Sök i Ratio Lex

Angående anvisande af anslag till understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsund erstöd

1912-04-26 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:240, Angående anvisande af anslag till understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsund erstöd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

1

Nr 240.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anvisande af anslag till understödjande af sjukkassor,

som meddela moderskapsund erstödgifven Stockholms

slott den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

på extra stat för år 1913 anvisa ett förslagsanslag af 25,000

kronor att fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som

af Kungl. Maj:t bestämmas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 191 käft. (Nr 240.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Obligatorisk

moderskaps
försäkring.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I anledning af det förslag till lag angående arbetarskydd, hvilket

genom nådig proposition den 29 mars 1912 förelagts Riksdagen, hade

jag haft för afsikt att — med hufvudsaklig ledning af förslag, innehållna

i ett den 19 december 1911 afgifvet betänkande af de på grund

af Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1908 särskildt tillkallade sakkunniga

för utredning af frågan om moderskapsförsäkring — föreslå

aflåtande till Riksdagen af proposition dels om antagande af förslag till

lag om moderskapsförsäkring, dels ock om beviljande af anslag såväl

till genomförande af den i sistnämnda lagförslag ifrågasatta obligatoriska

försäkring som till understödjande af de sjukkassor, hvilka meddelade

frivillig moderskapsförsäkring.

Hufvudsyftet med berörda lagförslag om moderskapsförsäkring

var att söka möjliggöra eller underlätta genomförbarheten af de bestäm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

melser om barnsängshvila, hvilka innehållas redan i nu gällande arbetarskyddslagstiftning

och hvilka ofvannämnda förslag till lag om arbetarskydd

afser att ytterligare utvidga och skärpa. Det syntes nämligen

uppenbart, att ett i lag stadgadt förbud att använda kvinna i industriellt

arbete under viss i sammanhang med nedkomsten stående tid borde

kompletteras med föreskrifter, hvarigenom af dylikt förbud drabbad

kvinna tillförsäkrades ersättning för den arbetsförtjänst, från hvilken

hon fått afstå under den henne påtvungna hvilotiden. Visserligen måste

önskvärdheten af understöd under barnsängstiden framträda äfven för

andra kvinnor än de af arbetarskyddslagstiftningen berörda och således

krafvet på en moderskapsförsäkrings utsträckande utöfver industriarbeterskornas

krets anses äga goda skäl för sig. Men då industriarbeterskorna

på grund af gällande lags bestämmelser i detta hänseende onekligen intoge

en särställning och det äfven syntes ändamålsenligt att åt en ny

forsäkringsgren af denna art vid dess första tillämpning icke gifva ett

allt för stort giltighetsområde och därmed i afse värd grad försvåra

dess praktiska genomförande, hade lagförslaget om moderskapsförsäkring

inskränkts att gälla de kvinnor, hvilka omfattades af arbetarskyddslagstiftsningens

förbud mot arbete under viss i sammanhang med nedkomsten

stående tid. För att emellertid bereda äfven andra kvinnor

tillgång till ett understöd, analogt med det af den ifrågasatta obligatoriska

moderskapsförsäkringen utgifna moderskapsunderstödet, och sålunda

i görligaste mån vidga kretsen af dem, som komme i åtnjutande af

sådan fördel, borde samtidigt den frivilliga sjukkasseverksamheten genom

särskildt bidrag af statsmedel uppmuntras att till de kvinnliga sjukkassemedlemmarna

utgifva understöd vid barnsäng.

Mot det af de sakkunniga utarbetade förslaget till lag om obligatorisk

moderskapsförsäkring hade i till Kungl. Maj:t inkomna framställningar

åtskilliga anmärkningar riktats. Hvad i dessa anförts beträffande

vissa i lagförslaget förekommande stadganden angående försäkringsålder,

grunden för afgifternas fördelning, försäkringens förvaltning

m. in. hade vid förslagets omarbetning inom departementet före

dess remitterande till lagrådet vunnit beaktande samt föranledt åtskilliga

ändringar i syfte att minska försäkringens ekonomiska tunga för

de försäkrade, underlätta dess handhafvande för arbetsgifvarna, möjliggöra

för kvinna att kvarstå i försäkring äfven efter det hon upphört med

industriarbetet, o. s. v. I öfrigt innehöllo de nämnda framställningarna

anmärkningar, åt hvilka jag för min del funnit mig mindre benägen tillerkänna

afgörande betydelse. I allt fall hafva de otvifvelaktigt belyst de

svårigheter, som mött vid försöket att åt moderskapsförsäkringen gifva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

en lösning-, ägnad att omfattas med allmän tillfredssställelse och att med

förtroende uppbäras särskildt af de utaf försäkringen närmast berörda

kretsarna. Dessa svårigheter, för hvilka jag ingalunda varit blind, hafva

framhållits äfven af lagrådet i dess numera öfver lagförslaget afgifna afstyrkande

yttrande. Häri betonas ock i all synnerhet den mening —

hvilken äfven framträdt i vissa af de ofvan berörda till Kungl. Magt

ingifna framställningarna i ämnet — att tiden ännu icke vore inne

att hos oss införa obligatorisk moderskapsförsäkring, något som borde

ske först i sammanhang med genomförandet af obligatorisk sjukförsäkring.

Därest man emellertid ansåge skyddslagstiftningens bestämmelse

om barnsängshvila med nödvändighet redan nu kräfva vidtagandet

af åtgärder, som ekonomiskt säkerställde arbeterskan under tiden

för arbetsförbudet, syntes lagrådet den lämpligaste utvägen vara, att

staten ensam påtoge sig de utgifter, som vore förenade därmed.

Äfven jag har, i likhet med de sakkunniga, städse hållit före, att

man genom en obligatorisk sjukförsäkring, i hvilken understöd vid barnsäng

inginge såsom ett helt naturligt led, lättast löste frågan om det

råtta anordnandet af en moderskapsförsäkring. Men sedan en ny lagstiftning

till reglering åt det frivilliga sjukkasseväsendet trädt i kraft

först år 1911, syntes det vara ovisst, om man inom den närmaste framtiden

kunde nå fram till obligatorisk sjukförsäkring. Å andra sidan

har det synts mig, som om en snar lösning af moderskapsförsäkriugstrågan

för de af arbetarskyddslagstiftningen omfattade kvinnorna måste

betraktas såsom synnerligen önskvärd, af hänsyn såväl till samhällets som

till de åt frågan närmast berörda kvinnornas intresse. Särskildt beaktande

har denna synpunkt måst tillvinna sig under nuvarande förhållanden på

grund af den genom Kungl. Maj:ts förslag till lag om arbetarskydd

ifrågasatta utsträckning och skärpning af lagstiftningens föreskrift om

obligatorisk barnsängshvila för industriarbeterskor. Ätt, såsom lagrådet

förordat, ordna trågan icke genom försäkring utan genom föreskrift

om ett åt staten bekostadt understöd till hvarje i lagen afsedd kvinna, är

jag nu icke beredd att tillstyrka, icke ens såsom ett provisorium under

en öfvergångstid, enär ett dylikt system icke synts kunna så anordnas,

att ej dess understöd mer eller mindre starkt finge karaktär af fattigvård.

Då sålunda det af de sakkunniga framlagda förslaget äfven i

dess omarbetade skick mött starka invändningar, men å andra sidan

den väg, lagrådet anvisat, synes mig hafva viktiga skäl mot sig, har

jag ansett mig böra för närvarande afstå från att framlägga förslag till

obligatoriskt ordnande af moderskapsunderstöd för industriarbeterskor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Jag vill emellertid ägna den föreliggande frågan fortsatt uppmärksamhet

samt därunder äfven beakta spörsmålet om, i hvad mån utsikterna

för genomförandet af en obligatorisk sjukförsäkring i vårt land under

den närmaste framtiden kunna blifva sådana, att de motivera ett uppskof

med moderskapsförsäkringen tills dess att den kan lösas i omedelbart

sammanhang med sjukförsäkringen.

I afbidan på den definitiva lösningen af frågan om moderskapsförsäkringens

ordnande anser jag, i likhet med lagrådet, att den frivilliga

sjukkasseverksamheten bör särskildt understödjas i syfte att

förmå sjukkassorna att allt mer utveckla sitt arbete i sådan riktning,

att kvinnlig medlems sjukförsäkring kommer att omfatta jämväl moderskapsunderstöd.

På sätt jag förut omförmält har jag, äfven för det fall

att frågan om obligatorisk moderskapsförsäkring för industriarbeterskor

kommit att nu föreläggas Riksdagen, haft för afsikt att föreslå åtgärder

i det syfte lagrådet ifrågasatt, något som äfven de sakkunniga bestämdt

förordat.

e o

Då jäg nu således går att underställa Kungl. Maj:t förslag om särskilda

åtgärder till befrämjande af den frivilliga moderskapsförsäkringen

vill jag till. en början erinra om hvad de sakkunniga anfört med

afseende å frågan om de olika sätt, hvarpå denna fråga kunde tänkas

löst. Ett sådant, sätt vore, anföra de sakkunniga, att meddelandet

af moderskapsunderstöd i viss utsträckning ålades hvarje sjukkassa

såsom en skyldighet. Härigenom blefve moderskapsförsäkringen direkt

sammanförd med sjukkassornas öfriga verksamhet och denna sålunda

utvidgad i en riktning, som måste anses synnerligen lämplig och

nyttig. Härigenom blefve det också möjligt att för den frivilliga

moderskapsförsäkringens vidkommande genomföra det system, hvilket

utgjorde regel inom den obligatoriska sjukförsäkringen och hvilket

äfven synts Riksdagen vid dess behandling af ärendet vara det närmast

riktiga: nämligen att låta den af eu kvinna i sjukkassa tagna försäkringomfatta

icke blott understöd vid sjukdom i vanlig mening, utan ock

vid barnsäng. Vid en dylik, direkt till sjukkassornas öfriga verksamhet

anknuten moderskapsförsäkring syntes det vara egentligast att låta

sjukkassornas manliga medlemmar bidraga till gäldandet af kostnaderna.

Dessa kostnader skulle, med ett afsevärdt understöd af statsmedel,

bestridas genom en för ändamålet tillräcklig-, för manliga och

kvinnliga medlemmar lika stor förhöjning af den för sjukkassans med
-

Olika system

för frivillig

moderskapsförsäkring.

Sakkunnigas

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

lemmar fastställda afgiften. En dylik anordning af den frivilliga försäkringen

skulle sannolikt i de flesta fall funktionera på ett ganska

tillfredsställande sätt och torde dessutom böra betraktas såsom en

naturlig och enkel lösning af problemet samt ur dessa synpunker vara

att förorda.

Mot denna anordning reste sig emellertid, enligt de sakkunnigas

mening, viktiga praktiska betänkligheter. Det vore ett kändt förhållande,

att vårt lands sjukkassor hittills endast undantagsvis meddelat

understöd på grund af barnsäng. I de få fall, då detta skett, hade understöden

dessutom i regel varit knappt tillmätta. Orsaken härtill syntes

vara att söka i farhågor för, att meddelande af här ifrågavarande understöd

skulle afsevärdt belasta sjukkassornas ekonomi. Förhållandet torde

också säkerligen vara, att den kvinnliga medlemsstocken inom våra

sjukkassor ofta nog till stor del utgjordes af gifta kvinnor, företrädesvis

manliga medlemmars hustrur, eu omständighet som måste bidraga

till att göra den genomsnittliga fruktsamheten bland medlemmarna jämförelsevis

stor och sålunda kostnaderna för beredande af ett moderskapsuuderstöd

af mera effektiv beskaffenhet relativt höga. Sannolikt torde

äfven antalet kvinnliga sjukkassemedlemmar, tillhörande åldrar och

civilstånd, där barnsbörd hufvudsakligast förekomme, blifva jämförelsevis

betydligt, därest sjukkassorna ålades att meddela barnsängsunderstöd.

Det syntes dessutom ingalunda vara uteslutet, att ett ingripande af här

ifrågasatt art från lagstiftningens sida skulle leda till den påföljd, att

kvinnorna, särskildt de som främst vore i behof af moderskapstörsäkringen,

utestängdes från de för närvarande äfven för kvinnor afsedda

sjukkassorna. En dylik redan i och för sig beklaglig konsekvens skulle

uppenbarligen göra vissa af fördelarna med den här åsyftade försäkringen i

ej så ringa mån illusoriska. Visserligen stode för kvinnorna den utvägen

öppen att bilda uteslutande för dem afsedda sjukkassor. Men

inom dylika kassor komme gifvetvis en med sjukkasseverksamheten

kombinerad moderskapsförsäkring att draga jämförelsevis dryga kostnader,

särskildt i förhållande till kassor med både manliga och kvinnliga

medlemmar, där de manliga medlemmarnas medbetalningsskyldighet

komme att afsevärdt minska den afgiftsökning, som vore nödvändig

för bestridande af kostnaderna för en med moderskapsförsäkring

kompletterad sjukförsäkring. Öfverhufvud taget skulle ett stadgande

om männens skyldighet att bidraga till dessa kostnader, ehuru

en dylik grundsats ur rättvisans och billighetens synpunkt bestämdt

måste häfdas, vålla en ojämn belastning för medlemmarna inom olika

kassor, i det att inom kassor med endast manliga medlemmar den här

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

ifrågasätta afgiftsökningen alls ej skulle förekomma, medan dess storlek

i kassor för både män och kvinnor blefve beroende af antalet kvinnliga

medlemmar och inom blott af kvinnor bildade kassor möjligheten

åt en minskning i de för moderskapsförsäkringen utgående afgifterna

på grund af manliga medlemmars medbetalningsplikt vore utesluten.

Af antydda orsaker syntes sålunda en anordning af den frivilliga

moderskapsförsäkringen enligt det sålunda ifrågasatta systemet ej kunna

utan vidare förordas. Med utgångspunkt från grundtanken i detta

system eller moderskapsförsäkringens direkta ingående i sjukkassornas

verksamhet syntes likväl en anordning kunna träffas, hvarigenom en antaglig

lösning åt detta problem vunnes. Planen för en sådan anordning

skulle enligt de sakkunnigas uppfattning i hufvudsak vara följande.

Utgifvandet af barnsängsunderstöd skulle visserligen äfven enligt

detta system bindas vid sjukkassorna såsom eu i viss mening obligatorisk

understödsform. För att förebygga den möjliga, i det föregående

antydda ofördelaktiga verkan af att sjukkassornas manliga medlemmar

ålades att dela kostnaden för moderskapsunderstödets beredande skulle

emellertid endast de kvinnliga medlemmarna bidraga till försäkringen.

Men då de kvinnliga medlemmarna inom flertalet sjukkassor vore

fåtaliga, och de enskilda sjukkassorna på grund häraf i regel icke

vore ägnade att utgöra själfständiga organ för en frivillig moderskapsförsäkring,

skulle sjukkassorna — där de omfattade kvinnliga

medlemmar — i fråga om sin verksamhet med afseende på den frivilliga

moderskapsförsäkringen sammanföras antingen till en enda

enhet eller ock i större grupper. Hvarje sådan grupp, eventuellt

amtliga kassor, skulle hvad moderskapsförsäkringen beträffar utgöra

en ekonomisk enhet med de enskilda därunder inordnade sjukkassorna

såsom lokala organ, hvjlka hvart för sig förmedlade den

frivilliga moderskapsförsäkringen för sina medlemmar såsom en från

sjukförsäkringen ekonomiskt skild, särskild försäkring. Inom hvarje

dylik enhet borde afgifter och understöd utgå med lika belopp

för alla kvinnliga medlemmar, oberoende af hvilken klass de tillhörde.

Hela försäkringen skulle ställas under öfverinseende af en

central tillsynsmyndighet, hvilken äfven skulle träffa nödiga anordningar

för den omnämnda gruppbildningen och förmedla den erforderliga

kostnadsfördelningen kassorna emellan. Då det allmännas intresse af

den största möjliga anslutning till den frivilliga moderskapsförsäkringen

vore uppenbart, syntes goda skäl tala för, att staten iklädde

sig gäldandet af så stor del af premierna, att afgifterna för det af

den frivilliga moderskapsförsäkringen meddelade moderskapsunderstödet

s. 8 Kontrollera mot PDF

Sakkunnigas

förelag.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

komme att bestridas till hälften af statsmedel och till hälften af de

försäkrade själfva. Dessutom syntes af statsmedel böra bekostas äfven

viss ersättning åt sjukkassorna för försäkringens förvaltning, utgående

med ett belopp af exempelvis 50 öre per år och försäkrad.

Till den lösning af den frivilliga moderskapsförsäkringens problem,

som de sakkunniga sålunda framställt såsom den ändamålsenligare, fogade

de emellertid den anmärkningen, att åtskilliga betänkligheter kunde

resas mot dess genomförande, hvadan något fullständigt förslag därtill

ej heller af dem utarbetats. Utan tvifvel tarfvade nämligen denna lösning

en tämligen vidlyftig apparat och ett kräfvande administrationsarbete

af sjukkassorna, hvartill komme, att kostnadernas storlek icke kunde

med säkerhet på förhand beräknas, enär såväl försäkringsstockens omfattning

som dess på fruktsamheten inverkande sammansättning kunde

te sig helt annorlunda än som förutsatts. Denna försäkring tarfvade

dessutom för sitt möjliggörande en betydande ekonomisk uppoffring

såväl af det allmänna som af de försäkrade, hvilken uppoffring måhända

kunde synas allt för betungande i betraktande af det jämförelsevis ringa

understöd, som kunde beredas, och af den ännu på många håll ringa

insikten om moderskapsförsäkringens uppgift och betydelse. Äfven

erinrades därom, att införandet af denna nya form af sjukhjälp under

en tid, då sjukkassorna på grund af den nya sjukkasselagens genomförande

i många afseenden befunne sig i ett omdaningsskede, kunde

vara ägnadt att i viss mån öka svårigheterna för den frivilliga moderskapsförsäkringens

tillämpande. Slutligen anförde de sakkunniga också,

att denna försäkring sannolikt endast i en viss utsträckning skulle

komma de kvinnor till godo, för hvilka den vore afsedd att vara ett

stöd och en hjälp, i det att dels de minst bemedlade, dels ock de ogifta

kvinnorna endast till mindre antal kunde väntas sluta sig till försäkringen.

De sakkunniga, som sålunda icke velat till tillämpning utan vidare

förorda något af de föreslagna systemen för en frivillig moderskapsförsäkrings

anordnande och som ej heller utarbetat något förslag för

sådant ändamål, framhöllo emellertid slutligen såsom nödvändigt, att

något från det allmännas sida företoges till uppmuntran af åtgärder

i den frivilliga moderskapsförsäkringens syfte. De sakkunniga föreslogo

för sin del, att staten ville ekonomiskt understödja de sjukkassor, som

af eget initiativ infört eller framdeles kunde befinnas villiga införa

moderskapsförsäkring för sina kvinnliga medlemmar, d. v. s. utbetala

understöd vid dessa medlemmars barnsäng. Detta understöd skulle,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

enligt de sakkunnigas förslag, utgå med SO öre för hvarje dag, för

hvilken moderskapsunderstöd af kassan utbetalats. Vid beviljandet af

dylikt bidrag syntes emellertid det villkor böra fästas, att ett mot sjukhjälpen

svarande understöd af kassan utbetalades till barnsängskvinnan

under en tid af minst fyra veckor efter nedkomsten.

Efter noggrann pröfning af hvad de sakkunniga i detta ämne anfört Dei>

och granskning af de vägar för den frivilliga moderskapsförsäkringsfrågans

lösning, som af dem ifrågasatts, anser jag, att för närvarande allenast

bör ifrågakomma anvisande af ett understöd från statens sida

till de sjukkassor, som befinnas villiga att införa frivillig, till

sjukkasseverksamlieten ansluten moderskapsförsäkring för sina

kvinnliga medlemmar. Ett systematiskt anordnande af en allmän frivillig

moderskapsförsäkring stöter utan tvifvel på så stora svårigheter

både af organisatorisk och ekonomisk art, utan att samtidigt medgifva

trygghet för tillräcklig effektivitet, att man synes nödsakad att afstå från

dess genomförande. Det af mig i anslutning till de sakkunnigas förslag

angifna sättet att uppmuntra sjukkassorna att bland de åt de kvinnliga

medlemmarna tillförsäkrade förmåner upptaga jämväl understöd vid

barnsbörd torde erbjuda en lösning af den föreliggande frågan, som

sannolikt blefve af ej ringa praktisk betydelse. Vid en på antydt

sätt till den egentliga sjukförsäkringen anknuten frivillig moderskapsförsäkring

komme med mycken sannolikhet afgiften för denna att sammansmältas

med afgiften för sjukkassans öfriga verksamhet, och man

torde hafva god anledning antaga, att den sålunda uppkomna enketsafgiften

komme att göras lika för alla medlemmar, vare sig dessa bestode

blott af kvinnor eller både af män och kvinnor. I sådant fall

skulle särskild! i kassor af sistberörda slag utgiften för moderskapsförsäkringen

sannolikt i flertalet fall kunna täckas med ett jämförelsevis

ringa tillägg till den eljest utgående sjukförsäkringsafgiften.

Enligt en af de sakkunniga meddelad utredning funnos i Sverige

vid 1910 års ingång 2,449 registrerade sjukkassor med 621,411 medlemmar,

hvaraf 151,371 voro kvinnliga. Af alla dessa kassor hade

endast 28 med 4,953 medlemmar, hvaraf 2,420 kvinnliga — således ett

försvinnande procenttal af samtliga kassor — i sina stadgar upptagit en

bestämmelse, enligt hvilken barnsängsunderstöd utbetalades antingen i

samma ordning som vid sjukdom eller ock för viss tid efter nedkomsten.

Om ock sålunda dessa siffror visa ett mycket ringa intresse från

kassornas sida för tillgodoseende af det här berörda syftet, så tyda dock

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 191 höft. (Nr 240.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

en del nyare fakta på en vaknande insikt hos den svenska sjukkasserörelsen

om moderskapsförsäkringens betydelse. I sitt med anledning

af de sakkunnigas betänkande afgifna utlåtande meddelar kommerskollegium

åtskilliga uppgifter, som synts mig i detta sammanhang vara

förtjänta af särskild uppmärksamhet. Af en af ämbetsverket verkställd

undersökning, huruvida någon ändring beträffande sjukkassornas förhållande

till beviljandet af barnsängsunderstöd inträdt i och med öfvergången

till 1910 års sjukkasselagstiftning, framgår, att af de sammanlagdt

247 sjukkassor med tillhopa omkr. 250,000 medlemmar, som vid

1911 års slut voro registrerade enligt nya sjukkasselagen, inalles 50

med ett medlemsantal af omkr. 124,000 i sina stadgar upptagit särskilda

bestämmelser om understöd vid barnsbörd. 4 kassor med 48,000

medlemmar lämnade understöd vid barnsbörd enligt samma grunder

som vid sjukdom. 8 kassor med 24,000 medlemmar lämnade understöd

på samma sätt som vid sjukdom, men tillämpade olika väntetidsbestämmelser;

6 kassor fordrade sålunda en väntetid af 9 månader, 1 kassa

10 månader och slutligen 1 kassa 12 månader. 6 kassor med 9,000

medlemmar lämnade sjukhjälp äfven vid barnsbörd, ehuru ej i samma

omfattning som vid verkliga sjukdomar; 2 af dessa kassor lämnade som

understöd vid barnsbörd 15 kronor samt därutöfver, i förekommande

fall, sjukhjälp efter 14 dagar från förlossningen, 1 kassa lämnade 10

kronor och därutöfver sjukhjälp från 10:de dagen, 2 kassor utbetalade

vid barnsbörd 14 dagars understöd och 1 kassa 15 dagars understöd.

Slutligen foreskrefvo 32 kassor med 43,000 medlemmar vid barnsbörd

en längre tids väntan på understöds erhållande än den vid sjukdom förekommande.

I 1 kassa utgjorde sålunda den tid från barnsbörden, för

hvilken sjukhjälp ej utgingo, 1 dag, i 4 kassor 6 dagar, i 2 kassor 8

dagar, i 7 kassor 9 dagar, i 4 kassor 10 dagar, i 2 kassor 13 dagar,

i 11 kassor 14 dagar och i 1 kassa 15 dagar. Härtill anmärker kommerskollegium

emellertid med rätta, att det understöd, som denna sistnämnda

grupp kassor lämnade, icke kunde betraktas såsom barnsängsunderstöd

i detta ords egentliga bemärkelse.

Den åberopade utredningen synes mig otvetydigt gifva vid handen,

att inom sjukkasserörelsen under sista tiden en växande uppmärksamhet

ägnats åt den i stort sedt nya gren af sjukkasseverksamheten, som

meddelandet af barnsängsunderstöd åt kvinnliga medlemmar innebär.

Denna omständighet torde ytterligare tala till förmån för särskilda åtgärders

vidtagande från statens sida till uppmuntran af en verksamhet,

som för kassorna innebär en utgift utöfver de sedvanliga ordinarie utgifterna

till ernående af ett syfte, som är af stort samhälleligt intresse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 240.

Ett dylikt understödjande med statsmedel torde äfven kunna beräknas

utöfva den verkan, att kassornas intresse för denna gren af arbetet än

AÖdare väckes och stegras och sålunda den frivilliga moderskapsförsäkringen

med framgång bryter sig väg inom sjukkasserörelsen.

Vid valet af de grunder, enligt livilka statsbidraget skulle utgöras

vid den nu angifna arten af frivillig moderskapsförsäkring, synas mig

i hufvudsak följande olika anordningar kunna tagas under öfvervägande.

Det kunde sålunda bestämmas, att statsbidraget utginge antingen med

visst belopp för hvarje kvinnlig medlem i sjukkassa, som utbetalar

barnsängsunderstöd, eller med viss summa för hvarje understödd barnsäng

eller ock i visst förhållande till beloppet af det af kassan utbetalta

barnsängsunderstöd eller slutligen med visst belopp för hvarje

dag, för hvilken sådant understöd utgifvits. Af dessa olika tillvägagångssätt

hafva de sakkunniga förordat det sistnämnda och äfven mig

synes detta vara det system, hvars tillämpning här i första rummet bör

ifrågasättas. Hvarken ett med fixt belopp per barnsäng eller ett med

viss summa för hvarje kvinnlig kassamedlem utgående bidrag kan anses

vara tillräckligt smidigt anpassadt, efter den verkliga storleken af den

utgift för sjukkassan, för hvars utgörande statsunderstödet skall bereda

lättnad. I detta afseende erbjuda de båda öfriga nyss antydda bidragssystemen

afsevärda fördelar. Låter man statsbidraget utgå i visst förhållande

till det af kassan utbetalta barnsängsunderstödets belopp, har

detta bidrag visserligen satts i direkt proportion till kassans verkliga

utgift för här afsedda ändamål. Men systemet lider af de olägenheterna,

att det dels kan leda till en i många fall olämplig premiering af kassor

med högt understöd och dels minskar möjligheten att på förhand någorlunda

exakt beräkna ett efter sådan grund utgående statsbidrags storlek.

Dessa olägenheter vidlåda ej — åtminstone icke i samma mån den

form för statsunderstödets utgörande, erdigt hvilken detta skulle utgå

med visst belopp för hvarje dag, för hvilken kassan utbetalar moderskapsunderstöd

åt kvinnlig medlem. Och äfven om detta system gäller,

att det låter statsbidraget anpassa sig efter storleken af kassans utgift

för den här åsyftade verksamheten. På samma gång som eu dylik

beräkningsgrund sålunda med tillräcklig smidighet lämpar sig efter

växlande förhållanden inom sjukkassorna, är den ägnad att uppmuntra

sjukkassorna att göra moderskapsunderstödet etfektivt, enär enligt densamma

statsbidragets storlek är satt i direkt förhållande till det antal

dagar, för hvilket moderskapsunderstödet utgår. Den vid detta system

Grunderna för

statsbidraget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Statsbidragets

storlek

samt villkoren

för dess

utgifvande.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

tillämpade principen är icke häller någon nyhet för den af staten på

här ifrågavarande område tidigare utöfvade verksamheten. Enligt de

föreskrifter, som gälla för utbetalandet af statsbidrag till de enligt

1910 års sjukkasselag registrerade sjukkassor, utgår nämligen viss del

af bidraget i förhållande till det antal sjukdagar, för hvilka kassan

utbetalat kontant sjukhjälp. En bestämmelse, enligt hvilken beloppet

af det statsbidrag, som skulle utgifvas för understödjande af den frivilliga

moderskapsförsäkringen, föreskrefves skola utgå i proportion

till antalet åt de dagar, för hvilka kassan utgifvit barnsängsunderstöd,

skulle sålunda komma att nära ansluta sig till eu ifråga om statens

befrämjande af sjukkasserörelsen redan tillämpad grundsats.

De sakkunnigas förslag i bär berörda afseende innebär vidare, att

statsbidragets belopp skulle bestämmas till 50 öre per understödsdag

samt att vid dess utbetalande skulle fästas det villkor, att moderskapsunderstödet

utginge med minst sjukhjälpens hela belopp och ej under

kortare tid än fyra veckor. Slutligen skulle endast de enligt 1910 års

lag registrerade kassor komma i åtnjutande af bidraget.

Ifråga om hvad de sakkunniga sålunda föreslagit hyser jag i ett par

afseenden en i någon mån afvikande uppfattning. Hvad beträffar de villkor,

som föreslagits skola bestämmas angående kassans meddelande af moderskapsunderstöd,

är jag visserligen enig med de sakkunniga såtillvida,

att åt ven jag håller före, att detta understöd bör utgå med minst samma

belopp som sjukhjälpen. Däremot synes mig ett. ovillkorligt fastställande

af moderskapsunderstödstiden till ett minimum af fyra veckor innebära

en föreskrift af allt för stor stränghet. Förvisso är det synnerligen

önskvärdt att genom den frivilliga moderskapsförsäkringen söka

ernå trygghet för att kvinnan bereder sig hvila och vård under en

någorlunda tillräcklig tid efter nedkomsten. Därför bör ock något

villkor till uppnående af detta ändamål knytas vid statens ekonomiska

medverkan på här berörda område. Men med den utvecklingsståndpunkt,

på hvilken denna gren af sjukkassornas verksamhet ännu befinner

sig i vårt land, synas mig goda skäl tala för att till eu början

låta ifrågavarande villkor afse en kortare tid än den af de sakkunniga

ifrågasatta, torde denna böra sättas till fjorton dagar. Enligt de

sakkunnigas utredning rörande stadgebestämmelser af ifrågavarande

art i de vid 1910 års ingång registrerade sjukkassor förekom icke

hos någon kassa moderskapsunderstöd för längre tid än 14 dagar efter förlossningen.

Af kommerskoilegii i det föregående af mig åberopade mot
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.0.

svarande undersökning ifra ga om de e n 11t 1910 ars sjukkassekrg^ reg''1**

strerade kassorna framgår, att nämnda understödstid var högst 15 dagar (en

kassa). I de fall, där moderskapsunderstöd af kassorna utbetalats enligt

samma grunder som vid sjukdom, torde understödstiden i regel ej heller —

såvida . ej verklig sjukdom tillstöter, hvilket är en helt annan sak —

öfverstiga två veckor, efter hvilkas förlopp barnsängskvinnan i normala

fall torde lämna sängen och hennes befinnande vara sådant, att

kassans understöd ej vidare kan påräknas. Jag erinrar till belysande

af det sannolika i detta antagande därom, att enligt de sakkunnigas

utredning medelantalet »sjukdagar» för de å rikets barnbördshus

vårdade patienter uppgick till högst 12 och lägst 9 samt i genomsnitt

för samtliga barnbördshus utgjorde 10 dagar.

Genom ett sänkande af den ovillkorliga understödstidens minimum

till fjorton dagar skulle sålunda den praxis följas som för närvarande

inom åtskilliga kassor tillämpas. Ett förslag i sådan riktning synes

mig också böra förordas.

Emellertid torde å andra sidan böra fastslås en maximitid, för hvilken

statsunderstödet skall utgå. I annat fall skulle bestämmelsen om

statsbidrag lätt kunna — särskilt om detta sättes så pass högt som

jag ämnar föreslå — leda till missbruk. Det har synts mig lämpligt att

sätta denna maximitid till 42 dagar, d. v. s. den tid, hvilken i det förslagtill

arbetarskydd, som i nådig proposition förelagts innevarande Riksdag,

fastställts såsom maximum för de af lagförslaget berörda arbeterskornas

barnsängshvila. Gifvetvis vore det synnerligen önskvärd!,, att understödstiden

i allmänhet komme att förlängas utöfver dess föreslagna

minsta mått samt särskild! att den för nämnda arbeterskor såsom regel

fastställdes till 42 dagar. Vid ett öfvervägande af lämpligheten utaf

att föreslå särskilda bestämmelser för detta i och för sig synnerligen

beaktansvärda syftes vinnande — exempelvis geuom utgifvande af förnöjdt

statsbidrag då åt industriarbeterskor lämnades moderskapsunderstöd

under sex veckor ■—- har jag emellertid af hufvudsakligen praktiska

skäl funnit mig böra för närvarande afstå från försök till dess förverkligande.

Öfverhufvud synes mig först någon erfarenhet rörande verkan

af hela det här ifrågasatta nya ledet i statens understödjande af sjukkasseverksamheten

böra inhämtas, innan man skrider till dess fortsatta

utbyggande.

Om det sålunda beträffande föreskrifter angående understödstidens

längd synts mig lämpligt förorda en begränsning såväl nedåt som

uppåt af den af de sakkunniga föreslagna tiden, så torde beträffande

villkoren för det ifrågavarande statsbidragets åtnjutande ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 240.

dylikt böra uppställas, hvilket ej af de sakkunniga närmare berörts.

I länder med obligatorisk sjukförsäkring, där understöd vid barnsäng

är en de obligatoriskt sjukförsäkrade kvinnorna utan undantag tillerkänd

förmån, plägar oftast den bestämmelsen gälla, att kvinna för

ernående af rätt till dylikt understöd skall hafva varit försäkrad under

en viss tid före nedkomsten, s. k. väntetid. Ändamålet med ett sådant

stadgande är gifvetvis att förebygga, att kvinna i framskridet hafvandetillstånd

skall kunna bereda sig inträde i försäkringen hufvudsakligen

för att komma i åtnjutande af dess vid barnsäng utgående understöd. Eu

anordning till undvikande af det förfarande man sålunda velat förekomma,

synes mig böra träffas äfven vid den frivilliga moderskaps försäkringen, i all

synnerhet som inträdet och utträdet ur de frivilliga sjukkassorna icke är

bundet vid den förutsättning i öfrigt — sysselsättning i visst yrke eller

industriellt företag — som ifråga om den obligatoriska försäkringen städse

är gällande och faran för missbruk alltså är ej obetydligt större än vid denna.

Såsom villkor för statens understödjande af de frivilliga sjukkassornas nu

ifrågavarande verksamhet torde en bestämmelse om en viss väntetid

för rätten till moderskapsunderstödets åtnjutande i hvarje fall vara väl

motiverad, icke minst därför, att då det ifrågasatta statsbidraget komme

att utgöra en väsentlig del af kassans utgift för det berörda understödet

kassans eget intresse af att föreskrifva villkor af nu nämnda art

ofta måhända blefve mindre starkt framträdande. Väntetidens längd

har jag funnit lämpligen böra fixeras till nio månader, en tid som

också för häri berörda syfte i regel föreskrifvits inom de enligt nya

sjukkasselagen registrerade sjukkassor, hvilka i sina stadgar upptagit

bestämmelser om utbetalande af barnsängsunderstöd, såsom framgår af

en af mig för ändamålet föranstaltad undersökning, hvars resultat sammanställts

i eu å sid. 18 här nedan införd tablå.

Med afseende på karakfären af det understöd, hvarom här är fråga,

synas de sakkunniga hafva förutsatt, att det bort likställas med den af

sjukkassorna utgifna kontanta sjukhjälpen och att barnsäng således enligt

1910 års sjukkasselag vore att betrakta som sjukdom. Denna uppfattning

synes emellertid strida emot nämnda lag. Såsom jag nyss anfört,

finnes ett flertal kassor, hvilka för rätten till åtnjutande af barnsängsunderstöd

föreskrifvit eu väntetid af minst nio månader. Enligt 17 §

nya sjukkasselagen får sjukkassa för erhållande af sjukhjälp emellertid

ej stadga längre väntetid än 120 dagar, hvadan tillsyningsmyndigheten

öfver sjukkasseväsendet i riket, som beviljat registrering för nyssnämnda

kassor, synbarligen betraktat de i deras stadgar innehållna bestämmelser

om understöd vid barnsäng såsom gällande en understödsform,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24.0.

hvilken ej vore att likställa med sjukhjälp. Härför talar ock ytterligare

den omständigheten, att, såsom jag äfven i det föregående anmärkt,

enligt 1910 års sjukkasselag registrerats åtskilliga kassor, livilka

föreskritvit, att sjukhjälp vid barnsäng utgår först fr. o. m. åttonde

dagen eller senare efter barnsbörden, ehuru i 15 § 7 mom. af åberopade

lag bestämmes, att, där ej enligt stadgarna anmälan om sjukdomsfallet

är villkor för erhållande af kontant sjukhjälp, denna skall gifvas sist

från och med sjunde dagen efter sjukdomens början.

Af det anförda framgår sålunda, att barnsäng ej torde få anses

såsom sjukdom enligt 1910 års lag och att moderskapsunderstödet således

är att betrakta såsom en särskild understödsform, hvilken sjukkassorna

äro berättigade att förena med sin egentliga sjukhjälpsverksamhet.

Sjukkasselagens 2 § förbjuder allenast sådan verksamhet, som

uppenbarligen är främmande för kassas egentliga ändamål, hvilket alls

ej kan anses vara fallet med understöd vid barnsäng.

Häraf följer äfven att villkor för statens understödjande af denna

verksamhet kunna utfärdas vid sidan af sjukkasselagens stadgande i

öfrigt och sålunda innehålla föreskrifter af annan innebörd än den, som

gäller för kassornas utgifvande af sjukhjälp. Dessutom torde böra uppmärksammas,

att det statsbidrag, som jämlikt kungörelsen den 4 juli

1910 fastställts skola utgå till de enligt nya sjukkasselagen registrerade

kassor för hvarje sjukdag, för hvilken kassa utgifvit kontant sjukhjälp,

icke kan ifrågasättas utgå för de dagar, för hvilka kassa utbetalat moderskapsunderstöd.

Med afseende på det belopp, med hvilket här berörda statsbidrag

skall utgå, finner jag det nödvändigt, att detta sättes så högt, att dess

erhållande kan för kassorna utgöra eu verklig ekonomisk hjälp. Af

sådan anledning synes mig någon nedprutning i den af de sakkunniga

föreslagna summan af 50 öre för understödsdag ej böra ifrågasättas.

Det torde emellertid vara lämpligt, att staten äfven bidrager till sjukkassornas

kostnader för att bereda barnsängskvinna fri vård af barnmorska

och läkare, fria läkemedel o. s. v., liksom staten vid sjukdom

lämnar dylikt bidrag till de enligt 1910 års lag registrerade kassor.

I nu förevarande fall synes mig det angifna syftet enklast kunna nås

genom någon förhöjning af det af de sakkunniga ifrågasatta statsbidraget,

och har jag af sådan anledning velat föreslå att detta må utgå

med 60 öre för hvarje dag, för hvilken kassa utgifver moderskapsunderstöd

till sjukhjälpsförsäkrad kvinnlig medlem.

Hur önskvärdt det än vore att vid genomförandet af den mig här

förordade anordningen omedelbart söka gifva den en så vidsträckt tillämp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 240.

ning som möjligt och i sådant syfte låta äfven de enligt 1891 års sjukkasselag

registrerade sjukkassor komma i åtnjutande af det föreslagna

statsunderstödet, så finner jag, i likhet med de sakkunniga, att eu sådan

bestämmelse skulle möta allvarsamma praktiska olägenheter, framför

allt därför, att dessa kassor icke äro underkastade den kontroll från

en öfverordnad myndighets sida, som är införd ifråga om de enligt 1910

års sjukkasselag registrerade kassorna.

Om ock sålunda statens ekonomiska medverkan för den frivilliga

moderskapsförsäkringens genomförande måste begränsas till att afse de

enligt den nya sjukkasselagstiftningen verksamma sjukkassorna, så torde

detta emellertid icke komma att innebära uågon mera afsevärd begränsning

af de föreslagna åtgärdernas tillämpningsområde, enär den

hittillsvarande erfarenheten gifver vid handen, att sjukkassornas anslutning

till 1910 års lag fortskrider raskt, och i följd däraf sannolikt

flertalet af de kassor, som för närvarande utgifva barnsängsunderstöd

till sina kvinnliga medlemmar, inom kort skola återfinnas bland de enligt

denna lag registrerade sjukkassor.

På grund af hvad sålunda anförts, synes de villkor och grunder

som böra gälla för statens understödjande af de sjukkassor, hvilka utbetala

moderskapsunderstöd åt sina kvinnliga medlemmar, kunna angifvas

såsom hufvudsakligen följande:

att kassan blifvit registrerad enligt lagen om sjukkassor den 4

juli 1910;

att dels sjukhjälpsförsäkrad kvinna skall i händelse af barnsbörd

för.viss med barnsbörden sammanhängande tid, ej understigande fjorton

dagar, erhålla moderskapsunderstöd i form af antingen visst penningbelopp,

ej understigande 90 öre för hvarje dag, eller ock vård å

förlossningsanstalt, dels ock för rätt till erhållande åt moderskapsunderstöd

skall fordras, att kvinna omedelbart före barnsbörden varit sjukhjälpsförsäkrad

i kassan under oafbrutet minst 270 dagar;

att kassan icke vid sin ansökan om erhållande af här ifrågavarande

statsbidrag uppsåtligen eller af vårdslöshet meddelat oriktiga uppgifter;

samt att sådan kassa, som nu nämnts, må kunna tilldelas 60 öre

för hvarje dag, för hvilken under nästföregående år eller den del däraf,

kassan varit registrerad enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910,

moderskapsunderstöd till sjukhjälpsförsäkrad medlem utgått, dock högst

för 42 dagar för hvarje barnsäng och ej för medlem, hvilken tillförsäkrats

kontant moderskapsunderstöd eller kontant sjuklijälp, öfverstigande

4 kronor per dag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

En beräkning af den utgift för statsverket, som ett understödjande

från statens sida i bär ifrågasatt omfattning af den frivilliga moderskapsförsäkringen

skulle medföra, erbjuder åtskilliga svårigheter. I sitt

betänkande beräknade de för utredning af frågan om moderskapsförsäkring

tillkallade sakkunniga statens årliga utgift för här berörda ändamål

under den närmaste framtiden till högst 15,000 kr.

De sakkunniga hade vid sina beräkningar utgått å ena sidan från

den omfattning, i hvilken barnsängsunderstöd meddelats inom de vid

1910 års ingång registrerade kassor samt å andra sidan från att statsbidraget

skulle utgifvas för en understödstid af minst 4 och högst 6

veckor. Dessa båda förutsättningar för beräkningarna synas mig

tarfva en revision med hänsyn dels till den numera vunna kännedomen

om, i hvilken utsträckning moderskapsunderstöd utgifves af de

enligt 1910 års lag registrerade sjukkassor, till hvilka det ifrågasatta

statsbidraget ju skulle utgå, dels ock till den omständigheten, att understödstidens

minimum föreslagits skola begränsas till fjorton dagar. Jag

har tidigare meddelat resultatet af den utredning rörande bestämmelser

angående moderskapsunderstöd i stadgarna för de enligt 1910 års lag

registrerade sjukkassorna, för hvilken kommerskollegium redogjort i sitt

utlåtande med anledning af de sakkunnigas betänkande. Då denna

utredning emellertid ej angifver antalet kvinnliga medlemmar inom

ifrågavarande kassor, har jag låtit verkställa en komplettering af undersökningen

i detta hänseende och på grundval häraf låtit utarbeta följande

tablå, innefattande vissa uppgifter rörande de vid slutet af

år 1911 enligt nya sjukkasselagen registrerade sjukkassor, som utbetala

barnsängsunderstöd antingen enligt samma grunder som vid sjukdom

eller under viss tid omedelbart efter nedkomsten.

Statsverkets

utgift för den

frivilliga

inoderskapsförsäkringen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 191 käft. (Nr 240.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

-

Antal medlemmar

Sjukhjälp såsom

rid 1911 års ingång

vid sjukdom

1

under

nedan-

stående

antal

dagar

efter

Vid

barnsäng

Kassans namn.

Ort.

utan

särskild

utbetald

rund

Väntetid.

Anmärkningar.

Män.

Kvinnor.

tids-

begräns-

summa.

ning?

förloss-

ningen.

Kr.

Män.

»Enighet ger styrka» sbk..........

Stockholm.

9,448

6,396

Ja

—

—

9

Sbk. sällskapet »Vänskapen» ...

»

517

672

Ja

—

—

9

Sbk. D. G. V........................

»

946

1,100

Ja

—

—

9

Södra spårvägspers. sbk..........

»

184

—

Ja

—

—

9

Västermalms sbk...................

»

429

135

Ja

—

—

9

Sbh.-k. De förenade i Sthlm......

»

924

784

Ja

—

—

12

För. Vänfast, sbk...................

»

3,678

3,288

Ja

—

—

9

Vänskapsförbundets sbk..........

»

917

—

Ja

—

—

9

Sy. postmannaförb. sbk.............

Sbk. sällsk. Arbete och, bjälp-

»

746

76

Ja

9

sambet ............................

»

1,129

946

Ja

—

—

9

Andra bundraför-.s sbh.-k..........

Linköping.

503

335

—

14

—

—

f Sjukhjälpen utbetalas

1 såvida kvinnan af-

Nykterhetsfolkets sbk.............

Karlskrona.

31,633

15,408

—

14

—

—

Broby sbb.-k.........................

Brohy.

56

32

—

14

—

—

i liåller sig från ar-

1,517

331

15

J bete samt anlitar

»Malmö Trygg» sbh.-k.............

Malmö.

—

—

9

I barnmorska.

1 Familjeför. S:t Anna sbk..........

Sbk. Solid i Lund ..................

M

Lund.

361

2,033

161

398

—

14

10

9

9

1

jSjukhjälp med 1.25

1 per dag.

j Handtv.- och industriarb. slik....

Göteborg.

145

—

—

14

—

—

Sbk. »Vasa»...........................

»

106

—

Ja

—

—

—

j Kvinnornas själfhjälps sbk.......

»

—

184

Ja

—

—

—

j Bunkeflo sbk. ........................

Bunkeflo.

294

20

—

—

15

9

Edshults sbk.........................

Edshult.

70

19

—

25

—

—

Endast till gift kvinna.

Summa

—

55.630

| 30,285

— 1 —

—

1 -

Af de i denna tablå anförda siffror framgår, att — om de ofvan

angifna villkoren för kassas rätt att erhålla bidrag af statsmedel för

utgifvet moderskapsunderstöd förverkligades — sannolikt flertalet af

de i tablån upptagna kassorna i ett eller annat hänseende måste träffa

särskilda förfoganden för att komma i åtnjutande af det nu ifrågasatta

statsbidraget. Visserligen synes man böra förutsätta, att dylika

beslut inom ett ej obetydligt antal af dessa kassor komma att fattas

redan under år 1912 och således rätten för dylika kassor att uppbära

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 240.

statsbidrag för moderskapsförsäkringen inträder under nämnda år, men

i hvarje fall kan äfven till dessa kassor sådant statsunderstöd utgå

endast för eu kortare del af året. Förslagsvis må antagas, att af de

30,285 kvinnor, hvilka vid 1911 års ingång voro medlemmar af de i

tablån upptagna kassor, omkring 20,000 under år 1912 komma att

tillhöra kassör, som blifva berättigade till statsbidrag. Sannolikt inträdde

denna rätt för dem emellertid tidigast under senare hälften af

året, hvadan sålunda det för år 1912 utgående ifrågavarande statsbidraget

till de här berörda kassorna icke torde böra beräknas afse

större kvinnligt medlemsantal än 10,000 för år. Emellertid kan det

förutsättas att — frånsedt den medlemsökning som nu åberopade

kassor säkerligen erhållit sedan 1911 års ingång — åtskilliga bland

de kassor, hvilka under år 1912 registrerats eller komma att registreras

enligt nya sjukkasselagen, i sina stadgar skola upptaga sådana

bestämmelser, som berättiga dem till understöd äfven för meddelandet

af moderskapsförsäkring. Af sådan anledning synes det antal kvinnliga

medlemmar, hvarpå beräkningarna rörande statverkets utgift för

understödjande af nämnda verksamhets utöfvande under år 1912 skola

stödjas, höra höjas till 15,000. Beräknas den sannolika barnbördsfrekvensen

hos dessa kvinnor till 150 %o, en siffra, som de sakkunniga,

ehuru med åtskilliga reservationer, lagt till grund för sina kalkyler på

hithörande område och som af dem utförligt motiverats, blefve sålunda

antalet af de kvinnor, som under år 1912 komme att understödjas på

grund af moderskapsförsäkringen, 2,250. Under förutsättning att understödstiden

i regel ej komme att öfverstiga 14 dagar, ett antagande,

som jag på g-rund af tidigare angifna skäl "finner mycket sannolikt, och

att statens bidrag sålunda utginge med 8 kronor 40 öre för hvarje

barnsäng, skulle statsverkets utgift under år 1913 för den frivilliga

moderskapsförsäkringens understödjande uppgå till 18,900 kronor.

Gifvetvis är det emellertid omöjligt att med någon bestämdhet garantera

den angifna summans exakthet, hvarför jag anser, att ett anslag

af 25,000 kronor för år 1913 till ifrågavarande ändamål bör äskas af

Riksdagen, att å extra stat utgå såsom förslagsanslag till sjukassor,

som bereda moderskapsunderstöd.

Beviljandet af understöd från ifrågavarande anslag bör tillkomma

den tillsynsmyndighet, som enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910

inrättats för handhafvandet af tillsyn öfver sjukkasseväsendet i riket,

och anslaget i öfrigt förvaltas på samma sätt som det ordinarie anslaget

till sjukkasse verksamhetens befrämjande. Inrättandet af nya tjänster

vid tillsynsmyndigheten för handhafvandet af nu berörda åligganden

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departementschefens

hemställan.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

torde icke erfordras. De anslag till extra arbetskrafter, som föreslagits

upptagna i staten för socialstyrelsen, till hvilken, enligt hvad af Kungl.

Maj:ts proposition om anslag till upprättandet af en socialstyrelse framgår,

förutnämnda tillsynsmyndighetet skulle öfverflyttas, torde medgifva

vinnandet af den förstärkning i arbetskrafterna hos tillsynsmyndigheten,

som för ifrågavarande anslags handhafvande och fördelande

möjligen kan påkallas.

Beträffande anskaffandet af medel till denna utgift torde jag få

hänvisa till hvad statsrådet och chefen för finansdepartementet yttrat

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12 april 1912 vid behandlingen

af frågan om understöd åt rederiaktiebolaget Transatlantic.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen:

att för understödjande af sjukkassor, som meddela

moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1913

anvisa ett förslagsanslag af 25,000 kronor att fördelas

i enlighet med de grunder och på de villkor,

som af Kungl. Maj:t bestämmas.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall och förordnade,

att proposition härom skulle till Riksdagen

aflåtas af innehåll bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Solve Berger.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:257 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande af anslag till understödjande af sjukkassor, som meddela moderskapsunderstö s. 4 i texten
  2. 1SärU 1912:9 Särskilda utskottets Nr 1 tillåtande Nr 9 s. 1 i texten