Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län

1912-03-06 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:64, Angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och Bohus län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 64.

1

N:o 64.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande

af vissa områden från förra öfverstebostället

Kastellegården n:r 1 med underlydande i Göteborgs och

Bohus län; gifven Stockholms slott den 6 mars 1912.

Under åberopande af bilagd a utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att — med godkännande för sin del af ett i statsrådsprotokollet

omförmäldt, emellan domänstyrelsen, å ena, samt arrendatorn af förra

öfverstebostället 6 mantal Kastellegården n:r 1 med Gullö, Rogille och

Munkholmarna i Ytterby och Rödbo socknar af Göteborgs och Bohus

län, å andra sidan, ingånget preliminärt aftal om afträdande den 14

mars 1912 af vissa delar af egendomen — medgifva, att i samma

protokoll uppräknade trettiotvå torp och lägenheter må hvart för sig

från egendomen upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31 december

1909 angående förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre

bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar och med iakttagande af de i kungl.

brefvet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen af

berörda grunder meddelade närmare bestämmelser med rätt för nuvarande

innehafvaren af torpet Enekullen, Anders Johansson, att erhålla

hembud å torpet Stora Smällen samt under förbehåll om skyldighet för

innehafvare af lägenheten Petersburg att tåla aftappning af vatten från

en å egendomens utmark befintlig damm öfver lägenhetens ägor till

hufvudgårdens byggnader.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 45 käft. (Nr 64.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 64.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EHRENSVÄRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre AdelswäRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Förra öfverstebostället 6 mantal Kastellegården n:r 1 med Gullö,

Rogille och Munkholmarna i Ytterby och Rödbo socknar af Göteborgs

och Bohus län är beläget på ömse sidor om Nordre älf, dels å fastlandet

och dels å Hisingen. Bostället, som i öster angränsas af staden

Kungälfs ägor, har regelbunden ångbåtstrafik såväl med denna stad

som med Göteborg. Å boställets ägor ligger Ytterby järnvägsstation

på ett afstånd af 2 kilometer från åbyggnaderna. Från bostället hafva

vid skilda tillfällen verkställts afsöndringar af vissa smärre områden

dels till kyrkogård och skolhustomter för Ytterby församling och dels

för järnvägens behof.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Å bostället, som genom kontrakt den 24 april 1890 varit för

tiden intill den 14 mars 1911 utarrenderadt mot årligt arrende af

11,506 kronor, hölls under år 1908 arrendeuppskattning, vid hvilken

uppskattningsmännen bland annat föreslogo, att af de fyrtitre särskilda

torp och lägenheter, som funnes å bostället, sexton stycken, samtliga

belägna å Hisingen och innehållande en sammanlagd areal af 128 hektar

76 ar, skulle frånsäljas egendomen äfvensom att ett område af 2 hektar

20.5 7 ar beläget invid järnvägsstationen måtte, fördeladt i sexton tomter,

försäljas för att bereda handlande, handtverkare och andra personer tillfälle

till uppförande på fri grund af byggnader. Däremot ansågo uppskattningsmännen,

att någon ytterligare upplåtelse af egnahemslägenheter

från egendomen icke skulle kunna ske utan olägenhet för stamhemmanets

skötsel.

Med anledning af hvad uppskattningsmännen sålunda föreslagit

inkommo den 23 november 1909 Alexander Andersson jämte sjutton

andra personer, hvilka samtliga innehade torp belägna å den på fastlandet

varande delen af Kastellegården, med underdånig skrifvelse, däri

de på anförda skäl anhöllo bland annat, att dem måtte i likhet med

torparna på Hisingssidan beredas tillfälle att på lämpliga villkor friköpa

sina torp.

På grund af nådig befallning afgaf domänstyrelsen den 4 mars

1910 utlåtande öfver berörda framställning och öfverlämnade tillika

yttranden i ärendet från domänintendenten samt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet.

Domänintendenten framhöll därvid bland annat, hurusom vid ofvan

berörda år 1908 verkställda uppskattningsförrättning uppskattningsmännen

ägnat särskild uppmärksamhet åt frågorna om huruvida egendomens

styckning till smärre lägenheter vore lämplig eller om afsöndring

från egendomen af mark till dylika lägenheter kunde utan skada eller

olägenhet för densammas skötsel äga rum.

Hvad då först beträffade frågan om styckning af egendomen i dess

helhet, hade uppskattningsmännen tagit i betraktande, att egendomen,

som vore rik på gamla, historiska minnen, vore en af de värdefullaste

jordbruksegendomar, som funnes i kronans ägo; att densamma med sin

af naturen bördiga och välskötta jord samt sina tillväxande skogskulturer

redan länge ansetts som ett mönsterbruk i sin bygd; att flertalet af de

vid hufvudgården befintliga åbyggnaderna vore hållbara, ändamålsenliga

och i afseende å storleken afpassade efter den nuvarande arealen; att

egendomens jordmån vore så styf och tungbrukad, att den ej med fördel

kunde till erforderligt djup bearbetas med de fåtaliga och i allmänhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64.

svaga dragare, som stode småbrukare till buds; samt att ett så stort

antal mindre jordbruk, som vid styckning skulle uppkomma, med ganska

stor visshet ej kunde beräknas att finna köpare, om de på en gång

utbjödes till salu. Med hänsyn tagen till dessa förhållanden hade uppskattningsmännen

ansett sig ej äga rätt att föreslå styckning af egendomen.

I fråga åter om att gå torparnas önskningar till mötes genom att

skilja torpen från hufvudgården hade uppskattningsmännen varit af den

åsikt, att endast de å Hisingen belägna 14 torpen och 2 lägenheterna,

hvilka tillhörde en annan socken och ett annat härad än hufvudgården

och skildes därifrån af den breda och strida älfven, hvilken vid många

tillfällen, i synnerhet vid isgång, vore lifsfarlig att passera, kunde utan

synnerlig skada eller olägenhet för hufvudgården afsöndras från densamma

för att upplåtas till egna hem. Rörande torpen å fastlandet

hade däremot uppskattningsmännen varit af den meningen, att om

torpare ej funnes å egendomen, så måste de ersättas med statare, för

hvilka nya bostäder måste uppföras; att uppförandet af nya arbetarbostäder,

afsedda att inrymma så många statarfamiljer, som oundgängligen

erfordrades för att ersätta de genom torpens frånskiljande förlorade

dagsverkena, skulle komma att vålla kronan en högst afsevärd

kostnad; att torparsystemet afgjordt vore att föredraga ur såväl ekonomisk

som social synpunkt framför statarsystemet; samt att, om ej

afgälderna för torpen bestämdes högre, än hvad rimligt och rättvist

vore, innhafvarna af torpen ej komme i sämre ekonomiskt läge, än om

de medgåfves rätt att köpa torpen, i hvilket senare fall de hade att

erlägga räntor, som sannolikt för de flesta vore svårare att åstadkomma

än en måttlig dagsverksskyldighet. Stödjande sig på dessa grunder

hade uppskattningsmännen ansett sig ej böra föreslå torpens å fastlandet

skiljande från egendomen.

Under hänvisning till hvad sålunda förekommit, hemställde domänintendenten

för sin del, att den af Alexander Andersson m. fl. gjorda

framställningen måtte lämnas utan afseende.

Uti sitt ofvannämnda i ärendet afgifna yttrande har Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, med betonande af det behjärtansvärda uti det på

senare tider allt mera framträdande sträfvandet att åt mindre bemedlade

eller obemedlade bereda tillfälle att bilda egna jordbruk, framhållit, att

ifrågavarande i och för sig goda sträfvande likväl icke finge drifvas uteslutande

från synpunkten af, att så många egna hem som möjligt åstadkommes,

utan måste därvid jämväl iakttagas, att ett sådant afsöndrande

icke för stamhemmanets skötsel medförde skada eller olägenhet. Lika
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64. 5

ledes vore det af vikt, att vid sträfvandet att lämna torpare eller lägenhetsinnehafvare

tillfälle att förvärfva äganderätt till de torp eller lägenheter,

som af dem innehades, tillbörlig hänsyn toges till att deras egen

ekonomiska ställning icke därigenom komme att försämras. Då Kungl.

Maj:ts befallningshafvande både att afgifva utlåtande öfver förevarande

framställning, hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som sålunda

ingalunda underskattade betydelsen af den sig alltmera utbredande

egnahemsrörelsen, icke ansett sig kunna underlåta att framhålla, hurusom,

på sätt domänintendenten i sitt yttrande påvisat, ett frånskiljande från

egendomen af de nu till försäljning ifrågasatta torpen och lägenheterna

utan tvifvel skulle försvåra hufvudgårdens skötsel och därigenom för

staten medföra dels den indirekta förlusten af ett nedsatt arrende dels

ock direkta utgifter för uppförandet af statarbyggnader, hvilket genom

torpens afskiljande skulle blifva nödvändigt. Det kunde äfven efter den

utredning, som af domänintendenten lämnats, ifrågasättas, huruvida

torparnas egen ekonomiska ställning genom deras öfvergång till själfägande

skulle förbättras.

På grund af det anförda ville Kungl. Maj:ts befallningshafvande

såsom sin mening uttala, att ett frånskiljande från egendomen af de i

framställningen af sedda torp och lägenheter visserligen icke vore outförbar^

men att därigenom hufvudegendomens skötsel skulle väsentligen

försvåras, utan att det med visshet kunde förutsägas, huruvida torparnas

och lägenhetsinnehafvarnas ställning i själfva verket skulle blifva förbättrad.

Jämväl domänstyrelsen har i förberörda underdåniga utlåtande

afstyrkt ifrågavarande framställning.

Genom nådigt beslut den 23 december 1910 fann Kungl. Maj:t

berörda af Alexander Andersson med flera torpare under egendomen

gjorda framställning icke till någon vidare åtgärd föranleda. Samma

dag beslöt Kungl. Maj:t jämväl, sedan upplyst blifvit, att egendomen

dåmera vore genom kontrakt den 17 september 1910 mot arrendeafgift

af 6,000 kronor utarrenderad på ytterligare ett år eller till den 14 mars

1912, att proposition skulle aflåtas till Riksdagen angående upplåtande

från egendomen i enlighet med uppskattningsmännens förslag af ofvan

omtalade på Hisingen belägna sexton torp och lägenheter äfvensom af

de sexton tomtplatserna invid järnvägsstationen.

I skrifvelse den 30 maj 1911 meddelade därefter Riksdagen, att

Riksdagen bifallit ofvannämnda proposition samt att Riksdagen tillika

med anledning af en i ämnet väckt motion anhölle, att Kungl. Maj:t

måtte dels låta verkställa utredning om och i hvilken utsträckning ytter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 64.

ligare uppdelning af ifrågavarande kronoegendom i större eller mindre

brukningsdelar lämpligen kunde företagas samt för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda, dels ock föranstalta

därom, att vid nästinstundande utarrendering af egendomen arrendet

endast komme att omfatta så lång tid, som kunde åtgå för genomförandet

af nyss berörda förslag.

Till åtlydnad af nådig befallning i bref den 22 juni 1911 bär

domänstyrelsen därefter dels låtit under hösten 1911 genom vederbörande

domänintendent och uppskattningsmän verkställa utredning med förslag

till ytterligare uppdelning af egendomen och dels gatt i författning om

egendomens fortsatta utarrendering lör tiden intill den 14 mars 1914;

och har domänstyrelsen med underdånig skrifvelse den 15 december

1911 öfverlämnat, jämte öfriga handlingar, jämväl instrument öfver

berörda ytterligare styckningsförslag tillika med en af förste landtmätaren

Ivan Hedén upprättad och år 1911 kompletterad karta öfver

egendomen med tillhörande beskritning.

Af de sålunda ingifva handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Enligt ägobeskrifningen innehåller bostället — efter Irånräknande

af de områden, som tidigare afsöndrats, samt af de torp, lägenheter och

tomter, hvilka enligt 1911 års Riksdags beslut skola från egendomen

upplåtas, äfvensom af ett område, som vore afsedt att tagas i anspråk

för järnvägens behof såsom grustag med dit ledande förbindelsespår

en sammanlagd areal af 674 hektar 99.7 ar. Arrendeafgiften för hvart

och ett af arrendeåren 14 mars 1912—14 mars 1914 utgår enligt kontrakt

den 16 november 1911 med 9,100 kronor.

I instrumentet öfver 1911 års styckningsförslag uttala förrättningsmännen

till en början, att, ehuru de fortfarande hyste den meningen,

att det ej skulle lända kronan till fördel att från egendomen afskilja

mer, än hvad vid arrendeuppskattningen år 1908 föreslagits, och att det

måhända ej heller utgjorde någon verklig vinst för dem, som genom

ytterligare utbrytning af jord från egendomen komme i besittning af

egna hem, förrättningsmännen likväl på grund af det uppdrag, som

blifvit dem förelagdt, samt i öfverensstämmelse med de åsikter rörande

egendomens disposition, som tagit sig uttryck i motion till Riksdagen

med däraf härflytande utskottsbehandling och diskussion, ansåge sig

böra föreslå, att alla eller åtminstone större delen af de å fastlandet

befintliga torpen och lägenheterna frånskildes egendomen och hembjödes

de nuvarande innehafvare till inlösen mot åsätta saluvärden, i

den mån de vore därtill berättigade, samt att dessutom 59 hektar 6.7 ar

af egendomens hittills under eget bruk varande åkerjord, belägen jämte

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

en del utmark; nordväst om järnvägslinjen, utstyckades till lämpliga

småbruk, på sätt å kartan närmare angifvits,

I afseende å torpens frånskiljande hade man visserligen två vägar

att gå, nämligen att antingen afsöndra alla eller ock såsom dagsverkstorp

till hufvudgården bibehålla en del af torpen. Genom användande

af den förra utvägen vunne man dock, att alla de nuvarande torpinnehafvarna

vederfores samma rätt. Beträddes åter den senare vägen,

kunde åt egendomen beredas lämpligare yttergränser, hvarjemte det

borde ställa sig lättare att utarrendera densamma, om några fasta

arbetare funnes kvar.

De torp och lägenheter, som uppskatta ingsmännen ansåge eventuellt

kunna bibehållas för att i någon mån förse egendomen med fasta arbetskrafter,

vore belägna öster om hufvudgårdens byggnader och sträckte

sig längs stranden af Nordre älf intill Kungälfs stads så kallade komark.

De voro till antalet nio, hvaraf sex dagsverkstorp, nämligen Stora

Varberg, Lilla Varberg, Stubberöd, Stora Iskällan n:r 2, Störa Iskällan

n:r 1 och Lilla Iskällan, samt tre lägenheter, nämligen Petersburg,

Varberg och Lilla Stubberöd.

Ett af egendomens dagsverkstorp, nämligen Enekullen, ansåge

uppskattningsmännen emellertid under inga förhållanden böra skiljas

från egendomen, enär dess belägenhet midt inne i hufvudgårdens område

emellan inägorna och den skogsodlade utmarken gjorde torpet synnerligen

lämpligt att bibehållas såsom boställe åt en bevakare för sistnämnda mark,

hvilken enligt uppskattningsmännens mening borde, tillökad med egendomens

öfriga i närheten befintliga kalmarker, afsättas till kronopark,

på sätt den vid förrättningen biträdande skogstjänstemannen jämväl

föreslagit.

Då emellertid innehafvaren af torpet Enekullen, Anders Johansson,

som sedan 1899 på ett förtjänstfullt sätt häfdat torpet, genom vidtagande

af nu föreslagna åtgärd skulle gå miste om rätten att mot åsatt saluvärde

tillösa sig detsamma, hemställde uppskattningsmännen, att denna

hans rätt måtte öfverflyttas till torpet Stora Smällen, hvars nuvarande

innehafvare, Otto Jonasson, icke författningsenligt vore berättigad att

erhålla hembud å detsamma.

Innehafvaren af lägenheten Basta, hvilken jämväl vore belägen

inom den föreslagna kronoparkens område, borde tillförsäkras rätt att

i sin lifstid kvarsitta å lägenheten utan erläggande af afgäld, hvarefter

kjgf?naderna borde bortföras och området läggas till kronoparken.

Vid upplåtande af torpet Petersburg borde såsom villkor före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

skrifvas, att ägaren ej ägde rätt att hindra aftappning af vatten från

den i utmarken befintliga dammen till hufvudgårdens byggnader.

Uppskattningsmännen, hvilka sålunda för sin del ansett, att, oafsedt

ofvan påpekade förhållanden, följande å fastlandet belägna torp och

lägenheter borde frånskiljas egendomen, hafva uppgjort nedanstående

förslag till sådana upplåtelser, nämligen:

Areal enligt

Saluvärde

Å Hedéns karta utmärkt med

Hedéns karta

litt.

ägofigur n:r

har

ar

kvm.

kronor

1

Ny jordbrukslägenhet

Ba

247, 247 a, 248, 249 a,

20

10

2,785

262 a

4

2

d:o

Bb

249 b, 251, 252

3

41

10

2,270

3

d:o

Bc

251a, 253, 254, 255,

255 a, 256—260,260a,

261

6

62

80

3,890

4

d:o

Bd

262- 268, 480 i, 480 k,

480 1, 480 m, 480 n,

480 o, 480 p, 481—

484, 487

15

02

30

3,615

5

d:o

Be

269, 270, 271 a, 272-

276, 276 a, 277,522 b,

632—635, 635 a, 636

-646

5

77

60

3,120

6

Stora Smällen............

Bf

479 f, 480 q, 485, 486,

488—521, 522 a, 523

—541,543,543 a, 544,

544 a, 544 b, 545—

549, 549 a, 549 b,

554-573, 573 a, 609 b

11

34

80

4,740

7

Nya Smällen ............

Bg

479 g, 479 h, 480 f,

480 g, 480 h, 542,

542 a, 542 b, 550—

553, 574—594

3

53

20

1,010

8

Västra Porten............

Bh

595—608, 609 a, 610—

615, 615 a, 615b, 615

c, 615 d, 616—631,

648

11

64

70

2,540

9

Östra Porten ............

Bi

271 b, 276 b, 278—281,

312, 312 a, 313, 478 x,

478 y, 478 z, 478 å,

647, 649, 650, 650 b,

650 c, 650 d, 651—

674

12

17

30

3,110

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

9

A

litt.

10

Ny jordbrukslägenhet

Bk

11

d:o

Bl

12

d:o

Bm

13

Sparrås........................

Bn

14

Ny jordbrukslägenhet

Bo

15

d:o

Bp

16

d:o

Bq

17

Danmark....................

Br

18

Lilla Rundsvallen ....

Ca

19

Stora Rundsvallen ....

Cb

20

Västra Skansen ........

Ce

A Hedéns karta utmärkt med

Areal enligt

Hedéns karta

Saluvärde

ägofigur. n:r

har

ar

kvm.

kronor

375-383, 383 a, 384—

391, 392 b, 393, 478

q, 478 r, 478 s, 478 t

392, 392 a, 394—404,

404 a, 478 c, 478 d,

478 e, 478 f, 478 g,

478 h, 478 i, 478 k,

478 1, 478 m, 478 n,

478 o, 478 p, 478 u,

4

65

90

640

478 v

405—418, 464, 465, 478

20

36

10

6,000

a, 478 b

466 a, 467, 467 a, 468—

7

29

40

2,040

477

441 a, 443 b, 452 a,

4

81

20

1,220

453—457, 457 a, 458

—460, 461 a, 462 b,

463, 466

419—432, 433 a, 434,

443 c, 444—447, 448

a, 462 a, 479 a, 479 b,

8

80

20

3,425

479 c

433 b, 435-440, 441 b,

442, 443 a, 444 a,

448 b, 449-451, 452

b, 461 b, 479 d, 479 e,

480 a, 480 b, 480 c,

480 d, 480 e

9

42

60

2,725

16

03

—

4,200

480 r, 480 s, 1,145 - 1,156, 1,156 a

3

20

40

1,120

1,065—1,071, 1,071 a,

1,072—1,074, 1,074 a,

1,075—1,090, 1,090 a,

1,091, 1,091 a, 1,092

—1,099

5

92

10

1,240

186 b, 1,004-1,028,

1,028 a, 1,029,-1,036,

•

1,036 a, 1,037—1,064

186 c, 186 d, 186 e,

12

90

60

3,915

965—1,003

10

28

30

5,475

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 45 käft. (Nr 64.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Areal enligt

Saluvärde

Ä Hedéns karta utmärkt med

Hedéns karta

litt. |

ägofigur. n:r

har |

ar

kvm.

kronor

21

Åberget ....................

Cd

186 a, 1,100-1,102,

1,102 a, 1,103, 1,103

a, 1,104-1,107,1,107

a, 1,108-1,144, 229 b

10

12

70

1,640

22

Böcklegrind................

Cf

718—723, 723 a, 723 b,

724-738,738 a, 739 ■

—754

9

88

70

2,125

23

Grinden ....................

Cg

755, 755 a, 755 b, 756—

764, 764 a, 765, 765 a,

765 b, 766-775, 775

a, 776 -782, 782 a,

783, 784

10

22

30

2,510

24

Lilla Iskällan............

Ch

785, 785 a, 785 b, 786

-805, 805 a, 805 b,

805 c, 806, 807

4

54

80

2,130

25

Stora Iskällan n:r 1

Ci

808, 808 a, 809, 810,

810 a, 810 b, 811-

820

3

51

20

4,630

26

Stora Iskällan n:r 2

Ck

821—823, 823 a, 824,

825, 825 a, 825 b,

825 c, 826, 827

828, 828 a, 828 b, 829,

3

59

40

1,965

27

Lilla Stubberöd ........

Cl

105

830, 831 a, 833 a

—

32

90

28

Stubberöd ....................

Cm

831-833, 833 b, 834—

843, 843 a, 844-865,

865 a, 865 b, 866,

866 a, 867-870, 879

-898

7

25

10

4,935

29

Lilla Varberg............

Cn

871-878, 899-902,

902 a, 903, 903 a,

904-906, 906 a, 907

—913, 913 a, 914—

929, 929 a, 929 b,

929 c, 930—934, 934

a, 935, 935 a

936, 936 a, 936 b, 937

j —964

4

45

30

1,375

30

Stora Varberg............

Co

3

64

70

3,040

31

Varberg ...................

Cp

374 ä, 374 ö, 119—125,

88

10

900

126 b, 127-137

2

32

Petersburg ...............

| Cq

i 140—162, 374 v, 374 x

2

65

70

1,065

Anm. I de härofvan uträknade arealerna ingå ej de särskilda brukningsdelarna enligt

förslaget tillagda vägar och impediment.

Anm. Namnen å de torp och lägenheter, som enligt uppskattningsmännens förslag

eventuellt skulle kunna bibehållas vid egendomen, äro kursiverade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 64. 11

Af nu nämnda områden äro de, som upptagits under n:ris 6, 8,

11? 17 20, 23—25 samt 28—30, bebyggda med kronan tillhöriga hus

och de, som upptagits under n:ris 7, 9, 10, 13, 21, 22, 26, 27, 31 och

32 bebyggda med innehafvarna tillhöriga hus.

Den areal åkerjord, som enligt styckningsförslaget skulle tillkomma

de särskilda områdena, utgör för:

litt. Ba 4 hektar 2.5 ar, litt. Bb 3 hektar 29.1 ar, litt. Bc 6 hektar

8.8 ar, litt. Bd 5 hektar 57.5 ar, litt. Be 4 hektar 96.9 ar, litt. Bf 5

hektar 64.4 ar, litt. Bg 1 hektar 87.8 ar, litt. Bh 3 hektar 70.6 ar,

litt. Bi 4 hektar 9.7 ar, litt. Bk 1 hektar 39.3 ar, litt. Bl 8 hektar

12.5 ar, litt. Bm 4 hektar 15.3 ar, litt. Bn 2 hektar 30.5 ar, litt. Bo

6 hektar 74 ar, litt. Bp 5 hektar 14.7 ar, litt. Bq 7 hektar 29.6 ar,

litt. Br 1 hektar 44.8 ar, litt. Ca 1 hektar 61 ar, litt. Cb 5 hektar

12.2 ar, litt. Ce 5 hektar 9.1 ar, litt. Cd 2 hektar 5 ar, litt. Cf 2 hektar

72.7 ar, litt. Cg 2 hektar 52.3 ar, litt. Ch 2 hektar 60.7 ar, litt. Ci

2 hektar 82.4 ar, litt. Ck 2 hektar 58.8 ar, litt. Cl 18 ar, litt. Cm

4 hektar 74.7 ar, litt. Cn 1 hektar 57.3 ar, litt. Co 2 hektar 42 ar,

litt. Cp 1 hektar 29.3 ar och litt. Cq 1 hektar 55.7 ar.

Efter frånskiljande af ofvan uppräknade särskilda områden skulle

hufvudgården, å kartan betecknad med litt. A., komma att, oberäknadt

impedimenter, innehålla en areal af sammanlagdt 235 hektar 1.9 ar,

däraf 162 hektar 42.5 ar tomter och åker, 26 hektar 95.5 ar äng och

45 hektar 63.9 ar afrösningsjord. Den del af egendomen, som är

afsedd att afsättas till kronopark, är å kartan betecknad med litt. E

och utgör, med inräknande af den numera obebyggda och intill kronoparken

gränsande lägenheten Böcklet, litt. Ce å kartan, sammanlagd t

173 hektar 98.8 ar. ö

Kungl. Majrts befallningshafvande i länet har förklarat sig icke

hafva något att erinra emot det sålunda uppgjorda styckningsförslaget.

I sin ofvan omförmälda skrifvelse den 15 december 1911 har

domänstyrelsen anfört, att det syntes styrelsen, som om de med litt.

Ba,—Br, Ca, Cf och Cg betecknade områden skulle kunna afyttras utan

olägenhet för egendomen i öfrigt. Hvad åter den ifrågasatta försäljningen

af områdena litt. Cb—Cd och Ch—Cq beträffade, ställde sig

styrelsen tveksam, dels emedan egendomen i händelse af dessa områdens

bibehållande otvifvelaktigt skulle erhålla en bättre ägofigur än eljest

blefve fallet och dels emedan det i en framtid kunde blifva af betydelse

för kronan att äga den strandrätt, kronan genom försäljning af dessa

områden skulle afhända sig. Domänstyrelsen hade emellertid ansett sig

böra i frågans nuvarande skick hemställa om upplåtande af samtliga

ofvan uppräknade 32 torp och lägenheter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

Den 2 mars 1912 inkom därefter domänstyrelsen med en underdånig

skrifvelse, däri meddelas, att domänstyrelsen, i anledning af uppkommen

fråga, huruvida möjlighet kunde beredas torpare och lägenhetsinnehafvare

å Kastellegården att redan före utgången af det här ofvan

omtalade för tiden intill den 14 mars 1914 träffade arrendeaftalet kunna

friköpa sina å fastlandet belägna torp och lägenheter, uppdragit åt sin

ombudsman och fiskal att afresa till egendomen för inledande med

arrendatorn af underhandlingar i berörda afseende. Dessa underhandlingar,

hvilka därefter fortsatts i Stockholm, hade resulterat i ett af

styrelsen, under förbehåll af Kungl. Maj:ts och Riksdagens godkännande,

med arrendatorn träff adt, domänstyrelsens skrifvelse bifogadt preliminärt

aftal af innehåll, att arrendatorn förklarat sig villig att redan den 14

mars 1912 afträda från arrendet, i hvad detsamma afsåge här ofvan till

namnet uppräknade 21 torp och lägenheter eller sålunda de områden som

i styckningsförslaget betecknats med litt. Bf—Bi, Bn, Br, Ca Cd och

Cf— Cq samtliga i befintligt skick och med de arealer, som vid stycknmgsförrättningen

för dem föreslagits. Såsom villkor hade uppställts, att

arrendatorn skulle för hvartdera al de två arrendeåren 14 mars 1912—

14 mars 1914, erhålla nedsättning med 4,600 kronor i den för berörda

två år aftalade årliga arrendeafgiften, 9,100 kronor, hvaremot arrendatorn

förbundit sig att icke, innan det blefve afgjordt, huruvida aftalet blefve

godkändt al statsmakterna, vare sig vidtaga uppsägning åt torpare eller

lägenhetsinnehafvare eller föranstalta om afhysning af redan uppsagda

torpare.

Vid beräknande af det arrendatorn sålunda preliminärt medgifna

arrendeafdraget, 4,600 kronor för hvartdera af nästföljande två arrendeår,

har, enligt hvad jag inhämtat, lagts till grund värdet å de dagsverken,

af hvilka arrendatorn under ifrågavarande två år skulle komma att gå

i mistning, därest aftalet om frånträdande af viss del al arrendet vunne

o-odkännande. Härvid har antalet dagsverken från sådana torp och

lägenheter, hvilka afses med aftalet, i öfverensstämmelse med 1908 års

uppskattningsinstrument beräknats för hvartdera året till 2,256 inansoch

230 kvinnsdagsverken. Efter ett pris af 1 krona 90 öre för mansoch

1 krona 35 öre för kvinnsdagsverke, skulle berörda dagsverken

sammanlagda motsvara ett belopp af 4,596 kronor 90 öre om året, hvilket

belopp ansetts böra afrundas till ofvannämnda summa af 4,600 kronor.

parumenu- För egen del synes mig — såsom ock alla i ärendet hörda myndig
cheftn.

heter numera tillstyrkt — lämpligt förorda upplåtelse från ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

egendom al samtliga de torp och lägenheter, hvilka finnas närmare angifna

i uppskattningsmännens ofvan omtalade förslag. Då emellertid egendomen

för närvarande är utarrenderad för tiden intill den 14 mars 1914, skulle,

under vanliga förhållanden, någon upplåtelse därifrån icke kunna äga

rum tidigare än från och med sistnämnda dag. Vid detta förhållande

synes det mig angeläget att begagna sig af det tillfälle, hvilket genom

det med egendomens arrendator träffade preliminära aftalet erbjuder sig,

att bereda nuvarande torpare och lägenhetsinnehafvare under egendomen

möjlighet att redan nu friköpa de af dem innehafda områdena. Godkännes

detta aftal, skulle nämligen, enligt gällande grunder för egnahemsupplåtelser,

de med aftalet afsedda 21 områdena komma att upplåtas med tillträdesrätt

redan från och med den 14 mars 1912. Härigenom skulle jämväl

vinnas, att de mindre tillfredsställande förhållanden, som, enligt hvad

kändt är, för närvarande äro rådande å egendomen, kunde redan under

den närmaste tiden blifva ordnade. Beträffande det af arrendatorn uppställda

villkoret om arrendelindring med 4,600 kronor om året under

återstående arrendetiden ber jag få erinra därom att vid beloppets beräknande

hänsyn tagits till allenast det antal dagsverken, som beräknats

vid 1908 års arrendeuppskattning, och icke till det afsevärdt större antal,

på hvilket arrendatorn med stöd af den arrendeuppskattning, som legat

till grund för 1890 års arrendekontrakt, fortfarande kunnat göra anspråk.

Då därtill kommer, att ofvan omtalade, för dagsverkena beräknade pris

icke oväsentligt understiger 1911 års markegångspris i länet, synas mig

några erinringar icke kunna göras mot det ifrågasatta afdragets storlek.

Då ett godkännande af aftalet emellertid innebär ett nedsättande

af arrendeafgiften från en utarrenderad kronodomän, torde Riksdagens

samtycke jämväl i denna del böra inhämtas.

Med hänsyn härtill och under hänvisning till hvad i öfrig! förekommit

i ärendet hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte

i nådig proposition föreslå Riksdagen

att — med godkännande för sin del af ofvan omförmälda, emellan

domänstyrelsen, å ena, samt arrendatorn af ifrågavarande egendom, å

andra sidan, ingångna preliminära aftal — medgifva, att här ofvan

uppräknade trettiotvå torp och lägenheter må hvart för sig från egendomen

upplåtas enligt nådiga kungörelsen den 31 december 1909 angående

förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade

och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från

vissa kronoegendomar och med iakttagande af de i nådiga brefvet till

domänstyrelsen samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder

meddelade närmare bestämmelser med rätt för nuvarande innehafvaren

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 45 höft. (Nr 64.) 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 64.

af torpet Enekullen, Anders Johansson, att erhålla hembud å torpet

Stora Smällen samt under förbehåll om skyldighet för innehafvare af

lägenheten Petersburg att tåla aftappning af vatten från den å utmarken

befintliga dammen öfver lägenhetens ägor till hufvudgårdens byggnader.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar, skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

A. Lekander.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS1 BOKTRTCKEBI-AKTIEBOLAG, 1912.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:113 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med und s. 1 i texten
  2. JoU 1912:42 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af vissa områden från förra öfverstebostället Kastellegården nr 1 med underlydande i Göte s. 1 i texten