Sök i Ratio Lex

Angående inrättandet af vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs och Kalmar

1912-04-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:250, Angående inrättandet af vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs och Kalmar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Ma:jts nådig a proposition till Riksdagen angående inrättandet

af vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala,

Strängnäs och Kalmar; gifven Stockholms slott den

26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1913 bevilja till anordnande

dels vid folkskoleseminariet i Uppsala af en parallellklass till första

seminarieklassen ett belopp af 11,840 kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs af en ettårig, med fjärde

seminarieklassen sidoställd afdelning för manliga studenter ett belopp af

10,670 kronor, ™

dels ock vid folkskoleseminariet i Kalmar af en sistnämnda afdelning

motsvarande afdelning för kvinnliga studenter ett belopp af 8,470 kronor

eller således tillhopa 30,980 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med° all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 198 höft. (Nr 250.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Föredragande departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:

Inrättandet I det yttrande till statsrådsprotokollet, som åberopas i. Kungl.

åt visso Maj:ts proposition nr 171 till innevarande års Riksdag angående inköp af

^ser*vid folk- mark och uppförande af nya byggnader för folkskoleseminariet i Uppsala,

skolesemina- erinrade jag om den brist på lärarkrafter, som för närvarande är råUppså/a,

dande på folkskolans område och som genom de utredningar, hvilka verkSträngnäsoch

gtällts af folkundervisningskommittén, blifvit till sin storlek närmare känd.

Kalmar. Nämnda kommitté har i sitt för en tid sedan afgifna betänkande

rörande folkskoleseminarierna uppvisat, att bristen på fullt kompetenta

lärare vid folkskolorna — hela antalet s. k. mindre folkskolor därvid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

icke medräknadt — vid 1910 års början kan antagas hafva uppgått till

ej mindre än 920 lärare, däraf 485 manliga och 435 kvinnliga, och att

denna betydande brist med hvarje år ytterligare ökas.

Detta innebär, att ett mycket stort antal lärartjänster vid folkskolorna

stå vakanta och måste uppehållas med mindre kompetenta, d. v. s. icke

examinerade eller ock öfveråriga lärare, och att likaledes såsom vikarier

för lärare, Indika till följd af sjukdom eller af annan anledning äro tjänstlediga,

dylika mindre kompetenta lärarkrafter måste i stor utsträckning

användas.

Hvad lärarbristen för framtiden beträffar, har kommittén beräknat, att

därest inga åtgärder vidtagas för ökande af det årliga tillskott af lärarkrafter,

som de nu befintliga seminarierna kunna lämna, den samlade

bristen skall utgöra vid slutet af

år 1914........;............... 604 manliga, 690 kvinnliga, summa 1,294 lärare

» 1919 ........................ 725 > 1,027 » '' * 1,752 »

» 1924 ........................ 1,005 > 1,537 _ » » 2,542 »

Till och med om man skulle anse, hvilket knappast synes böra förutsättas,

■att behofvet af vikarier för tjänstlediga lärare alltjämt borde i samma utsträckning

som hittills tillgodoses genom mindre kompetenta lärarkrafter,

och således ansåge fullt kompetenta sådana behöfliga endast för vakansvikariaten,

• blefve dock de sannolika talen för den framtida lärarbristen

fortfarande högst betydliga, i det att enligt kommitténs undersökningar

bristen under sådan förutsättning skulle vid slutet af år 1914 uppgå till

sammanlagd t 980 lärare, vid slutet af år 1919 till sammanlagdt 1,406 och

vid slutet af år 1924 till sammanlagdt 2,149.

Folkundervisningskommittén har ock framlagt en fullständig plan för

en sådan ökning af »lärarproduktionen», att ej blott det behof af lärarkrafter,

som årligen uppkommer till följd åt lärares afgång ur tjänsten

och nya tjänsters inrättande, skulle blifva tillgodosedt, utan ock den förhandenvarande

lärarbristen skulle steg för steg minskas och efter ett antal år

vara försvunnen. Kommitténs beräkningar angående det framtida behofvet

af lärarkrafter för folkskolorna hafva ännu icke hunnit blifva föremål för

vederbörande myndigheters granskning, och kommittén har själf betonat

den osäkerhet, hvarmed dylika beräkningar af flera skäl måste blifva behäftade.

Kommittén uppvisar emellertid, att äfven med utgående från de

gynnsammast tänkbara beräkningsgrunder åtminstone de åtgärder, som

föreslagits till genomförande under åren 1912 och 1913, blifva af behofvet

påkallade.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

De för år 1912 föreslagna åtgärderna äro:

För Uppsala seminarium skulle under året vidtagas åtgärder för uppförande af

nya byggnader, beräknade för seminariets utvidgning till dubbelklassigt, och, under

förutsättning att nödiga lokaler kunde förhyras, till dess nybyggnaden hunnit uppföras,

skulle i första klassen intagas dubbla antalet elever, så att seminariet från och med år

1916 skulle kunna utexaminera elever från två afgångsklasser af elever med fyraårig

utbildning. Vidare skulle eu ettårig kurs för manliga studenter hösten 1912 upprättas

vid Uppsala eller Lunds seminarier, hvarvid valet mellan de båda seminarierna finge

bero af möjligheten att förhyra lämpliga lokaler. Slutligen skulle en ombildning påbörjas

af lärarinneseminariet i Kalmar efter en af kommittén utarbetad organisatorisk

anordning, enligt hvilken nämnda seminarium skulle komma att omfatta en treårig

kurs, afsedd hufvudsakligen för inträdessökande, som aflagt småskollärarinneexamen,

och därjämte eu ettårig kurs för kvinnliga studenter, i hvilken senare kurs elever skulle

intagas vid början af läsåret 1912—1913.

Jag torde icke behöfva framhålla, kvilket menligt inflytande en lärarbrist

af så betydande omfattning som den nu förhanden varan de måste utöfva

på folkundervisningen, hurusom den icke blott försvagar värdet af

folkskolans verksamhet, utan ock står hindrande i vägen för den utveckling

och den fortgående anpassning efter tidsbehofven, som man af vårt

folkskoleväsen med rätta fordrar och väntar.

I likhet med kommittén finner jag, att snara och kraftiga åtgärder

till nu berörda missförhållandes undanröjande måste vidtagas. Jag anser

ock, att kommittén i det hela riktigt angifvit, hvad man närmast har att

göra, och jag har därför föranstaltat om utredning angående möjligheten

af de föreslagna åtgärdernas verkställande.

Frågan om nybyggnad för folkskoleseminariet i Uppsala har nu

genom förutnämnda nådiga proposition redan underställts Riksdagens pröfning,

och jag erinrar därom, att den föreslagna byggnaden skulle komma

att lämna utrymme ej blott för en dubbelklassig fyraårig seininariekurs

utan ock för en särskild ettårig afdelning för studenter, hvarigenom seminariet

i framtiden skulle blifva i stånd att årligen utexaminera inemot

90 lärare eller nära fyra gånger så många, som nu kunna årligen därifrån

utexamineras.

Angående den af kommittén ifrågasatta möjligheten att redan under

innevarande år i tillfälliga förhyrda lokaler vid seminariet i Uppsala inrätta

dels en studentafdelning, dels en parallellklass till första seminarieklassen

har seminariets rektor H. Dahlgren yttrat sig i en till ecklesiastikdepartementet

ingifven skrifvelse.

För inrättandet af en särskild studentafdelning vid seminariet vore förhållandena

för närvarande mycket ogynnsamma. Utom den svårighet, som lokalfrågan måste vålla,

hade man att räkna med svårigheten att bereda studentafdelning ens elever tillfälle i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

behöflig utsträckning till öfning i undervisning. Seminariets öfningsskola kunde ei

ytterligare belastas^ med elevlektioner, i hvarje fall ej utan att uppdelas i flera afdelningar,

något som åter omöjliggjordes af bristande utrymme inom seminariebyggnaden.

Man vore da hanvisad att vända sig till stadens folkskolor för att, om möjligt, få tillstånd

att begagna några af deras afdelningar som öfningsskola och anlita°några af

deras lärare som ledare af undervisningsöfningarna. Eu sådan anordning läte si<? förmV°m

det, ,?allde en semmarieafdelniug tillhörande den fyraåriga kursen, men vore

allt tor vansklig att utan förut vunnen erfarenhet tillgripa, då det vore fråga om eu

afclelnmg.hyar.s hela praktiska utbildning skulle sammanträngas under eu tid af endast

ett ar. bill nu berörda svårigheter komme, att förändringar vore att motse inom

seminariets lärarkår, som gjorde det sannolikt, att under läsåret 1912—1913 endast

tva_ eller tre ämneslärare komme att finnas, som genom föregående erfarenhet ägde

förtrogenhet med seminariearbete och vana att leda undervisningsöfningar på folkskolestadiet.

Dahlgren vågade därför icke tillstyrka, att eu särskild studentafdelnincr för

närvarande inrättades vid seminariet.

Under förutsättning att lokalfrågan, hvilken under nuvarande hyresförhållanden i

Lppsala erbjöde störa svårigheter, icke lade oöfverstigligt hinder i vägen, anså^e han

sig däremot kunna tillstyrka anordnandet redan under innevarande år af en parallellklass

till första seminarieklassen såsom början till en fyrklassig parallellinje vid serninanet.

Han utginge därvid från det antagandet, att seminariet höstterminen 1915,

da den tjarde parallellklassen skulle mottagas, kunde inflytta i nytt lärohus. För

n?11“%asa^a första parallellklassen kunde icke beräknas större elevantal än 24,

enai klassen vid undervisningen åtminstone i vissa ämnen (naturkunnighet, teckning

och slöjd) måste använda de nuvarande seminarielokalerna, som ei lämnade utrymme

för större antal.

Kostnaderna för undervisningen af den nya klassens elever beräknades af Dahlgren

till 3,700 kronor, nämligen 2,000 kronor såsom arfvode åt en e. o. lärare för

undervisning i kunskapsämnen och 1,700 kronor såsom artvodesökning åt seminariets

öiningslärare för utsträckt undervisning i de olika öfningsainnena.

r nDen summa, som årligen tilldelats Uppsala seminarium att användas till stipen
dier

åt behöfvande elever, uppginge i allmänhet till något öfver 6,000 kronor eller

ungefär 60 kronor för hvarje närvarande elev. I öfverensstämmelse härmed skulle den

erforderliga ökningen af stipendieanslaget icke blifva mera än omkring 1,500 kronor,

men med hänsyn till stipendiernas ytterst ringa belopp och elevernas i allmänhet stora

behof af ekonomiskt understöd hemställde Dahlgren, att ökningen ej måtte sättas

lägre an till 2,000 kronor.

A.t^ardei Tore _ vidtagna för anskaflandet af lokal antingen för den nya klassen eller

hellre för en afdelning af öfningsskolan, då i senare fallet utrymme kunde beredas de

nytil kommande eleverna inom själfva seminariet. Hyresafgiften samt kostnaderna för

behöfliga skolmöbler och annan inredning borde beräknas till sammanlagdt 1,550

kronor. °

Den ökning i anslaget till materiell, ved och ljus in. m., som blefve nödvändig

för den erforderliga nya lokalens uppvärmning, belysning och städning, för inköp af

vid undervisningen erforderliga förbrukningsartiklar till den nya klassens behof samt

för den af det ökade elevantalet betingade höjningen af seminarieläkarens arfvode,

kunde beräknas till sammanlagdt 550 kronor. Redan nu vore det för närvarande utgående

anslaget till materiell, ved och ljus m. m. icke tillräckligt för läroanstaltens behof, i

det att särskilt den del däraf, som kunde afses för inköp af undervisningsmateriell,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

blifvit allt otillräckligare. Dahlgren hacle ock haft för afsikt att, äfven om någon

utvidgning af seminariet nu icke blifvit ifrågasatt, inga till Kungl. Maj:t med underdånig”

anhållan om ökning af anslaget. Det syntes honom under sådana förhållanden

riktigt, att då nu med hänsyn till seminariets föreslagna utvidgning en förstärkning af

anslaget till materiell, ved och ljus m. m. måste bringas till stånd och framställning därom

göras hos Riksdagen, förstärkningen blefve så pass stor, att seminariets ställning i

berörda afseende icke blefve lika ogynnsam som förut, än mindre. försämrades, utan i

stället i någon mån förbättrades, hvarför han hemställde, att nämnda anslag matte

höjas förutom med det för den nya klassens behof beräknade beloppet af 550 kronor

ytterligare med samma belopp eller tillhopa 1,100 kronor.

I det anslag, som utginge till förhyrande af slöjdlokal och anskaffande af materiell

för slöjdundervisningen, påkallade den nya klassens tillkomst en förhöjning af 100

kronor. .

För seminariets rektor komme den nya klassen att i väsentlig grad öka arbetet

ej minst till följd af de ogynnsamma lokalförhållanden, med hvilka man hade att räkna.

Det enda sättet att bereda rektor tid att utöfva den vidsträcktare tillsyn, som de

nya förhållandena gjorde behöflig, syntes vara att för honom möjliggöra anställandet

af skrifbiträde. Under erinran därom, att anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor

beviljats i fråga om seminariet i Göteborg, då detta liksom nu Uppsalaseminariet började

ombildas till dubbelklassigt, hemställde Dahlgren, att ett anslag för samma ändamål

och till samma belopp, som beviljats i fråga om Göteborgsseminariet eller 250 kronor,

måtte beredas äfven i fråga om seminariet i Uppsala.

Skulle försöken att för den ifrågasatta utvidgningen finna användbar lokal utom

seminariet helt misslyckas, vore det ej uteslutet, att utrymme under det närmaste

året skulle kunna åstadkommas inom seminariebyggnaden, om det ock blefve förenad!

med kännbara olägenheter. I detta fall skulle en del af de förutnämnda kostnaderna

komma att bortfalla, hvaremot kostnader för ändrings- och inredningsarbeten

inom seminariebyggnaden i stället blefve erforderliga, om ock till mindre belopp. I

det läge, hvari frågan befunne sig, ansåge dock Dahlgren riktigast, att kostnaderna

beräknades med hänsyn till den anordning, som i första rummet syntes böra efter
sträfvas.

_ 0

Samtliga kostnaderna för den nya klassen, såvidt de kunde pa förhand beraknas,

blefve då följande:

arfvode till en e. o. adjunkt enligt gällande författning...... kronor 2,000

arfvode för undervisning 5 veckotimmar i välskrifning och

teckning enligt gällande författning........................■..... » 500

arfvode för undervisning 6 veckotimmar i musik och sång

enligt gällande författning........................................* 600

arfvode för undervisning 4 veckotimmar i slöjd enligt

gällande författning......................................................... * ^00

extra arfvode åt gymnastikläraren ....................................... *

extra arfvode åt läraren i teoretisk trädgårdsskötsel 50 kronor

samt åt läraren i praktisk trädgårdsskötsel 150 kronor » 200

anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor........................ * 250

ökning i stipendieanslaget för året ....................................... * 2,000

lokalhyra .............................................................. * 800_

transport kronor 6,750

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 250.

inredningskostnader: transport kronor 6,750

24 skolpulpeter å 20 kronor... kronor 480

katederplan med bord och stol » 45

svart tafla................................. » 25

diverse möbler, lampor, gardiner,

klädhängare och öfrig

inredning........................... > 200 __A

ökning i årsanslaget till materiell, ved och ljus m. m....... » 1,100

ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ....................... » 100

Summa kronor 8,700

Enligt. folkundervisningskommitténs förslag borde, såsom förut nämnts,

en seminarieklass för manliga studenter inrättas antingen i Uppsala eller

i Lund. Att förlägga densamma till Lund synes mig så till vida mindre

ändamålsenligt, som en seminarieklass för manliga studenter redan finnes

anordnad inom sydligare delen af landet, nämligen i Växjö. Då, såsom af

det föregående framgår, förhållandena vid seminariet i Uppsala för närvarande

visat sig mindre gynnsamma för det ifrågavarande syftet, har förfrågan

gjorts hos rektorn vid seminariet i Strängnäs, huruvida möjlighet

funnes för anordnandet under innevarande år af en särskild studentafdelning

vid sistnämnda seminarium. Rektorn därstädes S. Lundqvist har meddelat,

att möjlighet att inom seminarieby^gnadcn åtminstone för någon tid

framåt bereda utrymme för en dylik afdelning ej saknades, om ock åtskilliga

olägenheter därmed blefve förknippade.

Angående kostnaderna m. m. för den ifrågasatta studentafdelningen

har Lundqvist i ingifven skrifvelse lämnat redogörelse.

Kostnadsberäkningen blefve följande:

Lokal.

igensättande af en skjutdörr .........................................kronor 102: 37

ändring i elektrisk ledning............................................. » 50:

elektrisk installation i ritsalen ....................................... » 125: kronor

277:37

Skolinventarier m. rn.

24 st. skolpulpeter å 18:25 ............................................. kronor 438

1 » lärarkateder ............................................................ » 46

1 » katederstol.............................................................. » 7

1 » kartställ ................................................................. , 9

1 » svängbar krittafla.................................................. » 26

1 » passare till d:o......................................................... » 4

1 » papperskorg ............................................................ » 4

54 » lösa skrifbord å 5 kronor..................................... » 270

virke till slöjden ............................................................ > 100

~ kronor

904: —

transport kronor 1,181: 37

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 250.

Arfvoden.

1 e. o. lärare i öfningsskolan................................

8 veckotimmar i kunskapsämnen ä 120 kronor......

4 » » teckning (jämlikt k. k. 27/8 1904)

5 » » sång och musik ...........................

6 » » gymnastik »

4 » » slöjd »

1 » » trädgårdsskötsel...........................

seminariets läkare, enligt nu utgående arfvode af

200 kronor .........................................................

transport kronor 1,181: 37

kronor 2,000: —

» 960: —

» 400: —

» 500: —

» 600: —

> 300: —

> 75: —

_»__50: — » 4,885: —

Stipendier.

20 elever, förslagsvis, å 100 kronor......................

_» 2,000: -

Summa kronor 8,066: 37

Det rum, som skulle komma att användas som klassrum för den ifrågasatta studentafdelningen,

vore sångrummet, som lämnade utrymme för 24 elever. Musik- och

sångöfningarna finge förläggas till högtidssalen. Den föreslagna elektriska installationen

i ritsalen vore behöflig, enär det, med hänsyn därtill, att seminariet hade teckningslärare

gemensam med högre allmänna läroverket, vore att förutsätta, att en del teckningstimmar

måste förläggas till sådan tid, att artificiellt ljus blefve nödvändigt.

Lundqvist hade fäst sin uppmärksamhet vid den olikhet med afseende pa den teoretiska

utbildningen, som komme att råda mellan eleverna i fjärde seminarieklassen

och eleverna i den med denna sidoställda studentafdelningen, en olikhet som, om den

icke öfvervuunes, kunde gifva anledning till klasskillnad mellan blifvande medlemmar

af samma kår. Ett medel, som stode läroanstalten till buds vid sträfvande! att utjämna

nämnda olikhet, vore gemensamhet i arbete. I vissa fall kunde eu sådan genomföras,

t. ex. vid skriftliga arbeten på lärorummet, vid litteraturläsning och vid föredrag

af lärare eller elever. Dylika arbeten kunde utföras i högtidssalen, och härvid skulle

de i kostnadsberäkningen till ett antal af 54 upptagna små skrifborden komma till

användning. .

Den nya afdelningen komme att för sin undervisning och praktiska utbildning

kräfva omkring 32 lärotimmar i veckan och syntes således böra föranleda anställandet

af en e. o. ämneslärare med 24 timmars undervisningsskyldighet jämte timlärare för

omkring 8 veckotimmar. Lundqvist hade dock föredragit att föreslå anställandet af

en e. o. lärare i öfningsskolan, enär densamma för att möjliggöra ett ^ ökadt antal

under visningsöfningar måste uppdelas i flera af delningar och därför påkallade flera

lärarkrafter för sin räkning. Genom anställandet af en e. o. lärare i öfningsskolan

lösgjordes vissa ämneslärare från af dem för närvarande där bestridd undervisning och

kunde i motsvarande mån användas för undervisning i studentafdelningen.

Om en af Lundqvist deu 7 november 1911 ingifven underdånig ansökan om extra

anslag till materiell, ved och ljus m. m. för åren 1912 och 1913 vunne nådigt bifall,

vore det att hoppas, att medel skulle finnas för den extra utgift till belysning och

renhållning, som den nya afdelningen komme att åsamka seminariet.

De skolinventarier, som för denna afdelning komme att anskaffas, kunde, om

samma afdelning framdeles flyttades till annat seminarium, därvid öfverlatas till detta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Den af folkundervisningskommittén, såsom jag förut nämnt, föreslagna

förändringen af seminariet i Kalmar innebär en ny organisatorisk anordning,

som icke torde böra bringas till utförande, innan kommittéförslaget

blifvit föremål för vederbörlig pröfning. Upprättandet af en ettårig kurs för

kvinnliga studenter vid detta seminarium skulle i enlighet med denna organisatoriska

anordning kunna ske, utan att extra lokalutrymme blefve behöfligt och

utan att någon afsevärdare ökning behöfde göras i de för ett vanligt

fyrklassigt seminarium erforderliga lärarkrafterna. Enligt meddelande från

rektorn vid nämnda seminarium J. A. O. Wickbom synes emellertid äfven

under nuvarande förhållanden möjlighet förefinnas att utan allt för stora

svårigheter och kostnader upprätta en studentklass vid seminariet. Wickbom

har i detta afseende inkommit med utredning och kostnadsberäkning''.

o

Aren 1899—1903 hade en parallellklass varit anordnad vid Kalmar seminarium.

Enär inga lämpliga lokaler i seminariets närhet då hade funnits att förhyra, hade

lokalfrågan ordnats så, att ritsalen användts som klassrum. Den klass, som haft denna

sal till klassrum, hade, då någon annan klass haft teckning, fått läsa i det därigenom

för tillfället lediga klassrummet, något som gått för sig utan allt för stor olägenhet.

Öfningsskolans fyrklassiga folkskoleafdelning hade vid elevernas undervisningsöfningar

uppdelats i en- och tvåklassiga afdelningar, så att öfningarna kunnat försiggå i dessa

afdelningar samt i folkskolans högre afdelning på ett i det hela ganska tillfredsställande

sätt. Samma anordning torde nu kunna komma till användning för den ifrågasatta

studentafdelningen, då icke heller nu lämpliga lokaler stode att få i seminariets närhet.

De för studentafdelningen erforderliga anslagen blefve följande:

arfvode till en e. o. adjunkt ......................................................................

d:o för 4 veckotimmar i teckning (jämlikt k. k. 27/g 1904)...............

d:o » 5 » i musik och sång » ...............

d:o » 3 » i gymnastik » .............

arfvode för 10 veckotimmar i huslig ekonomi, i enlighet med nu vid seminariet

i Kalmar utgående arfvode för undervisning i ämnet såväl i seminariet

som i öfningsskolan.....................................................................

anslag till vatten, ved och lyse för skolköket enligt nu utgående anslag

för samma ändamål................................................................................... » 300

till stipendier åt förslagsvis 25 elever ä 100 kronor ................................. » 2,500

Summa kronor 6,700

kronor 2,000

» 400

» 500

» 300

700

Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Kalmar hafva afgifvit underdåniga

utlåtanden öfver de förslag och kostnadsberäkningar, för hvilka nu

redogjorts, och uttalat sin anslutning såväl till planen att inrätta de ifrågasatta

parallellafdelningarna som till de nämnda kostnadsberäkningarna.

Såsom jag förut framhållit, finner jag den på folkskolans område för- oepartehandenvarande

lärarbristen ovillkorligen bjuda, att intet underlåtes, som montschefen.

kan göras för att förskaffa folkskolan ökadt antal vederbörligen utbildade

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 1 samt. 198 käft. (Nr 250.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 250.

lärarkrafter. Då nu möjlighet synes föreligga att i öfverensstämmelse med

folkundervisningskommitténs förslag redan under innevarande år vidtaga

de i det föregående nämnda åtgärderna, anser jag det ock högeligen ömkligt,

att dessa åtgärder därunder måtte komma till utförande.

Tvekan skulle måhända kunna råda angående möjligheten att för de

ifrågasatta två studentkurserna finna tillräckligt antal inträdessökande. Af

allt att döma föreligger dock i detta fall knappast anledning till farhågor.

Intill dess de nu befintliga båda studentafdelningarna upprättades, nämligen

af delningen för kvinnliga studenter i Stockholm år 1909 och afdelningen

för manliga studenter i Växjö år 1910, var antalet inträdessökande

studenter och än mer antalet intagna studenter vid seminarierna obetydligt.

Att detta dock åtminstone delvis berodde därpå, att endast ett

mycket obetydligt antal kunde mottagas, i det att möjligheten att mottaga

de sökande i det hela varit beroende af om tillfälligtvis några platser blifvit

lediga i fjärde klassen, framgår däraf, att så snart genom upprättandet

af de nämnda studentafdelningarna tillfälle i rikligare mån bereddes för

studenter att vinna utbildning till folkskollärare, tilloppet af inträdessökande

hastigt ökades. Antalet inträdessökande vid de båda ifrågavarande

studentafdelningarna har varit väsentligt större än antalet af dem, hvilka

utrymmet medgifvit att mottaga. Så voro vid seminariet i Stockholm år

1909 de inträdessökande 34 och de intagna 29, år 1910 de inträdessökande

54 och de intagna 32 samt år 1911 de förra 69 och de senare 29.

Vid seminariet i Växjö voro år 1910 de motsvarande talen 46 och 30

samt året därpå 50 och 30.

Det bör för öfrigt märkas, att liksom de två förut befintliga äfven de

två nu ifrågasatta, för studenter afsedda seminariekurserna tillsvidare skulle

äga provisorisk natur och således icke föranleda tillsättandet af ordinarie

lärarkrafter. Skulle de af ett eller annat skäl komma att befinnas mindre

behöfliga, kunna de utan svårighet indragas. Det förefaller mig dock

sannolikt, att de skola befinnas väl motsvara sitt syfte. Hvad studentafdelningen

vid seminariet i Strängnäs beträffar, är det min tanke, att

densamma, då den föreslagna nybyggnaden för seminariet i Uppsala blifvit

färdig, bör öfverflyttas till sistnämnda seminarium.

Att för de ifrågavarande seminarierna icke ringa olägenheter måste

blifva förenade med de nya elevklassernas mottagande, olägenheter som till

en viss grad alltid måste menligt inverka på resultatet af deras verksamhet,

är uppenbart. De betänkligheter, som detta förhållande är ägnadt

att framkalla, måste dock enligt min uppfattning vika inför den oafvisliga

nödvändigheten att utan dröjsmål söka sörja för en rikligare tillgång

på lärarkrafter för folkskolans behof. Det nämnda ogynnsamma förhållan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Klingl. Mai:ls Nåd. Proposition Nr 250.

det skall för öfrigt, hvad seminarierna i Uppsala och Strängnäs beträffar,

endast behöfva göra sig gällande under den tid, som förflyter, till dess

nybyggnaden för Uppsalaseminariet blifvit fullbordad, och äfven i fråga

om seminariet i Kalmar bör det, om folkundervisningskommitténs förslag

angående detta seminariums ombildning vinner gillande, blifva af öfvergående

natur.

Då studentklasserna i Stockholm och Växjö upprättades, begärdes intet

extra anslag för stipendier åt de nya eleverna. Det har emellertid

visat sig, att studentklassernas elever ej äro mindre i behof af ekonomiskt

understöd än öfriga seminarielever, hvarför de ock i likhet med dessa erhållit

understöd af det för seminarierna på ordinarie stat utgående stipendieanslaget.

Detta har naturligtvis medfört en minskning i stipendiernas

genomsnittsbelopp, och då detta redan förut är ganska obetydligt, kan det

icke anses riktigt att allt fort tillföra seminarierna ökadt antal elever utan

att samtidigt sörja för en motsvarande ökning af understödsmedlen. Jag

finner det därför alldeles i sin ordning, att i de förut anförda kostnadsberäkningarna

särskilda anslag till stipendier för de nytillkommande eleverna

blifvit upptagna. Så önskvärdt det ock synes mig vara, att seminariernas

elever måtte komma i åtnjutande af ett något verksammare ekonomiskt

understöd från statens sida än det, som nu kommer dem till del,

måste jag dock vidtaga en reduktion i de af vederbörande rektorer begärda

stipendieanslagen, då ju de stipendiebelopp, som kunna tillkomma de ifrågavarande

eleverna, ej böra vara större än de, Indika andra behöfvande elever

kunna erhålla, och en ökning af det för samtliga seminarierna afsedda

stipendieanslaget icke synes mig böra vid detta tillfälle ifrågasättas. I enlighet

med hvad i årets statsverksproposition under punkt 131 begärts till

stipendier för eleverna i de nya parallellklasserna vid seminariet i Göteborg

— sådant anslag beviljades redan då beslut första gången fattades

om upprättandet af parallellklasser vid sagda seminarium — anser jag, att

stipendiebeloppet i förevarande fall bör sättas till 1,600 kronor för hvar

och en af de ifrågavarande tre seminarieafdelningarna.

Mot de af vederbörande seminarierektorer verkställda, i det föregående

återgifna kostnadsberäkningarna har jag i öfrigt ej funnit anledning till erinran.

Där de upptagna beloppen icke äro bestämda af gällande författning eller

ovillkorligt betingade af lokalförhållandena, synas de mig vara väl motiverade

af hänsynen till undervisningens bästa samt till rättvisans fordringar.

Såväl de af rektorerna föreslagna anordningarna som de af dem

begärda anslagen hafva också, såsom jag förut nämnt, af vederbörande

domkapitel lämnats utan anmärkning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

De ifrågavarande seminariekurserna böra gifvetvis ‘ komma till stånd

redan under innevarande år och således träda i verksamhet från och med

läsåret 1912—1913. Det torde icke heller möta hinder för Kungl. Maj:t att,

om nödigt anslag beviljas för år 1913, af förhandenvarande medel förskottera

de belopp, som för innevarande år blifva erforderliga. Tydligt är emellertid,

att kurserna icke kunna tänkas böra vara i verksamhet endast under ett

enda läsår för att därefter upphöra. Vid seminariet i Uppsala bör, såsom

förut blifvit antydt, äfven följande år en parallellklass till första klassen

inrättas, under det att den nu ifrågasatta då blir sidoställd med andra

klassen o. s. v., så att seminariet slutligen äger parallellklasser till alla

fyra klasserna. De båda studentafdelningarna vid seminarierna i Strängnäs

och Kalmar böra äga bestånd, så länge lärarbristen gör deras tillvaro

behöflig, eller till dess den ena eller andra åt dem befinnes höra

öfverflyttas till annat seminarium. Under sådana förhållanden finner jag

det riktigast, att anslag till kursernas uppehållande begäres ej för ett läsår

utan för tiden intill slutet af år 1913, således för höstterminen 1912 samt

vår- och höstterminen 1913.

Vissa af de för kurserna i Uppsala och Strängnäs beräknade kostnaderna

äro af natur att icke behöfva återkomma. Hyres- och materiellanslag

åter, hvilka utanordnas med lika belopp för hvarje kvartal, böra

enligt det sagda beräknas för ett och ett hälft år, stipendieanslagen

böra beräknas för tre terminer med lika belopp för hvarje termin, och

anslagen till arfvoden för undervisningens uppehållande m. m. böra beräknas

dels för ett läsår dels för en hösttermin, hvarvid denna senare enligt

gällande bestämmelser är att sätta lika med al ett läsår.

Med detta sätt för kostnadsberäkningen och med iakttagande al hvad

lag förut yttrat angående stipendieanslagen blifva de belopp, som för de

ifrågavarande ändamålen böra af Riksdagen äskas:

För parallellklassen vid seminariet i Uppsala:

119

lärararfvoden 3,700 kronor -j- • 3,700 kronor =

anslag till aflöning af skrifbiträde åt rektor ..............

ökning i stipendieanslaget ...........................................

lokalhyra ......................................................................

inredning och inventarier ............................................

ökning i anslaget till materiell, ved och ljus m. m.

ökning i anslaget till slöjdundervisningen .................

....... kronor

5,330: 74

...... »

360:19

....... »

2,400: —

....... »

1,200: —

....... »

750: —

....... »

1,650: —

....... »

150: —

rama kronor 11,840: 93

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 250.

För studentklassen vid seminariet i Strängnäs:

119

lärararfvoden 4,835 kronor +^-4,835 kronor= ........................... kronor 6,965: 98

läkararfvode ......................

ökning i stipendieanslaget

inredning och inventarier

till inköp af slöjdvirke .....

Summa kronor 10,672: 35

»

vo

2,400

1,081

150

37

För studentklassen vid seminariet i Kalmar:

119

lärararfvoden 3,900 kronor + ^ • 3,900 kronor =

ökning i stipendieanslaget ........................................

ökning i anslaget till skolköket ...............................

............. kronor 5,618: 89

............. » 2,400: —

............ > 450: -

Summa kronor 8,468: 89

De sålunda beräknade beloppen torde kunna afundas till 11,840

kronor, 10,670 kronor och 8,470 kronor.

Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet

dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredragning

af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finansärenden

den 22 mars 1912 vid föredragning af fråga om förbättring af

pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt,

kan, enligt hvad nämnda departementschef meddelat mig, det af

mig nu ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för

innevarande års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida

därför behöfver äga rum.

I öfverensstämmelse med hvad jag nu anfört, får jag således tillstyrka,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att på extra stat för år 1913 bevilja till anordnande
dels

vid folkskoleseminariet i Uppsala af en parallellklass

till första seminarieklassen ett belopp af 11,840

kronor,

dels vid folkskoleseminariet i Strängnäs af en ettårig,

med fjärde seminarieklassen sidoställd afdelning

för manliga studenter ett belopp af 10,670 kronor,

dels ock vid folkskoleseminariet i Kalmar af en

sistnämnda afdelning motsvarande afdelning för kvinnliga

studenter ett belopp af 8,470 kronor

eller således tillhopa 30,980 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

täcktes Hans Maj:t Konungen, på hemställan af

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder gilla; och skulle

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

C. Willt. Hagman.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:91 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående inrättandet af vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Strängnäs s. 7 i texten