Sök i Ratio Lex

Angående ny aflöningsstat för statens skogs för söksanstalt

1912-04-26 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:243, Angående ny aflöningsstat för statens skogs för söksanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny aflöningsstat

för statens skogs för söksanstalt; gifven Stockholms

slott den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels godkänna ett i statsrådsprotokollet framlagdt förslag till aflöningsstat

för statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år

1913 äfvensom de villkor och bestämmelser, som i samma protokoll

föreslagits för åtnjutande af de i berörda stat för ordinarie befattningshafvare

upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Maj:ts bepröfvade, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till

godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande, tjänstgöring vid anstalten;

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,

nu 29,000 kronor, med 18,100 kronor till 47,100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 194 käft. (Nr 243—244.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde härefter.

Vid underdånig föredragning den 13 januari 1912 åt trågan om

reglerandet för år 1913 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel

hemställde jag under punkten 10 i protokollet, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen, bland annat, att i afbidan på den nådiga proposition

angående uppförande på ordinarie stat af statens skogsförsöksanstalt,

Kungl. Maj:t kunde komma att till Riksdagen aflåta, i det under

anslagstiteln »skolundervisning och skogshushållning i allmänhet» uppförda

anslaget till skogsförsöksanstalten beräkna en höjning från 29,000

kronor till 47,175 kronor eller således med 18,175 kronor.

Jag har nu för afsikt att underställa Kungl. Maj:ts pröfning

närmare förslag beträffande berörda af mig sålunda redan bebådade

fråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243.

Statens skogsförsöksanstalt eller, såsom den tidigare benämndes,

den forstliga försöksanstalten har varit i verksamhet alltsedan år 1902.

Nu gällande instruktion för anstalten utfärdades den 18 december 1908

(Svensk författningssamling nr 158).

Enligt § 1 i denna instruktion är anstaltens uppgift att genom

undersökningar och jämförande försök bidraga till lösandet af de för en

rationell skogshushållning grundläggande frågor.

I sådant afseende har anstalten hufvudsakligen dels att förebringa

utredning angående de inom landet förekommande skogbildande träden

och deras raser samt af dem bildade skogssamhällen, deras förekomst

och utveckling under skilda förhållanden, deras sjukdomar samt angående

lämpligheten af att i landets skogar uppdraga främmande skogsträd,

dels att utröna verkan af olika sätt för skogens skötsel hvad angår såväl

dess föryngring genom själfsådd eller kultur som dess behandling

under uppväxttiden och dess tillgodogörande, samt dels att efter studier

af skogsmarken söka utröna, huru den bör behandlas och vårdas för

att dess alstringskraft med afseende på skogsbestånden må blifva den

största möjliga.

Jämlikt § 3 lyder skogsförsöksanstalten under domänstyrelsen och

omfattar en skogsafdelning och en botanisk afdelning.

Dess personal utgöres af en föreståndare, en botanist, assistenter

samt tillfälliga biträden.

Föreståndaren och botanisten förordnas af Kungl. Maj:t efter förslag

af domänstyrelsen.

Assistenter och tillfälliga biträden antagas af domänstyrelsen.

Behörig att vinna anställning såsom föreståndare eller assistent å

skogsafdelningen är, enligt § 4, allenast den, som vid skogsinstitutets

högre kurs aflagt fullständig afgångsexamen.

Kompetent till befattningen såsom botanist vid anstalten eller

assistent å den botaniska afdelningen är den, som vid universitet aflagt

filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidat- eller licentiatexamen,

hvari ämnet botanik ingår.

Arbetsplan för anstalten skall, enligt § 5, fastställas för hvarje år

af domänstyrelsen på förslag af anstaltens föreståndare.

För öfverläggning i frågor rörande anstaltens arbeten och sättet

för dessa arbetens utförande äger domänstyrelsen tillkalla förutom anstaltens

föreståndare och botanist jämväl skogsinstitutets direktör och

vederbörande lärare samt tre för försöksväsendet, intresserade fackmän.

Den stat, som för närvarande gäller för skogsförsöksanstalten,

antogs af Riksdagen år 1908 och har följande utseende:

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skogsförsöksanstaltens

framställning

är 1911.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Arfvode till föreståndaren ................................................... kronor 3,000: —

» » botanisten ...................................................... » 5,000: —

» » en assistent ................................................... » 3,000: —

» » » » ............................................................ » 3,000: —

Till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning

åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom

till expensmedel ............................................... » 15,000: —

Summa kronor 29,000: —

Beträffande särskildt föreståndarens arfvode ber jag få erinra därom,

att detsamma blifvit bestämdt med hänsyn därtill, att till föreståndare

borde förordnas jägmästare i statens tjänst. Föreståndaren åtnjuter

följaktligen förutom arfvodet äfven den med jägmästare änsten förenade

lön jämte ålderstillägg.

Till betäckande af kostnaderna för anstalten, hvilka före år 1912

utgått från det dåvarande reservationsanslaget till kronoskogarnas förvaltning

och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, finnes för innevarande

år under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet» beräknadt ett särskildt anslag å 29,000 kronor. Från

berörda anslagstitel bestridas jämväl kostnaderna för tryckning af försöksanstaltens

publikationer äfvensom vissa mera tillfälliga utgifter, för

anstaltens räkning.

Uti en till domänstyrelsen den 11 augusti 1911 aflåten skrifvelse

med tillägg den 14 oktober 1911 hafva föreståndaren och botanisten

vid skogsförsöksanstalten, på gifven anledning, framlagt förslag om anstaltens

uppförande på ordinarie stat.

De hafva i detta förslag upptagit två särskilda föreståndare, en

för anstaltens skogsafdelning och en för dess naturvetenskapliga afdelning.

Bägge föreståndarna hafva ansetts böra erhålla samma aflöning

som universitetsprofessorer i allmänhet, d. v. s. lön 5,000 och tjänstgöringspenningar

2,500, tillhopa 7,500 kronor, hvartill skulle kunna

komma ett ålderstillägg till lönen efter fem år med 600 kronor. Den

afdelningsföreståndare, som tillika skulle vara anstaltens chef, borde därjämte

erhålla ett särskildt arfvode af 500 kronor.

För de bägge assistenterna — den ena vid skogsafdelningen och

den andra vid naturvetenskapliga afdelningen — har föreslagits utöfver

nu utgående arfvode 3,000 kronor, rätt till tre ålderstillägg, hvart och

ett å 200 kronor, att utgå efter respektive 2, 4 och 6 år.

Två »skogsbiträden» skulle vara anställda å skogsafdelningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243. 5

Sådant biträde skulle erhålla arfvode å 1,800 kronor, hvartill skulle

kunna komma tre ålder stil lägg, hvart och ett å 100 kronor, efter respektive

2, 4 och 6 år. För ett kvinnligt skrifbiträde å skogsafdelningen

har föreslagits ett arfvode å 1,500 kronor och för ett kvinnligt biträde

å naturvetenskapliga afdelningen ett arfvode å 1,800 kronor.

Till vikariatsersättningar under semester för afdelningsföreståndare

har upptagits ett belopp af 625 kronor. För gemensamma expenser

för anstalten, däribland lokalhyra, har afsetts ett belopp af 4,500 kronor.

Särskilda expenser hafva beräknats för skogsafdelningen till 8,900

kronor och för naturvetenskapliga afdelningen till 5,875 kronor.

Den föreslagna statens slutsumma skulle uppgå till 47,800 kronor

(ålderstillägg oberäknade).

När eu särskild institutionsbyggnad kunde komma att tagas i bruk

för skogsförsöksanstalten, skulle eu ordinarie vaktmästare, tillika portvakt,

maskinist och planteringsvakt, behöfva anställas med aflöning af

1,500 kronor jämte två ålderstilläggg å 100 kronor efter 5 och 10 år.

Häraf skulle dock ej föranledas någon ändring i den föreslagna statens

slutsumma, enär utgifterna för lokal samtidigt skulle komma att minskas

med ett belopp ungefär motsvarande vaktmästarens aflöning.

Till stöd för berörda framställning hafva föreståndaren och botanisten

anfört, bland annat, följande.

Med den mångfald af nya frågor, som den raska och glädjande

utvecklingen af skogsvårdsintresset i vårt land fört med sig, måste anstalten

betecknas såsom för närvarande ganska svagt utrustad såväl hvad

personalens antal, som arbetslokaler och penninganslag till expenser

beträffade. För att nämligen tillgodose de ökade kraf, som ställdes på

anstalten, vore framför allt flera biträden för mekaniska arbetens utförande

behöfliga. Dessutom borde personalen också på ett både för densamma

och för institutionen mera betryggande sätt fästas vid anstalten, ty

i längden kunde man ej begära, att personer skulle tjänstgöra mot ett

otillräckligt arfvode på ett förordnande »tillsvidare under året». Förr eller

senare komme de då att lämna institutionen för eu bättre aflönad och

mera tryggad ställning, medtagande en erfarenhet och en kunskap, som

en nytillträdande tjänsteman endast långsamt kunde förvärfva.

Då nu anstalten under de snart tio år den varit i verksamhet

företett en alltjämt fortgående utvidgning af sin verksamhet, framginge

däraf, att anstalten motsvarade ett verkligt statsbehof, hvars fyllande

med hvarje år blefve af allt större betydelse. En praktisk-naturvetenskaplig

institution med det verksamhetsområde, som statens skogsförsöksanstalt

ägde, måste också vara permanent, tv annars blefve lätt det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

arbete, don sökte uträtta, af mindre värde. Lämpligheten, för att icke

säga nödvändigheten af att skogsvårdsanstalten sattes på ordinarie stat

torde därför icke mera behöfva diskuteras. Ln lämplig tidpunkt härför

syntes nu vara kommen, då så stor erfarenhet samlats angående anstaltens

verksamhet, att man för en längre tid framåt kunde öfverblicka

de riktningar, i hvilka dess arbeten kunde komma att gå.

Vid beräknandet af de löneförmåner, som borde tilldelas föreståndarna

vid statens skogsförsöksanstalts båda afdelningar, borde man utgå

från det sakförhållandet, att de hade att utföra och leda vetenskapliga

arbeten af allra största praktiska vikt och betydelse. Det borde därför

ligga i statens intresse att sätta fordringarna på deras kompetens så

högt som möjligt och att för anstalten förvärfva och äfven bibehålla

dugligt folk. Om man tänkte på de institutioner — universiteten och

skogshögskolan — samt den allmänna och enskilda skogsvården, hvilka

alla kunde konkurrera om sådan arbetskraft, som kräfdes vid försöksanstalten,

så framginge däraf, att afdelningsföreståndarnas löneförmåner

borde sättas så, att dessa platser vid försöksanstalten för personer med

praktisk och vetenskaplig läggning blefve lika eftersträfvansvärda, som

platser vid universiteten och skogshögskolan eller ledareplatser i allmän

och enskild skogsvård.

Hittills hade föreståndaren för skogsafdelningen varit anstaltens föreståndare

och såsom sådan käft att svara för anstaltens hela kassa. Det

torde dock vara lämpligare, att hvarje afdelningsföreståndare svarade och

redogjorde för sin afdelnings expensmedel. Däremot borde en af afdelningsföreståndarna

såsom chef äga rätt att rekvirera till anstalten anslagna

medel, utbetala aflöningar och för anstaltens gemensamma utgifter utlämna

expensmedel till afdelningarna samt leda de i instruktionen fastställda

öfverläggningarna med anstaltens tjänstemän m. in. för detta

uppdrag föreslogs ett särskildt chefsarfvode.

I fråga om det arbete, som skulle tillkomma de båda afdelningarna,

framhöllo föreståndaren och botanisten, att de undersökningar, som tillhörde

anstaltens skog saf delning, kunde hänföras till två skilda hufvudgruppcr.

Den ena rörde själfva skogsskötseln, hvartill räknades alla

de spörsmål, som rörde skogarnas föryngring och vård. Särskildt

borde framhållas undersökningar och försök för åstadkommande af

naturlig föryngring, undersökningar om skogsträdens frön och dessas

användbarhet i olika trakter af landet, olika föryngringsmetoder såsom

sådd- och planteringsförsök å olika marker och i olika förband samt

uppdragande af plantor för dessa försök. Vidare undersökningar om

ungskogarnas vård och skötsel genom olika starka gallringar och ljus
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

huggningar, frågor som tarfvade mycken tid och noggranna undersökningar

i skilda delar af landet men också vore af ofantlig ekonomisk

betydelse för landets skogsbruk. Hit hörde också beståndens afverkning

efter olika metoder samt undersökningar om möjligheten och lämpligheten

af alt i landets skogar inplantera främmande trädslag.

Den andra hufvudgruppen af undersökningar vore af mera skogsmatematisk

natur. Hit räknades tillväxtundersökningar af allehanda slag,

undersökningar rörande bästa sättet att uppmäta och taxera skog samt

de tidsödande och mycket kräfvande undersökningarna för upprättande

af s. k. erfarenhetstabeller för skilda trädslag, hvilka bland annat kunde

tjäna som underlag för skogsekonomiska beräkningar i framtiden.

Det vore sålunda en mångfald, för vår skogsvård ytterst viktiga

frågor, hvilkas lösning tillhörde denna afdelnings ledare. Först efter eu

längre tids arbete kunde han förvärfva den nödvändiga litteraturkännedomen

och den erforderliga rutinen. I viss mån gällde detta äfven för

assistenten vid afdelnineren.

För den mängd af mekaniska arbeten såsom uppklafning af försöksytor

och profstammar, uträknande af stamanalyser, profytor och

profstammar, kontrollräkningar, förande af journaler m. m., hvilka tillhörde

skogsafdelningeu, tarfvades 0''illkorligen ökad personal. Emellertid

vore ej nödvändigt att det anställdes personer med högre skoglig

bildning, utan kunde sådana arbeten med fördel utföras af mera begåfvade

män från de lägre skogsskolorna. De borde dock vara så pass

väl aflönade, att de skulle vilja stanna vid försöksanstalten ett 10-tal

år. Det vore nämligen ytterst viktigt, att dessa arbeten af viss mekanisk

art vid anstalten utfördes af särskild öfvad och van personal.

Hittills hade lör sådant arbete endast varit anställd en person mot

årsarfvode, som för närvarande uppginge till 1,200 kronor jämte fri

bostad. Dennes tid hade dessutom splittrats genom att han äfven

måst utföra vaktmästarsyssla vid anstalten, passning af telefon m. m.

Följden häraf hade blifvit, att såväl afdeluingens assistent, som föreståndare

måst utföra sådant mekaniskt arbete, som kunnat ske med

billigare arb> tskrafter, och härigenom både försöksanstaltens arbetsprestation

ej på långt när blifvit den, som eljest kunnat erhållas. För

dessa arbeten borde därför ytterligare ett fast aflönadt biträde anställas.

För den mängd skrifgöromål och ritningar m. m., som förekomme

å denna afdelning, herde vidare vara anställdt ett kvinnligt biträde.

Detta kunde också vara behjälpligt med förande af förteckning öfver

försöksanstaltens bibliotek och fotografisamlingar.

Hvad därefter anginge den naturvetenskapliga eller botaniska af
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

delningen, hade denna afdelnings uppgifter allt ifrån anstaltens första

verksamhetsår fördelat sig på tre med hvarandra sammanhängande, men

till sina arbetsmetoder skilda riktningar, nämligen:

1) skogstypernas och skogssamhällenas biologi i förening med

undersökningar öfver markens biologi, kemi och fysik;

2) skogsträdens raser; och

3) skogsträdens sjukdomar.

Utforskandet af skogstypernas biologi och därmed sammanhängande

frågor afsåge att utröna lagarna för skogens tillväxt under olika yttre

förhållanden, markens beskaffenhet, dess inflytande på produktionen och

de förändringar, som marken underginge genom olika skogsvårdsåtgärder

och afverknings for in er, lagarna för skogens föryngring och naturliga,

af människan oberörda utveckling. För sin lösning fordrade dessa frågor

icke blott rent skogsbotaniska och markbiologiska studier ute i fria

fältet, utan också ingående undersökningar af jordmånens beskaffenhet

och ämnesomsättningen i skogsmarken, frågor, indika endast kunde lösas

genom kemiska och fysikaliska analyser å ett för detta ändamål inrättadt

laboratorium. Denna forskningsriktning sökte också utröna gallringens

nflytande på näringsomsättningen i marken, olika mosstypers lämplighet

för skogsbörd, dikningarnas inverkan på skogsmarkens utveckling m. m.

Som syntes anslöte sig dessa arbeten på det närmaste till de aktuella

frågorna inom vårt lands skogsvård och borde resultaten af dessa

studier vara grundläggande för de praktiska åtgärderna.

Detsamma kunde sägas vara fallet med studiet af skogsträdens

sjukdomar. De undersökningar, som på anstalten hittills utförts inom

detta område, visade, att uti Sverige funnes trädsjukdomar, som saknades

i mellersta Europa, där kännedomen om trädsjukdomarna erhållit sin

egentliga vetenskapliga utbildning, så att de hos oss förekommande och

ekonomiskt viktiga sjukdomarna till sin natur nu vore föga eller också

icke alls kända, till stort men för många skogsvårdsåtgärders riktiga

utförande. Den tredje af de vid afdelningen bedrifna forskningsriktningarna,

nämligen utredning af skogsträdens raser, vore väl för närvarande

icke någon brännande fråga i vårt land, men komme säkerligen

i framtiden att få en mycket stor betydelse. Då emellertid dylika

frågor fordrade en mycket lång tid för sitt besvarande, vore det nödvändigt

att såsom skett redan nu upptaga och bibehålla dem på aldelningens

program.

Det vore sålunda ett mycket stort och vidsträckt arbetsfält, som tillkomme

den naturvetenskapliga afdelningen och dess arbeten berörde så

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

stora och olika områden af naturvetenskapligt vetande som växtgeografi,

jordmånslära, klimatologi, växtpatologi, ärftlighetslära och skogshushållning,

vetenskapsgrenar, som för närvarande befunne sig i den mest lifligt

utveckling. Endast mångårig erfarenhet kunde därför bibringa ledaren

af dessa arbeten den erfarenhet och rutin och den inblick i de praktiska

skogsfrågorna, som fordrades för dessa arbetens lyckliga utförande. 1

viss mån gällde detta äfven om assistenten.

Sedan ett par år hade vid anstalten tidvis varit anställd en yngre

kemist som tillfälligt biträde för utförande af behöfliga kemiska och

mekaniska analyser. Redan nu behöfdes emellertid sådana i ännu större

omfattning och utsträckning än hvad som hittills varit fallet, hvarför vid

afdelningen borde mot årsarfvode anställas en kvinnlig kemist med uppgift

att utföra behöfliga kemiska och mekaniska jordanalyser. Såsom

kompetens för denna befattning borde fordras kunskaper motsvarande

minst högsta betyget i kemi i filosofie kandidatexamen.

1 fråga om rätt till atlöningsförhöjning borde afdelningsföreståndare

få räkna sig till godo den tid, hvarunder han, till följd däraf att skogförsöksanstalten

ej varit uppförd på ordinarie stat, innehaft förordnande

såsom föreståndare eller botanist; assistent och skogsbiträde borde likaledes

få räkna sig till godo den tid de förut innehaft sina befattningar

vid anstalten.

Beträffande anstaltens expenser hafva föreståndaren och botanisten

med ledning af hittills vunnen erfarenhet beräknat för hyra, eldning,

gas och lyse, skrifmaterial, prenumeration å tidskrifter, inventariers och

försöksträdgårds underhåll samt telefoner m. m. ett belopp af 4,500

kronor.

Beträffande de föreslagna särskilda expenserna för anstaltens olika

afdelningar, hafva föreståndaren och botanisten erinrat, att från dessa

anslag borde bestridas, bland annat, resekostnader för anstaltens personal

äfvensom erforderliga handtlangningskostnader. Visserligen hade

hittills, då skogs försöksanstalten utfört planterings- eller gallringsförsök

o. d., handtlangningskostnaderna utbetalats af tillgängliga revirmedel med

belopp, som för år 1911 skulle uppgå till minst 3,500 kronor. Då emellertid

vid dylika försök handtlangningskostnaden gifvetvis blefve större än

vid vanliga skogsarbeten, ansåge föreståndaren och botanisten, att det

vore lämpligare, om handtlangningskostnaden kunde bestridas från anstaltens

anslag, så att revirmedlen icke behöfdes tagas i anspråk för

anstaltens räkning. Med anslutning till det ofvan anförda kunde de

särskilda expensanslagen beräknas på följande sätt:

Bihang till Piksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243-244.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Domän
styrelsen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 24b.

för skog saf delning en:

resekostnader............................................................................. Kronor 4,900: —

handtlangning ....................... » 2,000: —

blanketter, formulär, anskaffning och underhåll af instrument,

frakter....................................................................... „ 1,000: —

fotografiplåtar, kopiering m. m........................................... „ 300: —

arbetena försöksträdgården, undersökningsmaterial, diverse „___700: —

Summa kronor 8,900: —

för naturvetenskapliga af delningen:

resekostnader..............................................................

frakter, handtlangning m. m...............................

jordmåns- och kemiska laborationer ...................

öfriga delar af afdelningen, instrument m. m..

fotografier, kartor, ritning ......................................

Kronor 3,300

1,000

11

11

11

•n

500

575

500

Summa kronor 5,875

Domänstyrelsen, som med underdånig skrifvelse den 2 september

1911 öfverlämnat den framställning, för hvilken jag sålunda redogjort,

bär därvid samt i en ytterligare skrifvelse i ämnet den 18 oktober 1911

framhållit, att försöksanstaltens verksamhet under den gångna tiden

visat sig vara af betydelse för utvecklingen af statens skogshushållning,

en betydelse, som med hvarje år tvifvelsutan torde komma att ökas.

Då sålunda erfarenhet vunnits angående det permanenta behofvet af eu

sådan anstalt, ansåg domänstyrelsen tiden vara inne att gifva anstalten

fastare former genom dess sättande på ordinarie stat. Detta vore nämligen

en nödvändig förutsättning för att kunna vid anstalten under

längre tid bibehålla de personer, som därstädes anställts.

Beträffande det af anstaltens föreståndare och botanist uppgjorda

förslaget till anstaltens sättande på ordinarie stat, ville styrelsen anföra

följande.

Det såsom »chefsarfvode» ifrågasatta belopp af 500 kronor torde

kunna utgå ur staten. De göromål, som härmed skulle ersättas, inkräktade

nämligen på föreståndarens öfriga arbetstid, som i sin helhet

syntes böra vara ersatt med det såsom lön och tjänstgöringspenningar

föreslagna beloppet af sammanlagdt 7,500 kronor, hvilken aflöning

skulle efter fem år kunna höjas med 600 kronor. Dessa löneförmåner

öfverensstämde med den lönestat, som nu vore gällande för professorer

vid statens universitet. Då den verksamhet, som utöfvades af före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ståndarna för skogsförsöksanstalternas båda afdelningar, val närmast

vore att jämföra med nyss nämnda professorers, ansåge styrelsen den

ifrågasatta aHöningen erforderlig. 1 sammanhang härmed torde föreståndaren

och botanisten vid anstalten, i likhet med livad förhållandet

vore vid vissa utländska skogsförsöksanstalter, böra tilldelas professors

titel.

För de båda assistenterna vid skogsförsöksanstalten vore föreslagna

samma arfvodesbelopp, som nu tillkom me dem, dock med tilllägg,

att till arfvodet skulle kunna komma tre ålderstillägg å 200 kronor

efter respektive två, fyra och sex år, så att assistents slutarfvode skulle

komma att uppgå till 3,600 kronor. Äfven styrelsen ansåge ett sådant

tillägg till arfvodet erforderligt dels med hänsyn till de dyra lefnadskostnaderna

i Stockholm dels för att förekomma för täta ombyten af

assistenter. Assistenterna skulle likväl icke blifva ordinarie tjänstemän.

I den föreslagna staten vore vidare upptagna två skogsbiträden

på skogsafdelningen med ett arfvode för dem hvartdera af 1,800 kronor,

hvartill skulle kunna komma tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive

2, 4 och 6 år. Styrelsen ansåge det vara till stort gagn för arbetenas

utförande, att sådana biträden blefve anställda vid försöksanstalten. Ett

dylikt biträde, som utbildats vid en af statens skogsskolor, vore nu

anställdt därstädes och erfarenheten hade visat, att vissa mekaniska

arbeten kunde anförtros denna person, hvilka i annat fall skulle utföras

antingen af en bättre aflönad tjänsteman vid anstalten och därigenom

fördyras eller af tillfälliga biträden utom anstalten och därigenom

blifva mindre väl eller ojämnt utförda. Styrelsen hade intet

att erinra emot de för skogsbiträden a ifrågasatta arfvoden och ålderstillägg.

Ej heller i fråga om de kvinnliga biträdena och deras arfvoden

både styrelsen något väsentligt att erinra, men ville uttala önskvärdheten

däraf, att arfvodesbeloppen bestämdes i öfverensstämmelse med

hvad Ivungl. Maj:t kunde komma att i sådant afseende bestämma rörande

kvinnliga biträden i statens tjänst, hvarvid biträdet å den naturvetenskapliga

afdelningen borde hänföras till »kvalificeradt biträde» och

erhålla minst 1,800 kronors årsarfvode, enär såsom kompetens villkor för

henne borde föreskrifvas, att hon skulle ifråga om det kemiska arbete,

hon utförde, äga kunskaper motsvarande minst högsta betyget i kemi i

filosofie kandidatexamen.

Därest anstalten nu blefve försatt på ordinarie stat, torde därmed

också följa rätt till semester. Dock skulle särskilda föreskrifter

härvid vara nödiga angående den tid af året, semester finge åtnju
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

las, på det att semestern ej afsevärdt skulle inkräkta på tid, då

anstaltens fältarbeten påginge. För chefen och de ordinarie tjänstemännen

vid Sveriges geologiska undersökning vore stadgadt, att de,

när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kunde ske, ägde

åtnjuta semester under högst en och en half månad enligt af chefen

bestämd fördelning, dock hvad beträffade geologer i regeln icke under

den tid fältarbetena påginge. Enär något liknande syntes vara lämpligt,

äfven ifråga om skogsförsöksanstalten, ville styrelsen för denna föreslå

en bestämmelse af innehåll, att högst halfva semestertiden finge vara

förlagd till tiden från och med maj till och med september, hvarvid tillika

borde vara stadgadt, att anstaltens föreståndare och botanist icke samtidigt

finge åtnjuta semester. Beträffande semestertidernas längd borde densamma

sättas till en och eu half månad för föreståndaren och botanisten samt

till eu manad för assistenterna. I fråga åter om det till vikariatsersättningar

under semester uppförda beloppet, 625 kronor, hade styrelsen

kommit till den uppfattning, att hela beloppet borde uteslutas, enär

några vikarier icke med fördel kunde förordnas under ifrågavarande

tjänstemäns semester. De arbeten, som utaf hvar och eu af dem utfördes,

vore nämligen ej af sådan art, att de kunde vid afbrott under

semestern fortsättas af eu vikarie. Detta gällde i främsta rummet de

vetenskapliga afhandlingar, som utarbetades på grund af verkställda

undersökuingar, men ock i väsentlig grad själfva undersökningarna.

Styrelsen ville fördenskull föreslå, att skogsförsöksanstaltens tjänstemän

på ofvan föreslaget sätt finge åtnjuta semester, utan att vikarie förordnades

att under tiden uppehålla befattningarna.

Mot de till expenser föreslagna beloppen hade styrelsen intet att

erinra och ej heller ifråga om rätt för tjänstemännen att för behörighet

til! löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de uppehållit sina befattningar

vid anstalten, då den ej varit uppförd på ordinarie stat.

Den ifrågasatta vaktmästaren vid en blifvande institutionsbyggnad

för skogsförsöksanstalten samt det för vaktmästaren föreslagna arfvodet

ansåge sig styrelsen böra tillstyrka under förbehåll, att han skulle vara

skyldig medfölja tjänstemännen vid anstalten på resor och därvid samt

jämväl i öfrigt, så långt tiden medgåfve, utföra sådana göromål, som

kunde anförtros de skogsbiträden, hvilka ofvan omnämnts. Hans arfvode

behöfde icke nu ingå i staten, enär det skulle komma att utgå

först, då anstalten ej längre erlade hyra för sin lokal. Det i expensmedlen

inräknade hyresbeloppet borde därefter utgå och arfvode til!

vaktmästaren ingå i staten. Beloppen ansåges ungefär motsvara hvarandra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j d s Nåd. Proposition Nr 243. 13

I anslutning till hvad domänstyrelsen sålunda föreslagit, skulle

staten för skogsförsöksanstalten erhålla följande utseende:

Lön

Ivronor

Tjänst-

görings.

penningar

Kronor

Arfvode

Ivronor

i

Summa

Kronor !

1 föreståndare ......................................................

5,OCK)

2,500

7,500 '') |

1 botanist .........................................................

5,000

2,500

—

7,500 '')

1 assistent vid skogsafdelningen .............................

—

3,000

3,000 J)

1 d:o vid naturvetenskapliga afdelningen ............

—

—

3,000

3,000 ’2)

1 skogsbiträde vid skogsafdelningen .. ....................

—

—

1,800

1,800 *)

1 d:o d:o ....................

—

—

1,800

1,800 a)

1 kvinnligt biträde vid skogsafdelningen ..................

—

—

1,500

1,500

t d:o d:o vid naturvetenskapliga afdelningen

Gemensamma expenser: hyra, eldning, gas och lyse,

skrifmaterialier, prenumeration å tidskrifter, inven- tariers och försöksträdgårdens underhåll, telefoner

1,800

1,800

in. in................................................................

—

—

—

4,500

Expenser för skogsafdelningen .................................

—

—

_

8,900

d:o för naturvetenskapliga afdelningen...............

—

—

5,875

Summa

- !

—

- 1

47,175 i

Ö Efter fem år kan lönen höjas med 600 kronor.

s) Efter två år kan arfvodet höjas med 200 kronor och efter ytterligare två år med 200

kronor och efter än ytterligare två år med 200 kronor.

8) Efter två år kan arfvodet höjas med 100 kronor, efter ytterligare två år med 100 kronor

och efter än ytterligare två år med 100 kronor.

Sedan de framställningar, för hvilka jag nu redogjort, genom stogsförmk*.

särskilda nådiga remisser den 29 september och den 30 oktober 1911 ansJaltms /«- öfverlämnats till löneregleringskommittén, har kommittén den 18 april ^umiJfrc

1912 inkommit med utlåtande i ärendet. Innan jag öfvergår till si»gsiarovcrk.

innehållet i berörda utlåtande, torde det tillåtas mig att närmare beröra

ett spörsmål, som allt sedan inrättandet af en anstalt för förstuga försök

gång efter annan blifvit framställdt; jag syftar härmed på frågan

om denna anstalts ställande i större eller mindre samband med statens

högre skogsläroverk.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Då domänstyrelsen i skrifvelse den 17 september 1895 gjorde

framställning om anordnande af ett forstligt försöks väsende, påpekade

styrelsen, att i de flesta europeiska länder, där skogarna intoge någon

afsevärd utsträckning, vore inrättade forstliga försöksanstalter, i Indika

under ledning af något högre skogsläroverk undersökningarna utfördes

af vissa därtill utsedda tjänstemän. Domänstyrelsen åberopade därvid

ett vid skogsinstitutet utarbetadt förslag beträffande ett forstligt försöksväseude

här i riket. Enligt detta förslag skulle arbetet bedrifvas af

särskilda tjänstemän, men det borde tillkomma skogsinstitutets direktör

att genom inspektioner följa försöksväsendets handhafvande och utveckling

samt att därom till domänstyrelsen afgifva årliga berättelser äfvensom

de förslag, som kunde påkallas. Domänstyrelsens framställningledde

emellertid då icke till någon åtgärd.

Då styrelsen sedermera i skrifvelse den 7 november 1900 gjorde

förnyad framställning om anordnande af ett forstligt försöksväsende,

begränsad! till det forstliga och forstbotaniska området, ansåg styrelsen,

att för leduingen af de rent forstliga arbetena lektorn i skogsmatematik

och skogsindelning vid skogsinstitutet och för ledningen af de forstbotaniska

lektorn i botanik vid samma institut vore väl kvalificerade.

Samtliga arbeten borde utföras enligt plan, som syntes böra af styrelsen

fastställas på förslag af direktören och lektorerna vid nämnda

institut.

Därest en af domänstyrelsen samtidigt gjord framställning om

förstärkning af skogsinstitutets lärarkrafter vunne bifall, höll styrelsen

före, att undervisningen vid institutet skulle kunna så fördelas, att lektorerna

i förenämnda ämnen kunde, jämte sin undervisning, mot åtnjutande

af skäligt arfvode förestå arbetena vid försöksväsendet.

Vid sidan af föreståndaren för den forstliga afdelningen måste

dock ställas en jägmästare med vissa angifna uppgifter. Till biträden

erfordrades två assistenter, den ena under hela året och den andra

under halfva året. Dessutom voro tillfälliga biträden och handtlangning

behöfliga.

Då ärendet föredrogs inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901,

yttrade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, som tillstyrkte

anordnandet af ett forstligt försöksväsende, att det syntes honom ligga

närmast till hands att för den nya institutionen taga i anspråk de vid

skogsinstitutet anställda lärare, såvidt deras verksamhet i öfrigt skulle

sådant medgifva. Han hölie ock före, att detta skulle låta sig göra

utan större svårighet för undervisningens ostörda fortgång, under förut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

* Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

sättning af bifall till en af honom då förordad framställning om anvisande

af medel till beredande af ökade lärarkrafter vid institutet.

Den af Kungl. Maj:t i sistnämnda hänseende vid 1901 års Riksdaggjorda

framställningen blef emellertid endast i så måtto bifallen, att

för ändamålet anvisades på extra stat för år 1902 5,000 kronor i

stället för äskade 7,000 kronor.

I skrifvelse den 3 december 1901 framhöll domänstyrelsen, att

förutsättningen för att lektorerna vid skogsinstitutet, jämte sin undervisning

därstädes, tillika skulle kunna leda eller förestå arbetena vid

försöksväsendet varit den, att tillräcklig ökning i lärarkrafter erhölles.

hn i sådant syfte tillräcklig ökning hade icke genom det beviljade anslaget

å 5,000 kronor kunnat åvägabringas; ett försök att sammanställa

försöksväsendet med skogsinstitutet måste därför enligt styrelsens

mening utfälla ogynnsamt för båda.

Styrelsen fann sig fördenskull icke kunna vidhålla sitt förslag af

den 7 november 1900, utan ansåg, att det under dåvarande omständigheter

vore lämpligast, att försöksanstalten erhöll sin egen personal.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1902

ansåg sig föredragande departementschefen böra, i likhet med domänstyrelsen,

frånträda förslaget om det förstuga försöksväsendets förenande

med skogsinstitutet. Departementschefen tillstyrkte, att försöksanstalten

anordnades såsom en fristående institution enligt den af domänstyrelsen

framlagda planen, mot hvilken departementschefen icke hade något

att erinra.

Hvad departementschefen hemställt blef ock af Kung]. Maj:t bifallet

samt framlades för 1902 års Riksdag, hvilken äfven godkände

förslaget.

Den 7 april 1906 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla sakkunniga personer att inom departementet biträda vid

behandling af fråga om, bland annat, ändamålsenligt ordnande af skogsundervisningen.

Enligt upprättad promemoria angående spörsmål att föreläggas

de sålunda tillkallade sakkunniga skulle deras uppdrag äfven omfatta

spörsmålet om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i samband

med uppförande af nya byggnader för skogsinstitutet.

Uti det betänkande, som i mars 1908 afgafs af bemälda sakkunniga,

uttalades (sid. 59), att de sakkunniga ansett det dem gifna

uppdraget i fråga om beredande af lokal för skogsförsöksanstalten i

samband med uppförande åt nya byggnader för skogsinstitutet jämväl

innebära nödvändigheten af en utredning om, huruvida ett samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

förande af de båda institutionerna i omedelbar förbindelse med hvarandra

vore lämpligt och önskvärdt; och de sakkunniga framliöllo såsom

sin bestämda mening, att af såväl ekonomiska som andra grunder detta

vore fallet och borde kunna ske.

Skogshögskolans och skogsförsöksanstaltens uppgifter, yttrade de

sakkunniga, vore visserligen väsentligen olika; men såväl arbetsmetoder

som arbetsmedel läge dock hvarandra så nära, att ett vida lifligare

samband än det, som dittills rådt, vore i hög grad önskvärdt.

De sakkunniga hade därför ock i samråd med försöksanstaltens

tjänstemän uppgjort förslag till byggnad för anstalten å den tomt

vid Frescati å Norra Djurgården, som föreslagits för den tilltänkta

skogshögskolan. Ett sammanbyggande af de båda institutionerna,

hvilket möjligen kunnat vara ekonomiskt fördelaktigt, tilläte icke de

lokala förhållandena. Däremot möjliggjordes enligt förslaget gemensamt

bibliotek.

Därjämte hade de sakkunniga tänkt sig, att två åt högskolans

professorer, i skogszoologi m. m. och i marklära in. in., hvilkas undervisningsskyldighet

enligt den föreslagna läroplanen vore afsevärdt mindre

än öfriga ordinarie lärares, borde hafva sig ålagdt, att, i enlighet med

de för försöksanstalten gällande stadgar och bestämmelser, inom sina

respektive ämnen företaga skogsvetenskapliga undersökningar. Därigenom

skulle behofvet vid försöksanstalten af arbetskrafter inom de

nämnda ämnena kunna anses fylldt, åtminstone för ganska lång tid

framåt.

Om ej vid skogshögskolan upprättades en professur i marklära,

med skyldighet att, i den omfattning hans lärarverksamhet medgalvc,

äfven vara underkastad de för skogsförsöksanstalten gällande bestämmelser,

skulle — menade de sakkunniga (sid. 95) — helt säkert mycket

snart från försöksanstalten framkomma kraf på eu särskild tjänsteman för

skogsmarksundersökningar.

Äfven för innehafvaren af en föreslagen professur i skogszoologi

och närliggande områden ansågo de sakkunnige (sid. 96) böra stadgas

skyldighet ätt i den omfattning, hans lärarverksamhet vid skogshögskolan

medgåfve, vara underkastad de bestämmelser, som gällde för

skogsförsöksanstalten. Om den sålunda föreslagna lärarbefattningen

upprättades, syntes det de sakkunniga, att någon särskild entomologisk

afdelning vid skogsförsöksanstalten hvarken nu eller i framtiden skulle

vara af nöden.

Uti ett öfver de sakkunnigas betänkande afgifvet yttrande framhöll

botanisten vid statens skogsförsöksanstalt, att det syntes vara lyck
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

ligt både för skogsförsöksanstalteus och skogsentomologiens utveckling,

om de insektsbestämningar, som för anstaltens räkning erfordrades, finge

utföras af vederbörande professor vid skogshögskolan, men att det däremot

vore högst olämpligt att sammankoppla den föreslagna professorns

i marklära verksamhet med skogsförsöksanstalten, som själf måste utföra

sina markundersökningar.

Domänstyrelsen tillkännagaf uti ett den 24 september 1908 afgifvet

underdånigt utlåtande öfver de sakkunnigas betänkande, att styrelsen

ej kunde finna nöjaktig motivering föreligga för en professurs inrättande

i ämnet marklära med geologi. Upparbetandet af ämnet marklära borde

enligt styrelsens mening i första hand tillkomma skogsförsöksanstalten,

där beaktansvärda undersökningar angående frågor om skogsmarken

redan planlagts. Botanisten vid skogsförsöksanstalten hade äfven framhållit

betydelsen af att markläran finge vid anstalten själfständigt bearbetas

och fördenskull framställt en bestämd protest emot de sakkunnigas

förslag, att den ifrågasatta professorn i marklära vid skogshögskolan

skulle biträda försöksanstalten vid undersökningar i dithörande

ämnen. Förslaget finge ock, menade domänstyrelsen, anses innebära

en nödfallsåtgärd, åsyftande att bereda den ifrågasatta professorn full

sysselsättning, hvilket undervisningen vid skogshögskolan icke kunde

lämna honom.

Frågan om upparbetandet af ämnet marklära samt undervisningens

ordnande i marklära med geologi vid skogshögskolan syntes domänstyrelsen

böra tillsvidare lösas på det sätt, att vid skogsförsöksanstalten

anställdes en assistent i geologi med uppgift att särskildt ägna sig åt

frågan om skogsmarkens undersökning och studium. Denna assistent

skulle samtidigt kunna anställas såsom »lärare på extra stat» vid skogshögskolan

med undervisningsskyldighet i marklära och geologi. Han

borde fördenskull ej äga fullt så stor skyldighet beträffande arbetstiden

vid skogsförsöksanstalten som öfriga tjänstemän därstädes, detta likväl

endast under de tider, då han vore sysselsatt med undervisning eller

tentamina vid skogshögskolan. För sitt arbete vid den sistnämnda

borde han åtnjuta ett arfvode »på extra stat» af 2,500 kronor om året,

hvilket arfvode skulle ingå i högskolans stat i stället för den af de sakkunniga

föreslagna aflöningen till en e. o. professor i marklära med geologi.

Beträffande den föreslagna professorn i zoologi vid skogshögskolan

höll domänstyrelsen före, att han under tider, då han ej vore upptagen

af sin tjänst vid högskolan, borde utreda frågor om våra skogsinsekter,

vare sig detta skedde i samband med skogsförsöksanstalteus arbeten

eller på särskildt uppdrag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243 — 244.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Löne
reglerings
kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

Jag tillåter mig vidare erinra därom, att jag till det statsrådsprotokoll

öfver jordbruksärenden den 15 mars 1912, hvaraf utdrag är

bifogadt Kungl. Maj:ts proposition nr 73 till 1912 års Riksdag, vid

föredragning af fråga om ordnande af den högre skogsundervisningen

in. m., yttrat, bland annat, att i nära samband med denna fråga stode

vissa kraf, som gällde statens skogsförsöksanstalts tidsenliga utveckling.

Den ifrågasatta skogshögskolan och den för de praktiska försöken afsedda

försöksanstalten syntes mig nämligen böra komma i en närmare beröring

med hvarandra än dittills varit fallet.

Vid behandling af frågan om lärarkrafterna vid den föreslagna

skogshögskolan tillkännagaf jag i anslutning härtill, att det åtminstone

för närvarande icke syntes mig motiveradt att för marklära och skogszoologi

upprätta professurer. Genom en ökning af krafterna vid skogsförsöks

anstalten skulle det nämligen blifva möjligt att från skogsförsöksanstalten

tillgodose undervisningen i omförmälda ämnen vid skogshögskolan,

hvarigenom sambandet mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten

blefve stärkt och nämnda två ämnen borde vid högskolan blifva

väl företrädda.

Uti det af mig framlagda förslaget till stat för skogshögskolan

ingår af sådan anledning icke heller någon aflöning till lärare i skogszoologi

och i marklära, utan skulle nämnda lärare, såsom tillika tjänstemän

vid statens skogsförsöksanstalt, helt och hållet aflönas därifrån.

I sitt ofvan omförmälda, den 18 april 1912 ingifna utlåtande

anför nu löneregleringskommittén i hufvudsak följande.

Innan ett furstligt eller skogligt försök sväsende här i riket kom

till stånd, hade tanken på ett samarbete mellan detta försöksväsende

och den högre skogsundervisningen sökt göra sig gällande; och enligt

de grunder för förändrad organisation af den högre skogsundervisningen,

som vid 1912 års Riksdag af Kungl. Magt framlagts, förutsattes uttryckligen,

att den föreslagna skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

skulle komma i närmare beröring med hvarandra. Kommittén

ansåge sig böra uttala sin fulla anslutning till den tanke, som sålunda

kommit till uttryck. Kommittén hyste nämligen den uppfattningen, att

eu samverkan så i ett som i annat hänseende mellan ifrågavarande

undervisningsanstalt och försöksanstalten skulle lända till gagn för båda

institutionerna och de betydelsefulla uppgifter dessa skulle tjäna.

Uti de till kommittén remitterade framställningar, om hvilka nu

vore fråga, föreslogs beträffande statens skogsförsöksanstalt, att denna

anstalt måtte från och med år 1913 »sättas på ordinarie stat». I detta

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

hänseende ville kommittén erinra, att anslaget till skogsförsöksanstalten

redan nu inginge ,uti den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln till

»skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet». Med framställningarna

i fråga torde emellertid i nämnda hänseende framför allt åsyftas,

att nuvarande föreståndar- och botanistbefattningarna vid skogsförsöksanstalten

skulle förändras till ordinarie befattningar. Meningen torde väl

ock hafva varit, att de två föreslagna kvinnliga biträdesbefattuingarna

skulle, i den mån ordinarie anställning beviljades andra dylika befattningshafvare,

erhålla karaktären af ordinarie. Det hade därjämte föreslagits,

att, sedan framdeles särskild byggnad blifvit uppförd för anstalten,

vid densamma måtte få anställas en ordinarie vaktmästare, tillika

portvakt, maskinist och planteringsvakt. Vid anstalten skulle emellertid

fortfarande finnas anställda två assistenter med aflöning i form af

arfvode. Därtill skulle ytterligare komma två skogsbiträden, likaledes

aflönade med arfvoden.

Hvad till en början beträffade frågan om föreståndare- och botanistbefattningarnas

förändring till ordinarie tjänster, torde — vid det

förhållande, att skogsförsöksanstalten numera varit i verksamhet i nära

tio år och väl obestridligen finge anses fylla ett stadigvarande behof —

icke något vara att erinra mot hvad i berörda hänseende föreslagits.

Vidkommande aflöningarna till nämnda två befattningshafvare uppskattade

kommittén nogsamt betydelsen af de arbeten, som utfördes af

ifrågavarande befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, men både

likväl icke ansett sig kunna tillstyrka, att de i aflöningshänseende blefve

likställda med universitetsprofessorer.

Utan att vilja inlägga någon gensaga mot att, därest så skulle

finnas nödigt eller lämpligt, befattningshafvarna i fråga, på sätt domänstyrelsen

föreslagit, skulle få professorstitel, syntes det kommittén vara

tillfyllest, att de erhölle de aflöningsförmåner, som vid 1911 års Riksdag

på Kungl. Maj:ts förslag bestämdes för professorer vid farmaceutiska

institutet och vid Chalmers’ tekniska läroanstalt, eller eu begynnelseaflöning

af 6,400 kronor, däraf 4,400 lön och 2,000 tjänstgöringspenningar,

hvartill skulle kunna komma ett ålderstillägg till lönen efter

fem år å 600 kronor.

I detta sammanhang ville kommittén särskilt påpeka en af de

konsekvenser, hvartill ett bifall till skogsförsöksanstaltens förslag beträffande

aflöningsförmånerna till nu ifrågavarande tjänstemän vid denna

anstalt skulle kunna leda. Uti en till utlåtande af kommittén remitterad

underdånig framställning af den 4 november 1911 hade nämligen

styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 243.

anhållit, att aflöningarna till föreståndarna och öfverassistenterna vid

sistnämnda anstalt måtte höjas till samma belopp, hvartill aflöningarna

för vederbörande tjänstemän vid skogsförsöksanstalten kunde varda

höjda. Härvid borde erinras att, då vid 1908 års Riksdag botanisten

vid skogsförsöksanstalten tilldelades nuvarande aflöning, jämförelse gjordes

med de aflöningsförmåner, som åtnjötes af öfverassistenterna vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Från skogsförsöksanstalten hade föreslagits, att ett arfvode af 500

kronor för år räknadt skulle utgå för de särskilda göromål, som vore

förenade med chefsskapet för anstalten. Kommittén hade ansett sig

böra tillstyrka detta. Enligt förslaget från skogsförsöksanstalten skulle

nämnda chefsskap kunna tilldelas endera af de bägge afdelningsföreståndarna

och icke vidare nödvändigtvis vara bundet vid befattningen

såsom afdelningsföreståndare för skogsafdelningen. Mot en sådan anordning

syntes icke något vara att erinra, då därigenom bereddes möjlighet

att till chef för anstalten välja den för detta ändamål lämpligaste

af de bägge afdelningsföreståndarna.

Beträffande försöksanstaltens och domänstyrelsens förslag att arfvodet

till assistent vid anstalten skulle kunna höjas efter respektive 2,

4 och 6 års tjänstgöring, hvarje gång med 200 kronor, så att slutarfvodet

skulle kunna uppgå till 3,600 kronor, hade kommittén visserligen

i princip icke känt sig tilltalad af förslaget att beträffande dessa

i stat specifikt upptagna arfvodesbefattningar medgifva förhöjning i

arfvodena, motsvarande ålderstillägg för ordinarie befattningshafvare.

Med afseende emellertid å hvad i nyssberörda hänseende till stöd därför

anförts, och då exempel på dylika arfvodesförhöjningar förekomme i

vissa af Kungl. Maj:t och Riksdagen godkända stater, hade kommittén

icke velat motsätta sig införandet af sådana arfvodesförhöjningar för

ifrågavarande assistenter.

Icke under några förhållanden kunde kommittén dock tillstyrka,

att eventuella arfvodesförhöjningar för dessa tjänstemän skulle inträda

med så korta mellanrum, som föreslagits. Däremot torde, då, efter hvad

kommittén inhämtat, det ej vore afsedt, att assistent i regel skulle tjänstgöra

vid anstalten utöfver tio år, en arfvodesförhöjning böra^medgifvas

att inträda efter fem års tjänstgöring och med ett belopp af 400 kronor

eller samma belopp, hvarmed de särskilda ålderstilläggen till jägmästare

utgå.

Såsom förut är nämndt, hade uti de allmänna grunder för förändrad

organisation af den högre skogsundervisningen, som vid denna

Riksdag framlagts af Kungl. Maj:t, förutsatts, att undervisningen i hvart
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 243. 21

derå af ämnena marklära och skogszoologi skulle bestridas af befattningshafvare

vid skogsförsöksanstalten, och, efter hvad kommittén ansett

sig kunna antaga, af befattningshafvare tillhörande assistentkategorien

vid försöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning. För genomförandet

af berörda anordning skulle emellertid erfordras åtminstone en ytterligare

befattningshafvare vid försöksanstalten, utöfver hvad i nu föreliggande

framställningar begärts.

Därest de befattningshafvare vid skogsförsöksanstalten, åt hvilka

skulle uppdragas att vid skogshögskolan meddela undervisning i ofvan belöida

ämnen, icke från skogshögskolan erhölle någon ersättning för

nämnda undervisning, måste hela deras aflöning gifvetvis upptagas å

skogsförsöksanstaltens stat. I fråga om beloppet af den ersättning, som

borde tillkomma. de ifrågavarande befattningshafvarna i deras dubbla

egenskap af »assistenter» vid skogsförsöksanstalten och lärare vid skogshögskolan,

hade det synts kommittén, att en lämplig jämförelse skulle

kunna göras med laboratorerna vid farmaceutiska institutet. Dessa

sistnämnda åtnjöte eu aflöning af 4,000 kronor, däraf 2,400 i lön och

1,600 i tjänstgöringspenningar, hvartill kunde komma två ålderstillägg

till lönen å 500 kronor efter respektive fem och tio år.

Om förenämnda grunder för ordnandet af den högre skogsundervisningen

blefve i antydda hänseende godkända, torde fördenskull från

den tidpunkt, den föreslagna skogshögskolan började sin verksamhet,

böra å skogsförsöksanstaltens stat uppföras dels, i stället för den nuvarande

assistenten å naturvetenskapliga (botaniska) afdelningen, en

laborators- eller dylik befattning dels ock en ytterligare sådan befattning.

Då emellertid äfven därefter någon tids erfarenhet borde afvaktas

i fråga om dessa befattningar, syntes de icke redan från början böra

upptagas såsom ordinarie tjänster utan tillsvidare aflönas med årfvoden,

hvilka lämpligen kunde sättas till belopp, motsvarande begynnelseaflöningen

för laboratorer vid farmaceutiska institutet, eller 4,000 kronor.

Vid skogsförsöksanstalten vore för närvarande anställdt ett s. k.

skogsbiträde. Denne befattningshafvare, hvilken genomgått eu af statens

skogsskolor, aflönades med ett belopp af 1,200 kronor om året

från anstaltens expensanslag, hvar järn te han åtnjöte fri bostad i den för

anstalten förhyrda lägenheten äfvensom särskild godtgörelse för städning

m. m. af anstaltens lokaler.

Vid anstalten hade ock för utförande af vissa kemiska och mekaniska

analyser varit under de senare åren, 8 å 9 månader hvarje år,

anställdt ett kvinnligt biträde mot en aflöning af 125 kronor i månaden!

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

För egen del hade kommittén visserligen icke något att erinra

mot anställande på mera stadigvarande sätt vid skogsförsöksanstalten

af två skogsbiträden samt två kvinnliga biträden. Då emellertid det

skogsbiträde och det kvinnliga biträde, som för närvarande vore sysselsatta

vid anstalten, endast aflönats af expensanslag och då någon tids

ytterligare erfarenhet torde böra afvaktas i fråga om omfattningen och

beskaffenheten af de arbeten, som lämpligen kunde öfverlämnas åt

biträden, flera eller färre, af ifrågavarande slag, hade kommittén ansett

mindre lämpligt att nu, på sätt af skogsförsöksanstalten och domänstyrelsen

föreslagits, omedelbart specifikt uppföra några befattningar af

detta slag å anstaltens stat, utan torde det få anses för närvarande till

fyllest, att ett särskilt anslag till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga

biträden upptoges i staten. Det hade synts kommittén, att beloppet

af denna anslagspost efter en approximativ beräkning af 1,500

kronor för hvartdera skogsbiträdet, 1,200 kronor för det ena och 1,600

kronor för det andra kvinnliga biträdet — för år räknadt borde

kunna bestämmas till 5,800 kronor.

Därest skogsförsöksanstalten erhölle egen byggnad å samma område

som den föreslagna skogshögskolan, torde i sammanhang med

försöksanstaltens inflyttning i denna byggnad anstaltens stat komma

att undergå revision; och borde då äfven frågan om nämnda biträdens

framtida ställning kunna göras till föremål för förnyad pröfning.

Redan nu ville dock kommittén framhålla, att de aflöningsförmåner,

som kommittén i sitt den 29 juni 1911 afgifna betänkande föreslagit

för kvinnliga biträden med mera kvalificeradt arbete, icke afsetts

för befattningshafvare med sådana vetenskapliga kvalifikationer, som

enligt nu föreliggande förslag ansetts böra fordras af det kvinnliga

biträdet å skogsförsöksanstaltens naturvetenskapliga afdelning.

Enligt skogsförsöksanstaltens förslag skulle, från den tidpunkt, då

ny institutionsbyggnad kunde tagas i bruk, vid anstalten anställas eu

ordinarie vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt.

Att vid nyssberörda revision af försöksanstaltens stat en vaktmästarbefattning

kunde finnas böra uppföras å staten, syntes kommittén

rimligt; och borde denne befattningshafvare, efter vidare och närmare

utredning rörande hans åligganden, i aflöningshänseende likställas

med andra motsvarande befattningshafvare vid statens verk här i

Stockholm.

Därest åt afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten gåfves

ordinarie anställning, syntes det kommittén, att dem borde beredas

semester under eu och en halt manad årligen. I fråga om tidpunkten

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 23

för semesterns åtnjutande ansåge kommittén lämpligen kunna meddelas

en bestämmelse, motsvarande den, som gällde för flertalet tjänstemän

vid Sveriges geologiska undersökning, eller att semester i regeln icke

Ange åtnjutas under den tid, skogsförsöksaustaltens fältarbeten påginge.

Jämväl torde, i anslutning till hvad domänstyrelsen föreslagit, böra

stadgas, att vederbörande afdelningsföreståndare icke finge samtidio-t

åtnjuta semester.

Då kommittén tillstyrkt förslaget från skogsförsöksanstalten om

ett särskildt arfvode för bestridande af cliefsgöromålen, ansåge kommittén,

att under semester eller annan tjänstledighet för den afdelningsföreståndare,

som vore förordnad att vara anstaltens chef, den på vikariatstiden

belöpande andel af arfvodet för chefsgöromålen borde få tillgodonjutas

åt den, som bestred dessa göromål.

Af domänstyrelsen hade äfven blifvit hemställdt, att semester måtte

fa^ tillgodonjutas af assistenterna vid skogsförsöksanstalten under en

månad årligen, dock utan särskild kostnad för statsverket, i det att

någon vikarie icke skulle erfordras för assistent under dennes semester.

Därest det utan hinder för arbetenas behöriga gång läte sig göra att

sålunda medgifva assistent någon tids kostnadsfri ledighet, syntes från

kommitténs sida intet vara att erinra häremot.

__ Å gällande stat för skogsförsöksanstalten vore upptaget ett anslag

af 15,000 kronor »till rese- och traktamentsersättning samt till aflöning

åt tillfälliga biträden och handtlangning äfvensom till expensmedel».

Nu hade föreslagits, att å staten för skogsförsöksanstalten måtte uppföras

följande särskilda anslagsposter, nämligen dels till gemensamma

expenser 4,500 kronor, dels till expenser för skogsafdelningen 8,900

kronor och dels till expenser för naturvetenskapliga afdelningen 5,875

kronor eller tillhopa 19,275 kronor, alltså 4,275 kronor mera än det

motsvarande anslaget å anstaltens nuvarande stat.

\id bedömande af behofvet af den sålunda föreslagna anslagshöjningen

borde erinras å ena sidan, att, i händelse af bifall till kommitténs

förslag om särskildt anslag till skogsbiträden och kvinnliga biträden,

från nu ifrågavarande anslagsmedel icke vidare skulle utgå aflöningar

till mera stadigvarande dylika biträden. Å andra sidan borde

uppmärksammas, hurusom vissa kostnader för handtlangning, som hittills

fått utgå åt revirförvaltningsmedel, skulle komma att bestridas af

försöksanstaltens, expensanslag; dessa kostnader hade, enligt hvad för

kommittén uppgifvits, för år 1911 belöpt sig till närmare 4,000 kronor.

Mot de af försöksanstalten föreslagna beloppen till expenser

hade domänstyrelsen icke haft något att erinra. Kommittén hade icke

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 243.

heller tilltrott sig att framställa någon anmärkning mot förslaget i denna

del. För afrundande af statens slutsumma borde emellertid det belopp,

som skulle afses till särskilda expenser för naturvetenskapliga afdelningen,

lämpligen böra sättas till 5,900 kronor.

Vid bifall till förslaget, att vederbörande afdelningsföreståndares

befattningar skulle varda i staten för skogsförsöksanstalten uppförda

såsom ordinarie befattningar, borde gifvetvis stadgas villkor för åtnjutande

af de med dessa befattningar förenade aflöningsförmåner. Vid

uppgörande af förslag till sådana aflöningsvillkor hade kommittén tagit

hänsyn i tillämpliga delar till de bestämmelser, som vid senare årens

Riksdagar fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

Därvid hade kommittén äfven ansett sig böra beakta den vid 1908 års

Riksdag bland aflöningsvillkoren för skogsstaten intagna bestämmelsen,

att öfverjägmästare icke ägde -åtaga sig skogsförrättningar åt enskilda.

Motsvarande bestämmelse syntes kommittén böra ingå bland aflöningsvillkoren

för afdelningsförestundare vid skogsförsöksanstalten.

I fråga om rätt att komma i åtnjutande af aflöningsförhöjning

genom ålderstillägg skulle enligt skogsförsöksanstaltens och domänstyrelsens

förslag nuvarande innehafvare af föreståndar- och botanistbefattningarna,

därest de komme att utnämnas till atdelningsföreståndare

å den nya staten, äga räkna sig till godo den tid, hvarunder de innehaft

förordnande såsom föreståndare eller botanist vid anstalten. Kommittén

hade icke ansett sig kunna biträda detta, enär äfven de aflöningsförmåner,

som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma vederbörande

befattningshafvare, innebure en väsentlig förhöjning i jämförelse med

de aflöningsförmåner, som åtnjötes af nuvarande innehafvare af töreståndar-

och botanistbefattningarna.

Däremot synes kommittén icke något vara att erinra mot att, i

anslutning till hvad ock blifvit från skogsförsöksanstalten och af domänstyrelsen

föreslaget, assistent finge, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, i

och för arfvodesförhöjning tillgodoräknas föregående stadigvarande tjänstgöring

i sådan egenskap vid anstalten. För assistent hade nämligen

icke föreslagits något förhöj dt begynnelsearfvode. Bestämmelse i sistnämnda

hänseende borde dock icke inflyta bland de vid staten fogade

aflöningsvillkoren, enär dessa endast afsåge ordinarie befattningshafvare.

Enligt de föreslagna aflöningsvillkoren skulle vederbörande afdelningsföreståndare

vid skogsförsöksanstalten vara underkastade den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet, som kunde varda stadgad. I detta

hänseende ville kommittén, i anslutning till tanken om önskvärdheten

och betydelsen af större samband än hittills mellan skogsförsöksanstalten

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

och den högre skogsnndervisningen, hemställa till behörigt öfvervägande,

huruvida ej, efter nämnda undervisnings omläggning och utvidgning,

afdelningsföreståndarna vid skogsförsöksanstalten kunde böra åläggas

att, i den mån så pröfvades lämpligt, medelst föredrag eller annorledes

bereda en blifvande skogshögskolas elever tillfälle att få en närmare

inblick i eller kännedom om skogsförsöksanstaltens uppgifter och de

väsentligaste resultaten af dess verksamhet.

Vid bifall till hvad kommittén föreslagit, skulle staten för försöksanstalten

erhålla följande utseende.

Tjänst-

1

i ------

Lön.

Kronor.

görings-

penningar

Kronor.

Summa.

Kronor.

''

1 föreståndare för skogsafdelningen ......

1 d:o för naturvetenskapliga af-

4,400

2,000

6,400

1 Efter 5 år kan lönen j

| höjas med 600 kronor. !

delningen ...........................

4,400

2,000

6,400

1 assistent, arfvode............................

—

3,000

1 Efter 5 år kan arfvodet j

•1 do d:o .............................

—

3,000

J höjas med 400 kronor. |

För bestridande af chefsgöromål............

—

500

| Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn-

liga biträden.................................

—

—

5,800

Till gemensamma expenser ..................

—

4,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

—

<

8,900

» » »för naturvetenskap-

liga afdelningen ...........................

— |

—

5,900

Summa

_ |

—

44,400

I ofvanstående förslag till stat hade icke upptagits någon särskild

anslagspost till ålderstillägg för afdelningsföreståndare och arfvodesförhöjning

för assistenter, enär utgifter för nämnda ändamål borde

bestridas från det å nionde hufvudtiteln uppförda gemensamma förslagsanslaget

till ålderstillägg.

I 13 § af gällande instruktion för statens skogsförsöksanstalt vore

stadgadt, att för tjänsteman vid anstalten skulle, med vissa angifna

undantag, under den tid af året, som ej användes till utearbete, den

dagliga arbetstiden å tjänsterummet hvarje söckendag utgöra sex timmar,

förlagda till tider, om livilka närmare bestämmelse skulle meddelas af

domänstyrelsen. Tillika vore föreskrifvet, att öfverordnad ägde att i den

sålunda bestämda arbetstiden påfordra nödig utsträckning vid alla de tillBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 194 käft. (Nr 243—244.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen,

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

fallen, då göromålens gång det kräfde. 1 anslutning till hvad vid löneregleringar

under de senare åren för ett flertal ämbetsverk och myndigheter

plägat föreskrifvas, ansåge kommittén böra såsom förutsättning för

godkännande af den nya staten för skogsförsöksanstalten uppställas, att,

för så vidt tjänstgöringen vore förlagd till anstaltens lokaler i Stockholm,

ordinarie tjänstinnehafvare skulle, i den mån ej undantag kunde anses

böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgifvas, vara å

tjänsterummet tillstädes minst G timmar hvarje söckendag.

Den verksamhet, som under en tid af omkring tio år utöfvats åt

statens skogsförsöksanstalt, har allt mer visat sig vara åt ingripande

betydelse för vårt lands skogshushållning i dess helhet. Då under

sådana förhållanden anstalten måste anses fylla ett stadigvarande behof,

lärer tvekan icke böra råda om det befogade i att nu söka gifva denna

anstalt eu fastare organisation än som för närvarande tillkommer densamma.

Ett steg i sådan riktning skulle, på sätt i det föregående

erinrats, äfven vara, att skogsförsöksanstalten ställes i närmare samband

med rikets högsta skogsundervisningsanstalt, den ifrågasatta skogshögskolan.

På sätt jag vid underdånig föredragning den 15 mars 1912 af

frågan om ordnande af den högre skogsundervisningen redan framhållit

(proposition nr 73), har det i sådant afseende synts mig lämpligt, att

skogsförsöksanstalten blefve jämte skogshögskolan ställd under en särskild

styrelse, bestående af chefen för domänstyrelsen, själfskrifven ledamot,

samt fyra utaf Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inför denna styrelse

skulle ärenden rörande skogshögskolan föredragas af högskolans rektor

samt frågor rörande skogsförsöksanstalten af anstaltens chef. "Vidare

skulle samband mellan skogshögskolan och skogsförsöksanstalten åvägabringas

jämväl därigenom, att undervisningen vid högskolan i ämnena

marklära och skogszoologi anförtroddes åt vissa befattningshafvare vid

försöksanstalten. Jämväl genom det af mig vid berörda tillfälle förordade

förslaget att förlägga skogsförsöksanstaltens nybyggnad och försöksträdgård

i omedelbar närhet till den nya skogshögskolan, skulle

sambandet och växelverkan mellan berörda två institutioner ytterligare

befordras.

Om än nu berörda åtgärder, hvilka äro afsedda att utgöra

led i skogsförsöksanstaltens nya organisation, icke kunna vidtagas förrän

vid den tidpunkt, då den nya skogshögskolan är färdig att börja

sin verksamhet, och det följaktligen, på sätt löneregleringskommitten

jämväl påpekat, icke lärer kunna undvikas att vid nämnda tidpunkt

vidtaga vissa ändringar i staten för skogsförsöksanstalten, synes det

mig likväl icke lämpligt att intill dess uppskjuta de förändringar i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243. 27

försöksanstaltens organisation och stat, som, helt och hållet oberoende

af de planerade byggnadsföretagen och de ifrågasatta nya anordningarna

i fråga om skogshögskolan, redan nu kunna åvägabringas. Det torde

nämligen icke kunna förnekas, att det anslag, som för närvarande står

försöksanstalten till buds, visat sig icke vara tillräckligt för det därmed

afsedda ändamålet, hvartill kommer svårigheten, att med nu utgående

jämförelsevis obetydliga aflöningsförmåner och, hvad angår föreståndaroch

botanistbefattningarna, dessas natur af icke ordinarie tjänster, kunna

\id anstalten binda personer med erforderliga kvalifikationer.

Beträffande de åtgärder, som redan nu böra i förenämnda afseenden

vidtagas, ansluter jag mig med vissa modifikationer till löueregleringskommitténs

förslag. Hvad då till en början angår aflöningsförmånerna

åt anstaltens tva afdelningsföreståndare, torde arten och omfattningen

af den verksamhet, som tillkommer dessa afdelningsföreståndare, gorå

det i hög grad önskvärdt att genom tillfredsställande aflöningsförmåner

söka åt anstalten förvärfva så framstående krafter, som öfver hufvud

taget kunna stå till buds. Likaså torde det vara af vikt tillse, att.

befattningarnas . innehafvare icke på grund af mindre tillfredsställande

aflöning och tjänsternas natur af icke ordinarie finna sig nödsakade,

att efter någon tid söka sig andra, i ekonomiskt afseende förmånligare

anställningar. Luder sådana förhållanden synas mig afdelningsföreståndaibefattningarna

vid anstalten böra göras till ordinarie och därvid

— i likhet med hvad jag hemställt rörande professorerna vid skogshögskolan

tillerkännas samma löneförmåner, som professorer vid

univei siteten eller således lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar

2,500 kronor samt ett ålderstillägg till lönen efter fem år å 600 kronor.

. Lika med kommittén synes mig lämpligt, att i staten uppföres ett

särskilt arfvode å 500 kronor om året att tilldelas den af afdelningsforeståndarna,

som förordnas uppehålla chefsbefattningen vid anstalten.

Sådant förordnande torde böra meddelas af Kungl. Maj:t och afse viss

tid, omfattande förslagsvis tre år i sänder.

Beträffande rätten till arfvodesförhöjningar åt de två assistenter,

som i afbidan på de förändrade förhållanden, hvilka äro afsedda att inträda

i samband med den högre skogsundervisningens ordnande,

komma att uppföras å anstaltens stat, biträder jag kommitténs förslag.

Däremot synes mig det belopp, som enligt kommitténs förslag skulle i

staten uppföras till arfvoden åt skogsbiträden och kvinnliga biträden

5,800 kronor, höra höjas med 500 kronor till 6,300 kronor. Härigenom

skulle nämligen möjlighet beredas att tilldela det ena skogsbiträdet och

det ena kvinnliga biträdet, hvilka biträden äro afsedda att utföra arbeten

åt mej kvalificerad beskaffenhet, arfvoden intill 1,800 kronor hvardera.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Alaj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

De belopp, som af kommittén beräknats till expenser, tillhopa

19,300 kronor, synas mig- vara för ändamålet behöfliga. Ej heller har

ja»- någon erinran att göra emot kommitténs förslag, i hvad det

after semester för afdelningsföreståndare och assistenter eller afioningsvillkor

för ordinarie befattningshafvare å anstaltens stat. Då aflöningsvillkoren

icke gälla assistent vid anstalten, torde Riksdagens medgifvande

böra särskildt utverkas om rätt för assistent att, efter Kungl.

Maj:ts bepröfvande, i och för arfvodesförhöjning tillgodoräkna sig den

tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap haft

stadigvarande tjänstgöring vid anstalten.

Kommitténs uttalande om önskvärdheten af att, efter den tilltänkta

omorganisationen af den högre skogsundervisningen, nfdelningsfÖreståndarna

skulle åligga viss föredragsskyldighet beträffande högskolans

elever, biträdes af mig.

Mot den af kommittén föreslagna bestämmelsen om viss arbetstid

å tjänsterummet för ordinarie tjänstinnehafvare vid anstalten har jag

gifvetvis ingen anmärkning att göra; och torde jag framdeles få återkomma

till de för sådant ändamål erforderliga bestämmelserna i samband

med fråga om ny instruktion för anstalten.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig nu framlägga

förslag till aflöningsstat för anstalten att gälla från och med år 1913.

- - ----------------- 1

Tjänst-

•

Lön.

görings-

Summa.

.

penningar.

‘

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 föreståndare för skogsafdelningen''......

5,000

2,500

7,500

) Efter 5 år kan lönen

1 föreståndare för naturvetenskapliga af-

lliöjas med 000 kronor.

delningen ....................................

5,000

2,500

7,500

)

i 1 assistent, arfvode..............................

-

—

3,000

1 Efter 5 år kan arfvodet

| 1 d:o d:o ..............................

_

—

3,000

/liöjas med 400 kronor.

1

: För bestridande af chefsgöromål............

—

500

Till aflöning åt skogsbiträden och kvinn-

liga biträden.................................

—

—

6,300

Till gemensamma expenser ..................

-

—

1,500

» särskilda expenser för skogsafdelningen

—

8,900

,

5 » » » naturvetenskap-

liga afdelningen ...........................

|

—

5,900

Summa

j —

| —

47,100

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

Statens slutsumma öfver stiger med 18,100 kronor slutsumman af

nu gällande stat för anstalten, 29,000 kronor. Härvid bör emellertid

framhållas, att då hittills institutsföreståndaren å skogsafdelningen uppburit

lön såsom jägmästare samt handtlangniugskostnader för anstaltens

räkning bestridts af revirmedel, statens ökade utgifter vid bifall till

mitt förslag icke komma att, frånsedt ålderstillägg, uppgå till mer än

omkring 11,800 kronor. Ofvan nämnda summa 18,100 kronor bör

nämligen minskas med belopp motsvarande dels eu jägmästares lön,

2,300 kronor, och dels handtlangningskostnaderna, omkring 4,000

kronor.

För åtnjutande af de i den föreslagna aflöningsstaten för ordinarie

befattningshafvare upptagna aflöningar torde böra fastställas följande

villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af skogsförsöksanstalten eller dess särskilda afdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom

därest anstaltens ställning så förändras, att densamma ej längre

kan anses såsom sjelfständig institution, eller därest vissa ifrågavarande

Institution tillhörande göromål öfverflyttas till annan institution, vara

pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han

innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

inom den institution, till hvilken göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid skogsförsöksanstalten ej heller

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som

helst, såframt ej den styrelse, hvarunder skogsförsöksanstalten lyder,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid skogsförsöksanstalten, Annor uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att afdelningsföreståndare vid skogsförsöksanstalten icke äger mot

betalning åtaga sig uppdrag åt enskilda;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

lör den tid, lian eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina

tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall för don af afdelningsföreståndarna vid

skogsförsöksanstalten, som förordnats att vara anstaltens chef, eller när

det erfordras för beredande af semester åt denne, den andra afdelningsforeståndaren

skall vara skyldig att, därest ej annorlunda förordnas,

bestrida, jämte sin egen tjänst, chefsgöromålen mot åtnjutande af den

å vikariatstiden belöpande andel af det för chefsgöromålens bestridande

anvisade arfvode;

att i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss

tids fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för sådan förhöjning

bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund

al förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag-,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester, under iakttagande att den högre aflöningen ej får tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

åt löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 243.

att afdelningsföreståndarna vid anstalten äga årligen, när sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

eu hvar under en och eu half månad, dock ej samtidigt och i regel

ej heller under den tid, då fältarbeten pågå;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya aflöningsstätens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kung!. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

På grund af hvad jag här ofvan anfört hemställer jag alltså, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels godkänna det af mig framlagda förslag till aflöningsstat för

statens skogsförsöksanstalt att gälla från och med år 1913 äfvensom de

villkor och bestämmelser, som af mig föreslagits för åtnjutande af de i

berörda stat för ordinarie befattningshafvare upptagna aflöningar;

dels medgifva, att assistent vid anstalten skall äga att, efter Kungl.

Maj:ts bepröfvande, för åtnjutande af arfvodesförhöjning räkna sig till

godo den tid, han före den nya statens trädande i kraft i sådan egenskap

haft stadigvarande tjänstgöring vid anstalten:

dels ock höja det under anslagstiteln »skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet» uppförda anslaget till statens skogsförsöksanstalt,

nu 29,000 kronor, med 18,100 .kronor till 47,100 kronor.

Vid bifall härtill äfvensom till hvad jag under nionde hufvudtiteln

punkten 10 hemställt i fråga om höjning med 9,000 kronor i anslagstiteln

i öfrigt, skulle anslagstiteln: »skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet» undergå höjning från 185,000 kronor med 27,100

kronor eller således till 212,100 kronor.

Till departementschefens nu ifrågavarande hemställan

behagade, på tillstyrkan af statsrådets öfriga

ledamöter, Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 243.

samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga .... till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ur protokollet:

Erland Falk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1912:105 Utlåtande, i anledning af vissa framställningar angående anslag å riksstatens nionde hufvudtitel. s. 1 i texten