Angående pensionsreglering för rektorerna vid de allmänna läroverken
1912-04-19 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:252, Angående pensionsreglering för rektorerna vid de allmänna läroverken
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
1
Nr 252.
Kungl. Maj:ts nådigtx proposition till Riksdagen angående pensionsreglering
för rektorerna vid de allmänna läroverken; gifven
Stockholms slott den 19 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
besluta
att pensionsunderlaget för rektor och tillförordnad rektor vid högre
allmänt läroverk skall utgöra hela lönen med tillägg af 500 kronor samt
för rektor och tillförordnad rektor vid real- eller sarnskola hela lönen med
tillägg af 300 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernadigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 200 höft. (Nr 252.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärp,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:
Pensions- I en till ecklesiastikdepartementet den 10 juni 1910 inkommen un
regiering
för derdåni» framställning har flertalet af de vid statens allmänna läroverk andeeX
ställda rektorerna hos Kungl. Maja anhållit om beredande åt dem af förl&rovrXn
bättrade aflönings- och pensionsförhållanden. I sådant hänseende har hemStälltS•
att
rektor, i likhet med andra tjänstemän, måtte komma i åtnjutande
af ett lönetillägg å 500 kronor redan efter o års tjänstgöring som rektor;
att rektor, som kommit i åtnjutande af ålderstillägg, måtte, jämväl i
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
likhet med ändra tjänstemän, vid afskedstagandet erhålla den på ålderstillägget
grundade förhöjningen af pensionen;
att lärare, som i minst 15 år innehaft förordnande som rektor, måtte,
äfven om han vid afskedstagandet icke innehar dylikt förordnande, vid
uppnådd pensionsålder komma i åtnjutande af rektorspensionen; samt
att förhöjning af nu fastställda pensionsbelopp måtte beredas för rektor
vid högre läroverk med 1,100 kronor och för rektor vid real- eller samskola
med 900 kronor.
De sålunda väckta frågorna stå i naturligt samband med de talrika
framställningar, som i öfrigt inkommit till Kungl. Maj:t rörande förbättrade
ekonomiska förhållanden för lärarpersonalen vid ifrågavarande
läroverk, och böra gifvetvis i stort sedt lösas i sammanhang med dessa
framställningar, när desamma en gång, som jag hoppas i en ganska nära
framtid, äro mogna till afgörande.
Emellertid innehåller rektorernas petition eu särskild fråga, som synes
mig kunna och böra redan nu blifva föremål för beaktande, nämligen den
om höjning af det för rektorerna nu beräkneliga pensionsunderlaget.
Enligt 3 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension skall, där ej särskild! pensionsunderfag blifvit
fastställdt i vederbörande lönestat, såsom underlag för bestämmande af pensions
belopp tjäna för tjänst, med hvilken jämte lön tjänstgöringspenningar
eller ortstillägg äro förenade, hela lönen men för annan tjänst två
tredjedelar af lönen. Vid beräkning af pensionsunderlag för tjänst, med
hvilken förmån af boställe eller annan dylik förmån är förenad, skall lönen,
därest den af sådan anledning minskats med ett belopp, som finnes
i staten angifvet eller med ledning däraf kan bestämmas, ökas med detta
belopp.
Nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering
för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk bestämmer
för rektorer vid de allmänna läroverken följande löneförmåner:
vid realskola två lönegrader å 3,200 och 3,700 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å 1,800 kronor samt vid högre allmänt läroverk två lönegrader
å 4,000 och 4,500 kronor jämte tjänstgöringspenningar å 2,000 kronor;
hvarförutom rektor skall af vederbörande kommun åtnjuta fri bostad eller
hyresersättning.
Enligt § 175 af gällande läroverksstadga skall, där Kungl. Maj:t icke
vill genom utnämning tillsätta rektorstjänst, rektor förordnas af Kungl.
Maj: t. För närvarande tillsättas rektorerna medelst förordnande för viss tid,
vanligen 5 år. Emellertid innehåller nyssnämnda kungörelse, som i af
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
seende ä ordinarie lärare i vissa hänseenden satts ur tillämpning i och
med pensionslagens trädande i kraft, den föreskriften, att tillförordnad
rektor, som fullgjort de i fråga om ämneslärare för pensions erhållande
stadgade villkor och i minst 15 år innehaft rektorsförordnande, skall vara
berättigad att i pension uppbära sin lön såsom rektor oafkortad.
Genom den i sammanhang med 1907 års pensionslag utfärdade nådiga
kungörelsen den 11 oktober 1907 om tillämpligheten af samma lag
å vissa tjänster har föreskrifvits, att ej mindre de bestämmelser om pensionsrätt
m. in., hvilka stadgats genom kungörelsen den 27 augusti 1904
beträffande tillförordnade rektorer vid rikets allmänna läroverk, skola fortfarande
äga giltighet än äfven att hvad i öfrigt genom 1907 års lag stadgats
skall i tillämpliga delar gälla en hvar af dessa rektorer.
Enär den från kommunerna utgående förmånen af fri bostad eller
hyresersättning icke är af beskaffenhet att kunna bilda pensionsunderlag,
utgör pensionsunderlaget för ifrågavarande rektorer högst 3,700 kronor
vid realskola (däri inbegripna samskolorna) och 4,500 kronor vid högre
allmänt läroverk. Det är denna omständighet, som föranledt den framställning
från rektorernas sida, som jag nu tillåter mig framlägga inför
Kungl. Maj:t. I sin ifrågavarande skrifvelse anföra rektorerna i detta
hänseende hufvudsakligen följande:
»Inom de förvaltningsområden, å hvilka pensionslagen för civila tjänstemän äger
tillämpning, torde vederbörande tjänstinnehafvare vid uppnådd pensionsålder komma i
åtnjutande af pension till ett belopp, som i allmänhet uppgår till ungefär två tredjedelar
af den under de sista tjänstären åtnjutna hela aflöningen.
Så är äfven förhållandet med lektorer och adjunkter vid läroverken. Endast
läroverkens rektorer befinna sig i detta afseende i en säregen, sämre ställning. Anledningen
härtill är att söka i det förhållandet, att rektorernas aflöning utgår icke
allenast i form af lön och tjänstgöringspenningar, utan äfven i form af ett—synnerligen
välbehöfligt och af oss i och för sig högt skattadt — tillägg, uppkommet genom
den vederbörande kommun af ålder ålagda skyldigheten att till rektor utanordna skälig
hyresersättning eller tillhandahålla fri bostad. Denna sistnämnda förmån utgör
sålunda en fullt ut lika integrerande del af en rektors aflöning som lönen och tjäustgöiingspenningarna.
Men då enligt nu gällande bestämmelser hänsyn till densamma
icke tages vid pensionsunderlagets beräknande, erhåller eu rektor vid uppnådd pensionsålder
icke, såsom flertalet öfriga statens befattningsinnehafvare, den med tjänsten
förenade hela aflöningen med frånräkimnde af tjäustgöringspenningarna, utan han förlorar
därjämte den afsevärda del däraf, som består i den honom såsom rektor författningsenligt
tillkommande hyresersättningen eller bostadsförmånen. Att emellertid denna
hyresersättning eller bostadsförmån icke blott är, utan äfven af vederbörande i vissa
fall redan nu anses såsom integrerande del af rektorslönen, framgår af det förhållandet,
att en rektor, då lian på grund af sjukdom eller offentligt uppdrag åtnjuter tjänstledighet,
bar att afstå endast sina tjänstgöringspenningar men däremot äger behålla
hyresersättningen eller bostadsförmånen oafkortad.
För att belysa, huru ogynnsamt en rektor vid afskedstagandet är ställd i järn
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252. 5
forelse med andra tjanstinnehafvare med ungfar motsvarande aflöningsförmåner, tillåta
vi oss meddela nedanstående jämförelsetabell:
Tjänst
“
Sura-
gö-
Orts-
tillägg
Hy-
ma
.Pension
Tjänst
Lön
rings-
reser
- Ålders
slut-
pen-
sätt-
tillägg-
afla-
ninga
ning
ning
lägre
högre
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
Byråchef i centralt ämbetsverk, (kärn-
marråd, statskommissarie) etc......
5,000
2,500
600
_
Ett ä 600
8,700
5,600
Landssekreterare (I. landskamrerare)
(efter 5 är
Göteborg och Malmö ..................
6,000
2,900
—
_
Ett it 600
8,500
5,600
Landssekreterare (1. landskamrerare) i
$
16 andra län..............................
5,000
2,500
( 300 >
trelän^
~
» » 60C
8,100
(8,400
■
5,600
Landssekreterare (1. landskamrerare)
de öfriga 6 länen.......................
5,000
2,100
( 300 )
» 3 600
7,700
—
5,600
tf ettiän^
(8,000
Bankosekreterare 1. bankokommissarie
5,000
2,800
_
—
» 3 500
8,300
_
6,500
Universitetsprofessor (i regel)
5,000
1.4,100-f-bostadj
2,500
—
—
» 3 600
8,100
—
5,600
Verkställande styrelseledamot i riks-
bankens ortsafdelningskontor (utom
i Göteborg och Malmö) ...............
4,000
2,800
—
—
Tvä it ö00
7,800
—
5,000
KiksbankBtjänsteman i 3 graden .....
4,000
2,000
_
—
3 3 500
7,000
—
6,000
Postmästare af klass 1 A ...............
3,700
1,800
—
Tre it 500
(e-. 3, 6, 9 är)
7,000
—
5,200
3 » 3 1 B ...............
3,400
1,600
—
—
Tre it 500
6,500
—
4,900
» » * 2 A ...............
Advokatfiskal, sekreterare (1. läte ak-
3,100
3,600
1,500
—
—
|Ett ä 400
[Två å 500
Två h 500
6,000
6,800
—
4,500
1,800
400
—
—
4,600
tuarie) i centralt ämbetsverk ......
Rektor vid högre läroverk i Stockholm
2,000
8,500
* * »i landsorten
(i genomsnitt) .................
4,000
2,000
—
1,182
Ett it 500
efter JO or)
7,682
4,000
4,500
efter
Rektor vid högre läroverk i medeltal
1,292
7,792
15 År;
Rektor vid realskola i Stockholm ..
1,900
7,100
> » real- och Barnskola i lands- orten (i genomsnitt).....................
3,200
1,800
816
Ett it 500
,200
3,700
6,310
Rektor vid real- och Barnskola i me-
efter 10 ar)
efter
15 år)
delta! .......................................
900
1
6,400
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
Enligt hvad ofvanstående tahell utvisar, åtnjuter alltså en byråchef i ett centralt
ämbetsverk i hufvudstadan en slutadöning af 8.700 kronor och en rektor vid högre
allmänt läroverk i Stockholm en slutadöning af 8.500 kronor; men under det att
byråchefen i pension erhåller 5 600 kronor, d. v. s. 64,38 % af hela lönen, erhaller
rektorn 4 000 kronor eller — i lyckligaste fall, d. v. s. om lian i denna sin egenskap
tjänstgjort i 15 år, — 4,500 kronor, m. a. o. 47,07 % eller 52.96 % af sin hela lon.
De öfiiga i tabellen anförda tjänstemännen (landssekreterare, bankosekreterare o. s. v.),
som åtnjuta samma löneförmåner som rektorerna eller ock löner, som understiga dessas,
hafva dock samtliga, såsom tydligt framgår, väsentligt högre pensioner. Sä har, för
att endast anföra ett ytterligare exempel, en sekreterare eller förste aktuarie i ett
centralt ämbetsverk en" slutadöning åt 6 800 kronor och en pension af 4 600 kronor
(d. v. s. 67,6 6 % af hela lönen), medan en rektor vid en realskola i Stockholm bär
sammanlagd slutadöning af 7,400 kronor och en pension af 3,200 kronor eller — i
bästa fall (nämligen efter 15 års rektorstjänstgöring) — 3,700 kronor (d. v. s. endast
43,26 % å 50 % af hela adöningen). Hvilka jämförelser än göras, blifva de till rektorernas
nackdel. . .,
Visserligen skulle gentemot hvad vi nu anfört kunna genmalas, att en rektor vid
allmänt läroverk icke är ordinarie innehafvare af rektorsbefattningen utan endast därtill
förordnad för vissa år. .
Detta förhållande synes oss dock icke kunna tillmätas någon afgörande betydelse,
då ju under de senare åren äfven för vissa andra chefsbefattningar inom statsförvaltningen
den principen blifvit tillämpad, att vederböraude innehafvare af befattningen
endast förordnas tills vidare eller för vissa år, men den verkliga aflömngen, med afdrag
af tjänstgöringspenningar och ortstillägg, det oaktadt — med i lagen angifven
begränsning för pensionsbeloppets storlek — beräknas som pensionmuderlag. Med en
rektor däremot, hvilken dock vid afskedstagande! i allmänhet kan se tillbaka pa en
oafbruten tjänstgöring såsom sådan under i regel 15 å 20 ar (stundom ännu längre),
förfares på sådant sätt, att han i pensionshänseende vid afskedstagande! så att säga
degraderas till en lägre tjänst och därefter tilldelas pension.
Det ligger ju ock i öppen dag, att en så afsevärd reducering i inkomster vid
nppnådd pensionsålder som för eu rektor i Stockholm vid högre allmänt läroverk tran
8 500 kronor till 4,500 krouor och vid realskola från 7.400 till 3,700 kronor samt i
landsorten från i förra fallet exempelvis 7,500 kronor till 4.500 kronor och i senare
fallet från 6.500 kronor till 3.700 kronor skall vara synnerligen kännbar. Den synes
oss icke heller vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande.
I olikhet med flertalet öfriga befattningsinnehafvare i statens tjänst, hvilka i
detta afseende äro lyckligare ställda, se läroverkens rektorer ock med oro och bekymmer
den dag till mötes, då de efter ett sträfsamt, ofta lifslångt arbete i skolans tjänst
inträda i pensionsåldern och skola blifva hänvisade till att lefva pa en pension, som i
förhållande till deras förutvarande aflöning är otillräcklig och som, vi våga upprepa
det, i förhållande till andra med rektorer i detta afseende jämförliga tjänstemäns förmåner,
icke kan anses rättvist tillmätt.»
Sedan rektorerna därefter framfört sina af mig förut angifna önskningar
rörande deras aflöningsförhållanden, anföra de i sin skrifvelse
ytterligare:
»Beträffande det af oss först framställda önskemålet, nämligen att den i/ektorernas
adöningsförmåner ingående hyresersättningen (eller bostadsförmånen) matte fa
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252. 7
medräknas i underlaget för bestämmande af pensionens belopp, skulle kunna såsom
invändning anföras, att nyssnämnda del af rektors aflöning icke utgöres af statsmedel
och därför ej bör efter rektors afskedstagande öfverfiyttas å staten. Häremot vilja vi
genmäla, att den af statsmakterna träffade anordningen, hvarigenom vederbörande
kommuner ålagts utgöra deu nu ifrågavarande delen af rektors aflöning, icke torde
få anses innebära någon som helst förändring i en rektors karaktär af att — i likhet
med öfriga lärare vid de allmänna läroverken — helt och uteslutande vara en statens
tjänsteman. För öfrigt lärer det väl näppeligen kunna ifrågasättas, att vederbörande
kommuner skulle betungas med att lämna bidrag äfven till en från tjänsten afgången
rektors pension. Det må väl vara sant, att — om, såsom vi tillåta oss här ifrågasätta,
hänsyn vid bestämmandet af rektorspensionen tages jämväl till hyresersättniligen
(bostadsförmånen), och om sålunda äfven den af densamma betingade delen af
pensionen komme att utgå af statsmedel — rektorerna skulle komma att beträffande
pensioneringen intaga en undantagsställning (i viss män jämförlig med den, som intages
af tre professorer i Uppsala, deu Kalsenianska, den Skytteanska samt professorn
i växtgeografi, hvilkas lön delvis utgår ur fonder eller donationer, men livilka
dock åtnjuta samma statspension som öfriga professorer); men vi våga föreställa oss,
att en sådan undantagsställning skall befinnas vara den enda riktiga konsekvensen af
nu en gång gifna förhållanden.
Härtill kommer dessutom, att vi icke ifrågasätta, att hyresersättningens hela
belopp eller hela värdet af upplåten bostad direkt skall läggas till grund för pensionsunderlagets
höjande. Vi inse nämligen till fullo, att, då för tjänstemän i Stockholm
och å vissa andra orter en del af aflöningeu räknas eller bör räknas som ortstillägg,
äfven någon del af vissa rektorers hvresersättning måste vara att betrakta som sådant.
Vi hafva därför tänkt oss, att medelvärdet af hyresersättningen (1. bostadsförmånen)
å samtliga orter i riket för rektor vid statens läroverk vore den riktiga grunden för
pensiousunderlagets förhöjning. Eu uträkning af detta medelvärde föreligger i eu af
oss enligt bestyrkta uppgifter verkställd utredning, af hvilken framgår, att detsamma
för en rektor vid högre läroverk utgör 1,292 kronor och för en rektor vid sam- eller
realskola 900 kronor. Utgående frän dessa medelsiffror och då vi våga förutsätta,
att likställighet i löneförmåner också bör medföra likställighet i pensionshänseende,
och att sålunda med afseende på pensionens storlek eu rektor vid högre läroverk
skäligen bör jämställas med en byråchef, eu landssekreterare eller en landskamrerare,
samt en rektor vid real- eller samskola med en förste aktuarie eller sekreterare i ett
centralt ämbetsverk, tillåta vi oss framhålla, att nämnda likställighet åstudkommes,
om af den uti en rektors vid högre läroverk aflöning ingående hy ^ersättning ett
belopp af 1.100 kronor och om för rektor vid real- eller samskola ett belopp af 900
kronor medräknas vid pensionsbeloppens bestämmande. Genom en sådan anordning komme
nämligen pensionen för rektor af förra slaget att höjas från 4.000 å 4.500 kronor till
5.100 ä 5,000 kronor och för rektor af senare slaget från 3,200 å 3,700 kronor till
4.100 ä 4.600 kronor, d. v. s. till just de belopp, som utgöra de med rektorerna
jämförlga tjänstemännens nu stadgade pensionsförmåner.»
Med stöd af hvad sålunda anförts hemställa rektorerna, såsom förut
nämnts, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för att
förhöjning af pensionsbeloppen måtte beredas för rektor vid högre allmänt
8 Kungl. Maj:fs Nåd. Proposition Nr 252.
läroverk med 1,100 kronor och för rektor vid real- eller samskola med
900 kronor.
Af den vid framställningen fogade utredningen rörande rektorernas
förmån af fri bostad eller hyresersättning framgår, att nämnda förmån
vid 10 högre allmänna läroverk utgår i form af bostad, uppskattad till
ett värde växlande mellan 700 och 1,500 kronor, och vid de 28 öfriga
sådana läroverk utgår såsom hyresersättning till belopp från 900 kronor
till 2,000 kronor. Vid real- och samskolor åtnjuta 12 rektorer bostad,
uppskattad till ett värde, växlande mellan 500 och 1,000 kronor och 27
rektorer hyresersättning till belopp från 600 till 1,900 kronor.
I ämnet hafva infordrade underdåniga yttranden afgifvits af öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk samt af statskontoret.
Öfverstyrelsen anför i utlåtande den 14 november 1910 bland annat:
»Af de åberopade bestämmelserna ur den nya pensionslagen lärer näppeligen
något stöd kunna hämtas för nu ifrågavarande framställning. Oär föreskrifves uttryckligen,
att bostadsförmånen endast i sådana fall kan inverka på pensiousunderlaget, då
den i lönestaten upptagna lönen af sagda anledning minskats med ett visst belopp,
hvithet då skulle utgöra den del af bostadsförmånen, som skulle anses motsvara lön.
I de på senare tider fastställda lönestater augifves också i åtskilliga fall, t. ex. i
veteiinäriustitutets lönestat, i lönestaten för centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet, för vaktmästarna i centrala verk tu. fl., uttryckligen, att om bostad
åtnjutes, ett visst belopp skall afdragas å lönen. Ungefär enahanda förhållande gäller
i fråga om de lärare vid allmänt läroverk, som åtnjuta lönitigsjordar, boställen eller
liknande förmåner. Föt delen af en sådan anordning är tydligen den, att om några
tjänstemän af en viss klass åtnjuta bostadsförmån och på grund däraf måste vidkännas
en viss däremot svaiande minskning i den kontanta lönen, detta förhållande ej kommer
att för dem sänka pensiousunderlaget, hvilket härigenom blir detsamma som om hela
aflöningeu utgått i kontanta penningar. Vid pensionsålderlagets bestämmande har
sålunda i dessa fall hänsyn äfven tagits till bostadsförmånens värde.
I fråga om flera lönestater synas emellertid bostads- eller naturaförmåner icke
tagits i beräkning vid bestämmande af pensionsbeloppen för respektive befattningshafvare.
Detta gäller exempelvis om läkarstaten, fängvårdsstaten och flera andra,
särskilt eu del äldre lönestater.
Hvad nu särskild! rektorernas aflönings- och pensionsförhållanden beträffar, så
har sedan gammalt eu del af deras aflöning utgift i form af bostad eller hudyresmedel,
som det ålegat vederbörande kominuu att tillhandahålla. Nämuda löneförmån
har då icke medräknats vid pensionsbeloppets bestämmande. Det är dock tydligt, att
om rektorernas aflöning icke till en del utgått under denna särskilda form, utan såsom
för flertalet audra tjänstemän till hela sitt värde i penningar och af statsmedel, så
skulle man icke kunnat undgå att i fråga om rektorernas pensioner taga hänsyn äfven
till den nämnda deleu af deras aflöning. Det torde väl därför med fullt skäl kunna
sättas i fråga, huruvida den omständigheten, att föreuämnda aflöuingsform ännu till
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
lämpas i fråga om rektorerna vid de allmänna läroverken, bör utgöra tillräcklig anledning
att icke tillerkänna dem de förmåner i pensionshänseende, som eljest synas hafva
bort tillkomma dem. Det synes öfverstyrelsen billigt, att åtminstone i någon mån
hänsyn måtte tagas till meranämnda löneförmån vid pensionernas bestämmande.
Git vet vis kan den höjning åt'' rektorernas pensioner, som af sagda anledning
skulle kunna ifrågasättas, endast uppgå till en del af den ifrågavarande löneförmånens
värde, detta så mycket mera som, äfven om bostadsförmånen uti ifrågavarande hänseende
likställdes med öfriga löneförmåner, endast en del af densamma skulle kunna
betraktas som lön och inräknas i pensionsunderlaget. I den underdåniga ansökningen
hem>tälles, att berörda höjning måtte sättas till sådana belopp, att rektorer vid de
högre läroverken skulle i fråga om pensionernas storlek likställas med vissa tjänstemän
af den tredje normalgraden och rektorer vid realskolorna med vissa tjänstemän af
andra graden. Ehuru en sådan anordning visserligen i och för sig icke kunde anses
obillig, så finner öfverstyrelsen de föreslagna höjningarna af pensionsbeloppen alltför
betydande. I derå fall skulle nämnda pensionsförhöjningar uppgå till större belopp
än värdet af den ifrågavarande bostadsförmånen, hvilket väl icke lärer kunna ifrågasättas.
Skillnaden mellan pensionernas storlek för rektorer och ämneslärarna vid läroverken
skulle också härigenom göras större, än som kan anses lämpligt.
Det ligger emellertid i sakens natur, att det måste komma att i åtskilliga afseende
n utöfva en menlig inverkan, ifall chefsplatserna inom eu kår icke äro i ekonomiskt
hänseende tillräckligt väl tillgodosedda. För närvarande intaga rektorerna i
jämförelse med chefer inom andra kårer en i två afseenden ofördelaktig ställning.
Först och främst äro dessa tjänstemän, såsom ofvan visats, i regeln icke i vanlig mening
ordinarie och på grund häraf äro de icke heller i vanlig ordning tillförsäkrade pension.
Vidare kommer här till, att den pension, de äro. berättigade till, icke står i samma förhållande
till deras löneförmåner som i fråga om audra chefer är gällande. Då det på
grund af rektorstjänstens egenart icke torde ifrågakomma, att ändring sker i förstnämnda
afseende^, så ligger så mycket större vikt på att i det senare hänseendet så
mycket som möjligt åtgöres.
Då öfverstyrefen för sin del alltså lifligt behjärtar det af petitionärerna framställda
önskemålet, anser öfverstyrelsen, att med hänsyn till rektorernas aööuingstÖrmäner
i det hela taget och i betraktande jämväl af dessa tjänstemäns ställning som
chefer för sina läroverk, någon höjning af pensionsbeloppen för dem bör kunna ifrågakomma.
Öfverstyrelsen finner därför för sin del önskvärdt, att för rektorerna vid”de
högre läroverken pensionsbeloppen må höjas med ett belopp af förslagsvis 400 kronor,
så att pensionen för dem skulle, efter nu gällande pensiousbestämmelser i öfrigt, komma
att utgå med högst 4,900 kronor, samt att motsvarande höjning i pensionsbeloppen
för rektorer vid real- och samskolor bestämmes till 200 kronor, hvadan pensionerna
för dem skulle kunna utgå med högst 3,900 kronor.»
Vidare erinrar öfverstyrelsen därom, att öfverstyrelsen i ett annat till
Kungl. Maj:t afgifvet utlåtande med anledning af begärd revision i allmänhet
af de för lärarna vid rikets allmänna läroverk och folkskoleseminarier
gällande lönestater för rektorerna föreslagit afiöningar, som, därest
äfven i framtiden ingen hänsyn skulle tagas till förmånen af fri bostad
■eller hyresersättning, skulle medföra pension för rektor vid högre allmänt
Bihang till Riksdagens protokoll 1212. 1 sand. 200 höft. (iVr 252.) 2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
läroverk med högst 4,900 kronor och för rektor vid real- eller samskola
med högst 4,100 kronor; och anför öfverstyrelsen därefter:
»I det föregående hafva vissa skäl blifvit anförda, som öfverstyrelsen ansett tala
för en viss höjning af rektorspensionerna utöfver nu utgående belopp. Öfverstyrelsen
anser, att sagda skäl, hvilka förnämligast grunda sig på de löneförmåner, som rektorerna
åtnjuta framför öfriga ordinarie ämneslärare, gälla, äfven om nyssnämnda förslag angående
allmän lönereglering skulle komma att bifallas. Enligt öfverstyrelsens mening böra
alltså utöfver de i sistnämnda löneregleringsförslag angifna pensionsbelopp tillkomma
de af öfverstyrelsen här förut ifrågasatta pensionshöjningarna för rektorer vid högre
läroverk och realskolor med respektive 400 och 200 kronor. Pensionen för rektorer
vid högre läroverk skulle, vid bifall härtill, komma att ökas med tillsammans 800 kronor
och sålunda komma att utgöra inalles höust 5.300 kronor och skulle för rektorer vid
real- och samskolor ökas med tillsammans 600 kronor och sålunda inalles komma att
utgöra högst 4,300 kronor.»
Slutligen framhåller öfverstyrelsen, att under ärendets behandling den
tanken blifvit framkastad, att förbättringen af rektorspensionerna skulle
kunna vinnas genom ändring af proportionen mellan i afiöningen ingående
lön och tjänstgöringspenningar. öfverstyrelsen huller emellertid, att därigenom
förhållandet mellan rektors lön och tjänstgöringspenningar skulle
komma att afvika från den i lönestater numera vanliga proportionen och
att beloppet af rektors tjänstgöringspenningar komine att i vissa tall understiga
de för lektor i vissa lönegrader nu bestämda tjänstgöringspenningarna.
Statskontoret yttrar i utlåtande den 10 april 1912:
»Då vid fördelningen i lön och Ijänstgöringspeuningar af rektors aflöning af statsmedel
afseende icke fästs vid förmånen af fri bostad eller hyresersättning, har häraf
följt, att nämnda förmån icke har något som helst inflytande på beloppet åt rektors pension
och att pensionen alltså kommit i ett mindre lyckligt afvägdt förhållande till rektors
sammanlagda aflöningsförmåner. Af samma anledning framstår rektors pension såsom
för låg i jämförelse med pension, som tillkommer tjänstiunehafvare med aflöning,
ungefär motsvarande rektors löneförmåner. Den omständigheten, att rektors förmån
af fri bostad eller hyresersättning icke bekostas af staten, torde vid det förhållande,
att denna förmån dock ingår i afiöningen, hvilken äfven i denna del blifvit genom
bestämmelse vid senaste lönereglering af staten garanterad, icke kunna anses utgöra hinder
mot att hänsyn billigtvis bör tagas till densamma vid bestämmande af pensionsbeloppet.
Om statskontoret alltså icke kan annat än medgifva det rimliga i att någon förhöjning
af rektorspensionen äger rum, eu åtgärd som statskontoret finner vara att förorda
i läroverkens eget intresse, kan statskontoret dock icke biträda sökandenas förslag
i fråga om höjningens belopp. Deras förslag grundar sig på en medeltalsberäkuing af
bostadsförmånens värde, och med ungefär detta medelvärde vilja sökandena hafva
pensionsbeloppet ökadt. De förbise emellertid, att en stor del af detta värde måste
betraktas såsom ortstillägg, hvilket enligt allmänt tillämpad grundsats icke bör inverka
på pensionsbeloppet, samt att af återstoden icke allt bör hänföras till lönen. Sökandenas
förslag skulle också innebära, att hvarje förhöjning i detta medelvärde borde medföra
högre pension. Att detta skulle leda till betänkliga konsekvenser, synes uppenbart.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
^ ri,''et?- all™änJna läroverk, hvilken i annat sammanhang framlagt förkg
Iraereglermg för bland annat läroverkens rektorer, har ansett, att utöfver den
pensionsforhojning,, som bifall till nyssnämnda förslag skulle medföra, en ytterligare
höjning borde beviljas till belopp af 400 kronor för rektor vid högre läroverk och 200
denTt ^ re*tor,vld Y * i Pam,sk,ola- förefaller dock statskontoret, som om
underSa Undt foro:filde förhöjningen vore väl knappt tillmätt äfven
under auta ande, att man kan rakua med en ytterligare förhöjning i sammanhang
med en blifvande ny lönereglering. Då det nu gäller att bättre afpassa rektors?
pensionen i förha lande till for närvarande beviljade aflöningsförmåner, vill det vid
öfvervägande af alla pa.fråga n inverkande förhållanden synas Itatskontoret skäligt, Ttt
rek‘0;i'' högre läroverk höjes med 500 kronor och för rektor vid realo,
h ■ andkoja med 300 kronor Härigenom skulle pensionen komma att utgöra för rektor
ld högre läroverk högst 5.000 kronor och för rektor vid real- och samskola högst 4.000
kronor i stallet for nuvarande högsta pensionsbelopp af 4,500 respektive 3,700 kronor
Sa \"i PenS10nsförböJni^ sJnes lämpligen höra åvägabringas genom bestå,nmande
af särskilt pensionsunderlag för rektor. Statskontoret vill därför för sin del i
hes1ntnanl? ''et he.mstalla’ det tacktes Kung>- Maj:t i nådig proposition föreslå Riksdagen
besluta, att pensionsuuderlaget för rektor eller tillförordnad rektor vid högre allmänt
förnrdnVkaLf ^ T®" med t,IUigg af 500 kronor Pamt för rektor eller till
förordnad
rektor vid real- och samskola hela lönen med tillägg af 300 kronor.»
Från statskontorets hemställan voro två af dess ledamöter så till vida
skiljaktiga att, då det syntes ovisst, när eller med hvilket belopp eu höi,
rektorslönen genom ny lönereglering kunde komma till stånd, de
tillstyrkte, att redan nu krafvet på en ytterligare ökning af rektorernas
pension blefve tillgodosedd i så måtto, att pensionsunderlaget bestämdes
för rektorer vid högre allmänt läroverk till belopp af 700 kronor utöfver
lonen och för rektorer vid real- och samskolor till belopp af 500
kronor utöfver lönen.
PåYaf — oberoende af öfriga från skilda håll gjorda framställningar
om ändrade aflönings- och pensionsbestäinruelser för lärarna vid de allmänna
läroverken — funnit mig böra redan nu inför Kungl. Maj:t till
afgörande framlägga det af rektorerna vid dessa läroverk framförda önskemålet
om höjning af underlaget för den till dem utgående pension, har
detta skett icke blott därför, att jag anser nu gällande bestämmelser i
detta hänseende icke vara öfverensstämmande med billighet och rättvisa
utan äfven pa den grund, att — i afbidan på lösningen af det stora
spörsmålet om en nyreglering af läroverkslärarnas löner — den här berörda
mindre frågan torde kunna vinna en provisorisk lösning utan att
man, om nödig varsamhet lakttages, behöfver äfventyra att föregripa sakens
Af den jämförande tablå, som sökandena i sin petition åberopat,
ramgar enligt min mening otvetydigt, att rektorernas pension är för
Departe
mentxcheien.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
i; iämtörelse med de pensionsförmåner, hvilka tillerkänts med dem
i *ställning och aflöning eljest ungefär likställda tjänstinnehafvare.
Det kanske anses riktigt, att, under det en tjänstemanLL^ch
lönegraden rid ett centralt verk åtnjuter pension af ■ofO l L jiior och
tjänstemän i andra lönegraden därstädes en pensum af 4,600 hon”;
rektorer vid de allmänna läroverken efter minst 15 års tjänst öring
denna slitande och ansvarsfulla ställning och efter att hafva innehaft af
lönin^s förmån er, som, allt medräknadt, ungefär motsvara och stundom
öfverstiga bemälda tjänstemäns, få åtnöjas med pensioner till belopp af
resnektive 4,500 och 3,700 kronor. .
P Anledningen till att så blifvit förhållandet är gifvetvis icke att söka
i ett underskattande af rektorsbefattningarnas betydelse, utan fast mera i
den omständigheten, att rektorerna endast delvis, om an till största delen,
åtnjuta sin aflöning direkt af staten och att därigenom deras pensions
underlag, som för likformighetens skull anpassats efter de för sta*e^
öfriga civila tjänstemän gällande allmänna grunderna kommit att hallas
nerf vid ett jämförelsevis lågt belopp. Förevarande framställning går ut
på att höja detta pensionsunderlag genom att låta däri ingå en del af
det utaf vederbörande kommun lämnade hyresbidraget eller åt hyresvärdet
å den af kommunen lämnade bostaden. De i ärendet hörda myndigheterna
hafva tillstyrkt ett sådant tillvägagångssätt, om de än haft olika meningar
i ats^nrdt;n:ln^lel^nser fjoch rättvis!, att frågan löses efter denna
linie hvilken för öfrigt torde vara den enda för närvarande framkom g ,
då'' man ju utan en uttömmande utredning icke kan gifva sig in pa en
fnllständio- omreglering af aflöningsförhållandena. .c
Lika°med myndigheterna finner jag hinder för en lösning i angi veu
riktning icke ligga däri, att ifrågavarande förmån bekostas, icke af staten
själf utan af vederbörande kommuner, detta så mycket mindre som det
ju är staten, som ålagt kommunerna att ikläda sig ansvaret for bostad
eller däremot svarande hyresersättning. . , A
Hvad angår beloppet af den del af hyresbidraget, respektive bostadens
uppskattade värde, som må kunna beräknas såsom Pen“°“u“''J^e1^
i ärendet yppats mycket olika meningar. Sökandena hafva, utgående tran
det nuvarande medelvärdet å den från kommunerna utgående formånen,
föreslagit, att såsom pensionsunderlag skulle beräkna, för rektor vid högre
allmänt läroverk 1,100 kronor och för rektor vid real- eller samskola 900
kronor af förmånens värde. 1 likhet med de hörda myndigheter» och
på de af dem anförda skälen kan jag ieke förorda, att höjningen,.f pensionsunderlaget
blir så stor, som sökandena förslagit, T öfrigt hai för
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 252.
slagits af öfverstyrelsen respektive 400 och 200 kronor — därvid dock
öfverstyrelsen ställt detta förslag i ett visst sammanhang med en blifvande
lönereglering, som skulle ytterligare förbättra rektorernas pensionsrätt —
af en majoritet inom statskontoret respektive 500 och 300 kronor samt
af reservanter inom statskontoret respektive 700 och 500 kronor.
För min egen del finner jag reservanternas förslag mest lämpligt. Dess
genomförande skulle föra ifrågavarande tjänstemän till en ställning i pensionshänseende,
som någorlunda svarade mot deras före afskedstagandet
uppburna tjänsteinkomster och mot hvad tjänstemän i ungefär liknande
ställning uppbära i pension. Då jag det oaktadt icke anser mig böra gå
utöfver de belopp, som föreslagits af majoriteten inom statskontoret, har
jag utgått från att en pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken icke torde alltför länge låta vänta på sig och att således
de bestämmelser, som nu skulle meddelas, skola blifva af provisorisk
natur. — I hvad mån de rektorer, som komma att pensioneras enligt dessa
provisoriska bestämmelser, må kunna blifva delaktiga af en senare beslutad
allmän pensionsförhöjning, utgör en fråga, som icke i detta sammanhang
bör komma under bedömande.
Slutligen vill jag erinra därom, att en framställning i liknande syfte
blifvit till Kungl. Maj:t ingifven från rektorerna vid rikets folkskoleseminarier,
men då för närvarande föreligger till pröfning ett utaf folkundervisningskommittén
utarbetadt förslag till fullständig löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid dessa anstalter, har jag ansett den af seminarierektorerna
gjorda särskilda framställningen icke nu böra upptagas till
pröfning.
På grund, af hvad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,
det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen besluta
att pensionsunderlaget för rektor och tillförordnad
rektor vid högre allmänt läroverk skall utgöra hela
lönen med tillägg af 500 kronor samt för rektor och
tillförordnad rektor vid real- eller samskola hela lönen
med tillägg af 300 kronor.
Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda hemställan
behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifalla; och skulle till Riksdagen aflåtas proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
____ J. F. Högberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1912:245 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Ma)ris proposition angående pensionsreglering för rektorerna vid de allmänna läroverken, dels ock i ämnet v s. 1 i texten
- BU 1912:40 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för rektorerna vid de allmänna läroverken dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten