Sök i Ratio Lex

Angående upphörande af från viss jord till Visby domkyrka utgående jordskyld

1912-01-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:36, Angående upphörande af från viss jord till Visby domkyrka utgående jordskyld

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 86.

1

Nr 36.

Kungl. Majis nådiga proposition till Riksdagen angående upphörande

af från viss jord till Visby domkyrka utgående

jordskyld; gifven Stockholms slott den 19 januari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att ägare af kyrkoskattelägenhet utom Visby stads ringmur

å stadens område och i End re socken må friköpa sig från skyldigheten

att utgöra den från lägenheten till Visby domkyrka utgående jordskylden

genom erläggande före 1913 års slut af ett penningbelopp, motsvarande

tjugufem gånger jordskylden för ett år.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 22 höft. (Nr 36.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36,

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 januari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg, föredrog härefter en af Visby

domkyrko- och landsförsamlingar gjord underdånig framställning angående

aflösning af vissa till Visby domkyrka utgående tomtören och jordskylder.

Härvid yttrade departementschefen:

I en till domkyrkorådet i Visby ingifven ansökning hafva innehafvare

af jord och tomter, från hvilka årlig jordskyld utgöres till Visby

domkyrka, anhållit, att kyrkorådet ville hos vederbörande gorå framställning

därom, att det måtte medgifvas innehafvare af sådan jord eller tomt

att i stället på eu gång erlägga de berörda afgifter motsvarande kapitalen,

beräknade efter en ränta af 4 procent, och därigenom för alltid varda

befriade från afgifternas erläggande. Sökandena hafva därvid såväl erinrat

om, att uppbörden och redovisningen af de ifrågavarande små jordskyldsbeloppen

vore synnerligen besvärlig, som ock framhållit, att det ofta vore

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

förenad t med olägenheter att köpa och sälja fastigheter, hvari sådan jord

inginge. Vid ansökningen hafva sökandena bilagt, utom andra handlingar,

en »uppbördslängd öfver jord- och tomthyror till Visby domkyrka», angifvande

såväl ifrågavarande jordars och tomters belägenhet och nummer

samt deras innehafvare som ock de till ett antal af femtiosex uppgående

jordskyldsbeloppen, hvilka, växlande mellan 2 öre och 2 kronor 25 öre,

uppginge till sammanlagdt 28 kronor 88 öre.

Kyrkorådet har därefter öfverlämnat nämnda ansökan till Visby domkyrko-

och landsförsamlingar och därvid förordat en framställning till

Kungl. Maj:t i det angifna syftet; och hafva församlingarna sedermera i

en till Kungl. Maj:t den 21 april 1904 inkommen skrift i underdånighet

anhållit om ifrågavarande afgifters aflösning, på sätt nämnda jord- och

tomtägare föreslagit.

På grund af härå erhållen nådig remiss har kammarkollegium inhämtat

yttranden af domkapitlet i Visby, som tillstyrkt bifall till den

underdåniga framställningen, och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Gottlands län, som lämnat vederbörande tillfälle att inkomma med förklaring,

utan att någon däraf begagnat sig. Sedan kollegium därefter från

arkivarien hos kollegium infordrat utredning i ärendet, men denne meddelat,

att hvarken af de i arkivet förvarade räkenskaperna rörande Visby

domkyrka eller af de i arkivet eljest befintliga handlingarna kunnat vinnas

några upplysningar rörande ifrågavarande jordar eller tomter, anmodade

kollegium Kungl. Maj:ts befallningshafvande att till kollegium inkomma

ej mindre med fullständig förteckning å ifrågavarande fastigheter, utvisande

deras läge, areal och kamerala beskaffenhet, än äfven med den

utredning, som i orten kunde anskaffas angående uppkomsten och naturen

af ifrågakomna afgifter äfvensom i öfrigt angående domkyrkans och de

enskilda fastighetsinnehafvarnas rättsliga ställning i afseende å fastigheterna

och till hvarandra.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därefter i skrifvelse till kollegium

den 21 april 1909 lämnat utredning i angifna hänseenden, därvid

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åberopat en del skrifvelse^ bilagda, med

bil. 1—7 betecknade handlingar, nämligen:

1) utdrag ur en af förste landtmätaren A. Asplund år 1844 upprättad

»Beskrifning och Taxeringslängd öfver Wisby Stads egovälde, innefattande

Stads-, Fri-, Hospitals-, Kyrko- och Kronojord, upprättad i sammanhang

med ägornas uppmätning och uträkning m. m.»,

2) utdrag ur »beskrifning till den af kommissionslandtmätaren A.

Kollberg åren 1856 — 1860 upprättade karta öfver norra delen af Wisby

stad»,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

3) utdrag ur »beskrifning till kartan öfver sydöstra delen af Visby

stad, upptagande Visby domkyrkas der inom belägna Tomter och Jordar,

upprättad vid Tomtreglering år 1860» af kommissionslandtmätaren Ludv.

Fegrmus,

4) en af samme Fegraeus den 5 mars 1889 upprättad »Jordebok

öfver till Visby Domkyrka lydande, utom Visby stad belägna (kyrkoskatte)

jordar»,

5) »förteckning öfver de fastigheter, som till domkyrkan erlägga jordeller

tomthyror, upprättad af Josef Norrby Söderström»,

6) en till nyssnämnda jordebok hörande »förklaring», samt

7) utdrag af »protokoll under Landtmäteri-förrättning rörande Tomtreglering

uti sydöstra delen af Visby stad åren 1859 och 1860».

1 sin berörda skrifvelse har Kungl. Maj:ts befallningshafvande till

eu början framhållit, att af de afgifter, domkyrkan uppbure af sina

jordar och som uppginge till ett sammanlagdt belopp af 28 kronor 88

öre, ett belopp af 1 krona 50 öre komme på inom Undre socken befintliga

lägenheter, hvilka icke berördes af ansökningen; att af de återstående

afgiftema 12 kronor 9 öre utgjordes af hyra eller tomtöresafgift för

tomter inom stadens murar, samt att återstoden, 15 kronor 29 öre, visat

sig icke vara några tomtören, utan, såsom de ock i ofvannämnda jordebok

benämndes, jordeboksränta för inom Visby stads område, men utom

ringmuren belägna s. k. kyrkoskattelägenheter.

Vidare har Kungl. Majrts befallningshafvande anfört följande. Sistnämnda

lägenheter, hvilka i allmänhet vore af rätt afsevärd storlek,

syntes hafva blifvit af kyrkan till skatte försålda. När detta skett, hade

icke kunnat utrönas, men osannolikt vore icke, att dessa försäljningar

skett samtidigt med försäljningarna af en del af hospitalets jordlägenheter

inom stadens område eller i medlet af 1700-talet. Då sistberörda jordlägenheter

försåldes till enskilda personer, blefvo de benämnda hospitalsskattelägenheter

och fingo sig åsatt en viss jordeboksränta till hospitalet.

Det syntes vara uppenbart, att kyrkan icke vidare hade någon äganderätt

till de ifrågavarande jordlägenheterna, utan att desamma med full

äganderätt innehades af enskilda, och något skäl, hvarför icke ägarna

skulle, om de så önskade, få inlösa den lägenheterna påhvilande jordeboksräntan

syntes icke förefinnas. Af de inom staden belägna, kyrkan

tillhöriga tomterna innefattade nr 3 — 21 samt 83 — 93 i Klinterotens 3:e

kvarter hela det område, som vore beläget mellan Södra Murgatan i

öster, Adelsgatan i väster och Mikaelsgränd i norr. På de äldsta kartorna

öfver staden vore detta område betecknadt såsom åker. I en af superintendenten

Haqvin Spegel år 1683 utgifven afhandling, benämnd »Rudera

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

Gothlandica >, omnämndes såsom eu S:t Johannis kyrka tillhörig jord en

åker i Söder Klint, hvilken under den katolska tiden donerats till kyrkan.

Den sålunda omnämnda åkern vore helt säkert densamma, som sedermera

styckats och, uppdelad i tomter, upplåtits åt enskilda. S:t Petersgränd,

som vore helt belägen inom området, samt de delar af Berggränd

och Mikaelsgränd, som stötte till tomterna, hade, enligt hvad bekräftades

af beskrifningen till ofvannämnda af Fegrasus år 1860 upprättade karta

öfver sydöstra delen af Visby stad, jämväl bildats af Söderklintsåkern.

Det hade allmänt antagits, att de hospitalet i Visby tillhöriga tomterna

utgjordes af de öde kyrkorna med tillhörande tomter, som år 1532 af

danske konungen Fredrik I donerats till hospitalet. S:t Johannis kyrka

syntes emellertid vid tiden för berörda donation icke hafva legat öde

utan då ännu begagnats eller betraktats som församlingskyrka. Den s. k.

Söderklintsåkern hade därför icke ingått i donationen utan bibehållits

under kyrkan liksom ock de i handlingarna omnämnda fem tomterna nr

4 b, 4V2 a, 5x/2 a) 10 a och 11 a i Strandrotens 4:e kvarter, hvilka

vore belägna omedelbart intill S:t Johannis kyrka, hvaraf ruiner ännu

kvarstode. Då ytterligare lämningar af S:t Johannis, eller som den ock

kallades S:t bians kyrka, och den omedelbart därintill belägna S:t Peters

kyrka under senare åren vid gräfningar kommit i dagen, och det icke

vore osannolikt, att dessa kyrkor sträckt sig inpå nyssnämnda fem tomter

och således intressanta murrester där ännu antagligen kunde vid förnyade

gräfningar eller undersökningar påträffas, syntes tillstånd till samma fem

tomters friköpande icke böra lämnas, enär undersökningarna därigenom

skulle kunna förhindras eller försvåras. Något dylikt hinder funnes däremot

icke för inlösen af de i handlingarna omnämnda tomterna nr 3

—21 och 83—93 i Ivlinterotens 3:e kvarter. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ansåge sig däremot böra göra vissa erinringar beträffande de

belopp, hvarför tomterna föreslagits skola få inlösas. De ifrågavarande

tomterna utgjordes uteslutande af kyrkojord. Enligt hvad visat sig och

jämväl bekräftats vid en verkställd kontrollräkning hade tomtörena för

dessa tomter utgått med allenast 2 skillingar banko för 100 kvadratalnar.

Tomtörena för kronans, stadens och hospitalets tomter utginge däremot

med 6 skillingar banko för 100 kvadratalnar. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

saknade kännedom om när afgifterna för hospitalstomterna

bestämts till detta belopp. Hvad däremot anginge tomtörena för

stadens och kronans tomter, hvilka tomtören förut utgått med allenast 2

skillingar banko för 100 kvadratalnar, hade förhöjningen ägt rum, för de

förra tomterna på grund af kungl. bref den 28 september 1819 och för

de senare på grund af kammarkollegii skrifvelse den 21 februari 1826.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

Det af Kungi. Maj:ts befallningshafvande sålunda anmärkta förhållandet

inverkade gifvetvis på bedömandet af hvilket belopp borde erläggas

af de tomtinnehafvare, hvilka ville till fri och egen grund inlösa

sina tomter. Mot en kapitalisering af tomthyran efter en ränteberäkning

af 4 procent syntes icke vara något att erinra, men kapitalbeloppet borde

då beräknas icke efter den tomthyra, som för närvarande erlades, utan

efter beloppet af den tomthyra, som skulle komma att utgå, därest hyran

förhöjdes till likhet med tomthyran för stadens och kronans tomter. All

billighet talade nämligen för att hyrorna för kyrkans tomter skulle komma

att förhöjas till likhet med hyrorna för stadens och kronans tomter,

därest framställning därom i vederbörlig ordning gjordes. 1 anledning af

det anförda ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande, att löseskillingen

för tomterna borde bestämmas till sjuttiofem gånger den hyra, som för

närvarande erlades för desamma.

Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande beträffande fastighetsinnehafvarnas

rättsliga ställning i afseende å fastigheterna ansett sig

böra fästa uppmärksamheten därpå, att, enligt hvad magistraten i Visby

meddelat, i fråga om lagfart å och inteckning i de Visby domkyrka

tillhörande tomterna och jordarna, vid rådstufvurätten därstädes af ålder

tillämpats och fortfarande tillämpades den praxis, att dessa tomter och

jordar behandlades på alldeles samma sätt som fria tomter och jordar.

Någon ändring därutinnan hade icke skett genom lagen om nyttjanderätt

till fast egendom den 14 juni 1907, hvilken icke berörde de till kyrkoskatte

försålda jordlägenheterna och ej heller de nu ifrågavarande tomterna,

hvilka alla upplåtits långt före tiden för sagda lags trädande i kraft.

Uti eget underdånigt utlåtande den 14 december 1909 har kammarkollegium

till en början beträffande omförmälda försäljning af domkyrkojord

meddelat, att landshöfdingen i länet den 23 mars 1732 underställt

kammarkollegii godtfinnande, om icke kyrkans jordar och lägenheter

i anledning af nådiga förordningen, huru med de hemman och kronolägenheter,

som till skatte försäljas, förhallas skall, den 19 september

1723, genom offentlig auktion till den högstbjudande finge auktioneras,

hvilket för kyrkan vore profitabelt och af kyrkorådet vore befunnet för

kyrkan billigt; att kollegium häruppå den.12 maj samma år resolverat,

det kollegium bifölle framställningen, sa vida någon af dessa lägenheter

icke vore af sådan beskaffenhet att den till usus, som uti 6 § uti 1723

års prästerskapets privilegier omtalades, borde bibehållas; samt att. i den

af magistraten i Visby till den af Kungl. Maj:t den 3 mars 1852 förordnade

kommittén för undersökning af grunderna för städernas beskatt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

ning lämnade utredningen förekomma beträffande den inom stadens domvärjo

befintliga så kallade kyrkoskattejorden, att densamma ansåges hafva

under senare hälften af sjuttonhundratalet blifvit å offentliga auktioner

till den högstbjudande med skattemannarätt försåld med bibehållande

af viss årlig ränta, som jordens ägare skulle till kyrkan utgöra. Till fullständigande

af Kungl. Maj:ts befallningsliafvandes yttrande beträffande

tomtörena för hospitalets tomter har kollegium vidare erinrat, att den

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande omförmälda förhöjningen af samma

tomtören ägde rum på grund af i sådant hänseende den 2 november

1836 meddeladt nådigt bref. Vidare och med anledning däraf att i

ofvan nämnda 1889 års jordebok vore för en af tomterna, nämligen nr

1,265, antecknadt »frijord» och »åminnelsepenningar » har kollegium dels

meddelat, att eu särskild förordnad kommission år 1693 vid skattläggning

af slottsladugården Visborg uppgifvit, att hospitalets jordar bestode

al, utom andra, så kallade frijordar eller sådana som blifvit sålda alldeles

fria mot en viss årlig afgift till hospitalet under namn af åminnelsepenningar,

dels ock erinrat, att Kungl. Maj:t genom nådigt bref angående

förändrad organisation af öfverstyrelsen för hospitalen in. m. den

12 maj 1876 förordnat bland annat, att alla hospitalens fastigheter, frälseräntor

och andra afgälder af fast egendom äfvensom öfriga tillgångar

skulle från och med ingången af år 1877 indragas till statsverket. Ifrågavarande

tomt funnes emellertid icke upptagen i den förteckning öfver

de Visby hospital förut tillhöriga, men enligt 1876 års nådiga bref till

statsverket indragna räntorna af skattelägenheter inom Visby stad, hvilken

bilagts kollegii underdåniga utlåtande angående rätt för jordägare att inlösa

till statsverket indragna hospitalsräntor m. m. den 30 december 1904.

Sannolikt hade uttrycket »åminnelsepenningar» i nämnda jordebok tillkommit

på grund af någon förväxling, och torde lägenheten vara af enahanda

natur som ifrågavarande kyrkoskattelägenheter. Hvad anginge de

i handlingarna omnämnda, i Endre socken belägna kyrkoskattelägenheterna

Stora och Lilla Krusäng, ansåge kollegium, i motsats till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, att ansökningen jämväl afsåge att få aflösa

den från dessa lägenheter till domkyrkan utgående jordskylden.

Beträffande själfva saken har kammarkollegium anfört följande.

Hvad först anginge dem af de i ärendet ifrågakomna jordarna, som vore

belägna utom stadens ringmur å stadens område och i Endre socken, syntes

det kollegium, som om med allt fog kunde antagas, att dessa jordar af

domkyrkan upplåtits åt enskilda med äganderätt. Kollegium hade vid

sådant förhållande icke något att erinra mot nådigt bifall till ansökningen

i denna del. Hvad åter beträffade de i ansökningen afsedda tomter, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 36.

vore belägna å stadens område inom ringmuren, så hade angående dem

utrönts, att de fortfarande vore domkyrkan tillhöriga. En aflösning af

de för dem utgående tomtörena skulle tvifvelsutan medföra, att äganderätten

till dem skulle komma att anses därigenom hafva öfvergått från

domkyrkan till de enskilda innehafvarna. Vid sådant förhållande och

under erinran hurusom Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 21 ° ebruari

1908 anbefallt justitiekanslersämbetet att anhängiggöra rättegång

för athysande af innehafvarna af den kronan tillhöriga jord, som erfordrades

för friläggande af S:t Hans och S:t Pers kyrkoruiner, har kollegium

tillkännagifvit, att kollegium ansåge sig icke kunna till nådigt bifall

förorda ansökningen i denna del. .

Med anledning af att, såsom Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmärkt,

rådstufvurätten i Visby i fråga om lagfart och inteckning af

ålder tillämpat och fortfarande tillämpade den praxis, att domkyrkan tillhörande

tomter och jordar behandlades på samma sätt som fria tomter

och jordar, har kollegium ifrågasatt eu undersökning till utrönande af

huruvida till följd häraf någon åtgärd till iakttagande af kyrkans rätt borde

vidtagas, och föreslagit, att handlingarna i ärendet i sinom tid matte för

antydda ändamålet varda till advokatfisk alen hos kollegium öfverlämnade.

I infordradt underdånigt utlåtande den 28 maj 1910 har därefter

justitiekanslersämbetet anfört följande. .

När och på hvilket sätt kyrkan kommit i besittning åt de i ärendet

omförmälda fastigheterna torde åtminstone i fråga om det mesta däraf numera

näppeligen kunna med visshet utredas. Men antagligen härledde sig

kyrkans rätt till desamma redan från katolska tiden och hade uppkommit

o-enom förläningar af konungar samt genom donationer, gafvor, testamenten

och dylikt, på sätt i allmänhet vore förhållandet med den kyrkorna moln

Sverige tillhörande fasta egendomen, som i allmänhet utgiordes antingen åt

jord, satt i mantal och då benämndes kyrkohemman, eller ock, såsom i

förevarande fall, af jord, som saknade mantal och då vanligast förekomme

under benämning kyrkolagenhet eller kyrkojord. Enligt kyrkolagen

(kap. 26 § 5) fick kyrkans fasta jordagods ej utan särskildt tillstånd föryttra^

hvilket ytterligare framhölls i kungl. privilegierna för biskopar och

prästerskap den 16 oktober 1723 §§ 5 och 6. Bestämmelserna om dylik

jords oförytterlighet hade dock undergått modifikation genom kung • Öl

ordningen den 19 september 1723 huru med de hemman och kronolägenheter,

som till skatte försäljas, förhållas bör, i det att enligt punkt 6 åt

samma förordning rätt medgifvits att under angifna villkor till skatte

försälja, bland andra, vissa till kyrkan hörande hemman. Med stod åt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 36.

9

bestämmelserna i sistnämnda förordning och på grund af kammarkollegii

den 12 maj 1732 lämnade medgifvande torde ock, på sätt i kammarkollegii

i detta ärende afgifna underdåniga utlåtande närmare framhållits,

ifrågavarande utom stadens ringmur belägna, kyrkan förut tillhöriga jord

hafva blifvit under skattemannarätt försåld mot skyldighet för jordens

ägare att till kyrkan utgöra viss årlig ränta, hvarefter denna jord upptagits

såsom kyrkoskatte. Genom skatteförsäljningen hade äganderätten

till nyssberörda jord frångått kyrkan, och något hinder att å denna jord

hvilande jordeboksränta numera aflöstes i enlighet med den underdåniga

hemställan torde icke kunna anses föreligga, hvadan justitiekanslersämbetet

för sin del i underdånighet tillstyrkte nådigt bifall till framställningen i

denna del. Hvad åter anginge de inom stadens ringmur belägna tomter

eller delar af tomter, från hvilka ofvannämnda hyra eller tomtören utginge,

syntes såväl den omständigheten, att dessa fastigheter alltjämt vore

i jordeböcker, skifteshandlingar och dylika handlingar upptagna under titel

af kyrkojord, som ock arten af de från desamma utgående afgifterna till

kyrkan utmärka, att kyrkan fortfarande hade äganderätt till desamma,

och någon omständighet förekomme ej heller, som ens antydde, att äganderätten

till dessa tomter skulle frångått kyrkan. Vid sådant förhållande

och då den ifrågasatta aflösningen af från dessa fastigheter utgående hyra

eller tomtören otvifvelaktigt skulle, såsom kammarkollegium i sitt underdåniga

utlåtande ock framhållit, hos innehafvarna af denna kyrkojord

kunna framkalla föreställning om rubbning af bestående äganderättsförhållanden

i afseende å samma fastigheter, afstyrkte justitiekanslersämbetet

bifall till denna del af den underdåniga hemställan.

Beträffande tomtören för de Visby domkyrka tillhöriga tomter, som Departeäro

belägna å Visby stads område inom stadens ringmur, instämmer jag”^®^^61

med kammarkollegium och justitiekanslersämbetetf och finner sålunda, att

någon aflösning af dessa tomtören icke bör ifrågakomma. Hvad åter angår

afgälder från de i ärendet omförmälda jordar, som äro belägna utom stadens

ringmur å stadens område äfvensom i Endre socken, torde på grund af

den i ärendet lämnade utredningen något hinder icke kunna anses föreligga

mot att de å dessa jordar hvilande jordeboksräntorna numera aflösas i

enlighet med den därom gjorda underdåniga framställningen. Viss tid för

aflösning af nämnda jordeboksräntor torde emellertid böra stadgas, och

synes denna tid lämpligen böra bestämmas till utgången af år 1913.

I nådig proposition (nr 200) till 1908 års Riksdag gjorde Kungl.

Maj:t framställning till Riksdagen om aflösning af sådana landgillen till

kyrka, prästerskap eller klockare, som utgingo af hemman eller lägenhet

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 22 höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 36.

i Skåne, Halland eller Blekinge utan att rätten till landgillets uppbärande

motsvarades af äganderätt till jord, äfvensom af landgillen och spannmålsräntor

från de jämlikt nådig kungörelse den 11 september 1863 till skatte

försålda s. k. halländska kyrkohemmanen. Då nu ifrågavarande jordeboksräntor

synas i viss mån jämförliga med förutnämnda landgillen och spannmålsräntor,

torde jämväl för aflösning af dessa jordeboksräntor Riksdagens

bifall böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Eders Ivungl. Maj:t matte föreslå Riksdagen

medgifva

att ägare af kyrkoskattelägenhet utom Visby städs

ringmur å stadens område och i Endre socken ma friköpa

sig från skyldigheten att utgöra den från lägenheten

till Visby domkyrka utgående jordskylden genom

erläggande före 1913 års slut åt ett penningbelopp,

motsvarande tjugufem gånger jordskylden för ett år.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Stockholm, Irar Haeggätröms Boktr. A. B., 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:71 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående upphörande af f rån viss jord till Visby domkyrka utgående jordskyld. a1 i texten
  2. JoU 1912:31 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upphörande, af frän viss jord till Vishy domkyrka utgående jordskyld. s. 1 i texten