Sök i Ratio Lex

Angående ändring i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

1912-03-29 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:205, Angående ändring i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

1

Nr 205.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

ändring i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens

järnvägar; gifven Stockholms slott den 29 mars 1912-

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att § 14 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 juli 1912, erhålla

följande ändrade lydelse:

»Tjänsteman ä ängfärja.

1. Tjänsteman å statens järnvägar tillhörig ångfärja åtnjuter arfvode

enligt följande stat med däri angifna lägsta och högsta belopp för

år räknadt.

1

Arfvode

lägst

högst

kronor

kronor

Tjänstemän af högre grad.

Befälhafvare '') ................................

4,200

5,100

Borste styrman och reservbefälhafvare2)....................................

| öfvermaskinists) ..................................................................

O

-

3,300

j Andre styrman 2) ..........................................................

1,800

2,700

Tjänstemän af lägre grad.

1

Andre maskinist4)..................................................................

1,800

2,700

Tredje styrman.....................................................................

| 1,200

1,800

Tredje maskinist ..................................................................

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 161 käft. (Nr 205.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Arfvode

lägst

högst

kronor

kronor

Förhandseldare ....................................’...............................

1

Rorgängare...........................................................................

\ 840

1,200

Timmerman ........................................................................

1

Eldare................................................................................

780

1,020

Matros.................................................................................

720

960

Befälhafvare åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50

öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

2) Förste och andro styrman åtnjuta för hvarje enkel resa, de tjänstgöra såsom befälhafvare, å routen

Trälleborg—Sassnitz 3 kronor 50 öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

8) Öfvermaskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trälleborg—Sassnitz 1 krona 75

öre och å annan route 50 öre såsom tillägsarfvode.

4) Maskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör såsom öfvermaskinist, å routen Trälleborg—

Sassnitz 1 krona 75 öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

2. Tjänsteman å ångfärja äger uppbära ersättning för bostad och

bräDsle jämlikt bestämmelserna i § 9 mom. 3 i detta aflöningsreglemente.

3. Ifrågavarande personal åtnjuter fri kost ombord enligt de närmare

grunder, styrelsen bestämmer.

4. Tjänsteman å ångfärja af lägre grad erhåller beklädnadsersättning

till visst årligt belopp jämte i vissa fall öfverdragskläder in natura,

allt enligt reglemente, som af styrelsen fastställes.

5. Å ifrågavarande personal tillämpas i öfrigt bestämmelserna för

annan distriktspersonal i detta aflöningsreglemente; dock att dyrortstillägg

icke utgår till tjänsteman å ångfärja.

I fråga om arfvodesförhöjning för förhandseldare, rorgängare och

timmerman gälla samma regler, som i § 4 stadgas för tjänsteman i styrelsen

med lägsta arfvode under 1,200 kronor; och beträffande arfvodesförhöjning

för eldare och matros samma regler, som i nämnda § stadgas

för befattningshafvare vid distrikten med lägsta arfvode af 840 kronor.»

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

3

Utdrag aj protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehkensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Enligt § 14 i allöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907 äger befälhafvare å ångfärja äfvensom förste

och andre styrman, som tjänstgör som befälhafvare, för hvarje enkel

resa, lian tjänstgör, uppbära ett tilläggsarfvode af en krona och öfvermaskinist

samt maskinist, som tjänstgör såsom öfvermaskinist, för hvarje

enkel resa, han tjänstgör, dylikt arfvode af 50 öre. Vid bestämmandet

af dessa belopp togs hänsyn till förhållandena å ångfärjeronten Malmö —

Köpenhamn, den enda, som statens järnvägar ägde vid tiden för aflöningsreglementets

upprättande. Sedan ångfärjelinjenTrälleborg—Sassnitz

den 7 juli 1909 öppnats för trafik, hafva samma bestämmelser tillämpats

äfven för personalen på denna linje.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Framställning

från personalen.

Järnvägssty
relsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

I en till järnvägsstyrelsen ingifven skrifvelse hafva nu ångfärjebefälhafvarna,

styrmän, öfvermaskinister och andre maskinister å ångfärj

orna »Konung Gustaf V» och »Drottning Victoria» anhållit om förhöjning

af nämnda tilläggsarfvoden.

I sin skrifvelse framhålla de först, att tilläggsarfvodet på linjen

Trälleborg—Sassnitz för år uppgår till knappast en tredjedel af de belopp,

som årligen i medeltal utgå till motsvarande tjänsteförrättare å den

väsentligt mindre Malmö—Köpenhamnsfärjan, samt anföra vidare, att

orsaken till detta för personalen å linjen Trälleborg—Sassnitz ogynsamma

förhållande är att söka dels i skillnaden i afståndet mellan

Trälleborg—Sassnitz, å ena sidan, samt Malmö—Köpenhamn, å andra

sidan, och dels däruti, att färjorna å Sassnitzrouten äro två och turvis

i perioder om sex veckor upprätthålla trafiken å denna linje på så sätt,

att den ångfärja, som ej är i trafik, upplägges för eftersyn i Trälleborg.

Att göra några jämförelser mellan arten och beskaffenheten af tjänstgöringen

å de båda färjlinjerna anse sökandena knappast möjligt, enär

trafik- och andra förhållanden å dessa linjer äro alltför olika. Tages

däremot hänsyn till dels den dyrbarare fartygsmateriel, som trafikerar

Trälleborg—Sassnitz-routen, Sveriges hufvudförbindelse med utlandet,

dels den knappt tillmätta gångtiden och dels den omständigheten, att

hälften af ordinarie turer utföres under natten, vore det ej för mycket

sagdt, att det ansvar, som hvilade på tjänsteförrättarna å denna route,

vore minst lika stort och den tjänstgöring, som af dem förrättades,

minst lika värdefull för statens järnvägar som de å ångfärjan Malmö—

Köpenhamn.

På grund af hvad sålunda anförts hemställa sökandena, att bestämmelserna

i aflöningsreglementet § 14 mom. 1 angående tillläggsarfvode

till vissa befattningshafvare å ångfärja måtte ändras därhän, att i sagda §

nämnda befattningshafvare, som tillhöra Trälleborg—Sassnitz-routens

ångfärjor, tillerkännas följande tilläggsarfvoden per enkel resa:

tj. f. befälhafvare............................................................ kr. 3:50 och

» » öfvermaskinist ..................................................... » 1: 75, samt

att ofvannämnda ökning uti dessa tilläggsarfvoden måtte få retroaktiv

verkan från den 5 juli 1909, då första ångfärjeturen å denna linje

utfördes. I

I skrifvelse af den 28 oktober 1911, hvarmed järnvägsstyrelsen

öfverlämnat nyssnämnda ansökning, har styrelsen först framhållit det

berättigade i, att ifrågavarande tilläggsarfvoden fastställas att utgå till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

därtill berättigad personal å ångfärjerouten Trälleborg—Sassnitz med

minst samma belopp för år som till motsvarande befattningshafvare å

routen Malmö—Köpenhamn. Afståndet mellan Trälleborg och Sassnitz

är 107 km., under det att afståndet Malmö—Köpenhamn är endast 30

km., således öfver 3 1 2 gånger så stort för den förra routen som för

den senare. På grund häraf kan en färja å routen Malmö—Köpenhamn

göra ett afsevärdt större antal turer per år än å routen Trälleborg—

Sassnitz. Under åren 1906—1910 har ångfärjan »Malmö» gjort i medeltal

1,373 enkla turer per år. Då stadgade trafikförhållanden å routen

Trälleborg—Sassnitz inträdt, först sedan ångfärjan »Konung Gustaf V»

i början af år 1910 insattes å routen ifråga, har järnvägsstyrelsen som

jämförelse tagit ett års trafik å linjen Trälleborg—Sassnitz från och med

oktober 1910 till och med september 1911. Under denna tid har hvardera

af de båda svenska färjorna å denna route i medeltal gjort 471

enkla turer, d. v. s. antalet turer för en färja å routen Trälleborg—

Sassnitz har utgjort per år ungefär en tredjedel af antalet turer för ångfärjan

»Malmö». Med utgående från detta förhållande, som torde komma

att fortfara, borde tilläggsarfvodena till personalen å Trälleborg—Sassnitzfärjorna

utgå med cirka tre gånger så stort belopp för resa som till

personalen å ångfärjan »Malmö», för att personalen å förstnämnda route

skulle komma i åtnjutande af samma löneförmåner som personalen å

ångfärjan »Malmö».

Emellertid är att märka, säger styrelsen, att tjänstgöringen å routen

Trälleborg—Sassnitz är betydligt mera ansvarsfull och ansträngande än

å routen Malmö—Köpenhamn. Fartygsmaterielen är dyrbarare och antalet

däcks- och maskinbefäl underställd personal betydligt större. Navigationen

i hamnarna vid in- och utgående är svårare och färjornas fart

afsevärdt högre. Hälften af de ordinarie turerna å linjen Trälleborg—

Sassnitz utföres under natten, under det ångfärjan »Malmö» i regeln

endast bär dagtjänstgöring. Järnvägsstyrelsen finner det fördenskull

vara berättigad^ att personalen å linjen Trälleborg—Sassnitz erhåller

relativt något högre ersättning än personalen å ångfärjan »Malmö». På

grund af det ofvan anförda anser järnvägsstyrelsen de af däcks- och

maskinbefäl å Trälleborg—Sassnitzfärjorna i skrifvelsen föreslagna beloppen

vara väl och rättvist afvägda.

I detta sammanhang framhåller järnvägsstyrelsen, att statens järnvägar

hafva ett direkt intresse af, att de svenska färjorna i så vidsträckt

mån, som förhållandena medgifva, tagas i anspråk. Beträffande routen

Malmö—Köpenhamn sker nämligen fördelningen af fraktinkomsterna

efter antalet af resp. färjor utförda turer, och beträffande Trälleborg—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Sassnitz gäller den öfverenskommelsen, att, om endera förvaltningens

färjor under en tolfmånadersperiod utfört mer än hälften af slutsumman

af turerna, skall den andra förvaltningen erlägga en viss öfverenskommen

ersättning per tur för halfva antalet af öfverskjutande turer.

Då personalen å de preussiska färjorna åtnjuter kilometerpenningar, har

den intresse af att få göra så många turer som möjligt. Med hänsyn

till nu nämnda förhållanden bör befälet å de svenska färjorna tillse, att

dessa färjor göra minst lika många turer som de preussiska.

På grund af hvad sålunda anförts och då järnvägsstyrelsen håller

före, att ifrågavarande aflöningsform visat sig vara till stor nytta för

statens järnvägars ångfärjetrafik, har styrelsen hemställt, det täcktes

Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåta nådig proposition om ändring af bestämmelserna

om tilläggsarfvodena i § 14 mom. 1 af nådiga aflöningsreglementet

för tjänstemän vid statens järnvägar den 15 november 1907

i så måtto,

att befälhafvare å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för

hvarje enkel resa han tjänstgör å routen Trälleborg—Sassnitz tre kronor

50 öre och å annan route en krona;

att förste och andre styrman å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode

för hvarje enkel resa vederbörande tjänstgör såsom befälhafvare

å routen Trälleborg—Sassnitz tre kronor 50 öre och å annan route en

krona;

att öfvermaskinist å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för

hvarje enkel resa han tjänstgör å routen Trälleborg—Sassnitz en krona

75 öre och å annan route 50 öre;

samt att maskinist å ångfärja må åtnjuta såsom tilläggsarfvode för

hvarje enkel resa han tjänstgör såsom öfvermaskinist å routen Trälleborg—Sassnitz

en krona 75 öre och å annan route 50 öre.

Hvad beträffar ångfärjebefälets i ofvanberörda skrifvelse gjorda

framställning om retroaktiv tillämpning af de sålunda föreslagna nya

tilläggsarfvodesbeloppen från tiden för routens öppnande för trafik,

ansåg sig järnvägsstyrelsen icke kunna tillstyrka denna del af deras

hemställan. I

I en till Kungl. Maj:t sedermera ingifven skrift hafva sökandena

i fråga om den retroaktiva tillämpningen af de föreslagna nya

tilläggsarfvodena anfört, att ett afslag härutinnan för dem innebär

betydlig minskning af beräknad inkomst, och att samma skäl, som

järnvägsstyrelsen framhållit för att visa det berättigade i att ifrågava
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

rande personal å Trälleborg—Sassnitz-routen erhåller relativt högre —

och ej såsom nu är fallet lägre — ersättning än personalen å ångfärjan

»Malmö», förelunnits från den tidpunkt, då ångfarjelinjen öppnades för

trafik.

Storleken af de belopp, som af sökandena komma att förloras,

därest föreslagna tilläggsarfvoden ej komma att tillämpas retroaktivt,

utgöra till och med oktober månad i 911:

för ångfärjebefälhafvare

» »

» » »

öfvermaskinist

»

2:dre maskinist

G.

T. Lysander

kr.

1,490

—

C.

E. Ljungberg

»

2,262

50

C.

E. Ericson

»

580

—

E.

H. Arvedson

»

410

—

C.

A. Larsson

»

757

50

1.

Ingelström

»

1,226

50

A.

J. Paulsson

»

190

—

A.

Rohlsson

»

235

täcktes Kungl. Maj:t medgifva retro-

----- —wujjuum, dLigiaijeiiiijou xraiieuurg—oassniiz

öppnades för trafik, för de tilläggsarfvoden, som Riksdagen, efter af

Kungl. Maj:t aflåten proposition, eventuellt kommer att bevilja åt vissa

befattningsinnehafvare å nämnda trafikled. I

I häröfver afgifvet utlåtande framhåller järnvägsstyrelsen, att styrelsen

vid afgifvande af sitt föregående utlåtande i ärendet icke förbisett nyssnämnda

synpunkt, men funnit densamma kunna med lika goda skäl åberopas

i många andra fall, då löneförbättring medgifvits särskilda grupper

af statsbaneporsonal, utan att statsmakterna af sådan anledning medgifvit

retroaktiv tillämpning af meddelade bestämmelser i berörda afseende.

Styrelsen anser sig därför sakna anledning att frångå sin förut

uttalade åsikt i den föreliggande frågan.

Med anledning af hvad i ansökningen yttrats därom, att ett afskaf

densamma skulle för sökandena medföra minskning af beräknad inkomst,

framhåller styrelsen, att samtliga sökandena, med undantag af

Lysander och Larsson, antagits i innehafvande befattningar först sedan

nu gällande aflöningsbestämmelser tillkommit, hvadan för deras vidkommande

fog saknas för berörda påstående.

Järnvägssty
relsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

Till belysning af framställningen i fråga ber jag först att få

hänvisa till följande från järnvägsstyrelsen, på begäran, lämnade två

tablåer:

Af svenska och preussiska ångfärjor utförda enkla resor å Trälleborg—

Sassnitz-routen.

1 9 0 9.

1 9

1 0.

19 11.

Svensk färja.1)

Tysk färja.

Svensk färja.2)

Tysk färja.

Svensk färja.

Tysk färja.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi-

narie

turer.

extra

turer.

ordi- narie i

turer.

extra

turer.

Januari.........

34

12

90

20

62

20

62

■

20

Februari .....

—

—

—

—

56

18

56

16

56

18

56

18

1 Mars............

—

—

—

—

62

10

62

8

62

16

62

16

April............

—

—

—

—

60

2

60

2

62

12

58

14

Maj ............

—

—

—

—

62

2

62

2

62

16

62

14

Juni ............

—

—

—

—

62

2

58

4

60

16

60

16

Juli ............

51

—

48

—

60

4

64

2

62

14

62

14

Augusti.........

34

—

90

—

64

6

60

8

60

22

64

20

September......

60

16

60

22

58

26

62

24

62

24

58

26

Oktober.........

34

7

90

6

64

16

60

18

60

28

64

28

November......

58

11

62

10

60

16

60

16

60

32

60

32

December......

62

12

62

12

58

25

66

19

63

| 33

61

33

Summa

| 299

46

412

50

| 700

| 139

| 760

| 139

j 731

| 251

| 729

251

J) Routen öppnades för trafik den 7 juli 1909.

2) Angfärjan »Konung Gustaf Y* insattes i trafik den 14 mars 1910.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

9

Uppgift

öfver

tilläggsarfvoden till ångfårjebefälhafvare, reservbefälhafvare, öfvermaskinister

och vikarierande öfvermaskinister.

Summa

antal turer

Befälhafvare

.Reservbefäl-

hafvare

öfvermaski-

nist

Vikarierande

öfvermaski-

niet

»Malmö»

kr.

kr.

kr.

kr.

1906.......................................

1,393

951

442

1907.......................................

1,585

977

608

171

76

1908......................................

1,359

831

528

469,50

210

1909.......................................

1,347

942

405

473,60

200

1910.......................................

1,179*)

812

367

400

189,50

1911 Vi—’»%.......

767

562

205

276

107,50

»Drottning Victoria»

1909 V»—*>/n....

345

345

—

147,50

25

1910.........

471

322

149

181,50

54

1911 Vi—s%.......

216

170

46

84

24

»Konung Gustaf V»

1910 u/s—Sl/u ........................|

369**)

293

76

146

38,50

1911 Vi—s%...........................j

246 |

194

52

98 1

25

*) Ångfäijan Malmö ur tjänst längre tid för reparation.

**) Angfärjan »Konung Gustaf V» insattes i trafik först den 14 mars 1910.

Af dessa tablåer jämte järnvägsstyrelsens ofvan refererade yttrande

synes mig med all tydlighet framgå, att ångfärjepersonalen å linjen

Trälleborg—Sassnitz icke erhåller det tilläggsarfvode, hvarpå den, i jämförelse

med motsvarande personal å färjan Malmö—Köpenhamn,, kan

hafva anspråk. Jag ber äfven att få erinra om det förtroende, Trälleborg

Sassnitzrouten vunnit hos den trafikerande allmänheten, och den

stegrade afkastningen af denna led, hvilket allt naturligtvis i ej ringa

grad beror på det sätt, hvarpå personalen fyllt sina åligganden.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 161 käft. (Nr 205.) g

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr SOS.

För att visa trafikens stegring ber jag att få meddela följande

Öfversikt af ångfärjetrafiken å Trälleborg—Sassnitz routen under åren

1909—1911.

1909 *)

1910

1911

Antal enkla turer af svenska färjor .....................

345

839

982

Antal enkla turer af tyska färjor........................

462

899

980

Antal resande..................................................

31,952

71,094

82,355

Il- och fraktgods från Sverige ...........................

19,240 ton

37,770 ton

38,135 ton

t » > till » ...........................

| 14,799 »

35,157 »

40,848 »

Däraf vagnslastgods från Sverige ........................

| 18,336 »

35,241 »

36,011 »

, . till .........

11,782 »

28,303 »

32,970 »

Inkomster för Sveriges del.................................

j 264,027 kr.

681,195 kr.

-*•)

1 Utgifter > » 1 ...............................

| 187,111 »

| 608,392 »

564,826,92 kr.

*) Ångfärjetrafikcn började den 7 juli 1909. ... -c

**) Den pä Sverige fallande delen af inkomsterna för år 1911 kan ännu ej uppgiivas.

På grund af denna utredning och med särskild hänsyn till vikten

af att personalens intresse för att de svenska färjornas turer bh så talrika

som möjligt alltid hålles lifligt, anser jag den ifrågasätta höjningen

af tilläggsarfvodet vara fullt befogad.

Hvad däremot beträffar retroaktiv tillämpning af den begärda arfvodesförhöjningen,

vill jag erinra, att retroaktiv verkan icke plägar tilläggas

förbättringar i aflöningsförhållanden. Så har t. ex. sådan verkan icke

tillämpats ifråga om ändringar i telegrafverkets aflöningsreglemente,

som beslutats af 1909 och 19 LO års Riksdagar. I ett särskilt undantagsfall,

i fråga om postverkets tjänstemän, har Riksdagen ar 1909 medgifvit

det nya aflöningsreglementet tillbakaverkande kraft, men detta

torde hafva berott på den omständigheten, att förslag till aflöningsreglemente,

afsedt att träda i kraft från och med år 1909, förelagts Riksdagen

redan år 1908, men på grund af mellankommande hinder da icke

hunnit behandlas. Jag finner mig således af principiella skal förhindrad

att tillstyrka framställningen i denna del. För att snarast möjligt undanröja

''den verkliga ojämnhet, som föreligger i förhållande till personalen

på Malmö—Köpenhamnsfärjan, synes mig däremot hinder ej böra

möta att låta förhöjningen träda i kraft den 1 juli innevarande ar.

Tilläggsarfvodena för ångfärjepersonalen äro i viss mån jämförliga

med milpenningarna för den åkande personalen. Jag ber därför att i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 205.

detta sammanhang- få yttra mig angående ett af järnvägsstyrelsen uppgjordt,

för närvarande på Kungl. Maj:ts pröfning beroende förslag till

ändring i bestämmelserna angående milpenningar.

Sedan 1893 års järnvägskommitté uttalat den åsikten, att de af

kommittén angifna medelbelopp, hvartill milpenningarna under år 1892

uppgått, nämligen för lokomotivförare 609 kronor, för eldare 421 kronor

och för vagnssmörjare 307 kronor, skulle komma att för respektive

befattningshafvare utgöra de högsta belopp, hvartill deras inkomst af

ifrågavarande slag finge uppgå, har 1897 års Riksdag i sin skrifvelse

angående nytt aflöningsreglemente för personalen vid statens järnvägar

uttalat sin anslutning till denna kommitténs åsikt. I de grunder för

beräkningen af milpenniugarna, som 1897 fastställdes och fortfarande

äro gällande, har också hänsyn tagits till detta uttalande af Riksdagen

på det sätt, att ersättningen för lokomotivkilometer hastigt sjunker vid

höjningeu af medeltalet vagnsaxlar under månaden från 12 till 20 och

sedan åter stiger, detta för att förekomma att snäll- och persontågslokomotivpersonal

skulle erhålla milpenningar till alltför höga belopp.

Sedermera har äfven 1907 års Riksdag i sitt beslut angående ändring

af samma aflöningsreglemente för personalen vid statens järnvägar erinrat

om 1897 års Riksdags uttalande angående milpenningarna.

I det förslag till bestämmelser, som styrelsen nu framlagt, har likaledes

hänsyn tagits till dessa Riksdagens uttalanden.

Det synes mig emellertid att den väg, hvarpå man sålunda slagit

in, icke är fullt lycklig. Hvad Riksdagen åsyftat med sina uttalanden

har tydligen varit, att icke milpenningarna skulle komma att stiga till

alltför höga belopp. Såsom en skälig norm för dessa belopp har

Riksdagen då användt de genom 1893 års kommitté erhållna medeltalen.

Däremot torde man icke gärna hafva velat fastslå, att dessa belopp

för all framtid och under alla förhållanden skulle vara absoluta

maxima. Eu tolkning åt Riksdagens uttalande i sistnämnda riktning

leder ovillkorligen till mycket stora svårigheter vid uppgörandet af en

tariff för milpenningarna, något som också nogsamt visat sig så väl i

1897 års nyssnämnda tariff som i det förslag, järnvägsstyrelsen nu uppgjort.

Jag kan äfven upplysa om att, oaktadt styrelsens sträfvan att i

1897 års bestämmelser hålla milpenningarna inom de angifna maximibeloppen,

det icke kunnat undvikas att med ökad snälltågshastighet och

vagntal maximibeloppen i vissa fall öfverskridits.

Det synes mig därför vara lämpligast att icke längre hålla fast vid

1892 års medeltal såsom absoluta maxima med de ojämna och konstlade

tariffberäkningar, som däraf blifva en följd. Jag har fördenskull för afsikt

att uppdraga åt järnvägsstyrelsen att företaga omarbetning af det nu före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 205.

liggande förslaget efter sådana grunder, som kunna finnas skäliga, men

utan att därvid milpenningarna med nödvändighet hållas inom 1892 års

medeltal. Den stegring i utgifterna, som häraf blir en följd, kommer,

enligt hvad jag inhämtat, ingalunda att uppgå till några väsentliga

belopp.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva

att § 14 i aflöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907 må, räknadt från och med den 1 juli

1912, erhålla följande ändrade lydelse:

»Tjänstemän å ångfärja.

1. Tjänsteman å statens järnvägar tillhörig ångfärja åtnjuter arfvode

enligt följande stat med däri angifna lägsta och högsta belopp för

år räknadt. _

Arfvode

*

lägst

kronor

högst

kronor

Tjänstemän af högre grad.

Befälhafvare *) ....................................................................

4,200

5,100

Förste styrman och reservbefälhafvare2)....................................

1 2,400

3,300

Öfvermaskinist3) ..................................................................

Andre styrman2) .................................................................

1

1,800

2,700

Tjänstemän af lägre grad.

Andre maskinist4)..................................................................

1,800

2,700

Tredje styrman.....................................................................

\ 1,200

1,800

Tredje maskinist ..................................................................

Förhandseldare.....................................................................

Rorgängare...........................................................................

)

| 840

1,200

Timmerman .....................................................................

J

Ridare.................................................................................

780

1,020

Matros.................................................................................

720

960

'') Befälhafvare åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trällehorg—Sassnitz 3 kronor 50

öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

2) Förste och andre styrman åtnjuta för hvarje enkel resa, de tjänstgöra såsom befälhafvare, å routen

Trällehorg—Sassnitz 3 kronor 50 öre och å annan route 1 krona såsom tilläggsarfvode.

8) Öfvermaskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör, å routen Trällehorg Sassnitz 1 krona 75

öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

4) Maskinist åtnjuter för hvarje enkel resa, han tjänstgör såsom öfvermaskinist, a routen Trällehorg - Sassnitz 1 krona 75 öre och å annan route 50 öre såsom tilläggsarfvode.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 205.

2. Tjänsteman å ungfärja äger uppbära ersättning för bostad och

bränsle jämlikt bestämmelserna i § 9 mom. 3 i detta aflöningsreglemente.

3. Ifrågavarande personal åtnjuter fri kost ombord enligt de närmare

grunder, styrelsen bestämmer.

4. Tjänsteman å ångfärja af lägre grad erhåller beklädnadsersättning

till visst årligt belopp jämte i vissa fall öfverdragskläder in natura,

allt enligt reglemente, som af styrelsen fastställes.

5. Å ifrågavarande personal tillämpas i öfrigt bestämmelserna för

annan distriktspersonal i detta aflöningsreglemente; dock att dyrortstillägg

icke utgår till tjänsteman å ångfärja.

I fråga om arfvodesförhöjning för förhandseldare, rorgängare och

timmerman gälla samma regler, som i § 4 stadgas för tjänsteman i styrelsen

med lägsta arfvode under 1,200 kronor; och beträffande arfvodesförhöjning

för eldare och matros samma regler, som i nämnda § stadgas

för befattningshafvare vid distrikten med lägsta arfvode af 840

kronor.»

• Hvad departementschefen sålunda hemställt be
hagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, bifalla samt förordnade, att

, proposition i ärendet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 161 höft. (Nr 205.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:235 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående ändring i aflöning sreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar. s. 6 i texten
  2. SU 1912:113 Statsutskottets utlåtande Nr Hd s. 6 i texten