Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August Andersson

1912-04-19 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:187, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August Andersson

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 187.

1

Nr 187.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående

pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren

vid statens järnvägsbyggnader August Andersson;

gifven Stockholms slott den 19 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August

Andersson må från och med månaden näst efter den, då han erhåller

entledigande från nu innehafvande anställning vid samma järnvägsbyggnader,

under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från

allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor, dock med villkor

att, därest han framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af

statsmedel, pensionsbeloppet skall för den tid, anställningen varar,

minskas med ett belopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om

denna uppgår till högre belopp, under tiden upphöra att utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernädigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 140 käft. (Nr 187.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 187.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde vidare:

Uti skrifvelse den 19 mars 1912 har järnvägsstyrelsen gjort framställning

om beredande af pension åt förre schaktmästaren vid statens

järnvägsbyggnader August Andersson.

Järnvägsstyrelsen bär därvid meddelat följande:

Andersson, som är född den 1 november'' 1843, har sedan år 1883

haft anställning vid statens järnvägsbyggnader, med undantag af år

1897. Under denna tid har Andersson tjänstgjort vid statens järnvägsbyggeu

i öfre Norrland till en början som arbetsförman åren 1883—

1885, därefter som schaktmästare åren 1886—1891 och vidare som

materialvakt åren 1891—1894. I egenskap af schaktmästare anställdes

Anderson ånyo år 1895 vid Umeå—Vännäsbanan samt har

sedermera, frånsedt år 1897, i samma egenskap kvarstått till slutet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!■ Maj.ts Nåd. Proposition Nr 187.

af år 1910. Åren 1903—1904 var Andersson urståndsatt att arbeta

på grund af sjukdom, som han enligt uppgift ådragit sig vid statens

järnvägsbyggnader. Från år 1905 bär Andersson haft anställning vid

statsbanan Morjärv—Lappträsk och därvid under de senaste åren på

grund af tilltagande sjuklighet endast kunnat utföra göromål af mindre

ansträngande beskaffenhet. Från 1911 års början användes Andersson

såsom skrifbiträde.

Andersson har af vederbörande arbetschefer och öfrigt befäl, under

hvilka han tjänstgjort, erhållit goda vitsord för visad duglighet och

pålitlighet samt gjort sig känd för ett hedrande uppförande.

Enligt ingifvet läkarbetyg är Andersson på grund af kronisk ledgångsreumatism

och hjärtlidande nu och för framtiden oförmögen till

arbete; och styrelsen anser det icke vara osannolikt, att den sjuklighet,

hvaraf Andersson lider, till icke ringa grad får tillskrifvas de på

hälsan menligt inverkande förhållanden, under hvilka järnvägsbyggnadsarbeten

ofta nog äga rum.

Beträffande Anderssons aflöningsförmåner vid statens järnvägsbyggnader

meddelar järnvägsstyrelsen, att han under åren 1898—1910

åtnjutit arfvode till belopp af 5 kronor om dagen för den tid, han

därunder varit i arbete, och från och med år 1911 såsom skrifbiträde

uppburit aflöning af 60 kronor i månaden.

Då Andersson till följd af hög ålder och iråkad sjukdom ej vidare

är förmögen att genom eget arbete bidraga till sin utkomst, har styrelsen,

med vitsordande af Anderssons under tjänstetiden ådagalagda

nit och skicklighet, ansett det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande

att åtgärder vidtagas i ändamål att bereda Andersson pension

under hans återstående lifstid.

I afseende å det pensionsbelopp, som för Andersson kan ifrågakomma,

erinrar styrelsen, att Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t gjord framställning,

år 1909 medgifvit, att den pension, som år 1894 beviljats

schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader Johannes Jonsson till

belopp af 480 kronor, finge höjas till 900 kronor, hvarigenom den skulle

komma att uppgå till ungefär 45 procent af Jonssons då innehafda

årsaflöning eller 1,980 kronor jämte inkvarteringsersättning. Styrelsen

har ansett sig böra erinra härom, emedan styrelsen håller före, att

enahanda grundsats bör följas äfven i nu föreliggande fall, dock med

den modifikation, som föranledes däraf, att Andersson dels innehar

kortare tjänstetid än Jonsson, särskildt såsom schaktmästare, dels ock

under de sista åren af sin anställning vid järnvägsbyggnaderna i följd

af väsentligt minskad arbetsförmåga ej varit i stånd att uppdrifva sill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition Nr 187.

Departements
chefen.

årsförtjänst till närmelsevis det belopp, som lian And full arbetsduglighet

kunnat erhålla. Vid en beräknad medelaflöning af 5 kronor om

dagen skulle Andersson enligt anförda grunder vara berättigad till eu

pension af omkring 800 kronor om året, motsvarande ungefär 45 procent

af sagda medelaflöning. Med hänsyn tagen till nyss åberopade

omständigheter synes det emellertid styrelsen, som om pensionsbeloppet

i föreliggande fall skäligen kunde bestämmas till 600 kronor.

På grund af det anförda har styrelsen hemställt, det täcktes Kungl.

Maj:t föreslå Riksdagen medgifva, att Andersson må från och med

månaden näst efter den, då han erhåller entledigande från nu innehafvande

anställning vid statens järnvägsbyggnader, under sin återstående

lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till

belopp af 600 kronor, dock med villkor att, därest han framdeles skulle

erhålla anställning med aflöning af statsmedel, pensionsbeloppet skall

för den tid, anställningen varar, minskas med ett belopp, motsvarande

den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till högre belopp, under

tiden upphöra att utgå.

Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit utlåtande i

ärendet den 29 mars 1912 och därvid tillstyrkt bifall till järnvägsstyrelsens

framställning.

Då, enligt hvad som framgår af järnvägsstyrelsens utredning, staten

under en tid af omkring 28 år tagit Andersons arbetskraft i anspråk,

synes det billigt, att något understöd beredes honom under

hans återstående lifstid. I enlighet med denna uppfattning hafva

ock vid åtskilliga tillfällen pensioner af Kungl. Maj:t och Riksdagen

beviljats åt personer, som visserligen icke innehaft ordinarie anställning

i statens järnvägars tjänst, men under lång tid plikttroget utfört arbete

för dess räkning.

Beträffande Andersson torde jämväl böra tagas i betraktande, att

den sjuklighet, hvaraf han lider, lärer kunna anses i icke ringa mån

ådragen i tjänsten.

Det af järnvägsstyrelsen föreslagna pensionsbeloppet synes mig

äfven vara skäligt.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader

August Andersson må från och med månaden

näst efter den, då han erhåller entledigande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 187.

5

från nu innehafvande anställning vid samma järnvägsbyggnader,

under sin återstående lifstid åtnjuta

en årlig pension från allmänna indragningsstaten till

belopp af 600 kronor, dock med villkor att, därest lian

framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af

statsmedel, pensionsbeloppet skall för den tid, anställningen

varar, minskas med ett belopp, motsvarande

den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till

högre belopp, under tiden upphöra att utgå.

Till denna departementschefens af statsrådets öfriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall,

och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar:

Ur protokollet:

Niklas Å. Lindhult.

2

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

1 samt. 146 käft. (Nr 187.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1912:28 Bankoutskottets utlåtande Nr 28 s. 3 i texten