Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen

1912-04-12 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:230, Med förslag till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 230.

1

Nr 230.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till lag angående ändrad lydelse a f § 34 värnpliktslagen;

gifven Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse

af § 34 värnpliktslagen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

David Bergström.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 182 häft. (Nr 230.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

Värnpliktig,

som tillhört

härens eller

flottans fast

anställda personal

m. m.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.

. Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1. _ Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan

eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,

skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin

'' värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess

reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i

§ 27 löreskrilna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig

åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens

eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige

hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller

ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, undergått

rekrytutbildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom

den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitionsöfning

samt därefter varit fast anställd under minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller flottan eller vid härens eller flottans reserv, äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit fast

anställd.

I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses

motsvara, tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola

aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första uppbådet

under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter

följande föreskrift^ propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,

tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med

år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken

icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den

tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han

enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år

1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år, år 1916,

med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919,

med sju år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Klingl Maj.ts Nåd. Proposition Nr 330.

Utdrag af protokollet öfver lanätförsv ar särenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eheensvård

Statsråden: Peteksson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning inom landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet Bergström

följ ande:

»Enligt § 3 värnpliktslagen skall värnpliktig tillhöra beväringens

första uppbåd i åtta år, beväringens andra uppbåd i fyra år, och kommer han

pa sa sätt att i allmänhet tillhöra landstormen i åtta år. Värnpliktig

öfverföres således i allmänhet vid 28 års ålder från beväringens första

till dess andra uppbåd och vid 32 års ålder från andra uppbådet till

landstormen.

Från denna regel göres dock undantag i fråga om vissa värnpliktiga,

som förut varit stamanställda, äfvensom värnpliktiga med viss högre

bildning. Beträffande dessa sist nämnda stadgar § 34 mom. 3:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 230.

»Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid

universitet eller annan statens högskola eller som aflagt examen vid navigationsskola,

tillhör första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

»

Det föreligger nu fråga,

dels om eu ändring i detta moment, hvilken ändring betingas af

den vid 1911 års Riksdag beslutade omorganisation af navigationsskolorna;
dels

ock om ett tillägg till förevarande paragraf af innehåll, att

värnpliktiga med viss läkarutbildning skola tillhöra första uppbådet icke

blott såsom nu i tolf år utan i tjugu år d. v. s. under hela sin värnpliktstid.

Ändring af § 3i inom. 3 värnplikt slagen.

I det förslag till värnpliktslag, som förelädes 1901 års Riksdag till

antagande, fanns i § 34 införd en ny bestämmelse om, att den som aflagt

examen vid navigationsskola skulle tillhöra beväringeus första uppbåd

under hela sin tjänstetid i beväringen.

Vid tiden för nämnda förslags framläggande aflades vid navigationsskola

följande examina, nämligen sjökaptensexamen, styrmansexamen,

öfvermaskinistexamen och maskinistexamen. Åt det vid propositionen

om ny värnpliktslag fogade utdrag al statsrådsprotokollet

(1901 proposition nr 3 sid. 48) framgår, att samtliga nyss nämnda

examina afsågos med den nya bestämmelsen i § 34. Såsom motivering

till denna bestämmelse anförde, enligt statsrådsprotokollet, vederbörande

föredragande, att då det särskildt med hänsyn till det stora

antal värnpliktiga maskinister, som erfordrades för flottans mobilisering,

vore af vikt att utan den inskränkning, som beträffande beväringens

andra uppbåd funnes föreskrifven i värnpliktslagen, vid mobilisering

kunna disponera de beväringsmän, som, efter vid rikets navigationsskolor

åtnjuten kostnadsfri undervisning, aflagt ofvan nämnda examina,

torde dessa i likhet med dem, som minst två år varit inskrifna såsom

studerande vid universitet eller annan statens högskola, böra till höra

beväringens första uppbåd under hela sin tjänstetid i beväringen.

Ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen antogs af 1901

års Riksdag och kvarstår ännu oförändrad.

Sedan 1911 års Riksdag beslutat omorganisation af navigationsskolorna,

komma enligt reglemente för dessa skolor, hvilket Kungl. Maj:t

utfärdat den 29 mars 1912, emellertid icke blott de hittills varande

öfvermaskinist- och maskinistexamina att ersättas af maskinistexamen al

första klassen (öfvermaskinistexamen) och af andra klassen, utan ytterligare

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 230.

Framställning

af chefen för

marinstaben.

Yttranden

öfver framställningen.

Departements
chefen.

6

två examina komma att afläggas vid navigationsskola, nämligen skepparexamen

af första och maskinistexamen af tredje klass. Om ingen ändring sker

uti ifrågavarande bestämmelse i § 34 värnpliktslagen, kommer således

äfven den, som aflägger någon af nyss nämnda två examina, att vara

skyldig kvarstå i första uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

Hvad beträffar skepparexamen af andra klass, aflägges denna inför navigationsskoleföreståndare.

Chefen för marinstaben har emellertid hos Kungl. Maj:t i underdånighet

anfört, att då skepparexamen af första klass och maskinistexamen

af tredje klass kräfva blott tre månaders studier vid navigationsskola

samt det icke alls fordras någon undervisning vid sådan skola för afläggande

utaf skepparexamen af andra klass, böra de, som aflägga någon

af dessa tre examina, befrias från skyldigheten att kvarstå i första uppbådet

under hela sin tjänstetid i beväringen, i synnerhet som de icke

torde komma att under värnpliktstjänstgöringen erhålla underbefälsutbildning.

Chefen för marinstaben har föreslagit, att ifrågavarande bestämmelse

irti § 34 värnpliktslagen må erhålla följande ändrade lydelse:

»Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande vid universitet

eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola

aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen af första

eller andra klass, tillhör likaledes första uppbådet under hela sin tjänstetid

i beväringen.»

Från kommerskollegium och marinförvaltningen har infordrats yttrande

öfver hvad sålunda föreslagits; och hafva dessa ämbetsverk anslutit

sig till förslaget.

Det synes mig i förevarande fall finnas goda skäl att vidtaga den lagändring,

som är nödig, för att icke skyldigheten att under hela beväringstiden

kvarstå i första uppbådet skall utsträckas till medborgare,

för hvilka sådan skyldighet icke varit afsedd vid värnpliktslagens stiftande.

Jag är därför ense med chefen för marinstaben härutinnan, att

den, som aflägger skepparexamen af första eller andra klass eller maskinistexamen

af tredje klass, bör fritagas från skyldigheten att under hela

beväringstiden kvarstå i beväringens första uppbåd. Men jag kan icke

helt ansluta mig till chefens för marinstaben förslag i hvad detta afser

formuleringen af lagbestämmelsen, ty den föreslagna formuleringen skulle

kunna medföra den tolkning, att den, som aflagt maskinistexamen

enligt hittills gällande reglemente för navigationsskolorna i riket, icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230. 7

skall för framtiden vara skyldig kvarstå i första uppbådet under hela

sin tjänstetid i beväringen. För att förekomma en dylik tolkning torde

den föreslagna lagbestämmelsen böra, i hvad angår här afsedda maskinister,

så formuleras, att den, som å maskinistafdelning aflagt annan

examen än maskinistexamen af tredje klass, skall tillhöra första uppbådet

under hela sin tjänstetid i beväringen.

Värnpliktiga med viss läkarutbildning.

I det betänkande angående fältläkarkårens omorganisation, som särskilt

tillkallade sakkunniga aflämnade den 30 juli 190S, föreslogs, att

värnpliktige medicine studerande, som två år varit inskrifna vid universitet

eller Karolinska institutet, skulle tillhöra första uppbådet icke

blott under hela sin tjänstetid i beväringen utan äfven under tjänstetiden

i landstormen ; och i sitt slutliga betänkande den 14 juli 1911 vidhöllo

de sakkunniga detta förslag samt anförde härvid, att samma förslag

icke blifvit föremål för någon erinran från i ärendet hörda myndigheter,

men att de sakkunniga dock ville ytterligare understryka vikten

af, att åt denna del af den militära läkarorganisationen ägnades all uppmärksamhet

och omvårdnad. De värnpliktiga läkarna och deras utbildning

utgjorde den första länken uti den organisation, som skulle fylla

arméns behof af läkare så i fred som krig. Den vore af grundläggande

betydelse. Den andra länken vore den extra-bataljonsläkarinstitutionen,

som under ett visst antal dagar hvarje år ställde till arméns förfogande

fullt utbildade läkare för att öka läkarkrafterna under regementsöfningarna,

under inskrifningsförrättningarna m. m. samt för tjänstgöring

såsom vikarier. Den tredje länken utgjorde de ordinarie läkarna, så

beräknade och organiserade, att de under vanliga förhållanden skulle

fylla fredsbehofvet. af läkare samt ombesörja de undervisnings- och

administrativa åligganden, som arméns sjukvård och sjukvårdsutbildning

ställde på dem. Slutligen hade man för krigsbehofvet läkare i reserven,

af hvilka en del hade tjänstgöringsskyldighet äfven i fredstid.

Genom denna organisation funnes det, enligt de sakkunnigas uppfattning,

grundad förhoppning om, att arméns såväl freds- som krigsbehof

af läkare skulle komma att tillgodoses på ett nöjaktigt sätt. För

fyllandet af krigsbehofvet vore det dock oundgängligen nödvändigt, att

de värnpliktiga läkarna, såsom redan framhållits, komme att under hela

sin värnpliktstid kvarstå i beväringens första uppbåd; hvarom icke skulle

erhållandet af vid mobilisering behöfligt antal läkare blifva förenadt med

betydande svårigheter. Detta kvarstående i beväringens första uppbåd

äfven under landstormstiden innebure emellertid icke någon ökad tjänstgöring

eller utbildning i fred, utan blott en möjlighet och en trygghet,

Förslag af

sakkunniga

för fältläkaikårens

omorganisation.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Arméförvaltningens

hemställan.

Yttranden

öfver förslaget.

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 230.

i och för sig viktiga nog, för att man, till besättandet af de många

läkarbefattningarna vid armén på krigsfot, på förhand kunde beräkna

och i vederbörliga planer upptaga ifrågavarande läkare.

När frågan om fältläkarkårens omorganisation föredrogs inför Kungl.

Maj:t den 10 mars 1911, förklarade dåvarande departementschefen, att

han icke hade något att erinra mot hvad de sakkunniga sålunda föreslagit,

men att det borde anstå med pröfningen af förslaget.

Nu hafva emellertid arméförvaltuingens civila departement och sjukvårdsstyrelse

hemställt om sådan lagändring, att värnpliktiga läkare

äfvensom medicine studerande, som under minst två år varit inskrift^

vid universitet eller Karolinska institutet, skola tillhöra beväringens

första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

Yttranden öfver detta förslag hafva afgifvits af arméfördelningscheferna

och militärbefälhafvaren på Gottland efter vederbörandes hörande

samt slutligen af chefen för generalstaben.

De hörda myndigheterna hafva i allmänhet icke haft något att

erinra mot lörslaget. I vissa af yttrandena understrykes tvärtom behofvet

af ökadt antal läkare vid beväringsklassernas mobilisering.

Chefen för generalstaben har ansett förslaget stå i ett nära och

påtagligt samband med den af 1911 års Riksdag antagna omorganisationen

af fältläkarkåren. Med den reduktion af antalet fast anställda

läkare, som däraf blifvit en följd, är det enligt generalstabschefens

mening ett trängande behof, att den redan förut otillräckliga tillgången

på värnpliktiga läkare snarast möjligt ökas. Nödvändigheten att taga

läkarnas tjänst i beväringen i anspråk längre tid än öfriga värnpliktigas

har synts generalstabschefen klart framgå äfven däraf, att en läkare i

allmänhet först vid inemot 30 års ålder blifver i denna egenskap användbar

för försvaret.

Chefen för Östgöta trängkår har påpekat, att det finnes medicine

studerande, som lämna den medicinska banan, och att det ej torde föreligga

skäl för, att dessa skola under hela sin värnpliktstid kvarstå i

första uppbådet.

Chefen för femte arméfördelningen och regementsbefälhafvaren för

Upplands infanteriregemente hafva framhållit, att om värnpliktiga läkare

skola kvarstå i första uppbådet under hela sin värnplikstid, fordras särskilda

åtgärder för fyllande af landstormens behof af läkare.

Chefen för Västmanlands regemente har ansett rätt och billighet

fordra, att om läkare i motsats till andra medborgare äfven under land
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

stormsåldern skola inkallas till krigstjänstgöring vid linjetrupperna, de

erhålla tillräckligt ekonomiskt vederlag för den uppoffring, de härigenom

underkasta sig. Äfven chefen för Ålfsborgs regemente har gjort en antydan

i detta afseende.

Endast regementsläkaren vid Ålfsborgs regemente har afstyrkt förslaget.

Han har anfört, att förslaget vore så mycket orimligare, som

det vore en allmänt bekant sak, att ingen utbildning kräfde så lång tid

och så stora kostnader som läkarens. Att läkarna dessutom eller rättare

sagdt just därför skulle i högre grad än hvarje annan svensk man betungas

med värnpliktslagens fordringar,- kunde hvarken vara rimligt eller

rättvist.

Arméförvaltningens förevarande förslag afser icke någon som helst Departementsökning

af den tjänstgöring, som i fredstid åligger värnpliktig, utan chefenafser

blott att följande kategorier värnpliktiga skulle kvarstå i första

uppbådet under hela sin värnpliktstid, nämligen de, som äro medicine

studerande och som under minst två år varit inskrifna vid universitet

eller Karolinska institutet, samt de, som äro läkare.

En värnpliktig, som lämnat den medicinska studiebanan, lär icke

längre kunna anses såsom medicine studerande, och en sådan värnpliktig

bör således icke kvarstå i första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Det torde emellertid med fog kunna ifrågasättas, huruvida försvaret öfver

hufvud taget skulle hafva någon fördel af att den, som på sin medicinska

utbildningsbana icke hunnit längre än att han fortfarande vore allenast

medicine studerande, kvarstode i första uppbådet under hela sin

värnpliktstid. Förslaget skulle ju nämligen komma att medföra någon

praktisk betydelse endast för sådana medicine studerande, som enligt nu

gällande lag äro berättigade att öfverföras till landstormen, d. v. s.

sådana, som fyllt 32 år. Men vid denna ålder torde i regel en medicine

studerande hunnit blifva legitimerad läkare eller åtminstone medicine

kandidat. Dessutom synes det mindre lämpligt att binda vissa rättsverkningar

vid det faktum, att en person är medicine studerande, synnerligast

som det i vissa fall kan vara svårt att afgöra, huruvida detta

faktum föreligger eller icke.

Med uttrycket läkare afses nog i allmänhet legitimerad läkare.

Enligt hvad jag under hand inhämtat af öfverfältläkaren, hade man

emellertid tänkt sig möjligheten af att under uttrycket läkare skulle

inbegripas äfven sådan person, som icke är legitimerad läkare men

aflagt medicine kandidatexamen. Uttrycket läkare synes mig därför

icke så otvetydigt som önskligt skulle vara.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 182 käft. (Nr 230.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

1907 års generalskommission kade uppgjort ett förslag i enahanda

syfte, hvarom nu är fråga, men af den innebörd, att värnpliktig, som

aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter följande propedeutisk

tjänstgöring, skulle tillhöra beväringens första uppbåd under hela

sin värnplikts tid. Generalskommissionens förslag refererade sig till dåvarande

lydelsen af § 27 mom. 1 värnpliktslagen. Detta lagrum har

numera ändrats så, att uttrycket »fullgjort därefter följande propedeutiska

tjänstgöring» ersatts af uttrycket »fullgjort därefter följande föreskrifna

propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring»; och om denna

lagändring beaktas, synes mig generalskommissionens förslag mera preciseradt

än det, som arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse

nu framställt.

Enligt hvad upplyst blifvit, kan mobiliseringsbehofvet af läkare vid

linjetrupperna icke fyllas med tillämpning af nu gällande värnpliktslag.

Det skulle däremot kunna ske, om icke till landstormen vid 32 års ålder

öfverfördes de, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter

följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring.

Då det å andra sidan icke torde finnas något annat lika

effektivt sätt att vid mobilisering fylla linjetruppernas behof af läkare

samt staten uppenbarligen har skyldighet sörja för, att landets värnpliktiga

ungdom erhåller erforderlig läkarvård under sin kamp för fosterlandet,

finner jag häri tillräckliga skäl för att tillstyrka antagande af ett

sådant tillägg till § 34 värnpliktslagen, att värnpliktig, som aflagt medicine

kandidatexamen och fullgjort därefter följande föreskrifna propedeutiska

kurser och grundläggande tjänstgöring, skall tillhöra beväringens första

uppbåd under hela sin värnpliktstid.

Det kan icke förnekas, att genom antagande af det utaf mig nu

förordade tillägg till § 34 värnpliktslagen linjetruppernas mobiliseringsbehof

af läkare fvlles på landstormens bekostnad. Landstormens behof

i detta afseende synes dock lättare än linjetruppernas kunna blifva tillgodosedt

genom läkare, som öfverskridit värnpliktsåldern och som frivilligt

åtaga sig att utgå med landstormen, och för öfrigt kan ju enligt

§ 33 värnpliktslagen den, som är skyldig tjänstgöra vid linjetrupperna,

placeras till tjänstgöring vid landstormen, under det att däremot den,

som tillhör landstormen, icke kan placeras till tjänstgöring vid linjetrupperna.

För den händelse det af mig nu förordade tillägget till § 34 värnpliktslagen

vinner Kungl. Maj:ts och Eiksdagens gillande, torde detta

tillägg icke böra tillämpas förr än från och med år 1920. Eljest skulle

värnpliktig, som vid lagens trädande i kraft är öfverförd till landstor
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 230.

men, ånyo öfverflyttas till beväringen med åliggande för honom att

fullgöra skyldigheter, från Indika han redan befriats, såsom, förutom

krigstjänstgöringen vid linjetrupperna, mönstring i fredstid, skyldigheten

att tillhöra beväringens första uppbåd, som för personer med nu

afsedd läkanitbildning för närvarande omfattar tolf år, synes mig därför

böra ökas successivt.

Sammanfattning.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, har jag låtit uppgöra

följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen.

Härigenom förordnas, att § 34 värnpliktslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller flottan

eller vid härens eller flottans reserv under sammanlagdt minst två år,

skall efter afgången från sagda anställning, så länge han i följd af sin

värnplikt kvarstår i beväringen, tillhöra dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären eller dess

reserv under kortare tid än två år, så framt han undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsöfningar.

2. I mom. 1 ofvan nämnd värnpliktig anses hafva fullgjort den i

§ 27 föreskrifna första tjänstgöring, men är skyldig att med vederbörlig

åldersklass deltaga i repetitionsöfning.

Har den fasta anställningen vid hären eller flottan eller vid härens

eller flottans reserv uppgått till minst tre år, anses den värnpliktige

hafva fullgjort all den i § 27 föreskrifna tjänstgöring. Detsamma gäller

ock den, som, under fast anställning vid hären eller dess reserv, undergått

rekrytubildning samt deltagit i tre repetitionsöfningar, äfvensom

den, hvilken såsom värnpliktig fullgjort rekrytskola och en repetitionsöfning

samt därefter varit fast anställd under minst två år.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären

eller flottan eller vid härens eller flottans reserv, äger att såsom fullgjord

värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig det antal dagar, han varit fast

anställd.

Värnpliktig,

som tillhört

härens eller

flottans fast

anställda personal

m. in.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 230.

I hvad mån fast anställning vid krigsmakten i öfriga fall må anses

motsvara tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

3. . Den, som under minst två år varit inskrifven såsom studerande

vid universitet eller annan statens högskola eller som vid navigationsskola

aflagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistafdelning

annan examen än maskinistexamen af tredje klass, tillhör första uppbådet

under hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som aflagt medicine kandidatexamen och fullgjort därefter

följande föreskrifna propedeutiska kurser och grundläggande tjänstgöring,

tillhör första uppbådet under hela sin värnpliktstid.

Hvad i mom. 4 stadgas skall icke tillämpas förr än från och med

år 1920. För sådan i samma moment omförmäld värnpliktig, hvilken

icke år 1912 eller tidigare öfverförts till landstormen, skall dock den

tid, under hvilken han tillhör första uppbådet, utsträckas; därest han

enligt nu gällande bestämmelser skulle öfverförts till landstormen: år

1913, med ett år; år 1914, med två år; år 1915, med tre år; år 1916,

med fyra år; år 1917, med fem år; år 1918, med sex år, och år 1919,

med sju år.

Jag hemställer, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga

detta lagförslag.))

Till denna departementschefens, af statsrådets öfriga

ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall; och

skulle till Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik von Horn.

Stockholm, K. L. Beckmana boktr., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:152 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af §34 värnpliktslagen. s. 7 i texten
  2. LU 1912:54 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse af § 34 värnpliktslagen. s. 12 i texten