Sök i Ratio Lex

Angående understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige och Australien

1912-04-12 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:191, Angående understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige och Australien

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

1

N:o 191.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understöd

till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af

regelbunden ångfartyg sförbindelse mellan Sverige och

Australien; gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen,

att såsom understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande

under åren 1913—1917 af regelbunden ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och Australien bevilja ett anslag å 500,000 kronor, att,

på de villkor Kungl. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

statsrådsprotokollet angifna grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå

med 150,000 kronor år 1913, 125,000 kronor år 1914, 100,000 kronor

år 1915, 75,000 kronor år 1916 och 50,000 kronor år 1917 samt

att till beredande af sådant understöd åt bolaget under år 1913 på

extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel för samma år anvisa ett

belopp af 150,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelmärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 150 käft. (Nr 191.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EHRENSVÄRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre AdelswäRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde härefter:

I en till Kungl. Maj:t den 7 april 1910 ingifven skrift har rederiaktiebolaget

Transatlantic i underdånighet anhållit om statsunderstöd

för fortsatt uppehållande af sin år 1907 öppnade regelbundna ångbåtsförhindelse

mellan Sverige och Australien med 50,000 kronor för hvarje

resa eller sammanlagdt högst 350,000 kronor för hvartdera af åren 1910

och 1911.

Därefter har bolaget i en till Kungl. Maj:t den 22 mars 1911 ingifven

skrift, med förmälan, bland annat, att på grund af de i skriften

närmare angifna gynnsammare förhållanden, under hvilka ångbåtslinjen

i fråga då mera syntes arbeta, en nedsättning i de af bolaget tidigare

begärda understödsbeloppen kunde äga rum, hemställt, att understödet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj ds Nåd. Proposition N:o 191. 3

måtte fastställas att utgå med 100,000 kronor för år under åren 1911

—1915.

Vidare hafva från bolaget till kommerskollegium, till hvilket

ärendet i och för utlåtande remitterats, inkommit åtskilliga skrifter

jämte bilagor — däribland uttalanden från trettio svenska industriidkare

och exportörer angående den af bolaget uppehållna fartygslinjens betydelse

för deras respektive verksamhetsområden — ‘och tiar bolaget i

den senast inkomna af dessa skrifter framhållit såsom förmånligare och

mera öfverensstämmande med vanlig praxis, om den sökta subventionen

å 500,000 kronor under fem år lördelades så, att bolaget erhölle första

året 150,000 kronor, andra året 125,000 kronor, tredje året 100,000

kronor, fjärde året 75,000 kronor och femte året 50,000 kronor.

Angående nämnda ångbåtslinje och dess ekonomiska resultat har

bolaget i förstberörda skrift och därvid fogade handlingar lämnat, bland

annat, följande uppgifter.

Traden uppehölles med de för ändamålet särskildt beställda ångarna

»Indianic» och »Hellenic» hvardera om 7,800 tons död vikt samt »Australic»

och »Tasmanic» om 7,300 tons död vikt hvardera. Detta tonnage

hade emellertid icke alltid vant tillräckligt för att motsvara den efterfrågan

på lastrum, som gjorts gällande från exportörernas sida, utan

hade bolaget vid skilda tillfällen måst å Australlinjen insätta ångare,

som vanligen användes i en för bolaget lönande trade på Sydafrika.

I trots af att någon brist på last sålunda icke funnits för bolagets

ordinarie Australångare utan fulla laster städse erhållits, hade emellertid

ångarne icke lämnat något tillfredsställande resultat. Detta berodde på

häftig konkurrens från stora utländska rederiföretags sida, livilka genom

ifrågavarande linjes tillkomst gått miste om de stora kvantiteter skandinaviskt

gods, som förut skeppats till Australien öfver hamnar å kontinenten.

Å sina förutnämnda ordinarie Australångares resor hade bolaget

lidit eu direkt förlust af 474,300 kronor. Doge man i beräkning den

omständigheten, att bolaget med dessa ångare sannolikt kunnat å annan

trade insegla en afse värd förtjänst, uppginge bolagets förlust till ännu

högre belopp och utgjorde enligt dess beräkningar 942,177 kronor.

Jämväl de å linjen ifråga tidvis insatta ångarnas resor till Australien

hade tillskyndat ‘bolaget en direkt och indirekt förlust uppgående till

sammanlagdt 138,630 kronor.

Rörande nyss om förmälda konkurrens från utländska rederiföretags

sida, har bolaget i sin nyssberörda skrift meddelat följande.

Det stora tyska ångbåtsbolaget Deutsch Australische Dampschiffs

—Gesellschaft, som före tillkomsten af ifrågavarande linje till stor del

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 191.

omhänderhaft den svenska styckegodsexporten med sina ångare från

Hamburg, hade så småningom efter den svenska linjens tillkomst börjat

insätta ångare direkt från svenska hamnar, och i den mån det svenska

bolagets flotta ökades, hade det tyska bolaget insatt allt fler ångare på

traden. Som en naturlig följd häraf hade frakterna sjunkit i betydande

grad. Sedan konkurrensen på detta sätt pågått några år, hade emellertid

det svenska bolaget i slutet af år 1909 lyckats få till stånd en

öfverenskommelse med nämnda tyska bolag i syfte, att bolagen skulle

gemensamt underhålla linjen från Sverige, på det sätt att bolagen alternerande

efter bestämd turlista och med gemensamma fraktsatser expedierade

sina ångare. I följd af denna öfverenskommelse hade det svenska

bolaget hoppats, att traden skulle kunna uppehållas utan förlust och

äfven småningom upparbetas att gå med rimlig förtjänst. Kort därefter

hade emellertid det tyska ångbåtsbolaget Nord Deutsche Ifloyd helt

oväntadt sänkt sina fraktsatser för gods från Skandinavien öfver Bremen

och under kort tid gjort flera betydande skeppningskontrakt för skandinaviskt

gods för flera år framåt till fraktsatser, betydligt understigande

dem, som aftalats mellan det svenska bolaget och Deutsch Australische

Dampschiffs-Gesellschaft, Följden häraf blefve ganska vidtomfattande.

Den innebure icke blott, att betydande kvantiteter gods komme att dragas

från den svenska linjen, utan äfven att det svenska bolaget blefve

nödgadt att sänka sina fraktsatser till samma nivå som Nord Deutsche

Lloyd. Under sådana förhållanden vore någon förtjänst för det svenska

bolaget under de närmaste åren icke att påräkna, utan komme bolaget

med de fraktsatser, som därunder kunde tagas i beräkning, sannolikt

att göra en förlust af omkring 50,000 kronor å hvarje resa.

Härjämte har bolaget i sin underdåniga ansökning — med framkastande

af den tänkbara invändningen mot ansökningen, att det vore

meningslöst att uppmuntra eller understödja eu ångbåtslinje, som under

en följd af år icke lämnat någon vinst utan i stället tillskyndat direkt

förlust — till bemötande af denna invändning framhållit såväl den allmänna

betydelse för landet, direkt åugbåtsförbindelse med främmande

länder och världsdelar hade, som ock dess speciella nationalekonomiska

betydelse för landets industri, handel och sjöfart. I sådant hänseende

har bolaget uppgifva, att det under åren 1907—1909 å Australiatraden

i bruttofrakter inseglat 4,080,000 kronor, hvaraf omkring 1,650,000

kronor på ett eller annat sätt kommit landet till godo; och har bolaget

vidare om linjens betydelse för landet samt till stöd för ansökningen

anfört:

De laster, som bolagets ångare erhölle från Sverige, hade till eu

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. \(aj:ts KM. Proposition N.o VJ1.

början hufvudsakligen bestått af trävaror. Som frakten för dessa varor

emellertid på grund af konkurrensen med stora segelfartyg vore ytterst

låg, hade bolagets ansträngningar genast från början koncentrerats på att

upparbeta en export af svenska industrialster, tv dels kunde ju en dylik vara

på grund af sitt högre värde tåla en högre frakt än den obetydligt eller alls

icke bearbetade råvaran, och dels vore ju en export af industrialster af ofantligt

mycket större betydelse från nationalekonomisk synpunkt än eu export

af råvaror. Bolagets ansträngningar i berörda hänseende hade också rönt

den största framgång. För hvarje ångare hade exporten af styckegods

ökats i betydande grad, och de skilda svenska industrialstren — såsom

papper, tändstickor, calciumkarbid, separatorer, järnvaror af olika slag m.m.

— hade funnit allt större afsättning på den australiska marknaden. Såsom

af kommerskollegii statistik framginge hade den svenska exporten på

Australien under de närmast föregående fem åren ökats med omkring

4,000,000 kronor. Ehuru bolaget icke tillskrefve detta uteslutande tillkomsten

af ångbåtslinjen i fråga, ansåge bolaget dock, att denna varit

en af de mera betydande faktorerna i nämnda ökning af exporten. —

Med hänsyn till förut omförmälda svårigheter hade bolaget, som gifvetvis

måste taga sina aktieägares ekonomiska intressen i betraktande,

tagit i öfvervägande, huruvida bolaget ens skulle kunna fortsätta sin

linje till Australien. Medvetandet om det afbräck, som genom linjens

upphörande skulle tillfogas den svenska exporten, hade emellertid tills

vidare afhållit bolaget från att taga något bestämdt steg i nämnda

riktning och ledt bolaget på tanken att söka understöd af statsmedel

för linjens upprätthållande. Bolaget vore nämligen öfvertygadt om, att,

i den händelse detsamma nödgades inställa sina turer till Australien och

sysselsätta sina ångare på mera lönande trader, de tyska bolagen icke

komme att upprätthålla trafiken från Sverige på ett så regelbundet sätt

och med så förmånliga fraktsatser, som de ditintills på grund af konkurrensen

med bolagets linje nödgats göra. Det läge vidare gifvetvis

i de tyska rederiernas intresse att draga så stor del af affärerna som

möjligt från Sverige och till deras hemland. Följden skulle, enligt bolagets

förmenande, inom kort blifva, att den lofvande exporten från

Sverige till Australien bragtes i tillbakagående. 1 hvarje fäll kunde

det utan öfverdrift påstås, att, om bolagets ifrågavarande linje nödgades

upphöra, traden på Australien vore för alltid förlorad för Sverige.

I sin nu relaterade ansökning har bolaget, om än i förbigående,

förmält sig hysa förhoppningar, att linjen i fråga framdeles skulle gifva

en skälig vinst. I en till kommerskollegium ingifven skrift har bolaget

ytterligare gifvit uttryck åt denna uppfattning samt därvid närmare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 191.

redogjort för de skäl, hvarpå bolaget grundat densamma. I sådant afseende

har bolaget anfört.

För ernående af ett gynnsamt resultat vore det nödvändigt, att

upparbeta såväl den utgående traden till som den hemgående från Australien.

Att upparbeta eu lönande affär endast på basis af den utgående

eller hemgående trafiken vore knappast möjligt.

Rörande trafiken ut från Sverige hade bolaget uteslutande byggt

sina beräkningar på export af styckegods d. v. s. industrialster och halffabrikat.

Rom exporten af sådant gods visade en glädjande tillväxt,

vore den tid troligen icke långt aflägsen, då dessa utfrakter i och för

sig skulle kunna åstadkomma, att resan ut från Sverige kunde ske, om

icke med vinst, så dock utan förlust.

Det vore emellertid icke på utfrakterna utan på frakterna hem

från Australien, som bolagets förhoppningar på verklig förtjänst måste

baseras, kran Australien exporterades en mångfald artiklar — malm,

spannmål, ull, copra, frukt, fruset kött etc. — och komme exporten

att framgent ökas i den mån landet kultiverades och utvecklades. Af

alla exportartiklarna vore ullen den, som utan jämförelse vore den mest

lönande i fraktafseendc, och följaktligen också den artikel, hvarom konkurrensen

ångbåtsbolagen emellan vore starkast. Icke hvarje ångare

vore emellertid lämpad för transport af ull, enär denna vara måste på

bestämda data levereras på bestämmelseorten och på kortast möjliga tid

efter afskeppningen. Härtill hade bolaget vid byggandet af de å linjen

insätta båtarna tagit hänsyn, och motsvarade dessa såväl i snabbhet

som i öfriga afseenden de fordringar, som ställdes på en modern ångare

i denna träde. Ullskeppningarna från Australien hade på grund af

nämnda betingelser dittills legat i händerna på de stora tyska och

engelska linje-rederierna, som sedan lång tid tillbaka upprätthållit post-,

passagerare- och godstrafiken mellan Europa och Australien, och läge

det gifvetvis i dessa linjers intresse att så mycket som möjligt hindra

utomstående att komma in på denna lönande träde. Någon verklig fast

sammanslutning mellan de utländska linjerna hade dock icke funnits,

och detta i förening med bolagets egenskap af en direkt svensk reguljär

linje hade gjort, att bolaget aldrig förnekats rätt att få last af ull,

ehuru resultatet för bolaget icke blifvit det önskade. Detta hade sin

grund i det egendomliga förhållande, att de olika linjernas skeppningsagenter

i Australien vore de bestämmande såväl i fråga om fraktsatserna

för ull som beträffande de rabatter, som plägade beviljas. Genom

den inbördes konkurrens, som uppstått mellan agenterna, hade

iraktsatserna vid vissa tillfällen, då tillgången på ull varit mindre riklig,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:U> Karl. Proposition N:o 191.

betydligt reducerats, hvartill kommc det förhållandet, att, då en utomstående

ångare insatts å traden i konkurrens med de reguljära båtarna,

agenterna slagit ned fraktsatserna samt beviljat så höga rabatter, att konkurrenten

fått göra en afsevärd förlust samt äfven öfriga ångare och bland

dem bolagets blifvit lidande. På nämnda sätt hade säsong efter säsongförstörts,

hvadan totalresultatet blifvit allt annat än tillfredsställande,

trots att enskilda resor lämnat nog så gynnsamt resultat. Dylik för

rederierna förlustbringande konkurrens skulle genom eu sammanslutningkomma

att fullständigt omöjliggöras, tv vid ett försök att insätta utomstående

tonnage skulle rederierna hafva i sin makt att genom innehållande

af rabatter och bojkott straffa den, som försökte sig på ett

dylikt tilltag. Därför vore ock starka krafter inom de stora utländska

rederierna i rörelse för att ändtligen få till stånd en kraftig sammanslutning

mellan rederierna för att kunna råda bot för nämnda missförhållanden.

Det vore visserligen icke första gången dylika planer vore

å färde, enär underhandlingar pågått flera år, sommar efter sommar,

utan att leda till tillfredsställande resultat. Dock vore för det dåvarande

utsikterna bättre än någonsin, för att denna viktiga fråga blefve definitivt

ordnad. Blefve så förhållandet, komme ifrågavarande trade att blifva

icke blott själfbärande utan lönande. För bolaget vore det af den största

betydelse att behålla sin ställning- i traden, så att äfven bolaget kunde

göra anspråk på att blifva inneslutet i förenämnda sammanslutning.

Skulle åter bolaget nödgas draga sina båtar in- traden på Australien,

läte det sig nog icke göra att sedermera, efter det sammanslutningen

blifvit verklighet, komma in i densamma.

I sin den 22 mars 1911 till Kungl. Magt ingifna skrift förmäler

sig bolaget, som nämndt, arbeta under gynnsammare förhållanden. Anledningen

härtill uppger bolaget vara, att det under år 1910 träffat åtskilliga

aftal med utländska rederier beträffande såväl ut- som hemfrakter;

och anför bolaget härom, bland annat, följande.

Sedan förut omförmälda samsegling med Deutsch Australischc

Dampschiffs-Gesellschaft upphört därigenom, att det tyska rederiet bröt

sitt för år 1910 ingångna kontrakt, hade bolaget med norska rederier

inledt underhandlingar om insättande af två å tre ångare i samsegling

med bolagets fyra Australångare i och för uppehållande af månatligförbindelse

från skandinaviska hamnar till Australien. Dessa underhandlingar

hade resulterat däri, att firmorna W. Wilhelmsen i Tönsberg och

Feamley & Eger i Kristiania hade under byggnad två för traden lämpliga

ångare, hvilka under år 1911 komme att sättas i trafik. I afvaktan

på dessa ångares färdigbyggande hade nämnda firmor ställt lämpligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 191.

tonnage till bolageta förfogande, så att bolaget under åren 1910 och

1911 kunnat upprätthålla månatlig förbindelse med Australien. Jämväl

för framtiden kunde dessa seglingar anses fullt betryggade.

Vidare hade bolaget för att komma i bästa möjliga ställning till

erhållande af reguljära hemfrakter från Australien till hamnar å kontinenten

med Firman Trinder, Anderson & C:o i London öfverenskommit

om samsegling. Skälet till att dylik samsegling måste ordnas med

engelska båtar vore, att dessa, liksom bolagets ångare vore fullt erkända

inom konferensen för hemgående linjer från Australien, hvars agenter

behärskade denna marknad i styckegods, ull etc., medan däremot detta

ännu icke vore fallet med de norska ångarna, hvarför dessa finge söka

hemfrakter af masslaster (malm eller spannmål).

Genom nämnda anordningar hade linjens i fråga framtida befraktning

både ut och hem betryggats.

Det hade visserligen varit förmånligare och för Sverige mera

hedrande, om ytterligare tre svenska ångare kunnat anskaffas och hela

traden såväl ut som hem kunnat ordnas med uteslutande svenskt tonnage,

men på grund af de stora uppoffringar, som bolaget måst gorå för

linjens inarbetande, hade bolaget icke kunnat anskaffa kapital för byggande

af nytt tonnage för linjen eller förmå andra svenska redare att

jämte bolaget insätta det erforderliga tonnaget.

I sin nu berörda skrift har bolaget vidare meddelat, att under

slutet af år 1910 anordningar träffats för erhållande af lönande styckegodslaster

från Australien. Öfverenskommelse hade ingåtts med de å

Australien trafikerande linjerna om gemensamma fraktsatser och om rätt

för bolaget och det med bolaget samseglande engelska rederiet att föra

last ej blott till hamnar å kontinenten utan äfven till Hull och London.

Bolaget har vidare i en till kommerskollegium ingifven skrift

uppgifvit, att bolaget blifvit medlem i en sammanslutning af rederiföretag,

kallad »Australian Conference», och har till bestyrkande

af denna uppgift företett ett af bolaget den 21 september 1910 undertecknadt

kontrakt med elfva engelska rederier angående traden från

Australien, hvarjämte bolaget uppgifvit, att det blifvit i Australien

registreradt såsom både ut- och hemgående linje.

Hvad beträffar de tyska Australlinjerna har bolaget i nyssberörda,

till Kungl. Maj:t ingifna skrift meddeiat, att bolaget med dem öfverenskommit,

bland annat, att de tyska rederierna ej skulle slå ned frakterna

från skandinaviska hamnar till Australien.

Ehuru sålunda utsikterna för bolagets ifrågavarande linje förbättrats,

är densamma, enligt hvad bolaget i sistberörda skrift förmäler, ännu

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

icke i stånd att bära kostnaderna för dess upprätthållande, utan har, såsom

af eu skriften bifogad, med ledning af bolagets böcker upprättad

tablå framgår, hvarje utresa från Sverige till Australien under år 1910

åsamkat bolaget en förlust af i genomsnitt 41,425 kronor. Af en annan

i ärendet företedd tablå framgår, att bolaget å samtliga ut- och

hemresorna å linjen i fråga samma år gjort en förlust af 252,272 kronor

98 öre.

Enligt bolagets i nyssberörda skrift till Kungl. Maj:t framställda

åsikt har emellertid linjen i fråga för sin framtida utveckling en betryggande

grundval i en alltjämt tilltagande styckegodsexport från Sverige

till Australien; och åberopar bolaget till stöd för denna uppfattning en

öfver myckenheten af med bolagets fartyg från Sverige till Australien

fraktadt" dylikt gods upprättad tablå, utvisande, att lastmängden af samma

gods stadigt stigit från 2,450 tons år 1907 till 16,262 tons år 1910.

I ärendet har kommerskollegium den 20 december 1911 afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande och däri anfört.

»Vid pröfningen af förevarande ansökan har kollegium ansett sig

böra lägga hufvudvikten på samma synpunkter, som i det väsentliga

varit bestämmande för kollega ställning till de frågor af liknande art,

hvilka tidigare varit föremål för ämbetsverkets behandling, främst frågorna

om statsunderstöd för upprätthållande af regelbunden ångfartygsförbindelse

mellan Sverige och La Plata-länderna samt mellan Sverige

och Ostasien. I första rummet har kollegium alltså trott sig böra

tillse, huruvida omfånget och beskaffenheten af det internationella varuutbyte,

som hittills pågått, icke allenast mellan Sverige och Australien

inbördes, utan ock mellan dessa och öfriga länder, kunde, med hänsyn

tagen till Sveriges och Australiens ekonomiska förhållanden i öfrigt,

gifva stöd för antagandet, att den af rederiaktiebolaget Transatlantic

underhållna fartygslinjen är eller kan blifva af verklig och varaktig

betydelse för den svenska exporthandeln och exportindustrien. Äfven

om" sjöfartsnäringen i och för sig är förtjänt att uppmuntras från det

allmännas sida, på sätt också i vårt land skett bland annat genom de

sedan en följd af år utdelade lånen ur fonden för rederinäringens understödjande,

lärer dock, enligt kollegii förmenande, under nuvarande förhållanden

staten icke böra underkasta sig de afsevärda ekonomiska

uppoffringar, som föranledas af ett direkt understödjande af fartygslinjer,

därest icke tillvaron af dessa linjer kan visas vara af en mera

allmän betydelse för landets näringsliv

Jämte den af sökanden förebragta utredningen samt den officiella

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 150 höft. (Nr 191.) 2

Kommti skollcgium.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 191.

svenska statistiken hafva såsom material för kollegii undersökningar i

ämnet tjänat, bland annat, konsulatets i Sydney i tidskriften »Svensk

Export» offentliggjorda årsberättelser äfvensom »Official Year Book of

the Commonwealth of Australia». Denna »Yearbook» upptager, så vidt

angår tiden efter 1904, de införda varorna icke allenast efter det land,

hvarifrån de senast utförts, utan ock efter ursprungslandet.

Till följd af den australiska kontinentens geografiska läge, fysiska

beskaffenhet och befolkningsförhållanden är det australiska statsförbundets

utrikes handel i förhållande till befolkningssiffran större än flertalet

andra länders. Enligt en i ofvannämda »Yearbook» verkställd

beräkning skulle statsförbundet i sådant afseende intaga fjärde rummet

bland de handelsidkande nationerna och endast öfver träffas af Nya

Zeeland, Belgien och Schweiz.

Från samma »Yearbook» meddelas här nedan följande uppgifter:

Totalbeloppen af de under de senaste fem åren in- och utförda

varornas värde utgöra

Införsel. Utförsel.

år

1905................

.............. 38,347,

»

1906................

.............. 44,745,

»

1907................

.............. 51,809,

»

1908..............

............ 49,799

»

1909................

............. 51,172

,000 £ st. 56,841,000 £ st

,000 » 69,738,000 »

,000 » 72,824,000 »

,000 » 64,311,000 »

,000 » 65,319,000 »

Af införseln härrörde från Sverige varor

till ett värde af

år 1905 186,554 £ st. i svenskt mynt å 18: 16 kronor, kronor 3,387,821

» 1908 348,666 » » » » » » » 6,331,775

» 1909 418,165 » » » » » » » 7,593,876

eller i procent uttryckt

År 1905.......................

» 1908.......................

» 1909.......................

0.49 procent

0.7 o » och

0.8 2 » af hela importen.

Öfriga länders procentuella andel

1905

Storbrittannien ..........

Brittiska besittningar

Österrike-Ungern.......

Belgien .........................

52.99 procent.

13.5 7 »

0.2 1 »

0.6 6 »

i importen utgjorde

1908

50.7 5 procent.

12.51 »

0.5 3 »

1.28 »

1909

50.5 4 procent.

12.98 »

0.5 3 »

1.29 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

Kina............................

...... 0.83

procent.

0.6 3

procent.

0.59

procent.

Frankrike.....................

...... 3.51

X

3.56

X

3.49

X

Tyskland ....................

...... 7.89

»

9.oo

))

8.87

X

Japan .........................

..... 1.04

»

1.15

X

1.25

X

Nederländerna............

...... 0.64

X

0.6 3

X

0.58

X

Norge...........................

...... 0.88

X

0.8 5

X

0.9 7

X

Spanien........................

...... 0.22

X

0.2 2

X

0.19

X

Schweiz........................

...... 1.01

X

1.51

X

1.55

X

Förenta staterna .....

...... 13.05

X

13.22

X

11.60

X

Öfriga länder ............

...... 3.oi

»

3.46

X

4.7 5

X

Därest importen fördelas med hänsyn till det land, hvarifrån

varan senast afsändts, i stället för ursprungslandet, blifver Sveriges

andel, uttryckt i procent af hela importen, endast

1905 .................................................... O.n procent

1908 .................................................... 0.41 x och

1909 ...................................................... 0.64 x

Till jämförelse anföras här nedan de i kollegii statistiska berättelser

ingående siffror för Sveriges export till Australien, hvaruti emellertid

innefattas icke allenast statsförbundet (xthe Commonwealthx), utan ock

Nya Zeeland och öfriga till världsdelen hörande öar och ögrupper

1905 ................................................... 2,693,484 kronor

1908 ..................................................... 5,079,505 x

1909 ...................................................... 5,463,886 x

Enligt de för kollegium tillgängliga, ännu icke offentliggjorda

uppgifterna för år 1910, skulle totalvärdet af svenska exporten till

Australien under samma år komma att uppgå till 8,894,849 kronor.

Det är all anledning antaga, att denna siffra liksom de för åren 1905,

1908 och 1909 uppgifna äro för låga.

Motsvarande siffror för Sveriges öfriga viktigaste transatlantiska

exportländer, i afseende å hvilka nyss uttalade anmärkning torde hafva

en motsvarande giltighet, äro följande:

1905

1908

1909

1910

Argentina

1,099,822

— 3,032,088

— 3,602,223

— 5,183,398

Uruguay

39,935

— 93,563

— 280,362

— ‘ 346,148

Brasilien

609,192

— 650,673

— 749,369

— 1,255,718

Britt. Ostindien

3,226,065

— 3,548,784

— 3,922,328

— 4,477,515

Kina

733,390

— 504,449

— 979,391

— 1,380,813

Japan

607,805

— 2,274,429

— 3,292,272

— 5,565,245

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

I fråga om exporten från Australien (the Commonwealth) direkt

till Sverige, har årliga värdet af densamma enligt den australiska statistiken

utgjort i medeltal under åren

1902—1906 3,915 £ st. i svenskt mynt å 18:16 kronor, kronor 71,096

år 1908 2,027 » » » » 36,810 och

» 1909 534 » » » » 9,697.

Enligt kollegii statistiska berättelser uppgick den svenska importen

från hela Australien till ett värde af

år 1905 ......................................... 60,764 kronor

» 1908 ............................................... 824,540 »

» 1909 ................................................. 765,152 »

och torde totalvärdet för år 1910, enligt för kollegium tillgängliga uppgifter,

utgöra 877,338 kronor.

Af ofvan anförda siffror och af hvad handelsstatistiken i öfrigt

utvisar, finner sig kollegium kunna draga följande slutsatser:

att de icke-engelska ländernas andel i exporten på Australien befinner

sig i stigande, såväl absolut som i proportion till Storbrittanniens,

uti hvilket förhållande det på senare år i Australien till förmån för

Storbrittannien med Irland tillämpade preferentialtullsystemet icke synes

hafva medfört ändring;

att Sveriges andel i sagda export visserligen är obetydlig i förhållande

till dess totalvärde, men befinner sig i stark tillväxt, och att

särskildt den direkta exporten på de senaste åren tilltagit högst afsevärdt

— hvarvid gifvetvis den af bolaget uppehållna fartygslinjen varit

af synnerlig betydelse — samt att denna export är af högst afsevärd omfattning

i förhållande till Sveriges transatlantiska export i allmänhet, men

att däremot den direkta importen till Sverige från Australien tillsvidare

är af ringa betydelse.

Beträffande frågan om de från Sverige till Australien exporterade

varornas art får kollegium hänvisa till detta utlåtande bilagda tabeller

A och B, af hvilka den förstnämnda, som är afskrifven ur svenska

konsulatets i Sydney i »Svenskt Export» puplicerade årsberättelse för

1909—10 samt grundad på den australiska statistiken, utvisar beskaffenheten

af de under åren 1905—1909 till Australien införda, från Sverige

härrörande varor, och den andra utgör en sammanställning af de i

kollegii statistiska berättelser för nyssnämnda år anförda siffror för exporten

från Sverige till Australien äfvensom af de för kollegium tillgängliga

uppgifter rörande samma export för år 1910. Till jämförelse

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

får kollegium äfven bilägga afskrift af den i kosulatets i Sydney nämnda

årsberättelse återgifna tabell öfver totalinförseln till Australien under

åren 1908 och 1909 af de varuslag, hvilka ingå i införseln från Sverige,

(tabell C).1)

Af ifrågavarande tabeller kan inhämtas:

att Sverige i Australien funnit en marknad för ett flertal af sina

viktigaste exportartiklar;

att så godt som hela exporten utgöres af åtminstone i någon mån

förädlade varor och att bland dessa i ovanligt stor proportion ingå helfabrikat,

samt

att, med undantag särskildt för gruppen mejerimaskiner etc. (mjölkseparatorer),

för hvilken siffrorna af naturliga orsaker — ojämnheter i

skördeförhållandena — visa benägenhet för starka växlingar från år till

år, de flesta varuslag visa jämnt och säkert stigande siffror.

Kollegium är icke i tillfälle att i detalj uttala sig om utsikten att

för de olika svenska exportartiklarna vinna utvidgad marknad i Australien.

Emellertid vill kollegium framhålla, hurusom det med hänsyn till

de såväl i australiska statsförbundet som i Nya Zeeland rådande sociala

och politiska förhållanden synes föga sannolikt, att den australiska industrien

skulle inom en närmare framtid kunna utveckla sig på sådant

sätt, att den från Sverige och andra länder pågående införseln af helfabrikat

blefve allvarligt hotad. Fastmera lärer på åtskilliga artiklar —

enligt hvad kollegium inhämtat framför allt papper — en stegrad efterfrågan

vara att förvänta.

Genom de i det föregående åberopade siffrorna finner kollegium

det vara tillräckligt styrkt, att exporthandeln från Sverige till Australien

redan nu är så omfattande, att den både utgör förutsättning för och

betingar behofvet af en direkt linje mellan dessa båda länder. Bolaget

meddelar också, att någon brist på last aldrig förefunnits för bolagets

för Australien afsedda ångfartyg, utan att tvärtom efterfrågan på lastutrymme

stundom öfverstigit därför beräknad tillgång.

I fråga om de stora fördelar, som förefintligheten af direkta och

regelbundna linjer erbjuder för landets export, har kollegium redan tidigare

vid upprepade tillfällen haft anledning uttala sig. Att dessa fördelar

i väsentlig mån ökas, därest linjerna äro svenska, lärer äfven vara

allmänt erkändt. Hvad särskildt angår nu ifrågavarande linje finner

kollegium, att de ofvan omnämnda, af bolaget företedda uttalanden från

industriidkare och exportörer utgöra ett godt stöd för antagandet, att

förbindelsen äger en mera allmän betydelse för landets näringslif.

*) Tabellerna A, B och C äro införda här nedan sid. 17 — 19.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

Hvad härefter vidkommer ifrågavarande fartygslinjes ekonomiska

förhållanden, får kollegium till en början erinra om, att rederiaktiebolaget

Transatlantic redan tidigare erhållit bistånd från det allmännas

sida i form af lån ur fonden för rederinäringens understödjande. Dessa

lån, af hvilka det första beviljades den 26 januari 1906 och det

sista den 31 mars 1911, uppgå till sammanlagdt 2,280,000 kronor,

hvarjämte bolaget fått öfvertaga rederiaktiebolaget Nike beviljade lån

ur samma fond å ursprungligen tillhopa 800,000 kronor. Att bolaget

ansetts förtjänt att i så afsevärd mån understödjas i sin verksamhet,

torde i hufvudsak böra tillskrifvas dess transmarina linjer, alltså den i

förevarande ansökan afsedda linjen till Australien samt den regelbundna

linjen på Sydafrika. Å ofvannämnda till ursprungligen 3,080,000 kronor

sig belöpande rederilån hafva hittills afbetalats tillhopa 1,666,666 kronor

66 öre.

Emellertid framgår det af hvad bolaget i sina underdåniga framställningar

äfvensom i de till kollegium direkt inkomna skrifter meddelat,

att, trots det sålunda erhållna biståndet från statens sida, och

ehuru bolaget, såsom ofvan nämnts, städse haft att tillgå tillräckliga

mängder exportgods från Sverige till australiska hamnar, den regelbundna

linjen till Australien likväl medfört ett för bolaget så föga gynsamt

resultat, att tanke på densammas nedläggande uppstått. Sålunda

skulle nästan hvarje resa hafva medfört direkt förlust och totalförlusten,

enligt bolagets beräkningar, uppgått för åren 1907—1909 till 474,530

kronor och under år 1910 till 252,273 kronor eller sammanlagdt 726,803

kronor. Orsakerna till detta dåliga resultat skulle, enligt hvad bolaget

anfört, hafva legat i ogynnsamma förhållanden såväl med afseende på

linjens utfrakter som dess hemfrakter.

Hvad till en början utfrakterna angår har bolaget enligt egen

uppgift, bestyrkt af kända sakförhållanden, i fråga om dessa haft att

kämpa mot en häftig konkurrens från vissa stora utländska ångbåtsrederier,

hvilka genom den svenska linjens tillkomst gått miste om de

betydande mängder skandinaviskt gods, som eljest skulle, i likhet med

hvad förut varit fallet, utskeppats till Australien öfver kontinentala

hamnar. En tillfällig lättnad i konkurrensen lyckades bolaget väl ernå

genom en i slutet af år 1909 träffad öfverenskommelse om samsegling

med ett af de mest betydande tyska rederiföretagen. Förhoppningen

att härigenom kunna erhålla stadigvarande bättre frakter omintetgjordes

emellertid snart till följd af konkurrens från ett tredje, äfvenledes tyskt,

rederiföretags sida, och samseglingen med förstnämnda tyska rederi upphörde

inom kort.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

Då, hvad hemtrakterna angår, den direkta importen från Australien

till Sverige måste anses synnerligen obetydlig, är en ångfartygslinje

mellan Sverige och Australien uppenbarligen hänvisad till att söka

återfrakter på andra europeiska hamnar. Rörande de olika förhållanden,

som inverka på möjligheten att erhålla lönande returfrakter, har bolaget

i sin bland de öfverlämnade handlingarna befintliga skrift till kollegium

af den 20 april 1910 lämnat redogörelse. Det framgår häraf, att bolaget,

under de första åren af sin trafik på Australien, på grund af åtskilliga

omständigheter icke lyckades i sina försök att genom fördelaktiga hemfrakter

få sina på utfrakterna lidna förluster ersatta.

Därest de ogynnsamma förhållanden med afseende på såväl utsom

hemfrakter, hvilka i det föregående omförmälts och hvilka synas

hafva förblifvit oförändrade ända till år 1910, fortfarande bestode, skulle

kollegium, med allt erkännande af linjens betydelse för den svenska

exporten, knappast kunna förorda den gjorda framställningen om statsunderstöd.

Kollegium anser nämlingen, att härför bör fordras, att det

göres sannolikt, att företaget inom en öfverskådlig framtid kan blifva i

stånd att bära sina egna kostnader.

Denna förutsättning, hvilken den australiska linjen enligt kollegii

förmenande tidigare saknat, synes emellertid numera förefinnas.

Med stöd af de uppgifter, som bolaget lämnat i sin med nådig

remiss af den 27 mars 1911 till kollegium öfverlämnade skrift, samt af

de till kollegium senare inkomna handlingar i ärendet, däribland bolagets

styrelse- och revisionsberättelse för år 1910, kan man nämligen

utgå från att väsentliga förändringar skett i de förhållanden, under hvilka

linjen arbetar, hvilka förändringar också, på sätt ofvan nämnts, föranledt

bolaget att nedsätta de ursprungligen begärda understödsbeloppen.

Å ena sidan har bolaget, genom öfverenskommelse med två norska

fartygsrederier om samsegling från skandinaviska hamnar till Australien,

skapat en bredare och fastare grund för sitt företag, hvilken också

sätter detta i stånd att bättre uthärda eventuell konkurrens från kontinentala

rederier. Genom denna anordning har nämligen det resultat

vunnits, att en ångare hvarje månad utgår från Sverige till Australien.

A andra sidan kan bolaget antagas hafva en afsevärd tid framåt,

genom olika anordningar, främst öfverenskommelse med ett brittiskt

rederi, åt sig tryggat en andel i de betydelsefulla hemfrakterna af

styckegods, ull o. s. v. på europeiska hamnar.

Om än, såsom bolaget själft framhållit, det kunde hafva »varit

vida förmånligare och för Sverige mer hedrande», om hela traden såväl

ut som hem kunnat ordnas med uteslutande svenskt tonnage, anser

kollegium i detta fall lika litet som då fråga var om understöd åt den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

regelbundna linjen till Ostasien, den anordnade samseglingen med utländska

redare höra utgöra något hinder för erhållande af statsunderstöd.

Ehuru det således kan antagas, att för år 1911 resultatet af bolagets

trafik på Australien skall komma att blifva åtskilligt fördelaktigare

än de föregående årens, hvilket äfven åt bolaget i dess till kollegium

ställda skrift af den 26 september 1911 framhålles, anser kollegium

dock, att tilldelande af statsunderstöd åt bolaget för dess ifrågavarande

linje är för företaget behöfligt. Då bolaget tidigare lidit betydande förluster

på denna linje, hvars upprätthållande, enligt hvad ofvan visats,

torde utgöra ett allmänt svenskt intresse af stor betydelse, kan det

lätteligen befaras, att, om under den närmaste tiden ogynnsamma omständigheter

af ett eller annat slag skulle åter gifva anledning till en

mer eller mindre tillfällig underbalans i linjens räkenskaper, bolaget

skulle sätta i verket sin vid föregående tillfällen uttalade tanke på trafikens

uppgifvande. Att detta skulle vara ur den svenska exportens

synpunkt högeligen beklagligt och kunna för densamma medföra allvarliga

olägenheter, finner kollegium vara höjdt öfver allt tvifvel. Det

arbete och de kostnader, som af bolaget nedlagts på linjens inarbetande

och särskildt på vinnande af en med de öfriga på Australien trafikerande

linjerna likaberättigad ställning i fråga om återfrakter skulle då också

vara bortkastade.

Den af bolaget numera äskade totalsumman af 500,000 kronor

finner kollegium därför icke vara öfverdrifven i förhållande till särskildt

de fördelar linjens förefintlighet innebär för landet och de olägenheter

dess eventuella upphörande skulle medföra. Angående totalsummans

fördelning får kollegium, som anser subventionstiden böra omfatta fem år,

om möjligt från och med år 1912, biträda bolagets senaste hemställan.

Närmare bestämmelser rörande det understöd, som må varda

rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af dess ifrågavarande

linje tilldeladt, torde böra intagas i kontrakt mellan kronan och bolaget.

Grunderna för ett sådant kontrakt torde i tillämpliga delar blifva

hufvudsakligen desamma, som gälla i afseende å de regelbundna ångfartygsförbindelserna

mellan dels Sverige och Ostasien, dels ock Sverige

samt Brasilien och La Plata-länderna. Särskildt böra i kontraktet äfven

intagas bestämmelser motsvarande stadgandena i sistnämnda kontrakt

om eventuell återbetalningsskyldighet af lvftadt statsunderstöd. De utgående

turernas antal bör fastställas till minst en i manaden, med iakttagande

härvid att, i regel, årligen åtta af dem utföras med svenskt

fartyg. Det synes önskvärdt, att i det eventuella kontraktet inrymmes

äfven en bestämmelse motsvarande den i nu gällande kontrakt angående

La Plata-linjen (§ 2) intagna, att före afgången från Göteborg skall, åt
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

minstone under tiden maj—oktober, anlöpas annan svensk hamn, där

gods, destineradt till resp. transoceanskt land, finnes att afhämta i så

stor myckenhet, att afsevärd förlust genom hamnens anlöpande icke

uppstår. Likaså lärer, på grund af innehållet i en kollegium i annat

ärende genom finansdepartementet tillhandakommen, här i afskrift bifogad

skrifvelse af föreståndaren och chefen för nautisk-meteorologiska

byrån utaf den 16 maj 1911, böra med statsunderstödets åtnjutande förbindas

enahanda skyldighet i fråga om förande af meteorologiska och

hydrografiska journaler, som angifves i § 8 af såväl nu gällande som

för kommande period föreslagna kontrakt angående linjen på Ostasien.»

De i kommerskollegii utlåtande åberopade tabeller äro af följande

innehåll.

Tabell Å.

1905

1906

1907

1908

1909

£

£

£

£

£

Kalciumkarbid........................

11,593

26,706

58,833

42,078

44,016

Krukmakeriarbeten..................

301

2,801

2,218

8,247

5,275

Elektriska artiklar.................

466

767

452

1,099

358

Järn och stål .......................

305

1,903

473

3,038

4,553

Lampor med tillbehör ...........

5,352

6,059

8,443

1,598

1,118

Mjölkseparatorer.....................

65,403

75,664

82,902

42,354

50,471

Elektriska artiklar ..................

12,251

12,966

54,527

1,246

3,903

» tillbehör..................

—

—

—

26,075

555

Telefoner ..............................

—

—

—

—

20,307

Maskiner, annat slag...............

2,180

2,953

6,174

2,013

2,882

Tändstickor ...........................

32,788

28,204

29,530

44,915

47,302

Spik ....................................

4,173

3,699

4,402

4,778

4,943

Fotogenkök ...........................

—

—

—

4,820

5,288

Metallmanufakturer, annat slag

2,676

2,383

4,298

3,044

8,783

Omslagspapper........................

1,252

5,607

9,818

24,855

27,019

Tryckpapper...........................

4,399

2,682

7,743

20,083

25,390

Papper, annat slag..................

1,462

3,328

14,700

22,522

18,363

Trävaror, hyflade ..................

14,783

15,054

48,056

50,356

84,752

» ohyflade ..................

22,333

17,764

32,269

29,693

44,138

> annat slag...............

7

321

1,552

5,122

5,964

Diverse .................................

4,560

3,308

5,651

10,730

12,785

Summa

186,554

212,229

379,041

348,666

418,165

Hvaraf direkt från Sverige ......

42,978

52,306

148,968

206,614

328,790

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 150 käft. (Nr 191.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 191

Tabell B.

Varor utförda till Australien åren 1905—1910.

Värde i

krön

o r

1

1905

1906

1907

1908

1909

1910

Elektriska maskiner ..................

6,080

24,525

35,600

57,845

152,840

| Fyrapparater..............................

—

—

—

3,200

14,375

50,844

| Glas:

bunkar, burkar, buteljer m. m.

31,510

49,530

71,929

150,000

69,680

182,388

Instrument, kirurgiska, fysiska m.fl.

(däribland telefonapparater)...

48,587

575

1,200

2,025

1,400

Kali, klorsyradt ........................

—

2,560

18,848

32,179

35,713

8,410

Kem.-tekniska preparat, ej spec.

(kalciumkarbid, ostlöpeextrakt

m. m.).................................

12,215

87,655

178,351

128,761

69,559

23,450

j Maskiner, redskap och verktyg:

Mejerimaskiner och redskap...

1,259,520

1,649,495

1,179,054

1,095,794

1,398,871

2,130,902

andra, ej spec. äfvensom sy- och stickmaskiner samt ång- maskiner ........................

27,145

16,815

21,539

14,399

64,899

63,428

Metaller:

järn och stål:

valsade eller smidda stänger

13,842

36,914

30,440

31,632

33,011

19,931

rör och rördelar ..................

3,589

611

340

41,652

16,547

—

spik....................................

20,783

24,504

22,572

16,456

29,034

27,513

diverse hushållsmaskiner ......

—

—

4,028

32,041

45,678

75,349

andra järn- och stålvaror......

9,864

2,545

15,324

10,723

30,118

42,659

koppar m. m., arbetad

(lampor och ljuskronor, kok- apparater m. m.)...............

25,388

37,388

26,128

20,454

88,623

114,142

1 Papp .......................................

1,095

2,421

6,665

39,013

42,201

113,677

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191. 19

\

V ä r"d e

krön

o r

1905

1906

1907

1908

1909

1910

Papper:

omslags- ...........................

152,317

282,942

228,701

201,063

tryck- ...............................

232,598

278,224

212,977

228,239

345,588

467,169

andra slag ........................

235,400

383,332

348,275

462,919

Pappersmassa (trämassa) ............

736

—

21,772

18,023

3,222

—

Strumpor och strumpstolsarbeten,

ej spec.: glödstrumpor .........

-

—

222

296

3,589

21,793

Superfosfat ..............................

—

—

—

46,228

125,496

16,764

Trävaror:

Sågade af furu eller gran:

plankor, bräder m. m. .........

210,177

395,793

532,720

643,566

410,813

1,205,227

Snickeriarbeten m. m.:

bräder, hyflade.....................

251,378

493,248

334,481

916,877

1,031,870

2,555,318

byggnadsmaterial..................

2,270

8,591

17,385

24,230

53,260

81,980

andra slag...........................

15,920

19,450

2,822

4,105

114,385

71,485

Tändstickor ..............................

567,333

526,766

637,441

843,115

766,678

777,267

Andra varor..............................

8,121

13,592

38,610

36,448

34,830

26,931

Summa

2,693,484

3,700,769

3,786,465

5,079,605

5,463,886

| 8,894,849

Tabell C.

1908

1909

1908

1909

£

£

£

£

Kalciumkarbid ..................

80,334

119,997

Verktyg ...........................

537,816

413,150

Glasvaror...........................

206,287

182,815

Fotogenkök........................

—

46,243

Elektriska artiklar ............

368,448

221,728

Tryckpapper .....................

641,944

589,398

Järn och stål.....................

1,139,757

1,171,841

Papper, annat slag ............

682,831

617,107

Lampor med tillbehör .........

113,618

113,065

Trävaror, hyflade ...............

301,523

364,455

Mjölkseparatorer ...............

—

87,053

» ohyflade ............

879,855

683,196

Telefoner...........................

211,714

116,472

» för låd- och dörr-

Tändstickor........................

181,334

155,875

tillverkning.....................

23,474

12,277

Maskiner...........................

2,587,353

2,628,085

Trämassa...........................

4.638

1,554

Söm .................................

59,033

56,559

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Handelsrådet.

Departement.* ■

chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

Med åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer kommerskollegium,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att under de

villkor, som i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i kollega utlåtande

antydda grunder kunna varda af Kungl. Maj:t fastställda, såsom

understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande under

åren 1912—1916 af regelbunden ångfartygsförbindelse mellan Sverige

och Australien bevilja ett anslag å 500,000 kronor, däraf för första året

150,000 kronor, för andra året 125,000 kronor, för tredje året 100,000

kronor, för fjärde årot 75,000 kronor och för femte året 50,000 kronor,

samt däraf å extra stat för år 1913 anvisa 275,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att af sistnämnda belopp redan under år 1912 för

ändamålet disponera 150,000 kronor.

Handelsrådet, med hvilket jag samrådt i denna fråga, har i princip

tillstyrkt bifall till den af rederiaktiebolaget Transatlantic i ärendet

gjorda framställningen i den form kommerskollegium föreslagit. Vid

öfverläggningen inom handelsrådet framhölls vikten af att vid statssubventionerade

rederiföretag i allmänhet noggrann kontroll ägde rum

öfver företagens räkenskaper med hänsyn till tillämpningen af gifna

bestämmelser och eventuell återbetalningsskyldighet. Därjämte betonades

betydelsen af att för subventionerade ångbåtslinjer med styckegodstrafik

icke några bestämmelser meddelades, som kunde förminska linjernas

förmåga att iakttaga bestämda afgångstider.

Statsunderstöd till enskilda affärsföretag bör utan tvifvel lämnas

med synnerlig varsamhet och i stort sedt allenast i undantagsfall. Utan

att göra anspråk på att fullt fixera gränsen för statens understödjande

verksamhet i förevarande hänseende, vill jag såsom min mening framhålla,

att direkt penninghjälp af ifrågavarande slag från statens sida

i stort sedt endast bör komma i fråga, då man därmed befordrar ett

allmänt nationalekonomiskt intresse af större betydenhet eller då genom

direkta åtgöranden från statens sida t. ex. genom dess tullpolitik en viss

näringsgren råkat i särskildt brydsamma ekonomiska omständigheter.

Under den senare kategorien kan nu förevarande subventionsfråga icke

inordnas. Spörsmålet blir vid sådant förhållande, huruvida förevarande

företag är eller kan väntas blifva af sådan allmän nationalekonomisk

betydelse, att ett statsunderstöd kan anses påkalladt.

Vid en pröfning häraf ligger det nära till hands att söka göra

sig reda för, hvad de transoceanska ångbåtslinjer, som hittills åtnjutit

statsunderstöd, må hafva betydt för landets ekonomiska utveckling. Ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 191.

slutligt omdöme härom är utan tvifvel ännu för tidigt att fälla. Linjernas

påverkan på vårt ekonomiska lif har ännu varit af allt för kort varaktighet

och säkerligen ännu icke vunnit tillräcklig stadga för att

grunda ett omdöme af sådan beskaffenhet. Men det synes icke vara

för djärft att påstå, att rent positivt gynnsamma verkningar af dessa

ångbåtslinjer på vissa sidor af landets ekonomi redan börja komma till

synes, somliga mera direkt påtagliga och med siffror uppvisbara, andra

ännu så länge mindre klart skönjbara, men i allt fall af beskaffenhet

att inge goda förhoppningar för framtiden. Det har redan förut i sammanhang

med behandling af frågorna om fortsatt subvention till La

Plata-linjen och ångbåtslinjen till Ostasien blifvit inför Kungl. Maj:t och

Riksdagen påvisadt, hurusom ej endast dessa linjer under respektive

subventionstider afsevärdt utvecklats med alltjämt ökade frakter och

förbättrade ekonomiska resultat af deras verksamhet, utan ock vår

export till de utomeuropeiska länder, med hvilka linjerna förbinda vårt

land, i stort sedt visat en aktningsvärd stegring. Linjernas egen utveckling

betyder, i betraktande af det betydande tonnage de representera,

gifvetvis en icke oväsenlig förstärkning af landets sjöfartsnäring. Den

ökade exporten till de ifrågavarande utomeuropeiska länderna kan bero

på andra faktorer än förekomsten af de båda linjerna, och det torde

vara förenadt med mycket stora svårigheter att bindande leda i bevis, att

linjerna i verkligheten utgjort den enda eller afgörande anledningen till

uppsvinget. Men när en förklaring till detta uppsving skall sökas, lärer

i hvarje fall icke någon närmare till hands liggande vara att finna än

de direkta inhemska linjernas verksamhet. För min del tvekar jag icke

heller att ställa den ökning, som under senare åren ägt rum i vår export

till La Plata-länderna och Ostasien, i ett direkt kausalsammanhang med

de svenska linjerna till dessa länder.

Jag antydde nyss, att äfven andra för vårt ekonomiska lif gynnsamma,

ehuru ännu så länge mindre klart skönjbara, verkningar af ifrågavarande

linjer visat sig eller med tillförsikt kunde förväntas.

I sådant hänseende tillåter jag mig, jämte erinran, hurusom kommerskollegium

och generaltullstyrelsen i gemensamt underdånigt utlåtande

den 8 februari 1911 med förslag till förordning angående tullrestitution

i vissa fall vid återutförsel af utländsk vara utvecklat detta instituts

betydelse för svenskt affärslif, tillika framhålla, att af hvad ämbetsverken

härvid anfört framgår såsom ämbetsverkens mening, att sådana lättnader

i vår tullagstiftning, som det föreslagna nya institutet samt frihamn och

frilager innebure, skulle jämte direkta ångbåtslinjer till utomeuropeiska

länder tjäna som häfstång för tillskapande och utvecklande af en transito
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 191.

handel i större skala. Med särskilda propositioner den 22 mars 1912

har Kungl. Maj:t förelagt Riksdagen förslag till förordning om frilager

samt till förordning angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel

af utländsk vara. Då jag tillstyrkte dessa förslags framläggande, lät

jag härvid — framför allt gäller detta det senare förslaget — i väsentlig

grad bestämma mig af förhoppningen att kunna befordra den svenska

handelns och närmast transitohandelns utveckling. Jag höll nämligen

före, att dessa författningsförslag vore särskildt ägnade att bereda möjlighet

för vårt land att förskaffa sig ökad andel i sistnämnda gren af

den internationella samfärdseln. Det är min öfvertygelse, att det sålunda

afsedda ändamålet med ifrågavarande lagstiftning i betydande grad befordras

af reguljära transoceanska linjer, som kunna direkt tillföra vårt

land varor, hvilka äro lämpade att utgöra föremål för transitohandel.

För oss gäller det härvid närmast att tänka på afsättningen i vårt östra

grannland — vårt naturliga uppland i förevarande hänseende.

Med afseende å hvad jag sålunda anfört har jag kommit till den

uppfattningen, att de nu statsunderstödda transoceanska ångbåtslinjernas

verksamhet redan blifvit al en alsevärd betydelse för olika grenar af

vårt ekonomiska lif och att deras inflytande härutinnan för framtiden

efter allt att döma kan förväntas komma att fortfara i stegrad grad.

Utan att så vore förhållandet, måste ändamålet med statsunderstöden

anses förfeladt. Dessas uppgift får för öfrigt icke tänkas vara åt annat

än temporär natur. Uppgiften är i hvarje fall slutförd, då linjerna själfva

förmå bära sina kostnader, och den tidrymd, inom hvilken ett sådant

utvecklingsstadium kan ernås, måste äga en relativ begränsning, för att

icke subventionsprincipen skall inge betänkligheter.

Med den uppfattning, jag sålunda utvecklat rörande de af staten

nu understödda ångbåtslinjerna, är det tydligt, att jag icke kan hafva

någon principiell erinran mot, att staten gifver sitt ekonomiska stöd åt

linjer äfven till andra trakter af jorden. Förutsättningen är, att linjerna

kunna väntas tillföra vårt land ekonomiska värden af större omfattning

och blifva af mera allmän betydelse, och att de äga sådana utvecklingsmöjligheter,

att de efter en icke allt för lång tid kunna uppehållas utan

statens ekonomiska hjälp. Huruvida dessa förutsättningar finnas, kan

vid en ny linjes startande naturligtvis vara mycket svårt att bedöma.

Beträffande linjen till Australien, till hvilken statsunderstöd nu

sökes, är densamma icke ny utan har, såsom den föregående framställningen

utvisar, redan existerat omkring fem år. Redan denna omständighet

gör, att svårigheterna att bedöma, huruvida nyssnämnda förutsättningar

för beviljande af statsunderstöd äro för handen, i hvarje fall

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 191.

icke äro större än dem, som förelågo, då statsunderstöd första gången

beviljades till La Plata-linjen och linjen till Ostasien. Tvärtom har man

i de fem års erfarenhet, som linjen till Australien har bakom sig, i

stort sedt en säkrare faktor för den nu föreliggande subventionsfrågans

bedömande än dem, man hade att räkna med vid pröfningen af de båda

andra subventionsfrågorna.

Dessa erfarenheter synas, att döma af hvad handlingarna i ärendet

förmäla, gifva vid handen, att den trade, på hvilken sökandebolaget

opererar, ingalunda är lättarbetad för en direkt svensk linje. Svårigheter

af olika slag, för hvilka bolaget redogjort och som jämväl af

kommerskollegium ytterligare understrukits, hafva yppat sig för linjen

särskild t i konkurrens med andra linjer, och sådana svårigheter lära

jämväl i fortsättningen vara att räkna med. Dessa svårigheter, som

gälla möjligheten för linjens själfständiga ekonomiska bärighet och

alltså äro af vital betydelse för företaget, få icke underskattas. Men å

andra sidan synes den förebragta utredningen göra sannolikt, att svårigheterna

med åren skola kunna mer eller mindre öfvervinnas. Redan

de af sökandebolaget under linjens hittillsvarande tillvaro gjorda, dyrköpta

lärdomarna torde böra i och för sig hafva beredt bolaget medel

att i viss mån neutralisera de förefintliga hindren för en lycklig ekonomisk

utveckling af linjen. Den ingående kännedom om traden, som

måste hafva vunnits under ett flerårigt arbete på densamma, en erfarenhet

som bland annat är att hänföra till den handelsomsättning, som på

traden förmedlas, till möjligheten af samsegling med andra linjer och

knytande af förbindelser jämväl af andra slag för tryggande af linjens

bestånd, torde härvid kunna tillmätas särskild betydelse.

I och för sig äro dessa omständigheter gifvetvis långt ifrån tillräckliga

för att läggas till grund för ett antagande om linjens lyckliga

utvecklingsmöjligheter. De kunna än mindre, utan samband med andra

skäl, tjäna som motivering för en statssubvention.

Kommerskollegium har i sitt utlåtande pekat på några andra än

nu berörda förhållanden, som enligt kollega åsikt göra det sannolikt,

att linjen inom en öfverskådlig framtid skall kunna bära sig. Jag är

också för egen del benägen att tillmäta dessa sakförhållanden den betydelse,

att förhoppning om en lycklig utveckling för linjen därpå

skall kunna grundas.

Med utgångspunkt från denna uppfattning, enligt hvilken goda

utsikter synas förefinnas att åt svenskt tonnage och svenskt sjöfolk

trygga ett betydelsefullt verksamhetsområde, har jag gått till undersökning

om linjens betydelse för vårt näringslif i öfrigt. De Bakför
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 191.

hållanden, som härutinnan särskild! genom den af kommerskollegium

förebragta utredningen ådagalagts, te sig onekligen mera påtagligt

gynnsamma än de förut af mig berörda. Jag tänker härvid framför

allt på de utvecklingsmöjligheter, som synas vara förhanden för en

direkt export på Australien. Särskild! anmärkningsvärd och. ägnad

att ingifva goda förhoppningar för framtiden är den omständigheten,

att denna export, som under de senare åren varit i stadigt stigande,

särskildt visat bestämd tendens till ökning i fråga om hel- och halffabrikat.

Hvad sålunda genom den förebragta utredningen framkommit rörande

våra afsättningsmöjligheter på Australien innefattar enligt min mening

fullgiltig anledning att genom särskilda åtgärder äfven från statens sida

söka låta dessa möjligheter komma till sin rätt och därigenom ytterligare

utvidga marknaden för våra industrialster.

Hvad slutligen beträffar den nu ifrågavarande linjens betydelse

för vår handel och särskildt den betydelse, linjen kan, i händelse frihamnar,

frilager och den art af tullrestitution, hvarom jag förut talat,

komma till stånd, fä för vår transitohandel är med det föreliggande

materialet svårt att säkert bedöma. Att äfven hithörande grenar af

affärslifvet böra kunna hafva ett afgjordt intresse af linjens fortsatta

uppehållande, synes mig emellertid sannolikt.

Med afseende å de af mig nu utvecklade synpunkter och då

några utsikter, att linjen utan statsunderstöd skall kunna bära sig under

de närmaste åren, ej finnas, tvekar jag icke att tillstyrka, att sådant

understöd varder sökandebolaget beredd för uppehållande af linjen ifråga.

Hvad beloppet beträffar och dess fördelning under loppet af fem

år har jag ingen erinran att göra mot hvad kommerskollegium föreslagit.

Understödet skulle alltså utgöra i det hela 500,000 kronor, fördelade

på fem år sålunda, att 150,000 kronor utgå första året, 125,000 kronor

det andra, 100,000 kronor det tredje, 75,000 kronor det fjärde och

50,000 kronor det femte. Den successiva minskningen i understödet

synes mig särskildt väl afvägd och ägnad att framhäfva en af de principer,

som höra vara grundläggande vid bedömande af subventionsfrågor

af ifrågavarande slag, den nämligen att understödet skall möjliggöra för

företaget att så småningom bära sig utan hjälp.

Om jag alltså i denna del obetingadt följer kommerskollegii förslag,

anser jag mig dock icke hafva anledning tillstyrka, att, på sätt kollegium

ifrågasatt, subventionen utgår tidigare än år 1913. På nämnda års

stat skulle alltså behöfva begäras 150,000 kronor.

Med afseende å dels hvad jag anfört till statsrådsprotokollet öfver

utrikesdepartementsärenden den 15 mars 1912 vid föredragning af fråga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 191.

25

ota inköp af beskickningshus i Berlin äfvensom öfver finansärenden den

i samma manad vid föredragning af fråga om förbättring af pensioneringen

mom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt,

dels oc-k hvad for Riksdagen enligt nådigt beslut sistnämnda dag blifvit

anmaldt darom, att ett i statsverkspropositionen till innevarande års

Riksdag under utgifter för kapitalökning för visst byggnadsföretag vid

Uppakra järnvägsstation beräknadt belopp icke behöfver tagas i anspråk

V j ?Vaf -mig nU lfl%asatta anslaget beviljas utan att någon förändring

deY°r ^^yarande års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets

inkomstsida darfor behöfver äga rum.

Vid statsunderstödet böra i stort sedt knytas enahanda villkor,

som aro bestamda for La Plata-linjen och linjen till Ostasien. Hvad

ko m mer skollegium rörande grunderna för dessa villkor föreslagit, kan

jag i allt biträda, och torde jag få återkomma till detaljerna i detta

ämne, därest anslag varder beviljadt för förevarande ändamål. Emellertid

ar det bland de bestämmelser, som jag tänkt mig böra stadgas, särskildt

t11?''! ?a, V1, JfS redan nu anhåller att få fästa uppmärksamheten.

1 hkhet med hvad som gäller för La Plata-linjens vidkommande skulle

före afgången från Goteborg, åtminstone under tiden maj—oktober,

an opas annan svensk hamn, där gods, destineradt till respektive transoceanskt

land finnes att afhämta i så stor myckenhet, att afsevärd förlust

genom famnens anlöpande icke uppstår. I underdånig skrifvelse

den b april 1912 har svenska trävaruexportföreningen framhållit att en

bestämmelse af denna lydelse icke ens i någon mån tillgodoser de norrländska

travaruexportorernas intressen. Under framhållande i öfrigt

att norska trävaruexportörer befraktade ifrågavarande linjes fartyg för

afsevardt lägre pris än de frakter som gällde för trävaror, som skeppades

tran Norrland till Australien, och att de-norrländska trävaruexportörernas

intressen därigenom skadades, hemställer föreningen, att såsom villkor

för subvention åt linjen måtte stadgas, att dess båtar skulle vara skyldiga

hamn"1 ^ Undör skePPningssäsongen anlöpa äfven norrländsk

. bestämmelse af detta innehåll skulle otvifvelaktigt i icke ringa

man förrycka planen för linjens arbete, och det är framför allt fasa

vardt att den skulle i hog grad försvåra för linjen att iakttaga bestämda

gangstider. För eu linje som söker att mer och mer koncentrera sig

pa styckegodstrafik skulle ett bristande härutinnan vara ganska äfvenW;

tmåter mig härvid äfven ånyo erinra därom, att handels
radet

framhållit betydelsen af att för subventionerade ångbåtslinjer med

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 150 käft. (Nr 191.) i

opaginerad Kontrollera mot PDF

2g Rungt. Majds Råd. Proposition R:o OM*

styckegodstratik icke några bestämmelser meddelades, som kunde förminska

linjernas förmåga att iakttaga bestänka afgangstider.

På grund af hvad jag sålunda föreslagit hemställer jag, att Kungl.

Maj,t ^fsåso^und^rS bil’rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande

under åren 1913-1917 af »gelbimden^ ångfcrWg^anddje

mellan Sverige och Australien bevilja ett anslag a 500,000 kronor att,

“4 de villkor Kungl. i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

af mig tillstyrkta grunder, må finna skäligt föreskrifva, utgå med iöfyOOO

krono? år 1913, 125,000 kronor år 1914, 100,000 kronor ar 1915,

75,000 kronor år 1916 och 50,000 kronor år 1917 samt

att till beredande af sådant understöd åt bolaget under^ ar 1913

på extra stat under riksstatens sjunde hufvudtitel for samma ar anvisa

ett belopp af 150,000 kronor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. ... vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

k

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:120 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående understöd till rederiaktiebolaget Transatlantic för uppehållande af regelbunden ångf s. 15 i texten