syfte få olika

namn allt efter formen för deras understödjande: »församlingsbibliotek»,

»kommunbibliotek», »föreningsbibliotek». Benämningen »allmäntbibliotek»,

som i och för sig är ohandterlig och obestämd, omfattar enligt sin ordalydelse

uppenbarligen äfven andra biblioteksformer än som därmed åsyftas

och är sålunda föga lämplig för de bibliotek, hvarom nu är fråga. Mot

benämningen »kommunalt bibliotek», hvilken för öfrigt delvis lider af

samma brist som den nyssnämnda, kan anmärkas, att den, på grund af

motsättningen mellan »kommun» (i den särskilda betydelse af borgerlig

kommun) och »församling», är mindre egentlig i fråga om de af församlingar

underhållna biblioteken, hvarjämte den är alldeles oegentlig i fråga

om bibliotek, som underhållas af föreningar.

Lämpligast synes mig vara, att man under benämningen »skolbibliotek»

sammanför de boksamlingar, som äro afsedda för skolornas lärjungar och

lärare, och för de fasta bibliotek, hvilka äro afsedda för den stora allmänheten

utan hänsyn till social åtskillnad, använder benämningen »folkbibliotek»,

oafsedt från hvad håll dessa bibliotek än må få sitt understöd. I

likhet med en reservant bland de sakkunniga har jag icke kunnat finna

benämningen »folkbibliotek» nödvändigt förknippad med den olägenhet, som

doktor Palmgren däraf befarat, och på samma gång den föreslagna användningen

af densamma torde stå i god öfverensstämmelse med det allmänna

språkbruket, synes den mig tydligt angifva de ifrågavarande bibliotekens

särställning från å ena sidan de vetenskapliga biblioteken och å den andra

skolbiblioteken. Begagnandet af ifrågavarande benämning synes mig icke

nödvändiggöra ändringar i kyrkostämmoförordningarna, i hvilka på åtskilliga

ställen talas om »församlingsbibliotek», enär det väl torde vara tydligt,

att dessa senare ingå under det allmänna begreppet: folkbibliotek.

Däremot torde en jämkning af uttrycken i instruktionen för folkskoleinspektörerna

blifva behöflig.

Såsom titel i riksstaten på anslaget för ifrågavarande ändamål och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 179.

såsom rubrik i en blifvande författning synes mig benämningen »folkbiblioteksväsendet»,

som ju visserligen strängt taget icke är fullt exakt

men dock kort och träffande, kunna godtagas.

Jag har så pass utförligt berört frågan om bibliotekens benämning, då

det icke torde vara utan en viss betydelse för allmänhetens uppfattning om

deras syften, hvilka namn de erhålla.

Bland de olika slagen af bibliotek har jag först att uttala mig om

dem, hvilkas uppgift är att å de skilda orterna i främsta rummet tillgodose

deri stora allmänhetens behof af läsning, de hittills såsom »församlingsbibliotek»,

»kommunbibliotek» eller »föreningsbibliotek» betecknade boksamlingar,

för hvilka jag nyss föreslagit benämningen folkbibliotek.

Enligt 1905 års kungörelse kan det understöd till ett bibliotek med

ifrågavarande uppgift, som utgör en förutsättning för beviljande af

statsunderstöd därtill, hafva lämnats af skoldistrikt, af församling, af

kommun eller af lokal förening, och biblioteket har sålunda kunnat stå

under skol-, församlings- eller kommunalmyndigheternas eller en förenings

ledning. Den omständigheten, att i vissa fall folkskolans, i andra fall den

kyrkliga eller den borgerliga kommunens myndigheter ägt att handhafva

bibliotekets angelägenheter, har, så vidt jag af utredningen kunnat finna,

icke medfört några afsevärda olägenheter. Hvarken de sakkunniga eller

de hörda myndigheterna hafva i detta afseende ifrågasatt någon förändring,

och jag finner icke heller anledning därtill.

Hvad åter angår den nu gällande bestämmelsen, att lokala föreningar

under vissa villkor kunna erhålla statsunderstöd för upprättande och underhåll

af bibliotek, hafva såväl af de sakkunniga som i flera afgifna utlåtanden

framställts synnerligen allvarsamma invändningar däremot. Den nämnda

bestämmelsen har haft till följd, att inom samma kommun två eller flera

bibliotek med i det hela likartadt syfte kunnat erhålla statsbidrag. Tydligt

är, att en sådan splittring af intresse och tillgångar icke kan vara till

gagn för det syfte, som biblioteken skola tillgodose. Det synes därför

önskvärdt, att statsbidrag må kunna utgå blott till ett folkbibliotek inom

hvarje kommun, kyrklig eller borgerlig, och detta vare sig bliblioteket från

orteno åtnjuter offentligt eller enskildt understöd.

A andra sidan bör icke förbises, att i många fall genom enskildas

intresse ersatts hvad församling och kommun försummat, och att på så sätt

statsunderstödda bibliotek kommit till stånd på platser, där detta icke skulle

varit möjligt utan medgifvandet i 1905 års kungörelse om understöd åt

föreningsbibliotek. Intresse och offervillighet af sådan art hos enskilda förtjäna

gifvetvis stöd och uppmuntran från det allmännas sida. För lösande af

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 käft. (Nr 179.) 7

Folk
''

bibliotek,

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

den föreliggande svårigheten hafva de sakkunniga föreslagit, att rätt till

erhållande af statsunderstöd må tillkomma af enskilda upprättadt och

underhållet bibliotek, som står under en styrelse, i hvilken den kyrkliga

eller borgerliga kommunen utser minst en ledamot, och som lämnar

kommunen tillfälle att deltaga i granskningen af dess räkenskaper, allt naturligtvis

under förutsättning att af församling eller kommun underhållet

bibliotek icke finnes på platsen.

Detta förslag, som åsyftar att gifva ortsbefolkningen genom dess offentliga

organ ett visst ''inflytande på skötseln af ifrågavarande slags bibliotek,

anser jag mig böra biträda, dock med den jämkningen, att den ifrågasatta

befogenheten att deltaga i ledningen af föreningsbibliotekets verksamhet

och i granskningen af dess räkenskaper bör till undvikande af slitningar

tillerkännas ettdera af dessa organ. I valet dem emellan synas mig öfvervägande

skäl tala för den borgerliga kommunen.

Emellertid torde det vara nödigt att här införa eu fullständigande

bestämmelse. Det fall kan nämligen tänkas, att en kommun af någon anledning

afböjer att taga äfven den ringa befattning med ett föreningsbibliotek,

som nyssnämnda förslag förutsätter, till följd hvai’af biblioteket

icke skulle kunna erhålla statsunderstöd, ehuru det i verkligheten vore

förtjänt däraf. För sådant fall synes det mig lämpligt, att det föreskrifvesr

att Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på framställning af bibliotekets styrelse

och efter pröfning af bibliotekets ändamålsenlighet, må kunna utse

en medlem af dess styrelse och en revisor af dess räkenskaper.

Mot den nyss uttalade åsikten, att i hvarje kommun blott ett folkbibliotek

bör erhålla direkt statsunderstöd, har anmärkts, att det i vissa

kommuner med hänsyn till de betydliga afstånden skulle vara önskvärdt,

att bibliotek kunde inrättas på flera ställen inom kommunen. I enlighet

med den åsikt, som uttalats af doktor Palmgren, finner jag det dock vara

ändamålsenligare, att äfven i sådant fall biblioteksförvaltningen inom kommunen

är enhetlig, och att alltså kommunens bibliotek ordnas såsom ett

bibliotekssystem (centralbibliotek med filialer). Det framgår af de sakkunnigas

motivering, att äfven de ansluta sig till denna uppfattning.

I ärendet har vidare anmärkts, att det för vissa mycket små kommuner

skulle blifva allt för betungande att på tillfredsställande sätt ordna sitt

biblioteksväsen. Såväl med hänsyn härtill som med hänsyn till hvad förut

framhållits om önskvärdheten af koncentration på biblioteksväsendets område

och om olägenheten af alltför små och svagt understödda bibliotek,

finner jag mig böra biträda de sakkunnigas i motiveringen framställda

förslag, att det må stå närgränsande kommuner och församlingar fritt

att sammansluta sig till ett biblioteksområde.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ds Nåd. Proposition Nr 179.

J fråga om rätten att erhålla statsbidrag till folkbibliotek göres i

nu gällande författning till eu viss grad undantag för städerna Stockholm

och Göteborg. De sakkunniga framhålla, att de inom dessa städer upprättade

bibliotek, hvilka hafva till uppgift att fylla här afsedda behof,

äga den omfattning, att de understödsbelopp, som kunna ifrågakomma, icke

skulle få någon afsevärd betydelse för dessa biblioteks hushållning. De

sakkunniga föreslå därför, att nämnda städer undantagas från författningen

om statsunderstödda bibliotek.

Statskontoret har uttalat tvifvelsmål, huruvida den sålunda uppställda

principen kunde anses rättvis. Det synes enligt dess mening knappast billigt,

att de territoriella församlingarna i Stockholm och Göteborg, hvilka enligt

nu gällande lagstiftning äga utfå statsbidrag till församlingsbibliotek, skulle,

därför att de genom gjorda uppoffringar redan i afsevärd grad sökt befrämja

ifrågavarande syftemål, uteslutas från rätt till statsbidrag för bibliotekens

vidare utveckling. Om emellertid af sparsamhetsskäl en dylik

uteslutning ansåges nödig, torde den dock enligt statskontorets mening

icke böra afse just Stockholm och Göteborg utan i allmänhet de större

och rikare kommuner, som befunnes redan hafva förskaffat sig så stora

bibliotek, att statsbidrag kunde anses obehöflig^

De betänkligheter, som uttalats af statskontoret mot att undantag göres

för vissa kommuner i fråga om rätten till statsbidrag, kunna enligt min

mening icke frånkännas principiellt berättigande. Likaså synes mig statskontorets

åsikt riktig, att ett undantag af ifrågavarande art, därest ett

sådant skulle göras, borde drabba icke blott Stockholm och Göteborg utan

de större och bärkraftigare kommunerna öfver hufvud taget. Men att

därvidlag finna en gräns, som icke vore rent godtyckligt vald, synes vara

ytterligt svårt. Härtill kommer, att det syfte, som skulle afses med ett

dylikt lagstadgadt undantag, med tämligen stor säkerhet torde komma att

vinnas utan någon undantagslagstiftning alls. Erfarenheten har nämligen

visat, att de större och bärkraftigare kommunerna, hvilka man vill afstånga

från delaktighet i anslaget, i själfva verket frivilligt afstå från att söka erhålla

sådan, enär de finna fördelarna jämförelsevis obetydliga och icke

motsvarande det besvär och det beroende, delaktigheten och den därmed

förenade kontrollen skulle ådraga dem. Exempel härpå erbjuda flera af

våra större stadssamhällen.

Då alltså en sådan begränsning af rätten till statsbidrag, som af de

sakkunniga ifrågasatts, principiellt sedt är ägnad att väcka betänkligheter

och för sitt ändamål torde vara. obehöflig, men däremot blefve förknippad

med godtyckligheter och svårigheter, synas mig öfvervägande skäl tala

mot densamma. Jag ansluter mig därför i denna punkt till doktor Palmgrens

förslag, hvari något sådant undantag icke gjorts.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Skol
bibliotek.

Kungl. Majds Nåd, Proposition Nr 179.

Med styrka hafva de sakkunniga framhållit önskvärdheten af att skolbiblioteken

erhålla en själfständigare ställning och bättre omvårdnad, än

hittills vanligen varit fallet. Jag delar fullkomligt deras mening i detta

hänseende och anser det vara på tiden, att man nu söker förverkliga det

program, som redan år 1840 framlades af folkundervisningens vänner, i det

de betecknade biblioteket som »ett nödvändigt supplement till själfva skolundervisningen».

Såsom ett villkor för beredande af en bättre ställning

åt skolbiblioteket framhålles af de sakkunniga, liksom af flera folkskoleinspektörer

och andra, som uttalat sig i frågan, att detsamma icke sammankopplas

med det för de vuxna afsedda biblioteket utan helt och

hållet anordnas för sin särskilda uppgift. Först därigenom kan det

blifva möjligt att gifva skolbiblioteket en sådan sammansättning och så

ordna dess användning, att det blir till verkligt gagn för skolans lärjungar

och kan gifva dem den vana vid och kärlek till god läsning,

som det kan och bör gifva. För att skapa nödiga garantier i detta afseende

har doktor Palmgren i sin utredning föreslagit, att under ingå

omständigheter andra bibliotek än skolbibliotek måtte få inrymmas i skollokaler.

Om ock vissa principiella grunder skulle kunna tala för en bestämmelse

i denna riktning, torde det dock af praktiska skäl icke vara

möjligt att genomföra en sådan. De sakkunniga afböja ock det nämnda

förslaget och anse, att det till och med under vissa förhållanden och i

visst hänseende kan vara till gagn för skolan, om ett kommunalt bibliotek

är inrym dt däri. För att betrygga skolbibliotekets själfständiga ställning

föreslå de emellertid, att kommunalt bibliotek må få inrymmas i skola

endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven finnes.

Jag finner detta de sakkunnigas förslag välbetänkt och anser, att eu

bestämmelse af hufvudsakligen sådant innehåll skulle främja skolbibliotekens

utveckling. Mot en dylik bestämmelse har anmärkts, att det förvissa kommuner

kunde blifva allt för betungande att underhålla både folkbibliotek

och skolbibliotek. Anmärkningen synes mig icke hafva fog för sig.

Minimibeloppet för kommunens understöd till skolbibliotek skulle, enligt

hvad jag tänker föreslå, blifva 15 kronor, ett belopp som knappast för

någon kommun torde spela en afsevärdare roll.

Fn nödvändig förutsättning för skolbibliotekens utveckling är upphäfvandet

af nu gällande bestämmelse, att de understöd, som en kommun

erhåller för skolbibliotek och folkbibliotek, sammanlagdt icke få uppgå till

högre belopp än maximibeloppet för understöd till ettdera af dessa bibliotek.

.Det skulle enligt min mening snarare finnas anledning att genom

särskildt understöd uppmuntra en kommun, som sörjer för både sitt folkbi
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

bliotek och sitt skolbibliotek, än att, på sätt som sker genom den nämnda

bestämmelsen, tillfoga densamma en minskning i förmåner. De sakkunnigas

yrkande i sådant hänseende finner jag alltså böra vinna beaktande.

Från något håll har uttalats som önskvärdt, att i skoldistrikt med

dera folkskolor hvarje skola borde vara berättigad till erhållande af understöd.

I likhet med hvad förut framhållits i fråga om folkbiblioteken, torde

dock äfven i fråga om skolbiblioteken vara lämpligast, att i skoldistrikt

med flera skolor ett skolbibliotek ordnas som centralbibliotek och de öfriga

såsom dess filialer, och att sålunda statsbidraget utgår till skoldistriktet

och icke till hvarje särskild skola. Antagligt kan under sådana förhållanden

vara, att i större kommuner det maximibelopp för statsunderstöd,

som föreslagits, kommer att visa sig val litet i förhållande till de belopp,

som erfordras för skolornas förseende med lämpliga bibliotek. Men härvidlag

bör hågkommas hvad förut framhållits, att statsbidraget icke har

samma! betydelse för de större och bärkraftigare kommunernas budget

som för de mindre kommunernas.

Jämte egentliga folkskolor böra uppenbarligen äfven med dem besläktade

kommunala läroanstalter erhålla understöd till sina bibliotek. De

sakkunniga hafva i detta hänseende erinrat om högre folkskolor, och enligt

min mening bör liknande rätt tillkomma också de kommunala mellanskolorna.

Klart är, att bibliotek vid dessa båda slag af skolor kräfva

betydligt större understöd än bibliotek vid vanliga folkskolor. Rätt till

erhållande af statsbidrag synes därför böra tillkomma nämnda skolor, oafsedt

om de kommuner, inom hvilka de äro upprättade, erhålla statsbidrag

till egentliga folkskolor eller icke.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att om framdeles, såsom är

att önska, fortsättningsskolan i vårt land kan komma att erhålla en vidgad

uppgift och en kraftigare utveckling, särskilda åtgärder torde blifva af

nöden för skolbibliotekens förstärkning med sådan litteratur, som är erforderlig

för fortsättningsskolans verksamhet.

Slutligen hafva de sakkunniga föreslagit, att rätt till statsbidrag för

skolbibliotek må tillkomma äfven af landsting understödda folkhögskolor

och småskoleseminarier. Jag finner den tanke, som innebäres i detta förslag,

fullt riktig, men tillåter mig förorda en mindre förändring i dess

affattning. Det kan tänkas, att en folkhögskola icke erhölle bidrag af

landsting, men likväl åtnjöte statsunderstöd och därför borde anses berättigad

äfven till statsbidrag för sitt skolbibliotek. Och de småskoleseminarier,

som icke understödjas af landsting, torde i de flesta fall vara

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsbidragen

till folkbibliotek

och skolbibliotek.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.

i minst lika stort behof af statsbidrag till sina bibliotek som de af landsting

understödda. Såväl för rätt att få statsunderstöd för folkhögskola som för

rätt att anställa afgångspröfning vid småskoleseminarium erfordras, att vederbörande

läroanstalt står under statens kontroll. Ifrågavarande understöd

synes mig därför böra kunna utgå till »under statens kontroll stående

folkhögskola och småskoleseminarium».

Jag öfvergår nu till frågan om statsbidragen för de här berörda biblio1

eksformerna, folkbiblioteken och skolbiblioteken, och skall först yttra mig

om dessa bidrags belopp.

Såväl doktor Palmgren som de sakkunniga hafva yrkat, att en minimigräns

måtte bestämmas för statsunderstöden. Någon anmärkning häremot

har icke framställts i de afgifna yttrandena, och förslaget synes mig hafva

goda skäl för sig. Tydligt är nämligen, att om de uppoffringar för biblioteksverksamheten,

som göras af kommunerna eller enskilda, skola förtjäna

att understödjas af staten, de böra vara så pass afsevärda, att ortsbidraget

och statsunderstödet tillsammans kunna anses åtminstone någorlunda motsvara

bibliotekets behof. Minimibeloppen hafva af de sakkunniga föreslagits

för folkbibliotek till 50 kronor och för skolbibliotek till 15 kronor. Att

sistnämnda summa icke kan tåla någon afprutning, synes mig uppenbart;

30 kronor årligen torde vara det minsta belopp, hvarmed äfven ett ganska

anspråkslöst skolbibliotek kan nödtorfteligen tillgodoses. Däremot anser

jag mig böra förorda en sänkning af minimigränsen för folkbibliotek

från föreslagna 50 kronor till 40 kronor. Jag afser därmed framför allt

att i någon mån lätta villkoren för de minsta och fattigaste kommunerna.

Lägre än till 40 kronor synes man mig dock icke kunna gå utan att fullständigt

bryta mot nyss angifna allmänna grundsats för bestämmande af

understödens belopp.

Såsom maximigränser för statsbidragen hafva de sakkunniga föreslagit

de tiofaldigade minimibeloppen, sålunda i fråga om folkbibliotek 500 kronor

och i fråga om skolbibliotek 150 kronor.

Äfven i detta afseende instämmer jag med de sakkunniga beträffande

skolbiblioteken, särskildt med hänsyn därtill, att anslagsbeloppet i många

skoldistrikt måste fördelas å flera skolor.

Hvad folkbiblioteken åter angår, är det visserligen, särskildt med hänsyn

därtill att statsbidraget i många fall kommer att fördelas mellan ett centralbibliotek

och dess filialer, synnerligen önskvärdt, att maximibeloppet

för detta bidrag icke sättes för lågt. Ur denna synpunkt anser jag den af

de sakkunniga valda siffran ingalunda för hög. Man torde ock kunna antaga,

att blott i ett jämförelsevis mindre antal fall fordringarna för erhållande

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.

af det högsta bidragsbeloppet skola af kommunerna uppfyllas. Jag anser

det likväl af hänsyn till de betydande kostnader, som det föreliggande förslaget

i allt fall kommer att medföra, nödvändigt att icke oväsentligt sänka

statsbidragens föreslagna maximibelopp och vill då, i anslutning till det

förut af mig förordade minimibeloppet och med den af de sakkunniga

använda beräkningsgrunden, uttala mig för 400 kronor såsom ett lämpligt

belopp.

Ett af de betydelsefullaste blund de förslag, som de sakkunniga framställt,

är det som innebär, att statsbidragen skola utgå i form af bundna

böcker, valda ur en af ecklesiastikdepartementet utgifven normalkatalog.

Detta förslag har i allmänhet rönt anslutning bland de hörda myndigheterna,

och de få invändningar, som gjorts däremot, synas icke afgörande.

Jag har också kommit till den öfvertygelsen, att dess genomförande

skulle innebära en stor förbättring. Det framgår af hvad jag

förut anfört, att icke sällan befogade anmärkningar kunnat göras mot

bibliotekens bokbestånd. Klart är, att genom den nu föreslagna formen

för statsbidragets utgående ingalunda kan skapas någon fullständig garanti

för att bibliotekens hela bokbestånd blir af tillfredsställande beskaffenhet,

då det gifvetvis, med den allmänna begränsning som jag i det

följande skall angifva, bör stå biblioteken fritt att efter eget omdöme ordna

sina inköp af böcker för de medel, som de erhålla af kommuner eller

från annat håll. Men genom den nu föreslagna anordningen synes man

dock vinna säkerhet för att samtliga bibliotek skola komma att innehafva

en stomme af värdefull och för sitt syfte afpassad litteratur.

Till frågan om upprättandet af normalkatalogen återkommer jag i

det följande. Klart är, att någon tid erfordras för dess utarbetande. För

tiden intill dess densamma blir färdig erfordras sålunda en öfvergångsbestämmelse.

Beträffande formerna och villkoren för statsbidragets utdelande synas

vissa förändringar af och tillägg till de nu gällande bestämmelserna erforderliga.

Hittills har pröfningen af behörighet till statsbidrag och utdelningen

af sådant bidrag skett genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Den föreslagna formen för statsbidragets utgående förutsätter i detta hänseende

en centralisering. Och då granskningen af inkomna ansökningar

om statsbidrag synes böra ske inom ecklesiastikdepartementet, men åtgörandet

rörande dessa ansökningar icke lärer kunna öfverlämnas åt en enskild

tjänsteman inom departementet, torde beslut härom böra fattas af

Kungl. Maj:t, i likhet med hvad som sker i fråga om statsunderstöd till

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. MajUs Nåd. Proposition N:r 179.

föreläsningsverksamheten. Fortfarande torde ansökning om statsbidrag

böra inlämnas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som har att insända

densamma jämte eget yttrande till Kungl. Maj:t.

Af de sakkunniga har föreslagits, att statsbidraget bör utgå, icke såsom

nu ett år i efterskott, utan för löpande år, i sammanhang hvarmed

förordats, att den tid, inom hvilken ansökning om statsbidrag skall hafva

inlämnats till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, bestämmes till den 15

februari. De fördelar, detta skulle medföra särskild! för nyupprättade

bibliotek, synas vara så pass afsevärda, att förslaget torde böra vinna beaktande.

En följd häraf blir, att vid ansökan om statsbidrag måste styrkas,

att det understöd af bibliotekets ägare, hvarpå statsbidraget skall

grundas, kommer att under året stå till dess förfogande.

I det föregående har jag redan haft anledning uttala mig om de

villkor, under hvilka ett af lokal förening underhållet folkbibliotek bör

kunna erhålla statsunderstöd samt om förefintligheten af skolbibliotek såsom

villkor för ett statsunderstödt folkbiblioteks inrymmande i skollokal.

Det nu gällande villkor för statsbidrag, som föreskrifver, att för bibliotekets

utveckling och vård skall från orten tillskjutas minst lika stort belopp

som statsbidraget, bör gifvetvis, såsom jag också ofvan förutsatt, bibehållas.

Beträffande beräkningen af nämnda tillskjutna belopp synes en förtydligande

bestämmelse erforderlig. Det lärer understundom hafva inträffat, att såsom

inkomst för bibliotek upptagits fingeradt anslag till förhyrande af bibliotekslokal.

De sakkunniga hafva därför föreslagit en bestämmelse af innehåll,

att kostnad för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i kontanta medel.

Instämmande i den tankegång, som innebäres i detta förslag, vill jag med

ett förtydligande af bestämmelsens formulering uttala mig för, att anslag

till bestridande af lokalkostnad, däri inbegripna äfven utgifter för lokalens

uppvärmning, belysning och renhållning, icke må få medräknas, såvida anslaget

ej innebär en kontant utgift, som icke i någon form motsvaras af

en inkomst för den samfällighet, inom hvilken biblioteket är beläget. Genom

den föreslagna omformuleringen har jag af sett att förebygga exempelvis

en sådan anordning, att kommunen förhyr lokal till sitt bibliotek af

skoldistriktet och låter kommunalkassans utgift för ändamålet motsvaras

af en inkomst för skolkassan. Hvad angår skolbiblioteken, synes för

dem ^ någon kostnad för lokal, vare sig för hyra eller för uppvärmning,

renhållning o. d., i regeln icke behöfva ifrågakomma. Det torde därför,

såsom jämväl de sakkunniga hemställt, böra stadgas, att för dessa

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

bibliotek anslag till lokalkostnad icke under några förhållanden får medräknas.

Bland utgifter, som gifvetvis måste anses fullt befogade, torde i

detta sammanhang särskildt böra erinras om arfvode till bibliotekarie, där

sådant visar sig erforderligt för att förskaffa biblioteket tillfredsställande

skötsel, samt kostnader för anskaffande af katalog öfver biblioteket. Jag

finner så mycket större anledning att här omnämna dessa utgiftsposter,

som affattningen af nu gällande bestämmelser i vissa fall gifvit anledning

till anmärkning från kammarrättens sida mot utgifter, hvilka ur synpunkten

af bibliotekens ändamålsenliga vård synas hafva ägt fullt fog.

Nu gällande villkor, att statsunderstödt bibliotek skall vårdas af en

föreståndare eller bibliotekarie, har icke upptagits af de sakkunniga. Något

skål för dess uteslutande har dock icke anförts, och ehuru det visserligen

bör falla af sig själft, att hvarje bibliotek är ställdt under särskild persons

omvårdnad, synes man mig för säkerhets skull böra bibehålla ifrågavarande

bestämmelse.

Rörande frågan om lämpligheten af låneafgifter vid de statsunderstödda

biblioteken hafva olika åsikter framställts. Nu gällande författning

medger upptagande af »låg afgift». De sakkunniga föreslå, att detta medgifvande

må upphöra och utlåningen från de statsunderstödda folkbiblioteken

och skolbiblioteken blifva afgiftsfri. Till stöd härför har andraga,

att införande af afgift för bibliotekets begagnande delar samhällets

medlemmar i två grupper: de som kunna och de som icke kunna betala,

att det ligger i en sådan afgifts natur att utgöra en särskild beskattning

af de mest intresserade och flitiga bland bibliotekets besökare, samt att

erfarenheten i vårt land undantagslöst vittnar om att afgiftens borttagande

har till resultat en betydligt ökad besöks- och boklånsiffra. Jag finner

dessa skäl öfvertygande och vill sålunda förorda, att afgiftsfri utlåning

uppställes såsom villkor för erhållande af statsbidrag.

För närvarande gäller för biblioteken den bestämmelsen, att böcker,

som inköpts för erhållet statsbidrag och för af skoldistrikt, församling,

kommun eller förening anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket annat

än med inspektörens medgifvande. De sakkunniga föreslå, att i denna

bestämmelse inskjutas orden »genom försäljning eller byte», detta för att

förebygga en sådan tolkning af bestämmelsen, att icke heller förslitna och

föråldrade böcker skulle få utgallras utan inspektörens medgifvande. Instämmande

i denna de sakkunnigas tanke vill jag uttala mig för sådan

formulering af ifrågavarande bestämmelse, att däri stadgas, att bibliotekets

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.

böcker ej utan tillstånd af folkskoleinspektören eller bibliotekskonsulent i

ecklesiastikdepartementet få i annan mån afhändas biblioteket, än att

förslitna eller föråldrade böcker böra kunna därifrån utgallras.

I öfverensstämmelse med de sakkunnigas yrkande anser jag, att utaf

nu stadgade villkor för erhållande af statsbidrag följande böra bibehållas i

det hela oförändrade:

att böcker af osedligt innehåll ej må införlifvas med biblioteket,

att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande

folkskoleinspektör, samt

att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada.

Mot affattningen af det första bland dessa villkor hafva vissa anmärkningar

framställts, liksom det från några håll antydts, att det sätt,

hvarpå bestämmelsen tillämpats, understundom icke utmärkts af nödig varsamhet.

Från alla håll har dock erkänts, att en bestämmelse af ifrågavarande

innebörd i och för sig måste anses lämplig och af erfarenheten

bestyrkts såsom nödvändig. De farhågor, som uttalats för ett godtyckligt

och olämpligt handhafvande af bestämmelsen, torde bortfalla, därest, såsom

jag ämnar föreslå, granskningen af bibliotekens bokbestånd kommer att i

det väsentliga ske inom ecklesiastikdepartementet och sålunda kan utföras

efter enhetliga och noggrant öfvervägda grunder.

För egen del vill jag i detta sammanhang uttala, att man i förevarande

hänseende nog i allmänhet snarare felar genom för stor släpphändthet

än genom för stor stränghet. Det kan enligt min mening icke

vara försvarligt att i statsunderstödda bibliotek tillhandahålla icke blott äldre

personer utan äfven en omogen och okritisk ungdom litteratur af sådan art, att

man måste vara förvissad därom, att den eggar drifterna och ger fantasilifvet

en osund riktning, denna litteratur må sedan i fråga om formellt artistiskt

raffinemang stå än så högt. A fven på det andliga området är en viss

offentlig hygien af nöden, om ock för dennas Tätta handhafvande kräfves

en synnerligen hög grad af takt och godt förstånd. Någon förändring åt

ifrågavarande bestämmelse i syfte att aftrubba dess innebörd kan jag sålunda

icke förorda.

Å andra sidan finner jag icke skäl till en sådan utvidgning af samma

bestämmelse, som från något håll ifrågasatts, att densamma skulle komma

att omfatta förbud för litteratur af visst religiöst, politiskt och socialt

innehåll. Såsom de sakkunniga påpekat, skulle tillämpningen åt ett sådant

förbud vara förenad med långt större vanskligheter än tillämpningen åt

förbudet mot osedlig litteratur, och erfarenheten torde icke heller hafva

styrkt dess behöflighet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.

Skall emellertid en verksam kontroll af biblioteken i nu af mig förordad

omfattning kunna komma till stånd, måste tydligen ett åläggande

finnas för biblioteksstyrelserna att samtidigt med ansökan om statsbidraggenom

länsstyrelserna till Kungl. Maj:t insända förteckning, första gången

bidrag sökes, öfver hela sitt bokbestånd och sedermera årligen öfver de

böcker, som förvärfvats genom köp eller gåfva. Rörande granskningen af

bibliotekens bokbestånd må tilläggas, att förekomsten i ett bibliotek af

olämpliga böcker icke synes böra föranleda förvägrande af sökt statsbidrag,

innan tillfälle till rättelse beredts vederbörande.

Slutligen synes mig böra, i öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt

för statsunderstödda föreläsningsanstalter, tilläggas det villkor för

statsbidrags erhållande, att biblioteket skall vara underkastadt den kontroll

och de villkor, som i öfrigt af Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.

Bland sådana villkor torde böra upptagas den i hufvudsak redan nu

gällande bestämmelsen, att då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd,

upplöses, skola till vederbörande skoldistrikt, församling eller

kommun för införlifvande med dess bibliotek eller såsom grundstomme till

ett dvlikt öfverlämnas de böcker, som inköpts för statsbidrag eller bibliotekets

egna medel; dock att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter

Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan förening med samma

eller likartadt syfte eller annorlunda på lämpligt sätt disponeras.

1 anslutning till hvad jag nu anfört och i öfrigt — frånsedt ett

mindretal oväsentliga förändringar — i öfverensstämmelse med de sakkunnigas

förslag, vill jag sålunda uttala mig för att följande villkor och bestämmelser

uppställas för tilldelande af statsbidrag till folkbibliotek och

skolbibliotek:

att, därest biblioteket underhålles af enskilda, det skall ställas under

eu styrelse, i hvilken den borgerliga kommunen utser minst en ledamot,

hvarjämte ombud för kommunen äfven deltager i granskningen af bibliotekets

räkenskaper; dock att, därest kommunen af böjer att. taga sådan befattning

med biblioteket, det må ankomma på Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet att, på framställning af bibliotekets styrelse och efter pröfning

af bibliotekets ändamålsenlighet, utse en styrelseledamot och eu

granskningsman för detsamma;

att kyrklig eller borgerlig kommun, sammanslutning af kommuner,

skoldistrikt, skolstyrelse eller enskilda förbundit sig att för bibliotekets

utveckling och vård under det år, för hvilket statsbidrag sökes, tillskjuta

minst lika mycket som det begärda statsbidragets belopp, hvarvid anslag

till bestridande af lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens upp
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

Statsunderstöd

till

biblioteksverksamheten

inom

vissa riksförbund.

värmning, belysning och renhållning, får medräknas för skolbibliotek t

intet fall och för folkbibliotek blott såvida anslaget innebär en kontant

utgift, som icke i någon form motsvaras af en inkomst för den samfällighet,

inom hvilken biblioteket är beläget;

att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda ur af ecklesiastikdepartementet utgifna kataloger och förmedlade

till biblioteket genom statsunderstödd förmedlingsanstalt; dock att,

intill dess berörda kataloger blifvit utarbetade och tillgängliga, utväljandet

af böckerna må ske i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer;

att för biblioteket finnes en föreståndare eller bibliotekarie, som handhar

den närmaste skötseln af boksamlingen och ombesörjer upprättandet

af katalog däröfver;

att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal, hvarvid tillika skall iakttagas,

att statsunderstödt folkbibliotek får inrymmas i för undervisning

afsedda skollokaler endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven finnes;

att biblioteket regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt hålles

tillgängligt för allmänheten;

att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande

folkskoleinspektör;

att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada;

att böcker af osedligt innehåll ej få införlifvas med biblioteket;

att bibliotekets böcker ej utan tillstånd af folkskoleinspektören eller bibliotekskonsulent

i ecklesiastikdepartementet få i annan mån afhändas biblioteket,

än att förslitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras; samt

att biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll

och de villkor, som i öfrigt af Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga..

K Den punkt i det af doktor Palmgren framlagda organisationsförslaget,

som bland de hörda myndigheterna väckt de största betänkligheterna, är,

såsom jag vid min redogörelse för de afgifna utlåtandena redan nämnt,

förslaget om statsunderstöd till den studie- och biblioteksverksamhet, som

bedrifves inom vissa hela landet omfattande föreningar. Det är ock helt

naturligt, att så varit fallet. Ty dels är hela denna verksamhet af ganska

ungt datum och har hittills icke vunnit något allmännare offentligt beaktande,

dels innebär förslaget om dess understödjande, åtminstone vid

första påseendet, ett afsteg från de grundsatser i afseende på biblioteksverksamheten,

vid hyilka man i öfrigt ansett sig böra fasthålla. De tillkallade

sakkunniga hafva emellertid obetingadt anslutit sig till förslaget,

och efter noggrannt öfvervägande finner jag mig, om ock med vissa lämp
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hd.

ningar, böra biträda detsamma. Det torde emellertid vara af nöden att

något närmare redogöra för ifrågavarande verksamhet och angifva de skål,,

som varit bestämmande för min ställning till frågan.

Den verksamhet, hvarom här är fråga, den s. k. studiecirkelverksamheten,

är i vårt land knappast ett tiotal år gammal. Påbegynt inom

Sveriges storloge af I. O. G. T., har den upptagits af nationalgodtemplarorden,

nykterhetsorden Verdandi och socialdemokratiska ungdomsförbundet..

Sin förnämsta utveckling har den fått inom förstnämnda förening. Verksamhetens

innebörd och organisation äro i korthet följande. På de skilda

orterna sammansluta sig ett mindre antal, ett par tre tiotal, medlemmar

af vederbörande förening till en studiecirkel. För tillgängliga medel, cirkelmedlemmarnas

sammanskott äfvensom anslag af den förening, medlemmarna

tillhöra o. s. v., inköpes ett antal böcker, hvilka studeras af medlemmarna

dels hvar för sig, dels gemensamt vid sammankomster, där äfven samtal öfver

de lästa arbetena jämte ett eller annat föredrag m. in. förekomma. Vid slutet

af hvarje arbetsår öfverlämnas de inköpta böckerna till ett af studiecirkeln

eller föreningens lokalafdelning upprättadt lokalt bibliotek, där de sålunda

sedermera äro tillgängliga för cirkelns medlemmar och öfriga föreningsmedlemmar

samt, vanligen mot en låg afgift, äfven för utom föreningen

stående personer. Studiecirkeln står under ledning af en bland

dess medlemmar, och denne är skyldig att lämna redovisning med afseende

på såväl bokinköp och studieverksamhet som ekonomi till en för

alla föreningens studiecirklar gemensam studieledare, som tillhandagår med

råd och anvisningar, bland annat i form af bokförteckningar, studiehandböcker

m. m. Bokinköpen förmedlas under studieledarens öfverinseende

genom en förmedlingsanstalt i Stockholm, hvilken i regel lämnar 20 ?&

rabatt på bokhandelspriserna.

Den snabba utveckling, studiecirkelverksamheten haft inom Sveriges

storloge af I. O. G. T., framgår af en öfversikt, som lämnats i min föregående

framställning (sid. 18). Jag tillåter mig nu blott erinra därom,

att under arbetsåret 1910—1911 inom föreningen voro verksamma 672

studiecirklar, hvilka under året inköpte böcker för sainmanlagdt omkring

32,500 kronor.

Såsom jag nyss nämnde, innebär i enlighet med studiecirkelverksamhetens

organisation tillkomsten af en sådan cirkel också tillkomsten af ett

bibliotek, därest icke föreningens lokalafdelning redan äger ett sådant, jfoch

detta oafsedt om på platsen tinnes ett af kommunen eller en lokal förening

underhållet folkbibliotek eller icke. Mot ett förslag att lämna statsbidrag

åt en så organiserad verksamhet framställer sig då omedelbart den anmärkningen,

att detta ju skulle stå i uppenbar motsättning till den koncen
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj)ts Nåd. Proposition N:r 179.

trationens grundsats, man velat häfda i fråga om folkbiblioteksverksamheten.

Samtidigt med att man sträfvar efter att göra de statsunderstödda folkbiblioteken

så starka som möjligt, skulle man genom att uppmuntra studiecirkelverksamheten

skapa en mångfald små statsunderstödda bibliotek, och

detta måhända äfven på en plats, där statsunderstödt folkbibliotek redan

finnes. Motsägelsen synes vara påtaglig. Det kan icke förnekas, att här

två berättigade intressen, till en viss grad åtminstone, stå i motsättning

mot hvarandra.

Till en början kan härom sägas, att hufvudsaken ju alltid är, icke

att böcker finnas tillgängliga i ett bibliotek, utan att de verkligen blifva

lästa. Att åtminstone studiecirkelbibliotekens böcker blifvit och alltjämt

blifva lästa, därför utgör hela den ifrågavarande organisationen den bästa

borgen. Redan detta talar för att studiecirkelverksamheten bör understödjas.

Vidare torde det nog förhålla sig så, att studiecirkeln och dess bibliotek

äro ett godt medel att skaffa ett på orten befintligt folkbibliotek kunder.

Den läslust, som inom studiecirkeln väckts till lif och som snart icke

tillfredsställes genom cirkelbibliotekets små resurser, drifver till det större

biblioteket, som är i stånd att motsvara mera omfattande önskningar

och behof. Motsättningen mellan de små studiecirkelbiblioteken och de

större kommunala biblioteken blir sålunda, djupare sedt, mera skenbar

än verklig, och understödjandet af de förra behöfver i själfva verket

icke innebära ett försvagande af de senare.

Slutligen: det är icke möjligt att misskänna den kunskapstörst och

den offervillighet för ideella syften, som tagit sig uttryck i den ifrågavarande

biblioteksverksamheten, och det synes mig oriktigt att icke häråt

lämna det erkännande och stöd, som ett bidrag från det allmännas sida

innebär. Helt visst vore det, då staten besluter sig för att kraftigt stödja

ett bildningsarbete sådant som biblioteksverksamheten, eu stor försummelse

att icke tillvarataga det tillskott af kraft, som är att hämta genom

en förbindelse med de djupa ledens egna ansträngningar för samma syfte.

Såsom jag förut nämnt, vill jag därför med några mindre förändringar

förorda de sakkunnigas förslag i detta hänseende.

1 enlighet därmed skulle statsunderstöd kunna utgå till hela landet

omfattande förening, »riksförbund» — jag föredrager denna benämning

framför den af de sakkunniga föreslagna benämningen »riksorganisation» —,

som äger minst 20,000 medlemmar och som, under öfverinseende och

kontroll af en utaf förbundet vald studieledare, bedrifver biblioteksverksamhet

inom studiecirklar eller liknande sammanslutningar. Understödet

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

skulle utgå i form af bundna böcker, valda på samma sätt som för folkoch

skolbiblioteken, till högst hälften af det belopp, riksförbundet själlt

under föregående år utgifvit för biblioteksverksamheten, d. v. s. till inköp och

inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för hvarje bibliotek,

äfven till tryckning af kataloger. Vid beräkningen af statsunderstödet

skulle, enligt hvad som framgår af de sakkunnigas motivering, bokinköp

icke få medräknas för sådana studiecirklar, mot hvilkas bibliotek från

ecklesiastikdepartementets sida framställts anmärkningar, som icke ledt till

rättelse — detta naturligtvis i det fall, att underlåtenheten pröfvas vara

af beskaffenhet att böra medföra sådan påföljd — liksom icke för något

studiecirkelbibliotek skulle få beräknas högre statsunderstöd ån maximibeloppet

för statsunderstöd till kommunala folkbibliotek.

Frånsedt några mindre jämkningar i de af de sakkunniga föreslagna

villkorens formulering, hvarvid särskild! är att nämna den af statskontoret

påpekade otillfredsställande affattningen af de under inom. B 3) och 4)

i de sakkunnigas förslag upptagna villkoren, har jag i afseende på nämnda

villkor att föreslå ett par förändringar och tillägg.

Då det intresse inom en förening för här berörda verksamhet, som skall

förtjäna understöd af statsmedel, gifvetvis bör hafva visat sig vara synnerligen

starkt och offervilligt, synes mig minimibeloppet för statsunderstödet till ett

riksförbund böra höjas från det af de sakkunniga föreslagna beloppet

2,500 kronor till 3,000 kronor. Vidare torde i öfverensstämmelse med statskontorets

yrkande ett maximibelopp för hvarje förbunds understöd böra fastställas,

och synes mig i detta hänseende 15,000 kronor vara ett lämpligt

belopp. Jämväl torde af statsfinansiella hänsyn ett maximibelopp böra

bestämmas för den sammanlagda summa af statsmedel, som får användas

för ifrågavarande verksamhet, och lärer med hänsyn till upplysningar,

som jag inhämtat, detta belopp lämpligen kunna sättas till 45,000 kronorHärtill

torde ock böra läggas den bestämmelsen, att understöd af statsmedel,

som riksförbund åtnjuter för sin biblioteksverksamhet under annan

anslagstitel — jag tänker härvid särskild! på anslag från de s. k. brännvinsförsäljningsmedlen

—, skall tagas i beräkning vid bestämmande af

statsbidragets belopp. _

Liksom i fråga om folkbibliotek och skolbibliotek torde äfven beträffande

riksförbund samt deras studiecirklar och bibliotek böra stadgas, att

de skola vara underkastade den kontroll och de villkor, som i (ifrigt af

Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga. Härvidlag är att erinra om

behöfligheten af likartade bestämmelser för det fall att biblioteket upplöses,

som förut angifvits i fråga om lokal förenings bibliotek.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

De villkor och bestämmelser, som i anslutning till hvad jag nu anfört,

synas mig böra uppställas för tilldelande af statsbidrag till riksförbund

för biblioteksverksamhet inom studiecirklar eller andra sammanslutningar

med likartadt syfte, torde kunna sammanfattas på följande sätt:

att riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet står under

inseende och kontroll af en utaf förbundet utsedd ledning (studieledare,

studierektor e. d.);

att riksförbundet styrker sig hafva under det sistförflutna arbetsrespektive

kalenderåret af egna medel användt till inköp och inbindning af

böcker samt, med minst fyra års mellantid för hvarje bibliotek, till tryckning

af kataloger minst dubbelt så stort belopp som det begärda statsbidraget,

vid hvars beräkning icke för någon till förbundet ansluten studiecirkel

får upptagas högre, belopp än 400 kronor och ej heller de studiecirklar

medtagas, mot hvilkas bokförråd från ecklesiastikdepartementet, utan att

rättelse vunnits, framställts anmärkning, som pröfvas vara af beskaffenhet

att böra medföra dylik påföljd;

att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,

valda af studiecirklarna eller riksförbundet ur af ecklesiastikdepartementet

utgifna kataloger och förmedlade till förbundets studieledning

genom statsunderstödd förmedlingsanstalt; dock att, intilldess berörda

kataloger blifvit utarbetade och tillgängliga, utväljandet af böckerna må

ske i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer;

att böcker af osedligt innehåll ej få införlifvas med studiecirkelns

bokförråd;

att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller som inköpts för af

riksförbundet anslagna medel, ej annorledes än i nästföljande punkt sägs

få utan medgifvande af riksförbundets studieledare afhändas studiecirkeln;

att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna och för anslag af riksförbundet

inköpta böcker vid slutet af hvarje arbets- eller kalenderår

skola kostnadsfritt öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksförbundet

tillhöriga lokala biblioteket, studiecirkelbiblioteket;

att studiecirkelbibliotekets angelägenheter vårdas af en styrelse, som

utser föreståndare för detsamma;

att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser i afseende

på lokal, utlåning, bokbestånd, försäkring och inspektion, som äro

stadgade för folkbibliotek och skolbibliotek; dock att biblioteket må hafva

rätt att upptaga en låg afgift för boklån;

att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej utan tillstånd af folkskoleinspektören

eller bibliotekskonsulent i ecklesiastikdepartementet få i

annan mån afhändas studiecirkelbiblioteket ån att förslitna eller föråldrade

böcker må därifrån utgallras; samt

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

att såväl riksförbundet som dess studiecirklar och studiecirkelbibliotek

skola vara skyldiga att underkasta sig den kontroll och de villkor, som

i öfrigt af Kung!. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.

De sakkunnigas förslag till vandringsbiblioteksverksamhetens ordnande

finner jag välbetänkt och vill i hufvudsak ansluta mig därtill. Enligt detta

förslag skulle understöd af statsmedel enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

utgå till fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek, en i Stockholm,

en i Göteborg, en i Lund och en i Luleå. Det årliga understödet till

hvarje förmedlingsanstalt föreslås skola uppgå till högst 2,000 kronor och

det sammanlagda understödsbeloppet till dessa anstalter till högst 5,000

kronor.

I ett par punkter synes mig emellertid en förändring i de sakkunnigas

förslag önskvärd.

De sakkunniga hafva föreslagit, att förmedlingsanstalterna skola äga

rätt att, efter till Kungl. Maj:t insänd ansökning, årligen uppbära ersättning

för de med vandringsbibliotekens kringsändning förbundna fraktkostnaderna.

Statskontoret har påpekat, att denna ersättning icke inedtagits

vid beräkningen af det erforderliga statsanslaget, vare sig af doktor Palmgren

eller af de sakkunniga. Enligt hvad jag inhämtat, synes man med

ledning af den erfarenhet, som vunnits inom folkbildningsförbundet i

Stockholm, kunna beräkna ifrågavarande fraktkostnad till omkring en

tredjedel af det beviljade statsanslaget, i föreliggande fall alltså till inemot

2,000 kronor årligen.

Nu synes mig emellertid den anordning för fraktkostnadens ersättande,

som föreslagits af de sakkunniga, vara ägnad att medföra ett besvärligt

och onödigt bokförings- och revisionsarbete. Enklast torde vara, att en

mot de beräknade fraktkostnaderna svarande ökning i statsbidragen beviljas

förmedlingsanstalterna, mot villkor att dessa själfva betala alla dylika

''kostnader för vandringsbibliotekens kringsändande. Då det belopp, som

af de sakkunniga föreslagits såsom maximiunderstöd för vandringsbiblioteksverksamheten,

5,000 kronor, synes mig vara mycket knappt tilltaget, medan

det belopp, som af dem föreslagits till understöd åt den med nämnda verksamhet

besläktade bokförmedlingsverksamheten, 8,000 kronor, möjligen karl

komma att visa sig större än erforderligt, vill jag för båda dessa slag af

förmedlingsverksamhet föreslå ett sammanlagdt understödsbelopp, som med

inräknande af den nyssnämnda fraktkostnaden synes kunna sättas till högst

15,000 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor må tilldelas bokförmedlingsanstalter.

Skulle därigenom möjlighet beredas att lämna vandringsbiblioteksverksamheten

ett något kraftigare understöd än de sakkunniga före
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 9

Vandrings

bibliotek.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

slagit, vore detta enligt min mening välbehöfligt och önskvärdt. Att inom

det sålunda ganska snäft begränsade sammanlagda understödsbeloppet, i

likhet med de sakkunniga, fastställa någon maximigräns för understödet

till hvarje särskild förmedlingsanstalt synes mig icke lämpligt, då understöden

tydligen böra bestämmas i förhållande till omfattningen af den

verksamhet, hvarje anstalt bedrifvit, och då dessutom anslaget på grund

af sitt jämförelsevis ringa belopp innebär sin egen begränsning.

För att möjliggöra en rättvis fördelning af anslagsbeloppet mellan

anstalterna böra dessa tydligen vid ansökning om understöd äfven meddela

en beräkning af sina fraktkostnader för vandringsbibliotekens kringsändande.

Bland de villkor, som torde böra bestämmas af Kungl. Maj:t för erhållande

af statsunderstöd till förmedlingsanstalt för vandringsbibliotek,

må särskildt erinras om skyldighet för anstalten att till ecklesiastikdepartementet

insända förteckning öfver vandringsbibliotekens bokbestånd samt

att vidtaga de förändringar däri, som pröfvas erforderliga. Däremot synes

mig icke nödigt att införa något åläggande i afseende på sättet för böckernas

anskaffande.

Bok- De sakkunniga anse det lämpligast, att de böcker, hvilka skola utgå

fÖamtaitergS" som statsbidrag till biblioteken, förmedlas till dessa genom statsunderstödda

enskilda förmedlingsanstalter. Äfven om en eller annan olägenhet

kunde vara förbunden härmed, komme, såsom de sakkunniga framhållit,

säkerligen en sådan anordning af bokförmedlingen att blifva afsevärdt

billigare för staten än inrättandet af en statsanstalt för ändamålet. De

sakkunniga föreslå, att tillsvidare två förmedlingsanstalter må erhålla statsunderstöd

med sammanlagdt högst 8,000 kronor, nämligen folkbildningsförbundet

och Sveriges storloges af I. O. G. T. bokförmedlingsanstalt,

båda i Stockholm, den förra för bokförmedling till folk- och skolbibliotek,

den senare till riksförbundens studiecirklar. Jag har redan angifvit min

anslutning till detta de sakkunnigas förslag och hyser den förhoppningen,

att bokförmedlingens sammanförande till blott två anstalter, förlagda till

hufvudstaden, skall bidraga att nedbringa kostnaderna och genom minskad

omgång göra expeditionen så skyndsam som möjligt.

Klart är, att förmedlingsanstalterna vid inköp af böcker kunna betinga

sig afsevärd rabatt. Huru stor del af denna rabatt som kan böra

tillkomma anstalterna för att, jämte statsunderstödet, användas till täckande

af deras kostnader och huru stor del däraf, som vid förmedlingen af

böcker till biblioteken och studiecirklarna bör tillgodoräknas dessa senare,

kan tydligen icke en gång för alla bestämmas, utan får efter

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

vederbörandes hörande fastställas af Kungl. Maj:t med hänsyn till föreliggande

omständigheter. Enligt hvad jag inhämtat, torde utsikt finnas,

att omkring 20 procents rabatt af verkliga bokhandelspriset skall kunna

komma biblioteken till godo. Gifvetvis höra förmedlingsanstalterna vara

pliktiga att på samma villkor till biblioteken förmedla sådana böcker, som

dessa rekvirera för sina egna medel.

En i samband härmed stående detaljfråga, som icke berörts af de

sakkunniga, anser jag mig böra omnämna. Den gäller betalningen al

fraktkostnaden för de genom förmedlingsanstalterna utsända böckerna. Det

skulle kunna tänkas, att liksom fraktkostnaden för vandringsbibliotek skall

erläggas af förmedlingsanstalterna, också fraktkostnaden lör här ifrågavarande

böcker borde erläggas af bokförmedlingsanstalterna mot det att dessa

finge tillgodoräkna sig så mycket större del af den nyss omnämnda rabatten.

Med hänsyn till den betydliga ökning i anstalternas redovisningsskyldighet,

detta skulle medföra, synes mig dock lämpligast, att fraktkostnaden alltid

betalas af de särskilda biblioteken vid böckernas framkomst. De beviljade

statsunderstöden skulle sålunda oafkortade komma biblioteken till godo,

medan kostnaden för frakten komme att drabba bibliotekens egna tillgångar.

Till de villkor, som i enlighet med de sakkunnigas förslag böra bestämmas

af Kungl. Maj:t vid beviljande af statsunderstöd åt bokförmedlingsanstalt

— jag har ingenting att erinra mot hvad de sakkunniga därutinnan

föreslagit — bör tydligen läggas redovisningsskyldighet inför kammarrätten.

Med anledning af hvad statskontoret anfört rörande villkoren för utbetalningen

till förmedlingsanstalterna af de statsunderstöd, för hvilka böcker

förmedlats af dem till biblioteken, vill jag nämna, att, enligt hvad jag

förvissat mig om, de sakkunnigas afsikt varit, att nämnda bidrag skola

få lyftas af anstalterna, först sedan dessa genom vederbörliga handlingar,

granskade inom ecklesiastikdepartementet på sätt statskontoret föreslagit,

styrkt sig hafva fullgjort de leveranser, för hvilka ersättning begäres.

Att, såsom af statskontoret ifrågasatts, vederbörande biblioteksstyrelser

skulle kunna sättas i tillfälle att öfvertyga sig om motsvarigheten mellan

statsbidragets penningbelopp och de förmedlade böckernas värde torde

knappast vara möjligt såväl med hänsyn till den ökning i arbete för anstalterna,

detta skulle medföra, som på grund däraf, att de verkliga bokhandelsprisen

genom prisnedsättningar ofta betydligt växla. I granskningen

inom departementet torde för öfrigt ligga en tillräcklig kontroll.

Gifvetvis kunna i den från ecklesiastikdepartementet utsända normalkatalog,

ur hvilken biblioteken skola få välja de dem såsom statsbidrag

tillkommande böckerna, icke upptagas andra pris än de officiella bokhandelsprisen.

Däremot torde denna katalog böra innehålla sådana upplys
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

ningar i öfrigt, att biblioteken med ledning däraf kunna uppgöra sina

rekvisitionslistor inom ramen af beviljadt anslag och med tillbörlig hänsyn

såväl till de rabatterade bokprisen som till inbindningskostnader.

Som en af de mest framträdande bristerna i vårt folkbiblioteksväsen

har jag i det föregående framhållit frånvaron af sakkunnig ledning.

För genomförande af den organisation på ifrågavarande område, som jag

funnit lämpligast, förutsättes, såsom framgår af miij föregående framställning,

i betydlig utsträckning medverkan från ecklesiastikdepartementets

sida. Ur båda dessa synpunkter finner jag det oundgängligt att, såsom

de sakkunniga föreslagit, medel beviljas för anställande inom departementet

af biträden med förfarenhet på biblioteksväsendets område.

Redan granskningen af inkommande ansökningar om statsbidrag till

bibliotek, riksförbund och förmedlingsanstalter samt af bokförinedlingsanstalternas

redovisningar äfvensom dessa ärendens föredragning kommer att

medföra ett synnerligen drygt arbete, för hvilket erfordras särskild sakkunskap.

Men därjämte föreligga, såsom af de sakkunniga framhållits, på

folkbiblioteksväsendets område en mångfald uppgifter, för hvilkas utförande

erfordras personer, hvilka kunna ägna hela sin tid och arbetskraft däråt.

I en mängd fall komma råd och anvisningar, stundom äfven granskning

och ingripande att erfordras. För utbildning af biblioteksföreståndare behöfva

kurser anordnas. Sedan en grundkatalog upprättats öfver de böcker, hvilka

må kunna utdelas som statsbidrag, ett arbete, för hvilket uppenbarligen

kräfvas särskilda anordningar, måste den nyutkommande litteraturen granskas

för uppgörande af årliga tillägg till grundkatalogen. Inkommande

uppgifter från bibliotek och förmedlingsanstalter måste sammanföras och

bearbetas, om det skall blifva möjligt att kunna öfverblicka biblioteksväsendets

utveckling och läge, och resultaten däraf böra i viss utsträckning

offentliggöras.

Ytterligare ett par uppgifter skulle enligt de sakkunnigas mening

tillkomma de föreslagna biträdena, nämligen utarbetande af en handbok

i biblioteksskötsel samt ordnande af folkskoleseminariernas bibliotek

och meddelande af undervisning åt seminariernas elever om skötseln

af skolbibliotek. Att upptaga utarbetandet af en handbok af nämnda

slag bland tjänståligganden synes mig dock icke lämpligt, ehuru statsunderstöd

för sådant syfte måhända är nödvändigt. Hvad den senare

af nämnda uppgifter angår är det, med hänsyn därtill att biblioteksföreståndarna,

som bekant är, i stor utsträckning väljas bland folkskollärare,

visserligen af största vikt, att folkskoleseminarfernas bibliotek blifva

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

väl ordnade och att handledning i skötseln af bibliotek lämnas deras

elever. Men dels är det beklagligtvis tills vidare blott några få bland

seminarierna, som äga afsevärdare och för sitt syfte lämpliga boksamlingar,

dels torde, på sätt som föreslagits af folkundervisningskommittén

i dess nyligen afgifna betänkande om seminarierna, undervisningen i

biblioteksteknik inom dessa undervisningsanstalter i allmänhet kunna ordnas

utan medverkan af de ifrågavarande departementsbiträdena, helst som

bland de förutnämnda kurserna för biblioteksföreståndare böra förekomma

sådana för seminariebibliotekens föreståndare.

Doktor Palmgrens förslag, att för utförandet af nu berörda uppgifter

skulle inom ecklesiastikdepartementet inrättas en biblioteksbyrå med fyra

tjänstemän, har afstyrkts af de sakkunniga, hvilka i stället föreslagit anställandet

af tre bibliotekskonsulenter. Äfven med nyss nämnda begränsning

af den konsulenterna tillkommande uppgiften synes det mig sannolikt,

att densammas utförande skulle kunna bereda tre tjänstemän full

sysselsättning. Då det här gäller ett nytt arbetsfält, om hvars omfattning

man väl kan hafva ganska säkra förmodanden, men dock icke kan förebringa

någon detaljerad utredning, synes man mig emellertid böra framgå

med största försiktighet och därför till en början nöja sig med två bibliotekskonsulenter.

Klart torde vara att, ehuru arbetet tämligen jämnt finge fördelas

mellan de båda konsulenterna, dessa icke böra vara fullt jämnställda, utan

att den ene af dem måste hafva ledningen af arbetet och vara den i sista

hand bestämmande och ansvarige i afseende på de frågor, som skola afgöras

af konsulenterna.

Då en sådan olikhet i tjänsteställning gifvetvis bör komma till uttryck

i aflöning och benämning, synes mig de sakkunnigas förslag i detta hänseende

lämpligt. I enlighet härmed skulle den ene konsulenten benämnas

förste bibliotekskonsulent och, i likhet med förste bibliotekarie vid kungl.

biblioteket, erhålla aflöning enligt andra normalgraden, och den andre benämnas

andre bibliotekskonsulent och erhålla samma aflöning som andre

bibliotekarie vid kungl. biblioteket eller enligt första normalgraden.

Såsom af statskontoret framhållits, böra tydligen konsulentbefattningarna

tills vidare, intill dess större erfarenhet vunnits, tillsättas såsom extra ordinarie

och mot arfvode. Häraf följer, såsom likaledes af statskontoret yrkats,

att vid beräkningen af de arfvoden, som tillerkännas konsulenterna, hänsyn

bör tagas till de belopp, som i rundt tal motsvara de afgifter för egen pensionering,

hvilka tjänstinnehafvarna vid tjänsternas förvandling till ordinarie

skulle få vidkännas. Arfvodena skulle sålunda efter dessa pensionsafdrag

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

blifva för förste konsulenten 5,600 kronor och för andre konsulenten

3,900 kronor.

Då kostnaderna för konsulenternas expensutgifter tydligen i enlighet

med statskontorets uttalande böra bestridas af åttonde kufvudtitelns förslagsanslag

till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. och kostnaderna för

deras tjänstresor från samma hufvudtitels förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar, skulle af anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

för bibliotekskonsulenternas aflöning tills vidare erfordras ett

årligt belopp af 9,500 kronor.

Rörande omfattningen och den allmänna karaktären af bibliotekskonsulenternas

verksamhet har jag redan uttalat mig.

Klart är, att resultatet af dessa tjänstemäns verksamhet väsentligen

blir beroende på möjligheten att för tjänsterna i fråga finna lämpliga personer,

hvilka med ett lefvande intresse för vår folkbildning förena både

en omfattande litterär bildning och den särskilda erfarenhet och insikt,

som erfordras för att förstå de egenartade förhållandena och uppgifterna

på folkbiblioteksverksamhetens område.

Äfven om dessa personfrågor kunna blifva på ett tillfredsställande

sätt lösta, komma gifvetvis många vanskligheter att möta konsulenterna

vid fullgörandet af deras uppdrag. Trots detta är det min öfvertygelse,

att anordnandet af sakkunnig ledning för folkbiblioteksverksamheten är en

af de oumbärligaste åtgärderna för denna verksamhets sunda och kraftiga

utveckling.

Anslags
behof.

Ordinarie

anslag.

Att med någon större grad af sannolikhet beräkna den anslagssumma,

som kan blifva erforderlig till understödjande af folkbiblioteksväsendet

på det sätt och i den utsträckning, som nu ifrågasatts, synes icke

möjligt. Det mesta beror ju härvidlag på den villighet, kommuner och

andra kunna (komma att visa i fråga om upprättandet af nya bibliotek

och ökandet af understöden till redan befintliga sådana. Ovissheten gäller

sålunda framför allt understöden till'' folkbibliotek och skolbibliotek.

Doktor Palmgren utgår vid sin beräkning af understödsbehofven för

dessa bibliotek från det på hennes undersökningar grundade antagandet,

att af de enligt hennes uppskattning befintliga omkring 800 statsunderstödda

församlings- och kommunbiblioteken omkring 600 äro eller böra betraktas

som skolbibliotek, under det de återstående kunna anses som folkbibliotek.

Med de af doktor Palmgren föreslagna understödsbeloppen, för skolbibliotek

lägst 15 kronor, högst 150 kronor och för folkbibliotek lägst 50 kronor,

högst 500 kronor, kommer hon till en minimisiffra för erforderlig

O

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

statsanslag till ifrågavarande behof på 19,000 kronor och en maximisiffra

på 190,000 kronor. Härtill lägger hon ett belopp af 10,000 kronor för

de senast tillkomna biblioteken och får därmed en slutsumma af 200,000

kronor.

De af mig tillkallade sakkunniga hafva användt en annan beräkningsgrund.

Utgående från samma antal statsunderstödda bibliotek, 600 skolbibliotek

och 200 folkbibliotek, antaga de, att under de närmaste åren skola

tillkomma 200 bibliotek af hvartdera slaget, hvadan man skulle hafva

att räkna med ett antal af 800 skolbibliotek och 400 folkbibliotek. För

hvarje bibliotek af förra slaget beräkna de ett understöd af i medeltal 75

kronor och för hvarje bibliotek af senare slaget i genomsnitt 250 kronor.

Understöden till skolbibliotek skulle då komma att uppgå till sammanlagdt

60,000 kronor och understöden till folkbibliotek till sammanlagdt 100,000

kronor, eller tillhopa 160,000 kronor.

Statskontoret har i sitt utlåtande betonat, att det naturligtvis är fullkomligt

omöjligt att på förhand uppgöra någon tillförlitlig beräkning af

det erforderliga statsanslagets belopp, och erinrar därjämte, såsom jag i

det föregående redan omnämnt, att i de uppgjorda beräkningarna fraktkostnaderna

för vandringsbibliotekens kringsändande ej medtagits.

Enligt hvad jag förut meddelat, har medelbeloppet för statsunderstöd

till samtliga församlings- och kommunbibliotek enligt sista tillgängliga uppgifter

utgjort omkring 55 kronor. Med hänsyn härtill och i betraktande

däraf, att jag föreslagit en minskning af understödsbeloppen till folkbibliotek,

synas mig de af de sakkunniga antagna medelbeloppen för statsunderstöden,

75 kronor för skolbibliotek och 250 kronor för folkbibliotek,

vara högre, än som kunna väntas ifrågakomma. Man torde enligt min

mening för närvarande utan minsta fara kunna stanna vid 60 kronor för

skolbibliotek och 200 kronor för folkbibliotek såsom sannolika medelbelopp.

Med utgående från det af de sakkunniga antagna antalet statsunderstödda

bibliotek, om hvars sannolikhet jag icke vågar uttala någon mening,

skulle man med de af mig nu angifna medelbeloppen komma till ett årligt

anslagsbehof för folk- och skolbibliotek af sammanlagdt 128,000 kronor.

Med något större säkerhet synes man kunna uttala sig om anslagsbehofvet

till understödjande af riksförbundens biblioteksverksamhet. Såväl

doktor Palmgren som de sakkunniga hafva beräknat detta behof till 20,000

kronor årligen. Med stöd häraf och med hänsyn till den maximigräns för

understödsbeloppen, som jag i det föregående förordat, finner jag sannolikt,

att en summa af omkring 20,000 kronor skall för den närmaste tiden

visa sig tillräcklig för ifrågavarande ändamål. Härtill skulle så, i enlighet

s. 72 Kontrollera mot PDF

Extra ordidinarie

anslag.

72 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

med hvad jag i det föregående ansett mig böra förorda, komma ett belopp

af 15,000 kronor till förmedlingsanstalterna för vandringsbibliotek och

till bokförmedlingsanstalterna, däri inbegripen deri nyssnämnda af statskontoret

påpekade fraktkostnaden, samt 9,500 kronor till bibliotekskonsulenternas

aflöning.

Den sammanlagda kostnaden för folkbiblioteksverksamhetens understödjande

skulle i'' enlighet härmed kunna beräknas till 172,500 kronor,

hvilket belopp torde kunna afrundas nedåt till 170,000 kronor.

Då i årets statsverksproposition med stöd af vid dess affattande tillgängliga

uppgifter ifrågavarande anslagsbehof beräknats till 180,000

kronor, hvilket belopp med 20,000 kronor understiger det af de sakkunniga

antagna, men jag nu efter de af mig företagna jämnkningarna

af förslaget finner mig kunna sänka det beräknade kostnadsbeloppet till

170,000 kronor, vill jag ännu en gång påminna om omöjligheten att i

detta hänseende kunna komma till ett fullt tillförlitligt resultat. Liksom

skedde år 1905, då anslag första gången beviljades till folkbiblioteksverksamheten,

torde man också nu få nöja sig med att bestämma anslagsbeloppet

på ett ungefär och öfverlåta åt framtiden att vidtaga de rättelser,

hvartill erfarenheten kan gifva anledning.

o o

I mitt anförande till statsrådsprotokollet rörande årets statsverksproposition

har jag erinrat därom, att för genomförande af den nu föreslagna

omorganisationen af folkbiblioteksväsendet skulle jämte det ordinarie anslaget

till understödjande af folkbibliotek, för år 1913 erfordras två anslag

på extra stat, nämligen dels till utarbetande af en grundkatalog öfver för

folkbiblioteken lämplig litteratur, dels till understöd åt biblioteken för deras

verksamhet under år 1912 i enlighet med nu gällande bestämmelser.

Såsom jag förut framhållit, utgöres en af hufvudpunkterna i det föreliggande

organisationsförslaget af den bestämmelsen, att statsunderstöden till

såväl folkbibliotek och skolbibliotek som riksförbund skola utgå i form af

bundna böcker, valda ur kataloger, som utgifvas af ecklesiastikdepartementet.

Visserligen'' förefinnas i åtskilliga på enskild väg, särskildt af studentföreningarna

Heimdal och Verdandi samt inom folkbildningsförbundet,

utarbetade bokförteckningar, värdefulla förarbeten för upprättandet af den

omförmälda grundkatalogen. Därest densamma skall komma att utmärkas

af önsklig vidsynthet i fråga om litteraturval och vederhäftighet i uppgifter,

måste dock arbetet därmed icke blott blifva omfattande och tidsödande,

utan ock kräfva medverkan af sakkunniga på olika områden. Ehuru detsamma

bör utföras under öfverinseende af de föreslagna bibliotekskonsulenterna,

måste det dock uppenbarligen till sin hufvudsakliga del öf
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

verlämnas åt tillfälliga arbetskrafter. För grundkatalogens utarbetande

erfordras sålunda ett särskildt anslag. Att med någon större säkerhet

angifva det behöfliga beloppet, torde icke vara möjligt. De sakkunniga

hafva beräknat detsamma till 20,000 kronor. Då någon anledning till

jämkning af denna siffra i ena eller andra riktningen icke förelegat, bär

Kungl. Maj:t på mitt förslag i årets statsverkproposition uttalat sig för

ett anslag på extra stat för ifrågavarande ändamål af 20,000 kronor, hvaraf

för år 1913 skulle utgå halfva beloppet eller 10,000 kronor.

Gifvetvis måste det anses såsom ett viktigt önskemål, att den ifrågavarande

grundkatalogen så snart som möjligt måtte föreligga färdig. Att

detta skulle kunna vara fallet så tidigt, att bibliotekens rekvisitioner under

år 1913 tinge ske med ledning af nämnda katalog, är tydligen under inga

omständigheter möjligt. För tiden intill dess katalogen blifvit utarbetad och

tillgänglig torde de inkomna rekvisitionerna i afseende å bokurvalet böra

granskas °af bibliotekskonsulenterna, innan bokförmedlingen vidtager. Med

hänsyn till angelägenheten af att arbetet med grundkatalogen i största möjliga

grad påskyndas anser jag mig böra i så måtto frånträda mitt nyss

angifva förslag, som innehöll, att det för katalogens utarbetande erforderliga

anslaget skulle fördelas på åren 1913 och 1914, att jag i stället vill

uttala mig för att hela anslaget måtte beviljas för år 1913 med rätt för

Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af tillgängliga medel förskottera de

belopp, som kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets påbörjande

tidigast möjligt under sistnämnda år.

Då jag, såsom nyss nämnts, funnit en sänkning med 10,000 kronor

af anslagsbehofvet å ordinarie stat vara möjlig, skulle genom det af mig

nu förordade förslaget i fråga om anslaget å extra stat icke förorsakas

någon ändring af den i statsverkspropositionen föreslagna slutsumman för

år*1913.

Rörande behofvet af ett särskildt anslag å extra stat för år 1913 till

understöd af folkbiblioteken för deras verksamhet under år 1912 i enlighet

med nu gällande bestämmelser har jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet

rörande årets statsverksproposition uttalat mig på följande sätt:

»Under det statsbidrag till förut omnämnda centrala föreningar anvisats

på det nuvarande anslaget för det år verksamheten omfattar, har

i fråo-a om själ! va bibi intalen genom omnämnda kungörelse och cirkulär

för uppnående af erforderlig kontroll så anordnats, att vederbörande

haft att vid rekvisition innan utgången af januari månad året efter det,

för hvilket statsbidrag sökes, lämna vissa erforderliga uppgifter och där
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 käft. (Nr 179.) 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

''** Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

vid, bland annat, med kvitterade räkningar styrka kostnaderna för bokinköp,

inbindning af böcker och tryckning af katalog. Härigenom hafva

statsbidragen till folkbiblioteken kommit att utgå först året efter det, för

hvilket statsbidrag sökts. Häraf blef ock en följd, att det för själfva biblioteken

afsedda beloppet för år 1906, då anslaget första gången var i riksstaten

uppfördt, till största delen ej kom till användning. Den nu ifrågasatta

omorganisationen afser emellertid, att statsbidragen skola komma

vederbörande till del redan under det år, för hvilket statsbidrag äskas.

Då, såsom förut antydts, för år 1913 det ordinarie förslagsanslaget kan

beräknas att till sitt höjda belopp åtgå härtill, måste, på det anslagets

summa ej må för mycket öfverskridas, tillgång beredas för mötande under

samma år jämväl af bibliotekens på nu gällande bestämmelser grundade

kraf på statsbidrag för sin verksamhet under år 1912. Till mötande af

denna tillfälliga utgift torde på extra stat för år 1913 böra äskas ett förslagsanslag

å 50,000 kronor.»

Jag timmer de skäl, som sålunda anförts för beviljande af ifrågavarande

anslag, fortfarande äga giltighet.

Biblioteksverksamhetens

samband

med föreläsningsverksamheten.

Då frågan om ordnande af de populärvetenskapliga föreläsningarna i

nådig proposition framlades för nästlidna års Riksdag, uttalade sig min

företrädare i ämbetet i sitt anförande till statsrådsprotokollet med styrka

för en närmare samverkan mellan föreläsningsverksamheten och folkbiblioteksverksamheten.

Att en sådan samverkan vore af allra största betydelse

erkändes från alla håll och läge för öfrigt i öppen dag, då ju syftet med

föreläsningarna främst vore att gifva eggelser till själ fredsamhet. Det

skulle enligt hans mening blifva en af föreläsningskonsulentens icke minst

viktiga uppgifter att, sedan den inom ecklesiastikdepartementet pågående

utredningen i folkbiblioteksfrågan afslutats och förslag i anledning däraf

utarbetats, bidraga till det närmande mellan föreläsnings- och biblioteksverksamheten,

som redan nu framstode såsom bästa grundvalen för ett

verkligt framgångsrikt arbete på den fria folkbildningens fält.

I dessa min företrädares uttalanden kan jag till fullo instämma och

vill blott i detta sammanhang betona, att förpliktelserna att i förevarande

hänseende verka för ett närmande måste i samma grad åligga folkbiblioteksverksamhetens

målsmän, i första hand de af mig föreslagna bibliotekskonsulenterna.

Enligt hvad jag erfarit, hafva under innevarande arbetsår

på flera håll lofvärda ansträngningar försports att ställa föreläsningarna i

förbindelse med folkbiblioteken. Man synes sålunda kunna hysa goda

förhoppningar om att det önskade samarbetet verkligen skall komma till

stånd.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att den enligt föregående

års Riksdags beslut förordnade föreläsningskonsulenten ingalunda

skulle göras öfverflödig genom tillsättandet af de föreslagna två bibliotekskonsulenterna.

Oafsedt att de sistnämnda helt visst skulle få full sysselsättning

genom de med biblioteksverksamheten förenade ärendena, erfordras

för ledningen af de ifrågavarande verksamheterna insikt och erfarenhet

af väsentligen så olika art, att de näppeligen med säkerhet kunna

väntas vara förenade hos en och samma person.

Härmed har jag berört de punkter i det föreliggande ärendet, rörande

hvilka jag funnit särskildt uttalande från min sida erforderligt.

I det föregående har jag betonat, att de bestämmelser, som år 1905

kommo till stånd på biblioteksverksamhetens område, i mycket buro karaktären

af ett försök, och att sedan dess åtskillig erfarenhet vunnits, som kan

tjäna till vägledning för de åtgärder, som nu skola vidtagas. Den utredning

af ifrågavarande spörsmål, som min föregående framställning afsett

att lämna, torde, såsom jag hoppas, hafva gifvit vid handen, att utvecklingslinjerna

för vårt folkbiblioteksväsen nu ligga väsentligt klarare, än då

var fallet. Jag är ock öfvertygad om, att de uppfattningar, till hvilka man

nu genom erfarenheten kommit, i stort sedt äro riktiga, liksom jag hyser den

förhoppningen, att de förslag, för hvilka jag uttalat mig, därest de blifva

förverkligade, skola vara ägnade att i det hela väsentligt främja utvecklingen.

Att däremot i fråga om enskildheter full klarhet ännu icke vunnits

på åtskilliga punkter, torde likaledes hafva visat sig af min föregående framställning,

och man måste sålunda vara beredd på att en vidgad erfarenhet

skall ådagalägga nödvändigheten af förändringar i vissa hänseenden af de

bestämmelser, som kunna framgå ur frågans förevarande behandling.

Organisatoriska bestämmelser samt understöd från det allmännas sida

hafva emellertid icke den största och afgörande betydelsen, då det gäller

en verksamhet sådan som folkbiblioteksrörelsen. Ytterst hvilar dennas framgång

därpå, att den i alltjämt stigande grad blifver omfattad af det personliga

och oflervilliga intresse, hvilket är och måste vara allt bildningsarbetes

innersta drifvande kraft.

Det är att hoppas, att de löften i sådant hänseende, som vår biblioteksrörelses

senaste utvecklingsskede gifvit, under den kommande tiden

skola blifva infriade.

Med stöd af hvad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till understödjande af folkbiblioteksväsendet

bevilja

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

ej mindre ä ordinarie stat ett förslagsanslag af

170,000 kronor att utgå:

(iris, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under

af mig i det föregående angifna villkor, med ett belopp

af lägst 40 kronor och högst 400 kronor, för år räknadt,

till kyrklig eller borgerlig kommun, till sammanslutning

af kommuner eller till lokal förening för upprättande

och underhåll af ett folkbibliotek eller ett system af

sådana (centralbibliotek med filialer) inom en och samma

kommun eller sammanslutning af dylika,

samt med ett belopp af lägst 15 kronor och högst

150 kronor, för år räknadt, till skoldistrikt, styrelse för

högre folkskola, kommunal mellanskola eller under statens

kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium

för upprättande och underhåll af ett skolbibliotek

eller ett system af sådana (centralbibliotek med filialer);

dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under

af mig i det föregående angifna villkor, med ett belopp af

lägst 3,000 kronor och högst 15,000 kronor, för år räknadt,

till riksförbund (hela landet omfattande förening), som

har minst 20,000 medlemmar, för understödjande af

biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra

sammanslutningar med liknande syfte, med iakttagande

därvid såväl att understöd af statsmedel, som riksförbund

under annan anslagstitel åtnjuter för sin biblioteksverksamhet,

skall tagas i beräkning vid bestämmandet af det

här ifrågavarande statsunderstödets belopp, som ock att

sammanlagda summan af till samtliga riksförbund utgående

anslag icke må öfverstiga 45,000 kronor;

dels, likaledes enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och

under af Kungl. Maj:t fastställda villkor, till understöd

åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och

åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagdt

belopp af högst 15,0()0 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor

till bokförmedlingsanstalter;

dels ock till arfvoden åt två bibliotekskonsulenter

inom ecklesiastikdepartementet med 9,500 kronor, däraf

5,600 kronor till en förste konsulent och 3,900 kronor

till en andre konsulent;

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. Nr 179.

än äfven å extra stat för år 1913

dels ett belopp af 20,000 kronor till utarbetande af

en grundkatalog öfver för folk- och skolbibliotek lämplig

litteratur, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1912 af tillgängliga medel förskottera de belopp, som

kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets

påbörjande under sistnämnda år;

dels ock ett förslagsanslag af 50,000 kronor till understöd

åt folkbibliotek för deras verksamhet under år

1912 i enlighet med hittills gällande bestämmelser.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på hemställan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder

gilla; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.