Sök i Ratio Lex

Angående anslag till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro

1912-04-12 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:255, Angående anslag till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

1

Nr 255.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till August Abrahamsons stiftelse å Näs ro. ro.; gifven

Stockholms slott den 12 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August Abrahamsons

stiftelse bevilja ett anslag af 38,500 kronor, att i mån af tillgång

af stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år

1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga medel utanordna så stor del

af sistberörda belopp, som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen till föreståndaren

för August Abrahamsons stiftelse fastställes till belopp, ej understigande

5,500 kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att vid afgång från

tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna indragningsstaten

å ett underlag af 5,500 kronor enligt de af vederbörande departementschef

till ofvannämnda statsrådsprotokoll närmare angifna villkoren

och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse

må äga ingå i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa

med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor

vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande därvid de i nådiga reglementet

för kassan stadgade villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren erlagda

afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt tillskott till kassan, beräknadt

med användande af den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 12 april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Eiirensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg yttrade härefter:

På få områden af sin verksamhet har staten hos oss kunnat påräkna Anslag till

ett så intresseradt understöd af enskilda samhällsmedlemmar, som då detAb„J^ong

gällt undervisningsväsendet. _ _ Naf m^m

Ett lysande vittnesbörd härom ligger i tillkomsten af den institut m''

tion, som bär namnet Näs slöjdlärarseminarium. Framvuxen ur en ringa

början — en år 1872 af godsägaren August Abrahamson inrättad slöjdskola

för gossar — har denna anstalt småningom utvecklat sig till en af

vårt lands mest märkliga och betydelsefulla inrättningar, banbrytande i

fråga om den pedagogiska slöjdens användande i uppfostrans tjänst.

Liksom Abrahamson under lifstiden ekonomiskt uppehöll denna anstalt,

hvilken leddes af hans systerson Otto Salomon, så sörjde han ock för att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

densamma efter hans död skulle kunna äga bestånd. Genom testamente

den 7 april 1891 med därtill sedermera gjorda tillägg förordnade han

nämligen1):

att läroanstalten skulle under namn af August Abrahamsons stiftelse

i all framtid å egendomen Näs uppehållas samt hafva till ändamål att

genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt

undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskildt för användandet

därvid af den pedagogiska slöjden;

att stiftelsens verksamhet alltid skulle, i, den mån därtill anslagna

medel sådant medgåfve, utöfvas i enlighet med tidens kraf;

att af testamentsgifvarens kvarlåtenskap skulle till stiftelsen med

äganderätt öfverlämnas säterierna Stora och Lilla Näs, hvartdera 3 mantal,

frälsehemmanet Åstebo, 1/2 mantal, jämte andra uppräknade fastigheter,

om tillhopa 2x/2 mantal, frälseräntor af vissa, likaledes angifna fastigheter

om tillhopa l1/i mantal, å de skänkta egendomarna befintliga lösören

med vissa angifna undantag samt vidare kontanta penningar till

belopp af 380,000 kronor, hvaraf skulle bildas två fonder, den ena under

namn af underhållsfonden å 355,000 kronor och den andra eller utvidgningsfonden

å 25,000 kronor, hvilka fonder aldrig skulle få till kapitalet

förminskas;

att räntan å underhållsfonden skulle användas till aflöning åt läroanstaltens

föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen

anställda personer samt till bestridande af öfriga för läroanstaltens uppehållande

nödiga kostnader;

att räntan å utvidgningsfonden skulle, sedan den genom ränta på ränta

uppgått till minst 10,000 kronor, vid behof användas till läroanstaltens utvidgning

och förbättring; •

att säterierna Stora och Lilla Näs samt frälsehemmanet Åstebo aldrig

finge stiftelsen afhändas;

att de å sistnämnda tre egendomar varande yttre och inre inventarier

med undantag af dem, som utredningsmännen i boet ansåge vara af den

bristfälliga beskaffenhet, att de ej vore till det med dem åsyftade ändamålet

användbara, ej heller finge afhändas stiftelsen eller från egendomen

Näs bortföras, utan skulle framgent underhållas samt, där så blefve nödigt,

ersättas med nya, hvilken senare bestämmelse dock ej gällde konstföremål,

som till äfven ty rs ginge förlorade;

att af den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning

x) Se utredning angående August Abrahamsons stiftelse, verkställd af kanslirådet

P. E. Lindström, sid. 17.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 255.

af stiftelsens öfriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas

en särskild fond under namn af dispositionsfonden;

. - att af kastningen af fastigheterna och räntan å dispositionsfonden skulle

\ trämsta. rummet användas till underhåll i fullgodt skick af de till egendomen

Nas och Astebo hörande byggnader, park, trädgård och inventarier

äfvensom till skötsel och vård eljest af berörda fasta och lösa egendom

men att den behållning, som därefter och sedan nödiga utgifter för de

andra fastigheterna jämte deras inventarier blifvit betäckta, kunde komma

att a af kastningen och räntan uppstå, skulle disponeras på enahanda sätt,

som räntan a underhållsfonden;

att nedre våningen och stora salongen i öfre våningen uti stora hufvudbyggnaden

skulle vid förefallande behof användas till föreläsnino-ar äfvensom

till möten och festligheter, som stode i samband med anstalten och

dess verksamhet, och att de öfriga rummen i byggnaden skulle upplåtas

till bostad åt mera framstående pedagoger jämte andra för läroanstalten

intresserade in- och utländska män och kvinnor, som under kortare tider

besökte läroanstalten; samt

att stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag af fonderna skulle

ställas under förvaltning af en utaf tre eller fem personer bestående samt

tör högst tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande

pa sex manaders uppsägning tillsatt föreståndare, beträffande hvilkens

tillsättning närmare föreskrifter i testamentet meddelades, med tillägg

dock, att om testators systerson Otto Salomon skulle vara benägen att

äfven efter testators död förestå läroanstalten, Salomon berättigades att

under sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill

forordnades, uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utföra

stiftelsens styrelse. ö

Vidare förordnades i testamentet:

att stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle öfverlämnas till svenska

staten ^

att Kungl. Maj:t i anledning häraf skulle äga att mottaga de till stiftelsen

testamenterade fonder och meddela närmare bestämmelser angående

deras förvaltning; att utse ledamöter i styrelsen och tillsätta föreståndare

samt förordna om inspektion af läroanstalten och egendomens förvaltning

åt rörande läroanstalten och stiftelsenä öfriga angelägenheter meddela de

reglementariska föreskrifter och andra bestämmelser, som kunde vara erforderliga

eller eljest vore ägnade att främja stiftelsens ändamål; att utöfva

högsta beslutanderätt i allt hvad stiftelsen anginge; samt att, om läroanstalten

i följd af ändrade förhållanden icke vidare behöfdes till utbildande

åt lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan högre läro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

anstalt för fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som redan förut

äo-nat si0- åt undervisning, därvid dock af stiftelsens fonder visst belopp,

o-enom en kodicill bestämdt till 75,000 kronor, skulle öfverlämnas till

fandtbruksakademien, som skulle äga att använda räntorna a detta kapital

till främjande af vetenskaplig forskning på landtbrukets område.

Abrahamson dog år 1898. Hans omförmälda testamentarisk^ förordnanden

blefvo då för vederbörande testamentstagares räkning bevakade och

godkändes af samtliga arfvingar. . , , Ak-j

Sedan härefter vederbörande myndigheter horts i ärendet, därvid

iustitiekanslersämbetet förklarade sig ej vilja tillstyrka stiftelsens öfver

tagande af staten, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 28 april

1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle af svenska staten

emottagas på de i donations urkunden stadgade villkoren; och bestämde Kungl.

Mai-t tillika, att de för fondbildning afsedda kontanta donationsmedlen

skulle öfverlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas med iakttagande

af de i donationsbrefvet gifna föreskrifterna samt forräntas i enlig

het med de bestämmelser rörande förvaltningen af de under statskontorets

vård ställda fonders och kassors medel, hvilka meddelats i nådigt bref den

31 augusti 1877. Slutligen anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Älfsborgs län, hvarest Näs är beläget, att, efter det föreståndaren för

anstalten blifvit i ämnet hörd, inkomma med underdånigt förslag till

reglemente för anstaltens verksamhet och förvaltning.

8 Genom beslut den 31 maj 1901 fastställde Kungl. Maj:t reglemente

för August Abrahamsons stiftelse. I reglementet stadgades, att styrelsen

skulle bestå af 5 personer och utses för tre år i sänder, hvarjamte före^

skrifter lämnades angående styrelsens och föreståndarens åligganden

till styrelsens hörde att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till stil

telsens inkomst- och utgiftsstat - äfvensom kursdeltagarnas ^y digheter.

Reglementet innehöll jämväl en öfvergångsbestämmelse af innehåll att det,

jämlikt föreskrift i testamentet, skulle tillkomma Otto Salomon att under

sin återstående lifstid själf eller genom annan, som af honom därtill torordnades,

uppehålla föreståndarbefattningen samt att ensam utgöra stit
Salomon

dog den 3 november 1907, och den styrelse, som då regie - mentsenligt öfvertog stiftelsens förvaltning, ärfde ej allenast den kräfvande

uppgiften att vidmakthålla och befrämja själfva läroanstalten^ utan äfven

ansvaret för att anstaltens ekonomiska hjälpmedel, i den man de stodo

under styrelsens förvaltning, icke råkade i lägerval .

Det är sannolikt, att Abrahamson ansåg den storartade donationen

fullt tillräcklig för sitt ändamål. Redan då styrelsen i januari 1909 tram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.-s Nåd. Proposition Nr 255. 7

lade förslag till ny inkomst- och utgiftsstat för stiftelsen under år 1909 *),

fann sig emellertid styrelsen föranlåten att anhålla om anvisande af ett

statsanslag å 12,395 kronor såsom bidrag till utförande af nödvändig

reparationsarbeten. Stiftelsens byggnader, allt ifrån slottet ned till torpstugorna,

hade nämligen, då styrelsen år 1908 öfvertog förvaltningen, befunnit

synnerligen bristfälligt skick; det har till och med betecknats såsom

förfall. Den förmodan har uttalats* 2) att härtill, bland annat, bidragit, att

byggnadssättet vid Näs under 1800-talets senare hälft ej varit Ridare

gediget samt att ledningen af stiftelsen närmast efter Abrahamsons död

koncentrerat sig på anstaltens pedagogiska verksamhet, hvarigenom den ju

ock vunnit världsrykte, medan åtskilliga nödvändiga reparationer i nåo-on

mån torde blifvit eftersatta.

Sfyredsfjns nämnda anhållan om statsbidrag afsåg det belopp, hvarmed

stiftdsens för året påräkneliga sammanlagda inkomster understego summan

af utgiftsposterna, bland hvilka förekom en post å 15,000 kronor för nybyggnader

och reparationer. I ärendet hördes statskontoret, som påvisade,

att sistnämnda post i själfva verket enligt vederbörlig specifikation borde

utgöra 16,000 kronor samt att bristen i staten rätteligen borde beräknas

till 13,645 kronor.^ Vidare förklarade sig statskontoret icke kunna förorda,

att å staten för år 1909 upptogos utgifter till nybyggnader och reparationer

med större belopp än årets påräkneliga inkomster kunde antagas

medgifva.

?\6n ,18.''iuni 1909 fastställde Kungl. Maj:t stat för stiftelsen för år

1909 ), därvid bland utgifterna upptogs en post å 2,355 kronor (16,000

kronor — 13,645 kronor = 2,355 kronor) till nybyggnader och reparationer.

I sammanhang med statens fastställande anbefallde Kuno-1. Maj:t

styrelsen för stiftelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med sakkunnig och

iullständig utredning om de åtgärder, som kunde och borde vidtagas för

att uppbringa inkomsten af jordegendomen och försätta anstalten till hus

och byggnader i godt skick, och förklarade sig Kungl. Maj:t vilja därefter

taga frågan om anvisande af särskildt byggnadsanslåg under förnyadt

öfvervägande.

Kungl. Maj:ts _ nyssnämnda nådiga befallning till styrelsen har föranledt

denna att ombesörja utredningar och undersökningar i de af Kungl. Maj:t

angifna hänseendena; och har styrelsen i sammanhang med förslag till

*) Se utredningen sid. 31.

2) Se utredningen sid. 43.

8) Se utredningen sid. 32.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

inkomst- och utgiftsstat för år 1910 i underdånighet anhållit om anvisande

af ett statsanslag till reparationer å 25,000 kronor, att utgå under åren

1910, 1911 och 1912. Styrelsens begäran härom grundade sig på kostnadsförslag,

uppgjorda beträffande byggnaderna å godset underlydande

hemman, lägenheter och torp af byggmästaren O. L. Johansson från Upphärad

samt i fråga om stiftelsens öfriga byggnader af arkitekten S. Steen

i Göteborg med biträde af arkitekten O. Dymling. Johanssons förslag

slutade å något öfver 15,400 kronor, de båda arkitekternas å något öfver

27,600 kronor, hvadan hela reparationssuminan skulle uppgå till något öfver

43,000 kronor, däraf styrelsen ansett sig kunna bestrida omkring 18,000

kronor med stiftelsens egna medel.

I fråga om storleken af det tillfälliga statsanslag, som erfordras för

stiftelsens upprätthållande, särskildt dess byggnaders iståndsättande, hafva

något olika meningar yppat sig. Jämväl andra frågor rörande stiftelsens

verksamhet än de, som angå det rent ekonomiska, hafva framkommit med

kraf på ordnande. Ej minst torde det hafva varit en källa till bekymmer,

att det visat sig svårt att få föreståndarbefattningen stadigvarande

besatt. Efter Salomons död har befattningen uppehållits genom vikarier,

nämligen1):

fru Ellen Salomon: den 1 januari—7 juni 1908,

förste folkskoleinspektören i Stockholm, professor Frans von Scheele:

den 8 juni—8 september 1908,

ledamoten af styrelsen, ingenjör Volrath Berg: den 9 september 1908

—7 juni 1909,

professor von Scheele: den 8 juni—6 september 1909,

ingenjör Berg: den 7 september 1909 — 5 juni 1910,

folkskoleinspektören, doktor Rurik Holm: den 6 juni 3 september

1910,

ingenjör Berg: den 4 september 1910 6 juni 1911, .

docenten, doktor Carl Wilhelm von Sydow: den 7 juni 6 september

1911 samt

ingenjör Berg från den 7 september 1911.

Såsom häraf synes har föreståndarbefattningen under högst afsevärda

tider uppehållits genom en af styrelsens ledamöter. Den omständigheten,

att denne skött befattningen utan ersättning, hvarigenom under åren 1908—

1911 en utgift af 14,000 kronor besparats stiftelsen, har i väsentlig mån

bidragit till att styrelsen kunnat under den tid, densamma handhaft för
-

*) Se utredningen sid. 20.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 9

yaltmngcn af Näs, med stiftelsens egna tillgångar bestrida reparationer å

stiftelsens byggnader till ett belopp af tillhopa nära 32,250 kronor1). Då

det oaktadt statens mellankomst, såsom af det följande skall framgå, fortfarande

måste kräfvas för byggnadernas vidmakthållande m. m., visar detta

med all tydlighet i hvilket bristfälligt skick dessa byggnader vid styrelsens

öfvertagande af förvaltningen befunno sig och fortfarande befinna sio-.

De svårigheter, 1 Indika styrelsen med hänsyn till i det föreo-ående

antydda förhållanden såg sig försatt i fråga om fullföljandet af stiftelsens

uppgift, föranledde densamma att enligt beslut den 29 november 1911

anmoda förutvarande statsrådet, kanslirådet och byråchefen i ecklesiastikdepartementet

Per Elof Lindström att biträda styrelsen vid beredande

af vissa frågor rörande stiftelsen och dess verksamhet. På grund däraf

afgaf Lindström i februari 1912 en af honom verkställd »utredning angående

August Abrahamsons stiftelse», åtföljd af vissa i utrednfn°-en

åberopade handlingar. I den skrifvelse, hvarmed Lindström till styrelsen

öfverlämnade sin utredning, yttrade han* 2):

, , *^ft0er underhandsofvereuskommelse med styrelsen har uppdraget begränsats till

sådan a frågor, som afse ordnandet af stiftelsens ekonomi och förbättrande af föreståndarens

ekonomiska ställning. Frågan om läroanstaltens organisation har alltså nu icke

gjorts till föremal för utredning. Orsakerna härtill äro följande. För det första torde,

med hänsyn till läroanstaltens egenart, föreståndaren böra hafva ett vägande ord med

, D;agan galler undervisningens anordning och mål. Spörsmålen härom torde

därför icke lämpligen höra tagas upp, förr än föreståndarbefattningen blifvit besatt med

ordinarie innehafvare För det andra har förnummits, att den nu arbetande folkundervisnings

k ommitt en mahända kommer att afgifva förslag rörande anvisande åt

laroanstalten af särskilda uppgifter, som stå i samband med folkskollärarnas fortbildnmg.

Om sa varder förhållandet, lärer frågan om anstaltens organisation böra pröfvas

1 samband med dessa förslag. För det tredje är stiftelsens ställning sådan, att intresset

under den narmaste tiden bör särskilt inriktas på ordnandet af de mera praktiska

torr) al Jan dena eller, i korthet sagdt, pa stiftelsens ekonomiska konsolidering

Körande nu föreliggande fråga bör för öfrigt här uttalas, att anledning icke

föreligger att tvärt klippa af den utveckling, hvari läroanstalten varit stadd, och att

gorå den till något väsentligt annat, än hvad den varit och är.

Då det kunde förutses, att utredningen skulle mynna ut i förslag om statsbidrag

har eu hufvudsynpunkt vid arbetet varit att för allmänheten och dess företrädare inom

representationen redogöra, huru förhållandena gestalta sig inom stiftelsen såväl i afseende

a den pedagogiska verksamheten som i ekonomiskt hänseende.

Det bör framhållas, att August Abrahamsons stiftelse är så olik andra institutioner,

atsedda för undervismngsändamål, att någon större lättnad i arbetet, möjlig
-

*) Se utredningen sid. 33.

2) Se utredningen sid. 5.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 203 höft. (Nr 255.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gjord genom tillämpning af annorstädes stadgade eller pröfvade anordningar, icke

kunnat beredas.»

Med underdånig skrifvelse den 23 februari 1912 öfverlämnade stiftelsens

styrelse till Kungl. Maj:t berörda utredning med därvid fogade bilagor.

Det är i allt väsentligt ur nu omförmälda utredning, jag hämtat

de° upplysningar och meddelanden, som jag i det föregående lämnat. Till

denna sakrika och klara utrednings innehåll tillåter jag mig ock alltjämt

hänvisa med afseende på hvad jag i det följande har att omförmäla. Utredningen,

hvilken såsom bilaga torde få åtfölja protokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag, har följande rubriker å sitt innehåll:

I. Läroanstalten ......................................................

II. Styrelse och förvaltning.......................................

III. Egendomen och fabrikerna .................................

IV. Stiftelsens fonder ................................................

V. Stiftelsens stat och ekonomiska ställning .........

VI. Kontroll och inspektion.........................•_.....-......

VII. Föreståndarens ställning och aflöningsförmåner

VIII. Ifrågasatta ändringar i testamentet .................

IX. Anslagsbehofvet.................................................

X. Förslag................................................................

sid. 7—16

» 17—20

» 21—34

» 35—36

» 37—45

» 46—48

» 49—55

» 56

» 57—59

» 60

Bland de bilagor, som fogats vid utredningen, finnas de testamentariska

förordnandena af August Abrahamson, Bil. IIU (delvis i transsumt),

reglementet för stiftelsen, Bil. IIIl) 2), dess vinst- och förlustkonto den 31

december 1910, Bil. IV3), samt transsumt af skrivelser från räkenskapsföraren,

v. konsuln J. Hyberg, Bil. V4).

I afdelningen III af utredningen5) lämnas en redogörelse för egendomens

jordbruk och trädgårdsskötsel, för dess skogsförhållanden, för två

till stiftelsen hörande mindre fabriker: »Näs verktygsförsäljning» och »Näs

skolmöbeltillverkning>, samt för byggnaderna. Det framgår af utredningen,

att af kastningen af jordbruket med hvad därtill närmast hör för närvarande

får anses ringa och bör kunna uppbringas, att trädgårdsskötseln vanligen

gått med förlust, hvilket anses kunna undvikas, att skogen på grund af

angina orsaker ej kan förväntas under de närmaste åren gifva någon afkastning

utöfver husbehofvet samt att de två små fabrikerna, hvilka inrättats

för tillverkning af skolmateriell för snickerislöjd, såsom hyfvelbän
-

l) Se utredningen, sid. 64.

21 Se utredningen, sid. 70.

3) Se utredningen, sid. 79.

4) Se utredningen, sid. 80.

5) Se utredningen, sid. 21.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

kar m. m., samt af skolbänkar m. m., väl för närvarande äro svaga företag,

men under insiktsfull och duglig ledning torde hafva rätt goda utvecklingsmöjligheter.

Hvad byggnaderna beträffar, hafva redan i det föregående lämnats

vissa upplysningar rörande dem. Den förnämsta af dem är slottet. Efter

omförmälan af denna byggnads belägenhet, rumantalet, inredning m. m.

samt de testamentariska bestämmelserna om densamma, säges i utredningen1):
»Det

verkliga förhållandet är, att slottet större delen af året står obegagnadt

och under den kallare tiden oeldadt, till skada både för byggnaden och för de däri

inrymda dyrbara inventarierna.

Det torde ej ligga någon öfverdrifven pessimism i det antagandet, att uppehållandet

af denna vård åt den frikostige donatorns minne kommer att visa sig förenadt

med icke ringa svårigheter och betydande kostnader.»

I slottets närhet ligga för egendomens drift erforderliga mangårdsoch

ekonomibyggnader.

De utarrenderade hemmanen och torpen äro försedda med erforderliga

mangårdsbyggnader och uthus med undantag för två hemman, af hvilka

det ena utarrenderats och det andra utlagts till betesmark.

A egendomens mark ligga åtskilliga andra bostäder, afsedda för arbetare

och kursdeltagare.

Till läroanstalten höra:

Björkenäs, föreståndarbostad;

Vänhem med sällskapslokaler, matsal och köksdepartement samt bostäder

för vid läroanstalten anställda personerna;

Seminariet med 2 slöjdsalar, tecknings- och modelleringssal, lokal för

en afdelning af skolköket;

Lekhuset, användes vid regnig väderlek af lekkursens deltagare äfvensom

till föreläsningssal, vid aftonunderhållningar samt vid fester;

Källnäs med slöjdsal och gymnastiklokal.

Till läroanstalten höra dessutom en paviljong, inrymmande det pedagogiska

biblioteket samt tillika använd till expeditionslokal, och en paviljong i

Vänhemsbacken, vid regnig väderlek använd till sällskapslokal.

I några af dessa byggnader finnas s. k. logement för kursdeltagare.

Taxeringsvärdet å stiftelsens fastigheter är 180,000 kronor.

Brandförsäkringarnas belopp utgör: för fastigheterna 238,960 kronor

och för inventarier 170,200 kronor, däraf 90,000 kronor för lösegendomen

på slottet.

1) Se utredningen, sid. 30.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Såsom af det föregående framgår, är det ej blott slottet utan byggnad

derna i allmänhet, som hotas af förfall och kräfva reparation. Då föregående

af styrelsen år 1909 framlagda kostnadsberäkningar i afseende härå från

vederbörande domänintendents sida föranledt vissa erinringar, dock ej

ledande till någon nämnvärd nedsättning af den beräknade summan, samt

framförallt delvis förlorat sin aktualitet, sedan styrelsen under åren 1910

och 1911 med stiftelsens egna medel verkställt reparationer å stiftelsefis

byggnader för tillhopa något öfver 17,000 kronor, har styrelsens ledamot,

ingenjören Berg uppgjort nytt kostnadsförslag, hvilket åtföljt styrelsens

ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 23 februari 1912. Enligt i

utredningen uttalad önskan har därvid skillnad gjorts mellan hufvudgårdens

och industriernas byggnader samt byggnaderna å stiftelsens öfriga

hemman, lägenheter och torp å ena sidan och de byggnader, inberäknadt

slottet, som höra till läroanstalten, å den andra sidan.

Efter omförmälan häraf anföres i utredningen1):

»Enligt ingenjör Bergs kostnadsförslag skulle reparationerna å den förra gruppen

af byggnader draga en kostnad af 19,460 kronor och å den senare gruppen af byggnader

10,750 kronor, eller tillhopa 30,210 kronor. Strängt taget skulle denna summa

något annorlunda fördelas på de olika byggnadsgrupperna, men detta spelar för denna

utredning ingen nämnvärd roll.

Till förslaget fogar ingenjör Berg den erinran, att exakta uppgifter i frågor som

de förevarande icke kunna påräknas. En hvar sakkunnig bedömde frågan efter sin

subjektiva uppfattning om hvad som vore behöflig! samt huru pass grundligt en

reparation behöfde göras. Ingenjör Berg hölle det ej för osannolikt, att både de af

honom och de af de förut nämnda arkitekterna föreslagna reparationerna skulle i en

framtid visa sig hafva varit tilltagna med för liten grundlighet. Särskild! framhålleS,

att i förslaget endast upptagits sådana arbeten, som under de närmaste åren vore

oundgängligen nödvändiga.»

I utredningen, afdelningen 111 yttras till slut:

»Vidare har vid den nu verkställda utredningen anmärkts, att det för läroanstaltens

byggnader och föreståndarbostaden erforderliga vattnet måste forslas från sjön i

tunnor. Införandet af vattenledning är sålunda af behofvet påkalladt.

I sammanhang med införandet af vattenledning, för hvilket ändamål elektrisk

kraft torde kunna erhållas från Näs fabriker, därest det ej befinnes lämpligare att

anskaffa egen motor, bör i läroanstaltens byggnader samt i föreståndarbostaden och

på platsen utanför Vänhem, restaurations- och sällskapsbyggnaden, anbringas elektrisk

belysning.

En med ledning af ingifna kostnadsförslag utförd beräkning gifver vid handen,

att kostnaderna för de sålunda ifrågasatta vattenlednings- och belysningsanordningarna

för säkerhetens skull ej böra upptagas lägre än till 16,000 kroflor. Härvid bör dock erinras,

att nämnda belopp kan något nedbringas, därest det efter närmare pröfning af förhål
-

!) Se utredningen, sid. 33.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 13

landena befinnes lämpligast att anlita Näs fabrikers elektricitetsverk för erhållande af

elektrisk kraft. Underhåll och skötsel af de ifrågasatta anordningarna beräknas draga

en årlig kostnad af omkring 500 kronor. Rörande dessa siffror hänvisas till Bil. V

samt handlingarna i ärendet.

De belopp, som erfordras för nybyggnader och reparationer, äro alltså i fråga om

läroanstaltens byggnader 26,750 kronor och i fråga om stiftelsens öfriga byggnader

19,460 kronor eller tillhopa 46,210 kronor, hvartill kommer ett årligt underhållsanslat''

ä 500 kronor för vattenlednings- och belysningsanordningarna.

Rörande den tid, inom hvilken dessa arbeten böra slutföras, torde beaktas, att

arbetet ställer sig billigare, om godsets folk, i den mån öfriga göromål sådant medgifva,

kan tagas i anspråk härvid. Med hänsyn härtill har det ansetts, att reparationsarbetet

lämpligen bör fördelas på 4 år, räknadt från och med år 1912.

I ingenjör Bergs kostnadsförslag är icke inberäknadt det ständigt återkommande

arliga underhållet af stiftelsens hus, hvilket af honom och räkenskapsföraren, v. konsul

J. Hyberg beräknats till 1,500 kronor för läroanstaltens byggnader och 2,000 kronor

för stiftelsens öfriga byggnader; se Bil. V.»

I afdelningen V, stiftelsens stat och ekonomiska ställning1), är först

införd den för år 1912 af Kungl. Maj:t den 19 januari 1912 fastställda

inkomst- och utgiftsstaten för stiftelsen. Denna stat är af födande innehåll:

. J

Inkomster.

Räntemedel.........................................................

Inkomst från egendomen ............................................

Hyresmedel.............................................................

Undervisningsafgifter .................................................

Inskrifningsafgifter .....................................................

Inkomst af mathållningen............................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)..

Inkomst från Näs verktygsförsäljning .......................

» » skolmöbeltillverkning ..........................

Diverse andra inkomster...................................

Utgifter.

Sannolik brist från år 1911.........................................

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor.

Aflöning till lärare vid kurserna................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar ..........................................

Virke, beslag in. m......................................................

Diverse möbler och husgeråd......

O .................................

........................ kronor

15,700: —

........................ »

3,000

—

....................... »

1,800

—

....................... »

4,150

—

....................... »

2.000

—

......i............... »

6,200

—

...................... »

3,000

—

....................... »

3,000

—

1,200

—

1,000

—

Summa kronor 41,050

—

....................... kronor

2,000

...................... »

6,750

—

....................... »

5.000

—

....................... »

1,300

—

....................... »

600

—

....................... »

1,800

—

...................... »

1.100

—

transport 18,550

—

x) Se utredningen, sid. 37.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

transport

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m........................ »

Mindre reparationer å läroanstaltens byggnader, underhåll af gångar

och lekplaner m. ....................................................................... *

Tvätt.................................••••..............................................................

Belysning och brännmaterialier...............................................-............ »

Diverse andra utgifter för läroanstalten ............................................. »

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden ............................................. »

Inventarier............................................................................................

Försäkringsafgifter................................................................................. *

Sjukvård och understöd........................................................................ *

Trädgården och parken........................................................................ »

Tillsyn af slottet m. m........................................................................ »

Skatter................................................................................. *

Bokförare och kassörska m. m............................................................ »

Räntor och amortering ........................................................................ »

Afsättning för ombyggnad af verktygsaffärens lokal ........................ »

Nybyggnader och reparationer ......................................■•••

18,550: - 700:-

1,300

300

250

2.700

1,350

500

650

2,000

1,000

400

1,000

1,680

3,080

1,000

4.590

Summa kronor 41,050

Efter ett försök att ur denna stat afläsa stiftelsens ekonomiska ställning

under normala förhållanden, därvid utredningen kommer till det

resultat, att stiftelsens inkomster skulle öfverskjuta dess utgifter med ett

belopp af 5,390 kronor, finner utredningen anledning till att om stiftelsens

ekonomi i dess helhet uttala följande omdöme:

»Om alla stiftelsens byggnader nu vore i fullgodt skick, är det antagligt, att

stiftelsen skulle kunna reda sig med egna medel, äfven efter erforderlig höjning af

vissa aflöningar, allt under lörutsättniug att antalet kursdeltagare kommer att förblifva

oförminskadt.»

Det anmärkes vidare i utredningen, att August Abrahamsons stiftelse

från ekonomisk synpunkt kan uppdelas i följande afdelningar, nämligen:
1)

jordbruket med skogen och trädgården,

2) inackorderingsrörelsen,

3) verktygsförsäljningen,

4) skolmöbeltillverkningen,

5) läroanstalten, till hvilken äfven bör räknas slottet, enär detta enligt testamentet

ej får användas till andra ändamål än som stå i samband med undervisningen.

»Det vore naturligen», heter det i utredningen, »af stort intresse att utreda den

ekonomiska ställningen för hvar och en af dessa afdelningar. De försök, som i detta

afseende gjorts, hafva icke ledt till åsyftadt resultat. — —• — — — —

Den enda utvägen att vinna den åsyftade detaljkännedomen om den ekonomiska

ställningen torde vara att med ledning af primärräkenskaperna uppgöra ett nytt för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 255.

ändamålet planlagdt bokslut, ett tidsödande arbete, som icke medhunnits på den för

utredningen tillmätta tiden. Härtill kommer ytterligare, att äfven ett dylikt arbete

sannolikt skulle visa sig ganska vanskligt, enär, bland annat, den erforderliga isärhållningen

af de olika afdelningarnas räkenskaper icke alltid iakttagits i de primära

räkenskapsposterna.

Hvad sålunda anförts innebär gifvetvis icke, att den öfversikt öfver den ekonomiska

ställningen i dess helhet, som framgår af staten, skulle vara vilseledande, alldenstund

de här omförmälda faktorer, hvilka anmärkts som i visst afseende obeaktade, på

annat sätt i staten komma till sin rätt, och de faktorer, hvilka anmärkts såsom alls

icke bokförda, dä stiftelsen betraktas som en ekonomisk enbet, taga ut hvarandra.

Därest statsbidrag skall ifrågakomma, bör sådant i första band komma läroanstalten

till godo. Försök bar därför gjorts att åtminstone i så mån lösa den föreliggande

uppgiften, att staten för läroanstalten brytes ut ur staten för stiftelsen i öfrigt. För

sådant ändamål har stiftelsens räkenskapsförare gjort en approximativ beräkning angående

den del af förut anmärkta för flera afdelniugar gemensamma utgiftsposter, som

kommer på läroanstalten, äfvensom angående det ersättningsbelopp för af jordbruket

utförda, icke bokförda tjänstbarheter, för hvithet läroanstalten bör debiteras. De sålunda

verkställda utredningarna, hvilka återfinnas i den till utredningen fogade Bil. V,

kunna gifvetvis icke göra anspråk på exakthet eller fullständighet.»

Efter att hafva låtit staten för år 1912 undergå vissa jämkningar med

hänsyn till anmärkta omständigheter, som borde beaktas för vinnande af

kännedom om stiftelsens normala ekonomiska ställning, har den sålunda

jämkade staten med ledning af Hybergs beräkningar uppdelats i två i utredningen

införda stater, en för läroanstalten och en för stiftelsen i öfrigt.

Den förra af dessa stater uppställes i utredningen sålunda:

Stat för läroanstalten.

Inkomster.

Räntemedel..........................................................................

Undervisningsafgifter...........................................................

Inskrifningsatgifter...............................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.).........

Diverse andra inkomster......................................................

Brist.....................................................................................

........... kronor 15.700: —

............ > 4.150: —

............ » 2 000: —

............ » 3.000: —

............ » 1,000: —

............ »_30: —

Summa kronor 25,880: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 6,000 kronor, bränsle 750 kronor

Aflöning till lärare vid kurserna ................................

Aflöning till städerskor, rengöring m. m...................

Verktyg och hyfvelbänkar.............................................

Virke, beslag m. m.......................................................

Diverse möbler och husgeråd .....................................

kronor 6.750: —

» 5,000: —

» 500: —

» 600: —

» 1.800: —

» 300: —

transport kronor 14,950: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Årligt återkommande underhåll af byggnader ...........

Belysning och brännmaterialier...................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten ....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden.......................

Försäkringsafgifter.......................................................

Sjukvård och understöd ..............................................

Parken ..........................................................................

Tillsyn af slottet m. m..............................................

Bokförare och kassörska..............................................

Skjutsning ...................................................................

Hyra för arbetarbostad.................................................

transport kronor 14,950: —

............... » 700: —

............... » 1,500: —

............... » 175: —

............... » 2,700: —

............... » 1,350: —

.............. » 525: —

» 500: —

» 250: —

» 400: —

» 1,680: —

> 1,000: —

» 150: —

Summa kronor 25,880: —

Staten för stiftelsen i (ifrigt, balanserande å en summa af 16,350

kronor, utvisar å utgiftssidan ett öfverskott af 5,420 kronor.

I utredningen anföres härefter1):

»Af dessa öfversikter framgår, att läroanstalten skulle kunna reda sig med egna

medel under förutsättning, 1) att alla dess byggnader na vore i fuligodt skick, 2) att

inga aflöningsförhöjningar behofde ifrågasättas och 3) att antalet kursdeltagare icke

minskades. Då emellertid för att sätta läroanstaltens byggnader i ordentligt skick,

såsom förut nämnts, erfordras ett belopp af 26,750 kronor och då, såsom längre fram

skall motiveras, föreståndarens aflöningsförmåner behöfva höjas, lärer häraf följa, att

läroanstalten för närvarande är i behof af ett kraftigt bidrag från annat hålk Då

nybyggnads- och reparationsarbetena böra fördelas på en period af 4 år, erfordras för

ifrågavarande ändamål ett belopp af i rundt tal 7,000 kronor för hvartdera af åren

1912—1915.

Hvad åter stiftelsen i öfrigt angår, utvisar öfversikten ett öfverskott på 5,420

kronor. Om till reparationer af godsets och fabrikernas byggnader användas de i staten

‘ för år 1912 uppförda reparationsbeloppen, tillhopa 5,590 kronor, och om vidare

nämuda öfverskott 5,420 kronor kan påräknas under hvartdera af åren 1913—1915,

torde de sålunda tillgängliga medlen vara tillräckliga för att på 4 år, räknadt från

och med år 1912, verkställa de erforderliga reparationerna, hvilka i det föregående beräknats

draga en kostnad af 19,460 kronor. Något särskilt anslag för stiftelsen i

öfrigt erfordras alltså icke, allt under förutsättning att elevantalet, på hvilket äfven

stiftelsens i öfrigt ekonomi är beroende, icke nedgår. — — — — — — — —

Meningarna kunna vara delade angående lämpligheten af att stiftelsen gjorts till

statsegendom. Förslaget härom afstyrktes, som nämnts, af justitiekanslern. Och det

är väl sannolikt, att anstaltens ekonomiska ställning skulle hafva varit starkare, därest

den bibehållits som privat institution, en möjlighet som i testamentet förutsatts. Under

alla omständigheter måste beklagas, att justitiekanslerns erinringar så litet beaktades,

1) Se utredningen, sid. 42.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Knngl. Jlaj:ts Nåd. Proposition Nr 255. 17

att stiftelsen öfver togs af staten, utan att, såvidt offentliggjorda handlingar utvisa

bärkraft*50111 utrudmug verkställdes angående stiftelsens ekonomiska ställning och

Som det nu ar stalldt, lärer emellertid staten icke kunua undgå att tillskjuta

de medel, som erfordras för att försätta anstalten i ett ordentligt skick. Det är en

förpliktelse, som följer af anstaltens förvandling till statsegendom, det är en förpliktelse,

som staten bär emot sig sjalf med hänsyn till anstaltens betydelse för landets

uppfostringsväsende, det ar slutligen eu förpliktelse, som staten måste fullgöra af hänsyn

till anstaltens internationella renommé. °

Anmarkas kan, att stiftelsen öfvertogs utan Riksdagens hörande, och åtskilliga

reflektioner kunna ju anstallas med föranledande häraf. Huru man emellertid ställer

j , nna fraSa> larer den anslagsbeviljande statsmakten ej underlåta att infria de

förbindelser, som den första statsmakten i förevarande fall utfåst.»

Sedan utredningen i afdelningen VI1) omförmält nu gällande föreskrifter

i afseende å kontroll och inspektion öfver stiftelsen samt <dfvit

anvisning på lämpliga åtgärder till förstärkande af uppsikten och tillsynen

öfver stiftelsens skötsel, öfvergår utredningen till att i afdelningen VII1)

afhandla frågor om j ärestånd urens ställning och aflöningsför maner.

. , 1 afs,1e.nde harä påpekas, hurusom enligt testamentets bestämmelser föreståndaren

t!llsatta® annorledes an medelst förordnande, att föreståndaren har en alltför

oanständig och underordnad ställning i förhållande till styrelsen, som ej allenast

handhar stiftelsens ekonomi utan äfven utöfvar bestämmanderätten rörande undervismngens

mai och omfattning, att en ändring i fråga om föreståndarens nu berörda

saltning val vore pakallad, att emellertid en duglig och kraftig föreståndare väl inom

kort skulle gorå sig gällande samt att med hänsyn härtill, och då äfven i andra uti

utredningen berörda afseenden en revision af stiftelsens reglemente syntes påkallad,

med fragan om föreståndarens ställning i förhållande till styrelsen kunde till dess

Härefter anföres i utredningen:

»Vida viktigare är frågan om föreståndarens ekonomiska ställning

o y Maj:tS beslut den 24 J''anuari 1908 åtnjuter föreståndaren kontant

fni?"8 TV-^T'' ratt att dlsPonera den s. k. föreståndarbostaden vid Näs med

dartdl hörande trädgård och uthusbyggnader samt nödig vedbrand. Denna sistnämnda

aflomngsforimm utgar enligt de fastställda staterna i form af ett kontant bränsleansla»

a 7oU kronor. °

lefvande^ be^attuin^en ar lcke förenad vare sig tjänstepension eller pension för efter
De

sålunda fastställda aflöningsförmånerna torde få anses otillräckliga med hänsyn

tui de kraf, som maste ställas på föreståndarens kompetens och duglighet. I sådant

afseende bör beaktas, att föreståndaren skall vara chef för å ena sidan undervisningsanstalten,

a andra sidan förvaltningen af godset och stiftelsens öfriga affärsrorelser.

Han bor sålunda först och främst äga chefsegenskaper samt tillika med hänsyn

x) Se utredningen, sid. 46.

-1) Se utredningen, sid. 49.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912.

1 samt. 203 höft. (Nr 255.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

till den förra uppgiften pedagogisk bildning oc.h erfarenhet äfvensom helst genom

e«et författarskap ådagalagd förtrogenhet med vetenskaplig forskningsmetod och med

hänsyn till den andra uppgiften, då speciell yrkesinsikt ej lärer kunna Jordras, åtminstone

o-odt praktiskt förstånd och stor förmåga att sätta sig in i praktiska ting. ftn

särskild fordran är jämväl, att han skall vara förtrogen med de främmande kulturländernas

förhållanden, särskilt skolförhållanden och språk.

Föreståndaren må emellertid än sa tillfredsställande fylla dessa kraf, han lärer

ändock icke kunna hålla Näs traditioner vid makt, därest han icke i någon man

besjälas af det varma intresse för uppfostran, som var utmärkande for anstaltens

grundare och utgjorde den drifvande kraften i hans lif.

August Abrahamsons stiftelse intar en särställning bland vart lands och andra

länders undervisningsanstalter; den är olik alla andra, den ställer ock alldeles särskilda

kraf på ledningen. Här finnas inga författningar, hvarigenom anstaltens verksamhet

regleras, föreståndaren får vara sin egen skollag och själ! utstaka riktlinjerna

för dess verksamhet, så att denna, såsom i testamentet föreskrifves, ma kunna uttoras

i enlighet med tidens kraf. ..... .. . , , „ *..

Att vidare stiftelsens ekonomiska ställning blir i afsevard grad beroende pa föreståndarens

praktiska duglighet, ligger i öppen dag. På valet af föreståndare bero i

själfva verket icke obetydliga ekonomiska värden, och utfaller valet från nu berörda

synpunkt mindre lyckligt, kan staten fa göra uppoffringar för att reparera skadan.

Ytterligare bör erinras därom, att föreståndarens ställning ä.r lös ocn^ osäker,

att möjlighel till biförtjänster torde vara utesluten samt åtJ föreståndaren, pa grund

af anstaltens belägenhet och dragningskraft på besökande från in- och utlandet, icke

kan undgå en viss representationsplikt. , ,

Att aflöningen behöfver höjas, torde sålunda vara klart, men huru mycket ar

däremot ingalunda klart, då fasta utgångspunkter för frågans bedömande saknas.

Den undervisningsanstalt i vårt land, som i afseende å föreståndarens åligganden

erbjuder de flesta jämförelsepunkter, Sunnerdahlska stiftelsens hemskola vid babyho m,

har tillförsäkrat föreståndaren följande aflöuiugsförmåner, nämligen kontant årlig lön

8,000 kronor med två ålderstillägg, hvartdera å 1,000 kronor, efter respektive » och

10 års tjänstgöring, samt dessutom fri bostad, vedbrand och trädgårdsland, hvarjamte

styrelsen lärer hafva utlofvat att bereda honom rätt till pension från stiftelsens medel.

Enligt förslag, som i utredningen kommer att framställas, skulle föreståndaren tor

August Abrahamsons stiftelse lämna bidrag till sin egen pensionering, uppgående till

omkring 300 kronor för år. Med hänsyn jämväl härtill torde den kontanta afiomngen

böra bestämmas till 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor torde höra betraktas som

tjänstoöringspenningar, hvarjamte föreståndaren, förutom ofvan namnda naturaförmåner,

torde loöra erhålla elektriskt ljus fritt, därest den i utredningen förordade belysmngs
anordningen

varder vidtagen. .

Med de sålunda förordade aflöningsförmanerna skulle föreståndaren erhålla eu

något högre godtgörelse än maximiaflöningen för kyrkoherde, hvilket med hänsyn till

de anspråk, som måste ställas på föreståndaren, och det osäkra i hans stallning icke

torde kunna anses oskäligt. . ... ,

För behofvet af trädgårdsprodukter är föreståndaren närmast harmsad till den

förut omnämnda, i närheten af föreståndarbostaden anlagda skolträdgården, bom

emellertid med hänsyn till dennas användning för undervismngsandamal dess afkastning

icke lärer förslå för nu berörda ändamål, bör från egendomen ett stycke jord

upplåtas åt föreståndaren att användas till trädgårdsland.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen påpekas vidare, att föreståndaren bör komma i åtnjutande

af pension både för sig och sina efterlefvande: i annat fall syntes

kompetenta sökande ej vara att påräkna. I afseende å tjänstepensionen

Föreståndaren borde fa rätt att uppbära pension från allmänna indragningsstaten

och pensionsunderlaget sättas till det belopp, som skulle betraktas som egentlig lön,

eller 5.500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande och pensionens

belopp borde bestämmelserna i lag angående civila tjänstinnekafvares rätt till pension

den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse, dock med följande undantag och särskilda

föreskrifter. Rätt att komma i åtnjutande af hel pension borde inträda vid uppnådda

65 lefnads- och 35 tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare skulle i afseende å

pensionsberäkning gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade

pensionsafgift borde ej ingå till den i .samma paragraf omförmäla fond, utan under

titel: särskilda uppbördsmedel tillgodoföras allmänna indragningsstaten. Därest förestandaren

entledigades från tjänsten åt annan anledning, än i merberörda lag vore

förutsedt, borde han, såvida tjänstårens antal icke understege tio, i allt fäll komma i

åtnjutande af pension att utgå, därest han uppnatt det för rätt till hel pension stadgade

antal tjänstår, med helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår,

med atkortadt belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Beträffande åter pension för de efterlefvande, reliktpension, framhålles:

Lösningen åt denna fråga vore förenad med svårigheter, enär dels möjligheten att

mieda föreståndaren berörda^ förman af stiftelsens medel af många skäl vore utesluten,

dels ock statsmedel för ifrågavarande aflöningsförmän icke plägade tagas i anspråk

annorledes än y form af bidrag till för ändamålet upprättade pensionskassor, och föreståndaren

som sådan ägde icke delaktighet i någon sådan kassa.

A7id fragans lösning hade tagits i öfvervägande, att lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa eller, som den numera efter utfärdandet af nådiga reglementet

den 8 december 1911 kallades, lärarnas vid elementarläroverken nva änkeoch

pupillkassa, hvilken ursprungligen varit afsedd för lärare vid elementarläroverken

och loikskolesemmarierna, efterhand upptagit nya delägargrupper, såsom rektorer och

lektorer vid tekniska elementarskolor samt föreståndare och lektorer — numera professorer

— vid Chalmers tekniska läroanstalt enligt kungl. kungörelsen den 29 oktober

1880, öfverlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet enligt kungörelsen

deri 6 november 1891 samt tjänstemän och betjänte vid folkskollärarnas pensionsinrättning

enligt kungl. brefvet den 31 maj 1888. Hvad sålunda anförts kunde som

precedensfall åberopas till stöd för följande förslag: föreståndaren för August Abrahamsons

stiftelse borde beredas delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya

, ''e''. Pupillkassa enligt de i nådiga reglementet för kassan stadgade bestämmelser,

och föreståndarens delaktighetsbelopp borde fastställas till samma belopp, som vore

1 tråga om professorer vid Chalmers tekniska läroanstalt, eller för närvarande

4,000 kronor.

Denna änke- och pupillkassa åtnjuter ett ganska afsevärdt statsbidrag,

(frunderna för detta bidrag utvecklas närmare i utredningen1), hvari göres

l) Se utredningen, sid. 53, 54.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

gällande, att därest dessa grunder fortfarande komma att följas, ett särskilt

statsbidrag borde äskas för att bereda föreståndaren för August

Abrahamsons stiftelse, vid upptagandet i kassan, samma ställning som

öfriga delägare med samma delaktighetsbelopp.

Om statsbidrag ej ifrågasattes, återstå, heter det i utredningen, följande utvägar,

nämligen 1) att kassan, hvars ställning nu torde vara ganska stark, finge åtnöjas

endast med föreståndarens enligt reglementet utgående pensionsafgifter, 2) att föreståndaren

finge betala ej blott dessa afgifter, utan jämväl det tillskott, som eljest

skulle hafva äskats af statsmedel, samt 3) att detta senare tillskott utgjordes med

stiftelsens medel.

Mot det första alternativet talade, att om det ock vore praktiskt genomförbart,

det dock, teoretiskt sedt, inuebure ett intrång på tredje mans, de öfriga delägarnas,

rätt, hvartill komme, att det kunde få prejudicierande betydelse och sålunda utgöra

början till en försvagning af kassans ställning. Mot det andra alternativet talade,

att föreståndarens pensionsafgifter sannolikt skulle komma att öfverstiga 300 kronor

för år och sålunda i förhållande till hvad i detta afseende ulåge andra tjänstemän

blifva allt för betungande. Mot det tredje alternativet syntes ingen mera vägande

invändning kunna göras, än att det måste anses som en ganska ovanlig utväg.

Om denna invändning ej ansåges afgörande, borde i anstaltens stat under titel:

pensionsafgift för föreståndaren, uppföras ett belopp å 200 kronor. Det exakta beloppet

kunde icke fastställas, förr än pensionsinrättningens direktion blifvit i ärendet hörd.

En annan fråga behöfde diskuteras, nämligen i hvad mån föreståndarens delaktighet

i kassan kunde med hans osäkra ställning anses tryggad, särskilt för det

fall att han, om stiftelsens bästa sådant påkallade, blefve entledigad från tjänsten i

annan ordning, än som vore förutsedd i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension. I sådant afseende borde erinras om innehållet i § 3 mom. 1 af det för

kassan fastställda reglementet, som löde: »Från t läder delägare sin befattning genom

befordran till någon statens eller kyrkans tjänst, med hvilken delaktighet i annan

änke- och pupillkassa är förenad, eller tager delägare afsked från sin befattning utan

att öfvergå till annan statens tjänst eller erhålla pension af statsmedel, utträder han

med detsamma ur kassan». Förut hade föreslagits, att föreståndaren vid entledigande

i nyss angifna särskilda fall skulle, därest tjänstårens antal icke understege tio, erhålla

pension af statsmedel, beräknad efter vissa grunder. Vunne detta förslag afseende,

blefve föreståndarens ställning äfven i fråga om reliktpensionen tryggad, i den man

förhandenvarande förhållanden sådant medgåfve.

I afdelningen Vill1) beröras vissa förslag om ändringar i testamentets

bestämmelser, nämligen att föreståndaren skulle tillsättas annorledes än pa

sex månaders uppsägning, att han skulle blifva själfskrifven ledamot åt

styrelsen, att slottet skulle hyras ut och att en del af inventarierna i

slottet skulle försäljas. På grund af anförda skäl anses en ändring i

testamentet för närvarande icke kunna tillrådas.

Se utredningen, sid. 56.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

.Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Annorlunda ställde sig saken, heter det i utredningen, om, såsom icke vore osannolikt,

^ stiftelsen om någon tid finge en vidgad uppgift och ett mera direkt statsändamål.

Da vore tiden inne att upptaga frågan om en förändrad ställning för föreståndaren.

Vid pröfning af denna fråga borde gifvetvis anstaltens intresse alltid ställas

i första rummet.

Afdelningen IX1) berör frågan om behofvet af statsbidrag för stiftelsen;

det fastslås, att stiftelsen för närvarande ej kan reda sig med egna tillgångar,

därest den skall uppehållas i ett staten värdigt skick, att vidare

staten torde vara förpliktad att tillskjuta de härför nödiga medlen, samt

att det statsanslag, soin må komma att äskas, bör komma Läroanstalten

till godo.

I utredningen beräknas därefter det nödiga statsbidragets storlek.

Det erinras till en början, att för reparationer m. m. å läroanstaltens

byggnader erfordras, såsom redan nämnts, ett belopp af 7,000 kronor för

hvartdera af åren 1912 — 1915. Därutöfver kräfves för år 1912 intet tillskott

af statsmedel. Vidare undersökes anslagsbehofvet för år 1913. Utgående

från den förut angifna normala staten för läroanstalten, balanserande

å ett belopp af 25,880 kronor, och med vidtagande af vissa under

utredningens gång förordade förändringar och tillägg i fråga om åtskilliga

poster* 2) uppställer utredningen följande öfversikt af läroanstaltens ekonomiska

ställning år 1913:

Inkomster.

Räntemedel.............................................................

Und er v isni n gsaf gifter..................................................

Inskrifuingsafgifter ...................................................

Afgifter för materialier (för virke till slöjd m. m.)

Diverse andra inkomster.............................................

Statsbidrag..................................................................

............. kronor 15,700: —

............. » 4.150: —

............. » 2,000: —

............. » 3,000: —

............. » 1.000: —

........... 10.355: —

Summa kronor 30,205: —

Utgifter.

Föreståndaren: lön 8,800 kronor, bränsle 750 kronor.....

Aflöning till lärare vid kurserna......................................

Aflöning till sköterskor, rengöring m. m.......................

Verktyg och hyfvelbänkar ...............................................

Virke och beslag m. m..................................................

Diverse möbler och husgeråd............................................

................. kronor 9,550: —

................ > 5,000: —

................. » 500: —

................. » 600: —

................. > 1.800: —

................. » 300: —

transport kronor 17,750: —

x) Se utredningen, sid. 57.

2) Se utredningen, sid; 41, 34, 55, 42, 51.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Böcker, tidningar, trycksaker, skrifmaterialier m. m.

Underhåll af byggnaderna ..........................................

Vattenledning och belysning m. m............................

Pensionsafgift för föreståndaren .................................

Diverse andra utgifter för läroanstalten.....................

Ränta att godtgöras utvidgningsfonden .....................

Försäkringsafgifter .....................................................

Sjukvård och understöd...............................................

Parken ...........................................................................

Tillsyn af slottet m. m.................................................

Bokförare och kassörska .............................................

Skjutsning....................................................................

Hyra för arbetarbostad ................................................

Nybyggnader och reparationer...................................

transport kronor 17,750

................. » 700

................. » 1,500

................. » 500

................. » 200

................ > 2,700

................. » 1,350

................. » 525

................. » 500

................. > 250

................. » 400

.................. » 1,680

................. » 1,000

................. » 150

................. » 7.000

Summa kronor 36,205

Härefter yttras i utredningen:

»Af denna öfversikt framgår, att för år 1913 skulle erfordras ett statsanslag af

10,355 kronor eller i afrundadt tal 10,500 kronor.

Enahanda belopp skulle jämväl erfordras för hvartdera af åren 1914 och 1915.

I statsbidrag skulle alltså erfordras för

år 1912 ...................................................................................

...................... 7,000 kronor

» 1913 ...................................................................................

.................... 10.500 »

» 1914 ..................................................................................

..................... 10.500 »

» 1915 ..................................................................................

................... 10,500 »

eller tillhopa 38,500 kronor.

Från ingången af år 1916, då samtliga extra nybyggnads- och reparationsarbetena

skulle vara afslutade, skulle bristen i läroanstaltens inkomster utgöra allenast 3,355

kronor för år. Som emellertid stiftelsen i öfrigt under normala förhållanden beräknats

lämna ett årligt öfverskott af 5,420 kronor (se sid. 42), skulle från nämnda tidpunkt

intet statsbidrag erfordras.

Det behöfver icke framhållas, att de sålunda uppgjorda beräkningarna äro i hög

grad osäkra och att staterna samt framför allt räkenskaperna för åren 1913—1915

komma att förete många afvikelser från de här antagna ekonomiska tablåerna. För

det första är nämligen stiftelsens verksamhet af den art, att exakta beräkningar icke

kunna på förhand uppgöras, allra minst så långt i förväg. För det andra kan särskild!

lärjungeantalet komma att undergå växlingar, som medföra afsevärda rubbningar i

ekonomien. För det tredje är den gjorda uppdelningen mellan läroanstalten och stiftelsen

i öfrigt icke konsekvent genomförd och endast grundad på approximativa siffror.

Och för det fjärde äro de för det extra nybyggnads- och reparationsarbetet uppgjorda

kostnadsberäkningarna icke exakta, utan endast angifna på ett ungefär. Hvartill

komma, bland mycket annat, de rubbningar i jordegendomens ekonomi, som kunna

föranledas af variationer i årsväxtens beskaffenhet.

Hvad sålunda anförts utgör emellertid intet hinder för att med ledning af de

uppgjorda tablåerna beräkna det belopp, som behöfver äskas af innevarande års Riks
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

dag och hvithet utgör 17.500 kronor. Till de förändringar i ekonomien, som må påkallas

af framdeles inträffande omständigheter, lärer hänsyn böra tagas vid beräkning

af statsbidragen för de följande åren.

Alla de förut anställda beräkningarna hafva uppgjorts under den förutsättningen,

att läroanstalten i det hela kommer att bibehållas vid sin nuvarande organisation.

Det behöfver icke framhållas, att om denna förutsättning undanröjes, stiftelsens ekonomi

kan komma att te sig helt annorlunda än nu antagits.»

Utredningen afslutas med förslag, att därest hvad i densamma anförts

vunne afsende, stiftelsens styrelse måtte göra underdånig framställning

därom, att Kungl. Maj:t täcktes

dels föreslå Riksdagen att som bidrag till uppehållande af läroanstalten vid August

Abrahamsons stiftelse å extra stat för år 1913 anvisa ett belopp af 17,500 kronor, att

utgå för år 1912 förskottsvis med 7.000 kronor och för år 1913 med återstoden;

dels föreslå Riksdagen att förklara föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse

berättigad att vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension från allmänna

indragningsstaten å ett underlag af 5,500 kronor enligt de här förut närmare angifna

villkor och bestämmelser;

dels föreslå Riksdagen att medgifva, att föreståndaren för August Abrahamsons

.stiftelse må äga delaktighet i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa

med samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om professor vid Chalmers

tekniska läroanstalt, och i enlighet med de i nådiga reglementet för kassan stadgade

villkor och bestämmelser;

dels stadga, att föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse skall åtnjuta

kontant aflöning af 8,800 kronor för år, däraf 3,300 kronor skola anses som tjänstgöringspenningar,

samt dessutom fri bostad, nödigt bränsle, trädgårdsland äfvensom

elektriskt ljus;

dels ock medgifva, att därest föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse

varder delaktig i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, den afgift

till kassan, som för denna delaktighet må erfordras utöfver hvad föreståndaren

enligt det för kassan gällande reglemente har att utgöra, må gäldas med stiftelsens

medel.

Styrelsens förutnämnda skrifvelse den 23 februari 1912 är af detta

innehåll:

Styrelsen för August Abrahamsons stiftelse hade haft anledning att vid olika

tillfällen inför Kungl. Maj:t framhålla, hurusom stiftelsen, för att kunna fylla sin stora

och säregna uppgift, oundgängligen måste få sin ekonomiska ställning genom statens

mellankomst på ett verksamt sätt upphjälpt och för framtiden tryggad. Det önskemål,

som härutinnan förelåge, afsåge icke endast afhjälpande af'' befintliga brister i

stiftelsens många byggnader eller andra härmed jämförliga syften; det innebure jämväl

och i särskild grad att få åt stiftelsens föreståndare beredda sådana vilkor, att för

uppdraget måtte kunna erhållas någon person, som i möjligaste mån motsvarade de

osedvanligt stora kraf, befattningen ställde på sin innehafvare, hvarförutan stiftelsens

framtid och förverkligandet af dess ändamål skulle äfventyras eller förfelas. Lös
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen af förevarande ärende kunde icke utan betydande skada undanskjutas. För att

kunna inför Kungl. Maj:t framlägga stiftelsens behof i skilda hänseenden hade styrelsen

ansett nödigt, att stiftelsens ställning gjordes till föremal för en ingående undersökning

af någon utomstående, för en sådan undersöknings verkställande särskild!

skickad person. Styrelsen hade för ändamålet sökt och vunnit biträde af förutvarande

statsrådet, kanslirådet Lindström. Den utredning, han verkställt, hade skett under

samverkan och förhandling med styrelsen; och styrelsen, som vitsordade riktigheten

af de faktiska uppgifter, betänkandet innehölle, biträdde ock i alla delar de förslag,

hvari detta utmynnade. Under åberopande af den skedda utredningen hemställde

styrelsen fördenskull, det täcktes Kungl. Maj:t, med gillande af de i betänkandet framlagda

förslag, i proposition till Riksdagen göra den framställning, som kunde finnas

erforderlig.

I anledning af styrelsens framställning hafva infordrade underdåniga

utlåtanden afgifvits den 11 mars 1912 af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Älfsborgs län, den 23 mars 1912 af direktionen öfver lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa samt den 26 mars 1912 af

statskontoret.

Kungl. Majrts befallningshafvande finner för sin del af utredningen framgå, att

August Abrahamsons stiftelse, åtminstone innan dess tillgångar bragts upp till en

mera vinstgifvande afkastning, icke kan reda sig med egna medel, därest den skall

uppehållas i ett staten värdigt skick; och då, säger Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

stiftelsen, hvilken omfattade en fortbildningsanstalt för folkskollärare, hvartill i intet

annat land funnes motsvarighet, afsåge främjandet af ett synnerligen viktigt statligt

ändamål, syntes statsmakternas mellankomst för stiftelsens fortbestånd och dess af

ekonomiska svårigheter ostörda verksamhet få anses synnerligen behjärtansvärd.

I direktionens öfver nyssnämnda änke- och pupillkassa utlåtande anfördes

:

Mot den ifrågasatta delaktigheten i änkekassan skulle hufvudsakligen kunna

invändas, att föreståndartjänsten icke vore af ordinarie natur, under det att hittills

sådan delaktighet medgifvits endast ordinarie tjänstinnehafvare. Denna invändning

vore dock af mera formell art, då ju med det framlagda förslaget tydligen åsyftades

att upprätta en föreståndartjäust, som reellt, om ock ej formellt, vore af ordinarie

beskaffenhet. Under förutsättning att detta förslag i öfrigt blefve godkändt, ansåge

därför direktionen sig ej böra motsätta sig den föreslagna delaktigheten.

I fråga om villkoren för delaktigheten hade under utredningen anförts, att statsbidrag

för föreståndarens upptagande i kassan möjligen ej kunde ifrågasättas. I stället

förordades att, med förpliktelse för föreståndaren att erlägga vanlig pensionsafgift, det

tillskott, som eljest skulle hafva äskats af statsmedel, utgjordes med stiftelsens medel.

För sin del ansåge direktionen, att statsbidrag borde utgå. Då emellertid stiftelsen

med alla dess tillgångar öfvertagits af staten, syntes detta villkor kunna anses

uppfylldt, äfven om bidraget gäldades med stiftelsens medel. Direktionen hade därför

intet att invända mot det framställda förslaget. Tillskottets belopp borde bestämmas

med användande af den vid änkekassans reglemente fogade »Bil. A».

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

Rörande slutligen de närmare föreskrifter, som borde meddelas angående ifrågavarande

delaktighet, hade direktionen att föreslå endast, att det stadgades skyldighet

för föreståndaren att vara delägare i änkekassan, i hvilket afseende han borde vara

likställd med professor vid Chalmers tekniska läroanstalt, hvarjämte ytterligare borde

föreskrifvas, att utöfver eljest stadgad pensionsafgift, som föreståndaren hade att själf

vidkännas, skulle af stiftelsens medel erläggas en tilläggsafgift, beräknad enligt den

vid kassans reglemente fogade »Bil. A»; att stiftelsens styrelse skulle i fråga om

anmälan af befordran, insändaude af pensiousafgifter m. in., hafva samma skyldigheter,

som enligt det för kassan gällande reglemente älåge rektorer eller föreståndare” samt

att i öfrigt reglementet skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Den af direktionen gjorda hänvisningen till »Bil. A» vid ifrågavarande

änke- och pupillkassas den 8 december 1911 utfärdade reglemente afser

en i nämnda bilaga förekommande »tabell öfver den årliga, under en delägares

. återstående lifstid utgående afgift, som efter försäkringsteknisk

beräkning uppväger den mot 100 kronors änkepension svarande pensionsrätten».

Statskontorets utlåtande i ärendet innehåller:

»Af ifrågavarande utredning framgår med all tydlighet, att stiftelsen under de

närmaste aren kräfver ett ansenligt kontant tillskott, som under nuvarande förhållanden

icke kau till någon större del beredas genom stiftelsens egna tillgångar och deras

påräkneliga afkastning. Om äu såväl testator själf som ock svenska staten, då den

öfvertog stiftelsen, icke förutsatt annat än att stiftelsen skulle kunna reda sig med

egna medel, så torde dock, då sådant åtminstone för tillfället ej kan ske, staten nu

icke kunna undandraga sig att bereda stiftelsen erforderligt tillskott.

De extra nybyggnads- och reparationsarbeten, som befunnits erforderliga för att

stiftelsens byggnader skola komma i någorlunda godt skick, beräknas draga en kostnad

af något öfver 46,000 kronor, däraf på läroanstaltens byggnader belöpa inemot 27,000

kronor och på stiftelsens öfriga byggnader omkring 19,000 kronor. Sistnämnda belopp

beräknas kunna^ bestridas med öfverskottet af stiftelsens landtbruk m. m. under de

närmaste fyra aren. Härigenom skulle emellertid läroanstalten gå i mistning af det

nödvändiga ekonomiska stödet i nämnda öfverskott och därför behöfva ett tillskott till

bestridande af löpande utgifter, hvilket tillskott för åren 1913—1915 beräknas till

3,355 kronor eller afrundadt 3,500 kronor för år. Då kostnaderna för ombyggnadsoch

reparationsarbetena å läroanstaltens byggnader ansetts böra fördelas på fyra år

med i rundt tal 7,000 kronor för år, har det erforderliga tillskottet beräknats till

7,000 kronor för år^ 1912 samt 10,500 kronor för hvart och ett af åren 1913 — 1915.

Statskontoret håller före, att detta tillskott, som otvifvelaktigt är be höfligt och

lärer böra utgå af statsmedel, bör, i stället för att till någon del afses för löpande

utgifter, anvisas dels till bestridande af erforderliga reparations- m. fl. arbeten å läroanstaltens

byggnader, dels ock till utförande af de arbeten af dylikt slag, som befunnits

nödiga i fråga om ölriga byggnader, i den mån förenämnda öfverskott icke därtill

förslår^ efter fyllande af det för läroanstaltens löpande utgifter erforderliga beloppet.

Enligt utredningen skulle stiftelsen efter år 1915 icke blifva i behof af vidare

tillskott. Det vill tvärtom synas, som om stiftelsen efter några år, då skogsafkastBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 203 käft. (Nr 255.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ningen icke längre behöfver användas till skogsodling, och under rationell skötsel af

dess5 naturliga tillgångar skulle kunna lämna öfverskott att användas till godtgörande

åtminstone F någon mån af statens anslag. Vidare synes det statskontoret, som borde

det tagas i öfvervägande, huruvida icke stiftelsens utarrenderade hemman, hvilka synas

för närvarande lämna synnerligen klen afkastning, kunde med större fördel afyttras

och försäljningssumman, som enligt testamentet skall bilda eu dispositionsfond, antingen

användas såsom förlagskapital, om sådant anses behöflig!, eller i allt fall genom sin

afkastning förstärka stiftelsens inkomster och därigenom möjliggöra ytterligare afbetalning

å statens tillskott. 1 anslutning till hvad sålunda anförts synes det statskontoret,

sonf om vid det ärliga fastställandet af stat för stiftelsen borde komma under ompröfning,

huruvida och med hvilket belopp stiftelsen kan beräknas mäkta att göra

afbetalning å det af staten tillskjutna anslaget, hvilket lämpligen synes böra i stiftelsens

räkenskap bokföras såsom skuld, dock inom linjen.

Da statskontoret härefter öfvergår till frågan om ordnande af föreståndarens

aflönings- och pensionsförhållanden, vill statskontoret såsom sin mening framhålla, att

de föreslagna aflöningsförmånerna icke synas för högt tilltagna i betraktande af dels

de mer än vanligt stora fordringar, som måste ställas å föreståndaren för denna stiftelse,

ej mindre som pedagog än såsom ekonomisk ledare, och dels den osäkra ställning, som

föreståndaren på grund af därom meddelade testamentariska bestämmelser innehar. Med

hänsyn härtill och då stiftelsens medel kunna antagas förslå till bestridande af den

häraf föranledda ökade kostnaden, torde icke vara något att erinra mot förslaget i

denna del. Ordnandet af pensionsförhållandena för föreståndaren möter, såsom i utredningen

framhållits, särskilda svårigheter och anses kräfva statens medverkan. För

sin del skulle statskontoret visserligen helst sett, om äfven denna fråga kunnat ordoas

hufvudsakligen med stiftelsens medel, och åtminstone utan att staten själf åtagit sig

pensioneringen, men då emellertid statskontoret för sin del icke kan bestrida riktigheten

af den i ärendet uttalade uppfattning, att pensionsförmån är en nödvändig förutsättning

för att kunna påräkna lämpliga aspiranter till föreståndarbefattningeu, håller

statskontoret före, att staten svårligen kan undgå att i detta afseende lämna sin

kraftiga medverkan. Statskontoret vill dock fästa uppmärksamheten därå, att lämpliga

personer att bekläda denna föreståndarbefattning antagligen företrädesvis äro att söka

bland de allmänna läroverkens lärarpersonal samt att det icke är otänkbart, att åt lärare

kunde medgifvas rätt att kvarstå vid sin ordinarie tjänst under den tid, hvarunder han

på förordnande uppehälle föreståndarbefattningeu vid Näs. I sådant faU skulle endast

behöfva utverkas medgifvande därtill, att tjänstgöringstid såsom föreståndare finge i

löneturs- och pensionshänseende räknas lika med statstjänst; vederbörande skulle då

bibehålla sin pensionsrätt; och om pensionsbeloppet efter långvarig tjänstgöring såsom

föreståndare befunnes för lågt, kunde en tilläggspension beviljas. Faller valet af föreståndare

utom de ordinarie läroverkslärarnas krets, torde eu dylik bestämmelse icke

vara tillfyllest, enär svårighet torde möta för en ordinarie tjänstinnehafvare, tillhörande

en mindre kår, att erhålla tillstånd att under obestämd tid få bibehålla sin tjänst utan

att sköta densamma. Med hänsyn till sådan tjänstinnehafvare äfvensom till föreståndare,

som icke innehar ordinarie statstjänst, synas alltså särskilda peusionsbestämmelser vara

erforderliga. Gällde det endast att bereda pension vid uppnådd framskriden ålder, både

det kunnat ifrågasättas att åt föreståndaren för stiftelsen inrymma delaktighet i någon

af de med statsmedel understödda pensionskassorna, exempelvis döfstumlärarnas pensionsanstalt,

i hvilken äfven folkhögskolornas föreståndare och ^lärare vunnit inträde; och

då hade äfven frågan om reliktpensionen låtit sig ordna pa samma sätt som för del
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

ägarna i nämnda pensionsanstalt d. v. s. genom folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Men enligt hvad föreliggande utredning gifver vid handen, anses det nödvändigt att i

någon män betrygga en föreståndare, som genom uppsägning blir entledigad från sin

befattning; och bär i utredningen framlagts förslag i sådant afseende. Under förutsättning

att sådana bestämmelser befinnas erforderliga, vill statskontoret icke motsätta

sig, att pensionsförhållandena ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det framlagda

förslaget; dock synes föreståndare, som från denna befattning öfvergår till statstjänst,

icke böra komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp

än att summan af pension och aflöning icke öfverskjuter det för hel pension föreslagna

beloppet.»

Såsom af det anförda framgår, rådde vid den tid, då August Abrahamsons

stiftelse erbjöds staten, delade meningar om huruvida anbudet

öfver hufvud borde mottagas. Den frågan blef emellertid afgjord genom

Kungl. Maj:ts beslut den 28 April 1899! Stiftelsen är öfvertagén af staten,

och denna har därmed iklädt sig förpliktelsen att upprätthålla och utveckla

den i öfverensstämmelse med dess ändamål.

Det lider heller intet tvifvel, att anstalten redan beredt och fortfarande

bereder det allmänna stora fördelar samt i en framtid bör kunna göra

detta i än vidsträcktare omfattning. Ursprungligen afsåg Näs nästan uteslutande

att åt de förut i slöjd merendels obevandrade lärarna vid våra

folkskolor meddela sådan färdighet i ämnet, att de något så när tillfredsställande

skulle kunna undervisa däruti. Sedermera, då slöjd upptagits

på folkskoleseminariernas läroplan, har anstaltens hufvuduppgift blifvit att

gifva fortsättningskurser för slöjdundervisare, hvartill efter hand lagts

kurser äfven i andra ämnen, hvilka företrädesvis tjäna ungdomens praktiska

och fysiska uppfostran, såsom trädgårdsskötsel, skolköksundervisning,

friluftslekar o. d. Vid den omläggning af våra fortsättningsskolor, som

inom kort förestår, och som måste få till syfte att bringa dessa skolors

undervisning i nära anslutning till de praktiska arbeten, hvarmed deras

lärjungar utom skolan äro sysselsatta, kan staten helt visst komma att få

synnerligen god användning för en anstalt, hvilken i så hög grad, som

fallet är med Näs, lämpar sig för anordnande af kortare utbildningskurser

för lärare i hvarjehanda praktiska ämnen. En dylik användning "skulle i

själfva verket stå i bästa samklang med stiftelsens ändamål, hvilket enligt

donationsurkunden är »att genom fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor,

som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet

och särskildt för användande därvid af den pedagogiska slöjden»,

och hvilket således ingalunda begränsar sig till slöjdutbildningen allena.

Frågan om fortsättningsskolornas omläggning föreligger emellertid ej

för närvarande i sådant skick, att den lämpligen bör°inverka på bedö
-

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

mandet af just nu förevarande spörsmål. Vid den i det föregående omnämnda

utredningen har hänsyn därför ej heller tagits till den utvidgning

af anstaltens verksamhet, som i en framtid till äfventyrs kan befinnas

önsklig, utan endast till uppehållandet af denna verksamhet ungefär i dess

nuvarande omfattning.

Nämnda utredning har, med blicken fäst på den faktiska ställningens

kraf, ådagalagt, att för läroanstaltens vidmakthållande ett omedelbart och

kraftigt ingripande är af nöden.

Det är två hufvudpunkter, på hvilka densamma koncentrerat sig:

behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens byggnader samt ordnandet

af föreståndarens ekonomiska förhållanden. 1 båda fallen skulle

fordras statens mellankomst, under medverkan af Riksdagen.

Hvad nu först angår behofvet af åtgärder för iståndsättande af stiftelsens

byggnader är i detta ärende blott fråga om de byggnader, hvilka

närmast tjäna läroanstalten. Det belopp, som utredningen angifvit såsom

erforderligt statsbidrag, utgör 38,500 kronor, afsedt jämväl för vattenlednings-

och belysningsanordningar samt för att under de närmaste åren, då

stiftelsens egna medel skulle strängt tagas i anspråk för iståndsättande af

dess öfriga byggnader, utjämna någon brist i läroanstaltens stat, sådan

densamma enligt utredningen skulle te sig.

Nämnda belopp, 38,500 kronor, skulle enligt förslaget fördelas på 4 år

och utgå såsom extra anslag. Med hänsyn till vikten af att så skyndsamt

som möjligt taga itu med reparations- och ombyggnadsarbetet bör

redan för år 1912 medel utgå och på extra stat för år 1913 upptagas de

för åren 1912 och 1913 erforderliga beloppen, tillhopa 17,500 kronor.

Skulle under år 1912 arbetena för reparationer in. in. kunna fortskrida

så hastigt, att det för samma år beräknade anslaget ej blir tillräckligt,

torde eu del af 1913 års anslagsbelopp kunna förskotteras.

Det har framhållits, att kostnadsberäkningarna af anförda skäl ej

kunna göra anspråk på att vara fullt tillförlitliga. De lära dock kunna

läggas till grund för anslags äskande med det i utredningen framlagda

slutbeloppet och få betraktas såsom i det hela tillfredsställande.

De i utredningen anställda beräkningarna gifva, som det synes på

goda grunder, vid handen, att därest läroanstalten erhåller berörda tillfälliga

statsunderstöd, densamma sedermera under normala förhållanden

skall vara i stånd att utan ytterligare sådant understöd uppehålla sin verksamhet

i dess nuvarande omfång. Statskontoret har till och med ifrågasatt,

att statsunderstödet eventuellt skulle återbetalas, och påpekat utsikterna till

att så kan ske. Detta statskontorets förslag synes mig innebära en lämplig

åtgärd. Statsanslaget bör då begäras med angifvande att detsamma skall

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

i män af tillgång hos stiftelsen framdeles räntefritt återgäldas till statskontoret.

Bestämmandet härom torde böra ankomma på Kungl. Maj:t vid

fastställandet af stat för stiftelsen.

Med afseende å hvad chefen för finansdepartementet anfört till statsrådsprotokollet

dels öfver utrikesärenden den 15 mars 1912 vid föredragning

af fråga om inköp af beskickningshus i Berlin, dels ock öfver finansärenden

den 22 mars 1912 vid föredragning af fråga om förbättring af

pensioneringen inom de tre första klasserna af handelsflottans pensionsanstalt,

kan, enligt hvad nämnde departementschef meddelat mig, det nu

ifrågasatta anslaget beviljas, utan att någon förändring af det för innevarande

års Riksdag redan framlagda riksstatförslagets inkomstsida därför

behöfver äga rum.

De förfallna byggnadernas iståndsättande är för visso en viktig sak. Ej

mindre viktig för läroanstaltens fortbestånd och utveckling, ja för hela

stiftelsen, är emellertid den andra af utredningens två hufvudpunkter, nämligen

ordnandet af föreståndarens ajlönings- och pensions/örh dl land en. Man

kan till och med ej utan skäl sätta denna punkt i främsta rummet. Ty att

gifva anstalten tillfälle att vid föreståndarbefattningens besättande bland

ett flertal goda krafter välja den bästa — något som ju i alla händelser

är högst önskvärdt — är ett synnerligen kraftigt medel att förhindra upprepandet

af sådant kraf på statens ekonomiska mellankomst, som nu framkommit.

Det är helt enkelt en oafvislig nödvändighet för stiftelsen att

erhålla en dugande och för ställningens kraf fullt lämplig, .föreståndare,

och då utredningen visat, huru många, huru stora och skiftande fordringar

måste ställas på denne samt huru svårt det i följd däraf är för stiftelsens

styrelse att finna rätta mannen, har utredningen helt naturligt utmynnat

i ett förslag om förbättrande af de förmåner, som kunna bjudas föreståndaren.

Den efter Salomons död redan vunna erfarenheten synes visa, att

dessa förmåner ovillkorligen måste ansenligt upphjälpas, därest styrelsen

skall kunna hoppas att mera stadigvarande vid anstalten fästa en duglig

föreståndare. Detta måste ju vara ett önskemål för styrelsen, ett önskemål

hvars förverkligande dock i viss grad motverkas af bestämmelsen i testamentet,

att föreståndaren skall förordnas på sex månaders uppsägning. I

utredningen har emellertid, enligt min mening med rätta, påvisats, att om

en förändring af testamentsbestämmelserna i denna del eljest vore eftersträfvansvärd,

tiden därför ännu ej är inne. Så mycket viktigare blir då

krafvet på åtgärder till förbättrande af föreståndarens aflöningsförmåner,

särskildt just sådana som kunna mildra verkan af nämnda bestämmelse.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

I utredningen har föreslagits, att den kontanta aflöningen, som utgår

af stiftelsens medel och som nu utgör 6,000 kronor, må höjas till 8,800

kronor, däraf omkring 300 kronor beräknats komma att åtgå såsom bidrag

till föreståndarens egen pensionering. Af den kontanta aflöningen, till

hvilken komme vissa naturaförmåner, skulle 5,500 kronor anses såsom lön

och 3,300 kronor såsom tjänstgöringspenningar. Jag finner i likhet med

statskontoret ej anledning till erinran mot berörda förslag.

Klart synes vara, att föreståndarens aflöning — hvilkens belopp enligt

reglementet bestämmes af Kungl. Maj:t, sedan styrelsen därom afgifvit

förslag — i alla händelser måste hållas så hög, att den till fullo uppgår

till det belopp, som nu, i enlighet med hvad i utredningen föreslagits,

kommer att ifrågasättas såsom pensionsunderlag för befattningen, och pensionsrätt

torde enligt min mening icke heller böra beviljas under annan

förutsättning.

Jag är därmed inne på frågan om ordnandet af föreståndarens pensionsförhållanden.

Detta är förknippadt med vissa svårigheter, och de utvägar,

som föreslagits, torde få anses ovanliga. Men det gäller ock här ett mycket

ovanligt fall, och i det hela finner jag mig böra ansluta mig till det i utredningen

framlagda förslaget. Detta innebär, att föreståndaren skall få rätt

till pension, att utgå från allmänna indragningsstaten; pensionsunderlaget

skall sättas till 5,500 kronor. I afseende på villkoren för pensions erhållande

och pensionens belopp böra bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension den 11 oktober 1907 lända till efterrättelse,

dock med följande undantag och särskilda föreskrifter. Rätt att komma

i åtnjutande af hel pension bör inträda vid uppnådda 65 lefnads- och 35

tjänstår, därvid tjänstgöring som föreståndare bör i afseende å pensionsberäkning

gälla lika med statstjänst. Den i § 11 af berörda lag stadgade

pensionsafgiften bör ej ingå till den i samma paragraf omförmälda fonden,

utan under titel: särskilda uppbördsmedel, tillgodoföras allmänna indragningsstaten.

Därest föreståndaren entledigas från tjänsten — och detta

kan ske endast med Kungl. Maj:ts medgifvande — af annan anledning,

än i merberörda lag är förutsedt, bör han, därest tjänstårens antal icke

understiger 10, i allt fall komma i åtnjutande af pension, att utgå, därest

han uppnått det för rätt till hel pension stadgade antalet tjänstår, med

helt belopp och, därest han icke uppnått detta antal tjänstår, med afkortadt

belopp i förhållande till det mindre antalet tjänstår.

Detta förslag har understödts af såväl stiftelsens styrelse som af

vederbörande hörda myndigheter, af statskontoret med det tillägg att

föreståndare, som från sin befattning öfverginge till statstjänst, icke borde

komma i åtnjutande af pension, åtminstone icke till högre belopp än att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

summan åt pension och aflöning icke öfversköte det för hel pension föreslagna

beloppet. Jag biträder hvad statskontoret i sistberörda hänseende

tillstyrkt.

Statskontoret har antydt, att man under viss förutsättning kunde

hafva stannat vid att lata vederbörande i löneturs- och pensionshänseende

räkna sin tjänstgöring såsom föreståndare sig till godo lika med statstjänst.

Statskontoret har emellertid lämnat denna utväg ur räkningen

ined hänsyn bland annat till nödvändigheten att halva den största möjliga

frihet vid valet af föreståndare bland de i reellt afseende för tjänsten me°st

kompetenta personerna, något som äfven jag anser vara ett verkligt lifsvillkor

för anstalten. Att inskränka valet inom statstjäntemännens krets

vore helt visst icke lämpligt.

Äfven det framlagda förslaget i afseende å reliktpensionen har vunnit

understöd af vederbörande. Såsom direktionen öfver lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa anfört, bör det tillskott, som skall

gäldas af kassans medel, bestämmas med användande af den vid kassans

reglemente fogade »Bil. A».

Nyssnämnda direktion har föreslagit, att föreståndaren skall vara

skyldig att vara delägare i kassan, medan utredningen nöjt sig med, att

honom medgifves rätt att ingå såsom delägare. Direktionens förslag är utan

tvifvel principiellt riktigt, men med hänsyn till det säregna i föreståndarens

ställning samt då här är fråga om ett alldeles enstaka undantagsfall

angående en enda tjänst, ansluter jag mig till utredningens förslag i

berörda hänseende liksom i hvad angår reliktpensionen i öfrigt.

Under åberopande af hvad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande af läroanstalten

vid August Abrahamsons stiftelse bevilja ett anslag af

38,500 kronor, att i mån af tillgång af stiftelsen framdeles

räntefritt återgäldas, och däraf å extra stat för år

1913 anvisa ett belopp åt 17,500 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att under år 1912 låta förskottsvis af tillgängliga

medel utanordna så stor del af sistberörda belopp,

som för ändamålet kan under nämnda år erfordras;

dels — under förutsättning att den kontanta aflöningen

till föreståndaren för August Abrahamsons stiftelse

fastställes till belopp, ej understigande 5,500

kronor för år — förklara föreståndaren berättigad att

vid afgång från tjänsten komma i åtnjutande af pension

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 255.

från allmänna indragningsstaten å ett underlag af 5,500

kronor enligt de af mig ofvan närmare angifna villkoren

och bestämmelserna;

dels ock medgifva, att föreståndaren för August

Abrahamsons stiftelse må äga ingå i lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa med

samma delaktighetsbelopp, som är stadgadt i fråga om

professor vid Chalmers tekniska läroanstalt; skolande

därvid de i nådiga reglementet för kassan stadgade

villkoren och bestämmelserna i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, med iakttagande att, förutom af föreståndaren

erlagda afgifter, af stiftelsen lämnas ett årligt

tillskott till kassan, beräknadt med användande af

den vid kassans reglemente fogade »Bil. A».

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter,

i nåder gilla; och skulle proposition af det innehåll,

bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1912:95 Statsutskottets utlåtande Nr 95 s. 15 i texten