Angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län
1912-03-06 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:64, Angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 64.
1
N:o 64.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande
af vissa områden från förra öfverstebostället
Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och
Bohus län; gifven Stockholms slott den 6 mars 1912.
Under åberopande af bilagd a utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att — med godkännande för sin del af ett i statsrådsprotokollet
omförmäldt, emellan domänstyrelsen, å ena, samt arrendatorn af förra
öfverstebostället 6 mantal Kastellegården n:r 1 med Gullö, Rogille och
Munkholmarna i Ytterby och Rödbo socknar af Göteborgs och Bohus
län, å andra sidan, ingånget preliminärt aftal om afträdande den 14
mars 1912 af vissa delar af egendomen — medgifva, att i samma
protokoll uppräknade trettiotvå torp och lägenheter må hvart för sig
från egendomen upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31 december
1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre
bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter
från vissa kronoegendomar och med iakttagande af de i kungl.
brefvet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen af
berörda grunder meddelade närmare bestämmelser med rätt för nuvarande
innehafvaren af torpet Enekullen, Anders Johansson, att erhålla
hembud å torpet Stora Smällen samt under förbehåll om skyldighet för
innehafvare af lägenheten Petersburg att tåla aftappning af vatten från
en å egendomens utmark befintlig damm öfver lägenhetens ägor till
hufvudgårdens byggnader.
De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 45 käft. (Nr 64.)
1
2
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 64.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EHRENSVÄRD,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre AdelswäRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.
Förra öfverstebostället 6 mantal Kastellegården n:r 1 med Gullö,
Rogille och Munkholmarna i Ytterby och Rödbo socknar af Göteborgs
och Bohus län är beläget på ömse sidor om Nordre älf, dels å fastlandet
och dels å Hisingen. Bostället, som i öster angränsas af staden
Kungälfs ägor, har regelbunden ångbåtstrafik såväl med denna stad
som med Göteborg. Å boställets ägor ligger Ytterby järnvägsstation
på ett afstånd af 2 kilometer från åbyggnaderna. Från bostället hafva
vid skilda tillfällen verkställts afsöndringar af vissa smärre områden
dels till kyrkogård och skolhustomter för Ytterby församling och dels
för järnvägens behof.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Å bostället, som genom kontrakt den 24 april 1890 varit för
tiden intill den 14 mars 1911 utarrenderadt mot årligt arrende af
11,506 kronor, hölls under år 1908 arrendeuppskattning, vid hvilken
uppskattningsmännen bland annat föreslogo, att af de fyrtitre särskilda
torp och lägenheter, som funnes å bostället, sexton stycken, samtliga
belägna å Hisingen och innehållande en sammanlagd areal af 128 hektar
76 ar, skulle frånsäljas egendomen äfvensom att ett område af 2 hektar
20.5 7 ar beläget invid järnvägsstationen måtte, fördeladt i sexton tomter,
försäljas för att bereda handlande, handtverkare och andra personer tillfälle
till uppförande på fri grund af byggnader. Däremot ansågo uppskattningsmännen,
att någon ytterligare upplåtelse af egnahemslägenheter
från egendomen icke skulle kunna ske utan olägenhet för stamhemmanets
skötsel.
Med anledning af hvad uppskattningsmännen sålunda föreslagit
inkommo den 23 november 1909 Alexander Andersson jämte sjutton
andra personer, hvilka samtliga innehade torp belägna å den på fastlandet
varande delen af Kastellegården, med underdånig skrifvelse, däri
de på anförda skäl anhöllo bland annat, att dem måtte i likhet med
torparna på Hisingssidan beredas tillfälle att på lämpliga villkor friköpa
sina torp.
På grund af nådig befallning afgaf domänstyrelsen den 4 mars
1910 utlåtande öfver berörda framställning och öfverlämnade tillika
yttranden i ärendet från domänintendenten samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet.
Domänintendenten framhöll därvid bland annat, hurusom vid ofvan
berörda år 1908 verkställda uppskattningsförrättning uppskattningsmännen
ägnat särskild uppmärksamhet åt frågorna om huruvida egendomens
styckning till smärre lägenheter vore lämplig eller om afsöndring
från egendomen af mark till dylika lägenheter kunde utan skada eller
olägenhet för densammas skötsel äga rum.
Hvad då först beträffade frågan om styckning af egendomen i dess
helhet, hade uppskattningsmännen tagit i betraktande, att egendomen,
som vore rik på gamla, historiska minnen, vore en af de värdefullaste
jordbruksegendomar, som funnes i kronans ägo; att densamma med sin
af naturen bördiga och välskötta jord samt sina tillväxande skogskulturer
redan länge ansetts som ett mönsterbruk i sin bygd; att flertalet af de
vid hufvudgården befintliga åbyggnaderna vore hållbara, ändamålsenliga
och i afseende å storleken afpassade efter den nuvarande arealen; att
egendomens jordmån vore så styf och tungbrukad, att den ej med fördel
kunde till erforderligt djup bearbetas med de fåtaliga och i allmänhet
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.
svaga dragare, som stode småbrukare till buds; samt att ett så stort
antal mindre jordbruk, som vid styckning skulle uppkomma, med ganska
stor visshet ej kunde beräknas att finna köpare, om de på en gång
utbjödes till salu. Med hänsyn tagen till dessa förhållanden hade uppskattningsmännen
ansett sig ej äga rätt att föreslå styckning af egendomen.
I fråga åter om att gå torparnas önskningar till mötes genom att
skilja torpen från hufvudgården hade uppskattningsmännen varit af den
åsikt, att endast de å Hisingen belägna 14 torpen och 2 lägenheterna,
hvilka tillhörde en annan socken och ett annat härad än hufvudgården
och skildes därifrån af den breda och strida älfven, hvilken vid många
tillfällen, i synnerhet vid isgång, vore lifsfarlig att passera, kunde utan
synnerlig skada eller olägenhet för hufvudgården afsöndras från densamma
för att upplåtas till egna hem. Rörande torpen å fastlandet
hade däremot uppskattningsmännen varit af den meningen, att om
torpare ej funnes å egendomen, så måste de ersättas med statare, för
hvilka nya bostäder måste uppföras; att uppförandet af nya arbetarbostäder,
afsedda att inrymma så många statarfamiljer, som oundgängligen
erfordrades för att ersätta de genom torpens frånskiljande förlorade
dagsverkena, skulle komma att vålla kronan en högst afsevärd
kostnad; att torparsystemet afgjordt vore att föredraga ur såväl ekonomisk
som social synpunkt framför statarsystemet; samt att, om ej
afgälderna för torpen bestämdes högre, än hvad rimligt och rättvist
vore, innhafvarna af torpen ej komme i sämre ekonomiskt läge, än om
de medgåfves rätt att köpa torpen, i hvilket senare fall de hade att
erlägga räntor, som sannolikt för de flesta vore svårare att åstadkomma
än en måttlig dagsverksskyldighet. Stödjande sig på dessa grunder
hade uppskattningsmännen ansett sig ej böra föreslå torpens å fastlandet
skiljande från egendomen.
Under hänvisning till hvad sålunda förekommit, hemställde domänintendenten
för sin del, att den af Alexander Andersson m. fl. gjorda
framställningen måtte lämnas utan afseende.
Uti sitt ofvannämnda i ärendet afgifna yttrande har Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, med betonande af det behjärtansvärda uti det på
senare tider allt mera framträdande sträfvandet att åt mindre bemedlade
eller obemedlade bereda tillfälle att bilda egna jordbruk, framhållit, att
ifrågavarande i och för sig goda sträfvande likväl icke finge drifvas uteslutande
från synpunkten af, att så många egna hem som möjligt åstadkommes,
utan måste därvid jämväl iakttagas, att ett sådant afsöndrande
icke för stamhemmanets skötsel medförde skada eller olägenhet. Lika
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64. 5
ledes vore det af vikt, att vid sträfvandet att lämna torpare eller lägenhetsinnehafvare
tillfälle att förvärfva äganderätt till de torp eller lägenheter,
som af dem innehades, tillbörlig hänsyn toges till att deras egen
ekonomiska ställning icke därigenom komme att försämras. Då Kungl.
Maj:ts befallningshafvande både att afgifva utlåtande öfver förevarande
framställning, hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som sålunda
ingalunda underskattade betydelsen af den sig alltmera utbredande
egnahemsrörelsen, icke ansett sig kunna underlåta att framhålla, hurusom,
på sätt domänintendenten i sitt yttrande påvisat, ett frånskiljande från
egendomen af de nu till försäljning ifrågasatta torpen och lägenheterna
utan tvifvel skulle försvåra hufvudgårdens skötsel och därigenom för
staten medföra dels den indirekta förlusten af ett nedsatt arrende dels
ock direkta utgifter för uppförandet af statarbyggnader, hvilket genom
torpens afskiljande skulle blifva nödvändigt. Det kunde äfven efter den
utredning, som af domänintendenten lämnats, ifrågasättas, huruvida
torparnas egen ekonomiska ställning genom deras öfvergång till själfägande
skulle förbättras.
På grund af det anförda ville Kungl. Maj:ts befallningshafvande
såsom sin mening uttala, att ett frånskiljande från egendomen af de i
framställningen af sedda torp och lägenheter visserligen icke vore outförbar^
men att därigenom hufvudegendomens skötsel skulle väsentligen
försvåras, utan att det med visshet kunde förutsägas, huruvida torparnas
och lägenhetsinnehafvarnas ställning i själfva verket skulle blifva förbättrad.
Jämväl domänstyrelsen har i förberörda underdåniga utlåtande
afstyrkt ifrågavarande framställning.
Genom nådigt beslut den 23 december 1910 fann Kungl. Maj:t
berörda af Alexander Andersson med flera torpare under egendomen
gjorda framställning icke till någon vidare åtgärd föranleda. Samma
dag beslöt Kungl. Maj:t jämväl, sedan upplyst blifvit, att egendomen
dåmera vore genom kontrakt den 17 september 1910 mot arrendeafgift
af 6,000 kronor utarrenderad på ytterligare ett år eller till den 14 mars
1912, att proposition skulle aflåtas till Riksdagen angående upplåtande
från egendomen i enlighet med uppskattningsmännens förslag af ofvan
omtalade på Hisingen belägna sexton torp och lägenheter äfvensom af
de sexton tomtplatserna invid järnvägsstationen.
I skrifvelse den 30 maj 1911 meddelade därefter Riksdagen, att
Riksdagen bifallit ofvannämnda proposition samt att Riksdagen tillika
med anledning af en i ämnet väckt motion anhölle, att Kungl. Maj:t
måtte dels låta verkställa utredning om och i hvilken utsträckning ytter
-
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 64.
ligare uppdelning af ifrågavarande kronoegendom i större eller mindre
brukningsdelar lämpligen kunde företagas samt för Riksdagen framlägga
det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda, dels ock föranstalta
därom, att vid nästinstundande utarrendering af egendomen arrendet
endast komme att omfatta så lång tid, som kunde åtgå för genomförandet
af nyss berörda förslag.
Till åtlydnad af nådig befallning i bref den 22 juni 1911 bär
domänstyrelsen därefter dels låtit under hösten 1911 genom vederbörande
domänintendent och uppskattningsmän verkställa utredning med förslag
till ytterligare uppdelning af egendomen och dels gatt i författning om
egendomens fortsatta utarrendering lör tiden intill den 14 mars 1914;
och har domänstyrelsen med underdånig skrifvelse den 15 december
1911 öfverlämnat, jämte öfriga handlingar, jämväl instrument öfver
berörda ytterligare styckningsförslag tillika med en af förste landtmätaren
Ivan Hedén upprättad och år 1911 kompletterad karta öfver
egendomen med tillhörande beskritning.
Af de sålunda ingifva handlingarna inhämtas, bland annat, följande.
Enligt ägobeskrifningen innehåller bostället — efter Irånräknande
af de områden, som tidigare afsöndrats, samt af de torp, lägenheter och
tomter, hvilka enligt 1911 års Riksdags beslut skola från egendomen
upplåtas, äfvensom af ett område, som vore afsedt att tagas i anspråk
för järnvägens behof såsom grustag med dit ledande förbindelsespår
en sammanlagd areal af 674 hektar 99.7 ar. Arrendeafgiften för hvart
och ett af arrendeåren 14 mars 1912—14 mars 1914 utgår enligt kontrakt
den 16 november 1911 med 9,100 kronor.
I instrumentet öfver 1911 års styckningsförslag uttala förrättningsmännen
till en början, att, ehuru de fortfarande hyste den meningen,
att det ej skulle lända kronan till fördel att från egendomen afskilja
mer, än hvad vid arrendeuppskattningen år 1908 föreslagits, och att det
måhända ej heller utgjorde någon verklig vinst för dem, som genom
ytterligare utbrytning af jord från egendomen komme i besittning af
egna hem, förrättningsmännen likväl på grund af det uppdrag, som
blifvit dem förelagdt, samt i öfverensstämmelse med de åsikter rörande
egendomens disposition, som tagit sig uttryck i motion till Riksdagen
med däraf härflytande utskottsbehandling och diskussion, ansåge sig
böra föreslå, att alla eller åtminstone större delen af de å fastlandet
befintliga torpen och lägenheterna frånskildes egendomen och hembjödes
de nuvarande innehafvare till inlösen mot åsätta saluvärden, i
den mån de vore därtill berättigade, samt att dessutom 59 hektar 6.7 ar
af egendomens hittills under eget bruk varande åkerjord, belägen jämte
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
en del utmark; nordväst om järnvägslinjen, utstyckades till lämpliga
småbruk, på sätt å kartan närmare angifvits,
I afseende å torpens frånskiljande hade man visserligen två vägar
att gå, nämligen att antingen afsöndra alla eller ock såsom dagsverkstorp
till hufvudgården bibehålla en del af torpen. Genom användande
af den förra utvägen vunne man dock, att alla de nuvarande torpinnehafvarna
vederfores samma rätt. Beträddes åter den senare vägen,
kunde åt egendomen beredas lämpligare yttergränser, hvarjemte det
borde ställa sig lättare att utarrendera densamma, om några fasta
arbetare funnes kvar.
De torp och lägenheter, som uppskatta ingsmännen ansåge eventuellt
kunna bibehållas för att i någon mån förse egendomen med fasta arbetskrafter,
vore belägna öster om hufvudgårdens byggnader och sträckte
sig längs stranden af Nordre älf intill Kungälfs stads så kallade komark.
De voro till antalet nio, hvaraf sex dagsverkstorp, nämligen Stora
Varberg, Lilla Varberg, Stubberöd, Stora Iskällan n:r 2, Störa Iskällan
n:r 1 och Lilla Iskällan, samt tre lägenheter, nämligen Petersburg,
Varberg och Lilla Stubberöd.
Ett af egendomens dagsverkstorp, nämligen Enekullen, ansåge
uppskattningsmännen emellertid under inga förhållanden böra skiljas
från egendomen, enär dess belägenhet midt inne i hufvudgårdens område
emellan inägorna och den skogsodlade utmarken gjorde torpet synnerligen
lämpligt att bibehållas såsom boställe åt en bevakare för sistnämnda mark,
hvilken enligt uppskattningsmännens mening borde, tillökad med egendomens
öfriga i närheten befintliga kalmarker, afsättas till kronopark,
på sätt den vid förrättningen biträdande skogstjänstemannen jämväl
föreslagit.
Då emellertid innehafvaren af torpet Enekullen, Anders Johansson,
som sedan 1899 på ett förtjänstfullt sätt häfdat torpet, genom vidtagande
af nu föreslagna åtgärd skulle gå miste om rätten att mot åsatt saluvärde
tillösa sig detsamma, hemställde uppskattningsmännen, att denna
hans rätt måtte öfverflyttas till torpet Stora Smällen, hvars nuvarande
innehafvare, Otto Jonasson, icke författningsenligt vore berättigad att
erhålla hembud å detsamma.
Innehafvaren af lägenheten Basta, hvilken jämväl vore belägen
inom den föreslagna kronoparkens område, borde tillförsäkras rätt att
i sin lifstid kvarsitta å lägenheten utan erläggande af afgäld, hvarefter
kjgf?naderna borde bortföras och området läggas till kronoparken.
Vid upplåtande af torpet Petersburg borde såsom villkor före
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
skrifvas, att ägaren ej ägde rätt att hindra aftappning af vatten från
den i utmarken befintliga dammen till hufvudgårdens byggnader.
Uppskattningsmännen, hvilka sålunda för sin del ansett, att, oafsedt
ofvan påpekade förhållanden, följande å fastlandet belägna torp och
lägenheter borde frånskiljas egendomen, hafva uppgjort nedanstående
förslag till sådana upplåtelser, nämligen:
Areal enligt
Saluvärde
Å Hedéns karta utmärkt med
Hedéns karta
litt.
ägofigur n:r
har
ar
kvm.
kronor
1
Ny jordbrukslägenhet
Ba
247, 247 a, 248, 249 a,
20
10
2,785
262 a
4
2
d:o
Bb
249 b, 251, 252
3
41
10
2,270
3
d:o
Bc
251a, 253, 254, 255,
255 a, 256—260,260a,
261
6
62
80
3,890
4
d:o
Bd
262- 268, 480 i, 480 k,
480 1, 480 m, 480 n,
480 o, 480 p, 481—
484, 487
15
02
30
3,615
5
d:o
Be
269, 270, 271 a, 272-
276, 276 a, 277,522 b,
632—635, 635 a, 636
-646
5
77
60
3,120
6
Stora Smällen............
Bf
479 f, 480 q, 485, 486,
488—521, 522 a, 523
—541,543,543 a, 544,
544 a, 544 b, 545—
549, 549 a, 549 b,
554-573, 573 a, 609 b
11
34
80
4,740
7
Nya Smällen ............
Bg
479 g, 479 h, 480 f,
480 g, 480 h, 542,
542 a, 542 b, 550—
553, 574—594
3
53
20
1,010
8
Västra Porten............
Bh
595—608, 609 a, 610—
615, 615 a, 615b, 615
c, 615 d, 616—631,
648
11
64
70
2,540
9
Östra Porten ............
Bi
271 b, 276 b, 278—281,
312, 312 a, 313, 478 x,
478 y, 478 z, 478 å,
647, 649, 650, 650 b,
650 c, 650 d, 651—
674
12
17
30
3,110
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
9
A
litt.
10
Ny jordbrukslägenhet
Bk
11
d:o
Bl
12
d:o
Bm
13
Sparrås........................
Bn
14
Ny jordbrukslägenhet
Bo
15
d:o
Bp
16
d:o
Bq
17
Danmark....................
Br
18
Lilla Rundsvallen ....
Ca
19
Stora Rundsvallen ....
Cb
20
Västra Skansen ........
Ce
A Hedéns karta utmärkt med
Areal enligt
Hedéns karta
Saluvärde
ägofigur. n:r
har
ar
kvm.
kronor
375-383, 383 a, 384—
391, 392 b, 393, 478
q, 478 r, 478 s, 478 t
392, 392 a, 394—404,
404 a, 478 c, 478 d,
478 e, 478 f, 478 g,
478 h, 478 i, 478 k,
478 1, 478 m, 478 n,
478 o, 478 p, 478 u,
4
65
90
640
478 v
405—418, 464, 465, 478
20
36
10
6,000
a, 478 b
466 a, 467, 467 a, 468—
7
29
40
2,040
477
441 a, 443 b, 452 a,
4
81
20
1,220
453—457, 457 a, 458
—460, 461 a, 462 b,
463, 466
419—432, 433 a, 434,
443 c, 444—447, 448
a, 462 a, 479 a, 479 b,
8
80
20
3,425
479 c
433 b, 435-440, 441 b,
442, 443 a, 444 a,
448 b, 449-451, 452
b, 461 b, 479 d, 479 e,
480 a, 480 b, 480 c,
480 d, 480 e
9
42
60
2,725
16
03
—
4,200
480 r, 480 s, 1,145 - 1,156, 1,156 a
3
20
40
1,120
1,065—1,071, 1,071 a,
1,072—1,074, 1,074 a,
1,075—1,090, 1,090 a,
1,091, 1,091 a, 1,092
—1,099
5
92
10
1,240
186 b, 1,004-1,028,
1,028 a, 1,029,-1,036,
•
1,036 a, 1,037—1,064
186 c, 186 d, 186 e,
12
90
60
3,915
965—1,003
10
28
30
5,475
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 45 käft. (Nr 64.)
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Areal enligt
Saluvärde
Ä Hedéns karta utmärkt med
Hedéns karta
litt. |
ägofigur. n:r
har |
ar
kvm.
kronor
21
Åberget ....................
Cd
186 a, 1,100-1,102,
1,102 a, 1,103, 1,103
a, 1,104-1,107,1,107
a, 1,108-1,144, 229 b
10
12
70
1,640
22
Böcklegrind................
Cf
718—723, 723 a, 723 b,
724-738,738 a, 739 ■
—754
9
88
70
2,125
23
Grinden ....................
Cg
755, 755 a, 755 b, 756—
764, 764 a, 765, 765 a,
765 b, 766-775, 775
a, 776 -782, 782 a,
783, 784
10
22
30
2,510
24
Lilla Iskällan............
Ch
785, 785 a, 785 b, 786
-805, 805 a, 805 b,
805 c, 806, 807
4
54
80
2,130
25
Stora Iskällan n:r 1
Ci
808, 808 a, 809, 810,
810 a, 810 b, 811-
820
3
51
20
4,630
26
Stora Iskällan n:r 2
Ck
821—823, 823 a, 824,
825, 825 a, 825 b,
825 c, 826, 827
828, 828 a, 828 b, 829,
3
59
40
1,965
27
Lilla Stubberöd ........
Cl
105
830, 831 a, 833 a
—
32
90
28
Stubberöd ....................
Cm
831-833, 833 b, 834—
843, 843 a, 844-865,
865 a, 865 b, 866,
866 a, 867-870, 879
-898
7
25
10
4,935
29
Lilla Varberg............
Cn
871-878, 899-902,
902 a, 903, 903 a,
904-906, 906 a, 907
—913, 913 a, 914—
929, 929 a, 929 b,
929 c, 930—934, 934
a, 935, 935 a
936, 936 a, 936 b, 937
j —964
4
45
30
1,375
30
Stora Varberg............
Co
3
64
70
3,040
31
Varberg ...................
Cp
374 ä, 374 ö, 119—125,
88
10
900
126 b, 127-137
2
32
Petersburg ...............
| Cq
i 140—162, 374 v, 374 x
2
65
70
1,065
Anm. I de härofvan uträknade arealerna ingå ej de särskilda brukningsdelarna enligt
förslaget tillagda vägar och impediment.
Anm. Namnen å de torp och lägenheter, som enligt uppskattningsmännens förslag
eventuellt skulle kunna bibehållas vid egendomen, äro kursiverade.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64. 11
Af nu nämnda områden äro de, som upptagits under n:ris 6, 8,
11? 17 20, 23—25 samt 28—30, bebyggda med kronan tillhöriga hus
och de, som upptagits under n:ris 7, 9, 10, 13, 21, 22, 26, 27, 31 och
32 bebyggda med innehafvarna tillhöriga hus.
Den areal åkerjord, som enligt styckningsförslaget skulle tillkomma
de särskilda områdena, utgör för:
litt. Ba 4 hektar 2.5 ar, litt. Bb 3 hektar 29.1 ar, litt. Bc 6 hektar
8.8 ar, litt. Bd 5 hektar 57.5 ar, litt. Be 4 hektar 96.9 ar, litt. Bf 5
hektar 64.4 ar, litt. Bg 1 hektar 87.8 ar, litt. Bh 3 hektar 70.6 ar,
litt. Bi 4 hektar 9.7 ar, litt. Bk 1 hektar 39.3 ar, litt. Bl 8 hektar
12.5 ar, litt. Bm 4 hektar 15.3 ar, litt. Bn 2 hektar 30.5 ar, litt. Bo
6 hektar 74 ar, litt. Bp 5 hektar 14.7 ar, litt. Bq 7 hektar 29.6 ar,
litt. Br 1 hektar 44.8 ar, litt. Ca 1 hektar 61 ar, litt. Cb 5 hektar
12.2 ar, litt. Ce 5 hektar 9.1 ar, litt. Cd 2 hektar 5 ar, litt. Cf 2 hektar
72.7 ar, litt. Cg 2 hektar 52.3 ar, litt. Ch 2 hektar 60.7 ar, litt. Ci
2 hektar 82.4 ar, litt. Ck 2 hektar 58.8 ar, litt. Cl 18 ar, litt. Cm
4 hektar 74.7 ar, litt. Cn 1 hektar 57.3 ar, litt. Co 2 hektar 42 ar,
litt. Cp 1 hektar 29.3 ar och litt. Cq 1 hektar 55.7 ar.
Efter frånskiljande af ofvan uppräknade särskilda områden skulle
hufvudgården, å kartan betecknad med litt. A., komma att, oberäknadt
impedimenter, innehålla en areal af sammanlagdt 235 hektar 1.9 ar,
däraf 162 hektar 42.5 ar tomter och åker, 26 hektar 95.5 ar äng och
45 hektar 63.9 ar afrösningsjord. Den del af egendomen, som är
afsedd att afsättas till kronopark, är å kartan betecknad med litt. E
och utgör, med inräknande af den numera obebyggda och intill kronoparken
gränsande lägenheten Böcklet, litt. Ce å kartan, sammanlagd t
173 hektar 98.8 ar. ö
Kungl. Majrts befallningshafvande i länet har förklarat sig icke
hafva något att erinra emot det sålunda uppgjorda styckningsförslaget.
I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 15 december 1911 har
domänstyrelsen anfört, att det syntes styrelsen, som om de med litt.
Ba,—Br, Ca, Cf och Cg betecknade områden skulle kunna afyttras utan
olägenhet för egendomen i öfrigt. Hvad åter den ifrågasatta försäljningen
af områdena litt. Cb—Cd och Ch—Cq beträffade, ställde sig
styrelsen tveksam, dels emedan egendomen i händelse af dessa områdens
bibehållande otvifvelaktigt skulle erhålla en bättre ägofigur än eljest
blefve fallet och dels emedan det i en framtid kunde blifva af betydelse
för kronan att äga den strandrätt, kronan genom försäljning af dessa
områden skulle afhända sig. Domänstyrelsen hade emellertid ansett sig
böra i frågans nuvarande skick hemställa om upplåtande af samtliga
ofvan uppräknade 32 torp och lägenheter.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
Den 2 mars 1912 inkom därefter domänstyrelsen med en underdånig
skrifvelse, däri meddelas, att domänstyrelsen, i anledning af uppkommen
fråga, huruvida möjlighet kunde beredas torpare och lägenhetsinnehafvare
å Kastellegården att redan före utgången af det här ofvan
omtalade för tiden intill den 14 mars 1914 träffade arrendeaftalet kunna
friköpa sina å fastlandet belägna torp och lägenheter, uppdragit åt sin
ombudsman och fiskal att afresa till egendomen för inledande med
arrendatorn af underhandlingar i berörda afseende. Dessa underhandlingar,
hvilka därefter fortsatts i Stockholm, hade resulterat i ett af
styrelsen, under förbehåll af Kungl. Maj:ts och Riksdagens godkännande,
med arrendatorn träff adt, domänstyrelsens skrifvelse bifogadt preliminärt
aftal af innehåll, att arrendatorn förklarat sig villig att redan den 14
mars 1912 afträda från arrendet, i hvad detsamma afsåge här ofvan till
namnet uppräknade 21 torp och lägenheter eller sålunda de områden som
i styckningsförslaget betecknats med litt. Bf—Bi, Bn, Br, Ca Cd och
Cf— Cq samtliga i befintligt skick och med de arealer, som vid stycknmgsförrättningen
för dem föreslagits. Såsom villkor hade uppställts, att
arrendatorn skulle för hvartdera al de två arrendeåren 14 mars 1912—
14 mars 1914, erhålla nedsättning med 4,600 kronor i den för berörda
två år aftalade årliga arrendeafgiften, 9,100 kronor, hvaremot arrendatorn
förbundit sig att icke, innan det blefve afgjordt, huruvida aftalet blefve
godkändt al statsmakterna, vare sig vidtaga uppsägning åt torpare eller
lägenhetsinnehafvare eller föranstalta om afhysning af redan uppsagda
torpare.
Vid beräknande af det arrendatorn sålunda preliminärt medgifna
arrendeafdraget, 4,600 kronor för hvartdera af nästföljande två arrendeår,
har, enligt hvad jag inhämtat, lagts till grund värdet å de dagsverken,
af hvilka arrendatorn under ifrågavarande två år skulle komma att gå
i mistning, därest aftalet om frånträdande af viss del al arrendet vunne
o-odkännande. Härvid har antalet dagsverken från sådana torp och
lägenheter, hvilka afses med aftalet, i öfverensstämmelse med 1908 års
uppskattningsinstrument beräknats för hvartdera året till 2,256 inansoch
230 kvinnsdagsverken. Efter ett pris af 1 krona 90 öre för mansoch
1 krona 35 öre för kvinnsdagsverke, skulle berörda dagsverken
sammanlagda motsvara ett belopp af 4,596 kronor 90 öre om året, hvilket
belopp ansetts böra afrundas till ofvannämnda summa af 4,600 kronor.
parumenu- För egen del synes mig — såsom ock alla i ärendet hörda myndig
cheftn.
heter numera tillstyrkt — lämpligt förorda upplåtelse från ifrågavarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
egendom al samtliga de torp och lägenheter, hvilka finnas närmare angifna
i uppskattningsmännens ofvan omtalade förslag. Då emellertid egendomen
för närvarande är utarrenderad för tiden intill den 14 mars 1914, skulle,
under vanliga förhållanden, någon upplåtelse därifrån icke kunna äga
rum tidigare än från och med sistnämnda dag. Vid detta förhållande
synes det mig angeläget att begagna sig af det tillfälle, hvilket genom
det med egendomens arrendator träffade preliminära aftalet erbjuder sig,
att bereda nuvarande torpare och lägenhetsinnehafvare under egendomen
möjlighet att redan nu friköpa de af dem innehafda områdena. Godkännes
detta aftal, skulle nämligen, enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser,
de med aftalet afsedda 21 områdena komma att upplåtas med tillträdesrätt
redan från och med den 14 mars 1912. Härigenom skulle jämväl
vinnas, att de mindre tillfredsställande förhållanden, som, enligt hvad
kändt är, för närvarande äro rådande å egendomen, kunde redan under
den närmaste tiden blifva ordnade. Beträffande det af arrendatorn uppställda
villkoret om arrendelindring med 4,600 kronor om året under
återstående arrendetiden ber jag få erinra därom att vid beloppets beräknande
hänsyn tagits till allenast det antal dagsverken, som beräknats
vid 1908 års arrendeuppskattning, och icke till det afsevärdt större antal,
på hvilket arrendatorn med stöd af den arrendeuppskattning, som legat
till grund för 1890 års arrendekontrakt, fortfarande kunnat göra anspråk.
Då därtill kommer, att ofvan omtalade, för dagsverkena beräknade pris
icke oväsentligt understiger 1911 års markegångspris i länet, synas mig
några erinringar icke kunna göras mot det ifrågasatta afdragets storlek.
Då ett godkännande af aftalet emellertid innebär ett nedsättande
af arrendeafgiften från en utarrenderad kronodomän, torde Riksdagens
samtycke jämväl i denna del böra inhämtas.
Med hänsyn härtill och under hänvisning till hvad i öfrig! förekommit
i ärendet hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte
i nådig proposition föreslå Riksdagen
att — med godkännande för sin del af ofvan omförmälda, emellan
domänstyrelsen, å ena, samt arrendatorn af ifrågavarande egendom, å
andra sidan, ingångna preliminära aftal — medgifva, att här ofvan
uppräknade trettiotvå torp och lägenheter må hvart för sig från egendomen
upplåtas enligt nådiga kungörelsen den 31 december 1909 angående
förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade
och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från
vissa kronoegendomar och med iakttagande af de i nådiga brefvet till
domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder
meddelade närmare bestämmelser med rätt för nuvarande innehafvaren
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 45 höft. (Nr 64.) 3
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.
af torpet Enekullen, Anders Johansson, att erhålla hembud å torpet
Stora Smällen samt under förbehåll om skyldighet för innehafvare af
lägenheten Petersburg att tåla aftappning af vatten från den å utmarken
befintliga dammen öfver lägenhetens ägor till hufvudgårdens byggnader.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
A. Lekander.
STOCKHOLM, ISAAC MAECUS1 BOKTRTCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1912:113 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med und s. 1 i texten
- JoU 1912:42 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med underlydande i Göte s. 1 i texten