Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August Andersson
1912-04-19 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:187, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August Andersson
Dokumentets text
Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 187.
1
Nr 187.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående
pension å allmänna indragning sstaten åt förre schaktmästaren
vid statens järnvägsbyggnader August Andersson;
gifven Stockholms slott den 19 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader August
Andersson må från och med månaden näst efter den, då han erhåller
entledigande från nu innehafvande anställning vid samma järnvägsbyggnader,
under sin återstående lifstid åtnjuta en årlig pension från
allmänna indragningsstaten till belopp af 600 kronor, dock med villkor
att, därest han framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af
statsmedel, pensionsbeloppet skall för den tid, anställningen varar,
minskas med ett belopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om
denna uppgår till högre belopp, under tiden upphöra att utgå.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernädigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Schotte.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 140 käft. (Nr 187.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 187.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde vidare:
Uti skrifvelse den 19 mars 1912 har järnvägsstyrelsen gjort framställning
om beredande af pension åt förre schaktmästaren vid statens
järnvägsbyggnader August Andersson.
Järnvägsstyrelsen bär därvid meddelat följande:
Andersson, som är född den 1 november'' 1843, har sedan år 1883
haft anställning vid statens järnvägsbyggnader, med undantag af år
1897. Under denna tid har Andersson tjänstgjort vid statens järnvägsbyggeu
i öfre Norrland till en början som arbetsförman åren 1883—
1885, därefter som schaktmästare åren 1886—1891 och vidare som
materialvakt åren 1891—1894. I egenskap af schaktmästare anställdes
Anderson ånyo år 1895 vid Umeå—Vännäsbanan samt har
sedermera, frånsedt år 1897, i samma egenskap kvarstått till slutet
3
Kung!■ Maj.ts Nåd. Proposition Nr 187.
af år 1910. Åren 1903—1904 var Andersson urståndsatt att arbeta
på grund af sjukdom, som han enligt uppgift ådragit sig vid statens
järnvägsbyggnader. Från år 1905 bär Andersson haft anställning vid
statsbanan Morjärv—Lappträsk och därvid under de senaste åren på
grund af tilltagande sjuklighet endast kunnat utföra göromål af mindre
ansträngande beskaffenhet. Från 1911 års början användes Andersson
såsom skrifbiträde.
Andersson har af vederbörande arbetschefer och öfrigt befäl, under
hvilka han tjänstgjort, erhållit goda vitsord för visad duglighet och
pålitlighet samt gjort sig känd för ett hedrande uppförande.
Enligt ingifvet läkarbetyg är Andersson på grund af kronisk ledgångsreumatism
och hjärtlidande nu och för framtiden oförmögen till
arbete; och styrelsen anser det icke vara osannolikt, att den sjuklighet,
hvaraf Andersson lider, till icke ringa grad får tillskrifvas de på
hälsan menligt inverkande förhållanden, under hvilka järnvägsbyggnadsarbeten
ofta nog äga rum.
Beträffande Anderssons aflöningsförmåner vid statens järnvägsbyggnader
meddelar järnvägsstyrelsen, att han under åren 1898—1910
åtnjutit arfvode till belopp af 5 kronor om dagen för den tid, han
därunder varit i arbete, och från och med år 1911 såsom skrifbiträde
uppburit aflöning af 60 kronor i månaden.
Då Andersson till följd af hög ålder och iråkad sjukdom ej vidare
är förmögen att genom eget arbete bidraga till sin utkomst, har styrelsen,
med vitsordande af Anderssons under tjänstetiden ådagalagda
nit och skicklighet, ansett det vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande
att åtgärder vidtagas i ändamål att bereda Andersson pension
under hans återstående lifstid.
I afseende å det pensionsbelopp, som för Andersson kan ifrågakomma,
erinrar styrelsen, att Riksdagen, på därom af Kungl. Maj:t gjord framställning,
år 1909 medgifvit, att den pension, som år 1894 beviljats
schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader Johannes Jonsson till
belopp af 480 kronor, finge höjas till 900 kronor, hvarigenom den skulle
komma att uppgå till ungefär 45 procent af Jonssons då innehafda
årsaflöning eller 1,980 kronor jämte inkvarteringsersättning. Styrelsen
har ansett sig böra erinra härom, emedan styrelsen håller före, att
enahanda grundsats bör följas äfven i nu föreliggande fall, dock med
den modifikation, som föranledes däraf, att Andersson dels innehar
kortare tjänstetid än Jonsson, särskildt såsom schaktmästare, dels ock
under de sista åren af sin anställning vid järnvägsbyggnaderna i följd
af väsentligt minskad arbetsförmåga ej varit i stånd att uppdrifva sill
4
Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition Nr 187.
Departements
chefen.
årsförtjänst till närmelsevis det belopp, som lian And full arbetsduglighet
kunnat erhålla. Vid en beräknad medelaflöning af 5 kronor om
dagen skulle Andersson enligt anförda grunder vara berättigad till eu
pension af omkring 800 kronor om året, motsvarande ungefär 45 procent
af sagda medelaflöning. Med hänsyn tagen till nyss åberopade
omständigheter synes det emellertid styrelsen, som om pensionsbeloppet
i föreliggande fall skäligen kunde bestämmas till 600 kronor.
På grund af det anförda har styrelsen hemställt, det täcktes Kungl.
Maj:t föreslå Riksdagen medgifva, att Andersson må från och med
månaden näst efter den, då han erhåller entledigande från nu innehafvande
anställning vid statens järnvägsbyggnader, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta årlig pension till
belopp af 600 kronor, dock med villkor att, därest han framdeles skulle
erhålla anställning med aflöning af statsmedel, pensionsbeloppet skall
för den tid, anställningen varar, minskas med ett belopp, motsvarande
den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till högre belopp, under
tiden upphöra att utgå.
Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit utlåtande i
ärendet den 29 mars 1912 och därvid tillstyrkt bifall till järnvägsstyrelsens
framställning.
Då, enligt hvad som framgår af järnvägsstyrelsens utredning, staten
under en tid af omkring 28 år tagit Andersons arbetskraft i anspråk,
synes det billigt, att något understöd beredes honom under
hans återstående lifstid. I enlighet med denna uppfattning hafva
ock vid åtskilliga tillfällen pensioner af Kungl. Maj:t och Riksdagen
beviljats åt personer, som visserligen icke innehaft ordinarie anställning
i statens järnvägars tjänst, men under lång tid plikttroget utfört arbete
för dess räkning.
Beträffande Andersson torde jämväl böra tagas i betraktande, att
den sjuklighet, hvaraf han lider, lärer kunna anses i icke ringa mån
ådragen i tjänsten.
Det af järnvägsstyrelsen föreslagna pensionsbeloppet synes mig
äfven vara skäligt.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att förre schaktmästaren vid statens järnvägsbyggnader
August Andersson må från och med månaden
näst efter den, då han erhåller entledigande
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 187.
5
från nu innehafvande anställning vid samma järnvägsbyggnader,
under sin återstående lifstid åtnjuta
en årlig pension från allmänna indragningsstaten till
belopp af 600 kronor, dock med villkor att, därest lian
framdeles skulle erhålla anställning med aflöning af
statsmedel, pensionsbeloppet skall för den tid, anställningen
varar, minskas med ett belopp, motsvarande
den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till
högre belopp, under tiden upphöra att utgå.
Till denna departementschefens af statsrådets öfriga
ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall,
och skulle proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar:
Ur protokollet:
Niklas Å. Lindhult.
2
Bihang till Riksdagens protokoll 1912.
1 samt. 146 käft. (Nr 187.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1912:28 Bankoutskottets utlåtande Nr 28 s. 3 i texten