Sök i Ratio Lex

Angående försäljning af lägenheten Turedatns kvarn i Jönköpings län jämte den kronan såsom ägare af nämnda lägenhet tillkommande vattenrätt i Emån

1912-04-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:267, Angående försäljning af lägenheten Turedatns kvarn i Jönköpings län jämte den kronan såsom ägare af nämnda lägenhet tillkommande vattenrätt i Emån

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 267.

N:o 267.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning

af lägenheten Turedatns kvarn i Jönköpings

län jämte den kronan såsom ägare af nämnda lägenhet

tillkommande vattenrätt i Emån; gifven Stockholms slott

den 26 april 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att den under förra mönsterskrifvarbostället lU mantal Hageberg

n:r 1 lydande lägenheten Turedams kvarn i Skede socken af Jönköpings

län med därå befintliga byggnader jämte den kronan såsom ägare af

nämnda lägenhet tillkommande vattenrätt i Emån må utan hemulsskyldighet

för kronan försäljas till Stenkvill-Klinte kraftaktiebolag för en

köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad bestämmas af tre gode

män, af hvilka hvardera parten väljer en samt den tredje utses af

domaren i orten, dock att löseskillingen, i hvad den afser nämnda vattenrätt,

icke må bestämmas till lägre belopp än 6,750 kronor.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 267„

7

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

april 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adels wärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde vidare.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift af den 6 juli 1910 har

Stenkvill-Klinte kraftaktiebolag anfört följande. Bolaget hade för afsikt

att vid Emån i Skede socken af Jönköpings län låta utföra en vattenkraftanläggning,

för hvilket ändamål bolaget redan från enskilda personer

inköpt erforderliga jordområden jämte vattenrätt. Af det

ifrågasatta företaget skulle emellertid beröras jämväl den vattenrätt

i Emån, som hörde till den under förra mönsterskrifvarbostället

V* mantal Hageberg n:r 1 i förutnämnda socken lydande Turedams

kvarn, hvilken kronolägenhet vore för en tid af tio år från den

14 mars 1904 utarrenderad till C. G. Nilsson. För den tillämnade

anläggningen skulle nämligen omkring 300 meter ofvanför Turedams

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 267.

kvarn uppföras en dammbyggnad öfver Emån mellan bolagets egna

dammfästen. Från denna damm skulle vattnet ledas in på bolagets

mark på åns södra sida till en konstgjord damm med kraftstation, belägen

nästan midt emot Turedams kvarn. Från kraftstationen skulle

öfver bolagets mark vattnet genom en kanal återledas till ån nedanför

kvarnen. Härigenom skulle en afsevärd fallhöjd kunna uttagas på ett

ställe, men komme samtidigt den del af ån, som vore belägen mellan

förstnämnda damm och Turedams kvarn, tidvis att blifva torrlagd.

För genomförande af den tillämnade anläggningen förutsattes sålunda,

att bolaget kunde af kronan förvärfva äganderätten till Turedams kvarn

med tillhörande vattenrätt, enär bolaget icke utan erhållande af sådan

rätt kunde med trygghet åtaga sig de stora kostnader, som vore förbundna

med en anläggning åt ifrågavarande beskaffenhet. Med bemälde

Nilsson hade bolaget träffat öfverenskommelse, hvarigenom dels bolaget,

så vidt på Nilsson berodde, berättigades att omedelbart öfvertaga dennes

arrenderätt till Turedams kvarn för återstående arrendetiden, hvilken

öfverlåtelse för närvarande vore beroende på pröfning af vederbörande

myndigheter, dels ock Nilsson förbunde sig att utan några, som helst

ersättningsanspråk mot kronan eller annan eventuellt ersättningsskyldig

till bolaget afstå från den optionsrätt till förnyadt arrende eller förköpsrätt,

hvartill Nilsson såsom arrendator skulle kunna vara berättigad.

Anmärkas borde, att någon kvarnrörelse ej längre bedrefves å ifrågavarande

fastighet, utan hade rörelsen jämlikt af domänstyrelsen enligt

skrifvelse den 13 november 1908 till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Jönköpings län meddeladt tillstånd blifvit nedlagd. Fmot^en dylik

försäljning till bolaget förelåge sålunda ej något hinder från vederbörande

arrendeinnehafvares sida, och syntes för kronans del en försäljning

af kvarnlägenheten vara uteslutande till ekonomisk fördel, samtidigt

som den planerade anläggningen själffallet skulle blifva till synnerligen

stor betydelse och nytta för kringliggande orter.

Under åberopande af hvad sålunda anförts har bolaget i underdånighet

anhållit om tillstånd att af kronan för evärdelig ägo omedelbart

förvärfva den under förra mönsterskrifvarbostället 1U mantal Hageberg

n:r 1 lydande Turedams kvarn, därvid bolaget förbundit sig att för

densamma erlägga den köpesumma, som af vederbörande myndigheter

kunde varda bestämd.

Till följd af särskilda nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden

afgifvits den 9 september 1910 af domänstyrelsen, som därvid tilllika

öfverlämnat underdåniga yttranden af kronofogden i orten samt

domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, den 4

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:''o 267.

februari 1911 af landtmäteristyrelsen, den 24 i samma månad af vattenfalls.

styrelsen och den 28 mars 1911 af kammarkollegium.

Kronofogden liar anfört, bland annat, följande.

På förekommen anledning hade den 22 augusti 1910 vid platsen

för den ifrågasatta anläggningen hållits sådan syn, hvarom föreskrift

lunnes meddelad i § 10 af nådiga förordningen om jordägares rätt öfver

vattnet å hans grund den 30 december 1880. Under synegången, därvid

kronofogden varit närvarande för att bevaka talan till betryggande af

det allmännas rätt, hade Turedams kvarnställe med tillhörande vattenområde

varit föremål för besiktning. Härvid bemärktes, att kvarnstället

utgjordes af eu mindre bergplatå, som genom eu smal kanal skildes

från vattendragets östra strand. Kvarnhusen vore numera bortförda,

men deras grundmurar äfvensom delar af själfva dammbyggnaden vore

skönjbara ehuru delvis mycket defekta. Dessutom funnes på bergplatån

en liten mycket låg, kronan tillhörig stugubyggnad. Majoren i vägoch

vattenbyggnadskåren John Ekelund, hvilken såsom sakkunnig biträdt

synerätten, hade vid synetillfället efter verkställda afvägning^- och uträkningar om vattenförhållandena vid Turedams kvarn meddelat,

att den så kallade industriella medelvattenmängden i Emån belöpte sig

till 4 kubikmeter i sekunden, att fallhöjden vid kvarnstället vore 1,7

meter, samt att kraftbeloppet finge, under förutsättning att krönen ägde

vattenrätt i såväl själfva strömfallet som i kanalen mot stranden, beräknas

till 45 naturhästkrafter, hvilka i värde kunde skattas efter ett

pris af omkring 150 kronor per hästkraft. Förenämnda bergplatå jämte

den lilla stugbyggnaden syntes kunna i värde upptagas till 800 å 1,000

kronor. Då kronan icke syntes hafva något intresse af att i sin ägo

bibehålla ifrågavarande obetydliga vattenrätt, ansåge kronofogden alla

skäl tala för bifall till bolagets ansökning.

Domänintendenten har anfört, bland annat, följande. Lägenheten

Turedams kvarn vore utarrenderad till C. G. Nilsson under tio år från

den 14 mars 1904, och erlades för densamma i årligt arrende 51 kronor.

Ågoarealen till lägenheten enligt år 1900 upprättad karta med beskrifning

utgjordes af 0,0130 hektar tomter, 0,0020 hektar åker, 0,0350

hektar äng, 0,0330 hektar betesmark och 0,0020 hektar impediment

eller tillhopa 0,085o hektar. Redan vid salu- och arrendevärderingen

år 1902 hade befunnits, att kvarnhuset med verk — endast ett par

sammäldsstenar — vore alldeles förfallet, och någon förmalning af säd

hade då ej ägt rum under de senaste tio åren. Kvarngjutan hade

varit borta, men själfva dammbyggnaden, omkring 60 meter lång,

hade befunnits, vara i försvarligt stånd. Denna dammbj^ggnad vore

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 210 käft. (Nr 266—267.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 267.

genom de pågående arbetena för kraftstations anläggning, som sökande

bolaget redan utfört och hvilka arbeten vore i det närmaste färdiga, #

säkerligen delvis skadad och blefve för öfrigt alldeles utan ändamål, då

vattenfallet vid kvarnen genom nämnda arbeten och vattnets ledande

annan väg tillintetgjordes. Vid af- och tillträdessyn å Turedams kvarn

den 27 augusti 1903 påsynades brister å kvarnhuset samt inrättandet af

ny kvarnränna för ett belopp af 362 kronor. På under år 1908 gjord

ansökning befriades arrendatorn från allt underhåll af kvarnen mot att

han betalade förutnämnda synebeloppet, som företrädaren i ärendet blifvit

ålagd att till honom utgifva, men förklarades han skyldig att allt fortfarande

underhålla dammbygguaden, säkerligen af den anledning att

vattenfallets kraft ej skulle minskas eller förlora i värde. Kvarnhuset

försåldes därefter för kronans räkning. Förutom nämnda dammbyggnad

funnes numera ej å lägenheten annan byggnad än ett äldre boningshus

8,40 meter långt, 4,9 5 bredt och 1,9 5 högt innehållande ett rum, kök

och förstuga. Då, såvidt domänintendenten hade sig bekant, särskilda

anledningar för lägenhetens bibehållande i kronans ägo ej förefunnes,

ansåge domänintendenten sig böra i underdånighet förorda bifall till

ansökningen.

I den underdåniga ansökningen hade bolaget förbundit sig att för

Turedams kvarn erlägga den köpesumma, som af vederbörande myndigheter

kunde varda bestämd. Därest ansökningen vunne nådigt bifall,

ville domänintendenten framhålla, att vid lägenhetens värdering borde

till fulla värdet uppskattas icke allenast tillhörande jord och vattenrätt,

utan äfven det å lägenheten befintliga boningshuset samt dammbyggnaden.

Dessa byggnader borde uppskattas, såsom om de befunne sig i

laga stånd, enär arrendatorn vore skyldig att på så sätt dem underhålla.

Till lägenheten hörande fiske borde ock ingå i värderingen och

ägoområdet torde böra åsättas så kalladt tomtvärde, enär, för den händelse

att en industriell anläggning skulle utförts vid lägenheten för

vattenkraftens utnyttjande, området i fråga varit nödvändigt såsom

tomtplats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har anfört.

Lägenheten Turedams kvarn torde, frånsedt vattenrätten, vara af

ganska ringa värde. Det befintliga vattenfallet syntes åter icke vara af

den betydenhet, att det kunde anses för staten fördelaktigt att själf fullt

utnyttja detsamma, vare sig på platsen eller genom öfverföring af kraft

till annat håll. Största värdet hade däremot fallet för sökande bolaget,

som kunde med den därifrån erhållna kraften öka antalet hästkrafter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 267. 11

vid sina öfriga anläggningar i orten och än vidare utveckla dessa anläggningar.

Det torde sålunda vara otvifvelaktigt, att staten för egendomen

med tillhörande vattenrätt kunde betinga sig högre köpeskilling genom

att försälja den till bolaget, än om egendomen skulle utbjudas till

försäljning å offentlig auktion, då säkerligen bolaget icke behöfde

befara någon konkurrent, utan skulle åtkomma egendomen med fallet

på billigare villkor än hvad nu kunde ske genom försäljning under hand,

då bolaget förbundit sig betala den köpesumma, som kunde varda bestämd.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt ville Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i underdånighet hemställa om nådigt bifall till den

gjorda ansökningen på de villkor, domänintendenten uti sitt yttrande i

ärendet anfört.

Domänstyrelsen har med vitsordande af de utaf domänintendenten

i dennes yttrande lämnade uppgifter angående den till inköp ifrågasatta

kronolägenhetens nuvarande utarrendering, hvilken ägt rum jämlikt föreskrift

i nådigt bref den 14 november 1902, förklarat att styrelsen, som

under hand inhämtat, att hvarken järnvägsstyrelsen eller vattenfallsstyrelsen

gjorde anspråk på den kronolägenheten tillhörande vattenkraft

för något statsändamål, ansåge hinder för bolagets förvärf af lägenheten

i fråga icke böra möta från kronans sida.

Då emellertid någon utredning angående värdet af lägenheten med

tillhörande vattenrätt ej förelåge, ville styrelsen i underdånighet hemställa,

att, sedan genom landtmäteristyrelsens försorg utredning verkställts

rörande omfattningen af den kronan såsom ägare af lägenheten tillkommande

vattenrätt, salu värdering å lägenheten måtte förrättas i närvaro

af särskildt tillkallad sakkunnig person och i öfrigt i den ordning,

som angående till försäljning förekommande mindre kronoegendomar

vore stadgad.

Landtmäteristyielsen har, sedan inom styrelsen verkställts undersökning

i omförmälda hänseende, anfört, bland annat, följande.

Turedams kvarn syntes af gammalt hafva varit en själfständig

kvarnlägenhet af krononatur. Den mark i Emån, Turedams kvarnholme

kallad, hvarå kvarnen med mjölnarstuga varit uppförd, syntes aldrig

hafva skattlagts till eller vid skiftesförrättning tilldelats något visst

hemman. Själfva kvarnlägenheten hade däremot skattlagts såsom en

själfständig lägenhet, till hvilken nyssberörda holme städse syntes hafva

häfdats. Hvarken den omständigheten, att denna kvarn med holme i

handlingarna'' till laga skiftet i Brunshults by, utanför hvilken bys till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 267.

Einån stötande ägor Turedams kvarnliolme vore belägen, utan att

skäl därför anförts, redovisats under rubriken »samfäld^), eller det förhållandet,

att lägenhetens ränta, såsom icke beräknad för den jord, hvarå

kvarnen vore belägen, förklarats böra afskrifvas, syntes enligt landtmäterist.

yrelsens mening kunna förringa kronans äganderätt till Turedams

kvarn med kvarnliolme, hvilken rätt för öfrigt syntes vara obestridd.

I samband härmed tilläte sig styrelsen erinra, att denna kronokvarn väl

sedan reduktionen syntes hafva varit anslagen till Hagebergs rustmästarboställe

och därunder brukats, men likväl ej inbegripits uti detta hemmans

skatt och ränta. Att fallen i ån vid Brunshults stränder enligt kartbeskrifning

öfver Skede by varit ansedda såsom »kronoström» berodde

möjligen på att mark, som häfdats till kronohemman i samma by, af

gammalt sträckt sig ned till ån vid fallen. Utredningen hade ej gifvit

anledning till någon annan uppfattning rörande äganderätten till de i

ån emellan Brunshult och Hällaryds byar förefintliga vatten jämte öfrig

rätt till vatten därstädes, än att byarna ägde rätt därtill enligt allmänna

lagens stadgande. T hvilken omfattning vattenrätt i ån lagligen tillkomme

kronan såsom ägare till Turedams kvarn, framginge enligt styrelsens

mening ej oförtydbart af den verkställda utredningen. Dock

svntes det styrelsen uppenbart, att till kvarnlägenheten borde höra

åtminstone så stor del af vattenfallet därvid, som erfordrats för kvarnens

drift. Då emellertid kvarnholmen, som icke vore en afsöndrad lägenhet,

vore att anse snarare såsom utjord än som urfjäll, lydande under förra

mönsterskrifvarebostället 1/i mantal Hageberg n:r 1, hölle landtmäteristyrelsen

före, att kronan såsom ägare af ifrågavarande kvarnlägenhet,

borde äga vattenrätt i ån enligt lag. I så fäll skulle till lägenheten

höra vattenrätt ej allenast i ån väster om Turedams kvarnliolme utan

äfven i kanalen öster om samma holme.

Slutligen har laudtmäteristyrelsen framhållit, att det enligt styrelsens

mening emellertid kunde ifrågasättas huruvida icke kronan, som under

år 1850 till skatte försålt vissa kronohemman i Brunshultsby, genom

berörda försäljning afhändt sig sin vattenrätt i nämnda å.

Vattenfallsstyrelsen har anfört.

Den i laudtmäteristyrelsen verkställda utredningen syntes gifva vid

handen, att kronans vattenrätt i Emån vid Turedams kvarn hade den

omfattning majoren Ekelund, enligt hvad ofvan omförmälts, antagit. Då

emellertid landtmäteristyrelsen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida

icke kronan genom upplåtelse af vissa kronohemman i Brunshult afhändt

sig sin vattenrätt i ån, torde det vara nödvändigt, att vidare utredning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 267.

i ärendet förebringades genom granskning af handlingarna rörande

ifrågavarande öfverlåtelse!’.

Enär vattenfallet ifråga vore af mindre betydenhet och icke för

närvarande eller, såvidt nu kunde bedömas, inom en öfverskådlig framtid

torde behöfva tagas i anspråk för något kronans ändamål, medan fallet

däremot genom kraftens tillgodogörande vid sökande bolagets kraftanläggning

i samband med öfriga af bolaget förvärfvade kraftkällor i

Em ån syntes kunna tillgodogöras till största fördel jämväl för det allmänna,

ville styrelsen för sin del förorda bifall till ansökningen.

Beträffande villkoren för den ifrågasatta försäljningen hade styrelsen,

som ansåge det af majoren Ekelund angifna försäljningspris af omkring

150 kronor för hästkraft vara skäligt, icke något ätt erinra mot den af

domänstyrelsen föreslagna saluvärderingen.

I anledning af hvad landtmäteristyrelsen, på sätt ofvan omförmälts,

anfört därom, att kronan möjligen skulle afhändt sig sin vattenrätt uti

ifrågavarande del af Emån, har kammarkollegium infordrat yttrande af

sitt aktuariekontor, och har kontoret xiti afgifvet memorial med förmälan

att till kontoret från orten inlånats de handlingar, som legat till grund

för Kungl. Maj:ts befallningshafvandes resolution den 13 december 1850

angående skatteköp af visst hemman i Brunshults by, anfört följande.

Då kvarnen med dess holme icke utgjorde en afsöndring utan vore att

anse som en sjelfständig lägenhet, ägde kronan därför vattenrätt i ån

enligt lag. Vid östra sidan af än å ifrågavarande sträcka tillstötte

Brunshults bys mark. Denna by bestode af fyra hemman nämligen:

Ödegård n:r 1, ''U mantal, hvaraf V8 mantal vore krono under enskild

disposition samt V8 mantal skatteköpts jämlikt Kung]. Maj:ts befallningshafvandes

resolution |fden 13 december 1850, Mellangärden (förr Lillegården)

n:r 2, Va mantal, som skatteköpts jämlikt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

resolution berörde den 13 december 1850, Norrgården

n:r 3, Va mantal, som blifvit jämlikt domänstyrelsens salubref den 30

mars 1899 försåldt till allmänt frälse, samt Sörgården eller Grättagården

(förr Söregården) nr 4, Va mantal frälse. För det V8 mantal af hemmanet

n:r 1, som fortfarande vore af krononatur, kunde kronan göra anspråk

på'' vattenrätten i ån på grund af föreskriften i nådiga brefvet den 28

december 1822 och kammarkollegii därå grundade allmänna kungörelse

den 24 januari 1823 angående åtgärder för förekommande af den skada,

som i odlingsväg förorsakades genom uppdämningar för fisken och

vattenverk med mera samt kollegii bref i ämnet den 8 oktober 1909.

hör återstående V8 mantal af hemmanet n:r 1 samt för hemmanet n:r 2

syntes kronan likaledes, enär i berörda skatteresolution den 13 december

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 267.

1850, som i afskrift bifogats nämnda memorial, skattemannarätt till

hemmansdelen och hemmanet förklarats »bligen» förvärfvad, kunna göra

anspråk på vattenrätt i ån på grund af nämnda nådiga bref den 28

december 1822 och kollegii kungörelse den 24 januari 1823. För hemmanen

n:r 3 och 4 kunde kronan icke göra anspråk på vattenrätt i ån,

enär det förra blifvit utan förbehåll om dylik rätt försåld t till allmänt

frälse jämlikt domänstyrelsens ofvannämnda salubref den 30 mars 1899

samt det senare vore ett gammalt frälsehemman. Vid västra sidan af

ån i ifrågavarande sträcka tillstötte Hällaryds bys ägor. Denna by bestode

af skattehemmanen Östergården n:r 1, 1 mantal, Mellangärden n:r 2, 1

mantal, och Lillegården n:r 4, V* mantal, samt kronoutjorden under

enskild disposition n:r 3. Då hemmanen n:r 1 och 2 vore urgamla

skattehemman och n:r 4 blifvit skatte 1724 samt kronoutjorden n:r 3

icke syntes vara belägen vid ån, kunde enligt aktuariekontorets förmenande

kronan icke göra anspråk på vattenrätt vid västra sidan af

Emån å nu ifrågavarande sträcka.

För egen del har kollegium i underdånighet anfört följande. Enligt

1695 års indelningsverk för Smålands kavalleriregemente hade Turedams

kvarn då blifvit indelad att jämte annan egendom, hvarom i detta

sammanhang ej vidare vore fråga, utgöra boställe åt mönsterskrifvaren

vid östra härads skvadron. För pröfning och fastställelse af den kvarnen

af ålder påförda ränta, Va lispund smör eller efter kronovärdering 26

öre silfvermynt, hade kvarnen i likhet med ett stort antal andra egendomar,

som anslagits till krigsmakten, undergått särskild skattläggningsrannsakning.

Vid denna förrättning, som beträffande Turedams kvarn

ägde rum den 14 oktober 1693, utröntes att till denna kvarn, som

bestode af ett par små stenar med fatkvarn, ej funnes andra lägenheter

»uthan allenast kvarnstufvan, som står på den östra sijdan om ålm,

dock kringfluten när flodh är». Enligt kollegii utlåtande bilagdt utdrag

af 1697 års kvarnkommissions protokoll för länet hade kvarnen, som

jämväl då varit föremål för skattläggningsundersökning, af kvarnkommissionen

förklarats skola för framtiden äga bestånd såsom tullkvarn.

Kollegium funne det sålunda vara utredt, att Turedams kvarn borde

aijses och behandlas såsom en i kameralt afseende fullt fristående fastighet,

hvilken efter bostället Hagebergs indragning hemfallit under kronans

fria disposition.

Hvad anginge den i Emån befintliga bergholme, där Turedams

numera ödelagda kvarn af ålder funnits uppförd, hade holmen i likhet

med själfva kvarnen alltifrån indelningstiden, såvidt nu vore kändt, utan

protest redovisats till omförmälda boställe. Säkerligen hade holmen vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 267.

kvarnens första skattläggning omkring år 1645 såsom nödigt utmål och

tomtutrymme upplåtits under kvarnen af kronan, som då varit ägare af,

förutom strömmen, nästan hela Brunshults by, hvilken på ett hemman

när varit af krononatur. Tillgängliga handlingar gåfve ej anledning

till det antagandet, att denna impedimentartade holme, som tidtals öfverspolades

af vattnet i ån, blifvit skattlagd under Brunshults by.

Det ville synas som om kronan för samma holme skulle kunna

med fog göra anspråk å andel i det inom Brunshults by oskiftade vattnet,

i den mån detsamma ej upplåtits under särskildt skattlagda kvarnar!

Genom det skatteköp, som på sätt ofvan nämnts ägt rum inom Brunshults

by, hade kronans vattenrätt därstädes icke förminskats. Icke heller torde

försämring af kronans rätt i berörda hänseende vara att befara vid

skatteköp framdeles af ännu osåldt kronohemman inom Brunshults by.

Turedams kvarn i det skick den nu befunnes jämte tillhörande

dammbyggnad med mera och holme samt den vattenrätt i Emån, som

kunde tillkomma kronan såsom ägare af omförmälda kvarn och holme,

syntes sålunda kunna af kronan försäljas mot den ersättning härför,

som kunde varda i vederbörlig ordning bestämd.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner jag anledning

icke föreligga för kronan att i sin ägo bibehålla ifrågavarande lägenhet,

Turedams kvarn, utan synes mig såväl lägenheten som den till densamma

hörande vattenrätt i Emån lämpligen böra försäljas till sökande

bolaget. Beträffande köpeskillingens storlek torde man, i hvad angår

vatten rätten, kunna såsom minumum antaga den af majoren Ekelund

vid förberörda syneförrättning den 22 augusti 1910 verkställda beräkning

af vattenkraftens storlek och värde, och skulle sålunda, under antagande

att, på sätt majoren Ekelund uppgifvit, af kronans andel i vattenkraften

kunde utvinnas 45 naturhästkrafter med ett värde af 150

kronor för hästkraft, priset för vattenrätten kunna sättas lägst till 6,750

kronor. Emellertid synes mig lämpligt, att i detta fall, liksom vid flera

föregående, köpeskillingens belopp för såväl vattenrätten som själfva

lägenheten bestämmes genom gode män, därvid köpeskillingen för

vattenrätten icke må sättas lägre än till 6,750 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att den under förra mönsterskrifvarbostället 1/i mantal Hageberg

n:r 1 lydande lägenheten Turedams kvarn med därå befintliga

byggnader jämte den kronan såsom ägare af nämnda lägenhet tillkommande

vattenrätt i Emån må, utan hemulsskyldighet för kronan,

Departementschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 267.

försäljas till Stenkvill-Klinte kraftaktiebolag för eu köpeskilling, som

skall på bolagets bekostnad bestämmas af tre gode män, af hvilka hvardera

parten väljer en samt den tredje ntses af domaren i orten, dock

att löseskillingen, i hvad den afser nämnda vattenrätt, icke må bestämmas

till lägre belopp än 6,750 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga .. . vid detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Erland Falk.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:196 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition angående försäljning af lägenheten Turedams kvarn i Jönköpings län jämte den kronan såsom ä a1 i texten
  2. JoU 1912:89 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af lägenheten Turedams kvarn i Jönköpings län jämte den kronan såsom ägare af nämnda lä s. 25 i texten