Sök i Ratio Lex

Angående förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal m. in

1912-04-19 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:229, Angående förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 229.

1

Nr 229.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal

m. in.; gifven Stockholms slott den 19 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärendeu för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ofvan omförmälta köpekontrakt förvärfva Södertälje

kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom för en

köpeskilling af 1,035,000 kronor;

att medgifva, att de obligationer och depositioner, som sålunda från

bolaget förvärfvas, må användas till köpeskillingens likvidering samt att

för gäldande af återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst

780,000 kronor att utgå af lånemedel;

att, under förutsättning att nämnda anslag å 780,000 kronor beviljas,

besluta, att de i 1913 ars riksstat bland inkomsterna upptagna

lånemedel skola höjas med motsvarande belopp;

att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning må tills vidare

bestridas af kanalverkets inkomster; samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom, som genom köpet

förvärfvas, med undantag af hvad som åtgår till köpeskillingens

gäldande, må stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

■ Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Scliotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Utdrag af protokollet öfver civilårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 19 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Under utredningen angående lämpligaste sträckningen af järnvägslinjen

mellan Rönninge och Järna har det visat sig, att denna fråga

påverkas af förhållandet till Södertälje kanal.

I anledning häraf har den s. k. Södertäljekomnnssionen lämnat en

redogörelse för den nämnda kanalens nuvarande beskaffenhet och de olika

möjligheterna för dess utvidgning. Särskilt framhöll kommissionen, att

vid utförandet af någotdera af de alternativa förslag, som kommissionen

betecknat med alternativ nr 4 och nr 7 eller Värdsholmslinjen och Näslinjen,

bankfyllnad skulle behöfva tagas ur kanalslänterna samt därigenom

en stor del af själfva gräfningen för kanalens ombyggnad utan

särskild kostnad kunna utföras.

Med Kungl. Maj:ts tillstånd har jag därefter anmodat tre sakkunniga

att afgifva utredning och yttrande om, huruvida vid genomförandet

af nyssnämnda alternativ behof förelåge eller eljest ansåges önskvärdt,

att staten förvärfvade kanalen, samt därest sådant förvar! komme att

tillstyrkas, utreda, på hvilka villkor detta kunde ske, och därjämte afgifva

redogörelse för kanalens ekonomiska ställning m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.

3

Sedan de sakkunniga numera fullgjort sitt uppdrag och afgifvit

förslag till inköp af kanalen, ber jag att få underställa denna fråga

Kungl. Maj:ts pröfning. Jag torde därvid först få lämna några upplysningar

angående kanalens tillkomst och nuvarande beskaffenhet, vidare

beröra frågan om kanalens ombyggnad, samt slutligen öfvergå till att

uttala mig om själfva de föreslagna köpevillkoren.

Frågan om åstadkommande i denna trakt af farled mellan Mälaren

och Östersjön är af mycket gammalt datum. Redan Engelbrekt Engelbrektsson

påbörjade arbetet för en dylik, men hindrades af förhållandena

att fullfölja planen. Honom tillskrifves emellertid ej blott en verkställd

gräfning å den sträckning mellan Mälaren och Maren, där

nuvarande kanalen är belägen, utan jämväl en annan gräfning från sjön

Maren nedåt Strömsviken, kallad Engelbrektsgrafven. Sedermera läto

såväl Gustaf Vasa som Karl IX verkställa undersökningar och arbeten

för ifrågasatt farled å nämnda plats, men därvid stannade det för en

lång tid framåt.

Då under loppet af 1700-talet tid efter annan åter bragtes å bane

frågan om åstadkommande af nämnda farled, synes man åtminstone till

eu början hufvudsakligen hafva tänkt sig kanalen gräfd genom den

ofvannämnda s. k. Engelbrektsgrafven och vidare genom Saltskogsfjärden

åt Strömsviken, hvilken sträckning ansågs vara den lättaste och

minst kostsamma att verkställa.

Man synes sedermera, på grund af att denna sträcka befunnits i

hög grad uppgrundad och tillika väsentligt längre än sträckan från

Maren till Hallsfjärden, samt Strömsviken därjämte ej visade sig erbjuda

så goda hamnförhållanden som Hallsfjärden, hafva öfvergifva planerna

på kanalens dragande mellan Maren och Strömsviken och alltmera funnit

den sträckningen, i hvilken kanalen sedermera utfördes, lämpligast.

Kanalen fick sitt privilegium genom nådigt bref den 15 mars 1806.

Däri heter det, bland annat:

»att, som Kungl. Maj:t funnit, att den från långliga tider tillbaka

önskade och yrkade durckfart emellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje

öppnar eu betydlig genväg såväl till och från Stockholm och alla

söder ut belägna städer och orter som mellan dessa senare och städerna

omkring Mälaren, hvadan denna kommunikation mellan rikets aflägsna

provinser och det inre af det mest uppbrukade landet lofvade fördelar

åt framtiden, värdiga att bereda och grundlägga, samt Kungl. Maj:t

antagit till orygglig grundsats för sina konungsliga omsorger att undan
-

Kanaleus

tillkomst

och nuyarande

beskaffenhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 229.

röja de hinder, som ligga landtbrukets förkofran och alla näringars utvidgande

i vägen, hvaribland de, som hämma och betunga varutransporten

mellan detta vidsträckta rikes långt ifrån hvarandra aflägsna

provinser icke litet bidroge till näringarnas vantrefnad, alltså hade

Kungl. Maj:t beslutit, att en sådan durckfart och segelled komme att

öppnas från Mälaren vid och förbi Södertälje ned i Igelstaviken af

Saltsjön samt för att fullkomligen uppfylla ändamålet blifva 3(J fot bred

och 12 fot djup vid Mälarvattnets medelhöjd.»

Genom privilegiebrefvet uppdrogs kanal- och slussbyggnaden åt ett

aktiebolag, som oktrojerades att under namn af Södertälje kanal och

slussverksbolag denna inrättning företaga, fullborda och allt framgent

underhålla och äga. Därjämte föreskrefs, att bolaget skulle inom viss

tid fullborda denna »durckfart», så att segelfarten därefter kunde obehindradt

verkställas ifrån och med Linasundet på mälarsidan ned till djupet

af Igelstaviken af Saltsjön. Kanal- och slussfarten skulle vara fullkomligen

fri, öppen och oinskränkt för alla inhemska, som i deras sjöfart

och handel inrikes städer och orter emellan ville af densamma sig

begagna, utan att därför i ringaste mått betungas med andra än vissa

angifna afgifter.

Med afseende å den allmänna nyttan af kanalens åvägabringande

och enär dylika företag förut blifvit af Rikets Ständer i mer eller mindre

mån understödda, medgaf 1815 års riksdag kanalbolaget ett lån af

100,000 riksdaler specie för kanalens fortsättande och fullbordande. Å

detta lån skulle bolaget erlägga viss ränta.

Sedermera beslöto Ständerna vid 1828—1830 årens riksdag att i ett

för allt bevilja 30,000 riksdaler banko till Södertälje kanalbolag under

villkor att denna summa afsattes såsom fond för kanalens underhåll och

förblefve i riksgäldskontoret innestående emot ränta af 5 % intill dess

behof af dess användande uppstode samt bolaget därjämte förbunde sig

att kanalen allt framgent underhålla och oförskingrade bibehålla de för

kanalfarten nödiga inventarier.

A bolagets förstnämnda skuld har aldrig någon kapitalafbetalning

ägt ram och ränta icke erlagts längre än till och med 1823.

Efter det vid 1881 års riksdag ett förslag om uppgörande af affärsförhållandena

emellan statsverket och bolaget fallit, beslöt 1882 års riksdag,

att nämnda förhållanden skulle ordnas på följande villkor:

a) att kanalbolaget lämnar sitt samtycke därtill, att det år 1830 af

Rikets då församlade Ständer bolaget för kanalens underhåll beviljade

och i riksgäldskontoret, mot ränta af fem för hundra årligen, innestående

anslagsbelopp af 30,000 riksdaler banko eller 45,000 kronor med utgången

af år 1882 till statsverket indrages;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Haj.is Nåd. Proposition Nr 229. 5

b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till riksbanken inbetala

60,000 kronor sålunda, att 5,000 kronor erlägges under år 1882 och

derefter årligen till och med år 1893 ett lika belopp;

c) att kanalbolaget före utgången af år 1882 till riksgäldskontoret

öfverlämnar, för att under dess vård förblifva, värdepapper till

belopp af 45,000 kronor samt därförutom till riksgäldskontoret afgifver

förbindelse att från och med år 1894 till riksgäldskontoret aflämna

ytterligare värdepapper till belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas

till nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma blifvit uppbringadt

till 75,000 kronor;

d) att detta kapital, å hvilket bolaget äger att disponera afkomsten,

skall innestå hos riksgäldskontoret för att, ifall Södertälje kanal genom

opåräknade hän delser drabbas af skador, hvilkas afhjälpande fordrar

större utgifter, än som med kanalens vanliga inkomster kunde betäckas,

hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt

skick;

e) att när större eller mindre del af förenänmda, hos riksgäldskontoret

innestående kapital blifvit till bolaget utbetaldt, bolaget skall, så

fort dess inkomster medgifva, detsamma återbetala utan rättighet att dessförinnan

få under någon form göra utdelning till bolagets delägare; samt

f) att så snart under loppet af år 1882 förberörda vilkor blifvit

af kanalbolaget antagna samt värdepapper till belopp af 45,000

kronor i riksgäldskontoret aflämnade och ofvan omförmälda förbindelse

till sagda verk och riksbanken afgifna, bolaget äger att af fullmäktige

i riksbanken återbekomma det af bolaget den 12 december 1815 utfärdade

skuldebref å 100,000 riksdaler specie.

Dessa villkor antogos af bolaget på bolagsstämma den 15 november

1882 och har sedan den föreskrifna inbetalningen verkställts, så att

för närvarande hos riksgäldskontoret är för bolagets räkning deponerad

en reparationsfond å 75,000 kronor.

1 maj 1807 påbörjades arbetet med kanalens gräfning och blef den

lärdig att öppnas för allmän trafik i september 1819.

Kanalen, som går från Linaviken i Mälaren till Hallsfjärden i Östersjön

förbi och genom staden Södertälje samt genom den lilla sjön Maren,

har i sin helhet eu längd af 2,6 kilometer, däraf konstgjord led 1,9 kilometer.

Djupet är 3,6 meter och bottenbredden 11,9 meter.

Kanalen, erbjuder eu afsevärd förkortning i väglängd för de fartyg,

som komma från södra delarna af Östersjön till Stockholm eller annan

Mälarhamn. Denna förkortning uppgår till icke mindre än 40 kilometer

beträffande afståndet från Landsort till Stockholm, samt 104 kilometer

å sträckan från Landsort till Mälarstädernas hamnar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Till bedömande af trafikfrekvensen i Södertälje kanal under senare

tider torde följande uppgifter lämna ledning.

Årsmedeltal

för

mjfa

r t y

er

S

e g e 1 :

art

y g-

Pråmar.

Timmer-

flottar

antal.

Lastade

antal tontal.

Olastade

antal tontal.

Lastade

antal tontal.

Olastade

antal tontal.

Las-

tade

antal.

Olas-

tade

antal.

1871-1875

1.152

81.280

585

32,228

1,050

52,634

539

25,394

128

122

31

1876-1880

1,096

122,568

722

73,428

932

42,932

612

26,703

196

195

15

1881—1885

1,281

145,958

764

79,388

1,124

55,236

673

30,944

450

404

26

1886—1890

1.345

158,112

1,034

117,211

845

42,836

515

24,892

487

401

46

1891—1895

1,972

231,992

434

51,497

779

40,219

381

18,018

545

434

117

1896—1900

2,664

312,049

69

3,036

849

43,024

426

20,508

815

682

434

1901—1905

2,772

317,692

78

4,236

818

41,203

436

22,259

789

757

405

För år 1906

3,144

360,893

331

11,712

805

42,816

380

21,064

839

927

417

» 1907

3,081

341,122

295

10,724

906

49,442

449

24,217

916

988

399

» 1908

2,774

302,084

316

13,306

758

41,136

385

21,383

849

1,051

308

» 1909

2,681

300,855

270

10,538

659

36,221

328

18,149

773

831

995

De varor, som fraktas å farleden, äro till största delen tunga och

skrymmande råvaror eller halffabrikat, för Indika billigast möjliga transporter

måste anlitas, och utgöras de fraktade varorna hufvudsakligen af:

ved, uppgående till cirka 30,000 famnar om året, kommande från Södermanlands,

Östergötlands och Smålands kustbygder genom kanalen till

Stockholm, tegel från Skåne till Stockholm och öfriga Mälarstäder, kalksten

från Trosatrakten, Gottland och Öland, järnmalm från Köping och

Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, tackjärn och stångjärn från Köping

och Strömsholm till utrikes orter, vidare stenkol, som sändes ut från Stockholm

till Mälarhamnarna, kalk från Oaxen invid Trosa till hamnarna vid

Mälaren, sand från Mälaröarna söderut, spannmål från Tyskland, Skåne

och Gottland till Mälarlandet, cement från Öland, fältspat från Köpingtill

utrikes ort in. m.

Ombyggnad Beträffande kanalens ombyggnad har Södertäljekommissionen föreaf

kanalen. prag^ utredning.

Kommissionen lämnade till en början åtskilliga vederbörande tillfälle

att yttra sig angående behofvet utaf och trafikutsikterna för en utvidgad

allmän farled mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje. I sådant afseende

har kommissionen tillskrifvit magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås,

Köping, Arboga, Strängnäs, Eskilstuna, Torshälla och Örebro, styrel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229. 7

serna för trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, Stockholm—Västerås

—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag, direktionen för Strömsholms nya

kaualbolag, styrelsen för Hjähnare kanal- och slussverksaktiebolag, samt

styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag,

^ Norbergs västra grufaktiebolag, Norberg—Risbergs grufaktiebolag,

Virsbo aktiebolag, Ramnäs bruks aktiebolag, Surahammars bruks

aktiebolag, Hallstahammars aktiebolag och Kohlswa järnverksaktiebolag.

Svar hafva ingått från magistraterna i Uppsala, Enköping, Västerås,

Köping, Strängnäs och Örebro, direktionen för Strömsholms nya kanalbolag,

samt styrelserna för Smedjebackens valsverksaktiebolag, Fagersta

bruks aktiebolag, Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnvägsaktiebolag.

Magistraterna i Uppsala, Strängnäs och Örebro hafva ej ansett sig

kunna för sin del ställa i utsikt någon trafikökning för farleden ifråga,

äfven om densamma utvidgas och moderniseras.

Enköpings magistrat har åberopat ett af representanter för Södertälje,

Strängnäs, Eskilstuna m. fl. samhällen vid möte i Västerås den

28 februari 1911 i och för öfverläggning beträffande Mälarens reglering

och därmed i samband stående frågor afgifvet yttrande, däri framhållits

betydelsen af Mälarens öppnande för den större sjötrafiken.

Magistraten i Västerås, som jämväl sett frågan i sammanhang med

frågan om Mälarens reglering, har också åberopat nyssnämnda yttrande.

Därjämte har emellertid äfven åberopats ett senare af hamnstyrelsen i

staden afgifvet yttrande med i det hela enahanda innebörd, hvarförutom

anförts, att en förefintlig export af malm och trävaror till tyska och

ryska Östersjöhamnar med säkerhet skulle i afsevärd grad främjas genom

en förbättrad farled vid Södertälje, äfvensom att, därest en dylik

komme till stånd, jämväl importen af kol skulle kunna ledas öfver Mälaren,

förhoppningar, hvilka, enligt hvad framgår af det från Köpings

magistrat inkomna yttrandet, i hufvudsak delas af denna.

Direktionen för Strömsholms kanal bar icke ansett sig kunna närmare

uttala sig i fråga om utsikterna därtill, att genom Strömsholms

kanal, efter utvidgning af farleden vid Södertälje och upprensning i

Mälaren, ökad trafik skulle tillföras Södertäljeleden. Emellertid bär vid

direktionens uttalande fogats ett yttrande af kanalens mekanikus, däld

anföres, att viss ökning i trafiken af sådana varor, som för närvarande

fraktas sjöledes från eller till industriella verk vid Strömsholms kanal

till eller från utlandet eller andra aflägsna platser, vore att emotse.

Smedjebackens valsverksaktiebolag anser sig-, därest ifrågavarande

farled blir af beskaffenhet, att Nordsjöångare kunna passera densamma,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 220.

kunna taga sitt behof af stenkol, cirka 10,000 tons, denna väg, h varjämte

antages, att jämväl eu del af bolagets export, 10,000 tons, skulle

kunna ske öfver samma väg.

Under hufvudsakligen enahanda förutsättning ställdes det också i

utsikt, att största delen af det vid Fagersta tillverkade, för export afsedda

stål (minst 20,000 tons per år) likasom de för bolagets tillverkning

importerade materialierna, uppgående till ungefär 40,000 tons,

skulle komma att skeppas denna farled.

Dessutom skulle i inrikes fraktfart cirka 3,000 tons vara att påräkna

från Fagersta, hvarjämte från grufvor i Norbergs bergslag möjligen

åtskilliga tiotusentals tons malm skalle kunna sändas genom Södertälje

kanal.

Jämväl Surahammars bruks aktiebolag och Kohlswa järnverks aktiebolag

ställa i utsikt ganska afsevärda trafikökningar. Då härtill kommer

den omständigheten, att säkerligen en afsevärd del af den sjöfart,

som söderifrån ingår till Stockholm skulle komma att begagna sig af

den kortare och tryggare vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen,

lärer det vara uppenbart, att en utvidgad farled mellan Mälaren och

Saltsjön vid Södertälje måste tillmätas en synnerligen stor betydelse såväl

för industri och näringar i Mälarens uppland som äfven för liufvudstadens

handel och sjöfart. Härtill kommer det gagn en utvidgad kanal

vid Södertälje skulle kunna bereda för underlättandet af Mälarens länge

åstundade reglering.

För erhållande af kännedom om den uppfattning, som kunde vara

rådande inom vederbörande ämbetsverk rörande den ifrågasatta nya kanalbyggnadens

vid Södertälje lämpliga anordning och dimensionering

in. in. har kommissionen inhämtat yttranden från lotsstyrelsen, chefen

för marinstaben, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen,

och lämnas här nedan en kort redogörelse för hvad förenämnda

myndigheter och ämbetsverk i sådant afseende anfört.

Lotsstyrelsen. Lotsstyrelsen erinrar till en början därom, att efter tillkomsten af

den s. k. Hammarbyleden, hvilken enligt senaste förslag vore afsedd att

medgifva fartyg om 5,5 meters djupgående att passera mellan Saltsjön

och Mälaren vid hvarje vattenstånd, djup och bredd af farleden genom

Linasundet och Södertälje komme att blifva afgörande för, huruvida

fartyg af större dimensioner skulle kunna använda den kortare vägen

förbi Södertälje i stället för den afsevärdt längre förbi Landsort.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 329.

Skäl förefinnes enligt styrelsens förmenande för att, äfven om

djupet i Södertälje kanal till en början afsåge fartyg af endast 4 meters

djupgående, gifva kanalen en bottenbredd, afsedd för 6 meters led, och

anordna slussen på sådant sätt, att en ökning af kanalens djup till 6

meters led vid lägsta vattenstånd möjliggjordes utan ombyggnad af slussen.

Chefen för marinstaben har förklarat sig anse det ur sjömilitär synpunkt

vara af vikt, att jämväl möjlighet måtte beredas för fartyg af

större dimensioner att passera Södertälje kanal, under förutsättning att

genom en blifvande kanalisering af Mälarens utlopp förbi Stockholm,

sådana fartyg komme att genom denna väg kunna inkomma i Mälaren.

I sitt yttrande angående de hufvuddimensioner, alternativt för större

eller mindre fordringar, som borde tillämpas vid eventuell framtida omeller

nybyggnad af Södertälje kanal, anför vattenfallstyrelsen till en början,

att en utredning rörande lämpligaste farledsdjup för Mälarinloppet

å priori torde kunna antagas komma att gifva till resultat, att detsamma

icke borde väljas mindre än som svarade mot 5 meters fartygsdjup och

sannolikt med fördel borde göras ännu större.

I ett af järnvägsstyrelsen begärdt, af vattenfallsstyrelsen den 15

december 1910 afgifvet yttrande rörande spannstorlek och kanaldjup vid

ny bro öfver Södertälje kanal, hvilket yttrande har fogats vid vattenfallsstyrelsens

skrifvelse, hade styrelsen såsom sin åsikt framhållit, att

kanaldjupet på detta ställe borde bestämmas till 6,6 meter under nuvarande

1. v. y. i Mälaren samt betonat önskvärdheten af, att alla anordningar

gjordes så, att kanal djupet under bron i framtiden, när behof

yppades, lätt kunde ökas till 7,7 meter under samma vattenstånd, hvarvid

dock kanalens bottenbredd icke behöfde tagas större än 42 meter,

eller den, som motsAmrade 6 meters dubbelled, enär det icke syntes nödvändigt,

att 2 stycken 7 meters fartyg, som i allt fall sannolikt mera

sällan komme att framgå i leden, skulle kunna mötas under bron.

V attenfallsstvrelsen ville vidare påminna därom, att den s. k. Kanalkommissionens

tekniska utskott år 1909 häfdat, att »då de yttersta länkarna

i sjösystemet, Vänern och Mälaren, ligga relativt nära hafskusterna

och för jämförelsevis låga kostnader kunna genom farleder för sjögäende

fartyg göras till vikar af hafvet, bör man också begagna sig af detta

gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenvägar de dimensioner,

som sjöfarten i berörda afseende kan fordra».

På frågans nuvarande ståndpunkt syntes försiktigheten bjuda att

icke vidtaga sådana anordningar, som omöjliggjorde eller afsevärdt för
Bihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 181 käft. (Nr 229.) 2

Chefen för

marinstaben.

Vattenfalls
styrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Väg- och

vatten - byggnadsstyrelsen.

Södertäljekotn

missionen.

10 Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

svårade upptagande af en modern farled för åtminstone 6 m:s djupgående

fartyg mellan Mälaren och Saltsjön förbi Södertälje.

Hvad beträffade erforderlig kanalbredd hölle styrelsen före, att,

det måste vara af vikt, att farleden, med undantag af slussen, knnde

göras dubbelspårig, enär enkelspåriga kanal sträckor på ömse sidor om

slussen i väsentlig mån inkräktade på möjligheten att på lämpligt sätt

utnyttja denna och därmed äfven på hela ledens trafikförmåga. Därmed

vore icke sagdt, att farleden redan från början behöfde utföras dubbelspårig

för de största fartyg, som kunde ifrågakomma, men stambanans

förläggning borde, enligt vattenfallsstyrelsens mening, icke ske på sådant

sätt, att sjötrafikens utveckling för framtiden hämmades.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande till en början

anfört, att då det tydligtvis vore i hög grad önskvärdt, att vid anläggning

af nya och ombyggnad af äldre kanaler största möjliga likformighet

iakttoges i afseende å de bestämmande hufvuddimensionerna för

desamma, styrelsen hölle före, att förslag till ombyggnad af Södertälje

kanal numera lämpligen borde afse samma segeldjup, som fastställts för

Trollhätte kanal, eller sålunda 4,0 alternativt 5,0 meter, med iakttagande

af de för dessa olika segeldjup fastställda tekniska normalbestämmelser

i öfrig!.

Enär emellertid en blifvande utredning rörande lämpligaste farledsdjup

för inloppen till Mälaren tilläfventyrs torde komma att gifva det

resultat, att detsamma med fördel skulle kunna väljas ännu större, samt

vid eventuell ombyggnad af Södertälje kanal hänsyn äfven torde komma

att tagas till sjömilitära intressen och fordringar, ansåge styrelsen det

lämpligt att låta utredningen rörande kanalens ombyggnad omfatta äfven

större alternativa seglationsdjup än 5 meter. Styrelsen har äfven gjort

upp beräkningar för hufvuddimensioner för ett seglationsdjup om 4, 5,

5,5 och 6,5 meter.

Södertäljekommissionen har äfven verkställt utredning och kostnadsberäkning

af de olika sträckningar för kanalens ombyggnad, som

kunna ifrågakomma, och därvid undersökt dels möjligheten att bibehålla

kanalens nuvarande hufvudsträckning, dels en kanalled via Ström väster

om den s. k. Värdsholmen och dels en .sträckning via Ström öster om

Värdsholmen. Resultatet af dessa beräkningar, för hvilka jag närmare

redogjort vid behandlingen af frågan om järnvägslinjens mellan Rönninge

och Saltskog sträckning, ber jag här att få återgifva.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Totala kostnaden för ombyggnaden af Södertälje kanal jämte farlederna

genom Linasundet och Brandalsund skulle belöpa sig

l:o för 6,5 meters seglationsdjup:

till 9,560,000 kronor utefter nuvarande kanalen

till 11,070,000 resp. 11,710,000°) kronor via Strömsleden väster

om Värdsholmen; och

till 11,530,000 resp. 12,260,000°) kronor via Strömsleden öster om

Värdsholmen.

2:o för 5,5 vieters seglationsdjup:

till 7,640,000 kronor utefter nuvarande kanalen och

till 8,610,000 resp. 9,080,000°) kronor via Strömsleden väster om

Värdsholmen;

till 9,210,000 resp. 9,730,000°) kronor via Strömsleden öster om

V ärdsholmen;

3:o för 4,o meters seglationsdjup:

till 6,055,000 kronor utefter nuvarande kanalen och

till 6,955,000 resp. 7,205,000°) kronor via Strömsleden väster om

Värdsholmen;

till 7,245,000 kronor resp. 7,505,000°) kronor via Strömsleden öster

om Värdsholmen.

Härvid är att märka, att i händelse järnvägen ombygges enligt

den af mig förordade Näslinjen bör den del af kanalgräfningen, som

skulle utföras utmed nuvarande södra kanalens höga sidoslänter, kunna

uttagas såsom sidoschakt för järnvägsbyggnaden, och således kostnaden

för kanalombyggnaden efter nuvarande leden kunna reduceras med motsvarande

belopp. Kostnaden för Strömsleden väster om Värdsholmen

kommer däremot att ökas med eventuell marklösen för Södertälje stad

tillhörig mark, belägen mellan Saltskogsfjärden och Strömsvikén (c:a

150,000 kvm.), såvida icke staden fritt upplåter denna mark, äfven

om kanalen skulle utföras af annan än staden.

Leden utefter den nuvarande kanalen ställer sig sålunda vid alla de

undersökta seglationsdjupen billigast och har jämväl de billigaste driftkostnaderna

samt är på grund af sin ringa iängd den mest tidsbesparande

sträckningen.

Då farleden mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje skall ombyggas,

torde detta därför böra ske utefter den nuvarande kanalen.

*) £>et senare beloppet utgör kostnaden, beräknad efter ett högre å-pris för

muddring i Strömsleden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kun<jl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 229.

Beträffande betydelsen af en utvidgning af Södertälje kanal för den

reglering af gamja frågan om regleringen af Mälarens vattenstånd har kommissionen

Mai» en. <pvj] jngenj ören Harry Lenander verkställa utredning.

Lenander kommer därvid till det resultat, att om kanalen ombygges

efter nuvarande sträckningen med ett seglationsdjup af 5,5 meter, kommer

densamma att tillsammans med Mälarens öfriga utlopp i oförändradt

skick vid det kritiska vattenståndet + 4,7 i Mälaren beträffande afbördningsförmågan

ej stå tillbaka för ett af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

år 1908 uppgjord t förslag till reglering af Mälarens vattenstånd.

Dock minskas kanalens afbördningsförmåga afsevärdt med seglationens

inträdande i kanalen, och svårigheter kunna således tänkas uppstå

vid sen vårflod.

Emellertid anser Lenander, att äfven för ur regleringssynpunkt svåra

år eu utvidgad Södertälje kanal enligt det alternativ, som atser utvidgning

och förbättring af den gamla kanalfåran, i allmänhet förmår hålla

vattenståndet under den föreslagna högvattenytan + 4,7. Äfven för år

med sen vårflod förmår detta alternativ hålla höj dvattenytan i närheten

af höjden + 4,7 och kan under den tid, då seglation ej pågår, i stort

sedt fullt mäta sig med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag af

år 1908.

Statsköp af I sitt den 12 mars 1912 afgift!a utlåtande angående det ifrågakanalen.

satta p^pet af kanalen anföra de sakkunniga följande.

De s.»k- Södertälje kanal utgör redan för det närvarande en i godt stånd

varande förbindelseled mellan Mälaren och Östersjön för mindre och

medelstora, högst 300 tons fartyg och skulle, enligt den af Södertäljekommissionen

verkställda utredningen härom, kunna för jämförelsevis

måttlig kostnad utvidgas till dimensioner, som kunde ur kommunikationssynpunkt

göra Mälaren till eu del af Östersjön, på sådant sätt att

fartyg på 3 å 4,000 tons dräktighet skulle kunna genom densamma

framföras. Härmed erhölles en stor inre, direkt och skyddad farled från

Östersjön dels till hufvudstaden, dels till Mälarens. uppland. Enligt

kommissionens utredning skulle härvid tillika befrämjas genomförandet

af det länge åstundade och allmännyttiga företaget med Mälarens reglering.

Kanalens betydelse i nämnda afseenden är dock i första hand

beroende på, huruvida dess ombyggnad och utvidgning kommer att

företagas eller ej. — Enligt hvad som meddelats, lärer kanalens nuvarande

ägare icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga

någon mera omfattande åtgärd för kanalens ombyggnad och utvidgning

till de för den betydligare sjöfarten erforderliga dimensioner.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

13

För bedömandet af frågan om rätta tidpunkten nu är inne för

statens förvärf af kanalen, framhålla de sakkunniga, att kanalen med

tillhörande slussanläggning, hus och egendomar för närvarande befinner

sig i godt skick, och att afkastningen af kanalen och kanalbolagets

egendom under en längre följd af år varit tillräcklig för icke allenast

driftkostnadernas bestridande, utan jämväl medfört en nettobehållning

under senaste tio åren, växlande mellan lägst cirka 38,000 och högst

cirka 53,000 kronor.

Sedan afgifterna för kanalens begagnande undergått förhöjning

enligt taxa af den 13 juni 1911, torde utsikt hafva beredts till ytterligare

höjning af kanalverkets inkomster.

Såväl nettobehållningens stegring som värdestegring å det markområde,

som för närvarande tillhör kanalen, och som till dess största

del är erforderligt för en utvidgning af kanalen, skulle uppenbarligen i

motsvarande grad öka kostnaden för ett framtida statsförvärf. Härtill

kommer, enligt den af Södertäljekommissionen verkställda utredningen,

att genomförandet af alternativen Värdsholmslinjen eller Näslinjen för

stambanans ombyggnad mellan Rönninge och Ström lämpligen skulle

kunna ske på sådant sätt, att de betydliga bankfyllningar, som skulle

i form af sidotag utföras för hvart och ett af nämnda järn vägsalternativ,

med fördel skulle kunna uttagas utmed kanalslänterna å kanalsträckan

från Maren till Igelstaviken. Skulle så ske, blefve eu afsevärd del af

arbetet med kanalens utvidgning utförd och en följd häraf torde också

blifva ett ökadt värde af kanalen i dåvarande ägarens hand.

Då vidare för ögonblicket föreligger frågan om ett slutgiltigt ordnande

af stambanans sträckning invid Södertälje med därtill hörande

bangårds- och kaj anordningar, och det särskildt torde vara angeläget,

att frågan om korsningen mellan statsbanan och allmänna farleden genom

Södertälje kanal skulle kunna lösas på ett för alla parter fördelaktigt

sätt och utan hinder af mer eller mindre välgrundade rättsanspråk från

ena eller andra sidan, har det synts angeläget, att staten för ett rationellt

ordnande af dessa kommunikationsanläggningar och vid arbetenas

utförande härför har fullt fria händer.

Skulle på grund af vissa mellankommande hinder genom enskildas

fordringar af ett eller annat slag eller genom allt för stor hänsyn till

ensidiga fordringar på anordningarnes beskaffenhet till fördel uteslutande

för den ena eller andra trafikleden, hela frågans lösning förryckas från

den för statens och det allmännas tillgodoseende därför upprättade rationella

planen, skulle häraf följa skada, hvars verkningar kunde blifva för

lång framtid kännbara.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.

Under dessa samverkande omständigheter har det synts de sakkunniga

lämpligt och önskvärdt, att i samband med afgörandet af frågan

om statsbanans ordnande enligt någotdera af förenämnda alternativen,

Värdsholmslinjen eller Näslinjen, Södertälje kanal förvärfvas af staten.

De sakkunniga lämna därefter följande redogörelse för bolagets

ekonomiska ställning.

Af bolagets revisionsberättelser framgår bland annat, hurusom under

åren 1890 —1910 kanaltrafiken och kanalafgifterna till sin storlek växlat

så, att kanalafgifterna utgjorde under denna period.

lägst år 1895 ............................ 49,793 kr. 94 öre och

högst år 1907 ........................... 71,119 kr. 62 öre samt

för det senaste året, för hvilket räkenskaperna äro afslutade eller 1910

66,304 kr. 41 öre.

Nettobehållningen under de 10 sista åren uppgifves till följande

belopp:

År 1901........................... 38,766:95

» 1902............................ 39,794: 76

» 1903............................. 49,399; 41

... 1904............................ 50,451: 78

» 1905............................. 44,924:56

» 1906............................ 52,192: 53

» 1907.......................... 53,759: 73

» 1908........................... 45,854: 02

1909............................ 42,924: 83

» 1910.............................. 42,299: 78

S:a kronor 460,368: 35

eller i medeltal under dessa 10 år ............................... 46,036 kr. 84 öre.

Uti direktionens berättelser till 1899 års ordinarie bolagsstämma

redogöres, bland annat, för huruledes bokföringen nämnda år skulle förändras,

så, att aktiekapitalet, som förut icke varit bokfördt, skulle upptagas

såsom bolagets skuld, därvid aktierna 1,118 stycken skulle beräknas

efter deras nominalvärde 750 kronor eller tillhopa 838,500 kronor,

med afdrag för värdet af de 16 aktier, som af bolaget innehafvas, eller

12,000 kronor, så att såsom skuld uti ifrågavarande afseende komme

att utföras ett belopp af 826,500 kronor, samt att kanalen med dess

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

område, som ej heller bokförts, skulle upptagas såsom tillgång med ett

värde, motsvarande det, hvartill aktiekapitalet uppförts eller 826,500

kronor.

Af 1910 års revisionsberättelse, som är den senaste tillgängliga,

framgår, att i balansräkningen till år 1911 bolagets tillgångar äro upptagna

till ett belopp af 1,226,635 kronor 44 öre. Häri ingår Södertälje

kanal med ett bokfördt värde af 826,500 kronor, fastigheter i Södertälje

med 22,050 kronor, en bogserångbåt, ett mudderverk och diverse

materialier med tillhopa omkring 15,000 kronor, en svängbro med 67,691

kronor 51 öre samt obligationer och depositioner till ett sammanlagdt

beräknadt belopp af cirka 295,000 kronor.

Bolagets skulder utgöras af dels

Aktiekapitalet........................................... 826,500 kronor

Outtagna aktieutdelningar ................... 39,025 » och

Bolagets behållning ............................... 361,110 »

Behållna värdet af bolagets obligationer och penningmedel, efter afdrag

af förenämnda, för outtagen aktieutdelning reserverade medel, kan

således beräknas utgöra 255,812 kronor 69 öre.

Uti de från kanalbolaget lämnade uppgifterna öfver Södertälje kanalock

slussverks ägoområden uppgifves med stöd af en år 1824 af landtmätaren

A. W. iggberg upprättad karta öfver Södertälje kanal med dess

ägoområde, '' gillad och fastställd af Södertälje Rådstufvurätt den 10 december

1825, att öfre (norra) kanalen med dess sluttningar skulle, efter

afdrag af 4,103,5 kvadratmeter för sedermera verkställda byten och regleringar,

för närvarande uppgå till 68,767,25 kvadratmeter, samt att

nedre (södra) kanalen, efter afdrag af 13,442 kvadratmeter, som likaledes

afgått, skulle nu äga en areal af 184,306,75 kvadratmeter.

Kanalbolagets tomter, innefattande magasinstomt, kanalinspektorsboställe

och slussmästareboställe uppgifves till 6,629 kvadratmeter, hvarjämte

en kanalbolaget tillhörig äng skulle utgöxva 12,300 kvadratmeter.

För erhållande af möjligast noggranna uppgifter om omfattningen

och naturen af kanalbolagets nuvarande ägoområden, hafva de sakkunniga

hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län anhållit om

förordnande för vederbörande landtmätare att komplettera förenämnda år

1824 af Iggberg upprättade och år 1893 af Sv. Kullman renoverade

»Kartan öfver Södertälje Canal tillika med dess ägoområde», samt där
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

efter affatta för kanalens förvärfvande erforderlig beskrifning, och har

sedermera genom distriktslandtmätaren A. Olsson Areskough verkställts

utredning med därtill hörande ägobeskrifning och karta, upprättad den

15 februari 1912. Af kartan torde en kopia få åtfölja detta protokoll.

Genom denna utredning bestyrkes, att härofvan åt kanalinspektoren

lämnade uppgifter om kanalens ägoområden äro i all hufvudsak riktiga.

Beträffande särskildt äganderättsförhållandet till de för nuvarande

kanalen och dess eventuella framtida ombyggnad erforderliga områden

åberopa de sakkunniga ett protokoll öfver stadsfullmäktiges i Södertälje

beslut den 23 mars 1911, angående, bland annat, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag af den 18 maj 1908 till reglering af Mälarens

vattenstånd och upprensning af dess farleder, hvarigenom Södertälje

stad förbundit sig, att, för den händelse beslut före den 16 april

1916 varder fattadt om upptagande på statens bekostnad af en större

kanal mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje, staden är villig

att utan ersättning afstå all för ändamålet erforderlig mark, som nu är

i stadens ägo. Häraf lärer framgå, anmärka de sakkunniga, att vid

ett eventuellt nu skeende statsförvärf af Södertälje kanal för staten kan

full trygghet beredas i afseende på äganderätten till all mark, som kan

komma att erfordras för en blifvande kanalutvidgning och som vid tiden

för nämnda stadsfullmäktiges besluts afgifvande var i stadens ägo.

Kanalbolagets byggnader, såsom magasinsbyggnad, kanalinspektionsboställe,

slussmästareboställe, slusskontor, smedja, vaktstugor m. m. hafva

ett brand försäkringsvärde af 43,500 kronor. Kanalbolagets inventarier

äro brandförsäkrade för 35,100 kronor.

Enligt eu af kanalinspektoren lämnad värdering skulle diverse byggnader,

fartyg inventarier och redskap tillhörande kanalen halva ett värde

af 140,475 kronor.

Enligt en likaledes af kanalinspektoren lämnad uppgift äro vissa

för kanaldriften nu ej behöfliga smärre områden f. n. utarrenderade till

enskilde mot mindre arrendebelopp.

Södertälje kanal- och slussverk förvaltas för närvarande af en kanaldirektion,

som har sitt säte i Stockholm och består af ordförande och

två ledamöter.

Enligt af direktionen erhållna uppgifter äro vid kanalbolaget anställda

följande personer:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

I Stockholm:

17

Sekreterare G. von Prinzencrentz........................ Kr.

Kamrerare N. Kellin .............................................. »

Vaktmästare......................... ,

Årslön.

400: —

600:

75: — 1,075 —

I Södertälje:

C. O. Gottfriedz, kanalinspektor och uppbördsman

....................................................................

D:o till kontorsbiträde i medeltal ........................

jämte fri bostad och vedbrand

A Levin, slussmästare, lön jämte fri bostad

och vedbrand ......................................................

C. O. Eriksson, slussvakt, d:o ..............................

A. Gustafsson, signalvakt, lön jämte fri bostad

och vedbrand .....................................

J. V. Enberg, extra slussvakt

Hj. Wikstrand, d:o ......................................

C. J. Karlberg, d:o...................................

Alb. Andersson d:o .......................................

G. P. Darelius, d:o .......................................

A. Harzell, d:o...............................................

420

D:o 5 % på bruttoinseglingen omkring

A. Andersson, maskinist å d:o..............................

C. Andersson, eldare, 80 kr. pr månad under

seglation ...................................................

Enligt uppgift från kanaldirektionen har

icke någon af bolagets tjänstemän eller betjäning

rörande sin tjänst kontrakt eller motsvarande

aftal med bolaget.

Pensioner:

Kr. 6,000: —

* 700: —

Kr. 1,800:

» 1,350:

6,700:

...... »

900:

...... »

1,160:

...... Kr.

1,160:

...... »

1,160:

......

1,160:

...... »

1,160:

...... »

1,000:

)) 1,920:

)) 1,625:

»

780: — 15,175: —

F. O. Hindbeck, f. d. sekreterare........................ Kr. 400: —

P. E. Söderström, f. d. slussvakt........................ » 500: —

A. Carlsson, f. d. befälhafvare å bogserbåten » 1,000: —

Fröken Ii. Godén, kontorsbiträde........................ » 250:— 2,150-_

. Summa kronor 25,100: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 Sami. 181 Höft. (Nr 229.) ?,

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

För fastställande af de villkor, hvarpå staten skulle kunna förvärfva

Södertälje kanal, hafva å slutligt sammanträde den 6 februari 1912 mellan

de sakkunniga och kanaldirektionen upprättats ett förslag till kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Maj:ts och Kronans räkning

af Södertälje kanal och annan Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag

tillhörig egendom. Fetta förslag torde fa åtfölja protokollet under beteckning

af bilaga 1.

Genom beslut å extra bolagsstämma med delägarne i Södertälje

kanal- och slussverksaktiebolag den 4 mars har kanalbolaget, under förbehåll

af den under nästkommande maj sammanträdande ordinarie bolagsstämmans

rätt att definitivt besluta i ämnet, för sin del godkänt förenämnda

förslag till försäljningskontrakt.

Beträffande slutligen de grunder, hvarpå de sakkunniga stödja sitt

godtagande af den ifrågasatta köpeskillingen 1,035,000 kronor, som efter

afdrag af förenämnda penningvärdet, cirka 255,000 kronor, å bolagets

obligationer och penningar, motsvarar 780,000 kronor, upplysa de sakkunniga,

att de med bortseende från de större eller mindre värden, som

”beräknats ligga ensamt i bolagets ägoområden, materiel och andra tillhörigheter,

gjort värderingen enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande

förvaltningssätt. som torde böra bibehållas, nettobehållningen af

bolagets rörelse under senaste 10 år i medeltal uppgått till cirka 46,000

kronor eller cirka 4,5 procent af nämnda köpesumma.

Jämväl omnämna de sakkunniga, att i Södertäljekommissionens beräkningar

den nu till 780,000 kronor beräknade utgiften för kanalinköpet

motsvaras af ett belopp af 900,000 kronor, som sålunda med den

af dem ifrågasatta .uppgörelsen skulle understigas med 120,000 kronor.

De hafva vidare ansett sig böra för sitt uppskattningssätt hafva stöd

däri, att vid inköp af Trollhätte kanal köpesumman beräknades med eu

afkomstprocent af allenast 3,6 procent, att därutöfver för tillhörande

egendom betalades med cirka 1,755,000 kronor, och att bolagets fonde],

uppgående till cirka 315,000 kronor, icke som här tillföllo staten.

Därjämte hafva de sakkunniga gjort jämförelse med det af Kungl.

Maj:t godkända förslaget till statsinköp af Strömsholms kanal, där köpesumman

beräknades så, att afkomstprocenten skulle vara 4 a?, därvid

dock bolagets såväl egendomar som de till cirka 318,000 kronor uppgående

fonderna skulle ingå i köpet och sålunda tillfalla staten.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hafva de sakkunniga tillstyrkt, att,

i samband med afgörandet af frågan om stambanan mellan Rönninge

och Ström, Södertälje kanal med tillhörande egendom måtte af statsverket

inköpas på de villkor, som angifvas i förslaget till köpekontrakt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 220.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvars utlåtande öfver de sakkunnigas

förslag infordrats, yttrar däri följande:

Det nära samband, som förefinnes mellan frågan om en framtida

ombyggnad af Södertälje kanal och den omedelbart föreliggande frågan

om en ombyggnad af stambanan Rönninge—Saltskog å sträckan mellan

llönninge och Ström, gör det till en nödvändighet för staten att redan

nu i Ariss mån taga ställning till det förstnämnda spörsmålet om kanalens

ombyggnad. Då nämligen eu ombyggnad af berörda kanal icke

lärer kunna undvikas och synes böra ske inom en nära liggande framtid,

båda delarne af hänsyn till den stora betydelse, som en tidsenlig

ombyggnad skulle hafva för sjöfarten samt industri och näringar i hvad

rörer såväl landets hufvudstad som Mälarens vidsträckta uppland, så

måste redan nu tagas i öfvervägande, huruvida det är behöfligt för

staten att af hänsyn till en sådan ombyggnad af kanalen förvärfva densamma,

därest annan sträckning än Grlasbergalinjen skulle följas för

stambaneombyggnaden.

Af Södertäljekommissionens utredning har framgått, att det vid

en ombyggnad af kanalen är vid alla de seglationsdjup, som kunna

ifrågakomma — för respektive 4,o, 5,5 och 6,5 m. djupgående fartyg —

afsevärdt billigare att verkställa ombyggnaden med bibehållande af kanalens

nuvarande sträckning, i hvilket fall kostnaden skulle, inclusive

farlederna genom Lina- och Brandalssunden, uppgå till c:a 6 till 9,5

milioner kronor, allt efter den större eller mindre hänsyn, som toges

till handels- och sjöfartsintressen och till strategiska sjömilitära synpunkter

vid valet mellan dessa tre seglationsdjup.

I händelse kanalens nuvarande ägare, Södertälje kanal- och slussverksaktiebolag,

vore villig och ägde resurser att utan statsbidrag verkställa

den erforderliga ombyggnaden, så kunde något oafvisligt behof

för staten att inköpa kanalen icke sägas föreligga, då det lärer få anses

framgå af kommissionens nu föreliggande utredningar, att, äfven om

stambanans ombyggnad skulle komma till utförande med sträckning

enligt någondera af Värdsholmslinjen eller Näslinjen, detta medgåfve

möjlighet att på ett för den framtida kanaltrafiken tillfredsställande sätt

ombygga kanalen med bibehållen nuvarande sträckning.

Enligt hvad af de sakkunniga upplyses, lärer emellertid kanalbolaget

icke hafva för afsikt att inom öfverskådlig framtid företaga någon mera

omfattande åtgärd ens för kanalens billigaste ombyggnad och utvidgning

i dess nuvarande sträckning till de för den större sjöfarten erforderliga

dimensionerna. Det lärer därför ock komma att bero helt och

Väg- och'' vattenbyggnadsstyrelaen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

hållet af statens ekonomiska mellankomst, huruvida den nödvändiga ombyggnaden

af kanalen kan komma till stånd inom eu närmare framtid.

* Men då förhållandena äro sådana, lärer det åtminstone vara i högsta

måtte önskvärdt, att staten tager det behöfliga initiativet i den viktiga

frågan om ombyggnad af Södertälje kanal . Kommer så härtill, att staten

genom inköp af kanalen skulle erhålla fullt fria händer att utan

rättsanspråk från kanalbolagets sida framdraga stambanan öfver densamma

på det sätt, som kan pröfvas vara för det allmänna fördelaktigast,

och att begagna sig af fördelen att utan någon ersättning kunna

för järn vägsomläggningen uttaga erforderliga sidotag i de nuvarande

kanalslänterna och sålunda utan särskild kostnad få en del af kanalutvidgningen

utförd redan i samband med järn vägsomläggningen, samt

härtill slutligen kommer, att, därest kanalens ombyggnad vore utförd,

när den af statens medverkan jämväl beroende Mälarens reglering

skall genomföras, den ombyggda kanalen kan underlätta och till en viss

grad bidraga till möjligheten att behärska Mälarens flöden — i hvilket

afseende likvisst styrelsen anför att kommissionens biträde för denna speciella

frågas pröfning i viss mån öfverskattat kanalens inflytande — så

syntes starka skäl tala för att statsverket må inköpa kanalen, därest

detta kunde ske utan att behöfva betala eu oskälig köpeskilling därför.

Såsom uti de sakkunnigas utredning också närmare framhållits, är

uppenbart, att ett statsinköp skall ställa sig för statsverket fördelaktigast,

därest det sker nu, innan en sannolik stegring af den nettobehållning

uppkommit, hvilken kanaldriften för närvarande lämnar, eller värdestegring

inträdt för de kanalen tillhöriga markområden, som erfordras

för en utvidgning af densamma.

Från ren affärssynpunkt sedt synes den erbjudna försäljningen till

statsverket af Södertälje kanal med all kanal- och slussverksaktiebolagets

egendom i reda penningar och värdehandlingar, fastigheter och

lösören jämte alla bolagets rättigheter för en köpeskilling af 1,035,000

kronor vara för statsverket förmånligt, dä, enligt de sakkunnigas utredning,

dels kanalen med tillhörande slussanläggning, hus och egendomar

för närvarande befinna sig i godt skick, dels afkastningen af kanalen

och kanalbolagets egendom under en längre följd af år utöfver driftkostnadernas

bestridande lämnat en nettobehållniug, som i genomsnitt

för de senaste 10 åren uppgått till c:a 46,000 kronor, utgörande c:a

4,5 % å sagda köpeskilling.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därför förordat, att Södertälje

kanal med tillhörande egendom måtte, i samband med afgörande

om frågan om stambanedelens Rönninge—Ström ombyggnad, inköpas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

på de af bolaget erbjudna villkor, angifna i det af sakkunnige förordade

förslaget till köpekontrakt, samt hemställt, att, i händelse af Riksdagens

bifall härtill, Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen af Södertälje

kanal åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som jämlikt af Kungl. Maj:t

förut gifvet bemyndigande öfvertagit förvaltningen af den staten tillhöriga

Väddö kanal.

Vattenfallsstyrelsen har i afgifvet utlåtande till en början anmärkt,

att kommissionens utredning om lämpligaste sträckning för den ombyggda

kanalen måhända icke kan anses fullständigt utslagsgifvande lör

valet åt sträckning för den ombyggda kanalen. Vattenfallsstyrelsen vill

emellertid betona att, vare sig den nya kanalen framdrages i den ena

eller andra sträckningen, sidotag för järnvägsanläggningen torde kunna

uttagas, så att de komma till nytta jämväl för kanalombyggnaden. Styrelsen

anser sig vidare — i likhet med väg- och vatten byggnadsstyrelsen

— böra anmärka, att kanalombyggnaden i och för sig icke har så

stor betydelse för Mälarens reglering, som i kommissionens utredning

synes hafva ifrågasatts, enär vattenaftappningen knappast lärer kunna

ske genom slussen, utan måste äga rum genom särskilda anordningar

vid sidan af densamma.

Under alla förhållanden finner emellertid vattenfallsstyrelsen så starka

skäl förefinnas för ett statsinköp af Södertälje kanal, att styrelsen anser

sig böra förorda en dylik åtgärd, därest den kan genomföras till skälig

kostnad, och vill framhålla, att ett inköp — under nyssnämnda förutsättning

— är att anbefalla, vare sig kanalens ombyggnad sker i den

ena eller andra sträckningen. Såsom skäl härför åberopar styrelsen

i hufvudsak samma skäl, som af de sakkunniga och väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anförts, men uttalar dessutom såsom sin bestämda

mening, att staten borde göra sig till ägare af Södertälje

kanal, äfven om de speciella anledningar, som närmast framkallat det

nu föreliggande förslaget, icke förefunnes. Eftersom kanalen förbinder

Mälarens utbredda sjösystem med hafvet, utgör densamma nämligen en

af landets viktigaste vattenvägar, och staten har därför lika stor anledning

att få denna kommunikationsled i sin hand, som den har att behärska

järnvägsnätets hufvudlinjer. Endast om staten är herre öfver

de förnämsta förbindelselederna till lands och vatten inom riket, är den

i. tillfälle att ordna kommunikationsväsendet på nationalekonomiskt

riktigaste sätt.

\ attenfallsstyrelsen öfvergå!'' härefter till frågan, huruvida den ifrågasatta

köpeskillingen kan anses såsom skälig. Den af statsrådet och chefen

Vattenfalls
styrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

för civildepartementet tillkallade tremannanämnden förklarar sig hafva,

bland annat, genom besiktning af kanalen och därtill hörande materiel

samt egendomar kommit till en bestämd uppfattning om lämpligheten åt

kanalens förvärfvande och angifver äfven på annan plats i sitt yttrande,

att kanalen är i godt stånd. Det vill sålunda synas, som om kanalverket

med tillhörande fast och lös egendom befunne sig i godt skick, ett förhållande,

hvarom vattenfallsstyrelsen emellertid icke varit i tillfälle att förvissa

sig. Tremannanämnden, angifver vidare, att den med bortseende

från de större eller mindre värden, som beräknats ligga ensamt i bolagets

ägoområden, materiel och andra tillhörigheter, gjort sin värdering

enbart med hänsyn därtill, att under nuvarande förvaltningssätt, som

torde bibehållas, nettobehållningen af bolagets rörelse under de senaste

tio åren i medeltal uppgått till omkring 46,000 kronor eller omkring

4,5 procent på köpesumman, 1,035,000 kronor.

Af nettobehållningen representeras emellertid en icke ringa del åt

afkasta ingen på bolagets obligationer och pänningemedel. Sålunda utgjorde

denna afkastning i medeltal för åren 1901—1910 kronor 11,445: 55.

Dragés detta belopp från medelnettovinsten under samma period, eller

kronor 46,036:84, återstå kronor 34,591:29, motsvarande 4,43% på

statens af nämnden beräknade kontanta utlägg för köpet, omkring

780,000 kronor. Detta procenttal skiljer sig såsom synes icke afsevärdt

från den af tremannanämnden beräknade siffran 4,5 %. Emellertid ger

en granskning af de i handlingarna befintliga revisionsberättelserna för

ifrågavarande tioårsperiod vid handen, att utgifterna och särskildt de,

som uppförts under posterna aflöniugar, arfvoden, dagsverken och arbetslöner,

undergått en icke oväsentlig stegring under de senaste åren,

medan seglationsafgifterna alltsedan år 1903 ej företett någon ökning.

Detta ger sig ock tillkänna, om man granskar nettoinkomsten för år

1910 — det sista för hvilket revisionsberättelse föreligger. Med afdrag

för »intressemedel» utgjorde den nämligen kronor 29,926: 66 eller endast

3,84 % på 780,000 kronor. Härtill kommer, att en utgiftsökning kan

väntas till följd af de förpliktelser rörande vissa tjänstemäns pensionering,

hvilka innehållas i kontraktsförslagets § 10 och att någon

minskning i förvaltnings- och underhållskostnader näppeligen torde kunna

påräknas efter kanalens öfvertagande af staten. A andra sidan borde

ett undanrödjande af det väsentliga hinder för kanaltrafiken, som vållas

af den nuvarande järnvägsbron, åstadkomma någon ökning i trafiken

och den år år 1911 fastställda höjningen af taxan i sin mån medföra

en ökning i afkastningsprocenten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 229. 23

Vattenfallsstyrelsen liar emellertid icke ansett sig böra föranstalta

någon utredning af taxeförhöjningens verkningar, ty den nådiga remissens

besvarande skulle därigenom hafva fördröjts, och styrelsen

finner för öfrigt, oafsedt om afkastningsprocenten blir- något lägre än

den af tremannanämnden angifna, den ifrågasatta uppgörelsen under

nuvarande förhållanden skälig, och detta så mycket mer, som ett uppskof

med inköpet med största sannolikhet icke skulle medföra en lägre

lösesumma.

Vattenfallsstyrelsen har också på grund af det anförda tillstyrkt

bifall till det ifrågasatta inköpet.

Beträffande sättet för kanalens förvaltning, därest den kommer i

i statens hand, har tremannanämnden antydt, att nuvarande förvaltningssätt

borde bibehållas, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga förvaltningen åt väg- och

vatten by ggr i ad sstyre! sen. Vattenfallsstyrelsen, som tolkar tremannanämndens

uttalande så, att de nuvarande tjänstemännen böra i hufvudsak

bibebehållas vid sina nuvarande funktioner, medan gifvetvis en

särskild kanalstyrelse ej längre blir af behofvet påkallad, får för sin

del påminna därom, att vattenfallsstyrelsen såsom ett statens affärsdrit

vande verk och såsom förvaltare af Sveriges viktigaste inre farled,

Trollhätte kanal, lämpligen borde öfvertaga förvaltningen af Södertälje

kanal. Styrelsen vill till sist äfven erinra därom, att då Kungl. Maj:t

i nådig proposition till 1908 års riksdag föreslog inköp för statens

räkning af Strömsholms kanal, föredragande departementschefen i sitt

yttrande hänvisade till den då ännu ej inrättade men förberedda vattenfallstyrelsen

såsom lämpligaste förvaltare af denna inre farled samt att

styrelsens instruktion är affattad med hänsyn därtill, att äfven andra

kanaler än Trollhätte kanal kunna komma att ställas under styrelsens

förvaltning.

Slutligen hafva Västerås och Köpings hamnstyrelser, Västerås köpmannaförening,

Allmänna svenska elektriska aktiebolaget, Nya aktiebolaget

svenska metallverken, Graf aktiebolaget Stark, Surahammars

bruks aktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag, Riddarhytte aktiebolag och

H. L. F. Lagercrantz å AVirsbo bruk i en till Kungl. Maj:t ingifven skrift

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som kunna anses

lämpliga för att främja ett i möjligaste mån skyndsamt förverkligande

af Södertälje kanalleds öppnande för större sjögående fartyg till fromma

för mellersta Sveriges bergslagers betydande bergs- och bruksindustri

samt handels- och jordbruksintresse.

Framställningar

från

orterna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
ments
chefens
yttrande.

Kanalens

betydelse.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Södertälje kanal byggdes för att förkorta vägen för de fartyg, som

gå mellan södra delarna af Östersjön samt Stockholm eller annan Mälarhamn.

Var detta redan för hundra år sedan ett intresse, som framkallade

en jämförelsevis så stor uppoffring som kostnaderna för kanalens byggande,

så har vikten af vägförkortningen genom kanalen säkerligen ej

minskats efter det starka ekonomiska uppsving, som flera af Mälarens

hamnstäder och dess uppland numera undergått.

Tidsvinsten genom Södertälje kanal utgör för en vanlig lastångare

till Stockholm nära 3 timmar och till Västerås cirka 7 timmar.

I en utaf filosohe doktorn K. Key-Åberg verkställd utredning, som

finnes återgifven i Kungl. Maj:ts proposition nr 74 till 1910 års Riksdag

redogöres för hufvudartiklarna af de varor, som transporteras å segelfartyg

och pråmar genom kanalen. Dessa varor utgöras af ved, som uppgår

till omkring 30,000 famnar om året och till större delen kommer från Södermanlands,

Östergötlands och Smålands kustbygder och söker sig genom

kanalen väg till Stockholm. Kalksten går i stora försändelser från Öaxen

och Andersvik (invid Trosa) till Köping, slipsten från Gottland till Eskilstuna

och andra mälarhamnar, plan- och trappsten från Öland till Stockholm.

Tegel försändes genom kanalen dels från Skåne till Stockholm och

städer vid Mälarens inre striinder, dels från sistberörda städer söderut.

Tegeltransporterna hafva under senare år synnerligen tilltagit, sedan

Lina tegelbruk å Södertälje hamnområde år 1908 blifvit igångsatt för eu

årlig produktion af omkring 10 millioner stycken tegel. Järnmalm försändes

från Köping och Västerås nedåt järnbruk i Kalmar län, järnskrot

går söderifrån till Nyby bruk, tack- och stångjärn förpassas utrikes

från Köping och Strömsholm. Stenkolet går ut från Stockholm, kalk

försändes i omkring 10 pråmar i veckan från Oaxen till skilda mälarhamnar,

sand går i mängd från olika öar i Mälaren (Eckerö, Adelsö

m. fl.) till Norrköping, Västervik och andra orter. Gödningsämnen försändas

kanalledes dels från Skåne till skilda mälarhamnar, dels från

Stockholm söderut. Af spannmål hämtas hafre i ansenlig mängd från

Tyskland, korn från Gottland och Skåne till Stockholm och andra

mälarhamnar. Cement kommer från Öland, Skåne och andra orter till

mälarhamnarna. Fältspat går från Köping till utlandet, framför allt

Stettin, sandstensflis från Lemunda sandstensbrott invid Motala till Köping,

gipsaffall från Rörstrand till Öland, Hellekis och utrikes orter.

Kisbränder sändas från gödningsämnesfabriker i Stockholms närhet till

Kaus (Hälsingborgs kopparverk), bisulfat från Åkers krutbruk och Vinterviken

till Hamburg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

25

Såsom synes afse masstransporterna väsentligen tunga och. skrymmande

råvaror eller halffabrikat, för hvilka billigast möjliga transportväg

måste användas, och otvetydigt äro städerna vid Mälarens inre

stränder i sin industriella och kommersiella uppblomstring mycket beroende

af den gena förbindelseled med yttervärlden i söder, som Södertälje

kanal för dem utgör.

Beträffande de kanalen befarande ångfartygens laster saknas noggrannare

kännedom. Emellertid torde af de nu lämnade uppgifterna

framgå, att kanalen redan i sitt nuvarande skick är en synnerligen viktig

kommunikationsled, som det ligger i statens intresse att behärska.

Ännu större betydelse för industrien i Mälardalen torde kanalen

kunna erhålla, om den utvidgas. Denna fråga tränger sig därför fram

i förgrunden.

Med kanalens nuvarande dimensioner kan den ej passeras annat än

af fartyg om högst 300 tons. Det är ett allmänt kändt förhållande, att

för närvarande förefinnes stark tendens till ökning af lastångarnas tonnage.

Också har från flera håll uttalats önskvärdheten af att en utvidgning

af kanalen komme till stånd.

Den s. k. Kanalkommissionens tekniska utskott häfdade år 1909,

att, då den yttersta länken i Mälarens sjösystem ligger relativt nära

hafskusten och för jämförelsevis låga kostnader kan genom farled för sjögående

fartyg göras till vik af hafvet, man också bör begagna sig af

detta gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande vattenväg de dimensioner,

som sjöfarten i berörda afseende kan fordra.

Sedermera hafva från ett flertal Mälarstäder och industriella anläggningar

ställts i utsikt en betydande trafikökning, om kanalen utvidgas

till större sjöfartsled, och samtliga de civila och militära myndigheter,

som till Södertäljekommissionen uttalat sig i detta afseende, hafva förordat

ombyggnad af kanalen.

En sådan synes önskvärd äfven ur synpunkten att underlätta regleringen

af Mälarens vattenstånd, äfven om betydelsen af kanalutvidgningen

i detta afseende något öfverskattats af kommissionen.

Emellertid synes ingen utsikt finnas, att nuvarande ägaren, kanalbolaget,

skall taga initiativ till ombyggnad. Anslag af statsmedel till

så betydande belopp, som i hvarje fall skulle kräfvas för kanalens utvidgande,

torde väl knappast kunna ifrågakomma, i annat fall än att staten

förvärfvar äganderätten till densamma.

Kanalens

ombyggnad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Det synes mig i hög grad sannolikt, att kanalens ombyggnad bör,

i enlighet med kommissionens förslag, äga rum efter den nuvarande

leden. Likaledes synes mig ombyggnadsfrågan i öfrigt genom samma

förslag vara i allt väsentligt utredd. Den ytterligare utredning af frågan,

som kräfves, hänför sig hufvudsakligast till spörsmålet, för hvilket

vattendjup kanalens ombyggnad bör ske, hvarvid hänsyn jämväl bör

tagas till de viktigaste Mälarhamnarnas beskaffenhet och eventuella utbyggningsmöj

ligheter. Frågan om kanalens ombyggnad kan icke nu

föreläggas Riksdagen. Men denna omständighet bör ej medföra ett anstånd

med det köp, hvarom här är fråga. Det viktigaste skälet mot

ett sådant anstånd är den samtidigt föreliggande frågan om järnvägens

framdragande öfver kanalen. Redan för åtskilliga år sedan framhöll bolaget,

att svängbron öfver kanalen borde borttagas och järnvägen framdragas

på segelfri höjd, hvilket bolaget enligt sitt förmenande hade

rätt att påyrka.

Utan att ingå på frågans rättsliga sida och oafsedt att en uppgörelse

med bolaget angående tagande af sidoschakt vid broombyggnaden

ur kanalbankarna möjligen torde kunna träffas, synes det mig dock tydligt,

att det är en stor fördel, om staten har full frihet att ordna järnvägs-

och kanaltrafikens inbördes förhållande så, som med hänsyn till

de olika kommunikationsledernas vikt och beskaffenhet vid olika tidpunkter

kan finnas lämpligt. Jag har också vid frågan om den lämpligaste

sträckningen af linjen Rönninge—Saltskog hänvisat till att, om

järnvägs- och kanalbyggnaden kan utföras i visst sammanhang med hvarandra,

en afsevärd kostnadsbesparing kan vinnas. Huruvida så kan ske,

utöfver hvad nyss anförts, måste därför göras till föremål för noggrannt

öfvervägande.

Därtill kommer, att, efter det kanaltrafiken blifvit underlättad genom

ombyggnad af järnvägsbron, kanalintäkterna och en på basis af

dessa beräknad köpesumma torde komma att stegras. Äfven markvärdet

torde, i händelse Södertälje fortfarande går framåt såsom industristad,

komma att växa.

Att framskjuta förvärfvet af kanalen synes således ej vara att

förorda.

Den ekono- Jag öfvergår nu till att redogöra för den ekonomiska innebörden af

^dm ''af1 det föreliggande förslaget till köpeaftal med bolaget.

’ föreslagna Jag ber då först att få meddela följande extrakt af bolagets sty
kspeaftaiet.

relseberättelse för år 1911.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kängl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

27

Inkomster är 1911.

Kanal- och slussafgifter samt afgifter för öfver
-

tidsslussning ........................................................ 66,908: 05

Inkomster af ångaren Södertälje Kanal II ......... 7,539: -

För försåld sand............................................................ 104:65

För utarrenderade tomter, hamn- och badplatser

m. m............................................................... 480: —

Diverse inkomster ........................................................ 135: 82

Intressemedel:

Räntor å bolaget tillhörande värdepapper m. m. 11,305: 23

Utgifter år 1911;

Aflöningar och arfvoden........''.......

11,887:

50

Pensioner och understöd.....................

2,175:

—

Honorarier till direktionens ledamöter och revi-

sorer .......................................................................

1,600:

—

Reseersättningar och traktamenten ........................

136:

50

Ljus och ved ....................................

396:

98

Skri!- och tryckkostnader ..........................................

511:

10

Sjukvård och medikamenter......................................

237:

72

Dagsverken och arbetslöner.......................................

16,203:

55

Materialier och inventarier .......................................

4,002:

67

Diverse utgifter ..............................................

1,371:

54

För bogserångaren Södertälje Kanal II ...............

8,259:

14

Afskrifning å ångarens Södertälje Kanal II for-

drill gar....................................................................

6:

—

Bolagets vinst för år 1911

Kronor

86,472: 75

46,787: 70

39,685: 05

86,472: 75

Balans till år 1912.

Tillgångar:

Södertälje kanal med område......................................................... 826,500: —

Fastigheter i Södertälje .................................................................. 22,050: —

Kassabehållning och i bank innestående:

vid hufvudkontoret i Stockholm ....................................... 200: 21

Transport 848,750: 21

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Transport

Ångaren Södertälje Kanal II konto:

Bokförda värdet vid 1910 års slut ............ 12,700: -

Fordringar för bogseringar.................................... 167:69

Å checkräkning innestående ........................ 1,242: 57

Ångmudderverk med 2 pråmar .............................

Materialier och inventarier ....................................

Svenska statens 3,6 % obligationer.....................

Sveriges Allmänna Hypoteksbanks 4 % obligationer

med ränta ............................................

Eskilstuna stads 41/* % obligationer med ränta

Gäfle stads 47» % obligationer med ränta ......

Hälsingborgs stads 4 Va % obligationer med

ränta .....................................................................

Miinchens bryggeriaktiebolags 4V* % obligationer

med ränta .............................................

Svenska Sockerfabriks-Aktiebolagets 57* %

obligationer med ränta...................................

Å depositionsräkning i Stockholms Enskilda

Bank med ränta............................................... 53,000: —

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank 11,431: 73

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank,

utdelningskontot................................................ 305:

Å checkräkning i Stockholms Enskilda Bank

i Södertälje............................................................879: 75

Nya svängbrons konto....................................................................

Kronor

hvarifrån afgå:

29,925: —

45,231:03

8,735: - 19,325: -

36,464: —

50,656: 25

40,275: —

Skulder:

Aktiekapitalet 1,118 aktier å 750 kr. 838,500: —

efter afdrag för af bolaget

innehafda aktierna n:ris 633,

766, 767, 832, 833, 967,

1,035—1,037, 1,112—1,118

= 16 st. å 750 kronor ...... 12,000:— 826,500:_

Transport 826,500: —

848,750: 21

14,110: 26

100: —

485: 75

230,611: 28

65,616: 48

67,691: 51

1,227,365: 49

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 229.

29

Transport 826,500: —

Outtagen aktieutdelning år 1909 ....................... 70: — ggg 570-_

Bolagets behållning vid årets början.......................................... 361,110:44

Kronor 1,187,680: 44

Bolagets vinst år 1911 .................................................................. 39:685: 05

Kronor 1,227,365: 49

Å bolagets fordringar för bogseringar bär afskrifning gjorts till ett

belopp af 6 kronor för en osäker fordran. Någon afskrifning i öfrigt

å värdena af bolagets tillgångar har icke funnits erforderlig.

Bolagets vinst för år 1911 utgör såsom ofvan

angifvits...................................................................................... kronor 39,685:05

Direktionen hemställer, att stämman, med fastställande

af den i denna berättelse intagna balansräkning,

ville besluta en utdelning af 35 kronor å en

hvar af utelöpande 1,102 aktier........................................ kronor 38,570: —

och att till 1912 års vinst- och förlustkonto

öfverföres ................................................................................... » 1,115:05

kronor 39,685: 05

Tillika ber jag att få upplysa, att ny taxa för kanalens begagnande

varit tillämpad sedan den 16 juli 1911 och att den stegring, som i följd

däraf under återstoden af året uppstått i kanalverkets inkomster, uppgått

till 2,324 kronor 81 öre samt att, därest samma taxa varit gällande

från början af år 1911, den däraf föranledda ökningen i inkomsterna

beräknats till 4,212 kronor 38 öre. Det torde således kunna antagas,

att den ökning af vissa utgiftsposter för dagsverken m. m., som

af vattenfallsstyrelsen anmärkts, skall mer än uppvägas af kanalafgifternas

förhöjning genom nyssnämnda taxa. Därtill kommer, att

man väl utan alltför stor optimism torde kunna anse såsom säkert, att

den betydande lättnad i trafikeringen, som följer af järnvägsbrons ombyggnad,

skall afsevärdt öka trafiken å kanalen.

I förslaget till köpekontrakt har bolaget gjort vissa förbehåll angående

den nuvarande och förutvarande personalens löne- och pensionsrätt.

Häremot torde intet vara att anmärka. Liknande villkor förekommo

också vid inköpet af Trollhätte kanal.

Köpeskillingen uppgår enligt förslaget till 1,035,000 kronor. Enligt

nyssnämnda styrelseberättelse har bolaget obligationer och depositioner till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

värde af i rundt tal 295,000 kronor, hvarifrån emellertid bör af dragas

innestående aktieutdelning cirka 40,000 kronor. Af återstående 255,000

kronor tillhöra 75,000 kronor den i riksgäldskontoret deponerade reparationsfonden,

hvilken torde kunna användas till likviden.

Utöfver de omkring 255,000 kronor, som likvideras genom de

öfvertagna obligationerna och depositionerna, erfordras således ett anslag

af 780,000 kronor, för hvilket medel torde böra anskaffas genom lån.

Hvad slutligen kanalens förvaltning beträffar är det två verk, som

kunna ifrågasättas till att taga förvaltningen om hand, nämligen väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Mellan dessas öfriga

uppgifter finnes en'' principiell skillnad, i det den förra styrelsen hufvudsakligen

är ett kontrollerande verk, vattenfallsstyrelsen däremot ett

affärsdrifvande. Jag erinrar också om att Riksdagen år 1904, då Kungl.

Magt föreslog, att förvaltningen af Trollhätte kanal- och slussverk skulle

omhänderhafvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förklarade, att det

ej kunde anses lämpligt att åt denna styrelse, som så godt som uteslutande

är en kontrollerande Händighet, uppdraga förvaltningen af en så

omfattande affärsrörelse. Då det nu gäller, att staten skall omhändertaga

ett nytt affärsföretag, torde öfvervägande skäl tala för att förlägga

detta till vattenfallsstyrelsen. Ett särskildt skäl härför föreligger också däri,

att vattenfallsstyrelsen vid den pågående ombyggnaden af sistnämnda

kanal förvärfva! erfarenhet vid dylika arbetens handhafvande, hvilket

torde kunna komma statsverket till godo, då fråga blir om Södertälje

kanals ombyggnad, äfven om detta sistnämnda arbete utföres på entreprenad,

för hvilket systems användande i detta fall åtskilliga skäl

torde tala.

Jag antager också, att med hänsyn till tillgången till arbetskrafter

det skall befinnas lättare för vattenfallsstyrelsen än för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att öfvertaga ifrågavarande kanals förvaltning. Med

hänsyn till alla dessa förhållanden har jag trott det vara lämpligast att

förvaltningen uppdrages åt vattenfallsstyrelsen.

Kostnaderna för förvaltningen torde tillsvidare få bestridas af kanalverkets

inkomster.

På grund hvad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att medgifva, att Kungl. Maj:t må genom aftal i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan omförmälta

köpekontrakt förvärfva Södertälje kanal- och sluss
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

31

verksaktiebolags däri omförmälta egendom för en köpeskilling

af 1,035,000 kronor;

att medgifva, att de obligationer och depositioner,

som sålunda från bolaget förvärfvas, må användas till

köpeskillingens likvidering samt att för gäldande af

återstående köpeskillingen för år 1913 anvisa högst

780,000 kronor att utgå af lånemedel;

att, under förutsättning att nämnda anslag å

780,000 kronor beviljas, besluta, att de i 1913 års

riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola

höjas med motsvarande belopp;

att medgifva, att kostnaderna för kanalens förvaltning

må tills vidare bestridas af kanalverkets inkomster;

samt

att medgifva, att kanalen och den öfriga egendom,

som genom köpet förvärfvas, med undantag af hvad

som åtgår till köpeskillingens gäldande, må stå under

vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Bilaga.

Kontrakt

angående förvärfvande för Kungl. Majrts dch Kronans räkning af Södertälje

kanal och annan Södertälje Kanal- och Slussverksaktiebolag

tillhörig egendom.

§ I
Södertälje

Kanal- och Slussverksaktiebolag (här nedan kalladt bolaget)

försäljer härmed till Kungl. Maj:t och Kronan Södertälje kanal

med all bolagets egendom såväl i reda penningar och värdehandlingar

som i fastigheter och lösören jämte alla bolagets rättigheter, allt enligt

ställningen vid utgången af år 1911, med de tillägg, som uppkomma

under år 1912, och med de afdrag, som kunna visas med nödvändighet

hafva måst äga rum under år 1912.

Köpet omfattar sålunda:

1) den rätt bolaget äger på grund af det utaf Kungl. Maj:t för

bolaget i nåder gifna privilegium den 15 mars 1806 samt alla de öfriga

rättigheter, som må hafva i administrativ eller judiciell väg medgifvits

bolaget;

2) kanalen med dess sluss, broar och andra inrättningar;

3) samtliga bolaget tillhöriga områden i mark och vatten, samt hus

och byggnader;

4) alla till kanalverket hörande materialier, redskap, förrådsartiklar,

ångbåt, mudderverk, pråmar och andra farkoster, möbler m. fl. lösören

af hvad slag de vara må;

5) alla bolaget tillhöriga obligationer och andra värdepapper, depositioner,

å bankräkning innestående medel och kontanta penningar, med

undantag dels af så stor del af bolagets vinst för hvartdera af aren

1911 och 1912, som motsvarar 35 kronors utdelning för aktie lör hvartdera

året, dels ock af hvad som finnes bokfördt såsom outtagen aktieutdelning

för år tidigare än 1911, hvilka medel tillkomma bolaget. Al

bolaget inlösta 16 egna aktier äger bolaget makulera före likviden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

33

§ 2.

Bolagets fastigheter äro följande:

Södertälje kanal med sluss, broar och vatten samt nedannämnda

fastigheter utom själfva kanalen:

l:o) Fastigheten med tomtnummer 21 i Södertälje stads första östra

kvarter (kanalinspektorsbostället); innehållande i areal 4,356 kv.-meter;

2:o) Fastigheten med tomtnummer 44 E i samma kvarter (slussmästarebostället);

innehållande i areal 1,122,7 kv.-meter;

3:o) Fastigheten med tomtnummer 4 E i samma kvarter (magasinshustomten);

innehållande i areal 1,150 kv.-meter;

4:o) All den till kanalverket upplåtna mark, som finnes upptagen å

en af landtmätaren A. W. Iggberg den 13 december 1824 upprättad

och den 10 december 1825 fastställd karta öfver Södertälje kanal med

dess ägoområde, med undantag af följande områden, som genom byten

eller annorledes frånhändts kanalverket, nämlingen:

Vid öfre (norra) kanalen:

Ägofigurerna n:ris 3, 4, 5 och 6 ............................................. 1,890 kv.-m.

Ett område af ägofiguren n:r 2 ................................................. 978,5 »

Ågofigurerna n:ris 11 och 12 ................................................... 1,157 »

Ett område af ägofiguren n:r 21 ............................................. 78 »

Tillhopa 4,103.5 kv.-m.

Vid nedre (södra) kanalen:

Ett område utefter sjön Maren ............................................... 8,930 kv.-m.

Ett område vid Tältet, omkring............................................... 712 »

Ett område vid statens järnvägar, omkring ........................ 3,800 »

Tillhopa omkring 13,442 kv.-m.

5:o) Bolagets äng, till belägenheten angifven å omförmälda karta;

innehållande omkring 12,300 kv.-meter.

Af den under 4: o) här ofvan upptagna mark äro enligt särskilda

arrendekontrakt på viss tid upplåtna områden om tillhopa 8,753,97 kv.- meter. De å dessa områden uppförda byggnader tillhöra arrendatorerna.

Utan kontrakt är dessutom ett område om 95,7 kv.-meter tillsvidare

upplåtet åt Idiothemmet vid Tältet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 181 höft. (Nr 229.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

§ 3.

Tillträdet sker den 1 januari 1913, dock med rätt för staten att,

för så vidt på bolagets rätt ankommer, dessförinnan, när så påfordras,

disponera den del af bolaget tillhöriga områden, som erfordras för framdragande

af dubbelspåret Rönninge—Saltskog, i den mån sådant kan

ske utan hinder för kanaltrafiken.

§ 4.

All den egendom, som enligt detta kontrakt öfverlåtes till Kronan,

öfverlämnas af bolaget fri från penninginteckningar och i det skick,

hvari densamma vid afträdet befinnes. Bolaget tillförsäkrar icke Statsverket

annan eller bättre rätt än den som tillkommer bolaget, hvilket

alltså fritager sig från hemulsskyldighet.

§ 5.

Bolaget förbinder sig att, till dess bolagets egendom till statsverket

afträdes, behörigen som hittills väl vårda och underhålla densamma.

Under år 1912 förfallande onera och utskylder gäldas af bolaget

med samma års inkomster.

§ 6.

Köpeskillingen utgör eu miljon trettiofemtusen (1,035,000) kronor.

Bolaget är pliktigt att såsom likvid så långt det förslår mottaga

sina nu ägande obligationer till gällande marknadsvärde vid likviden

äfvensom bolagets depositionsbevis. Resten af köpeskillingen betalas

den 2 januari 1913, dock icke förr än bolaget styrkt att bolagets egendom

icke besväras af någon penninginteckning.

Bolaget utfärdar härvid köpebref å försålda egendomen och öfverlämnar

för bolaget tillgängliga åtkomsthandlingar för egendomen.

§ 7.

Kronan öfvertager bolagets rättigheter och skyldigheter på grund

af nedannämnda kontrakt och aftal, nämligen:

1) enligt direktionens protokoll den 8 juni 1903 har på 10 år från

den 1 april 1904 utarrenderats det jordområde om 1,825 kvadratmeter,

hvarå villan Blidah är uppförd, för 150 kronor om året, dock med skyl
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

dighet för arrendator!! att bortflytta efter ett års uppsägning, därest

marken kommer att tagas i anspråk för ändring eller utvidgning af

kanalen;

2) enligt arrendekontrakt den 11 februari 1875 bar på 50 år från

den 1 april 1875 utarrenderats ett jordområde om 784,73 kvadratmeter

af egofiguren n:r 19 för 25 kronor för år;

3) enligt särskilda arrendekontrakt den 23 september 1882, den 15

december 1887 och två stycken den 26 september 1892 har för tiden

till den 1 januari 1933 utarrenderats jordområden om tillsammans

6,144,24 kvadratmeter af egofigurerna nrris 19, 20 och 21 för tillhopa

240 kronor för år;

4) enligt magistratens i Södertälje protokoll den 26 oktober 1843

och den 23 juli 1849 äger kanalbolaget rätt att hålla signalgata mellan

sjön Maren och Igelstaviken, på det att signalerna för södra kanalen

må kunna iakttagas;

5) enligt direktionens protokoll den 10 juli 1845 beviljades kanalinspektoren

rättighet att hvarannan vecka och slussbetjäningen gemensamt

rättighet att hvarannan vecka begagna ålfisket i slussen.

Bolaget har att själft af köpeskillingen gälda det belopp af 23,600

kronor, som enligt kontrakt den 10 april 1908 skall vid kanalens öfverlåtande

till statsverket utbetalas till Södertälje stad.

§ 8.

Bolaget öfverlåter till Kronan sin rätt till ersättning för under år

1912 eller dessförinnan bolagets egendom tillfogad skada.

§ 9.

Allt det arbete, som erfordras af de personer, som nu äro anställda

vid kanalverket i Södertälje, för afslutande af bolagets räkenskaper för

år 1912, utföres efter hittills följda grunder utan kostnad för bolaget af

dessa personer, äfven om de öfvergått i statens tjänst, eller af dessas

efterträdare.

§ io.

Alla de vid kanal verkets öfverlämnande till Kronan i bolagets tjänst

vid kanalen i Södertälje anställda personer, tillförsäkras rätt att med

åtnjutande af de dem nu tillkommande aflöningsförmåner bibehållas vid

sitt arbete, så länge de tillfredsställande fullgöra detta.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Nuvarande kanalinspektoren tillerkännes rätt att, då hans anställning

vid kanalverket upphör, komma i åtnjutande af pension från statsverket

till belopp af 5,750 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

Nuvarande sekreteraren hos bolagets direktien tillerkännes rätt att

från och med den 1 januari 1913, komma i åtnjutande af pension från

statsverket till belopp af 400 kronor årligen, att kvartalsvis utbetalas.

De personer, som enligt bifogade specifikation nu från bolaget åtnjuta

pension, bibehållas efter ingången af år 1913 vid samma förmån

på statsverkets bekostnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1912.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/

nt •• c.-®

I annor v

'' f -■? y\\ ^

**/<*. n / \\ ■ ''/»

w/i'' / ''v a eka r %

m^° jy?\/[ fornt** A <k

^VP-ZT?*1 ^

é n

I v --Oy--==-—.....r;==4y!>^2>^ AP44

i^—^ • •—^» rr —

-v/"*"'''' tor9ä~T~~snMZZJ^,i»r

IjMaller/

Afskrift,.

''Ei Cy e V s \ a -

\ W e.TV

^17* 1825 den tf) December blek den. Jemlik! denna Charta

verkstiddte utstakning öfver Södertelge Canals område, af

Särskildt Bädstuwir -Dött till, vederbör andes säkerhet- och

efterrättelse för framtiden, g Hind och fasprtälld,, såsom

Domboken för denna dag omfomialer'', Dotyg ar.

Pd Särs kille Dädstuwu Rättens vägnar

År. M.liöngidst

Vidimeras

esc officin

Sv. Kullman

^oe?err?m. 7er m/rru.

r/n/rs c/co oe^ Asoa/v/?Ane

/l/??7di/f de- / &s*?

/7. In/

SSCÄket

Tdé 46“ b och. c.

7 a, ocs^,

mingshus

Tvr elände''

Sjuklm

C-7

Materieilbär!

/Zerrov&rcrce /&s>x crf

_^K /<cr//rr?cre?

Åf’DS77er7/ss/oe7&/<zre?c?''//77crAye~&

Åo rnyofo//»7 •ere/ de» /&/£ er-/''

las tung er

N921

Skolhus

Skot
torget
-

sthiifi

Kyrkogård

779175

t inge t

li et e sill aT

s tadeus

Saltsjötorget
-

Lada

ö

Tft

s armén.

STRÅ

Bl T, ad ek i

i i _

Is vik

I ! IfTäD llappan.

I .''/ 17912 \ 77914

Materialbod

KVARTERET

. sund

KcaudJbolagets nuvarande område

$ Vöve ^j\aw ^

Södertälje stads mark inom nya kanalområdtl

Statsbanans nuvarande område

KVAR

____—

WABD S HOLMEN

Simla l: 5000

900 300

500 Ahiai

400 Meter

Generalstabens latogr. Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:112 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående förvärfvande för statsverkets räkning af Södertälje kanal in. in. s. 3 i texten