Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt fastställande af postverkets stat för driftkostnader är 1913

1912-01-13 · 73 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 73 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:3, Angående uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt fastställande af postverkets stat för driftkostnader är 1913

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Run(jl. Maj. ts Råd. Proposition Rr 3.

t

Nr 3.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående

uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt

fastställande af postverkets stat för driftkostnader är

1913; gifven Stockholms slott den 13 januari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civiliirenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

I.) dels att å postverkets aflöningsstat från och med år 1913 uppföra

25 kvinnliga biträden bos generalpoststyrelsen samt 16 kvinnliga

biträden vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar;

dels att medgifva, att till en hvar af dessa biträden må utgå 700

kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, hvardera å 200 kronor, efter 3

och 6 år;

att ortstillägg skall utgå till biträde i Stockholm med 150 kronor

och till biträde å annan ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro

särskild! höga, med 100 kronor; samt

att ortstillägg skall anses tillhöra lönen, men icke medföra höjning

af pensionsunderlag;

dels ock besluta, att med afseende å ifrågavarande befattningar

skall såsom allmänna villkor och bestämmelser gälla:

att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af

tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom postverket

utfört samma arbete som det till tjänsten hörande mot fast arfvode

under föregående år till belopp, öfverstigande hvad enligt staten

skall utgå till tjänstens innehafvare, generalpoststyrelsen skall äga bereda

fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda arfvodes

belopp;

att biträde, som är anställdt vid postverket den 1 januari 1913 och

blir antaget till biträde å denna stat, äger att, i den mån generalpoststyrelsen

finner biträde böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,

för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning vid postverket;

att tillsättning af biträdestjänst skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

Bihang till lliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

att rörande kompetensfordringar skola gälla de närmare stadganden,

som må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

att i öfrigt de för postverkets tjänstemän meddelade bestämmelser

skola, i tillämpliga delar och i den män de icke stå i strid mot hvad

här blifvit föreskrifvet, lända till efterrättelse.

II.) dels medgifva,

att dispositionsbiträdet änkefru Josefina Bernhardina Karolina Landquist,

född Ekström, må äga att under sin återstående lifstid å postverkets

pensionsstat uppbära ett årligt understöd af 700 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande

ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

att dispositionsbiträdet änkefru Hilda Maria Josefina Carlander, född

Sjölander, må äga att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat

uppbära ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder henne meddeladt;

att biträdande postexpeditören Johan Alfred Rylander må äga att

under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt

understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom

meddeladt;

atc kontorsbiträdet Amelie Carolina Elisabeth Hesselgren må äga

att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett

årligt understöd af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder henne

meddeladt;

att sorteringsbiträdet änkefru Jenny Fatima Giertz, född Scheenliolm,

må äga att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat

uppbära ett årligt understöd af 600 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder henne meddeladt;

dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader för år 1913,

förslagsvis, till 23,217,300 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

januari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Bero,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

Innan jag öfvergår till postverkets särskilda anslagsbehof, ber jag Uppförande

att få behandla en fråga, som har inverkan på flera af de olika anslågen,

nämligen frågan om fasta biträdens uppförande i poststaten. Jag postverkets

torde därvid väsentligen kunna hänvisa till hvad chefen för finans- stat

departementet förut denna dag anfört och här allenast behöfva redogöra

för de förhållanden, som speciellt röra postverket.

Hvad först beträffar beliofvet af kvinnliga biträden har generalpoststyrelsen

i utlåtande af den 30 september 1910 hemställt, att i

postverkets aflöningsstat måtte varda uppförda 25 kvinnliga biträden

hos styrelsen, 12 dylika biträden hos postdirektionerna (= postverkets

distriktsförvaltningar) och 4 vid postkontoret Malmö 1.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört hufvudsakligen

följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Hos styrelsen funnes anställda 28 kvinnliga s. k. kontorsbiträden.

Af dem måste 25 anses jämväl för framtiden vara oundgängligen

nödvändiga.

Dessa 25 vore anställda:

4, utan placering å viss byrå, för verkställande af renskrifning;

1, å styrelsens första byrå, för expedierande af utgående slcrifvelser

och remisser m. in. samt förande af åtskilliga anteckningar rörande

postverkets personal;

5, å andra byrån, för utöfvande af kontroll vid frankoteckenstillverkningen;

samt

15, å fjärde byrån, dels för att biträda vid revisionsarbetet, 9 å

inrikes postanvisningsrevisionen, 3 å utrikes postanvisningsrevisionen

och 1 å tidningsrevisionen, och dels, de 2 öfriga, för att å reklamationskontoret

öppna och, om möjligt, beställa dit inkommande vanliga

bref, som postanstalterna icke kunnat beställa med ledning af adressanteckningar

å brefvens utsidor.

Styrelsen har ansett de nämnda 25 biträdena böra uppföras i stat.

Hos styrelsen funnes — meddelas vidare i styrelsens yttrande —

äfven anställda 20 s. k. sortererskor, som hade till åliggande att, i och

för motgranskningen af inlämningspostanstalternas och utbetalningspostanstalternas

postanvisningsräkenskaper, omlägga de till styrelsen såsom

verifikationer till nämnda räkenskaper inkommande utbetalta postanvisningarna.

Visserligen hade det synts styrelsen behjärtansvärdt, att äfven

dessa biträden måtte komma i åtnjutande af en tryggare ställning. Då

emellertid tilläfventyrs, genom ändrade anordningar, dessa biträden,

hvilkas arbete vore mindre kvalificeradt än de förras, i en framtid

kunde varda obehöfliga, hade styrelsen ansett sig icke för närvarande

böra ifrågasätta deras uppförande i stat.

Hos distriktsförvaltningarna erfordrades på stadigvarande sätt, för

verkställande af renskrifning m. m., tillsammans 12 biträden, nämligen

3 vid postdirektionen i södra distriktet, 1 vid postdirektionen i Stockholms

distrikt och 2 vid en hvar af postdirektionerna i västra, östra,

mellersta och norra distrikten. Styrelsen ansåg, att dessa 12 biträden

jämväl borde uppföras i stat.

Vid postkontoret Malmö 1 funnes anställda åtskilliga kvinnliga

biträden, hvilka på grund af beskaffenheten af de göromål, som ålåge

dem, syntes kunna hänföras till nu ifrågavarande biträdesklass.

Postkontoret Malmö 1 hade till särskild uppgift att förmedla postanvisningsutväxlingen

mellan, å ena sidan, Sverige samt, å andra sidan,

Amerikas förenta stater, England, Kanada och Ryssland.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. ,5

Denna postanvisningsutväxling vore anordnad enligt det s. k. listsystemet,

enligt hvilket i ett land inbetalda postanvisningsbelopp uppfördes

å listor, som tillsändes viss utväxlingspostanstalt i adresslandet.

I allmänhet öfversändes icke af afgångslandets utväxlingspostanstalt de

inbetalda postanvisningarna tillika med listorna, utan adresslandets utväxlingspostanstalt

utskrefve med ledning af listorna nya anvisningar,

afsedda för utbetalningen. Postanvisningar, inbetalda i Amerikas förenta

stater, öfversändes emellertid numera jämte listorna till postkontoret

Malmö 1.

De vid detta postkontor anställda, nu åsyftade biträden hade till

åliggande att å de listor, som från postkontoret öfversändes till de

främmande utväxlingspostanstalterna, uppföra i Sverige inbetalade, för

utbetalning i vederbörande främmande länder afsedda postanvisningsbelopp;

att med ledning af de listor, som från de främmande utväxlingspostanstalterna

inkomme till postkontoret, utskrifva för utbetalning i

Sverige afsedda postanvisningar; samt att med vederbörande listor kollationera

de från Amerikas förenta stater öfversända anvisningarna m. m.

Dessa göromål kräfde icke någon allmän postal utbildning och kunde

därför lämpligen anförtros åt biträden af nu ifrågavarande slag. Generalpoststyrelsen

ansåg 4 sådana biträden vid postkontoret Malmö 1

böra uppföras i stat.

Löneregleringskommittén har ansett sig icke böra göra någon

erinran mot generalpoststyrelsens förslag om uppförande å _ postverkets

aflöningsstat af 25 kvinnliga biträden hos styrelsen, 12 dylika biträden

hos vederbörande distriktsförvaltningar (postdirektioner) och 4 vid postkontoret

Malmö 1.

Att af de hos distriktsförvaltningarna erforderliga 12 biträdena ett

större antal beräknats för postdirektionen i södra distriktet än för någon

af de öfriga postdirektionerna lärer, enligt hvad kommittén inhämtat,

särskildt bero på omfattningen af det arbete, som hvilar på postdirektionen

i södra distriktet i afseende å postutväxlingen med utlandet.

Beträffande ajlöningsbeloppet torde, såsom chefen för finansdepartementet

till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag yttrat,

för postverket stadgas ett belopp, som med hänsyn till den längre

tjänstgöringstiden något öfverstiger normaltypen. Såväl kommittén som

chefen för finansdepartementet hafva uttalat sig för en aflöning af 700

kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar. Därtill)skulle

komma två ålderstillägg efter 3 och 6 år, hvartdera å 200 kronor, som

enligt chefens för finansdepartementet förslag skulle tillhöra lönen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Generalpoststyrelsen har sedermera hemställt, att hvardera ålderstilllägget,

i likhet med hvad styrelsen förut föreslagit, måtte utgå med

250 kronor, hvaraf 150 kronor skulle anses såsom lön och 100 kronor

såsom tjänstgöringspenningar. Styrelsen har såsom stöd för denna sin

hemställan anfört, att det arbete, flertalet af postverkets biträden hafva

att utföra, torde vara mera kvalificerad! än det som åligger biträden

med normaltypens aflöning.

Hvad styrelsen sålunda anfört anser jag icke innefatta tillräcklig

anledning till afvikelse från hvad chefen för finansdepartementet föreslagit,

hvartill jag alltså ansluter mig.

1 fråga om ortstillägg till biträdena har generalpoststyrelsen meddelat,

att postverkets tjänstemannapersonal af högre grad i Stockholm,

där postdirektionerna i östra och mellersta distrikten äfven vore förlagda,

i allmänhet åtnjöte ortstillägg med 15 procent samt i Malmö,

Göteborg och Sundsvall, där postdirektionerna i södra, västra och norra

distrikten vore förlagda, i allmänhet åtnjöte dylikt tillägg med 10 procent

af den fasta aflöningen eller arfvode!.

Med anledning däraf ansåg styrelsen, att ortstillägget för de i

Stockholm anställda biträdena skulle bestämmas till 150 kronor och att

ortstillägg borde tillkomma de å öfriga nämnda orter anställda biträdena

med 100 kronor.

Kommittén har föreslagit, att till ofvannämnda af kommittén, föreslagna

aflöningsförmåner skulle komma ortstillägg med 150 kronor i

Stockholm och med 100 kronor å de öfriga orter, där ortstillägg tillkommer

posttjänstemän af högre grad.

I detta sammanhang har kommittén erinrat därom, att postdirektionen

i östra distriktet, som förut varit förlagd till Stockholm, jämlikt Eders

Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars 1911 förflyttats till Linköping. Hå

posttjänstemän af högre grad i Linköping icke åtnjuta ortstillägg, lärer

sådant ej heller komma att tillerkännas de två kvinnliga biträden, som

enligt generalpoststyrelsens förslag skulle anställas vid postdirektionen

i östra distriktet.

Mot de sålunda föreslagna beloppen har jag intet annat att erinra

än att stadgandet angående ortstillägg torde höra formuleras i öfverensstämmelse

med motsvarande stadgande i § 7 uti aflöningsreglementet för

tjänstemän vid postverket (nådiga kungörelsen den 27 augusti 1909).

I samma § är jämväl stadgadt, att ortstillägg, som utgår till tjänsteman

åt högre grad, skall anses såsom lön, men icke medföra höjning af

pensionsunderlaget. Enahanda bestämmelse synes böra gälla rörande

ortstillägg till biträden, om hvilka nu är fråga. Hetta öfverensstäminer

jämväl med kommitténs förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

7

Beträffande de allmänna villkor och bestämmelser, som böra gälla

för de fasta biträdesbefattningarna kan jag hänvisa till chefens för

finansdepartementet ofvannämnda yttrande, allenast med erinran att

beträffande arbetstid och rätt för gifta kvinnor att innehafva ifrågavarande

befattningar torde böra tillsvidare gälla hvad som är stadgadt

för öfriga ordinarie kvinnliga befattningshafvare vid postveidcet.

Dessutom torde, i enlighet med styrelsens och kommitténs hemställan,

böra stadgas, att den, som vid den nu föreslagna ändringens

ikraftträdande innehar stadig anställning i postverket och antages till

biträde af ifrågavarande slag å postverkets stat, skall äga att för

åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan

innehaft stadig anställning i postverket, vare sig hos styrelsen

eller sådan styrelsen underlydande förvaltning, där ett eller flera biträden

å stat varda anställda, dock med det från § 3 i öfvergångsbestämmelserna

i gällande aflöningsreglemente hämtade tillägg, att åtnjutandet

af dylik förmån skall vara beroende af generalpoststyrelsens bepröfvande.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att å postverkets aflöningsstat från och med

år 1913 uppföra

25 kvinnliga biträden hos generalpoststyrelsen

samt 16 kvinnliga biträden vid postverkets distriktsoch

lokalförvaltningar;

dels att medgifva, att till en hvar af dessa biträden

må utgå 700 kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar,

hvartill kunna komma två ålderstilllägg

till lönen, hvartdera å 200 kronor, efter 3 och 6 år;

att ortstillägg skall utgå till biträde i Stockholm

med 150 kronor och till biträde å annan ort, där de

allmänna lefnadskostnadeina äro särskild! höga, med

100 kronor; samt

att ortstillägg skall anses tillhöra lönen, men icke

medföra höjning af pensionsunderlag;

dels och besluta, att med afseende å ifrågavarande

befattningar skall såsom allmänna villkor och bestämmelser

gälla:

att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till

innehafvare af tjänsten befordras person, som omedelbart

före sin befordran inom postverket utfört samma arbete

som det till tjänsten hörande mot fast arfvode

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

under föregående år till belopp, öfverstigande hvad

enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, generalpoststyrelsen

skall äga bereda fyllnad i aflöningen

för dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp;

att biträde, som är anställdt vid postverket den 1

januari 1913 och blir antaget till biträde å denna stat,

äger att, i den mån generalpoststyrelsen finner biträde

böra komma i åtnjutande af en dylik förmån, för åtnjutande

af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna

sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft

stadig anställning vid postverket;

att tillsättning af biträdestjänst skall ske efter

tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

att rörande kompetensfordringar skola gälla de

närmare stadganden, som må varda af Kungl. Maj:t

bestämda; samt

att i öfrigt de för postverkets tjänstemän meddelade

bestämmelser skola, i tillämpliga delar och i

den mån de icke stå i strid mot hvad här blifvit föreskrifvet,

lända till efterrättelse.

Vid bifall till hvad jag sålunda hemställt torde §§ 1 och 7 i aflöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket den 27 augusti 1909

från och med den 1 januari 1913 böra erhålla ändrad lydelse enligt

närslutna bilaga.

Postverkets stat för driftkostnader.

1 skrifvelse den 7 november 1911 har generalpoststyrelsen afgifvit

förslag till stater för postverket för av 1913; och får jag nu anmäla detta

förslag, sävidt angår driftkostnaderna.

De för år 1912 af Eders Kungl. Maj:t fastställda stater för postverkets

driftkostnader upptaga följande slutsummor:

Aflöningar ........................................................................... kr. 12,573,200: —

Öfvergångsstat ....................................................................... » 37,370: —

Pensioner.............................................................................. » 200,165: —

Transport kr. 12,876,735: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

9

Postbefordran.........................................

Transport kr.

................................ »

12,876,735

6,841,000

—

Omkostnader ........................................

................................. »

2,660,000

—

Oförutsedda utgifter.............................

................................. >''

15,000

—

Afkortningar och restitutioner .......

................................ »

7,465

—

Tillsammans kr.

22,400,200

—

Hvad angår förhållandena under år 1913, har jag att först behandla

Aflöningar.

Beträffande anslagen till

1. Generalpoststyrelsen

så äro dessa i staten för år 1912 upptagna till ett slutbelopp af 441,100 Aflöning».

krön or ^ belopp för

Kronor. . _ _ generalpost
Enär

vid ingången af år 1913 tre år förflutit, sedan den nu gäl- styrelsen,

lande aflöningsstaten för postverkets tjänstemän trädde i kraft, blifva,

enligt hvad generalpoststyrelsen anfört, jämlikt § 1 uti aflöningsreglementet

af den 27 augusti 1909, åtskilliga af styrelsens tjänstemän från

förstnämnda tidpunkt berättigade till aflöningsförhöjning. Enligt inom

styrelsen verkställda beräkningar blifva på grund däraf samt i följd

af nedsättning i aflöningen för vissa befattningar, som i anledning af

befordran, omplacering eller afsked för nuvarande innehafvare eller af

annan anledning redan besatts med eller kunna förutses hafva intill

samma tidpunkt besatts med nya innehafvare, äfvensom genom uppförande

i stat af de af mig förut omnämnda kvinnliga biträdena, de

förändringar i anslagsbeloppen för ifrågavarande aflöningar för år 1913

erforderliga, som framgå af följande tabellariska redogörelse.

Generalpostdirektören

4 byråchefer ............

Första byrån.

2 sekreterare............

3 notarier ...............

År 1912.

År 1913.

Ökning

år 1918

i förhål- lande till

år 1912.

Minsk- ning år

1913 i för- hållande

till år

1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

13.000

36.000

49,000

13,000

34.500

47,500

1,500

13,500

13,800

27,300

13,000

15,100

28,100

800

—

76,300

—

75,600

800

1,500

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

År 1912.

År 1913.

Ökning

år 1913

i förhål- lande till

år 1912.

Minsk-

ning år

1913 i för- hållande

till år

1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

76,300

_

75,600

800

1,500

Andra byrån.

1 1 kamrerare .................................

7,000

7,000

j 1 sekreterare.................................

6,000

6,500

2 intendenter.................................

13,000

13,000

| 1 förrådsförvaltare ........................

5,500

4,200

1 notarie .....................................

4,600

5,000

1 aktuarie....................................

5,000

5,500

2 revisorer ....................................

9,700

11,000.

S 2 revisorer och bokhållare...............

9,600

60.400

10.500

62,700

2,300

—

Tredje byrån.

1 1 sekreterare .................................

7,000

7,000

S 2 förste aktuarier...........................

11,500

12,000

1 registrator .................................

5,000

4,600

1 notarie .....................................

4,200

27,700

4,600

28,200

500

—

I Fjärde byrån.

1 sekreterare.................................

7,000

7,000

| 1 ombudsman ...............................

5,000

5,500

1 försto aktuarie...........................

6,000

6,500

j 2 notarier ....................................

8,800

8,800

j 3 revisorer....................................

16,000

42,800

16,000

43,800

1,000

—

j 17 förste postexpeditörer, manliga ...

—

65,000

—

65,000

—

—

| 12 postexpeditörer »

—

38,400

—

38,400

—

—

20 » kvinnliga...

—

36,000

—

36,000

—

—

1 25 biträden, kvinnliga.....................

—

—

—

41,250

41,250

—

19 vaktmästare..............................

—

24,300

—

27,000

2,700

—

i Förste vaktmästaren, arfvode............

—

200

—

200

—

—

Summa

-

371.100

—

418,150

48,550

1,500

Ökning 47,050 kronor.

Häraf framgår, att summan af aflöningsbeloppen för generalpoststyrelsens

tjänstemän bör för år 1913 höjas med 47,050 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

I anslaget till ortstillägg erfordras för år 1913 icke annan ändring

än att, under förutsättning af bifall till min framställning om uppförande

i stat af förbemälda kvinnliga biträden, detsamma bör höjas med

3,750 kronor eller från 20,000 kronor till 23,750 kronor.

Beträffande anslaget till arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning

in. m. anför generalpoststyrelsen följande.

Detta anslag tiar från och med år 1910 varit i staterna upptaget

till förslagsvis 50,000 kronor. Utgifterna å anslaget, som hufvudsakligen

utgöras af arfvoden till stadigvarande biträden och tillfälliga biträden

samt till vikarier i anledning af semester m. m., hafva för år 1910

uppgått till i rundt tal.................................................................. kr. 74,900: —

och beräknas för år 1911 uppgå till omkring .................... » 77,500: —

Denna utgiftsökning härleder sig väsentligen däraf, att generalpoststyrelsen

i följd af den städse skeende starka stegringen i postanvisningsrörelsen

— antalet postanvisningar, som år 1909 utgjorde

7,077,780, ökades nämligen under år 1910 "till 8,070,182, eller med icke

mindre än 14 procent — varit nödsakad att anlita ökadt antal biträden vid

postanvisningsrevisionen för den omsortering af utbetalade postanvisningar,

som för revisionsarbetets fullgörande är nödvändig. Därjämte

använder generalpoststyrelsen i större utsträckning än förut för tjänstgöring

i styrelsen i anledning af vikariat in. in. extra tjänstemän vid

distrikts- och lokalförvaltningarna, hvilkas arfvoden i sådana fall utbetalas

i generalpoststyrelsens kassa af förevarande anslag, under det att

de i allmänhet lägre aflöningarna till deras vikarier utgå vid nämnda

förvaltningar.

På grund häraf hemställer generalpoststyrelsen, att anslaget i fråga

för år 1913 icke sättes lägre än till förslagsvis 80,000 kronor, hvilket

skulle innebära en förhöjning af 30,000 kronor i förhållande till det

senast fastställda anslagsbeloppet.

Hvad generalpoststyrelsen anfört såsom stöd för dess förslag om

berörda anslags höjande, finner jag vara välgrundadt. Å andra sidan

bör, vid bifall till'' mitt förut framställda förslag om öfverflyttning

på ordinarie stat af 25 kvinnliga biträden hos styrelsen, nu ifrågavarande

anslag kunna minskas med ett belopp af 33,600 kronor, motsvarande

nuvarande aflöningar till de kvinnliga biträden hos generalpoststyrelsen,

som komme att till de ordinarie befattningarna befordras.

Jag hemställer därför, att ifrågavarande anslag måtte för år 1913 bestämmas

till 46,400 kronor, hvilket innebär en minskning af 3,600 kronor

i förhållande till år 1912.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

Summan af anslagen under generalpoststyrelsen, som, enligt hvad

förut nämnts, i staten för år 1912 är upptagen till ......... kr. 441,100: —

skulle, vid bifall till hvad jag ofvan föreslagit, komma att

för år 1913 ökas med tillhopa .......................................... y> 47,200: —

eller till kr. 488,300: —

Aflöuingsbelopp

för

distriktsoch

lokalförvaltningarna.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

I fråga om dessa anslag, för år 1912 upptagna till en slutsumma

af 10,037,100 kronor, gäller först detsamma, som ofvan anförts beträffande

afiöningsbelopp för generalpoststyrelsens tjänstemän, eller att

från och'' med år 1913 ett stort antal tjänstemän blifva på grund af § 1

uti gällande aflöningsreglemente berättigade till aflöningsförhöjningar,

äfvensom att uppförande å stat af kvinnliga biträden höjer anslagsbeloppen.

Enligt verkställda beräkningar böra på grund däraf och i följd af jämkningar

i anledning af vissa tjänsters besättande med nya innehafvare anslagsbeloppen

för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän för år

1913 förändras på sätt af här nedan införda tabell närmare framhår.

År 1912.

År 1913.

ökning år

1913 i för- hållande till

år 1912.

Minskning år

1913 i för- hållande till

år 1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

6 postdirektörer .................................

46,000

47,500

1,500

9 postmästare af klass 1 A..................

62,700

63,700

1,000

—

21 » » » in..................

135,000

135,500

500

—

6 öfverkontrollörer ..............................

30,000

33,000

3,000

—

18 postmästare af klass 2 A..................

107,000

106,500

—

500

7 förste kontrollörer............................

39,200

39,000

—

200

26 postmästare af klass 2 B..................

142,000

140,600

—

1,400

76 » n » 3

380,000

380,000

—

—

52 kontrollörer ....................................

250,000

257,200

7,200

__

100 postmästare af klass 4.....................

443,400

445,000

1,600

—

142 förste postexpeditörer, manliga .........

566,000

584,000

18,000

—

27 » » , kvinnliga.........

67,500

67,500

—

—

800 postexpeditörer, manliga ..................

2,198,600

2,330,000

131,400

—

240 » , kvinnliga ................

433,200

454,600

21,400

—

16 biträden, kvinnliga...........................

—

26,400

26,400

—

525 förste postvaktmästare o. förste postiljoner

833,000

860,000

27,000

—

1,625 postvaktmästare och postiljoner v........

2,055,600

2,080,200

24,600

—

Summa

7,789,200

8,050,700

263,600

2,100

Ökning 261,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

13

Häraf framgår, att summan af aflöningsbeloppen för distrikts- och

lokalförvaltningarnas tjänstemän af ofvan anförda anledningar borde för

år 1913 höjas med tillhopa 261,500 kronor.

Dessutom föreslår generalpoststyrelsen af andra grunder, för livilka

här nedan närmare redogöres, ändring af senast fastställda anslagsbelopp

till manliga postexpeditörer, till kvinnliga postexpeditörer, till

förste postvaktmästare och förste postiljoner samt till postvaktmästare

och postiljoner, liksom ock till ortstillägg samt till arfvoden åt extra

tjänstemän, vikariatsersättning m. m.

Hvad då först postexpeditörerna angår, meddelar generalpoststyrelsen,

att i postverkets stat för år 1910 upptogos för distrikts- och lokalförvaltningarna

sammanlagdt 990 postexpeditörstjänster, däraf 750 manliga

och 240 kvinnliga. Sagda antal tjänster hade i staten uppförts med

godkännande af den utaf postverkets löneregleringskommission förordade

grundsats, att antalet postexpeditörstjänster borde för framtiden

så tillmätas, att befordran till dylik befattning skulle i regel kunna

vinnas efter en extra tjänstetid af vid pass 5 år, en grundsats, som

dock, enligt dåvarande chefens för civildepartementet erinran, borde

tillämpas endast i den mån densamma läte sig förenas med postverkets

behof af arbetskrafter. Tillsammans med postexpeditörstjänsterna hos

generalpoststyrelsen — 12 manliga och 20 kvinnliga — utgjorde således

enligt 1910 års stat hela antalet ordinarie postexpeditörer 762

manliga och 260 kvinnliga, eller tillhopa 1,022. I det sålunda uti staten

uppförda antal manliga och kvinnliga postexpeditörer ägde emellertid

generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i nådigt bref den 27

augusti 1909, att verkställa erforderlig jämkning, under villkor att sammanlagda

antalet, 1,022, icke öfverskredes.

I statförslaget för år 1911 föreslogs icke af generalpoststyrelsen

någon ökning af antalet postexpeditörer, utan blef jämväl för samma

år antalet postexpeditörer fastställdt till 1,022.

På förslag af generalpoststyrelsen uppfördes i 1912 års stat 50

nya postexpeditörstjänster, hvilka alla, med hänsyn till dem som beräknats

då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, skulle vara

manliga; och hafva dessa nya tjänster tillförts distrikts- och lokalförvaltningarna.

Antalet vid nämnda förvaltningar anställda postexpeditörer

uppgår sålunda, enligt 1912 års stat, tillhopa till 800 manliga och —

såsom förut — 240 kvinnliga.

Därest i öfverensstämmelse med ofvan anförda, af Eders Kungi. Maj:t

och Riksdagen godkända grundsats extra ordinarietiden för ifrågavarande

Ökning af

antalet ordinarie

postexpeditörer

.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ö’.

tjänstemän skall kunna hållas nere vid omkring 5 år, erfordras, enligt

hvad generalpoststyrelsen påpekar, äfven för år 1913 ökning af antalet

ordinarie postexpeditörer. Vid utgången af år 1910 utgjorde nämligen

antalet biträdande postexpeditörer (extra tjänstemän af högre grad med

fast arfvode) 192. Under loppet af år 1911 hade 8 nya biträdesbefattningar

inrättats; men då åtskilliga under året ledigblifna dylika befattningar

icke behöft återbesättas, hade antalet minskats och utgjorde den 1

november 1911 allenast 167. Därtill komma omkring 400 reservpostexpeditörer

(extra tjänstemän af högre grad utan fast arfvode), af hvilka,

såvidt generalpoststyrelsen säger sig kunna finna, endast omkring 290

torde söka vinna befordran.

Af förenämnda 167 biträdande postexpeditörer lära, enligt styrelsens

förmenande, 19 icke kunna komma i åtanke vid tillsättande af

ordinarie tjänst — en del af dem utgöres af gifta kvinnor — hvadan

sålunda antalet biträdande postexpeditörer med utsikt till befordran i

november 1911 utgjorde 148, däraf 132 manliga och 16 kvinnliga.

För bättre öfversikts skull meddelar generalpoststyrelsen följande

sammanställning af hela den reservpersonal af högre grad, som styrelsen

ansett böra medtagas vid beräkningen af dem, som kunna hafva

anspråk på befordran. De däri förekommande uppgifterna afse förhållandena

i november 1911.

Grupp.

Dag för

anställning

såsom e. o.

postexpeditör.

Antalet biträdande

postexpeditörer.

(nov. 1911)

Antalet reserv- postexpoditörer.

(nov. 1911)

Summa.

Tjänsteålder.

(nov. 1911)

manliga.

kvinnliga.

manliga.

kvinnliga.

1 .......................

“/» 1905

4

i

_

5

6 år 6 mån.

2 ........................

“/« 1906

74

—

8

—

82

5 » 7 »

3 ........................

23/5 1907

27

15

20

15

77

4 » 6 »

4 .......................

19/ä 1908

26

—

32

—

58

3 » 6 »

5 ......................

28/ö 1909

1

1

58

41

101

2 » 6 »

6 ................:......

21/5 1910

—

—

23

36

59

1 » 6 »

7 ........................

s»/6 1911

—

—

45

11

56

— »6 »

132

16

187

103

438

Beträffande de i tabellen upptagna biträdande postexpeditörer och

reservpostexpeditörer har generalpoststyrelsen antagit, att omkring 60

skulle vid 1912 års ingång vara befordrade till ordinarie postexpeditörer,

däraf 50 med anledning af från och med sagda tidpunkt nyinrättade

postexpeditörstjänster. Den vanliga årsafgången bland postexpeditörerna

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 3.

15

kan för år 1912 beräknas till omkring 40, hvadan intill utgången af samma

år kunna antagas hafva befordrats alla uti första och andra grupperna

upptagna samt 13 af tredje gruppen. Vid 1912 års utgång skulle sålunda

såsom obefordrade kvarstå de öfriga 64 af tredje gruppen jämte

samtliga af fjärde, femte, sjätte och sjunde grupperna med en tjänsteålder,

som då skulle uppgå till respektive 5 år 7 månader, 4 år 7 månader,

3 år 7 månader, 2 år 7 månader och 1 år 7 månader. Om

dessa tjänstemän skulle afvakta befordran endast på grund af vanlig

afgång, skulle extratiden för flertalet af dem komma att utsträckas till

6 å 6 Vä år och för en del ända till omkring 7 år. Det vill vid sådant

förhållande, säger generalpoststyrelsen, synas som om ett antal af åtminstone

50 nya postexpeditörstjänster borde upptagas i 1913 års aflöningsstat.

Detta öfverensstämmer också med eu af styrelsen för Posttjänstemännens

förening hos generalpoststyrelsen gjord framställning.

En sådan åtgärd torde äfven vara fullt befogad med hänsyn till det

fortfarande behofvet för postverket af ökade arbetskrafter, som gifvetvis

betingas af posttrafikens tillväxt. I detta hänseende framhåller generalpoststyrelsen,

att postverkets inkomster utgjort

under år 1909............................................. kr. 20,972,500

» » 1910........................................... » 21,905,318

samt att desamma kunna beräknas blifva .

under år 1911............................................. kr. 23,443,000

» » 1912........................................... » 24,448,600

» :» 1913............................................. » 25,610,000

Nedanstående af generalpoststyrelsen lämnade jämförelse mellan

antalet försändelser åren 1909 och 1910 (inrikes, till och från utlandet

samt transiterande) visar, att poströrelsen är i stigande.

År 1909 År 1910

antal antal

Brefpostförsändelser............................................. 219,166,222 231,855,465

Paket ........................................................................ 4,221,491 4,710,142

Postanvisningar..................................................... 7,077,780 8,070,182

Tidningar och tidskrifter (inklusive afgiftsplik
tiga

tidningsbilagor) nummerexemplar... 183,240,174 181,636,081

Samtliga postförsändelser 413,705,667 426,271,870

En sådan fortgående tillväxt i posttrafiken nödvändiggör naturligen

också, säger generalpoststyrelsen, en motsvarande ökning af den ordi
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

narie personalen af såväl högre som lägre grad. Denna ökning bör

enligt styrelsens åsikt, för undvikande af ojämnheter i befordringssystemet,

äga rum på det sätt, att för hvarje år på ordinarie stat öfverflyttas

ett efter förhållandena afpassadt antal biträdande tjänstemän.

Af de 50 nya postexpeditörstjänster, som generalpoststyrelsen därför

hemställer måtte i 1913 års stat uppföras, torde, med hänsyn till

dem som då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, 30 böra

vara manliga och 20 kvinnliga. Öfverflyttning på ordinarie stat af

dessa biträdande postexpeditörer komme, då en hvar af de manliga,

jämlikt § 3 i öfvergängsbestämmelserna till aflöningsreglementet, skulle

erhålla en årsaflöning af 2,200 kronor samt en hvar af de kvinnliga

komme att erhålla 1,500 kronors sådan aflöning, att öka anslagen till

manliga och kvinnliga postexpeditörer med respektive 66,000 kronor och

30,000 kronor eller med tillhopa 96,000 kronor. Men då arfvodena åt

ifrågavarande tjänstemän, därest de kvarstode såsom biträdande postexpeditörer,

beräknats uppgå tillhopa till omkring 65,500 kronor — i

medeltal 1,430 till en hvar manlig och 1,130 till en hvar kvinnlig —

komme ökningen på aflöningsstaten i dess helhet att af nu förevarande

anledning belöpa sig till endast 30,500 kronor jämte den höjning

af anslaget till ortstillägg, hvarom nedan närmare förmäles.

Sammanläggas nu de förut omförmälda aflöningsförhöjnmgarna åt

en del af de nuvarande postexpeditörerna, 131,400 kronor för de manliga och

21,400 kronor för de kvinnliga, med aflöningarna åt de föreslagna 50

nya postexpeditörerna, 66,000 kronor för de manliga och 30,000 kronor

för de kvinnliga, skulle höjningarna i anslagsbeloppen tillhopa uppgå

för de manliga till 197,400 kronor och för de kvinnliga till 51,400

kronor.

Anslagen, som för år 1912 äro upptagna till respektive 2,198,600

kronor och 433,200 kronor, skulle alltså för år 1913 uppgå för manliga

postexpeditörer till förslagsvis 2,396,000 kronor och för kvinnliga till

förslagsvis 484,600 kronor.

Ökning af an- Hvad härefter beträffar förste postvaktmästare och förste postiljon^'',

talet förste auftjr o-ener al poststyrelsen följande.

tara och förete Före ingången af år 1910 innehade samtliga förste postbetjänte

postiijoner. Upp(jrag allenast tills vidare att bestrida vissa viktigare göromål, hvilka

uppdrag sålunda kunde när som helst återkallas. Enligt förslag af

postverkets löneregleringskommission och hemställan af generalpoststyrelsen

blefvo med nämnda års ingång 450 tillförordnade förste postbetjänte,

motsvarande omkring två tredjedelar af det dåvarande antalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

it

716, uppförda på ordinarie stat. Med denna proportion afsågs, enligt

kommissionens uttalande, att i regel icke någon sådan tjänsteman skulle

komma på ordinarie stat, förr än han varit i dylik befattning pröfvad

under en tid af minst 2 år. I staten för år 1911 upptogos ordinarie

förste postvaktmästare och förste postiljoner till samma antal som i

staten för år 1910 nämligen 450; men på hemställan af generalpoststyrelsen

i statförslaget för år 1912 blef antalet af dessa tjänstemän

för sistnämnda år ökadt med 75 och sålunda förhöjdt till 525.

Antalet tjänstemän af lägre grad, som, på sätt ofvan nämnts, meddelats

uppdrag att bestrida viktigare göromål, utgjorde, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar:

vid utgången af år 1904

)> » » 1905

» » » » 1906.

» » » ^ 1907

» » >''< » 1908

» » » D 1909

x» » » » 1910

och den 1 november 1911

340 st.

398 »

441 »

659 >

706 »

716 »

742 »

762 »

hvilket antal antogs icke komma att afsevärdt förändras intill årets utgång.

Af de sistnämnda voro 450 ordinarie och 312 tillförordnade, men,

såsom förut nämnts, skulle med 1912 års ingång ytterligare 75 befordras

till ordinarie, hvilkas antal då skulle utgöra 525, under det att de

tillförordnades antal torde uppgå till 237.

Generalpoststyrelsen meddelar, att förenämnda 312 tillförordnade

hafva erhållit sina uppdrag:

14 st.

35 »

32 ),

68 »

53 »

26 »

53 »

31 »

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

Då generalpoststyrelsen har för afsikt att fortfarande, i all den

mån så låter sig göra, i stället för tjänstemän af högre grad använda

Bihang till lliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Af i. 3 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 3.

funktionärer af ifrågavarande slag, torde kunna beräknas, säger styrelsen,

att antalet postvaktmästare och postiljoner med högre tjänsteställning

kommer att intill utgången af år 1912 ökas till omkring 800,

däraf 525 då äro ordinarie och 275 tillförordnade. Dessa senare äro

emellertid ordinarie i egenskap af postvaktmästare och postiljoner och

innehafva sina uppdrag tills vidare mot åtnjutande af särskildt tillägg

till tjänstgöringspenningarna med högst 20 kronor, för månad räknadt,

jämlikt § 8 i aflöningsreglementet.

Äfven om med hänsyn till nu anförda förhållanden och till den

vanliga årsafgången bland ifrågavarande tjänstemän 8 stycken för år

1911 -— en ökning redan för år 1913 i antalet ordinarie förste postvaktmästare

och postiljoner icke kan sägas vara nödvändig för upprätthållande

af den hittills tillämpade proportionen — Vs ordinarie och Vs

tillförordnade — har generalpoststyrelsen dock, på grund af den ganska

höga tjänsteåldern — öfver 5 år — för åtskilliga af dem, som år 1913

skulle fortfarande kvarstå såsom tillförordnade, och då det torde vara

lämpligt att hvarje år ett visst om än mindre antal öfverföres å ordinarie

stat, ansett sig böra hemställa, att i 1913 års stat antalet förste

postvaktmästare och förste postiljoner ökas med 35 och sålunda höies

från 525 till 560.

Ett bifall till denna hemställan skulle, då aflöningen till eu hvar

af de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas till 1,640 kronor, medföra

en höjning i anslaget till förste postvaktmästare och förste postiljoner

med 57,400 kronor. Anslaget till postvaktmästare och postiljoner

skulle, enligt hvad styrelsen påpekar, under antagande att eu hvar

uppbär eu aflöning af 1,400 kronor, komma att minskas dels med

49,000 kronor, dels ock med omkring 6,700 kronor, utgörande särskild

ersättning, hvilken såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna

utbetalas till 35 postvaktmästare och postiljoner. Ortstilläggen beröras

ej af den ifrågasatta öfverflyttningen, enär de till samtliga tjänstemän

af lägre grad utgå efter samma, af aflöningens storlek oberoende

skala.

Sammanläggas nu de förut omförmälda aflöningsförhöjningarna åt

eu del af de nuvarande förste postvaktmästarna och förste postiljonerna,

27,000 kronor, med aflöningarna åt de 35 nya befattningshafvarna,

57,400 kronor, skulle höjningarna i anslaget tillhopa uppgå till 84,400

kronor.

Anslagsbeloppet, som i 1912 års stat är upptaget till 833,000

kronor, skulle således för år 1913 uppgå till 917,400 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 19

Hvad vidare angår ordinarie postvaktmästare och postil joner, har

deras antal fastställts

i staten för år 1910 till 1,400 st.

» » » » 1911 » 1,550 » och

i) » » » 1912 » 1,625 :»

Generalpoststyrelsen anför nu, att, då tjänstetiden såsom biträdande

postvaktmästare och biträdande postiljon ansetts böra i allmänhet begränsas

till 4 år, torde för beredande af förbättring i den extra personalens

befordringsförhållanden antalet ordinarie postvaktmästare och

postiljoner böra ökas jämväl i staten för år 1913.

I november 1911 funnos anställda 556 biträdande postvaktmästare

och postiljoner (extra tjänstemän af lägre grad med fast arfvode).

Därtill kommer ett antal af 410 reservvaktmästare och reservpostiljoner

(extra tjänstemän af lägre grad utan fast arfvode).

Generaipoststyrelsen meddelar, att bland förenämnda 556 biträdande

postvaktmästare och postiljoner finnes — oberäknadt några få

äldre, som af olika anledningar ansetts tills vidare icke böra befordras

— ett ganska stort antal, som redan nu tjänstgjort såsom biträdande

under en tid af mellan 3 och något öfver 4Ys år, nämligen

138, antagna under första halfåret 1907, öfver 41/* år

76, » » andra x> 1907, s> 4 »

86, » » första » 1908, » 3l/a »

41, » » andra » 1908, )) 3 »

Då i staten för år 1912 de ordinaries antal ökats med 75 och därjämte

i succession efter de i samma stat upptagna ytterligare förste

postvaktmästare och förste postiljoner komma att till ordinarie uppflyttas

75, kan antagas, att vid 1912 års ingång till ordinarie befordrats samtliga

138 till första gruppen hörande och därjämte 12 af andra gruppen.

Då den vanliga årliga afgången kan anses utgöra omkring 50, skulle

under år 1912 komma att till ordinarie befordras ytterligare 50 af

andra gruppen, hvadan vid utgången af samma år skulle komma att

kvarstå 14 af andra gruppen, 86 i tredje gruppen och 41 i fjärde

gruppen, med en tjänstetid, som då skulle uppgå till respektive 5

år 1 månad, 4 år 7 månader och 4 år 1 månad.

Under sådana förhållanden och då enligt generalpoststyrelsens åsikt

en ökning af den ordinarie personalen med 150 postvaktmästare och

Ökning af antalet

ordinarie

postvaktmästare

och

postiljoner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr

O

o.

Ökning af

anslaget till

ortstillägg.

postiljoner, med hänsyn till den ofvan påvisade stegringen i posttrafiken,

låter väl förena sig med postverkets behof af arbetskrafter, har generalpoststyrelsen

hemställt, att för år 1913 ytterligare 150 biträdande

postvaktmästare och postiljoner öfverflyttas på ordinarie stat.

Därest generalpoststyrelsens förslag om ökning af antalet förste

postvaktmästare och förste postiljoner med 35 bifalles, skulle emellertid,

då därigenom motsvarande antal biträdande postvaktmästare och postiljoner

i succession komme att befordras till ordinarie, det i staten för år

1912 upptagna antalet 1,625 postvaktmästare och postiljoner i staten

för år 1913 endast behöfva ökas med 115 och sålunda uppgå till

1,740.

Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 150 biträdande

postvaktmästare och postiljoner komme, då en hvar af dem finge uppbära

en aflöning af 1,100 kronor, att öka anslaget med 165,000 kronor.

Men då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest de kvarstode

såsom biträdande postvaktmästare och postiljoner, utgöra tillhopa

135.000 — 900 kronor för en hvar — komme ökningen på aflöningsstaten

i dess helhet af denna anledning att belöpa sig till endast

30.000 kronor jämte den här efteråt omnämnda höjning af anslaget till

ortstillägg.

Lägges till ofvannämnda 165,000 kronor det belopp af 24,600 kronor,

som, enligt hvad förut om förmälts, åtgår till aflöDingsförhöjningar åt

nu ifrågavarande tjänstemän, skulle anslaget till postvaktmästare och

postiljoner, som i 1912 års stat upptagits till 2,055,600 kronor, komma

att för år 1913 uppgå till 2,245,200 kronor.

Ett bifall ^till generalpoststyrelsens förslag om ökning af förste

postvaktmästare och förste postiljoner med ett antal af 35 skulle emellertid,

såsom förut nämnts, minska sistnämnda summa dels med 49,000

kronor dels ock med 6,700 kronor eller tillhopa med 55,700 kronor,

och skulle sålunda under nämnda förutsättning anslaget för år 1913

komma att utgöra förslagsvis 2,189,500 kronor, hvilket innebär en

ökning af 133,900 kronor i senast beviljade anslag.

Beträffande ortstillägg till tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna

erinrar generalpoststyrelsen, att detsamma fastställts förslagsvis
i

1910 års stat till...................... 540,000 kr.

i 1911 :» » » 575,000 »

i 1912 » » » 624,600 »

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

21

Utgifterna å anslaget uppgingo:

för år 1910 till ..................................................................... 615,025 kr.

och beräknas af generalpostyrelsen för år 1911

uppgå,

för ordinarie tjänstemän till

omkring ........................... kr. 623,500

och för biträdande tjänstemän

till omkring ..................... » 95,000 eller tillhopa 718,500 kronor.

Anledningen till att utgifterna å anslaget så väsentligt öfverstigit

de i staterna beräknade är enligt styrelsens uppgift hufvudsakligen

att söka däruti, att jämväl den extra personalen vid distrikts- och

lokalförvaltningarna tillerkänts ortstillägg för tiden från 1910 års ingång

räknadt.

'' Genom nådigt bref till generalpoststyrelsen den 8 april 1910 angående

grunderna för aflöningen till extra tjänstemän vid postverket bär nämligen,

såsom styrelsen erinrar, Eders Kungl. Maj:t funnit godt att för tillämpning

från ingången af samma år förordna, bland annat, att biträdande postexpeditör,

stationerad å ort, där de allmänna lefuadskostnaderna vore

särskildt höga, ägde, så länge han tjänstgjorde å sådan ort, uppbära

ortstillägg, utgående, enligt af generalpoststyrelsen fastställda grunder,

med femton eller tio procent af det fasta arfvodet, samt att biträdande

postvaktmästare eller biträdande postiljon, stationerad å ort, där de allmänna

lefnadskostnaderna vore särskildt höga, ägde, så länge han tjänstgjorde

å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt af styrelsen fastställda

grunder, med antingen 180, 120 eller 60 kronor, allt för år räknadt.

För beräkning af ortstillägg till biträdande tjänstemän af såväl högre

som lägre grad skall, enligt hvad generalpoststyrelsen bestämt, lända

till efterrättelse samma gruppindelning af stationsorterna, som är

eller varder fastställd beträffande ortstillägg åt postverkets ordinarie

tjänstemän.

Till det för år 1912 fastställda anslag

bör läggas

dels ...............................................................

................. kr. 624,600

.................. » 93,900

Transport kr. 718,500

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Analaget till

arfvoden åt

extra tjänsteman,

^vikariatsersättning

m. m.

Transport kr. 718,500

utgörande det belopp, hvarmed de för år 1911 beräknade

utgifterna komma att öfverskjuta anslaget för år 1912,

dels, i anledning af vissa, förut omförmälda aflönings
förhöjningar,

ett belopp af ........................................................ x> 20,000

dels, för den händelse generalpoststyrelsens förslag om

inrättande för år 1913 af 50 nya postexpeditörsbefattningar

samt 150 nya befattningar af lägre grad vinner

bifall, ett belopp af ...................................................................... „ u 700

af hvilket 2,000 kronor belöper på de förra och 9,700 kronor

på de senare.

Summan, kr. 750,200

eller i rundt tal 750,000 kronor, utgör alltså det belopp, hvartill anslaget,

enligt generalpoststyrelsens beräkning, torde böra för år 1913

förslagsvis fastställas. Detta innebär en förhöjning af 125,400 kronor

i förhållande till anslaget för år 1912. Uppförandet på ordinarie stat

af vissa; kvinnliga biträden synes, enligt inhämtade upplysningar, icke

behöfva föranleda ytterligare höjning af anslaget ifråga.

Under titeln arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in.

ingå följande utgifter:

a) arfvoden till biträdande postexpeditörer samt till biträdande postvaktmästare

och postiljoner;

b) . anslag, ställda till postdirektörs eller postmästares disposition

(dispositionsanslag) för tillgodoseende af vare sig mera stadigvarande

eller tillfälligare behof af personalförstärkning;

c) anslag för beredande af semesterledighet och sabbatsledighet åt

tjänstemän af högre och lägre grad (semesterledighet dock endast åt

ordinarie tjänstemän);

d) vikariatser sättning, aflöningsfyllnad i vissa fall åt vikarie för af

sjukdomsfall träffad tjänsteman af högre eller lägre grad, ordinarie eller

extra, hvarjämte äfven af detta anslag utgår ersättning åt vikarie för

tjänsteman af lägre grad, som inkallats till undervisningskurs.

Såsom förut anförts, utgjorde den 1 november 1911 antalet biträdande

postexpeditörer 167. Detta antal väntades, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, under återstående delen af år 1911 blifva

oförändradt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Från 1912 års början komme antalet biträdande befattningar att

minskas med SO, till följd af att å sagda års stat äro uppförda 50 nya

ordinarie postexpeditörstjänster. De biträdande postexpeditörernas antal

beräknades således vid ingången af år 1912 utgöra 117.

Generalpoststyrelsen säger sig nu hålla före, att, oaktadt ifrågavarande

personal under de båda senaste åren genom indragning af

vakanta befattningar kunnat stadigt minskas, och ehuru generalpoststyrelsen

anser sig böra fortfarande, i den män sådant låter sig göra,

till tjänstemän af lägre grad öfverflytta arbete, som förut handlagts af

tjänstemän af högre grad, det dock torde med hänsyn till posttrafikens

allmänna utveckling böra räknas med, att de biträdande postexpeditörernas

antal behöfver under åren 1912 och 1913 något ökas. Denna

ökning anser generalpoststyrelsen emellertid kunna begränsas för båda

åren till sammanlagdt 40. Hela antalet biträdande postexpeditörer under

år 1913 skulle då komma att utgöra i rundt tal 160.

Med beräkning att af detta antal tjänstemän 120 äro manliga och

40 kvinnliga, skulle, då fast aflöning åt en manlig biträdande postexpeditör

kan anses utgöra i medeltal 1,430 kronor samt åt eu kvinnlig

1,130 kronor, för aflöning åt biträdande postexpeditörer för år 1913

erfordras ett belopp af 216,800 kronor. Därest emellertid generalpoststyrelsens

förslag om utbyte af 30 manliga ock 20 kvinnliga biträdande

postexpeditörer mot samma antal ordinarie bifalles, bör från

nämnda belopp dragas cn summa af 65,500 kronor. Till återstående

90 manliga biträdande postexpeditörer och 20 kvinnliga torde aflöningarna

för år 1913 sålunda kunna beräknas till..... kr. 151,300: —

Af biträdande postvaktmästare och postiljoner

tunnos i november 1911 anställda 556, hvilket antal,

enligt hvad generalpoststyrelsen meddelar, beräknats

under återstående delen af samma år förblifva oförändradt.

Af dessa komme på grund af den ordinarie personalens

ökning för år 1912 med 75 ett lika stort

antal att befordras, hvarjämte i succession efter de i

samma stat upptagna nya förste postvaktmästare och

förste postiljoner komme att till ordinarie antagas

ytterligare 75, hvadan således vid 1912 års ingång

kvarstå 406 biträdande postvaktmästare och postiljoner.

Transport kr. 151,300: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr.

Ökningen af antalet biträdande postvaktmästare

och postiljoner på grund af trafikens tillväxt torde,

säger styrelsen, för åren 1912 och 1913 kunna anslås

till omkring 50 för år eller sålunda till omkring 100

för båda åren.

Under januari—oktober år 1911 har, enligt hvad

generalpoststyrelsen meddelar, en ökning med omkring

50 af antalet biträdande postvaktmästare och

postiljoner ägt rum, beroende på, förutom poströrelsens

stegring och fortgående utbyte af biträdande

tjänstemän af högre grad mot sådana af lägre grad,

jämväl den omständigheten, att ständig förstärkningstjänstgöring,

för hvilken kostnaden förut bestridts af

till postdirektörs eller postmästares disposition ställda

anslag, i åtskilliga fall ansetts på grund af tjänstgöringens

art och omfattning numera böra fullgöras af

fast anställda tjänstemän. Då pågående utredning

rörande användningen af s. k. dispositionsanslag för

uppehållande af postvaktmästargöromål torde komma

att visa, att ytterligare ett flertal dylika anslag lämpligen

böra indragas och biträdande tjänstemän i stället

anställas, anser generalpoststyrelsen angifna ökning

för åren 1912 och 1913 af 100 biträdande postvaktmästare

och postiljoner vara den minsta möjliga.

Lägges nu detta antal till de vid 1912 års början

kvarstående 406, kommer hela antalet att under år

1913 utgöra 506 eller utjämnadt 510.

Till dessas aflönande skulle, då till biträdande

postvaktmästare eller postiljon utgår fast årsarfvode

af 900 kronor, erfordras ett belopp af 459,000 kronor.

Därest emellertid generalpoststyrelsens förslag

om inrättande af 35 nya förste postvaktmästare och

förste postiljonsbefattningar samt ytterligare 115 ordinarie

postvaktmästar- och postiljonsbefattningar bifalles,

hvarigenom 150 biträdande postvaktmästare och

postiljoner komma att öfverföras å ordinarie stat, böra,

såsom styrelsen påpekar, från sistnämnda belopp dra
Transport

kr.

151,300:

151,300

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr. 151,300: —

gas 135,000 kronor, hvadan för återstående 360 biträdande

postvaktmästare och postiljoner aflöningarna

för år 1913 af styrelsen beräknas till ett samman
lagdt

belopp af ..................................................................... » 324,000: —

Dispositionsanslaget, hvilket för år 1912 beräknats

till 395,000 kronor, anser generalpoststyrelsen, med

hänsyn till hvad nyss anförts angående dispositionsbiträdens

af lägre grad utbytande mot fast anställda

extra tjänstemän, kunna för år 1913 minskas med

45,000 kronor. Vid bifall till min hemställan om

uppförande å ordinarie stat af 16 kvinnliga biträden,

torde dispositionsanslaget kunna minskas med ytterligare

16,800 kronor, motsvarande i rundt tal aflöningarna

till de kvinnliga biträden, som komme att

befordras till ordinarie befattningar. Dispositionsanslaget

torde därför för år 1913 kunna minskas till » 333,200: —

Anslaget för semesterledighet, hvilket för år 1912

beräknats till 220,000 kronor, anser styrelsen för år

1913 böra höjas till.................................................................. » 230,000:

För sabbatsledighet erforderligt anslag, som för

år 1912 beräknats till 100,000 kronor, finner styrelsen

för år 1913 böra anslås till......................................... » 110,000: —

Vikariatsersättningen, som i staten för år 1912

inräknats med ett belopp af 180,000 kronor, anser styrelsen

för år 1913 böra upptagas till............................. » 200,000: —

Summa kr. 1,348,500: —

Emellertid har generalpoststyrelsen, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade

erinra sig, efter afgifvandet af den skrifvelse af den 7 november

1911, hvarur ofvanstående framställning om anslag till extra tjänstemän,

vikariatsersättning m. m. är hämtad, i skrifvelse af den 21 november

1911 hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande

af förbättrad ställning åt postverkets reservpersonal. Denna framställning,

så vidt den har betydelse för postverkets utgiftsstater, innebär

hufvudsakligen följande.

De hittillsvarande reservpostexpeditörerna skulle förenas med nuvarande

biträdande postexpeditörerna till en kategori, benämnd extra

postexpeditörer. Dessa extra tjänstemän skulle efter två år från antagandet

till extra postexpeditörer kunna utöfver begynnelsearfvodet,

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

som vid tjänstgöring beräknas efter 1,350 kronor för manlig och 1,080

kronor för kvinnlig postexpeditör om året, komma i åtnjutande af den

aflöningsförhöjning på 150, respektive 120, kronor, som förut fordrat två

år från antagandet till biträdande postexpeditör.

De förutvarande reservvaktmästarna och reservpostiljonerna skulle

förenas med biträdande postvaktmästarna och biträdande postiljonerna

till eu grupp extra postiljoner samt vid tjänstgöring beräkna arfvode

efter samma belopp, 900 kronor för år, som de förutvarande bil rådande

postvaktmästarna och postiljonerna uppburit. Dessutom skulle denna

grupp efter två år från antagandet kunna erhålla ett tillägg på 60

kronor för år, hvarjämte skulle utgå beklädnad samt läkarvård och

medikamenter.

Samtliga nu ifrågavarande funktionärer af högre och lägre grad

med fast placering (efter erhållen regelbunden tjänstgöring vid viss

postanstalt) skulle dessutom kunna vid sjukdom uppbära viss del af

arfvodet.

Eders Kungl. Maj:t, som enligt § 15 i gällande aflöningsreglemente

för tjänstemän vid postverket äger att bestämma grunderna för

aflöningen till extra tjänstemän, har den 30 december 1911 bifallit

nämnda framställning.

I enlighet härmed torde nu de af generalpoststyrelsen ofvan föreslagna

anslagsbelopp till arfvoden till biträdande postexpeditörer samt

till biträdande postvaktmästare och postiljoner, för beredande af semesterledighet

och till vikariatsersättning böra höjas med sammanlagdt 75,000

kronor, däraf 30,000 kronor anses belöpa på tjänstemän af högre grad

och 45,000 kronor på tjänstemän af lägre grad. Anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. skulle således uppgå till

1,423,500 kronor, hvilket belopp jämfördt med motsvarande, i staten

för år 1912 upptagna anslag 1,623,300 kronor, utvisar en minskning

af 199,800 kronor.

Summan af samtliga under aflöningar till distriktsoch

lokalförvaltningarna förekommande anslag utgör

för år 1912 ............................................................................. kr. 10,037,100: —

Läggas härtill ofvan föreslagna förhöjningar,

nämligen:

i anledning af aflöningsförhöjningar och uppförande

i staten af 16 kvinnliga biträden » 261,500: —

» » » ökning af postexpeditörernas antal » 96,000: —

Transport kr. 10,394,600: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr. 10,394,600: —

i anledning af ökning af antalet förste postvakt
-

mästare och förste postiljoner ... » 57,400: —

» » » ökning af antalet postvaktmästare och

postiljoner......................................... » 109,300: —

å anslaget till ortstillägg ................................................ »_125,400: —

men från summan häraf kr. 10,686,700: —

dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. in. ... kr. 199,800: -

komma samtliga under aflöningar till distrikts- och

lokalförvaltningarna förekommande anslag att

för år 1913 utgöra......................................................... )> 10,486,900: —

hvilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1912 af 449,800

kronor.

Generalpoststyrelsens beräkning af erforderlig höjning af anslagen Departementatill

distrikts- och lokalförvaltningarna är, såsom af dess förevarande fram- chefen''

ställning framgår, hufvudsakligen grundad dels på aflöningsreglementets

bestämmelser om aflöningsförhöjning, dels ock på redan godkända grundsatser

om viss begränsning af extra ordinarietiden samt viss proportion

mellan ordinarie och extra tjänstemän äfvensom på postverkets fortgående

utveckling och posttrafikens tillväxt.

På grund häraf finner jag mig böra biträda styrelsens förslag såväl

om öfverflyttning på ordinarie stat af 50 biträdande postexpeditörer,

hvarigenom de ordinarie postexpeditörerna komma att ökas till 830

manliga och 260 kvinnliga, som om ökning af antalet förste postvaktmästare

och förste postiljoner med 35, hvarigenom sistnämnda kategori

af tjänstemän skulle komma att utgöra 560.

Likaledes anser jag'' mig böra tillsty^rka generalpoststyrelsens hemställan

om ökning af den ordinarie personalen med 115 postvaktmästare

och postiljoner, hvarigenom hela antalet postvaktmästare och

postiljoner skulle komma att uppgå till 1,740.

För den ökning, som föranledes af extra personalens af Eders

Kungl. Maj:t godkända löneförbättring, har jag ofvan redogjort. Här

ber jag endast att få tillägga, att denna förbättring synes mig hafva

varit af behofvet påkallad och möjligen i sin mån kan bidraga till att

hålla nere antalet af extra personalen genom att mot den högre aflöningen

mera arbete kan utkräfvas.

Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt föreslagit i fråga om distriktsoch

lokalförvaltningarna har jag icke heller något att erinra.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Öfriga

anslag-.

Ökning af anslaget

till arfvoden

vid

poststation^.

Ökning af anslaget

till arfvoden

åt frimärksförsäljare.

Summan af anslagen under aflöningär till distrikts- och lokalförvaltningarna,

i staten för år 1912 upptagna till 10,037,100 kronor, skulle''således

för år 1913 ökas med 449,800 kronor till 10,486,900 kronor.

3. Öfrig a anslag.

Anslaget till arfvoden vid poststationer har förslagsvis upptagits:

i staten för år 1910 till........................................................ kr. 1,780,000: —

» » y> » 1911 » ........................................................ » 1,900,000: —

» » » » 1912 »....................................................... » 2,000,000: —

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att utgifterna å

anslaget under år 1910 uppgått i rundt tal till... » 1,746,600: —

och för år 1911 beräknas komma att uppgå till omkring.

................................................................................... » 1,776,900: —

Anledningen till denna ringa utgiftsökning torde, enligt hvad styr

relsen uppgifver, vara att söka dels däri, att ingen afsevärd förändringskett

i arfvodena åt föreståndarna för vid järnväg belägna poststationer,

beträffande hvilka arfvoden reglering genomförts för en tid af fem år

från och med år 1910, dels att den till poststationerna förut utgående

frimärksprovisionen från och med sistnämnda år omsatts i fasta arfvoden,

dels ock däri att generalpoststyrelsen sökt att begränsa utgifterna

å anslaget, för så vidt så kunnat ske utan olägenhet för den korresponderande

allmänheten.

Då det emellertid synes generalpoststyrelsen vara af vikt, att detta

anslag hålles tillräckligt högt, på det styrelsen må vara i tillfälle att, i

all den mån sådant låter sig göra, tillmötesgå berättigade anspråk på

inrättandet af nya poststationer och på arfvodesförhöjningar jämväl åt

föreståndare vid stationer, som ej äro belägna vid järnväg, anser styrelsen

anslaget i fråga, för undvikande af dess öfverskridande i följd

af oförutsedda omständigheter, böra för år 1913 sättas till förslagsvis

2,050,000 kronor, hvilket innebär en ökning af 50,000 kronor i senast

fastställda anslag.

Mot detta generalpoststyrelsens förslag har jag intet att erinra.

Å anslaget till arfvoden åt frimärksförsälj are, hvilket i staterna för

åren 1910—1912 upptagits till förslagsvis 55,000 kronor, hafva utgifterna,

oaktadt antalet frimärksförsäljare afsevärdt minskats, af generalpoststyrelsen

beräknats för år 1911 komma att uppgå till omkring 68,000

kronor, hvilket torde vara att tillskrifva den allmänna stegringen i

posttrafiken.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Enligt nådiga brefvet till generalpoststyrelsen den 3 december 1909

utgår nämligen från 1910 års början arfvode till franko teckensförsäljare

med två kronor för hvarje fullt hundratal af värdet å de frankotecken,

som blifvit af sådan försäljare inköpta å vederbörande postkontor.

Med hänsyn härtill anser generalpoststju-elsen anslaget böra för

år 1913 upptagas till förslagsvis 75,000 kronor.

Detta, som i jämförelse med senast bestämda anslag innebär eu

förhöjning af 20,000 kronor, anser jag mig jämväl böra tillstyrka.

Anslaget till gratifikationer in. rn. åt tjänstemän bär från och med

år 1905 varit i staterna fastställdt till 20,000 kronor. Utgifterna å anslaget,

som gifvetvis kunna växla ganska mycket under olika år, hafva

för år 1910 uppgått i rundt tal till 16,200 kronor. För år 1911 kunde

vid tiden för afgifvande af generalpoststyrelsens förevarande förslag utgifterna

ännu icke ens approximativt beräknas, enär de största utbetalningarna

från anslaget förekomma först mot slutet af året.

Såsom här efteråt under anslaget till undervisningskurser vidare

omförmäles, bestridas från gratifikationsanslaget jämväl ersättningarna

till lärare med flera funktionärer vid undervisningskurserna för posttjänstemän

af lägre grad. Dessa kostnader, beräknade tillhopa till omkring

1,500 kronor för år, anser generalpoststyrelsen lämpligen böra i stället

utgå af anslaget till undervisningskurser. Då anslaget till gratifikationer

emellertid icke är förslagsanslag, hemställer generalpoststyrelsen,

att någon nedsättning af detsamma af nämnda anledning icke må äga

rum, Titan att anslaget för år 1913 bestämmes till samma belopp som

för 1912, eller till 20,000 kronor.

Från ifrågavarande anslag har hittills med hänsyn till ordalydelsen

af detsamma ansetts kunna gäldas gratifikationer endast till personer,

som i egentlig mening äro anställda såsom tjänstemän vid postverket,

men däremot icke till funktionärer, som på grund af kontrakt eller

eljest enligt uppdrag äro anställda af postverket eller anlitas i dess

ärenden, såsom i tjänst varande poststationsföreståndare, landtbrefbärare,

postförare med flera. Generalpoststyrelsen erinrar nu, att, då sådan

person under sysselsättning för postverkets räkning träffas af olycksfall

eller eljest lider skada, äger generalpoststyrelsen — sedan 1910

års ingång (jmfr. statsverkspropositionen till 1909 års Riksdag, sjätte

hufvudtitein, sid. 181) — utan särskild underdånig framställning af

det näst härefter omförmälda anslaget tilldela honom ett efter förhållandena

afpassadt understöd. Men vid upprepade tillfällen har af olika

anledningar inträffat, att generalpoststyrelsen ansett skäl föreligga att

Anslaget till

gratifikationer

m. m. åt

tjänstemän.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Departements
chefen.

tilldela dylika personer någon belöning för berömvärdt, oegennyttigt

handlingssätt till postverkets bästa, såsom t. ex. då särskild rådighet

visats till afvärjande af eldsolycka i postlokal eller vid framforsling af

post under synnerligen svåra och lifsfarliga förhållanden eller i andra

liknande fall, hvarå icke heller bestämmelserna i § 20 af gällande instruktion

för generalpoststyrelsen äro tillämpliga. I sådana fall anser nu

generalpoststyrelsen, att det lämpligen skulle kunna öfverlåtas åt styrelsen

att utan föregående underdånig framställning besluta om ^anordnande

af gratifikationer till skäliga belopp från nu förevarande anslag.

Under förutsättning af bifall härtill har generalpoststyrelsen i staten

för år 1913 upptagit anslaget i fråga såsom anslag »till gratifikationer

m. m. åt tjänstemän eller andra personel’, som äro anställda vid postverket

eller anlitas i dess ärendens.

Emot det af generalpoststyrelsen framställda förslag om öfverflyttande

till anslaget för undervisningskurser af kostnaden för lärare

med flera funktionärer vid nyss nämnda undervisningskurser synes mig

intet vara att erinra. Likaledes finner jag generalpoststyrelsens hemställan

om utsträckt rätt för styrelsen att disponera det hittillsvarande

anslaget till gratifikationer m. m. åt tjänstemän böra vinna bifall.

Följaktligen hemställer jag om bifall till hvad styrelsen uti nu ifrågavarande

del föreslagit.

Anslaget till understöd åt personer, som äro eller varit anställda vid

postverket eller anlitats i dess ärenden, torde, i enlighet med generalpoststyrelsens

hemställan, böra för år 1913 bestämmas till enahanda belopp,

som finnes upptaget i staterna för år 1912.

Härmed skulle anslag sbelopp et under »öfrig a, anslag», för år 1912

sammanlagdt 2,095,000 kronor, för år 1913 uppgå till 2f 65,000 kronor.

Totalsumman af anslagen till aflöningarna är i staten

för år 1912 upptagen till....................................... kr.

Läggas därtill de nu föreslagna höjningarna å

anslagen

till generalpoststyrelsen..................... kr. 47,200: —

till distrikts- och lokalförvaltningarna

................................................ » 449,800: —

samt å öfriga anslag ........................ » 70,000: —

skulle anslagen till aflöning ar för dr 1913 sluta

ä ett belopp af ................................................. kr. 13,140,200: —

12,573,200: —

567,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

31

B. Öfrcrgångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

1912 års öfvergångsstat upptager tolf tjänstemän i l;a graden. Då

numera, enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, två af dessa befordrats,

den ena till notarie och den andra till förrådsförvaltare, och således

åtnjuta sina aflöningar från aflöningsstaten för generalpoststyrelsen,

komma för år 1913 att på öfvergångsstaten kvarstå endast 10.

Dessas sammanlagda aflöning för samma år kommer att uppgå till

37,500 kronor, hvartill anslagsbeloppet för ifrågavarande tjänstemän

bör för år 1913 fastställas. Då motsvarande belopp är å 1912 års

stat upptaget till 44,000 kronor, skulle således för år 1913 en minskning

af 6,500 kronor äga rum i senast fastställda anslagsbeloppet.

Det å öfvergångsstaten upptagna anslaget till arfvoden åt extra

tjänstemän har allt sedan år 1910, med hvilket år omorganisationen för

postverket genomfördes, varit upptaget med 30,000 kronor.

Generalpoststyrelsen erinrar, att ifrågavarande anslag tillkommit

för att åtminstone en del af de amanuenser och extra tjänstemän, som

vid 1910 års ingång voro anställda hos styrelsen, skulle, intill dess de

vunno befordran till ordinarie tjänst eller på annat sätt finge sin utkomst,

beredas möjlighet att kvarstanna vid sina befattningar. Det då

härför anvisade anslaget, 30,000 kronor, ansågs motsvara arfvoden till

omkring 20 dylika tjänstemän. Emellertid meddelar styrelsen nu, att

flertalet af dessa tjänstemän fatt sin utkomst i andra verk och därför

lämnat postverket, hvarjämte några vunnit befordran till ordinarie

tjänster i postverket. Antalet hos generalpoststyrelsen ännu anställda

dylika tjänstemän uppgår till endast 9 med en sammanlagd aflöning af

omkring 14,000 kronor. Ifrågavarande anslag kan sålunda för år 1913

nedsättas till detta belopp, hvilket skulle innebära en minskning i anslaget

med 16,000 kronor.

Förenämnda två anslag, till tjänstemän i l:a graden

och till arfvoden åt extra tjänstemän, skulle således

för år 1913 uppgå tillhopa till .......................... kr. 51,500: —

Från denna summa skola emellertid, såsom generalpoststyrelsen

erinrar, af dragas de aflöningar, som innehållas

för vissa å aflöningsstaten upptagna tjänster,

Transport kr. 51,500: —

Öfrergångs

stat fölgeneralpoststyrelsen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Öfvergångs

stat för

distriktsoch

lokalförvaltningarna.

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:r 3.

Transport kr. 51,500: —

hvilka skola hållas obesatta, så länge förenämnda

tjänstemän å öfvergångsstat kvarstå. Dessa tunder

A. upptagna aflöningarsD sammanlagda belopp är i

staten för år 1912 fastställdt till 68,800 kronor och

afser aflöningar till 12 förste postexpeditörer i

stället för å öfvergångsstaten upptagna 12 tjänstemän

i l:a graden samt till 5 manliga och 4 kvinnliga

postexpeditörer i stället för de extra tjänstemännen

å öfvergångsstat. Då numera, såsom förut

nämnts, tjänstemännen i l:a lönegraden minskats

till 10 och de extra tjänstemännen å öfvergångsstat

från förut beräknade 20 till 9 och på grund däraf af

ofvan angifna vakanta tjänster tillsatts 2 förste postexpeditörstjänster

samt 3 manliga och 2 kvinnliga postexpeditörstjänster,

bör förenämnda för år 1912 afdragna

belopp, 68,800 kronor, minskas med aflöningsbeloppet

för dessa sålunda nu tillsatta tjänster, tillhopa

20,700 kronor. Beloppet för Dunder A. upptagna

aflöningarD, som afgå, bör sålunda för år 1913

sättas till............................................................................... » 48,100: —

Återstå sålunda kr. 3,400: —

Lägges härtill aflöningen till 1 kammarskrifvare med

samma belopp som för år 1912 .................................... » 1,600: —

skulle summan kr. 5,000: —

utgöra det slutbelopp, hvartill för år 1913 öfvergångsstaten för generalpoststyrelsen

skulle uppgå.

Ben i 1912 års stat upptagna slutsumman, 6,800 kronor, bör sålunda

för år 1913 minskas med 1,800 kronor till 5,000 kronor.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

I senast fastställda öfvergångsstat böra i enlighet med generalpoststyrelsens

hemställan allenast vidtagas följande ändringar.

De jämlikt § 4 i öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket till vissa tjänstemän utgående personliga

aflöningstillägg, i 1912 års stat upptagna till ett belopp af 1,570 kronor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kling1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

33

kunna för år 1913 nedsättas till 950 kronor eller således med 620

kronor. En del af de tjänstemän, som vid afgifvandet af förslag till

stater för år 1912 voro berättigade till sådana aflöningstillägg, hafva

nämligen, enligt styrelsens uppgift, genom befordran eller aflöningsförhöjning

antingen redan nu erhållit eller kunna beräknas med 1913

års ingång erhålla så höga inkomster, att de ej vidare kunna komma

i åtnjutande af dylikt personligt aflöningstillägg.

Enär en af de två i 1912 års stat uppförda kontrollörer, enligt

hvad generalpoststyrelsen vidare meddelar, under loppet af samma år uppnår

pensionsåldern, bortfaller för år 1913 den för honom i sistnämnda stat

upptagna aflöning, 4,900 kronor.

Slutsumman för distrikts- och lokalförvaltningarna, i 1912 års öfvergångsstat

upptagen till 30,570 kronor, skulle på grund af ofvan

angifna minskningar, tillhopa 5,520 kronor, för år 1913 komma att

uppgå till 25,050 kronor. Lägges härtill anslaget för generalpoststyrelsen,

utgörande 5,000 kronor, bör anslaget till öfvergängsstaten i

dess helhet, i 1912 års stat fastställdt till 37,370 kronor, i 1913 års stat

upptagas till 30,050 kronor, hvilket innebär en minskning af 7,320

kronor.

C. Pensioner.

Anslagen å senast fastställda pensionsstat uppgå till..... kr. 266,165:

Generalstyrelsen har nu anmält, att till följd af dödsfall

böra afföras de pensionsbelopp, som skulle hafva

utgått till:

förre postbetjänten J. Bergstrand..........

.. kr.

600

-----

»

postbetjänten A. Sjörén ...............

. »

600

J)

postmästaren P. G. Westberg- ....

.. »

2,800

—

»

postbetjänten J. Forsberg............

.. »

600

—

))

postbetjänten J. Olsson ............

. ))

600

—

))

postmästaren G. F. G. Aurell ....

. »

3,200

—

»

postbetjänten E. R. Hjulström ....

. »

800

—

»

postmästaren C. R. Bothén...........

)>

2,800

—

»

postbetjänten A. Andersson..........

. 1 )>

800

—

))

postbetjänten D. K. Ljungström..

. »

670

—

»

postbetjänten F. YV. Hjertman.....

»

800

»

postbetjänten H. J:son Sjögren .

»

510

—

Transport kr.

14,780

— kr. 266,165: —

Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1

Afd.

3 Höft.

5

Pensions
stnt.

s. 34 Kontrollera mot PDF

£>

tJ.

34 Kungt Maj.is Nåd. Proposition Nr

Transport ler. 14,780: — kr. 266,165

aflidne extra postiljonen Magnus Sjöqvists

änka Catarina Johanna Jans
dotter

.............................................- _____2Q0: — » 14,980

Till återstående........................................................................ kr. 251,185

böra läggas de i senaste pensionsstat ej upptagna pensioner,

som jämlikt nedan angifna nådiga bref

blifvit tillerkända följande personer, nämligen:

förre postmästaren C. N. Lange (kung!.

bref den 25 november 1910).........

kr.

3,700: -

»

postvaktmästaren A. Palmgren

(kungl. bref den 9 december 1910)

»

800: —

»

postvaktmästaren N. 0. Bergbom

(kungl. bref den 9 december 1910)

D

800: -

»

postmästaren G. H. A. Slettengren

(kungl. bref den 23 december 1910)

)>

4,300:

1)

postmästaren J. E. Eriksson (kungl.

bref den 30 december 1910)...........

))

4,600: -

))

postvaktmästaren C. O. Norell

(kungl. bref den 30 december 1910)

600: —

))

postvaktmästaren C. J. Andersson

(kungl. bref den 10 februari 1911)

800: -

»

postmästaren J. Schultzberg (kungl.

bref den 3 mars 1911) ................

»

3,100: —

))

revisorn A. V. Landberg (kungl.

bref den 17 mars 1911).................

»

3,700: —

)>

postmästaren J. A. Olsson (kungl.

bref den 31 mars 1911) ...............

»

4,300: —

))

postexpeditören S. A. F. Peterson

(kungl. bref den 31 mars 1911)...

»

2,700: —

»

postvaktmästaren J. Andersson

(kungl. bref den 31 mars 1911)...

800: —

postexpeditören Selma A. Sjölander

(kungl. bref den 5 maj 1911).........

»

1,530: —

)>

postvaktmästaren C. F. O. Boström

(kung!, bref den 2 juni 1911).........

s>

800: —

»

postvaktmästaren J. O. Bandqvist

(kungl. bref den 7 juli 1911).......

»

800:

Transport kr.

33,330: —

kr. 251,185

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

35

Transport kr. 33,330: — kr. 251,185:

förre postiljonen J. O. Östman (kungl.

bref den 14 juli 1911).................... » 800: —

» kontrollören C. A. A. Petersohn

(kungl. bref den 12 augusti 1911) » 2,550: —

» postvaktmästaren C. A. Svensson

(kungl. bref den 25 augusti 1911) » 800: —

» postvaktmästaren P. M. I:son Palmqvist

(kungl. bref den 1 september

1911) .................................................... » 800:

•» förste postvaktmästaren A. G. Alsén

(kungl. bref den 15 september

1911) ................................................... » 830: —

)> postiljonen J. G. Backman (kungl.

bref den 15 september 1911)......... » 800: —

» postvaktmästaren L. P. Halvarsson

(kungl. bref den 19 oktober

1911) ................................................. » 600: —

» postexpeditören F. O. Bertini (kungl.

bref den 10 november 1911)...... )i

)> postiljonen E. Wiberg (kungl. bref

den 17 november 1911)................. »

» postexpeditören E. E. Rylén (kungl.

bref den 17 november 1911)......... »

» postmästaren J. Collin (kungl.

bref den 8 december 1911) ........... ))

» postmästaren O. L. Sandegren

(kungl. bref den 8 december 1911) »

» postmästaren C. J. Pettersson

(kungl. bref den 8 december 1911) »

2,700: - 760: —

2,700: —

3,700: —

3,400: —

4>000: '' kr. 57,770:

Utgifterna å pensionsstaten skulle enligt denna beräkningsgrund

komma att för år 1913 belöpa sig till kr. 308,955: —

Uti eu till Eders Kungl. Maj:t ställd, af generalpoststyrelsen med

skrifvelse den 8 april 1911 öfverlämnad skrift bar dispositionsbiträdet

vid postkontoret i Kalmar änkefru Josefina Bernhardina Karolina

Lindquist, född Ekström, anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen tillerkänna henne ett årligt understöd af 1,000 kronor, att

Understöd åt

dispositionsbiträdet

J. B.

K. Lindquist,

f. EkstrÖra.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken hon entledigas

från sin befattning.

Ånkefru Lindquist är född den 28 december 1847 och således 64

år gammal. Hon antogs den 6 mars 1869 till s. k. postskrifvare vid

postkontoret i Kalmar, förordnades den 22 juni 1875 af generalpoststyrelsen

till extra biträde vid samma postkontor, blef den 1 maj

1884 af styrelsen i samma egenskap förflyttad till postkontoret i Södertälje

och förordnades den 17 juni 1887 af styrelsen att tills vidare

vara postexpeditör, med anställning fortfarande vid postkontoret i Södertälje.

I april 1895 ingick sökanden äktenskap och måste på grund

häraf, enligt gällande bestämmelser, frånträda sin postexpeditörstjänst,

men blef i stället ånyo antagen till extra biträde vid postkontoret i

Södertälje.

I september 1897 upphörde sökanden att tjänstgöra vid postverket,

i det att hon, på gjorda ansökningar, först beviijades ledighet och sedan

erhöll entledigande från sin extra biträdesbefattning. Eller mannens

frånfälle blef hon den 1 maj 1905 af postmästaren i Kalmar anställd å

sin nuvarande befattning.

Generalpoststyrelsen har i sin berörda skrifvelse anfört följande.

Med ett s. k. dispositionsbiträde förstås en person, som af en

postförvaltare anställts såsom biträde vid postkontoret med aflöning af

ett till postförvaltarens disposition för aflönande af sådant biträde anvisadt

anslag.

Sökanden har i dylik egenskap sig ålagd tjänstgöring i samma

omfattning som en af postverket direkt aflönad tjänsteman. Det anslag,

hvarmed sökanden aflönas, utgick ursprungligen med 900 kronor för

år, men höjdes år 1906 till 1,050 kronor för år.

Under sin tjänstgöring vid postverket har sökanden städse med

godt vitsord bestridt henne åliggande göromål.

Enligt hvad styrelsen inhämtat åtnjuter sökanden icke någon annan

inkomst än den, hon uppbär från postverket.

Med hänsyn till den långa tid, 35 år, sökanden ägnat sina krafter

åt postverket, anser styrelsen billigheten fordra, att hon icke på sin

ålderdom, då hon ej längre kan arbeta för sitt uppehälle, lämnas utan

alla medel till sin försörjning. Styrelsen finner sig därför böra tillstyrka,

att ett årligt understöd efter entledigandet må varda henne tilldeladt.

.

Beträffande beloppet af det understöd, som bör tilldelas sökanden,

erinrar generalpoststyrelsen, att eu kvinnlig tjänsteman, som

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 8.

icke enligt gällande bestämmelser var pensionsberättigad, nämligen biträdande

postexpeditören vid postkontoret i Falköping Anna Maria Hammarstrand

år 1910 fått sig beviljadt ett årligt understöd efter entledigandet

till belopp af 900 kronor, motsvarande två tredjedelar af det

henne tillerkända arfvode. Styrelser anser därför beloppet af det understöd,

som bör tillkomma sökanden, skäligen kunna bestämmas till 700

kronor för år, utgörande två tredjedelar af det anslagsbelopp 1,050

kronor, hvarmed sökanden för närvarande aflönas.

Styrelsen upplyser i detta sammanhang tillika, att ett stort antal

personer visserligen äro anställda såsom dispositionsbiträden vid postkontoren,

men att ytterst få pläga under någon längre tid innehafva

dylik anställning. Enligt af styrelsen inhämtade upplysningar synes

ock intet annat dylikt biträde än sökanden och en annan person, änkefru

H. M. J. Carlander, om hvilken i det följande vidare skall talas, åtminstone

för närvarande kunna med fog göra anspråk att komma i åtnjutande

af liknande förmån.

På grund af det anförda tillstyrker generalpoststyrelsen så till vida

nådigt bifall till den af sökanden gjorda framställningen, att styrelsen

hemställer,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition

med förslag, att sökanden må varda berättigad att från och med

månaden näst efter den, under hvilken entledigande från innehafvande

befattning varder henne meddeladt, under sin återstående lifstid af

postmedlen uppbära ett årligt understöd af sjuhundra kronor.

Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit utlåtande i

ärendet och därvid tillstyrkt bifall till ansökningen, på sätt generalpoststyrelsen

hemställt.

Jämväl den i det föregående omnämnda änkefru Hilda Maria Josefina

Carlander, född Sjölander, hvilken tjänstgör såsom dispositionsbiträde

vid postkontoret Stockholm 7, har gjort framställning om aflåtande

af nådig proposition till Riksdagen med förslag om beviljande åt henne

af årligt understöd till belopp af förslagsvis 600 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, hvarunder hon komme att frånträda sin

befattning i postverkets tjänst.

Sökanden är född den 2 februari 1847 och således snart 65 år

gammal. Hon blef den 1 april 1880 af postdirektören i Stockholm antagen

till s. k. dispositionsbiträde vid postkontoret Stockholm 7.

Generalpoststyrelsen har uti infordradt utlåtande anfört följande.

Understöd åt

dispositionsbiträdet

Hilda

Maria Josefina

Carlander,

f. Sjölander.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kimgl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Understöd å

biträdande

postexpeditören

J. A.

Rylander.

Den sökanden åliggande tjänstgöringen omfattar eu tid af omkring

fem timmar dagligen.

Hennes aflöning utgick först med 360 kronor för år, men höjdes

år 1888 till 600 kronor för år och år 1897 till två kronor för dag.

Under den tid, hon innehaft sin befattning, har hon städse med

godt vitsord bestridt henne åliggande göromål.

Hon åtnjuter, utöfver sin aflöning såsom dispositionsbiträde, ej

annan inkomst än en henne såsom änka efter en telegraftjänsteman

tillkommande pension af 420 kronor för år.

Under åberopande i tillämpliga delar af de skäl, styrelsen, såsom

jag ofvan anmält, anfört till stöd för sin framställning i anledning af

dispositionsbiträdet Lindquists nyssberörda ansökning, hemställer nu

generalpoststyrelsen, att Eders Kungl. Maj:t behagade så till vida bifalla

sökandens anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

nådig proposition med förslag, att sökanden må varda berättigad att från

och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande från

innehafvande befattning varder henne meddeladt, under sin återstående

lifstid af postmedlen uppbära ett årligt understöd af trehundra kronor.

Jämväl statskontoret har uti afgifvet utlåtande tillstyrkt bifall till

förevarande ansökning, på sätt generalpoststyrelsen hemställt.

Generalpoststyrelsen har vidare gjort framställning om beviljande

af årligt understöd åt biträdande postexpeditören vid postkontoret Stockholm

1 Johan Alfred Rylander.

Styrelsen meddelar, att Rylander hos styrelsen anhållit, att, då han

på grund af hög ålder och förminskade kroppskrafter ej såge sig i stånd

att längre sköta sin tjänst i postverket, styrelsen ville åt honom

utverka ett årligt understöd, till belopp ej understigande 1,500 kronor,

att utgå under hans återstående lifstid från den dag, han afginge ur postverkets

tjänst.

Rylander, som är född den 29 oktober 1842, började sin tjänstgöring

i postverket den 12 september 1867 vid postkontoret i Nässjö,

hvarest han från och med den 20 maj 1868 till och med den 27 juni

samma år på grund af förordnande utaf generalpoststyrelsen bestred

postförvaltartjänsten. Den 27 juli 1868 antogs Rylander af generalpoststyrelsen

till extra ordinarie kontorsskrifvare vid postverket. Därefter

stod Rylander intill 1869 års utgång till postverkets frilla disposition

och innehade därunder för en tid af 5 veckor, räknadt från och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!. ''Maj:ts Nåd. Proposition Nr S.

39

med den 6 juli 1869, förordnande såsom postförvaltare vid postkontoret

i Nässjö. I början af år 1870 lämnade Ryländer emellertid postverkets

tjänst, men bär under åren 1881 och 1882 enligt ett till generalpoststyrelsen

ingifvet intyg tjänstgjort såsom kopist vid Kungl. Majrts

beskickning i Paris.

I oktober 1882 återinträdde Rylander i postverkets tjänst, nu vid

postkontoret i Stockholm. Sedan han under åren 1882 —1889, under

hvilken tid han dock stått till postverkets fulla disposition, innehaft

förordnanden såsom extra biträde under sammanlagdt tre år 27 dagar,

antogs han den 1 augusti 1889 till extra biträde vid Stockholms postkontor

eller, såsom dylik befattningshafvare numera benämnes, biträdande

postexpeditör. Rylander har sedan dess alltjämt tjänstgjort vid

Stockholms postkontor i sistberörda egenskap förutom den tid af tillhopa

tio månader 14 dagar, då han innehaft förordnande såsom postexpeditör

vid samma postkontor. Efter år 1882 har Rylander åtnjutit tjänstledighet

för sjukdom och för enskilda angelägenheter, så vidt nu är kändt,

allenast under tillhopa en månad 4 dagar. Den årliga aflöning, som

till Rylander utgått från postverket, har utgjort från och med den 1

augusti 18S9 till 1895 års utgång 900 kronor, år 1896 960 kronor,

åren 1897 — 1898 1,200 kronor, 1899—1900 1,350 kronor, 1901—1906

1,500 kronor, 1907—1909 1,650 kronor och från och med den 1 januari

1910 1,897 kronor 50 öre.

Enligt intyg, utfärdade vid olika tillfällen under Rylanders tjänstetid,

har han städse utmärkt sig för flit och punktlighet samt med berömvärd

ordning och noggrannhet fullgjort honom anförtrodda tjänstegöromål,

hvarjämte han jämväl i öfrigt förhållit sig väl. Rylanders arbetsförmåga

har emellertid under de sista åren på grund af hans höga

ålder blifvit så nedsatt, att han numera icke kan, trots allvarligt bemödande,

på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänsteåligganden.

Rylander, som är ogift, äger veterligen ej någon förmögenhet eller

någon anförvandt, af hvilken han kan påräkna något som helst understöd,

utan är för sitt uppehälle uteslutande hänvisad till sin aflöning

från postverket.

Anledningen till att Rylander ej befordrats till ordinarie torde, enligt

hvad generalpoststyrelsen uj)plyser,'' hafva varit, att han vid den tid,

då sådan befordran kunde hafva ifrågakommit, redan uppnått alltför

hög ålder. Därest Rylander emellertid varit befordrad till ordinarie

tjänst, skulle han, som uppnått 69 lefnadsår och något mer än 3272

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Understöd åt

kontorsbiträdet

hos generalpoststyrelsen

Amélie

Carolina Elisabeth

Hesselgren.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

tjänsteår, enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension

af den 11 oktober 1907 för närvarande hafva varit berättigad till

ss/35 af hel pension och vid utgången af april månad 1912 till ,l3/35 af

dylik pension. Då Rylander, såsom nämnts, numera åtnjuter i aflöning

1,897 kronor 50 öre, skulle hel pension, a/s af nämnda belopp, utgöra

1,265 kronor samt det belopp, som Rylander, därest han vore ordinarie

tjänsteman, vore berättigad att erhålla i pension, nu utgöra 1,160 kronor

och vid april månads utgång 1912 1,200 kronor.

Generalpoststyrelsen anser sig med anledning häraf icke kunna

förorda högre årlig pension åt Rylander än 1,200 kronor.

Generalpoststyrelsen, som erinrar om att biträdande postexpeditören

Paul Olsson Wahrenman år 1911 beviljats årligt understöd

till belopp af 1,200 kronor, hemställer nu, att då Rylander, som uppnått

den höga åldern af 69 år och på grund däraf ej längre kan på

ett fullt tillfredsställande sätt uppehålla sin tjänstebefattning, saknar

egna medel till sin försörjning, Rylander måtte förklaras berättigad att

från och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid

af poslmedlen uppbära ett årligt understöd af ett tusen två hundra

kronor.

Yttermera har generalpoststyrelsen anfört följande.

I eu till generalpoststyrelsen ställd skrift har hos styrelsen anställda

kontorsbiträdet Amélie Carolina Elisabeth Hesselgren anhållit,

att styrelsen måtte hos Eders Kung]. Maj:t göra framställning om

beredande åt henne af pension till belopp af 1,000 kronor för år.

Sökanden är född den 29 oktober 1844, antogs till extra biträde

med fast anställning å generalpoststyrelsens kameralbyrå — nuvarande

andra byrå — från och med den 1 januari 1877 och har

sedan dess alltjämt bestridt berörda biträdesbefattning, för tiden intill

1910 års början med benämning amanuens och därefter kontorsbiträde.

Sökanden har i dylik egenskap haft till liufvudsakligt åliggande

att verkställa utskrifning af de från byrån utgående skrivelser, anmärkningsakter

m. m., eller sålunda varit anställd som skrifbiträde, men

hon har därjämte biträdt med kollationeringsgöromål samt uppsättande

af enklare konceptskrifvelser. Hennes tjänstgöringstid är sex timmar

hvarje helgfri dag å tjänsterummet, men har hon vid vissa tider af

året måst underkasta sig betydligt utsträckt tjänstgöringstid utan särskild

ersättning därför.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Den årliga aflöning, som till sökanden utgått från postverket, har

utgjort

åren 1877—1887................................ 720 kronor,

» 1888—1895................................ 900 »

» 1896—1901................................ 1,080 »

år 1902 ............................................ 1,200 »

från 1 januari 1903—30 september 1906 ... 1,320 »

» 1 oktober 1906—31 december 1907 ... 1,560 » och

från och med den 1 januari 1908 ................. 1,680 »

med hvilket sistnämnda belopp hennes årsarfvode fortfarande utgår.

Under hela sin långa tjänstetid har sökanden åtnjutit tjänstledighet

sammanlagdt endast omkring 3 Va månader.

Under sin tjänstgöring hos generalpoststyrelsen har sökanden

städse ådagalagt stort ordningssinne och utmärkt samvetsgrannhet

äfvensom på ett plikttroget sätt och till styrelsens synnerliga belåtenhet

fullgjort sina åligganden och henne i öfrigt lämnade uppdrag.

Förutom ett å sparbank innestående mindre belopp äger sökanden

ej några tillgångar, hvarmed hon, i händelse af sjukdom eller oförmögenhet

att nöjaktigt sköta sin befattning, skulle kunna försörja sig

ens på torftigaste sätt.

Någon annan anställning än den hos styrelsen har sökanden icke.

Ehuru sökanden visserligen ännu är i åtnjutande af obrutna kroppskrafter,

synes man dock, säger generalpoststyrelsen, ej kunna förvänta,

att hon, vid den ålder, hon nu uppnått, allt fortfarande skall, åtminstone

för någon längre tid framåt, förmå med samma kraft som hittills

uppfylla sina åligganden. Då sökanden med väl vitsordad tjänstgöring

i 35 år ägnat tid och krafter åt statens tjänst, anser styrelsen billigheten

fordra, att hon, som nu uppnått 67 års ålder, af staten beredes

det understöd, utan hvilket hon, enligt hvad förut nämnts, vid inträdande

minskad arbetsförmåga skulle sakna medel till sin nödtorftiga

utkomst. Styrelsen finner sig därför böra tillstyrka, att ett årligt understöd

efter entledigandet må varda sökanden tilldeladt.

Beträffande understödets storlek erinrar generalpoststyrelsen om

det förslag om beredande af fastare anställning åt vissa biträden hos

statens ämbetsverk och myndigheter, som af mig förut omnämts. Därvid

har afsetts, beträffande generalpoststyrelsen, att, bland andra, fyra

hos styrelsen för verkställande af renskrifning anställda biträden borde,

såsom äfven framdeles oundgängligen erforderliga, uppföras på ordinarie

stat. Därest ordinarie tjänst kunnat beredas dylika biträden tidigare

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

och innan sökanden uppnått så hög ålder, att denna bort lägga hinder

för Hesselgrens befordran, hade hon, enligt hvad styrelsen meddelar,

säkerligen blifvit af styrelsen utnämnd till ordinarie biträde och skulle

i denna egenskap med de af löneregleringskommittén föreslagna löneförmånerna

varit berättigad till en pension af 1,000 kronor.

Vidare har generalpoststyrelsen erinrat därom, att Riksdagen, på

framställning af Eders Kungl. Maj:t, medgifvit pensioner till sistnämnda

belopp, 1,000 kronor för år, åt, bland andra, skrifbiträdet i kammarkollegium

änkan Fredrique Schenholm samt skrifbiträdena hos domänstyrelsen

Anna K. M. Zetterstén och Elisabeth Nordendahl, de två

förstnämnda år 1910 och den sistnämnda år 1911.

Generalpoststyrelsen anser därför, att det för sökanden ifrågasatta

understödets belopp skäligen bör bestämmas till 1,000 kronor för år.

På grund häraf har generalpoststyrelsen hemställt, att sökanden

matte förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den,

under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder henne meddeladt,

under sin återstående lifstid af postmedlen uppbära ett årligt

understöd af ett tusen kronor.

Understöd

åt sorteringsbiträdet

hos

generalpoststyrelsen

änkefru Jenny

Fatima Giertz,

f. Scheenholm.

Slutligen meddelar generalpoststyrelsen, att sorteringsbiträdet hos

styrelsen änkefru Jenny Fatima Giertz, född Scheenholm, hos styrelsen

anhållit, att styrelsen ville åt henne utverka ett årligt understöd.

Sökanden är född den 5 maj 1848 och blef, enligt hvad generalpoststyrelsen

upplyser, den 1 juli 1878 antagen till s. k. dispositionsbiträde

vid Filipstads postkontor. I sådan egenskap tjänstgjorde

sökanden till den 1 juni 1888 och hade såsom dispositionsbiträde sig

ålagd tjänstgöring i samma omfattning som en af postverket direkt

aflönad tjänsteman. Det anslag, hvarmed sökanden aflönades, utgick

med 600 kronor för år.

Från och med den 1 oktober 1890 erhöll sökanden anställning

hos generalpoststyrelsen såsom biträde med sortering af dit inkomna

postanvisningar m. m. I sagda egenskap såsom s. k. sorteringsbiträde

har sökanden allt sedan dess varit anställd hos styrelsen, för

tiden 1 oktober 1890—30 april 1896 med tjänstgöring under tillhopa

2 månader af hvarje kvartal och från den 1 maj 1896 med tjänstgöring

året om.

Hennes tjänstgöringstid är 5 timmar hvarje helgfri dag å tjänsterummet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

43

Under hela sin långa tjänstetid har sökanden åtnjutit tjänstledighet

för sjukdom och för enskilda angelägenheter allenast under två månader

22 dagar.

Sökandens aflöning under hennes tjänstetid hos generalpoststyrelsen

har utgjort

för tiden

1

oktober

1890— 3

april

1896

40

kr.

för mål

»

»

1

maj

januari

1896—31

december

1899

720

»

år,

»

1

1900—31

»

1902

840

y>

»,

1

»

1903—31

oktober

1906

960

» ,

»

1

november

1906—30

juni

1907

1,080

»

»

»

»

1

juli

1907—31

december

1908

1,200

»

»

» ,

samt för

tiden från och med 1

januari

1909

1,320

»

» ,

med hvilket belopp för år arfvodet fortfarande utgår.

Generalpoststyrelsen vitsordar, att sökanden under sin tjänstetid

hos styrelsen med flit, ordning och noggrannhet samt till styrelsens

fulla belåtenhet utfört henne åliggande göromål.

Förutom den henne efter mannen, aflidne postmästaren C. L. Giertz,

tillkommande pension, 300 kronor för år, åtnjuter sökanden icke någon

annan inkomst än den, hon uppbär från postverket.

Då sökanden med väl vitsordad tjänstgöring i närmare 31 år ägnat

sina krafter åt postverket, förklarar sig generalpoststyrelsen anse billigheten

fordra, att hon, som nu uppnått 63 års ålder och börjat känna behof

af hvila, på sin ålderdom, då hon ej längre kan arbeta för sitt uppehälle,

beredes det understöd, utan hvilket hon skulle sakna erforderliga

medel till sin nödtorftiga utkomst. Styrelsen tillstyrker därför, att ett

årligt understöd efter entledigandet må varda henne tilldeladt.

Hvad understödets storlek beträffar framhåller generalpoststyrelsen

följande.

Då sökanden numera uppnått 63 lefnadsår och mera än 30 tjänsteår,

skulle hon, därest hon varit befordrad till ordinarie tjänst, enligt lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension hafva varit berättigad

till hel pension, 2/:s af sitt nuvarande arfvode.

Med anledning häraf och under åberopande af ofvan omförmälda

beslut om pension åt biträdande postespeditören Anna Maria Hammarstrand

tillstyrker general poststyrelsen, att man vid beräknandet af det

belopp, som bör tillerkännas sökanden i understöd, måtte utgå från

2/s af det årsarfvode, 1,320 kronor, hvarmed sökanden för närvarande

aflönas, eller 880 kronor. Med hänsyn till den pension, 300 kronor

för år, sökanden åtnjuter efter sin framlidne man, anser styrelsen dock

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Departements
chefens
yttrande.

något afdrag böra göras från det sålunda beräknade beloppet och

finner därför, att understödet för sökanden skäligen bör bestämmas till

600 kronor för år.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att sökanden måtte förklaras berättigad att från och med månaden

näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst

varder henne meddeladt, under sin återstående lifstid af postmedlen

uppbära ett årligt understöd af sexhundra kronor.

Beträffande frågan om understöd åt dispositionsbiträdena, änkefruarna

Lindquist och Carlander anser jag, likasom generalpoststyrelsen,

billigheten fordra, att åt dessa personer, som ägnat så lång tid åt postverkets

tjänst, på ålderdomen beredes skäligt understöd, och har jag i

fråga om storleken af understöden intet att erinra emot de af styrelsen

föreslagna beloppen, sjuhundra kronor för änkefru Lindquist och

trehundra kronor för änkefru Carlander.

Hvad vidare angår biträdande postexpeditören Rylander, finner jag

samma skäl tala för bifall till generalpoststyrelsens förslag om årligt

understöd för honom, som föranledde nästlidna års Riksdag att på Eders

Kungl. Maj:ts förslag bevilja ett årligt understöd af 1,200 kronor åt biträdande

postexpeditören P. O. Wahrenman. På grund häraf och under åberopande

af generalpoststyrelsens yttrande i fråga om storleken af det

understöd, som skäligen borde tilldelas Rylander, får jag hemställa om

framläggande af förslag till Riksdagen i enlighet med generalpoststyrelsens

förevarande framställning.

Hvad därefter beträffar generalpoststyrelsens framställning i fråga

om kontorsbiträdet Hesselgren, så synes mig alla skäl tala för att

understöd beredes henne. Det kan ifrågasättas, huruvida icke Hesselgren

borde erhålla det högsta belopp, som, enligt hvad jag förut föreslagit,

skall tillkomma skrifbiträden hos postverket i pension eller 1,100

kronor. Då emellertid nämnda rättighet förutsätter, att pensionsafgift

under en följd af år erlagts, har jag stannat vid det af styrelsen föreslagna

beloppet, 1,000 kronor.

Slutligen får jag jämväl förorda generalpoststyrelsens, enligt mitt

förmenande, välgrundade hemställan om beredande af årligt understöd

åt sorteringsbiträdet änkefru Giertz, som har nedlagt ett långt

lits förtjänstfulla arbete i postverkets tjänst och därför nu synes vara

väl förtjänt af understöd. I fråga om storleken af det understöd,

som bör tilldelas henne, ansluter jag mig till generalpoststyrelsen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Pensionsstaten har ofvan beräknats till.............................

Skulle, såsom föreslagits, årligt understöd beviljas dispositionsbiträdet

änkefru Lindquist, född Ekström,

med....................................................................................

dispositionsbiträdet änkefru Carlander, född Sjölander,

med....................................................................................

biträdande postexpeditören Biländer med..........................

kontorsbiträdet Hesselgren med............................................

och sorteringsbiträdet änkefru Giertz, född Scheenholm,

med......................................................................................

kr. 308,955: —

700: —

» 300: —

» 1,200: —

» 1,000: —

» 600: -

komme pensionsstaten att sluta på ett belopp af

kr. 312,755: —

hvithet med 46,590 kronor öfver stiger summan af anslagen å den senast

fastställda pensionsstaten, 266,165 kronor.

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

I fråga om anslaget till postbefordran å järnväg erinrar generalpoststyrelsen,

att från detta bestridas ej blott utgifterna till statens och

enskilda järnvägar för transport af post utan äfven kostnader dels för

underhåll af statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag af axlar och

hjul) och för sådana ändringar å desamma, som vidtagas på begäran

af generalpoststju-elsen, dels för anskaffande och underhåll af inredningar

i postkupéer å enskilda järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning,

belysning och renhållning.

Anslaget i fråga bär upptagits:

i staten för år 1910 till ................................................... kr. 3,800,000: —

» » » » 1911 )) ..................................................... » 4,000,000: —

» » i> » 1912 » ..................................................... » 4,200,000: —

Utgifterna å anslaget hafva för år 1910 uppgått till

i rundt tal .................................................................. kr. 3,702,900: —

och kunna, enligt generalpoststyrelsens uppgift, för

år 1911 med ledning af förhållandena under

månaderna januari—augusti samma år beräknas

komma att, uppgå till ................................................ » 3,780,400: —

Den stegring, som år efter år plägar förekomma i utgifterna å

detta anslag, föranledes naturligen, anmärker generalpoststyrelsen, af

Anslag till

postbefordran.

Ökning af anslaget

ti 1

postbefordran

å. järnväg.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

den alltjämt fortgående utsträckningen af järnvägsförbindelserna och

behofvet al att med de nya järnvägslägenheterna anordna postbefordran

äfvensom af nödvändigheten att i följd af posttrafikens, särskildt

paketrörelsens, tillväxt använda ökadt kupéutrymme. Att denna stegring

synes blifva jämförelsevis obetydlig under år 1911 i förhållande

till nästföregående år, härleder sig, enligt generalpoststyrelsen, däraf,

att styrelsen under året fortsatt genomförandet af vissa under föregående

år påbörjade omläggningar i järnvägsposttrafiken, hvarigenom i

flera fall den postbefordring, som förut ägt rum i olika tåg, kunnat

utan olägenhet sammanföras till ett färre antal tåg, äfvensom däraf, att

i åtskilliga fall befintliga lägenheter visat sig kunna äfven i öfrigt.

mera rationellt utnyttjas. Detta hade för år 1910 den inverkan, att,

ehuru järnvägslinjernas längd från nästföregående år ökats från 13,480

kilometer till 13,713 kilometer, hade likväl antalet å järnväg postförda

kilometer minskats från 28,442,413 till 28,089,126.

Generalpoststyrelsen har meddelat en förteckning öfver de järnvägslinjer,

hvilka, så vidt nu är kändt, äro afsedda att före utgången af

år 1913 öppnas för allmän trafik.

Möjligen kunna icke alla dessa järnvägslinjer, med en sammanlagd

längd af omkring 428 kilometer, hinna fullbordas i beräknad tid,

men det torde dock, enligt hvad generalpoststyrelsen inhämtat, kunna

antagas, att större delen af desamma skola komma till användning för

postbefordran före utgången af år 1913.

Äfven om denyssberörda omläggningarna i järnvägsposttrafiken numera

bill vit till största delen genomförda, synes dock, fortsätter generalpoststyrelsen,

då poströrelsens allt fort farande påräknade tillväxt påkallar ökade

kupéutrymmen, försiktigheten bjuda att för år 1912 beräkna utgiftsstegringen

— utöfver den ofvan approximativt angifna utgiftssumman

för år 19il, 3,780,400 kronor — till omkring 200,000 kronor. Och med

hänsyn jämväl till de betydande bansträckor, som antagligen under år

1913 komma att tagas i användning äfven för postföring, har generalpoststyrelsen

ansett utgifterna å detta anslag för år 1913 böra beräknas

till 4,300,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 100,000 kronor i

senast beviljade anslag.

Ökning af anslaget

till

postbefordran

å landsväg

jämte lokala

transporter.

Anslaget till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter, af

hvilket anslag äfven bestrides kostnaden för landtbrefbäring, är upptaget

i staten

för år 1910 till .........................................................................kr. 1,720,000: —

» » 1911 » ............................................................,..............» 1,900,000: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Kostnaden för ifrågavarande postbefordran har, enligt

hvad generalpoststyrelsen upplyser, uppgått för år

1910 i rundt tal till........................................................

samt kan för år 1911 approximativt beräknas till............

kr. 1,616,900: —

d 1,653,700: —

Af den för år 1910 uppgifna kostnaden har ett belopp af 1,390,400

kronor utgått till den egentliga landsvägspostföringen och återstoden,

226,500 kronor, till lokala transporter.

Beträffande ifrågavarande anslag anför generalpoststyrelsen vidare.

I samma mån som järnvägsnätet utvidgas till orter, som förut varit

mindre väl lottade i afseende på kommunikationer, uppstår genom

däraf följande merkantilt och industriellt uppsving äfven behof af

ökade posttörbindelser för angränsande orter; och ligger det i postverkets

intresse att främja denna utveckling genom inrättande af nya

eller utvidgande af redan befintliga postala anordningar, såsom landtbrefbärings-,

kärrpost- och gångpostlinjer. Järnvägarnas ökade betydelse

år från år för postföringen kan sålunda icke sägas föranleda minskadt

behof af postföring å landsväg, utan snarare motsatsen.

Längden af samtliga de landsvägslinjer, å hvilka post befordras,

ökas också årligen ganska betydligt. Denna längd, som år 1909 uppgick

till 42,296 kilometer, har sålunda under år 1910 ökats till 42,835

kilometer. Äfven antalet å landsvägspostlinjer postförda kilometer har

ökats från 12,371,669 under år 1909 till 12'',578,418 under år 1910.

Den för. befordran af vanliga åkande poster utbetalade legan har

för olika linjer under år 1909 växlat mellan 4,2 öre och 25 öre samt

för år 1910 mellan 4,2 öre och 50 öre, allt för häst och kilometer.

I medeltal för hela riket har legan under år 1909 uppgått för

åkande post till 11,8 öre, för gång- och roddpost till 9,2 öre samt för

landtbrefbärare till 9,8 öre för kilometer. Denna medellega har under

år 1910 utgjort respektive 11,3, 9,2 och 9,9 öre för kilometer.

Antalet landtbrefbärare uppgick den 1 november 1911 till sammanlagdt

1,942, däraf 410 af första klass och 1,532 af andra klass.

Motsvarande antal för samma tid år 1910 utgjorde tillhopa 1,840, däraf

340 af första och 1,500 af andra klass. Landtbrefbärarna af första

klassen hafva till åliggande att, jämte det de äro skyldiga bestrida de

göromål, som i allmänhet tillkomma landtbrefbärare, dels med vissa inskränkningar

behandla jämväl assurerade försändelser och postanvisningar

äfvensom lösenförsändelser och postförskott, dels ock med vissa

begränsningar förmedla insättningar i postsparbanken och försälja sparmärken

samt verkställa inkasseringsuppdrag, som af postverket mottagits.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Minskning af

anslaget till

postbefordran

sjöledes emellan

Sveriges

fastland och

Gottland.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Med förmälan att generalpoststyrelsen har för af sikt att älven

framdeles i allt större utsträckning tillgodose landsbygdens. behof af

förbättrade postförbindelser, särskildt genom landtbrefbärariustitutionens

allt vidare utveckling, och då medel böra finnas tillgängliga jämväl

för eventuell ökning af kostnaderna för lokala transporter, hemställer

styrelsen, att anslaget i fråga för år 1913 ej sättes lägre än

till förslagsvis 2,050,000 kronor, hvilket innebär eu ökning af 50,000

kronor i det senast bestämda anslagsbeloppet.

Beträffande anslaget till postbefordran sjöledes emellan Sveriges fastland

och Gottland, hvilket från och med år 1908 varit i staterna upptaget

till 85,000 kronor, anför nu generalpoststyrelsen följande.

Ifrågavarande postbefordran, som ombesörjes af ångfartygsaktiebolaget

Gotland, har allt sedan vinterperioden 1906—1907 fullgjorts

med 6 turer i veckan fram och åter vintertiden. Sommartiden är postbefordringen

minst daglig, rvf de 6 veckoturerna vintertiden hafva 2

verkställts å linjen Visby—Nynäshamn—Stockholm, 2 å linjen Visby

—Nynäshamn och 2 å linjen Visby—Västervik. Ersättningen till bolaget

för vinterseglationen har under sista 5-årsperioden 1906—1911 uppgått

för dubbel tur:

å linjen Visby—Stockholm till 650 kr,, däraf 450 kr. erlagts af postverket

och 200 kr. af handels- och sjöfartsfonden,

å linjen Visby—Nynäshamn till 550 kr., som erlagts af postverket,

å linjen Visby—Västervik till 450 kr., som äfven erlagts af postverket.

Sammanlagda ersättningen till bolaget för postföringen under senaste

vinterseglation har utgjort 71,550 kronor, däraf postverket haft

att utgifva 62,850 kronor samt handels- och sjöfartsfonden 8,700 kronor.

Ersättningen för sommarposttöringen, som helt och hållet gäldas

af postverket, har varit bestämd till 22,000 kronor i ett för allt för

sommarperiod.

Med hänsyn till önskvärdheten af att åvägabringa reguljär daglig

postförbindelse året om mellan Gottland och tastlandet och att denna

postförbindelse i sin helhet anknytes till en och samma punkt å fastlandet,

nämligen Nynäshamn, har af generalpoststyrelsen med förutnämnda

ångfartygsaktiebolag afslutats ett preliminärt kontrakt, hvilket

generalpoststyrelsen i skrifvelse den 10 oktober 1911 underställt

Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning. Enligt detta nya aftal har

bolaget åtagit sig att underhålla regelbunden daglig postförbindelse med

Gottland året om med Nynäshamn såsom enhetlig anloppspunkt å tast
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 49

landet mot en ersättning i ett för allt af 75,000 kronor för år, af

kvilket belopp 60,000 kronor skola anses utgöra godtgörelse för vinterfarten

samt återstoden 15,000 kronor godtgörelse för sommarfarten. För

icke fullgjorda resor skola emellertid vissa afdrag ske enligt öfverenskomma

grunder. Af det såsom godtgörelse för vinterfarten angifna beloppet,

60,000 kronor, skulle emellertid, enligt bestämmelse i kontraktet,

från handels- och sjöfartsfonden utgå 200 kronor för hvarje dubbel

resa mellan Visby och Stockholm, under det att ersättningen i öfrigt

skulle utgå från postverket. Detta kontrakt är afslutadt att gälla under

minst fem år från och med den 15 november 1911.

Då den andel i godtgörelsen för vinterfarten, som skulle utgå från

handels- och sjöfartsfonden, af generalpoststyrelsen beräknats, liksom

förut, till omkring 8,700 kronor för- år, torde postverkets årliga utgift

för ifrågavarande postbefordring komma att uppgå till omkring 66,300

kronor. Anslaget i fråga borde därför, enligt styrelsens åsikt, för år

1913 bestämmas till förslagsvis 67,000 kronor, h vilket innebär en minskning

af 18,000 kronor i det senast fastställda anslaget.

Med anledning af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört i fråga

om anslaget till postbefordran sjöledes emellan Sveriges fastland och

Gottland tillåter jag mig erinra om följande. Vid föredragning den

10 november 1911 af generalpoststyrelsens berörda skrifvelse den 10

oktober 1911 jämte kommerskollegii däröfver afgifna yttrande samt

en inkommen skrift från Smålands och Blekinge handelskammare,

däri denna uttalat sig för att vid vinterpostföringen mellan fastlandet

och Gottland staden Västervik måtte angöras minst två gånger,

bemyndigade Eders Kungl. Maj:t generalpoststyrelsen att med ångfartygsaktiebolaget

Gotland träffa aftal rörande uppehållande af

nämnda trafik på hufvudsakligen de villkor, som finnas upptagna i

ofvannämnda förslag till kontrakt, dock med iakttagande dels att en

eller två af veckoturerna fram och åter mellan Visby och Nynäshamn

skola, när helst Kungl. Maj:t så bestämmer, äfven för hela vinterseglationen

kunna utbytas mot ett lika antal turer i veckan fram och

åter mellan Visby och Västervik, i följd hvaraf generalpoststyrelsen anbefalldes

att undersöka, huruvida för nyssnämnda fall någon nedsättning

kunde vinnas i den aftalade ersättningen till bolaget, dels ock att fördelningen

mellan postmedlen samt handels- och sjöfartsfonden af nämnda

ersättning skall ankomma på särskildt beslut framdeles af Kungl.

Maj:t.

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Raft. 7

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

öfriga anslag

till postbefordran

sjöledes.

Departements
chefen.

Därjämte anbefallde Eders Kungl. Maj:t kommerskollegium att skyndsamt

inkomma dels — efter utredning angående hufvudsakliga storleken

och beskaffenheten af den trafik, som under de två sista vinterseglationerna

förmedlats å linjen Gottland—Västervik, samt sedan hushållningssällskapets

i Gottlands län förvaltningsutskott lämnats tillfälle uttala

sig — med yttrande, huruvida och i hvilken omfattning trafik- och handelsförhållandena

syntes kräfva regelbunden förbindelse vintertid mellan

Gottland och Västervik, dels ock, därest behof af dylik förbindelse förelåge,

med utredning och yttrande, huruvida och på hvilka villkor förbindelsen

kunde anordnas, i det fall att samtliga postturer förläggas mellan

Visby och Nynäshamn eller Visby och Stockholm.

De sålunda anbefallda utredningarna hafva visserligen numera inkommit

till Eders Kungl. Maj:t, men ärendet är ännu icke i skick att kunna

föredragas inför Eders Kungl. Maj:t. Det är således nu omöjligt att

afgöra, i hvad mån ändring i nu ifrågavarande anslags storlek kan ifrågakomma

samt huruvida och till hvilket belopp bidrag till ifrågavarande

vinterfart kan påräknas från handels- och sjöfartsfonden.

Emellertid saknar jag anledning frångå den af generalpoststyrelsen

framlagda beräkningen i fråga om storleken af det för år 1913

erforderliga förslagsanslaget för ifrågavarande postbefordran.

Anslagen till postbefordran sjöledes-, emellan öfriga inrikes orter,

emellan Sverige och Tyskland, emellan Sverige och Danmark, emellan

Sverige och Finland samt emellan Sverige och Storbritannien och

Amerika, äfvensom anslaget till transitersättning åt främmande postverk,

anser generalpoststyrelsen böra för år 1913 bibehållas oförändrade.

Under åberopande af hvad jag redan yttrat i fråga om anslaget

till postbefordran sjöledes mellan Sveriges fastland och Gottland får

jag anmäla, att jag icke bär något att, erinra emot styrelsens förslag

i öfrigt i fråga om anslagen till postbefordran.

Genom höjning af anslaget

till postbefordran å järnväg ............................................. med kr. 100,000: —

» » å landsväg j ämte lokala transporter » » 50,000: —

summa kr. 150,000: —

samt genom minskning i anslaget till postbefordran

sjöledes mellan Sveriges fastland och Gottland med kr. 18,000: —

skulle anslagen under titel »D. Postbefordram komina

att ökas......................................................................... med kr. 132,000: —

nämligen från 6,841,000 kronor under år 1912 till 6,973,000 kronor under

år 1913.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proportion Nr 3.

E. Omkostnader.

(F örslagsanslag.)

Anslaget till felräkningspenningar har i staterna för åren 1909—

1912 varit upptaget till 70,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att utgifterna å anslaget hafva

uppgått i runda tal

för år 1909 till ........................................................................... kr. 63,890:

» » 1910 » ............................................................................. » 70,060: —

och beräknas för år 1911 komma att uppgå till.............. » 71,400: —

På grund däraf och då, allt efter som poströrelsen växer, antalet

af de tjänstemän, som hafva att betjäna allmänheten och som enligt

gällande bestämmelser äro berättigade till felräkningspenningar, måste

ökas, förklarar sig generalpoststyrelsen anse, att anslaget för år 1913

icke bör sättas lägre än till 75,000 kronor, hvilket innefattar en förhöjning

af 5,000 kronor.

Beträffande anslaget till ersättning för tjänsteresor i allmänhet, hvilket

från och med år 1904 varit i staterna fastställdt till förslagsvis 75,000

kronor, uppger nu generalpoststyrelsen, att utgifterna å detta anslag i

runda tal uppgått

för år 1909 till ........................................................................... kr. 61,600: —

» » 1910 » .............................................................................. » 74,600: —

samt beräknas för år 1911 komma att uppgå till omkring » 80,400: —

Såväl generalpoststyrelsens ledamöter som postverkets distriktschefer

eller deras närmaste män åligger det. såsom styrelsen erinrar,

att tid efter annan företaga inspektionsresor för att tillse, att likformighet

och samarbete äga rum mellan underlydande vid fullgörandet

af deras åligganden, samt för undersökning eljest af förhållanden, som

för postverket äro af vikt. Distriktscheferna hafva särskildt att förskaffa

sig noggrann kännedom om allmänhetens å skilda orter önskningar

och behof i postalt hänseende samt om postanstalterna, deras

skötsel och personal.

Enligt gällande bestämmelser skall å hvarje postkontor inspektion

och inventering verkställas minst en gång årligen och i öfrigt så ofta

omständigheterna kunna därtill föranleda. Beträffande poststationerna,

hvilkas antal den 1 november 1911 uppgick till icke mindre än 3,063,

är föreskrifvet, att hvarje poststation skall genom vederbörande post
-

Omkost
nadsstaten.

Höjning af

analaget till

felräkningspenningar.

Höjning af

anslaget till

ersättning för

tjänsteresor i

allmänhet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Minskning af

anslaget till

traktamenten

för tjänstgöring

i postkupé

eller å

landsvägspostlinje.

Anslagen till

öfverliggningslokaler

och till uniformsbeklädnad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3-

direktörs föranstaltande inspekteras och inventeras i regel en gång

hvart tredje år samt i öfrigt så ofta nödigt befinnes.

Med hänsyn till den stora vikten af dessa inspektionsförrättningar

såväl för befrämjande af postverkets utveckling som till förebyggande

af förluster för postverket torde, påpekar general poststyrelsen, det för

ändamålet afsedda anslaget böra beräknas så, att erforderliga medel

finnas att tillgå utan att anslagets öfverskridande riskeras. Generalpoststyrelsen

föreslår därför, att anslaget ifråga för år 1913 sättes till

förslagsvis 85,000 kronor, hvilket innebär en ökning af 10,000 kronor

i senast fastställda anslag.

Anslaget till traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller d landsvägspostlinje

var i staten för år 1910 upptaget till 250,000 kronor samt

höjdes i staten för år 1911 till 270,000 kronor, hvilket belopp bibehållits

oförändradt i 1912 års stat.

Generalpoststyrelsen erinrar, att af detta anslag numera utgå allenast

resetraktamenten till tjänstemän för resor i järnvägspostkupé och

med sjöpostexpeditioner äfvensom till landsvägspostiljoner. Utgifterna

hafva, enligt styrelsens uppgift, under år 1910 uppgått i rundt tal till

223,900 kronor, men synas, såvidt nu kan beräknas, för år 1911 ej

uppgå till högre belopp än omkring 214,900 kronor.

Såsom generalpoststyrelsen redan i det föregående framhållit, har

styrelsen under de senaste åren genomfört vissa omläggningar i järnvägsposttrafiken,

hvarigenom i flera fall den postbefordring, som förut

ägt rum i olika tåg, kunnat utan olägenhet sammanföras till ett färre

antal tåg. Därjämte har postföringen i postkupéexpedition ytterligare

inskränkts, under det att postföring i stället anordnats i postiljonskupé.

Dessa omständigheter hafva medfört en icke obetydlig minskning

af postverkets utgifter äfven å nu förevarande anslag. Generalpoststyrelsen

hemställer därför, att anslaget för år 1913 nedsättes med

30.000 kronor eller till förslagsvis 240,000 kronor.

Anslaget till öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé

eller å landsvägspostlinje, anser generalpoststyrelsen böra för år

1913 upptagas med samma belopp som i den för år 1912 fastställda

staten.

Anslaget till uniformsbeklädnad, som för år 1912 är beräknadt till

330.000 kronor, bör i anledning af den utsträckning afl rätten till uniformsbeklädnad,

som jag ofvan omnämnt, höjas med 30,000 kronor till

360.000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 3.

Anslaget till sjukvård m. m., hvilket i staten för 1909 utbröts från

anslaget till diverse utgifter och därvid sattes till förslagsvis 25,000

kronor, har i staterna för de följande åren bibehållits oförändradt.

Utgifterna å detta anslag, däraf bestridas kostnaderna för beredande

af läkarvård och medikamenter åt vid postverket anställda tjänstemän

af lägre grad, ordinarie och extra, hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, uppgått i runda tal

för år 1909 till..................................................................... kr. 19,700: —

och » » 1910 » ......................................................................» 25,800: —

För år 1911 hafva utgifterna beräknats uppgå till omkring.

....................................................................................... » 27,600: —

Med anledning af dessa utgiftsstegringar, som medfört anslagets öfverskridande,

samt med hänsyn till ofvannämnda ökning af de tjänstemän,

som åtnjuta ifrågavarande förmån, torde anslaget för år 1913 böra

upptagas till 33,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle höjas med

8,000 kronor.

I anslaget till undervisningskurser anser generalpoststyrelsen en

icke oväsentlig böjning erforderlig. Detta anslag, som för första gången

är upptaget i 1909 åi-s stat, har i sagda och hvarje följande stat varit

fastställdt till 10,000 kronor. För år 1911 komme emellertid de

kostnader, som bestridas af anslaget, enligt hos generalpoststyrelsen

nu verkställda beräkningar, att uppgå till i rundt tal 32,000

kronor.

Om anledningen härtill meddelar styrelsen följande.

Till allra största delen utgöras dessa utgifter af arfvoden till postelever.

Jämlikt nådiga brefvet den 27 augusti 1909 angående postverkets

utgiftsstater för år 1910 m. m. äger generalpoststyrelsen att

till oaflönad deltagare i utaf styrelsen anordnad postelevkurs låta utbetala

ett belopp af 2 kronor 50 öre för dag under den praktiska delen

af dylik kurs, att utgå från anslaget till undervisningskurser.

Posteievkursen består af: proftjänstgöring under tiden 16 augusti

—15 januari, teoretisk elevkurs i Stockholm under tiden 1 nästföljande

februari—15 maj, praktisk utbildningskurs från och med den 1 därpå

följande juni till slutet af maj månad följande år. Kursen omfattar

således 21 månader. Elevernas utbildning under den praktiska kursen

afser att bibringa insikt och färdighet i postarbetets olika grenar. Med

hänsyn härtill få eleverna under ifrågavarande tid tjänstgöra icke blott

Höjning af

anslaget till

sjukvård m. m.

Höjning af

anslaget till

undervisningskurser.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

vid olika postkontor utan, beträffande de manliga eleverna, äfven inom

ambulanta postanstalter och vid postdirektionerna. Jämsides med tjänstgöringen

hafva eleverna att på egen hand utvidga och befästa sina

under den teoretiska kursen förvärfvade kunskaper i postförfattningarna.

För de sista 14 dagarna af det praktiska utbildningsåret sammandragas

eleverna i Stockholm för undergående af slutexamen.

Under en afsevärd del af den praktiska utbildningskursen anlitas

eleverna dels att under semester och annan ledighet uppehålla tjänstemannabefattningar,

dels ock att tidtals tjänstgöra såsom förstärkningsbiträden

vid postanstalterna. Under dylika förordnanden aflönas eleverna

af annat anslag, och den ofvannämnda särskilda ersättningen utgår

naturligtvis då icke.

Vid beräkning af anslaget till undervisningskurser för år 1910, då

den första praktiska utbildningskursen för postelever skulle börja den

1 juni, ansåg generalpoststyrelsen, med hänsyn därtill att posteleverna

kunde väntas blifva tagna i anspråk för vikariat under största delen af

de 7 månader af kursen, som folio på nämnda år, ifrågavarande ersättningsbelopp

komma att uppgå till högst 7,000 kronor.

Sedermera visade sig emellertid, att eleverna i fråga under hela

den tid kursen pågick eller intill slutet af maj månad 1911 behöfde

anlitas för vikariats- eller förstärkningstjänstgöring under allenast, i

medeltal för samtliga elever, 4 månader af år 1910 och närmare en

månad under år 1911. Undersökning rörande hittillsvarande användning

i aktiv tjänst af de postelever, som deltaga i praktisk utbildningskurs

sedan den 1 juni 1911, har gifvit till resultat, att jämväl dessa

elever torde komma att upptagas af tjänstgöringsuppdrag under tillhopa

omkring 5 månader af utbildningsåret. Ersättning åt postelever att

utgå af anslaget till undervisningskurser är således, anmärker generalpoststyrelsen,

enligt den vunna erfarenheten erforderlig för en tid af

i genomsnitt 7 månader af hvarje kalenderår beträffande en hvar elev,

och anser därför generalpoststyrelsen, att ersättningsbeloppet för år

1913 bör beräknas efter denna grund.

Vidare anför styrelsen, att det för tillgodoseendet af postverkets

behof af reservtjänstemän af högre grad är nödvändigt att fortfarande

tills vidare årligen anordna postelevkurser. Reservpersonalens af nämnda

grad antal utgör för närvarande omkring 400. Därvid är dock att

märka, att endast högst 300 af reservtjänstemännen äro oinskränkt

disponibla för tjänstgöring i postverket, i det att öfriga utgöras af personer,

som förut innehaft fast anställning i verket men af skilda anled
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 3. 55

ningar lämnat denna och därvid erhållit tillstånd att kvarstå såsom

reservpostexpeditörer mot skyldighet att fullgöra viss begränsad tjänstgöring

för bibehållande af denna rätt. Någon minskning af den till

ständigt förfogande stående reservpersonalen kan eldigt styrelsen för

närvarande icke äga rum, då samtliga reservtjänstemän i regel äro inkallade

till tjänstgöring året om.

Deltagarna i den praktiska utbildningskursen för postelever 1910

—1911 utgjorde 57. I kursen 1911—1912 deltaga 46 elever, och beräknas

af generalpoststyrelsen, med afseende å de postelevaspiranter,

som för närvarande fullgöra proftjänstgöring, motsvarande antal beträffande

den praktiska kursen 1912—1913 komma att uppgå till inemot

55. Det ta tal, som general post styrelsen anser tills vidare ungefärligen

motsvara postverkets årliga behof af nya tjänstemän, betecknar en betydande

nedgång i jämförelse med förhållandena år 1908, då omkring

90 elever i hvarje kurs funnos erforderliga.

Enligt förutnämnda beräkningar skall under år 1913 af anslaget

till undervisningskurser utgå ersättning med 2 kronor 50 öre för dag

till 55 postelever under 7 månader. Räknas 30 dagar i hvarje månad,

skulle för ändamålet blifva erforderligt ett belopp af 28,875 kronor

eller i rundt tal 29,000 kronor. Anmärkas bör, säger generalpoststyrelsen,

att denna utgift emellertid icke enbart tjänar utbildningssyftet,

i det att, då eleverna äro ålagda tjänstgöring 5 timmar hvarje söckendag

under den praktiska kursen, deras arbetskraft i icke obetydlig mån

kommer posttjänsten till godo.

Generalpoststyrelsen erinrar, att vid beräknandet af storleken äf

nuvarande anslag till undervisningskurser förutsattes, att ersättningarna

till lärarna m. fl. funktionärer vid postelevkursen skulle utbetalas af

detta anslag, hvaremot kostnaderna för kurser för posttjänstemän af

lägre grad äfvensom kostnader för språkkurser för tjänstemän af den

högre graden ansågos kunna inberäknas i anslaget till gratifikationer.

Utgifterna för språkkurser hafva dock, enligt hvad generalpoststyrelsen

meddelar, bestridts af anslaget till undervisningskurser. Generalpoststyrelsen

anser emellertid lämpligast, att från sistnämnda anslag

bestridas samtliga kostnader för undervisningen vid utbildningskurser

för postpersonalen. Hela denna utgiftspost torde — med hänsyn till

att den såsom föreståndare för postverkets undervisningsanstalt tjänstgörande

notarien å generalpoststyrelsens första byrå meddelar undervisning

såväl i postelevkursen som i utbildningskurser för tjänstemän af

lägre grad, hvilka senare kurser, efter att förut hafva ägt rum inom de

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Anslaget till

posthusens

underhåll

utgår.

Höjning af

anslaget till

hyror för

postlokaler.

olika postdistrikten, från och med år 1910 centraliserats och förlagts

till undervisningsanstalten — enligt styrelsens beräkning för år 1913

icke komma att öfverstiga 3,500 kronor. Däraf torde omkring 2,000

kronor falla på post elevkursen och återstoden 1,500 kronor på öfriga

kurser.

Ersättningen till i kurs deltagande posttjänstemäns af lägre grad

vikarier utgår från anslaget sarf voden åt extra tjänstemän, vikari atsersättning

m. in.», och anses ändring däri icke böra ske.

Enligt hvad sålunda beräknats, bör, säger generalpoststyrelsen,

anslaget till undervisningskurser för år 1913 upptagas till 32,500 kronor,

eller afrundadt 33,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 23,000

kronor i senast fastställda anslag.

Det hittills å omkostnadsstaten uppförda anslaget till posthusens

underhåll kommer i enlighet med grunderna för den nya uppställning af

riksstaten, som af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänts sistlidet

år, att i staten för år 1913 afföras från omkostnadsstaten och i stället —

likasom anslaget till underhåll af inventarier — upptagas under särskild

titel »afsättning till förnyelsefond», hvarom jag i det följande kommer

att vidare yttra mig.

Anslaget till hyror för postlokaler har i staterna fastställts

, för år 1911 till......................................... kr. 330,000: —

» » 1912 »......................................... » 365,000: —

Utgifterna för år 1910 uppgingo, enligt hvad generalpoststyrelsen

nu uppgifver, i rundt tal till................................................. kr. 253,800: —

och kunna för år 1911 beräknas uppgå till omkring... » 325,500: —

Styrelsen erinrar nu, att i samma mån som posttrafiken i allmänhet

tillväxer och därigenom arbetet å postanstalterna ökas, gör sig

behof af större postlokaler gällande. Generalpoststyrelsen har fördenskull

och särskildt med anledning af pakettrafikens starka tillväxt sett

sig nödsakad att gå i författning om anskaffande af rymligare och tidsenligare

postlokaler å vissa orter, där behofvet af ökadt utrymme för

postverkets behof gjort sig mest kännbart.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Ktmtjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3. 57

Då det icke kan antagas, att den årliga ökningen utöfver 1911

års utgiftssumma för hvardera af åren 1912 och 1913 kommer att

understiga 35,000 kronor, hemställer general poststyrelsen, att anslaget

för år 1913 ej sättes lägre än till 395,000 kronor, hvilket innefattar

on ökning af 30,000 kronor i senast fastställda anslag.

Uti anslaget till postlokalers uppvärmning, belysning och städning

föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring för år 1913.

Anslaget för tillverkning af frankotecken var i staten för år 1910

uppfördt med 240,000 kronor, men sänktes i 1911 års stat med hänsyn

till förmånligare kontraktsvillkor till 160,000 kronor, hvilket belopp

bibehållits oförändradt i 1912 års stat.

Utgifterna å anslaget, hvilka för år 1910 uppgingo till i rundt tal

182,700 kronor, kunna, enligt styrelsens uppgift, för år 1911 approximativt

beräknas till omkring 162,000 kronor.

Ökningen i frimärksåtgången i anseende till den väntade fortgående

stegringen i posttrafiken antages af generalpoststyrelsen komma

att medföra en ökad kostnad å ifrågavarande anslag för åren 1912 och

1913 af tillhopa omkring 13,000 kronor utöfver den för år 1911 beräknade

utgiftssumman, hvadan generalpoststyrelsen anser, att anslaget bör för

år 1913 sättas till förslagsvis 175,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning

af 15,000 kronor i det senast fastställda anslagsbeloppet.

I likhet med anslaget till posthusens underhåll kommer äfven anslaget

till underhåll af inventarier att afföras från omkostnadsstaten och

i stället upptagas under titeln »afsättning till förnyelsefond», såsom

nedan vidare omförmäles.

Anslaget till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m. är i

staterna upptaget

för år 1910 till................. kr. 380,000: —

» » 1911 » .......................... » 420,000: —

). » 1912 »......................................... » 475,000: —

Generalpoststyrelsen upplyser nu, att utgifterna å detta anslag,

som för år 1910 uppgingo till i rundt tal 465,000 kronor, under år

1911 icke obetydligt nedgått, beroende dels på att kostnaderna för

cirkulärtryck, reglementen och taxor kunnat betydligt nedbringas, dels

Bihang till RiJcsd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. S Höft. 8

Anslaget till

postlokalers

uppvärmning

m. in.

Höjning af

analaget för

tillverkning af

frankotecken.

Anslaget till

underhåll af

inventarier

utgår.

Minskning af

anslaget till

blankett- och

cirkulärtryck,

skrifmaterialier

m. m.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 3.

på minskad användning af kuvert, dels ock därpå att styrelsen genom

uppsägning af leveranskontrakten beträffande ett stort antal blanketter

betingat sig icke ringa prisnedsättningar.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelsen sig kunna föreslå en

nedsättning af 25,000 kronor i anslaget, hvilket sålunda för år 1913

upptages till förslagsvis 450,000 kronor.

Höjning åt Anslaget till förbrukningsartiklar är i staten för hvardera af åren

förbrrfknings- 19101 1911 0Ch 1912 upptaget till 170,000 krOnOl’.

artiklar. Utgifterna hafva enligt generalpoststyrelsen utgjort under år 1910

i rundt tal 134,000 kronor och kunna för år 1911 beräknas komma att

uppgå till omkring 173,300 kronor.

Under sådana förhållanden anser generalpoststyrelsen, att för mötande

af utgifterna i nämnda hänseende anslaget för år 1913 ej bör

tilltagas lägre än 180,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af

10,000 kronor i senast beviljade anslag.

Höjning i Äfven i anslaget till telefonafgifter och telegramporto, hvilket upp
anteilfon-fÖr

förts i staterna för hvartdera af åren 1910 och 1911 till 20,000 kronor

afgifter och samt för år 1912 fastställts till 30,000 kronor, föreslår generalpost
telegramporto.

gfyrelsen en mindre förhöjning.

Utgifterna å anslaget hafva för år 1910 uppgått till omkring

25.200 kronor och beräknas af styrelsen för år 1911 till omkring

33.200 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar, att telegrafstyrelsen till upphörande

med 1911 års utgång uppsagt gällande öfverenskommelse med generalpoststyrelsen

angående postverkets telefonabonnemang hos telegrafverket,

i följd hvaraf från 1912 års början skola för postverkets telefoner

erläggas samma afgifter, som gälla för enskilda abonnenter. I

följd däraf och med hänsyn till eventuellt ökade kostnader för sådana

telefonsamtal i tjänsten, som äro belagda med särskild afgift, samt för

flera postkontors förseende med rikstelefonförbindelse, har generalpoststyrelsen

beräknat, att för år 1913 erfordras ett anslagsbelopp af 35,000

kronor, hvilket i förhållande till senast fastställda anslag innefattar en

ökning af 5,000 kronor.

Anslaget till I anslaget till diverse utgifter föreslår generalpoststyrelseu icke

utgifter någ011 förändring för år 1913.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

59

Mot hvad generalpoststyrelsen under anslagen till omkostnader Departementsföreslagit

har jag icke ansett mig kunna göra någon anmärkning.

Här ofvan har föreslagits höjning af anslaget

till felräkningspenningar .............................................. med kr. 5,000: —

» ersättning för tjänsteresor i allmänhet.................. » )> 10,000: —

)) uniformsbeklädnad...................................................... » » 30,000: —

» sjukvård m. no............................................................... » » 8,000: —

» undervisningskurser..................................................... » » 23,000: —

)> hyror för postlokaler................................................. » » 30,000: —

» tillverkning af frankotecken .................................... » » 15,000: —

» förbrukningsartiklar..................................................... » » 10,000: —

» telefonafgifter och telegramporto ....... >-> » 5,000: -

summa kr. 136,000: —

samt minskning i anslagen till traktamenten för

tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspost
linje.

......................................... med kr. 30,000: —

och till blankett- och cirkulär
tryck,

skrifmaterialier m. in. » » 25,000:— ^ 55,000:_

Genom dessa ändringar kommer omkostnadsstaten

att ökas med........................................................... kr. 81,000: —

Från omkostnad sstaten, som för år 1912 upptagits

till............................................................................ kr. 2,660,000: —

skall emellertid, vid bifall till det förslag jag

ämnar i det följande framlägga, till annan utgiftstitel

afföras anslagen till posthusens underhåll

och till underhåll af inventarier, för år 1912 upptagna

tillhopa till............................................................. » 220,000: —

Om till skillnaden kr. 2,440,000: —

lägges den nu föreslagna ökningen................................. » 81,000: —

utgör summan kr. 2,521,000: —

Omkostnadsstaten för är 1913 torde således upptagas till 2,521,000 kronor.

F. Oförutsedda utgifter.

Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kost- Anslag till

nader, föranledda af tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar

inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- med flera

s. 60 Kontrollera mot PDF

Anslag till

afkortning

gar och

restitutioner.

Afsättning

till en förnyelsefond.

Underhåll af

hus.

60 Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 3.

arbeten, godtgörelser af olika slag, utbetalade med stöd af särskilda

nådiga beslut m. m.

Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget för livartdera af åren

1910—1912 till 15,000 kronor. Någon anledning till ändring för år

1913 af detta anslagsbelopp har generalpoststyrelsen ej ansett föreligga,

och torde i enlighet härmed anslaget böra jämväl för år 1913

bestämmas till 15,000 kronor.

Gr. A thor tn in gar och rcstitutioner.

(Förslagsvis.)

Under denna titel afföras ersättningar för bortkomna eller skadade

v.ärdeförsändelser, anmärkningsprovision samt afkortningar och institutioner

af postafgifter i allmänhet. Dessa utgifter äro under olika år

mycket växlande. De uppgingo sålunda under åren 1908, 1909 och

1910 till omkring respektive 8,400, 11,300 och 9,900 kronor.

I staten för år 1912 äro samma utgifter förslagsvis upptagna till

7,465 kronor.

För vinnande af jämn slutsumma å staten synas desamma för år

1913 lämpligen kunna bestämmas till förslagsvis 10,295 kronor, hvilket

innebär en ökning af 2,830 kronor i senast fastställda anslag.

Enligt de grunder för den nya riksstatens uppställning, som af

Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänts, får det af staten i byggnader

och inventarier nedlagda kapital icke nedskrifvas, utan måste

genom underhåll uppehållas, hvaremot kostnaderna för nämnda underhåll

äro att anse såsom driftkostnad.

För att hvad postverket beträffar förekomma, att dessa underhållskostnader

under olika år komma att trycka alltför ojämnt, har Eders

Kungl. Maj:t, på tillstyrkan af dåvarande chefen för civildepartementet,

i nådigt bref till styrelsen den 15 september 1911 förklarat sig firma

lämpligt, att af postverkets inflytande trafikinkomster afsättas vissa procent

å olika slag af hus och inventarier till en förnyelsefond, samt i

anledning däraf uppdragit åt generalpoststyrelsen att vid afgifvande af

förslag till omkostnadsstat för år 1913 förebringa erforderlig utredning

i sådant hänseende.

I anledning häraf har geueralpoststyrelsen nu anfört följande.

Postverkets fastigheter utgöras af såväl sten- som trähus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

fil

l:o) Hus af sten.

O r t.

Beräknadt

värde vid

1210 års

sint.

Kronor.

Stockholm: posthuset vid Vasagatan.....................................................................

3,146,600

k » Lilla Nygatan...............................................................

140,000

» » fastigheterna n:r 1, 2 och 8 i kvarteret Riddaren...............

426,200

Göteborg.........................................................................................................

583,300

Hälsingborg......................................................................................................

255,000

Katrineholm ..................................................................................................

100,000

Läxa..........................................................................................................

115,000

Malmö .........................................................................................................

1,048,000

Norrköping......................................................................................................

92,000

Storvik...........................................................................................................

61,700

Sundsvall (postverkets del i det gemensamma post- och telografhuset)........................

175,000 1

j Ystad ............................................................................................................

37,800

i Nässjö...........................................................................................................

129,700

Summa

6,340,300 !

Byggnadernas ofvan angifva värde har beräknats sålunda: till de

verkliga kostnaderna för fastigheten vid dess uppförande eller inköp

hafva för hvarje år lagts utgifterna för sådana under året å huset vidtagna

reparations- eller förändringsarbeten, genom hvilka husets värde

ansetts hafva i motsvarande grad ökats.

Hvart och ett af forenämnda hus skulle enligt denna af generalpoststyrelsen

tillämpade beräkningsgrund kunna anses vid 1911 års

slut hafva enahanda värde som vid 1910 års slut med undantag af

posthusen i Göteborg, Storvik, Sundsvall och Ystad, hvilkas värde år

1911 oaf nedannämnda anledningar ökats.

A posthuset i Göteborg hafva under år 1911 påbörjats vissa

omfattande reparations- och ändringsarbeten, uppgående till ett sammanlagdt

belopp af omkring 35,000 kronor. Af denna kostnadssumma

afser emellertid endast ett belopp af 16,000 kronor arbeten, som medföra

värdestegring å huset. Den öfriga kostnaden hänför sig till rena

underhållsarbeten.

Af samma anledning hafva posthusen i Sundsvall och Ystad under

år 1911 i värde ökats med respektive 14,600 kronor och 7,300 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Under år 1911 hafva afslutats de under år 1909 påbörjade arbetena

med uppförande af posthusbyggnaden i Storvik. För sagda byggnad

med tillhörande tomt hafva enligt nådiga brefven den 22 juni 1906

och den 16 oktober 1908 anvisats sammanlagdt 95,000 kronor. . Då

detta anslagsbelopp i det allra närmaste åtgått för byggnadens uppförande,

kommer, densammas värde år 1911 att sättas till detta belopp,

hvilket innebär en ökning af 33,300 kronor i förhållande till det för

år 1910 för samma byggnad upptagna värdet, 61,700 kronor.

Om således till det för år 1910 upptagna sammanlagda värdet af

postverkets hus af sten.................................................. kronor 6,340,300: —

läggas förenämnda värdestegringar, nämligen:

för posthuset i Göteborg

................... »

16,000: —

» » i Sundsvall

................... »

14,600: —

» :» i Ystad

.................. »

7,300: —

» j> i Storvik

................... :»

33,300: —

erhålles en

summa af kronor

6,411,500: —

som skulle kunna anses utgöra sammanlagda värdet vid 1911 års utgång

af postverket tillhöriga, i bruk tagna hus af sten.

Därjämte har, såsom generalpoststyrelsen erinrar, anvisats erforderliga

medel till uppförande af posthus i Trälleborg och Västervik.

För uppförande af posthuset i Trälleborg, hvarå arbetena nu pågå,

hafva år 1909 anvisats dels å postverkets utgiftsstater för år 1910

under titel nybyggnader ett anslag af 160,000 kronor, dels ock de innestående

medlen å den under statskontorets förvaltning ställda fonden

till posthusbyggnader, hvilka medel för det dåvarande uppgingo till

omkring 115,000 kronor, eller således tillhopa 275,000 kronor. Härtill

kommer kostnaden för posthustomten. För inköp däraf hade år 1908

anvisats ett särskildt anslag å 40,000 kronor. Af detta anslagsbelopp

åtgingo för ändamålet endast 37,566 kronor, hvilket sistnämnda belopp

dock i den i generalpoststyrelsens årsberättelse intagna tablån öfver

postverkets fastigheter m. m., för vinnande af jämnare summa, upptagits

till 37,600 kronor.

Till inköp för postverkets räkning af två tomter i Västervik och

för uppförande å desamma af ett posthus, afsedt att inrymma jämväl

lokaler för telegrafverkets behof, har dels å riksstaten anvisats ett särskildt

anslag för år 1912 å 173,400 kronor, dels ock medgifvits, att utöfver

berörda anslag Unge användas det belopp, 26,625 kronor, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 3. C?3

influtit vid försäljning af vissa postverkets fastigheter i Jönköping och

som jämlikt nådigt bref till generalpoststyrelsen den 5 juni 1909 reserverats

för anskaffande af lokaler i landsorten för postverkets behof.

Sammanlagda anslagsbeloppet för den blifvande posthusbyggnaden i

Västervik med tillhörande tomt belöper sig sålunda till i rundt tal

200,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför vidare, att underhållskostnaderna för

samtliga förut angifna, i användning tagna stenhus för åren 1908—1910

i rundt tal uppgått till ................................................... kronor 179,200: —

samt beräknas för år 1911 uppgå till........................... » 110,000: —

eller för åren 1908—1911 tillhopa kronor 289,200: —

hvilket för år utgör 72,300 kronor eller 1,13 % af värdet å dessa hus

vid 1911 års utgång.

Enär före år 1908 i de för postverket fastställda stater utgifterna för

posthusens underhåll äro under gemensam titel sammanförda med utgifterna

för förhyrande af postlägenheter, och till följd däraf ej af postverkets

liufvudböcker före samma tid framgår, huru mycket som i underhåll

belöper sig på posthusen, är generalpoststyrelsen icke i tillfälle

lämna uppgift å kostnaderna för posthusens underhåll för någon längre

tid tillbaka än från och med sistnämnda år.

2:o) Hus af trä.

Enligt generalpoststyrelsens uppgift äger postverket dylika hus å

de i nedanstående tablå angifna orter.

O r t.

Beräknadt

värde vid |

1910 års

slut.

Kronor.

Haparanda ......................................................................................................

21,000

Karlsborg.........................................................................................................

33,200

Ljusdal............................................................................................................

12,300

Moholm............................................................................................................

10,200 .

Eagunda ...................,.....................................................................................

33,100 :

Båda...........................................................................................................

18,900

Vingåker.....................................................................................................

2,500

Ange.,................... ........................................................................................

25,000

Summa

156,300 1

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Inventarier.

Kungt. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Under år 1911 hafva, enligt hvad styrelsen meddelar, endast

å posthuset i Ragunda vidtagits sådana ändringsarbeten, hvarigenom

sammanlagda värdet af dessa hus något ökats. Denna ökning belöper

sig till allenast 700 kronor, hvadan sammanlagda värdet af postverkets

byggnader af trä för närvarande utgör 156,900 kronor.

De på postverkets trähus nedlagda underhållskostnader hafva i

rundt tal utgjort:

för åren 1908—1910 tillhopa............................................ kronor 4,000: —

samt för år 1911................................................................... 3> 3,000: —

tillhopa för åren 1908—1911 kronor 7,000: —

eller för år 1,750 kronor, hvilket utgör 1,12 % af trähusens värde.

Medelkostnaden för år för underhållet af postverkets hus kan således

beräknas uppgå till:

för stenhusen...... kronor 72,300: — utgörande 1,13 % af värdet för år 1911

och för trähusen » 1,750:— » 1,12 % » » » j> 1911

eller tillhopa ...... kronor 74,050:— » 1,13 % » samtliga husens

värde för år 1911.

Underhållskostnaden för husen stiger, såsom generalpoststyrelsen

påpekar, gifvetvis i den mån fastigheterna blifva äldre. Af postverkets

fastigheter äro de mest dyrbara, såsom posthuset vid Vasagatan härstädes

samt posthusen i Malmö och Hälsingborg in. fl., tillkomna under

de senare åren och hafva således ännu icke tarfvat några större reparationer.

Med hänsyn härtill och då det därjämte befunnits, att några

af postverkets fastigheter, såsom de i Ljusdal, Ange och Råda, inom

närmaste tid måste undergå ganska omfattande reparationer, torde det

vara nödvändigt, att ett större belopp finnes disponibelt för underhåll

af postverkets fastigheter för år 1913 än ofvanstående medeltal utvisar.

Generalpoststyrelsen anser sålunda, att i förnyelsefonden bör för

posthusens underhåll inberäknas för år 1913 ett belopp af 90,000 kronor,

hvilket utgör 1,37% af värdet vid 1911 års slut af samtliga postverkets

i användning tagna byggnader.

Vidare skulle af förnyelsefonden, fortsätter generalpoststyrelsen,

utgå medel till underhåll af postverkets inventarier.

I postverkets omkostnadsstat för år 1911 äro, i likhet med föregående

år, utgifterna för inköp och underhåll af postverkets inventarier

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 60

sammanförda under eu gemensam anslagstitel »inköp och underhåll af

inventarier». Generalpoststyrelsen har emellertid föranstaltat därom,

att redan för år 1911 förenämnda utgifter i postverkets räkenskaper

särskilts, så att af räkenskaperna nu framgår huru stort belopp som

åtgått för inköp af inventarier och huru mycket för underhåll af inventarier.

Kostnaderna för inköp af inventarier hafva, enligt hvad styrelsen

nu meddelar, för 1911 års åtta första månader uppgått till i rundt

tal ...........................................................................

.................. kr.

120,800: —

ökas detta belopp med hälften ..................

.................. »

60,400: —

erhålles en summa af ..................................

.................. »

181,200: —

som skulle utgöra det belopp, hvartill kostnaderna för inköp af inventarier

för år 1911 kunna beräknas hafva uppgått.

Värdet af postverkets inventarier år 1910 har

uppskattats till........................................................................ kr. 1,700,000; —

Lägges härtill ofvanstående kostnadssumma för

under år 1911 inköpta inventarier.................................... » 181,200: —

skulle värdet af postverkets inventarier vid 1911

års slut uppgå till ............................................................. kr. 1,881,200: —

Utgifterna för underhåll af inventarierna hafva de åtta första månaderna

af år 1911 uppgått till i rundt tal ........................ kr. 47,500: —

ökas detta belopp med hälften ....................................... » 23,750: —

erhålles det belopp....................................................................... kr. 71,250: —

eller i rundt tal 71,000 kronor, hvartill kostnaderna för underhållet af

inventarierna af generalpoststyrelsen beräknas uppgå för år 1911.

Underhållskostnaderna för inventarierna skulle sålunda enligt denna beräkning

för år 1911 endast uppgå till omkring 4 % af inventariernas

värde. Gifvetvis växla emellertid kostnaderna för såväl inköp

som underhåll af inventarier med betydliga belopp det ena året i jämförelse

med det andra. Så måste för år 1911, å ena sidan, kostnaderna

för inköp af inventarier anses såsom ovanligt höga, enär under

året dels för posttransporterna i Göteborg inköpts 4 automobiler för

en sammanlagd kostnad af 30,000 kronor, dels ock för en del postBihang

till Biksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr ,9.

kontor, däribland de i Växjö, Västerås och Östersund, hvilka under året

inflyttat i nya lokaler, anskaffats nästan fullständig uppsättning af nya

möbler. Men, å andra sidan, måste de nu approximativt beräknade utgifterna

för underhållet af inventarierna under år 1911 enligt styrelsens

uppfattning anses ganska låga, beroende, bland annat, däraf att för alla

de postkontor, för hvilka nya lokaler anskaffats, några kostnader ej

nedlagts å underhåll af de äldre inventarierna, hvilka till större delen

slopats. Det normala utgiftsbeloppet för underhållet torde enligt generalpoststyrelsen

för närvarande kunna anses utgöra 100,000 kronor för

år, till. hvilket belopp detta anslag också fastställts för år 1912. Då

värdet af postverkets inventarier vid 1912 års slut kan beräknas uppgå

till i rundt tal 2,000,000 kronor — inventariernas ofvan angifna värde

år 1911, kronor 1,881,200 + det å riksstaten för år 1912 anvisade anslaget

till inköp af inventarier, kronor 125,000 — skulle det för samma

år anvisade anslaget till underhåll af inventarier, 100,000 kronor, ut-*

göra 5 procent af inventariernas värde.

Generalpoststyrelsen anser därför, att i förnyelsefonden bör till

underhåll af inventarier för år 1913 och tills vidare, intill dess närmare

kännedom om dessa utgifter vunnits, afsättas 5 procent af inventariernas

värde.

För år 1913 hemställer generalpoststyrelsen, på sätt jag kommer

att i annat sammanhang anmäla i fråga om utgifterna för kapitalökning,

att för inköp af inventarier för postverkets behof måtte å riksstaten

anvisas ett anslag af 270,000 kronor.

Det i staten för år 1912 fastställda anslaget till underhåll af inventarier

....................................................................................... kr. 100,000: —

skulle således enligt ofvan angifna beräkningsgrund

för år 1913 behöfva ökas med 5 % å 270,000 kronor

eller...........................................................................__...... » 13,500: —

hvarigenom för sistnämnda år kostnaderna för underhållet

af postverkets inventarier skulle komma att uppgå

till............''........................................ ............................................. kr. 113,500: —

hvilket belopp generalpoststyrelsen anser böra afrundas till 115,000

kronor.

Sammanlägges den förut för år 1913 beräknade kostnaden för posthusens

underhåll........................................................................... kr. 90,000: —

Transport kr. 90,000: —

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

67

Transport kr. 90,000: —

med här ofvan för samma år beräknade kostnaden för

underhållet af inventarierna...................................................... )) 115,000: —

erhålles det belopp ............................................................. kr. 205,000: —

som enligt generalpoststyrelsens åsikt bör för år 1913 afsättas till förnyelsefond.

Under förutsättning af bifall härtill bar generalpoststyrelsen af

sådan anledning i staten för driftkostna''der år 1913 under titel Ii. ))Afsättning

till förnyelsefond)> upptagit ett belopp af förslagsvis 205,000

kronor. Detta belopp är 15,000 kronor mindre än summan, 220,000

kronor, af de i 1912 års stat upptagna anslagen till »posthusens underhåll)),

120,000 kronor, och »underhåll af inventarier», 100,000 kronor.

Då utgifterna för underhåll af postverkets hus och inventarier betydligt

variera under olika år och då det under vissa förhållanden,

såsom vid eldsolycka eller dylikt, kan befinnas oundgängligen nödigt

att kunna disponera medel, anser generalpoststyrelsen, att afsättningen

till förnyelsefonden bör upptagas såsom förslagsanslag.

Enligt grunderna för den af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen Departementssistlidet

år godkända uppställningen af riksstaten torde afsättning år- chefenligen

böra ske till en förnyelsefond för att uppehålla postverkets hus

och inventarier i deras fulla värde. Vid beräknandet af de belopp, som

sålunda böra reserveras, måste man taga hänsyn till, att i framtiden

äfven större reparationer om möjligt böra bestridas ur denna fond.

Särskilt för husbyggnaderna kunna säkerligen dessa reparationer understundom

komma att uppgå till ganska afsevärda summor. Det synes

mig fördenskull vara försiktigast att räkna med en något högre afsättningsprocent

till underhåll af fastigheterna än styrelsen föreslagit. Tillsvidare

torde man böra beräkna en afsättning af åtminstone 1 Va procent

på de i bruk tagna fastigheternas värde. Det af styrelsen föreslagna

beloppet bör därför lämpligen höjas till 100,000 kronor.

Mot styrelsens förslag till afsättning för förnyelse af inventarier

har jag intet att erinra. Det belopp, som afsättes till förnyelsefond,

synes icke vara af beskaffenhet att böra upptagas såsom förslagsanslag.

På grund af hvad jag sålunda anfört torde till afsättning till förnyelsefond

för år 1913 beräknas ett belopp) af 215,000 kronor.

Varda de af mig ofvan gjorda framställningar rörande postverkets

stat för driftkostnader för år 1913 godkända, komma statens särskilda

hufvudsummor och slutsumma att utgöra de belopp, som finnas upptagna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

i efterföljande tablå, hvilken äfven innehåller jämförelse med 1912 års

stat för driftkostnader.

År 1912.

Kronor.

År 1913.

Kronor.

Ökning

år 1913 i

förhållande

till år 1912.

Kronor.

Minskning

år 1913 i

förhållande

till år 1912.

Kronor.

A. Aflöningar ........................................

12,573,200

13,140,200

567,000

B. Ofvergångsstat ..................................

37,370

30,050

—

7,320

C. Pensioner..........................................

266,165

312,755

46,590

—

D. Postbefordran ....................................

6,841,000

6,973,000

132,000

—

E. Omkostnader ....................................

*) 2,660,000

2,521,000

—

139,000

E. Oförutsedda utgifter ...........................

15,000

15,000

—

—

G. Afkortningar och restitutioner...............

7,465

10,295

2,830

—

H. Afsättning till förnyelsefond ...............

—

215,000

215,000

—

Summa

8

<M

8

of

CM

23,217,300

963,420

146,320

Ökning 817,100 kronor.

*) Häri ingick summan af anslagen till posthusens underhåll och till underhåll af inventarier, 220,000

kronor. För år 1913 hafva dessa anslag aflörts från omkostnadsstaten och i stallet upptagits under titeln H.

Afsättning till förnyelsefond.

Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att dispositionsbiirädet änkefru Josefina Bernhardina

Karolina Lindquist, född Ekström, må äga att

under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat

uppbära ett årligt understöd af 700 kronor, att utgå

från och med månaden näst efter den, under hvilken

entledigande ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;
att

dispositionsbiträdet änkefru Hilda Maria Josefina

Carlander, född Sjölander, må äga att under sin

återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära

ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från och

med månaden näst efter den, under hvilken enltedigande

ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

att biträdande postexpeditören Johan Alfred Rylander

må äga att under sin återstående lifstid å post
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

verkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd af

1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder honom meddeladt;

att kontorsbiträdet Amélie Carolina Elisabeth

Hesselgren må äga att under sin återstående lifstid å

postverkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd

af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst

efter den, under hvilken entledigande ur postverkets

tjänst varder henne meddeladt;

att sorteringsbiträdet änkefru Jenny Fatima

Giertz, född Scheenholm, må äga att under sin återstående

lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett

årligt understöd af 600 kronor, att utgå från och med

månaden näst efter den, under hvilken entledigande

ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1913, förslagsvis, till 23,217,300 kronor,

att utgå direkt af postmedlen.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Bilaga.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket.

§ 1.

Till generalpostdirektören utgår arfvode af postmedlen med 13,000

kronor för år, att utbetalas i samma ordning som lön.

Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning enligt följande stat,

hvilken angifver tjänstemännens fördelning i vissa grupper, de för

tjänstemännen inom en och samma grupp bestämda aflöningsbelopp samt

det antal år, som bör förflyta från det tjänsteman tillträdt visst aflöningsbelopp,

intill dess han kan komma i åtnjutande af det närmast högre.

Tjänstemän åt högre grad.

-Kronor.

År.

Kronor.

O

År.

Kronor.

År.

Kronor.

Är.

Kronor.''

Byråchef

—

—

—

_

8,000

3

8,500

3

9,000

Postdirektör .

• _

—

—

—

7,000

3

7,500

3

8,000

Kamrerare; sekreterare

—

—

—

6,000

3

6,500

3

7.000

Postmästare af klass 1 A..................

—

5,500

3

6,000

3

6,500

3

7,000

Förste aktuarie; intendent; ombudsman;

postmästare af klass 1 B; öfverkon-

trollör ...........

—

—

5,000

3

5,500

3

6,000

3

6,500

Postmästare af klass 2 A; förste kon-

trollör .......

—

—

4,600

3

5,000

3

5,500

3

6,000

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; re- gistrator; revisor; revisor och bok-

hållare; postmästare af klass 2 B

—

—

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Postmästare af klass 3, manlig; kon-

trollör..........

—

—

3,800

3

4,200

3

4,600

3

5,000

Postmästare af klass 4, manlig

-

—

3,500

3

3,800

3

4,200

3

4,600

Förste postexpeditör, manlig...............

—

—

3,200

3

3,500

3

3,800

3

4,200

Postexpeditör, manlig ........... j

1,800

2

2,000

2

2,200

2

2,400

2

—

2,600

3

2,900

3

3,200

3

3,500

3

3,800

Postmästare af klass 3, kvinnlig

—

—

—

—

2,900

3

3,100

3

3,400

Postmästare af klass 4, kvinnlig

—

—

—

2,700

O

O

2,900

3

3,100

Förste postexpeditör, kvinnlig

—

__

1,900

3

2,100

3

2,300

3

2,500

Postexpeditör, kvinnlig1)

—

—

1,500

3

1,700

3

1.900

3

2,100

Biträde, kvinnligt

—

—

—

—

1,250

3

1,450

3

1,650

*) För kvinnlig postexpeditör, som icke åtnjuter ortstillägg, höjes efter tre år slutaflöningon med 100

kronor, hvilket belopp anses tillhöra lönen, men dock icke medför höjning af pcnsionsunderlaget.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

71

Kronor.

O

År.

Kronor.

o

År.

Kronor.

o

År.

Kronor.

O

År.

Kronor.

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen *)

1,140

3

1,260

3

1,380

3

1,500

3

1,650

Förste postvaktmästare; förste postiljon

—

—

—

—

1,340

5

1,490

5

1,640

Postvaktmästare; postiljon........

—

—

—

—

1,100

5

1,250

5

1,400

*) Förste vaktmästare åtnjuter särskilt^ arfvode af 200 kronor om året. Därest vaktmästare i sådan

egenskap åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 300 kronor årligen.

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och

tj änstgöringspenningar.

Lön.

Tj änst- görings- penningar.

Summa

aflöning.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

5,600

3,400

9,000

%

5,300

3,200

8,500

5,000

3,000

8,000

4,800

2,700

7,500

4,600

2,400

7,000

4,300

2,200

6,500

4,000

2,000

6,000

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

Manliga tjänstemän ....................................

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

O

O

G''»

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1,800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa

aflöning.

Kronor.

1,900

1,500

3,400

1,800

1,300

3,100

1,775

1,125

2,900

1,750

950

2,700

1,700

800

2,500

1,650

650

2,300

Kvinnliga tjänstemän ..............................................<

1,575

525

2,100

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,100

550

1,650

f,125

375

1,500

900

550

1,450

700

550

1,250

Tjänstemän af iiigre grad.

1,000

650

1,650

950

550

1,500

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen ..........................

900

480

1,380

850

410

1,260

800

340

1,140

|

960

680

1,640

Förste postvaktmästare; förste postiljon........................j

900

590

1,490

1

840

500

1,340

800

600

1,400

Postvaktmästare; postiljon ........................................J

800

450

1,250

800

300

1,100

Utöfver den fasta aflöningen ntgår arfvode till postmästaren vid

postkontoret Stockholm 1 med 500 kronor, vid postkontoret Göteborg 1

med 400 kronor och vid postkontoret Malmö 1 med 300 kronor, allt

för år. Sådant arfvode anses såsom lön, men medför icke höjning af

pensionsunderlaget.

§ 7.

Postmästare af klasserna 3 och 4, kontrollörer, förste postexpeditörer,

postexpeditörer, kvinnliga biträden, förste postvaktmästare, förste

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

73

postiljoner, postvaktmästare och postiljoner, stationerade å ort, där de

allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så länge de tjänstgöra

å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt af generalpoststyrelsen

fastställda grunder, med följande belopp, för år räknadt:

till omförmälda tjänstemän af högre grad, med undantag af kvinnliga

biträden, med femton eller tio procent af den fasta aflöningen, dock högst

450 respektive 300 kronor till manlig tjänsteman och högst 225 respektive

150 kronor till kvinnlig tjänsteman;

till kvinnliga biträden, stationerade i Stockholm, med 150 kronor

och, stationerade å annan ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro

särskildt höga, med 100 kronor;

till omförmälda tjänstemän af lägre grad

antingen med 250 kronor, med förhöjning efter fem år till 300

kronor och efter tio år till 350 kronor,

eller med 200 kronor, med förhöjning efter fem år till 250 kronor

och efter tio år till 300 kronor,

eller med 150 kronor.

Ortstillägg, som utgår till tjänsteman af högre grad, anses såsom

lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget; ortstillägg, som

åtnjutes af tjänsteman af lägre grad, anses såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande förhöjning af ortstillägget åt tjänsteman af lägre grad

gälla enahanda bestämmelser som i fråga om förhöjning af den fasta

aflöningen.

Bihang till JRiksd. prof. 1912. 1 Sami.

1 Afd. 3 Häft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:163 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt fastställande af postverkets s. 2 i texten
  2. SU 1912:20 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt fastställande af postverkets stat för drif s. 1 i texten