Sök i Ratio Lex

Angående vissa anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad

1912-04-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:220, Angående vissa anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

1

ff:o 220.

KungJ. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående vissa

anordningar i Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad;

gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

å extra stat för år 1913 anvisa

dels för beredande af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska

undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;

och dels för beklädande med naturlig sten af vägg ärna i vissa

salar i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kung]. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 172 höft. (Nr 220.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 220.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

I underdånig skrifvelse den 16 mars 1912 har chefen för Sveriges

geologiska undersökning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till nu

samlade Riksdag aflåta nådig proposition om beviljande af följande anslag

för inredning m. m. i Sveriges geologiska undersöknings under

byggnad varande nya lokaler vid Frescati:

1) för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer 120,000

kronor att utgå med 60,000 kronor under hvart och ett af åren 1913

och 1914; . ,

2) för flyttning af samlingar och inventarier från de nuvarande

till de nya lokalerna 8,675 kronor, däraf för år 1913 1,000 kronor;

3) för tilläggsanordningar till den fasta inredningen 4,500 kronor, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 220.

4) för utfyllande af den till 56,87Q kronor uppgående, till hälften

genom enskild offervillighet täckta kostnaden för vissa lokalers beklädande

med naturlig sten, 28,435 kronor.

Hvad först beträffar det under punkt 1) begärda anslaget af

120.000 kronor för nyanskaffning och omändring af möbler och montrer,

torde böra erinras därom, att Kungl. Maj:t på underdånig föredragning

af statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet af årets Riksdag

äskat ett motsvarande anslag, stort 621,500 kronor, för möblering af de

olika afdelningama i det nya naturhistoriska riksmuseum, till hvars

byggnadskomplex Sveriges geologiska undersöknings nya lokal är ansluten.

Beträffande detta sistnämnda anslag har statsutskottet i sitt

den 27 mars 1912 afgifna betänkande, under hänvisning till den begärda

summans i förhållande till ändamålet påfallande storlek endast anvisat

175.000 kronor af det för år 1913 begärda beloppet, 210,000 kronor,

samt i öfrigt anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad

utredning angående kostnaderna för nämnda inredning samt därefter för

Riksdagen framlägga det förslag i ämnet, hvartill omständigheterna

kunde anses föranleda.

Visserligen är det framlagda möbleringsförslaget för Sveriges geologiska

undersöknings nya lokaler relativt väsentligen billigare än motsvarande

förslag för riksmuseum, i det att möbleringskostnaden för sistnämnda

institution uppgår till 37 kronor 64 öre per kvadratmeter, medan

motsvarande siffra för Sveriges geologiska undersökning belöper sig till

endast 29 kronor 70 öre. Då emellertid en förnyad utredning rörande

möbleringskostnaden för riksmuseum torde vara att förvänta, synes det

mig lämpligt, att äfven Sveriges geologiska undersöknings möbleringsfråga

vid denna utredning vinner beaktande, detta jämväl med hänsyn

till önskvärdheten af att likartade monter- och möbeltypcr komma till

användning inom hela den för båda institutionerna gemensamma byggnadskomplexcn.

Under sådana förhållanden finner jag för närvarande

ej anledning att föreslå någon Kungl. Maj:ts åtgärd med anledning af

första punkten i chefens för Sveriges geologiska undersökning förevarande

skrifvelse.

Likaledes finner jag ej nödvändigt att nu begära anslag för

flyttning af samlingar och inventarier till de nya lokalerna, hvilken

flyttning beräknas komma att äga rum först under loppet af år 1914.

Hvad däremot beträffar de två sistnämnda punkterna i omordade

skrifvelse, stå de i så intimt samband med det nu pågående byggnadsarbetet,

att de åtgärder, som i detta hänseende kunna pröfvas erforderliga,

ofördröjligen böra vidtagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sveriges geologitka

undersÖkning

den

16 mars 1912.

Öfverintendentstimbetet

den 26 mars

1912.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

Beträffande den förra af dessa tvenne punkter, tilläggsanordningar

till den fasta inredningen i och för beredande af större arbetsutrymme,

bar chefen för Sveriges geologiska undersökning i sin förberörda skrifvelse

anfört, att under arbetet med uppgörande af förslag till möblering

af lokalerna hade det visat sig, att nybyggnaden med synnerligen små

tilläggsanordningar i den fasta inredningen skulle kunna göras väsentligen

mera ändamålsenlig för den omfattande personal, som komme att

hafva sitt arbete i densamma. I byggnadsplanen förutsattes, att hvarje

geolog skulle disponera endast ett arbetsrum och dessutom en arbetsplats

i hufvudsamlingen för uppläggande och bearbetande af större

stuffserier. Emellertid hade det nu vid arbetet med möbleringsförslaget

befunnits, att lokalerna endast genom insättande af några nya mellanväggar

samt några supplerande anordningar beträffande vatten och

aflopp, värme och elektricitet skulle kunna i det hänseendet väsentligen

förbättras, att hvarje geolog finge två arbetsrum, ett för skrifgöromål

och ett för gröfre arbeten med stuffer och jordprofver. Huru lokalerna

efter dessa förändringar skulle komma att te sig framginge af

en den underdåniga skrifvelsen bilagd plan.

Chefen hade underställt detta förslag öfverintendentsämbetets

pröfning och hade ämbetet efter hörande af vederbörande entreprenörer

meddelat, att hela det ifrågavarande arbetet kunde utföras för en summa

af 4,500 kronor.

Då byggnadsarbetet nu vore i full gång och vissa af de ifrågavarande

anordningarna sålunda borde utföras under den närmaste tiden,

behöfde det ifrågavarande anslaget i sin helhet disponeras under loppet

af år 1913.

öfverintendentsämbetet har i infordradt utlåtande den 26 mars

1912 tillstyrkt chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag i

detta hänseende, men samtidigt meddelat, att de till 4,500 kronor beräknade

kostnaderna för ifrågavarande anordningar icke kunde bestridas

af de för geologiska undersökningens nybyggnad redan anvisade medel.

De till grund för det nu pågående byggnadsarbetet liggande ritningarna

för Sveriges geologiska undersöknings nybyggnad utarbetades

väsentligen med ledning af de anvisningar, som lämnats af undersökningens

förre chef, professor A. E. Törnebohm. Enligt professor Törnebohms

förslag afsågs åt hvarje geolog ett arbetsrum, hvarförutom i den

s. k. hufvudsamlingen nödiga utrymmen skulle beredas åt geologerna

för bearbetning af större sviter af bergartstuffer och jordprofver. Genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

sistnämnda anordning skulle en viss sammanblandning af musei- och

arbetsutrymmen ej kunna undvikas. Då det nu visat sig, att med

tämligen ringa tilläggsanordningar åt hvarje geolog skulle kunna beredas

tvenne arbetsrum, hvarigenom de för hufvudsamlingen afsedda salarna

komme att tjäna endast sitt egentliga syfte, synas mig lokalerna genom

dessa anordningar kunna på ett väsentligen ändamålsenligare sätt utnyttjas.

Rörande den fjärde punkten, vissa salars beklädande med naturlig

sten, anför undersökningens chef, att en af de viktigaste praktiska uppgifterna

för Sveriges geologiska undersöknings museum gifvetvis vore

att lämna en fyllig och åskådlig framställning af den svenska stenindustrien,

hvilken ju i vårt land ägde så enastående naturliga förutsättningar

och borde kunna upparbetas till en vida större omfattning

än den nuvarande. Ifrågavarande del af det geologiska museet borde

för att fylla sin uppgift ordnas så, att den blefve en permanent stenindustriell

utställning till ledning för in- och utländska arkitekter, affärsmän

och industriidkare. Redan det nuvarande museet ägde visserligen

en synnerligen vacker samling af huggna och polerade kuber och plattor,

men det måste dock erkännas, att dessa smärre profver ej gåfve tillräckligt

uttryck för de ifrågavarande bergarternas dekorativa förtjänster.

Redan vid utarbetande af byggnadsförslaget syntes det uppenbart,

att det ur stenindustriell synpunkt vore synnerligen önskvärdt att i den

fasta väggbehandlingen af byggnaden få använda sig af de mest representativa

typerna af svenska graniter, grönstenar, marmorarter och kalkstenar.

Emellertid kunde med hänsyn till nödvändigheten af byggnadsanslagets

begränsande till det minsta möjliga icke ifrågasättas, att en

sådan dekorativ anordning bekostades uteslutande med statsmedel. I

samråd med byggnadens arkitekt samt en framstående stenindustriell

fackman, ingenjör E. Hebbel, hade chefen nu uppgjort eu plan till

dekorerande af trapprummen och den stora hallen med naturlig sten af

olika typer och behandlad i olika representativa maner, hvarvid materialvalet

gjorts särskildt med hänsyn till att utan rubbande af den dekorativa

planen använda, så vidt möjligt, samtliga viktigare bergartstyper,

som offererades af vår stenindustri. Detaljerna af denna plan framginge

af den underdåniga skrifvelsen bilagda ritningar.

För att möjliggöra realiserandet af denna tanke på en utsmyckning

af lokalerna i öfverensstämmelse med deras ändamål hade chefen hänvändt

sig till landets mera betydande stenindustriella firmor med en

vädjan, att de måtte, så långt deras intresse och förmåga sträckte sig,

Sveriges geologiska

under•

sökning den

16 mars 1912.

s. 6 Kontrollera mot PDF

öfverintendentsämbetet

den 26 mars

1912.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 220.

medverka till förslagets realiserande. Denna anhållan hade mötts med

allmän sympati, om än det visat sig, att firmornas förmåga att kostnadsfritt

medverka i de skilda fallen ställt sig väsentligen olika. Vissa

stora firmor, särskildt inom granitbranschen, hvilka skulle leverera finhuggna

arbeten eller hvilka ägde egna sliperier, hade ställt allt som

begärts eller åtminstone betydande delar däraf kostnadsfritt till förfogande;

andra firmor, som ej ägde sliperier, hade visserligen erbjudit

sig att lämna råmaterialet till de önskade arbetena, men i ännu andra

fall hade firmorna ej varit i stånd att sträcka sin medverkan längre än

till att leverera de färdiga arbetena till själfkostnadspris.

Hela den ifrågavarande beklädnaden med naturlig sten skulle enligt

ingenjör Hebbels utredning draga en kostnad af 56,870 kronor, men

tack vare firmornas ofvan angifna medverkan blefve det nu möjligt

att genomföra förslaget för endast hälften af ifrågavarande summa,

alltså 28,435 kronor.

Det vore uppenbart, att det här framlagda förslaget af mycket

stränga sparsamhetsifrare kunde betecknas såsom en dekorativ lyx.

Chefen ansåge sig dock utan tvekan på förhand kunna tillbakavisa ett

sådant påstående. I stället för de kala och torftiga kalkputsväggar,

hvarpå byggnadsplanen bjöde, skulle man här få en sammanhängande

följd af salar, hvilka ej endast i ädel och smakfull väggbehandling skulle

blifva något af det bästa i sitt slag i vårt land, utan dessutom utgöra

en verkligt imponerande framställning af de svenska bergarternas utmärkta

dekorativa egenskaper. Då detta vackra resultat kunde nås

med endast hälften af kostnaden för föremålens liandelsvärde, vågade

chefen hoppas, att han i detta fall ej förgäfves vädjade till Kungl. Maj:ts

nådiga intresse för förslaget.

Detta chefens för Sveriges geologiska undersökning förslag har

öfverintendentsämbetet i förberörda utlåtande den 26 mars 1912 på

det lifligaste tillstyrkt. Mot den beräknade kostnaden hade ämbetet

icke funnit skäl till anmärkning, men liölle dock före, att, då arbetets

utförande komme att — särskildt med hänsyn därtill, att stenens inmurande

icke kunde ske samtidigt med byggnadens uppförande utan

först senare — föranleda vissa ersättningsanspråk från byggnadsentreprenörens

sida, ett belopp borde finnas tillgängligt för tillgodoseendet

af dylikt berättigadt anspråk, hvilket belopp, ehuru det icke nu kunde

exakt uppgifvas, likväl icke syntes komma att uppgå till mera än omkring

5 procent af hela beklädnadskostnaden eller i rundt tal 2,800 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

l£utigl. Muj:is Nåd. Proposition N:o 220.

För beklädnadsarbetets verkställande borde sålunda beräknas en summa

af högst 31,235 kronor.

Det föreliggande förslaget att i geologiska undersökningens nya Dtpurttmctdsmuseum

åskådliggöra svenska graniters, marmorarters och kalkstenars eheten
dekorativa

egenskaper genom beklädande af väggarna i några museisalar

med dessa stenarter i polerad eller finhuggen yta synes mig synnerligen

tilltalande med hänsyn till stenindustriens intresse. Sveriges

geologiska undersöknings nya museum bör för att väl fylla sin praktiska

uppgift jämväl inrymma en permanent utställning af den svenska

stenindustriens alster, där våra bergarters mångskiftande typer och deras

företräden framför artificiella byggnadsmaterialier kunna studeras af inoch

utländska arkitekter, byggnadstekniker och andra intresserade personer.

Det är tydligt, att det geologiska museet väsentligen effektivare

skulle kunna i detta hänseende gagna stenindustrien, om, förutom smärre

profver af olika slag, de viktigare, för arkitektoniska och monumentala

syften lämpliga bergarterna funnes representerade i större sammanhängande

fält såsom väggbeklädnad i vissa museisalar.

Då emellertid den föreslagna anordningen bör erbjuda betydande

intresse för de enskilda stenindustriella firmorna, skulle jag ej funnit

lämpligt ifrågasätta att uteslutande med statsmedel utföra dessa väggbeklädnader

af naturlig sten. Jag gillar sålunda chefens för Sveriges

geologiska undersökning tillvägagångssätt att genom ett hänvändande

till åtskilliga dylika firmor försäkra sig om deras medverkan i största

möjliga omfattning. Såsom framgår af nämnda chefs skrifvelse har

det härvid visat sig, att visserligen samtliga berörda firmor äro villiga

att bidraga till den föreslagna utsmyckningen af Sveriges geologiska

undersöknings lokaler, men att deras förmåga härutinnan är i angifna

hänseenden begränsad. Under sådana förhållanden torde det få betraktas

som ett tillfredsställande resultet, att af den beräknade kostnaden, 56,870

kronor, hälften kommer att täckas genom bidrag af de nämnda firmorna.

Till den hälft, 28,435 kronor, af ifrågavarande summa, som sålunda

återstår att anskaffa och som jag anser, att staten för ändamålet bör

tillskjuta, böra enligt öfverintendentsämbetets beräkning, hvilken jag

anser fullt befogad, läggas ytterligare högst 2,800 kronor till täckande

af merkostnaden för stenens inmurande på afsedd plats.

Enligt hvad chefen för finansdepartementet meddelat mig kan nu

ifrågasatta anslag beviljas, utan att någon förändring i det för innevarande

års Riksdag redan framlagda riksstatsförslagets inkomstsida

därför behöfver äga rum.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 22Ö.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att å extra stat för

år 1913 anvisa

dels för beredandet af ökadt arbetsutrymme i Sveriges geologiska

undersöknings nybyggnad ett anslag af 4,500 kronor;

och dels för beklädande med naturlig sten af väggarna i vissa salar

i nämnda nybyggnad ett anslag af högst 31,235 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Ernst Öberg.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1912:105 Utlåtande, i anledning af vissa framställningar angående anslag å riksstatens nionde hufvudtitel. s. 23 i texten