Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk lönereglering för bergmästarna

1912-04-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:242, Angående provisorisk lönereglering för bergmästarna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

1

Ä:o 242.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående provisorisk

lönereglering för bergmästarna; gifven Stockholms slott

den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för beredande af provisorisk lönereglering för bergmästarna i

enlighet med de i nämnda protokoll tillstyrkta grunder och på däri förordade

villkor å extra stat under sjunde hufvudtiteln för år 1913 bevilja

ett förslagsanslag af 11,150 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 193 höft. (Nr 242.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

Utdrag ur statsrådsprotokollet öfver finansärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvard,

Statsråden: Petersson,

Schötte,

Berg,

Bergström,

friherre ADELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

härefter:

I underdånig skrifvelse den 22 oktober 1909 väckte den s. k.

kommerskollegiikommittén eller den af Kungl. Magt den 13 november

1908 tillsatta kommittén med uppdrag att afgifva förslag till lönereglering

för kommerskollegium m. m. fråga om provisorisk lönereglering

för nämnda ämbetsverk.

I samband med underdånig föredragning den 14 januari 1910 af

kommitténs berörda framställning, därvid dåvarande chefen för finansdepartementet

tillstyrkte densamma utom i fråga om vissa af ämbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 242.

verkets extra befattningar, anmälde departementschefen väckta frågor

om provisorisk aflöningsförbättring jämväl för bergmästare och yrkesinspektörer.

Förslagen härom voro framställda i det förra afseendet af

kommerskollegiikommittén och i det senare af kommerskollegium. Departementschefen

anförde därvid, att, huru önskvärdt det otvifvelaktigt

än vore att äfven kunna tillmötesgå nämnda framställningar, han vore

likväl icke för det dåvarande beredd därtill.

I sådant afseende yttrade han hufvudsakligen följande.

Utom det att befattningarna såsom bergmästare och yrkesinspektörer

folie utom de centrala ämbetsverken och saknade i afseende å

ställning och löneförmåner motsvarighet inom nämnda ämbetsverk, vore

befattningarna ej heller jämförbara med andra redan nyreglerade tjänster.

Under sådana förhållanden förefunnes ej heller någon fullt giltig anledning

att vid en provisorisk lönereglering af de utom centrala myndigheter

fallande tjänster stanna vid omförmälda grupper. Äfven andra

kategorier tjänstemän, som ännu icke varit föremål för ny lönereglering,

kunde med skäl af ungefärligen samma styrka som bergmästare och

yrkesinspektörer påfordra att komma i åtnjutande af löneförbättring.

I enlighet med departementschefens af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda tillstyrkan hemställde Kungl. Maj:t därför hos 1910 års

Riksdag i anledning af förenämnda framställningar allenast om provisorisk

lönereglering för vissa befattningshafvare i kommers kollegium, hvilken

hemställan jämväl vann Riksdagens bifall.

I underdånig skrifvelse den 18 november 1911 har nu kommerskollegiikommittén

förnyat sin framställning om provisorisk lönereglering

för bergmästarna. Öfver framställningen har kommerskollegium den 8

december 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid

tillstyrkt densamma.

Innan jag går att närmare redogöra för innehållet i kommitténs

. berörda underdåniga skrifvelse, tillåter jag mig erinra, hurusom enligt

den af 1885 års Riksdag fastställda aflöningsstaten för bergmästarna i

riket dessa till antalet utgöra sex med en aflöning af 4,000 kronor,

däraf 2,500 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar jämte

två ålderstillägg å lönen, hvardera å 500 kronor efter resp. fem och

tio år. Härförutom åtnjuta bergmästarna s. k. extra lönetillägg enligt

vanliga grunder, för närvarande växlande mellan 480 och 675 kronor.

Af berörda sex bergmästarebefattningar innehafvas fem på grund af fullmakt,

hvaremot den sjätte, i afvaktan på att frågan om förändrad organisation

af bergsstaten blifvit afgjord, uppehälles tillsvidare genom förordnande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kommertkollegiikommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

I sin underdåniga skrifvelse den 18 november 1911 framhåller

kommerskollegiikommittén till en början, att vissa omständigheter numera

förelåge, som enligt kommitténs uppfattning ställde frågan om

lönereglering för förutnämnda tjänstemannakårer i ett väsentligt förändradt

läge. Kommittén anför härom i nämnda skrifvelse, att den af

Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatta s. k. yrkesfarekommittén den

9 december 1909 afgifvit betänkande och förslag, öfver hvilka kommerskollegium,

efter hörande af vederbörande myndigheter och korporationer,

den 22 juni 1911 till Kungl. Magt inkommit med underdånigt utlåtande.

Yrkesfarekommitténs förslag, hviiket kommerskollegium i hufvudsak förordat,

innebure bland annat en väsentlig utsträckning af skyddslagstiftningens

tillämpningsområde och förutsatte en långt mera effektiv och

ingående inspektionsverksamhet än hvad hittills varit fallet. Med hänsyn

till de ökade kraf, som sålunda skulle ställas på inspektionstjänsten,

hade kommittén bland annat föreslagit, att vrkesinspektörernas antal

väsentligt skulle ökas, att de skulle uppföras å ordinarie stat samt att

deras begynnelseaflöning skulle höjas från 5,000 till 6,000 kronor.

Med afseende å bergmästare (och grulingenjörer) föresloge yrkesfarekommittén,

att de framgent som hittills skulle öfva den i författningarna

afsedda tillsynen på de arbetsområden, där de ägde speciell

sakkunskap, nämligen å bearbetning af inmutningsbara fyndigheter och

stenkolsfyndigheter samt annat bergverksarbete, som helt eller delvis

bedrefves under jord. Vidare hade berörda kommitté ansett lämpligt

att, till utnyttjande af bergmästarnas inspektionsbesök, äfven låta dem

ägna uppsikt åt de utvunna produkternas upp- och framforsling, dessas

invid fyndorten försiggående skrädning, anrikning och brikettering samt

därstädes belägna, för driftens upprätthållande afsedda verk och inrättningar.

Till sådana verk och anläggningar vore, enligt yrkesfarekommitténs

åsikt, att räkna ej blott anläggningar för vattenuppfordring och

ventilation, utan äfven t. ex. reparationsverkstäder för maskiner och

redskap, som användes vid brytningen. Genom kommitténs lagförslag,

som äfven i denna del blifvit af kommerskollegium i hufvudsak tillstyrkt,

utsträcktes sålunda bergsstatens tillsyn på det sätt, att densamma,

från att gälla endast bearbetning af inmutningsbara fyndigheter och

stenkolslyndigheter, utvidgades till att omfatta allt slags bergverksarbete

under jord jämte vissa därmed nära sammanhängande arbeten

ofvan jord. Kommerskollegiikommittén vore icke i tillfälle att exakt

angifva den kvantitativa ökning, som genom det nu anförda förslagets

genomförande skulle tillföras bergmästarnas inspektionsverksamhet. Såsom

i viss mån belysande för denna fråga ville kommittén emellertid

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KungJ. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 242.

erinra, att de arbetsställen — järngrufvor, järnanrikningsverk, masugnar

och andra järnverk, andra malmgrufvor och anrikningsverk, stenkolsgrufvor

samt fältspatsbrott och vissa andra bergverk — hvilka för närvarande

folie under bergmästarnas inspektionsverksamhet, enligt 1909

års officiella statistik uppginge till ett antal af 561 och sysselsatte tillsammans

29,157 arbetare, under det att de olika slagen af stenbrott

samma år uppginge till 324 med 12,880 arbetare. Genom denna ifrågasatta

utvidgning af bergmästarnas inspektionsområde till att omfatta

älven den under jord bedrift)a stenbrytningen skulle åtskilliga af de

nyssberörda stenbrotten samt en del arbetare läggas under bergmästarnas

inspektionsverksamhet och denna därigenom ökas till sin omfattning.

Otvifvelaktigt måste jämväl ett antagande af yrkesfarekommitténs

förslag till formulering åt bestämmelserna rörande bergmästarnas inspektionsområde

(yrkesfarelagens § 26) medföra, att äfven andra kategorier

af arbetsställen tillkomme och ökade bergmästarnas arbetsbörda.

Måhända ännu större betydelse i detta afseende torde emellertid

höra tillskrifvas det redan antydda förhållandet, att yrkesfarekommitténs

förslag i dess helhet innebure en väsentlig utsträckning af inspektionens

uppgifter och befogenhet samt att följaktligen med förslagets genomförande

också större kraf måste ställas på inspektörernas kompetens, intresse och

energi. Och dessa ökade anspråk ställdes i samma mån på de till

bergsstaten hörande yrkesinspektörerna, bergmästarna som på de öfriga.

8om redan antydts, hade yrkesfarekommittén ansett sig nödsakad

att föreslå en mycket betydande ökning af de för den vanliga yrkesinspektionen

disponibla arbetskrafterna samt en fastare och med högre

löneförmåner utrustad tjänsteställning. Då den däremot icke gjort några

motsvarande framställningar med afseende å bergsstatens här ifrågakommande

tjänstemän, så berodde detta uppenbarligen därpå, att dessa

hufvudsakligen vore afsedda för andra uppgifter, för hvilkas tillgodoseende

inom förvaltningen, jämlikt Kung], Maj:ts genom nådiga brefvet den 12

februari 1909 meddelade uppdrag, det tillkomme kommerskollegiikommittén

att bära omsorg. Denna kommitté hade därför känt sig förpliktad att

taga under öfvervägande, hvilka åtgärder från dess sida kunde påfordras

i samband med yrkesfarekommitténs här omförmälda framställningar

eller i anledning af öfriga på frågan inverkande omständigheter.

Kommittén ville med afseende härå i korthet erinra om, att bergsstatstjänstemännens

allmänna tjänsteuppgifter vore utaf den synnerligen

kräfvande och mångskiftande art, att deras personliga duglighet och

lämplighet för sitt uppdrag vore af stor betydelse för vår bergshandterings

trefnad och utveckling. I samma mån som vårt lands mineraliska

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 242.

tillgångar erhölle en ökad betydelse för dess ekonomiska lif, måste det

ock vara ett allmänt intresse att sörja för, att den hithörande lagstiftningens

lokala öfvervakande och tillämpning, hvilket som nämndt tillkomme

bergmästarna, handhades på ett såväl ur författningssynpunkt

korrekt som i tekniskt-praktiskt afseende ändamålsenligt sätt. Af icke

mindre vikt för det allmänna vore, att vid den centrala handläggningen

af bergsärendena kunna i bergmästarnas speciella sakkännedom äga en

ersättning för hvad därutinnan måste brista inom bergsöfverstyrelsen,

såsom densamma för närvarande vore organiserad. TTtötver dessa sina

centrala uppgifter till bergshandteringens befrämjande hade emellertid

bergmästarna därjämte att inom sitt område fullgöra alla de till yrkesinspektionen

hörande göromål, som föranleddes af en allt mer omfattande

och ingående skyddslagstiftning.

Därest därför nu en lokal tjänstemannakår sådan som yrkesinspektörerna,

hvilkas verksamhet vore i visst afseende direkt jämförlig

med bergmästarnas, skulle anses böra erhålla lönereglering, funne kommerskollegiikommittén

det icke vara rättvist, att bergmästarna ännu

någon tid bibehölles vid sin nuvarande låga aflöning. Vid den senaste

löneregleringen för bergmästarna, hvilken ägde rum 1885, torde också

lönesatserna hafva fastställts med tanke på att bergmästarna skulle väsentligt

kunna öka sina inkomster genom enskilda uppdrag. Möjligheterna

härtill torde emellertid under årens lopp hafva icke så litet

minskats dels till följd af de ökade kraf, som bergmästaretjänsterna

ställt på sina innehafvare, dels ock af den anledningen, att de nutida

större grufföretagen hade hos sig anställda gruftekniska specialister och

sålunda ej behöfde anlita bergmästarna såsom experter.

Med afseende å utvidgningen af bergmästarnas tjänsteuppgifter

tilläte Sig kommittén erinra dels om bergsstatistikens utveckling och dels

om de till yrkesinspektionen vid bergverken hörande göromål, som genom

lagarna om skydd mot yrkesfara, om minderårigas och kvinnors användande

till arbete i industriellt yrke samt om kvinnors nattarbete

numera ålåge bergmästarna utöfver de uppgifter, som tillhörde dem vid

tiden för den senaste löneregleringen. Och skulle därtill yrkesfarekommitténs

framställningar i hufvudsak vinna statsmakternas beaktande,

skulle bergmästarnas inspektionsgöromål så väsentligt ökas, att de otvifvelaktigt

blefve mer än tillräckligt upptagna af sina tjänsteplikters fullgörande.

Då kommerskollegiikommittén sålunda med hänsyn till bergmästarnas

berättigade anspråk på skälig lön för sitt arbete samt åt

skyldig omtanke om denna viktiga tjänstemannakårs behöriga rekry
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

terande icke ansett sig kunna underlåta att hos Kungl. Maj:t hemställa

om löneförbättring för densamma, hade kommittén gifvetvis funnit

önskvärdt att redan nu kunna framlägga definitivt förslag till organisation

och lönereglering för bergsstaten. Kommitténs arbeten hade ock

med afseende å frågan om bergsärendenas handläggning inom administrationen

framskridit så långt att i allt väsentligt fullständiga förslag

förelåge utarbetade beträffande såväl bergsöfverstyrelsen som bergsstaten.

Kommittén hade emellertid också kommit till den bestämda uppfattningen,

att frågan om bergsöfverstyrelsens organiserande borde sammanhänga

å ena sidan med spörsmålen om den lokala bergsstaten och

å andra sidan med kommitténs öfriga uppgifter. Beträffande dessa sistnämnda

hade emellertid kommitténs utredningsarbete ännu ej nått så

långt, att fullständig öfversikt vunnits och någon slutlig ståndpunkt

kunnat fixeras, hvarför kommittén icke nu vore i tillfälle att framlägga

förslag till definitiv organisation och lönereglering för bergsstaten. Då

det vid sådant förhållande skulle kunna dröja ännu åtskilliga år, innan

bergsstatens tjänstemän erhölle förbättring i sin aflöning, hade kommittén

ansett sig böra upprepa sin hos Kungl. Maj:t tidigare gjorda

framställning om provisorisk lönereglering för bergmästarna. Därest

förslag om omorganisation af och lönereglering för yrkesinspektionen

framlades för 1912 års riksdag, ville det ock synas kommittén, som om

starka skäl skulle föreligga för att ej längre undanhålla bergmästarna

förmånen af provisoriskt lönetillägg.

Såsom kommittén redan framhållit, förelåge mellan bergmästarnas

och yrkesinspektörernas uppgifter jämförlighet i så måtto, att de förra,

vid sidan af sin hufvudsakliga verksamhet, fullgjorde en viss del af

yrkesinspektionen, nämligen vid bergverken. Med hänsyn härtill torde

de löneförmåner, hvilka kunde blifva bestämda vid den förestående löneregleringen

för yrkesinspektörerna, kunna tjäna till ledning vid det nu

ifrågasatta provisoriska ordnandet af bergsstatens lönefråga. I anslutning

till hvad yrkesfarekommittén i sådant afseende föreslagit samt kommerskollegium

för sin del anfört, hade kommerskollegiikommittén sålunda

för hvarje bergmästare beräknat ett lönetillägg af 2,000 kronor, hvartill

skulle komma särskilda ortstillägg af 400 kronor för bergmästaren i

Stockholm samt 200 kronor för bergmästaren i Luleå. *

* Kommittén fortsätter vidare, att jämlikt de grundsatser, som

vunnit tillämpning vid beviljandet af provisoriska lönetillägg, borde de

af kommittén föreslagna tilläggen för bergmästare reduceras med de belopp,

hvilka, därest de allmänna afgiftsbestämmelserna i lagen angående

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen
-

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober 1907 vore å

dem tillämpliga, skulle af de särskilda befattningshafvarna såsom pensionsafgifter

årligen erläggas.

Slutligen bär kommittén beträffande den ifrågasatta löneförhöjningen

för de särskilda bergmästarna uppgjort efterföljande tablå,

därvid kommittén vid beräkningen af den i densamma angifna reduktionens

storlek utgått från de aflöningsförmåner, som tjänstemännen

enligt förslaget skulle äga att uppbära år 1913.

1

På ordinarie

i stat uppförda

befattnings -

häfvare

Nuvarande

begynnelse-

aflöning

Provisoriskt

aflönings till ägg

(oreduceradt)

H

p» ti:

5 2 v

g? i. §

Pensionsafgift

motsvarande

belopp

Effektiv

löne-

i

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Ortstillägg

Summa

sr sx g

2-w g

&

EL o

©

beräk- !

nadt

enligt

pensions-j

lagen*) |

a fru n-

dadt

fyllnad

och

dylikt

t Bergmästarna.

1 bergmästare ..

2,500

1,500

4,000

1,250

750

400

2,400

9225

J

250

2,150

| 1

2,500

1,500

4,000

1,250

750

200

2,200

—

t) 005

63

250

1,950

it

2,500

1,500

4,000

1,250

750

—

2,000

—

’)225

63

250

1,750

j 1

2,500

1,500

4,000

1,250

750

—

2,000

—

2) 201

88:

250

1,750

1

2,500

1,500

4,000

1,250

750

—

2,000

—

!)201

88!

250

1,750

1 t. f. »

2,500

1,500

4,000

1,250

750

_

2,000

—

178

18

200

1,800

j Summa

—

—

—

12,600

—

—

—

11,150

*) Beträffande ålderstillägg är kostnadsberäkningen grundad på de förhållanden, som i

sådant afseende komma att vara rådande år 1913, under förutsättning att bergmästarebefattningarna

då innehafvas af samma personer som för närvarande.

*) Beräknadt å den höjda begynnelselönen jämte 2 ålderstillägg.

2) » » » » » »1 »

Genom särskild proposition denna dag varder för Riksdagen framlagdt

förslag till förändrad organisation af den lokala yrkesinspektionen

och i sammanhang härmed till definitiv lönereglering för yrkesinspektörerna.

Bifalles detta förslag i hufvudsak, torde de skäl, som år 1909

anfördes mot genomförande af provisorisk lönereglering för bergmästarna,

i det väsentliga icke vidare kunna göras gällande. Fastmera böra yrkesinspektionens

uppförande på ordinarie stat och ny lönereglering för densamma

.utgöra eu direkt anledning att nu ånyo upptaga förevarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

fråga om provisorisk lönereglering för bergmästarna. Såsom ett ytterligare

skäl härtill kommer, att i det förslag till lag om arbetarskydd,

som förelagts Riksdagen genom proposition den 29 mars 1912, bergmästarnas

uppgifter i fråga om yrkesinspektion förutsättas varda utvidgade

hufvudsakligen på sätt yrkesfarekommittén föreslagit. Utöfver

hvad kommerskollegiikommittén till stöd för sitt förslag anfört har jag

för öfrigt icke något att tillägga.

De af kommerskollegiikommittén föreslagna aflöningstilläggens storlek

skulle bereda bergmästarna begynnelselön lika med hvad som föreslås

beträffande yrkesinspektörerna. Detta måste i betraktande af de många

jämförelsepunkter, som ifrågavarande båda slag af tjänster erbjuda, anses i

sig själft rimligt. Jag vill emellertid ytterligare till belysning af denna

lönefråga framhålla, att kommerskollegiikommitténs förslag, såsom förut

är omförmäldt, är afgifvet först sedan kommittén i hufvudsak utarbetat

sitt förslag till förändrad organisation af bergsstaten och att det följaktligen

icke lärer föregripa den framställning om det definitiva ordnandet af

löneförhållandena vid nämnda stat, som af kommittén framdeles kommer

att göras.

Äfven hvad kommittén föreslagit i fråga om ortstillägg åt två af

bergmästarna kan jag biträda.

Hvad beträffar de villkor, som böra fästas vid denna lönereglering,

bör väsentligen, hvad i förevarande afseende är stadgadt beträffande

befattningshafvare i kommerskollegium, i tillämpliga delar blifva gällande.

Bestämmelse om viss daglig arbetstid på tjänsterummet torde

emellertid med hänsyn till förevarande tjänsters natur icke kunna fastställas

för bergmästarna.

Det för förevarande ändamål erforderliga beloppet, 11,150 kronor,

är i afbidan på särskild proposition i ämnet beräknadt i statsverkspropositionen

till innevarande års Riksdag.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, att Kung!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,

. att för beredande af provisorisk lönereglering för bergmästarna

i enlighet med af mig tillstyrkta grunder och på af mig förordade

villkor å extra stat under sjunde hufvudtiteln för år 1913 bevilja ett

förslagsanslag af 11,150 kronor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 193 käft. (Nr 242.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 242.

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

STOCKHOLM, ISAAC MABCTTS ’ B OKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:118 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition angående provisorisk lönereglering för bergmästarna. s. 1 i texten