Sök i Ratio Lex

Angående anställande af extra läkare vid Säters och Västerviks hospital och hospitalsläkare vid Stockholms hospital

1912-04-19 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:206, Angående anställande af extra läkare vid Säters och Västerviks hospital och hospitalsläkare vid Stockholms hospital

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anställande af extra läkare vid Säters och Västerviks

hospital och hospitalsläkare vid Stockholms hospital;

gifven Stockholms slott den 19 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att vid ett hvart'' af Säters och Västerviks hospital må under den

tid, första beläggningen pågår, dock högst till den 1 juli 1913, i stället

för underläkare anställas två extraläkare mot ett arfvode af högst 12

kronor om dagen jämte de naturaförmåner, som för biträdande läkare

blifvit genom nådigt bref den 28 juni 1907 fastställda,

att vid Stockholms hospital må anställas en hospitalsläkare mot den

kontanta aflöning och de förmåner i öfrigt samt under de bestämmelser

och villkor, som beträffande sådan befattning blifvit genom nådigt bref

pen 28 juni 1907 fastställda,

att sistnämnda tjänstebefattning må tillsättas redan under år 1912, samt

att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande löneförmåner

må utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll, utom hvad angår

ålderstillägg till hospitalsläkaren vid Stockholms hospital, hvilket skall

påföras sjätte hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 162 höft. (Nr 206.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 206.

Säters och

Västerviks

hospital.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 april 1912.

K ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde härefter:

Genom nådigt bref den 4 juli 1910 angående ändring af lönestaterna

för statens hospital och asyler med mera har Kungl. Maj:t fastställt

lönestat för, bland andra, öfverläkarna vid rikets hospital och asyler.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t medgifvit, att vid ett

hvart af Säters hospital och Västerviks hospital finge anställas — förutom

en öfverläkare — en hospitalsläkare, eu biträdande läkare och två

underläkare mot den kontanta aflöning och de förmåner i öfrigt samt under

de bestämmelser och villkor, som beträffande sådana befattningar vid

rikets hospital och asyler blifvit i enlighet med 1907 års riksdagsbeslut

genom nådiga brefvet den 28 juni samma år af Kungl. Maj:t fastställda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Läkarna vid dessa hospital skola sålunda åtnjuta följande kontanta

aflöningsbelopp: öfverläkaren 7,500 kronor jämte ett ålderstillägg å

600 kronor efter 10 år; hospitalsläkaren 5,000 kronor jämte ett ålderstillägg

å 500 kronor efter 5 år; biträdande läkaren 3,500 kronor eller

2,500 kronor, om ban är medicine kandidat, samt en hvar af underläkarna

2,500 kronor med 500 kronors tillägg, om underläkare är medicine

licentiat.

Därjämte skola läkarna åtnjuta följande naturaförmåner: öfverläkare

och hospitalsläkare boställsvåning med bränsle samt elektrisk belysning,

biträdande läkare och underläkare bostad med möbler och sängkläder,

bränsle, lyse och tvätt samt första klassens kost eller, där sådan ej finnes,

allmänna klassens kost och 200 kronor såsom kostförbättringspenningar.

I skrifvelse af den 16 februari 1912 bar nu medicinalstyrelsen

meddelat, att af dessa 5 läkartjänster vid hvartdera hospitalet hafva vid

såväl Säters hospital som Västerviks hospital hittills endast de 3, nämligen

öfverläkartjänsten, hospitalsläkartjänsten och biträdande läkartjänsten,

kunnat besättas. Till underläkartjänsterna åter, Indika förliden höst

tvenne gånger kungjorts lediga, hafva icke några sökande anmält sig.

Med anledning häraf har medicinalstyrelsen anmodat vederbörande hospitalsdirektioner

att inkomma med det förslag, hvartill förhållandena kunna

gifva anledning, och har sådant förslag därpå inkommit från direktionerna

för Säters och öfver Västerviks hospital.

Under åberopande af en skrifvelse i ämnet af tillförordnade öfverläkaren

vid Säters hospital E. Göransson, hvari han betonar vikten af

läkarfrågans snara lösning, då anstaltens beläggning eljest ovillkorligen

blir fördröjd, föreslår direktionen för Säters hospital, dels att aflöningsförmånerna

för underläkare tillfälligtvis höjas till 15 kronor om dagen

jämte nuvarande naturaförmåner, dels ock att för framtiden den

nuvarande biträdande läkartjänsten uppflyttas till hospitalsläkares löneförmåner

och underläkartjänsterna göras till biträdande läkartjänster.

Direktionen för Västerviks hospital å sin sida framhåller — efter att

utförligt hafva afhandlat de svårigheter, som under senare år mött att få

hospital släkarbanan rekryterad — nödvändigheten af en mera genomgripande

förbättring i sinnessjukläkarnas aflöningsförmåner, om det skall

blifva möjligt att få nya krafter in på hospitalsläkarbanan, och föreslår i

öfverensstämmelse med denna sin uppfattning åtskilliga förändringar uti de

vid Västerviks hospital befintliga läkarbefattningarnas löneförmåner, nära
-

Säters

hospitals
direktion.

Västervik*

hospitals
direktion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Medicinal
styrelsen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

ligen att öfverläkaren redan efter 5 års tjänst bör få komma i åtnjutande

af det nu först efter 10 år utgående ålderstillägget, att i stället

för biträdande läkarbefattningen en ny hospitalsläkartjänst inrättas, att

hospitalsläkarna tilldelas två ålderstillägg å 500 kronor bvartdera att

utgå efter respektive 5 och 10 års tjänst, att underläkarnas aflöning

liöjes med 500 kronor (alltså för medicine licentiat till 3,500 kronor och

för medicine kandidat till 3,000 kronor), och att underläkare, som är

medicine licentiat och varit anställd som läkare vid hospital i mera än

3 år, bör få komma i åtnjutande af ett ålderstillägg å 500 kronor. Slutligen

föreslår direktionen för Västerviks hospital, att under beläggningstiden

och till dess en reglering af aflöningsförhållandena hunnit

genomföras, lönerna för underläkarna höjas med 1,000 kronor per år

eller till 4,000 kronor (om innehafvaren är licentiat). Skulle, oaktadt

denna aflöning, ingen sökande anmäla sig, föreslår direktionen, att läkarna

erhålla visst anslag till skrifbiträde för att därigenom minska det dem

påhvilande arbetet. Direktionen antager då, att beläggningen skulle

fortskrida något så när normalt, äfven utan att underläkare funnes anställda.

För egen del har medicinalstyrelsen anfört följande.

Såväl Säters hospital som Västerviks hospital hafva, efter det afsyning

af byggnaderna ägt rum under loppet af januari månad 1912,

börjat emottaga sjuka.

Då intagningen emellertid icke kan forceras hastigare, än att läkarna

hinna verkställa vederbörlig undersökning af hvarje nyintagen patient

äfvensom därefter följa dennes tillstånd, är det under beläggningstiden

mer än någonsin af vikt, att alla läkarplatser äro besatta, så att beläggningen

kan med nödig skyndsamhet verkställas, enär ett motsatt förhållande

med nödvändighet måste få till följd, att beläggningen blir

fördröjd.

Medicinalstyrelsen finner för den skull det vara synnerligen angeläget,

att åtgärder oförtöfvadt vidtagas, för att möjliggöra de lediga

läkartjänsternas besättande.

Såväl direktionen för Säters hospital som direktionen för Västerviks

hospital hafva föreslagit, att dessa åtgärder böra utgöras af dels

provisoriska löneförhöjningar för underläkartjänsterna och dels framtida

löneregleringar, innefattande underläkartjänsternas omändring till eller

aflönande i likhet med biträdande läkartjänster och den nuvarande biträdande

läkartjänstens förändring till hospitalsläkartjänst.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 206.

I detta sammanhang erinrar medicinalstyrelsen, hurusom styrelsen

i skrifvelse af den 28 september 1906, däri inrättandet af sistnämnda

lönegrad föreslogs, motiverade detta förslag med hänvisning till de

ogynnsammare utsikterna för befordran till öfverläkare, som komme att

blifva en nödvändig följd af genomförandet utaf den i medicinalstyrelsens

berättelse rörande antalet sinnessjuka och sinneslöa inom riket den 8

december 1902 föreslagna planen till hospitalsväsendets utveckling, enär

denna plan (af ekonomiska skäl) omfattade allenast större anstalter, för

hvilkas skötsel det vid sidan af chefläkaren kräfdes ett flertal underordnade

läkare. I nämnda skrifvelse tog medicinalstyrelsen för den skull

i öfvervägande, huruvida icke för förbättrande af befordringsutsikterna

den utvägen borde tillgripas, att det vid hvarje större anstalt för sinnessjuka

inrättades två eller flera öfverläkartjänster med samma löneförmåner

och med samma skyldigheter och befogenhet, utom beträffande

den ekonomiska administrationen af anstalten, hvilken borde till komma,

en viss af öfverläkarna enligt särskildt förordnande och mot särskildt

arfvode, men fann sig medicinalstyrelsen dock på anförda skäl icke kunna

förorda en sådan anordning.

I dess ställe föreslog medicinalstyrelsen inrättandet vid de större

anstalterna med cirka 800 platser eller däröfver af en hospitalsläkartjänst

med 5,000 kronors grundlön. Såsom större anstalter angåfvos

Uppsala hospital och asyl, Lunds hospital och asyl, Vänersborgs hospital

och asyl, Vadstena hospital och a^yl samt Kristinehamns hospital.

Dessutom borde en sådan tjänst inrättas vid Piteå hospital och asyl,

där det yppat sig svårigheter att få biträdande läkartjänst besatt.

Detta förslag vann ock Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall.

Då grundlönen för de till ett antal af 3 uppgående förutvarande

asylläkartjänsterna samtidigt höjdes till 5,000 kronor, och det sedan

genom ofvannämnda nådiga bref den 4 juli 1910 tillkommit en hospitalsläkartjänst

vid hvartdera af Säters hospital och Västerviks hospital,

utgör alltså antalet platser uti ifrågavarande lönegrad numera 11.

Till belysande af huru befordringsutsikterna på hospitalsläkarbanan

under de senaste 25 åren alltmera försämrats, hänvisas till nedanstående

tablå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Tablå öfver antalet vid samtliga statens hospital och asyler befintliga

öfverliikarplatser och underordnade läkarplatser.1)

Å r.

Öfverläkare.

Underord- nade läkare.

1886.........................................................

7

9

1891.........................................................

8

13

1896.........................................................

9

17

1901........................................................

9

20

1906.........................................................

11

28

1911........................................................

13

40

i) Anstalter med endast en läkare (för närvarande Malmö asyl och Visby hospital, tidigare Nyköpings

hospital) äro icke medtagna i denna tablå, då dylik tjänst a ena sidan icke är underordnad, a

andra sidan icke är så aflönad, att den under vanliga förhållanden kan betraktas som slutplats.

Som af denna tablå framgår, hafva alltså under den tid densamma

omfattar tillkommit allenast 6 öfverläkarplatser, men icke mindre än 31

underordnade läkarplatser med det resultat, att lörhållandet mellan antalet

öfverläkare och underordnade läkare numera är 1 : 3,08, medan det för

25 år sedan var 1 : 1,28. Sistnämnda relation är ungefär densamma, som

numera finnes mellan å ena sidan antalet öfverläkare och hospitals- (resp.

asyl-) läkare tillsammantagna (13 + 11 = 24) och å andra sidan antalet

öfriga underordnade läkare (40—11 = 29).

Det torde vara otvifvelaktigt, att en al de viktigaste orsakerna till

den nuvarande svårigheten att få hospitalsläkarbanan rekryterad är den

inträdda försämringen uti befordringsutsikterna, hvarå de anlörda siffrorna

utgöra en bjärt belysning, och på denna grund finner medicinalstyrelsen

det redan af hänsyn till förbättrade befordringsmöjligheter

vara motiveradt att öka hospitalsläkartjänstemas antal. Här tillkommer

emellertid äfven en annan synpunkt. I sin olvannämnda skrifvelse den 28

september 1906 har medicinalstyrelsen som ett af bevisen för behofvet af

inrättandet vid de större anstalterna af en högre aflönad underordnad

läkartjänst framhållit, hurusom det visat sig, att vid dessa större anstalter

med deras mångahanda för öfverläkaren betungande administrativa göromål

denne omöjligen kan ägna sig åt detaljerna af sjukvården i sådan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

omfattning, som förut å mindre anstalter ansetts tillkomma honom,

hvarför han vore i behof af en mera erfaren medhjälpare, hvilket han

emellertid dittills icke alltid erhållit, då det kunnat förekomma, att till

och med den äldste af biträdande läkarna å en plats varit rätt ung och

mindre erfaren.

Det har emellertid visat sig, att å eu större anstalt med en mera

afsevärd omsättning det icke är möjligt för en person att i detalj följa

hvarje patients tillstånd, hvarför arbetet å här åsyftade anstalter (med omkring

800 platser och däröfver) organiserats på så sätt, att hospitalsläkaren

och biträdande läkaren närmast under öfverläkaren ansvara för den

individuella sjukvården å hvar sin könsafdelning. Följden häraf har

blifvit den, att nämnda ansvarsfulla uppgift understundom måst anförtros

till och med åt en medicine kandidat. Genom inrättandet af en andra

hospitalsläkartjänst vid här ifrågavarande anstalter skulle emellertid garanti

vinnas för att öfverläkaren alltid Unge en mera erfaren medhjälpare

å hvardera könssidan.

På nu anförda grunder anser sig medicinalstyrelsen sålunda böra

tillstyrka de af vederbörande direktioner framställda förslagen om förändring

af en utaf de förutvarande läkartjänsterna till hospitalsläkartjänst

vid så väl Säters hospital som Västerviks hospital, hvilket —

sedan den nuvarande biträdande läkartjänsten vid båda dessa anstalter

redan är tillsatt — bör ske genom att en underläkartjänst vid hvartdera

hospitalet förändras till hospitalsläkartjänst.

I likhet med hvad vederbörande direktioner föreslagit har medicinalstyrelsen

vidare tillstyrkt, att den återstående under läkar tjänsten vid

såväl Säters hospital som Västerviks hospital förändras till biträdande

läkartjänst, då det eljest med all säkerhet icke finnes någon som helst

utsikt att få platsen besatt, och då för öfrigt erfarenheten visat, att

underläkarplatserna sällan sökas af någon legitimerad läkare. Af de 9

underläkartjänster, som hittills funnits, uppehållas sålunda för närvarande

alla utom 2 af medicine kandidater.

Nedanstående tablå lämnar en jämförelse mellan storleken af läkarnas

löner vid Säters hospital och vid Västerviks hospital enligt gällande

lönestat och enligt den nu af medicinalstyrelsen föreslagna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Ma;j:ts Nåd. Proposition Nr 206.

Tsihlå öfver läkartjänsternas kontanta löneförmåner vid ett hvart af

nämnda hospital.

Enligt nådiga

brefvet den 28

juni 1907.

Enligt medicinal- styrelsens förslag.

Öfverläkare ...........................

(1) 7,500

(1) 7,500

Hospitalsläkare .....................

(1) 5,000

(2) 10,000

1 Biträdande läkare ..................

(1) 3,500 *) + kost

(2) 7,000 ») +2 kost

1 Underläkare...........................

(2) 5,000 8) +2 kost

—

Summa i 21,000 | 24,500

*) Innehafvare med. licentiat.

2) d:o med. kandidat.

Såsom dessa siffror utvisa, kräfves det alltså för den beträffande såväl

Säters som Västerviks hospital nu föreslagna förändringen af de 4

underordnade läkartjänsterna till 2 hospitalsläkartjänster och 2 biträdande

läkartjänster en ökning uti den kontanta aflöningsstaten af 3,500 kronor

för hvardera anstalten. Då emellertid i hospitalsläkarnas naturaförmåner

icke ingå kost och tvätt, kommer, därest förevarande förslag bifalles, statsverkets

kostnader för naturaförmåner åt läkarna vid ifrågavarande hospital

att minskas med omkring 500 kronor. De bostäder, som äro afsedda

för de nuvarande läkartjänsterna, äro tillräckliga äfven för de nu föreslagna

läkarna.

Såväl direktionen för Säters hospital som direktionen för . Västerviks

hospital hafva vidare föreslagit provisoriska löneförhöjningar

för nuvarande underläkartjänster under tiden, till dess en reglering

af löneförhållandena hunnit genomföras. I dess ställe finner medicinalstyrelsen

det emellertid vara mera ändamålsenligt, att, i händelse

här framlagda förslag vinner Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall,

de nya löneförmånerna redan år 1912 få tillämpas, i hvilket fall någon

extra åtgärd skulle behöfva tillgripas, endast för den händelse

någon läkartjänst äfven efter löneregleringens genomförande skulle förbli

obesatt. För sådant fäll finner medicinalstyrelsen det emellertid vara

nödvändigt att erhålla bemyndigande att mot en viss dagaflöning, som

dock icke torde behöfva sättas högre än till 12 kronor om dagen (jämte

biträdande läkares naturaförmåner), anställa extra läkare under den tid,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

som kommer att åtgå för den första beläggningen, hvilken torde kunna

beräknas vara fullbordad senast den 1 juli 1913.

Af hvad^ som i motiveringen till den nu gjorda framställningen anförts,

framgar önskvärdheten af, att det vid större sinnessjukanstalter

linnes tvenne läkare uti högre lönegrad än biträdande läkares. Så är

redan förhållandet vid de två största anstalterna, Lunds hospital och

asyl samt Uppsala hospital och asyl. Af- öfriga större anstalter intager

Vadstena hospital och asyl i så måtto en särställning, som det å denna

gamla anstalt under årens lopp samlat sig en så stor mängd kroniska fall,

som tillsvidare ej kunna utskrifvas, att omsättningen å densamma är

relativt mindre. Här (hvarest läkarnas antal också endast är 3) finnes

för den skull under nuvarande förhållanden icke lika stort behof af, att

öfverläkaren städse har å hvardera könssidan en mera erfaren medhjälpare,

som fallet är i fråga om de öfriga hittillsvarande anstalterna med

cirka 800 platser, nämligen Vänersborgs hospital och asyl samt Kristinehamns

hospital, vid hvilka tvenne anstalter det från nämnda synpunkt

alltså vore önskvärdt, att en andra hospitalsläkartjänst inrättades. Emellertid

har medicinalstyrelsen icke för närvarande velat göra framställning

härom, då behofvet af två hospitalsläkartjänster dock icke är så

trängande vid dessa anstalter, som vid Säters och Västerviks alldeles

nyöppnade hospital.

Däremot finner medicinalstyrelsen sig nödsakad att redan nu fram- Stockholms

lägga förslag om ändring uti lönestaten vid eu annan anstalt, nämligen hospital.

Stockholms hospital.

Under åberopande af en i ett annat ärende ingifven redogörelse Stockholms

från öfverläkaren professor Gadelius har direktionen för nämnda hospital

i skrifvelse den 15 december 1911 hemställt om en ökning uti anstaltens

läkarkrafter, för närvarande bestående af öfverläkare, biträdande läkare

och amanuens,. medelst anställande af ännu eu läkare, hvilken enligt

professor Gadelius förslag borde erhålla hospitalsläkares lön och ställning.

Som skäl till denna framställning är i hufvudsak följande anfördt.

För den praktiserande läkaren, som i sin verksamhet icke kan Professor

undgå att komma i beröring med de sinnessjuka och i första hand är Gadelius

den, som vid utbruten sinnessjukdom rådfrågas, är kännedomen framförallt

om de akuta fallen viktig. Just i fråga om möjligheten att vid

det hospital, där de blifvande läkarna erhålla sin undervisning rörande

sinnessjukdomarna, kunna bibringa dem sådan kunskap bär undervisBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt 162 käft. (N:r 206.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Medicinal
styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

ningen vid den psykiatriska kliniken i Stockholm mötts af de mest ogynnsamma

förhållanden. Vid genomgåendet af de vanligaste sjukdomsformerna

hafva nämligen lämpliga fall sällan funnits lör demonstration. Det

har därför i regel icke varit möjligt för läraren att visa andra sjukdomsformer

än de med kroniskt och ogynnsamt förlopp, på grund hvarå!

uppfattningen hos de studerande om hela ämnets karaktär blifvit mer

eller mindre skef och föga motsvarande verkligheten. Fördenskull har

det länge varit ett önskemål, att hospitalet finge tillgång till ett rikligare

undervisningsmaterial framförallt af akuta fall. b ör realiserande af detta

önskemål blef i november 1910 den anordning träffad, att under de tider

(sammanlagdt 6 månader af året) klinisk undervisning pågår å Stockholms

hospital där omedelbart skulle mottagas alla inom staden akut

insjuknade, medan — i och för beredande af plats åt alla dessa öf\ erflyttning

af äldre och för kliniken otjänliga fall undan för undan skulle

ske till stadens sinnessjukanstalter, däraf företrädesvis Långbro. På

grund af denna anordning har, som naturligt är, omsättningen å Stockholms

hospital ökats i en högst betydande grad. Lnder sammanlagda

tiden 11/n 1910—38/2 1911 samt Vi—31/& 1911 blefvo sålunda 232 sjuka

å hospitalet intagna, motsvarande en omsättning af cirka 500 nyintagningar

per år. Denna rikliga tillgång på akuta fall, däribland äfven sådana af

mera hastigt öfvergående art, som förut aldrig eller högst sällan kommo

till intagning, har visserligen varit till stor fördel för undervisningen.

Emellertid skulle vinsten häraf blifva långt större, om möjlighet funnes

att på ett bättre sätt tillgodogöra sig det rikhaltiga materialet genom

en noggrannare undersökning af hvarje särskildt fall. Här faller bristen

på läkarkrafter tydligen i ögonen. Under den tid, upptagningen pågår,

digna anstaltens trenne läkare under en orimligt stor arbetsbörda, och

ändock måste undersökningen af de sjuka ofta blifva otillräcklig. Det

är därför alldeles nödvändigt, att hospitalet får ännu eu läkare, och bör

denne komma i hospitalsläkares tjänstegrad, då det numera är nödvändigt,

att öfverläkaren, som icke längre kan medhinna att själf göra

undersökning öfver alla in- och afgående patienter, garanteras en mera

erfaren medhjälpare vid sin sida.

För sin del har medicinalstyrelsen funnit hvad professor Gadelius

här anfört utgöra fullgoda skäl för anställande af ännu en läkare vid

Stockholms hospital äfvensom för att denne erhåller hospitalsläkares

löneförmåner och ställning.

I detta sammanhang har styrelsen för öfrigt erinrat, hurusom styrelsen

redan i sin ofvannämnda"underdåniga skrifvelse den 28 september

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

1906, hvari, som nämnts, inrättandet af hospitalsläkartjänster föreslogs,

tog i öfvervägande, huruvida sådan tjänst jämväl borde inrättas vid

Stockholms hospital såsom varande förenad med psykiatrisk klinik. Därvid

fann styrelsen dock, att denna fråga lämpligen borde anstå, då

Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen att genom en af styrelsen tillsatt

kommission, bland annat, utreda frågan om, huruvida Stockholms

hospital öfverliufvudtaget borde fortfarande bibehållas eller eventuellt

omorganiseras. Numera har detta skäl mot en ändring af lönestaten

vid Stockholms hospital emellertid bortfallit, sedan det af nämnda

kommission framställda, jämväl af medicinalstyrelsen i skrifvelsen den

3 augusti 1908 tillstyrkta förslaget om Stockholms hospitals bibehållande

å sin nuvarande plats med hufvudsaklig uppgift att vara psykiatrisk

klinik vunnit Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall.

Som redan nämnts, är, enligt nu gällande lönestat för Stockholms

hospital, fastställd enligt nådiga bref vet den 28 juni 1907 angående

lönestater för statens hospital och asyler med mera, samt ofvaunämnda

nådiga bref den 4 juli 1910, antalet läkare därstädes 3, nämligen en

öfverläkare, en biträdande läkare och en amanuens. Enligt det nu af medicinalstyrelsen

tillstyrkta förslaget skulle alltså läkarnas antal bli 4, däraf

en öfverläkare, en hospitalsläkare, en biträdande läkare och en amanuens.

Medicinalstyrelsen har vidare hemställt, att, i händelse förevarande

framställning — som sålunda förutsätter en ökning uti hospitalets lönestat

utaf 5,000 kronor, motsvarande grundlönen för en hospitalsläkartjänst

— skulle vinna Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall, ifrågavarande

hospitalsläkartjänst finge tillsättas redan innevarande år, då under nuvarande

förhållanden med den betydligt ökade arbetsbörda, läkarna vid denna

anstalt fått, det, så länge dessas antal icke är ökadt, förefinnes stor

risk för att till den lägst aflönade läkarplatsen, hvilken på senare tid

också ofta skiftat innehafvare, icke skall uppträda någon sökande, utan

tjänsten blifva vakant utan möjlighet att kunna fä den besatt. Det

torde för öfrigt ligga i sakens natur, att en läkartjänst vid hospitalet,

hvilken är aflönad med allenast 2,000 kronor, i regel sökes endast af

medicine kandidat, som då gärna äfven vill få någon tid öfver till fortsättande

af examensstudierna.

Hvad bostadsförhållandena beträffar har medicinalstyrelsen erinrat

därom, att styrelsen i skrifvelse den 27 november 1911 gjort framställning

om anslag till uppförande af ett nytt bostadshus för öfverläkaren.

I hans nuvarande bostadslägenhet finnas lokaler tillräckliga

att bereda familjebostad för hospitalsläkaren och 2 rum för biträdande

läkaren, hvadan bostadsförhållandena -— under förutsättning att medici
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

Västerviks

och Sätera

hospital.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

nalstyrelsens förslag vinner bifall — kunna betraktas såsom tillfredsställande

för de föreslagna läkarna.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har medicinalstyrelsen

hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t till innevarande års Riksdag aflåta

proposition

dels om ökning af läkarnas vid Stockholms hospital antal med en

hospitalsläkare samt om ändring af den för Säters och \''ästerviks hospital

fastställda lönestaten därhän, att af de två vakanta underläkartjänsterna

den ena förändras till hospitalsläkartjänst och den andra till biträdande

läkartjänst;

dels äfven därom, att dessa förändringar få äga rum redan innevarande

år, samt att, för den händelse någon läkartjänst vid Säters eller

Västerviks hospital äfven efter en sådan lönereglerings genomförande

skulle förbli obesatt, bemyndigande måtte meddelas medicinalstyrelsen

att i stället mot en dagaflöning af högst 12 kronor (förutom biträdande

läkares naturaförmåner) få anställa extra läkare under den tid, den första

beläggningen pågår, dock högst till den 1 juli 1913.

Hvad beträffar Västerviks och Säters hospital ber jag först att få

uttala, att jag till fullo behjärtar vikten af, att dessa anstalter så snart

som möjligt kunna helt och hållet tagas i bruk. Det är också tydligt,

att detta i väsentlig grad är beroende på, om läkarplatsema vid hospitalen

äro besatta. Och då nu hinder mött att erhålla erforderligt antal

läkare, måste sörjas för, att denna olägenhet snarast möjligt undanröjes;

annars riskerar man, att hospitalen stå till en del obelagda, under

det att exspektanternas antal fortfarande är mycket stort.

Emellertid vill jag påpeka, att det endast är underläkartjänsterna,

som äro obesatta. Frågan gäller således närmast att på lämpligaste sätt

kunna fylla denna brist. Direktionerna och medicinalstyrelsen hafva icke

nöjt sig härmed, utan föreslagit borttagande af underläkartjänsterna

samt inrättande i deras ställe af eu ny hospitalsläkartjänst och en ny

biträdande läkartjänst vid hvardera af de två hospitalen. Detta förslag

innefattar ett brytande med de principer för tjänstebefattningarnas antal

och beskaffenhet, som gillats i 1907 års lönestat och år 1910 fastställts

jämväl för Säters och Västerviks hospital. Medicinalstyrelsen ställer

också i utsikt liknande förändringar vid två andra hospital. Styrelsens

förslag har sålunda i sina konsekvenser en ganska betydande räckvidd.

Att styrelsen likväl valt denna utväg har uppenbarligen berott på styrelsens

önskan att förbättra hospitalsläkarkårens ställning i allmänhet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 206.

och därigenom göra banan mera lockande. Ehuru äfven jag till fullo

inser vikten häraf, synes mig dock för närvarande denna fråga icke tillräckligt

utredd. Jag vill endast påpeka, att befattningen hospitalsläkare

härleder sig först från år 1907 och motiverades då just med nödvändigheten

att förbättra ifrågavarande läkarkårs befordringsutsikter. Om oaktadt

denna åtgärd bristen på yngre läkare fortfarande gör sig kännbar,

torde man till äfventyrs få söka äfven andra utvägar än allenast inrättandet

af nya hospitalsläkar- och biträdande läkartjänster.

Det är mig emellertid uppenbart, att, i afvaktan på en mera allsidig

utredning af läkarfrågan vid hospitalen, något omedelbart bör göras för

att undvika stagnation under den första beläggningen å ifrågavarande

två hospital. Jag har därför trott en utväg för närvarande ligga däri,

att, såsom medicinalstyrelsen för visst undantagsfall föreslagit, extraläkare

skulle få anställas under den tid, första beläggningen pågår, dock

högst till den 1 juli 1913. Såsom aflöning för dessa extra läkare har

af direktionen för Västerviks hospital föreslagits 15 kronor om dagen

eller 5,475 kronor per år räknadt och af medicinalstyrelsen högst 12

kronor om dagen eller 4,380 kronor per år jämte naturaförmåner. Då

jag anser det synnerligen viktigt, att beläggningen kan fortgå obehindradt,

har jag ansett mig böra förorda det af styrelsen föreslagna beloppet

af högst 12 kronor om dagen. Jag hyser därvid dock en förhoppning

om, att det skall lyckas att för något lägre belopp erhålla

erforderlig läkarhjälp vid förevarande hospital.

Hvad härefter angår Stockholms hospital, synas mig inga sådana

principiella betänkligheter som beträffande Säters och Västerviks hospital

möta mot inrättandet af en ny hospitalsläkartjänst. Stockholms hospital

intager nämligen genom den kliniska undervisning, som är därmed förenad,

en särställning. För att denna undervisning skall blifva mera

fruktbärande, har nu träffats den anordningen, att ett stort antal akuta fall

intages på hospitalet, som således erhåller en ovanligt stark omsättning.

Om detta material skall kunna tillgodogöras, är det emellertid nödvändigt,

att de sjuka blifva föremål för en tillräckligt ingående undersökning.

Att i hvarje fall fordra eu sådan af öfverläkaren, som tillika är

professor vid Karolinska institutet och såsom sådan har föreläsningsskyldighet

och andra vetenskapliga förpliktelser, är tydligen omöjligt.

I stället måste denne vid sin sida erhålla en tillräckligt erfaren medhjälpare.

Det synes därför vara nödvändigt att här inrätta en hospitalsläkartjänst

med de förmåner, som enligt den år 1907 antagna staten

äro förenade med dylika tjänster. En sådan anordning var också ifrågasatt.

år 1907, men ansågs då böra därmed anstå med hänsyn till den

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 162 höft. (Nr 206.) 3

Stockholms

hospital.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj.is Nåd. Pr oposition Nr 206.

pågående utredningen angående hospitalets indragande eller omorganisation.

Läkarpersonalen vid Stockholms hospital kommer, om mitt

förslag bifalles, att bestå af en öfverläkare, tillika professor, en hospitalsläkare,

en biträdande läkare och en amanuens. I enlighet med hvad

medicinalstyrelsen föreslagit anser jag, att ifrågavarande tjänst bör tillsättas

redan under år 1912.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att vid ett hvart af Säters och Västerviks hospital

må under den tid, första beläggningen pågår, dock

högst till den 1 juli 1913, i stället för underläkare

anställas två extraläkare mot ett arfvode af högst 12

kronor om dagen jämte de naturaförmåner, som för

biträdande läkare blifvit genom nådigt bref den 28

juni 1907 fastställda,

att vid Stockholms hospital må anställas en hospitalsläkare

mot den kontanta aflöning och de förmåner

i öfrigt samt under de bestämmelser och villkor,

som beträffande sådan befattning blifvit genom nådigt

bref den 28 juni 1907 fastställda,

att sistnämnda tjänstebefattning må tillsättas redan

under år 1912, samt

att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande

löneförmåner må utgå af förslagsanslaget till

hospitals underhåll, utom hvad angår ålderstillägg till

hospitalsläkaren vid Stockholms hospital, hvilket skall

påföras sjätte liufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:106 Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition till Riksdagen, angående anställande af extra läkare vid Säters och Västerviks hospital och hospitalsläkare s. 1 i texten