Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse

1912-02-23 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:69, Med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1

N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående särskild skatt å majs, utländsk

potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse; gifven Stockholms slott den 23

februari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, med upphäfvande af förordningarna den 6 mars 1908 angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, och den 28

juni 1911 angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid

bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra utländska råämnen

där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen, använda vid

tillverkning af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning afser sådan

skatt, antaga härvid fogade förslag till förordning angående särskild

skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning af

stärkelse, att träda i kraft å tid, som af Konungen bestämmes.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 48 höft. (Nr 69.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj A» Nåd. Proposition N:o 69.

Förslag

till

Förordning angående särskild skatt å majs, utländsk potatis

samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse.

I Kap. Om rättighet att vid tillverkning af stärkelse använda majs

och utländsk potatis in. m.

1 §•

Vid tillverkning af stärkelse må majs eller utländsk potatis icke

användas i annan ordning än i denna förordning sägs.

Lika med majs skall enligt denna förordning anses ej mindre

hvarje ämne, som innehåller majs, än äfven maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen.

Lika med utländsk potatis skall enligt denna förordning anses

hvarje ämne, som innehåller utländsk potatis.

2 §•

För majs, som användes vid tillverkning af stärkelse, skall erläggas

en särskild skatt med åtta öre för hvarje kilogram.

Under tid, då på grund af tillståndsbevis utländsk potatis må vid

fabrik användas för tillverkning af stärkelse, skall för all den potatis,

som afverkas, erläggas en särskild skatt med åtta öre för hvarje kilogram

potatis.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Skatt skall i hvarje fall erläggas för minst femhundra kilogram

majs eller potatis i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under

hvilken afverkning af majs eller utländsk potatis på grund af tillståndsbevis

må äga rum.

3 §•

1. Den, som vill vid tillverkning af stärkelse använda majs eller

utländsk potatis, skall minst tio dagar före den, då afverkningen däraf

är afsedd att börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig

anmälan med uppgift om:

a) fabrikens namn, det ställe, där fabriken är belägen, samt tillverkarens

postadress;

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt kalenderår, för hvilken han

önskar erhålla tillstånd att använda majs eller utländsk potatis;

c) den vikt majs eller potatis, han beräknar i medeltal skola

komma att afverkas för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken

anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest fabriken ej står under uppsikt af tillsyningsman,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom fabriken icke strida mot denna

förordning eller de af kontrollstyrelsen meddelade föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna kvitto å inbetald skatt för en månad,

eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp, hvartill skatten

efter den uppgifna medelafverkningen för fyra månader kan komma att

uppgå, dock alltid för minst fyratusenåttahundra kronor.

3. Ingifves behörigt kvitto eller varder säkerheten, där sådan

ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes eljest

ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för användande af majs eller inländsk potatis

vid tillverkning af stärkelse.

4. Har under någon kalendermånad vikten af använd majs eller

potatis i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande

för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar efter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.It Nåd. Proposition N:o 69.

månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade

medelafverkningen för fyra månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset

återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än fyra månader, varde säkerheten

därefter jämkad.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset återkallas.

7. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

4 §.

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande senast å åttonde dagen i hvarje månad

ingifva kvitto å förskottsvis inbetald skatt för den vikt majs eller potatis,

som enligt den i 3 § föreskrifna anmälan kommer att under månaden

af verkas.

2. Har under någon kalendermånad afverkats majs eller potatis

till högre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger

tillverkaren att inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten

för det Överskjutande beloppet; men har under någon kalendermånad

afverkats majs eller potatis till lägre vikt än den, för hvilken skatt

förskottsvis erlagts, må hvad i skatt inbetalats utöfver den i 2 § stadgade

minsta skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt för påföljande

månad.

3. Visar sig, då det i 3 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt till högre belopp, än som af honom

bort enligt 2 § erläggas, äge han återbekomma det Överskjutande beloppet.

4. Tillverkare, som i anmälan begärt anstånd med skattens erläggande,

skall inom fjorton dagar efter utgången af hvarje kvartal

inbetala skatten för den under kvartalet afverkade majsen eller potatisen;

och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket dylik

afverkning enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad

som kan brista i den uti 2 § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta skatten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

5

5 §■

Därest af majs eller utländsk potatis tillverkad stärkelse från

stärkelsefabrik utföres ur riket, åtnjutes under de villkor, hvilka af Kungl.

Maj:t särskildt stadgas, restitution af erlagd skatt för den vikt majs

eller potatis, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för tillverkning

af den utförda stärkelsen.

II Kap. Om tillsynen offer aftorkning m. m.

6 §•

1. Tillverkare skall, innan anmälan rörande tillämnad afverkning

af majs eller utländsk potatis första gången göres, låta i två exemplar

upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna fullständig planritning

och beskrifning öfver fabriken. Ett exemplar af ritning och beskrifning

förvaras vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till

kontrollstyrelsen.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrollstyrelsen

anser ritningen öfver densamma icke vidare användbar, åligger

det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning, äfvenledes i två

exemplar.

i §•

1. Majsen skall, innan den förarbetas, uppvägas å en i fabriken

uppställd, själfregistrerande, justerad våg, så förbunden med en för

majsens krossning särskildt afsedd kross, att krossningen ej kan äga

rum, utan att majsen först genomgått vågen.

Därest i tillverkningsmetod ingår, att majsen uppmjukas i vatten,

innan den krossas, skola stöpkar jämte alla till desamma hörande

ledningar för majsens till- och aflopp vara ställda under kronans lås

och försegling.

2. Under tid, då på grund af tillståndsbevis utländsk potatis må

användas i fabrik, skall all potatis, som afverkas, rifvas å en i fabriken

uppställd, härför särskildt afsedd rifmaskin, så förbunden med en själfregistrerande,

justerad våg, att potatisens rifning ej kan äga rum, utan

att densamma först genomgått vågen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

3. Den skattepliktiga majsens eller potatisens vikt beräknas efter

vågens anvisning, men märkes å vågen fel, skall tillsyningsman uppväga

majsen eller potatisen å annan justerad våg och närvara vid

krossningen eller rifningen; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken

grund afverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då tillsyningsmannen

sist afläste vågen, innan felet märktes.

8 §•

1. Andra krossar, vågar, rifmaskiner och stöpkar än de, som

i den uti 6 § omnämnda beskrifning angifvits skola begagnas vid afverkning

af majs eller utländsk potatis, må icke för dylik afverkning

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen godkända.

2. Ej må majskross, rifmaskin eller själfregistrerande våg ändras

eller ny sådan redskap i fabrik insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

»§•

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 7 § omförmälda majskross, rifmaskin och

själfregistrerande våg.

2. Kan den med vågen förbundna majskrossen eller rifmaskinen

af någon anledning ej användas, skall tillsyningsmannen närvara vid

majsens uppvägning och krossning eller potatisens uppvägning och

rifning.

3. Finnes i stärkelsefabrik eller tillhörande lägenheter utom förenämnda

majskross och rifmaskin någon till krossning af majs eller rifning

af potatis användbar redskap, skall sådan redskap jämte därtill hörande

öppningar och ledningar ställas under kronans läs och försegling.

10 §.

1. Okrossad majs må icke inom fabrik finnas annorstädes än i

de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver fabriken uppgifvits såsom

för sådan spannmål afsedda. Okrossad majs må aldrig förvaras inom

de lägenheter, där stöpkar äro uppställda.

Krossad eller på annat sätt förarbetad majs må ej inforas i stärkelsefabrik.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nid. Proposition N:o 69.

2. I fabrik, för hvilken tillståndsbevis att afverka utländsk potatis

gäller, må potatis icke finnas annorstädes än i de i beskrifningen öfver

fabriken till förvaring af potatis uppgifna förvaringsrum. Utländsk potatis

må aldrig förvaras inom de lägenheter, där till rifning af potatis användbar

redskap finnes.

Rifven eller på annat sätt förarbetad potatis må ei införas i

dylik fabrik.

11 §•

1. I fabrik skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontrollstyrelsen låter tillhandahålla, i enlighet med

samma styrelses föreskrifter föras kross- och tillverkningsjournal, hvilken

i fabriken städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

2. Tillverkare vare därjämte skyldig hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör,

då denne önskar däraf taga del.

12 §.

Tillverkare ställe utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande

justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det

arbetsbiträde, som fordras för direkt uppvägning af majs eller potatis

eller för andra kontrollåtgärder, äfvensom majs och potatis för justering

af den själfregistrerande vågen.

13 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i fabrik, där majskross, rifmaskin, själfregistrerande

väg och stöpkar äro uppställda samt där majs eller ''potatis förvaras.

Därjämte skola öfriga lägenheter vara för kontrolltjänsteman tillgängliga

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete inom fabriken pågår.

14 §.

Utöfver hvad i denna förordning stadgas äge kontrollstyrelsen

att meddela erforderliga föreskrifter rörande kontrollens anordnande.

Skulle vid stärkelsefabrik en eller flera af de i denna förordning

stadgade kontrollföreskrifter icke kunna tillämpas, skall på kontroll
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

styielsens särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt afverkning af

majs eller utländsk potatis får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder

för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.

15 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning

eller andra i behörig ordning utfärdade bestämmelser meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,

äge han att hos kontrollstyrelsen däri söka ändring.

16 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen rörande användning af majs

och utländsk potatis vid tillverkning af stärkelse utöfvas af kontrollstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas af kontrollstyrelsen,

utöfvas ifrågavarande kontroll af de vid brännvins- och maltdryckskontrollen

förordnade öfverkontrollörer samt af tillsyningsmän.

3. Tillsyningsmän till erforderligt antal förordnas, där så prof vas

nödigt, af kontrollstyrelsen; och skola dessa tillsyningsmän, så vidt ske

kan, utses bland den för bränneri- och bryggerikontrollen tillsatta personal.

17 §.

1. Tillsyningsman erhåller under tjänstgöringstiden af staten

dagarfvode, som af kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arfvode

ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å en fabrik och

med högst en krona för hvarje ytterligare fabrik, öfver hvilken han

har tillsyn.

Kontrollstyrelsen äge likväl att, där förhållandena göra tillsyningsmans

närvaro nödvändig hela dagen, bestämma ett dagarfvode af högst

sex kronor.

2. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att ,

tillhandahålla tillsyningsman lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och

städadt boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren

att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om dagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

3. Tillsyningsman, för hvilken lägre dagarfvode än sex kronor

blifvit bestämdt, skall, då han jämlikt föreskrift i 7 § 3 mom. och 9 §

2 mom. måste närvara vid majskrossning eller potatisrifning, af tillverkaren

erhålla ersättning därför med två kronor för hvarje gång.

III Kap. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

18 §.

1. Den, som utan erhållet tillstånd vid tillverkning af stärkelse

använder majs eller utländsk potatis, skall, där tillverkningen skett i

allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och

med tvåhundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig afverkning af

majs eller utländsk potatis yrkesmässigt eller eljest i större omfattning

än i nämnda mom. afses, straffes med böter från och med etthundra till

och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till och

med sex månader samt gälde skatt för den afverkade majsen och potatisen,

dock för minst femtontusen kilogram. Därest omständigheterna

gifva vid handen, att mera majs eller potatis än femtontusen kilogram

afverkats, skall i saknad af erforderlig utredning om afverkningens storlek

antagas, att under den tid, den olagliga afverkningen pågått, dagligen

afverkats ettusen kilogram.

19 §.

Den, som vid tillverkning af stärkelse i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder majs eller utländsk potatis, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägd,

eller gör åverkan å själfregistrerande våg,

eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontroll tjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas

till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 48 käft. (Nr 69.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 69.

20 §.

Den, som

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny majskross, rifmaskin

eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt majskross, rifmaskin eller våg,

som ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 9 § 3 mom. eller 10 §,

eller underlåter att ordentligt föra den journal, som föreskrifves

i H §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till kross- och

tillverkningsjournal eller till ritning eller beskrifning öfver fabriken,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 19 §, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor. .

Öfverträdes föreskrift i 9 § 3 mom., skall krossnings- och rifningsredskapen,

och öfverträdes 10 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

21 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning föreskrifves eller de föreskrifter i fråga om tillverkares

åliggande, kontrollstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller andra i behörig ordning utfärdade

bestämmelser meddelar, straffes han, där ej särskildt ansvar är bestämdt,

med böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

22 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete

antagen person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 69.

11

28 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans fabrik

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte

befattningen.

24 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

Om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

25 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse mot

denna förordning.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

26 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossnings- eller rifningsredskap

eller olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att

anse såsom förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

27 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

28 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

29 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraflf.

30 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbruka, tillfälle med en tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,

tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej

angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos

hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

13

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Majd

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde

härefter:

»Från statsmakternas sida hafva vid särskilda tillfällen vidtagits

åtgärder i syfte att förekomma, att man till men för den inhemska

potatisodlingen komme att vid stärkelsefabrikationen inom landet i mera

betydande mån öfvergå till användning af utländska råämnen. De

ämnen, som härvid kommit i betraktande, äro närmast majs, utländsk

potatis, maniokarot och de med sistnämnda ämne i fråga om stärkelsehalt

ungefär likställda tapioka-, kassava- och arrowrot. I fråga om de af

mig åsyftade åtgärderna tillåter jag mig erinra om den på grund af

Kungl. Maj:ts och Riksdagens gemensamma beslut tillkomna förordningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse,

utfärdad den 6 mars 1908, enligt hvilken en särskild skatt af ursprungligen

fem, numera åtta öre för hvarje kilogram majs, som användes vid

dylik tillverkning, skall utgå. Vidare har genom en den 28 juni 1911

utfärdad förordning i enlighet med samma års Riksdags beslut i anledning

af Kungl. Maj:ts därom väckta förslag stadgats, att förstnämnda förordning

skall äga tillämpning å maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

tullfria utländska ämnen, som användas vid tillverkning af stärkelse.

Då till dessa sistnämnda ämnen äro att hänföra de af mig nyss omförmälda

ämnena tapioka-, kassava- och arrowrot, får sålunda den inhemska potatisodlingen

i förevarande afseende anses skyddad mot den utländska konkurrensen

från till stärkelsefabrikation brukbara råämnen med undantag

af utländsk potatis. Potatisodlingens behof af skydd härutinnan jämväl

mot konkurrensen från den utländska potatisen har emellertid ofta betonats

från intresseradt håll, och förslag från Riksdagen om vidtagande

af åtgärder till beredande af erforderligt skydd har ej heller sakuats.

Sålunda gjorde 1907 års Riksdag i samband med begäran om

utredning och förslag angående skatt å tin stärkelse, tillverkad af majs,

enahanda framställning hos Kungl. Maj:t beträffande fin stärkelse, tillverkad

af utländsk potatis. Af dessa Riksdagens framställningar föranledde

emellertid allenast den förstnämnda aflåtande af proposition till Riksdagen

med förslag i ämnet, hvilket sedermera resulterade i den af mig

härofvan åberopade förordningen af den 6 mars 1908 angående särskild

skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse. Hvad åter beträffar

frågan om åsättande af skatt å fin stärkelse, tillverkad af utländsk potatis,

hade, såsom framgår af dåvarande chefens för finansdepartementet

uttalande till statsrådsprotokollet vid föredragning inför Kungl. Maj:t

af förevarande ärende den 31 januari 1908, den utredning, som med

anledning af Riksdagens berörda hemställan vidtagits, gilvit vid handen,

att frågan härom icke kunde komma till vidare behandling, så länge

då gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket ägde bestånd,

enär nämnda traktat icke syntes medgifva vidtagande af en sådan beskattningsåtgärd.

I den underdåniga skrifvelse af den 21 februari 1908, däri Riksdagen

anmälde sitt beslut om antagande af den af Kungl. Maj:t föreslagna

förordningen angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning

af stärkelse, uttalade Riksdagen, att medelst det antagna förslaget

det ökade skydd, som Riksdagen atsett att bereda den inhemska

potatisodlingen, endast delvis vunnits. Riksdagen ansåge sig därför

böra såsom ett ännu kvarstående önskemål framhålla, att så snart ske

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

kunde äfven den utländska potatisen gjordes till föremål för motsvarande

beskattning, som då blifvit bestämd i fråga om majs.

Slutligen har Riksdagen i underdånig skrifvelse den 25 maj 1911,

vid anmälan af sina beslut i anledning af Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om dels särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri

under tid, då vissa utländska råämnen där användas, dels ock särskild

skatt å dylika ämnen, använda vid tillverkning af stärkelse, åter upptagit

frågan om beskattning af utländsk potatis, som användes vid

beredning af stärkelse. Under erinran om att skatt å dylik potatis

utgjorde ett af Riksdagen redan tidigare med styrka framfördt önskemål,

som dock ännu icke kunnat förverkligas, har Riksdagen i siu

nämnda skrifvelse af den 25 maj 1911 vidare anfört, bland annat,

att det hinder, som på grund af den dittills gällande handels- och

sjöfartstraktaten med Tyska riket legat i vägen för skattläggande af

utländsk potatis, emellertid torde vara undanröjdt, sedan i den af

Riksdagen godkända nya handels- och sjöfartstraktaten med nämnda

rike Sverige, på sätt framginge af den i slutprotokollet till traktaten

intagna tilläggsbestämmelsen till artikeln 9, förbehållit sig rätt att med

en särskild skatt belägga stärkelse, som vore beredd af utländska råämnen.

Något formligt förslag till bestämmelser i ämnet hade emellertid

icke förelegat till Riksdagens granskning; och hade Riksdagen vid

sådant förhållande så mycket mindre ansett sig böra fatta positivt beslut

i frågan redan år 1911, som, under förutsättning att förslag från Kungl.

Maj:t kunde vara att motse till 1912 års Riksdag, någon större olägenhet

af ett dylikt uppskof med frågans lösning icke kunde vara att befara,

då ju dock den dåvarande tyska traktaten icke upphörde att gälla

förrän den 1 december 1911.

I anledning af dessa Riksdagens uttalanden har kontrollstyrelsen

den 16 september 1911 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och

därvid anfört, bland annat, att hvad beträffade storleken af den skatt,

som borde åsättas utländsk potatis, använd till stärkelseberedning, styrelsen

tilläte sig erinra, att i fråga om användning vid brännvinstillverkning

majs och utländsk potatis blifvit fullständigt likställda, enär

enligt 13 § 4 mom. i gällande förordning angående tillverkning af

brännvin, sådant detta mom. lydde enligt förordningen den 28 juni 1911,

en särskild afgift af 8 öre per liter af normalstyrka skulle påföras tillverkaren

för det brännvin, som tillverkades vid bränneri under tid, då

majs eller utländsk potatis där användes för brännvinstillverkning. Vid

Riksdagens

skrifvelse den

25 maj 1911.

Kontroll
styrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

sådant förhållande syntes det vara lämpligast, att majs och utländsk

potatis blefve likställda äfven vid användning till beredning af stärkelse,

och då skatten för majs, som användes till sådant ändamål, enligt förordningen

den 28 juni 1911 angående ändrad lydelse af 2 § i förordningen

den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, blifvit bestämd till 8 öre per kilogram,

syntes äfven skatten för utländsk potatis, som användes vid tillverkning

af stärkelse, böra bestämmas till samma belopp. Det läte sig emellertid

icke göra att vid en stärkelsefabrik, där samtidigt svensk och utländsk

potatis användes, skilja de båda potatissorterna från hvarandra utan

måste all den potatis, som då användes vid fabriken, uppvägas och

underkastas beskattning. Detta behöfde emellertid icke medföra någon

extra beskattning af tillverkaren, ty han hade endast att iakttaga att

ej anmäla sig för användning af utländsk potatis samtidigt med att han

använde svensk sådan råvara.

I anslutning till hvad kontrollstyrelsen sålunda anfört, har styrelsen

utarbetat förslag till en ny förordning, hvari skulle, med upphäfvande

af gällande föreskrifter i ämnet, inrymmas alla erforderliga bestämmelser

angående särskild skatt å såväl majs som utländsk potatis samt maniokarot

och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse.

Såsom redan nämnts, hafva sträfvandena att förhindra, att utländska

råämnen till förfång för den inhemska potatisodlingen användas

vid tillverkning af stärkelse, hittills icke kunnat genomföras hvad utländsk

potatis angår.

Sedan numera emellertid, på sätt Riksdagen framhållit, den mellan

Sverige och Tyska riket ingångna nya handels- och sjöfartstraktaten

undanröjt det hinder, som förelegat beträffande särskild beskattning af

utländsk potatis, som användes vid beredning af stärkelse, lärer därför

böra tagas under öfvervägande, på hvad sätt skydd mot användande af

utländsk potatis vid dylik tillverkning bör åstadkommas. Några särskilda

skäl för vidtagande af en sådan åtgärd lärer det väl knappast vara behöfligt

att nu anföra, då det torde ligga i öppen dag, att de omständigheter,

på grund hvaraf lagstiftningsåtgärder redan åvägabragts i syfte att

skydda den inhemska potatisodlingen mot konkurrensen från majs och

maniokarot m. m., i lika hög grad tala för behofvet af skydd i förevarande

hänseende mot den utländska potatisen. Fråga blir sålunda

allenast om, i hvilken ordning det ifrågasatta skyddet bör skapas.

Enligt gällande tulltaxa är skuren och torkad potatis belagd med en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

tullafgift af 5 kronor för 100 kilogram. Oberedd potatis, som i förevarande

fall allenast lärer komma i fråga, är däremot fri från tull med undantag

för potatis åt det löpande årets skörd, som inkommer under tiden

15 februari — 30 juni. För sådan potatis skall erläggas tull med 2

kronor 50 öre för 100 kilogram. Att för ifrågavarande ändamål vidtaga

någon ändring i dessa bestämmelser lärer icke böra ifrågakomma.

1 sitt omförmälda underdåniga utlåtande den 16 september 1911

har kontrollstyrelsen utgått från, att det afsedda skyddet skulle kunna

vinnas genom att åsätta utländsk potatis, använd vid tillverkning af

stärkelse, liknande beskattning, som nu äger rum beträffande majs,

använd vid sådan tillverkning. En dylik lösning af frågan synes äfven

Riksdagen hafva afsett, och har jag ej något att däremot erinra.

Med utländsk potatis bör härvid uppenbarligen likställas sådana

ämnen, som innehålla dylik potatis.

Såsom af kontrollstyrelsen framhållits, torde det icke vara möjligt

att vid en stärkelsefabrik, där samtidigt inhemsk och utländsk potatis

användas, skilja de båda potatissorterna från hvarandra, och lärer det

därför för kontrollens skull blifva nödvändigt att taga till beskattning

all den potatis, som afverkas vid fabriken under den tid, för hvilken

tillstånd medgifvits att använda utländsk potatis vid fabriken. Någon

extra beskattning behöfver härigenom tydligen icke drabba tillverkaren,

då han allenast har att undvika att under sagda tid använda svensk

potatis.

Då det måste anses ändamålsenligt, om i en och samma förordning

kunde inrymmas alla erforderliga bestämmelserna med afseende å särskild

skatt å utländska råämnen, använda vid tillverkning af stärkelse, finner

jag mig äfvenledes böra förorda den af kontrollstyrelsen föreslagna omarbetningen

af gällande författningar i ämnet. Förordningarna den 6

mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af

stärkelse, och den 28 juni 1911 angående särskild afgift för brännvin,

som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra

utländska råämnen där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen,

använda vid tillverkning af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning

afser sådan skatt, skulle sålunda upphäfvas, och motsvarande bestämmelser

inflyta i en gemensam ny förordning, däri äfven skulle ingå

stadganden rörande särskild skatt å utländsk potatis, använd vid tillverkning

af stärkelse. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af

kontrollstyrelsen afgifna förslag till en sådan ny förordning har därför

inom finansdepartementet utarbetats förslag till författning i ämnet.

Detta förslag grundar sig, som naturligt är, på bestämmelserna i förordBihang

till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 48 käft. (Nr 69.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ningen af den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse. De skilj akti glieter, som torde behöfva

närmare beröras, äro följande.

I 1 § har införts stadgande om att vid tillverkning af stärkelse

jiimväl utländsk potatis och ämne, som innehåller dylik potatis, skall

underkastas föreskrifterna i förordningen, samt att maniokarot och därmed

likställda ämnen skola anses lika med majs.

I 2 §, däri inrymts föreskrift om att skatten skall utgå för all

den potatis, som afverkas under den tid, för hvilken tillståndsbevis att

använda utländsk potatis vid stärkelsefabrik gäller, har skattesatsen i

enlighet med förordningen den 28 juni 1911 angående ändrad lydelse

af samma paragraf satts till 8 öre, med anledning hvaraf det i 3 §

2 mom. föreskrifva lägsta skattebeloppet af 3,000 kronor, för hvilket

tillverkaren vid begäran om anstånd med skattens betalande skall ställa

borgen, höjts till 4,800 kronor.

På grund af gällande bestämmelse därom, att medel, som skola

inbetalas till statsverket, skola insättas å räkning i riksbanken, har uttrycket

räntekvittens i 3 § 2 och 3 mom. utbytts mot kvitto, och har

af samma skäl eu ringare, formell ändring vidtagits i 4 § 1 mom.

Med afseende å den kontroll och tillsyn, som kräfvas beträffande

afverkningen af utländsk potatis i stärkelsefabrik, för hvilken tillståndsbevis

att afverka dylik potatis gäller, torde de i fråga om majs meddelade

bestämmelserna icke till alla delar vara fullt tillämpliga. Sättet

för förarbetningen af potatisen till stärkelse skiljer sig nämligen i viss

mån från hvad som härom gäller i fråga om majsen. Under det att

sålunda majsen i och för ifrågavarande ändamål vanligen krossas, äger

detta ej rum beträffande potatisen, utan måste densamma rifvas., I anledning

häraf hafva därför särskilda, för kontroll å potatis lämpade stadganden

af kontrollstyrelsen utarbetats, och ingå dessa i det författningsförslag,

som jag har för afsikt att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga

Riksdagen. Det har sålunda föreskrifvits, att under tid, då på grund

af tillståndsbevis utländsk potatis må användas i fabrik, all potatis,

som afverkas, skall rifvas å en i fabriken uppställd, härför särskildt

afsedd rifmaskin, så förbunden med en själfregistrerande, justerad våg,

att potatisens rifning ej kan äga rum utan att densamma först genomgått

vågen. I anslutning härtill hafva öfriga kontrollföreskrifter och

straffbestämmelserna underkastats erforderlig omredigering.

Med hänsyn till vikten af att de ifrågasatta bestämmelserna om

särskild skatt å utländsk potatis, använd vid stärkelseberedning, utan

onödigt uppskof blifva gällande, torde den nya författningen i dess

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o t>9. 19

helhet böra träda i kraft snarast möjligt. Dagen för förordningens ikraftträdande

torde böra öfverlåtas åt Kungl. Maj:t att bestämma.»

Sedan departementschefen därefter uppläst berörda, inom finansdepartementet

upprättade förslag till författning i ämnet, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte genom nådig proposition föreslå

Riksdagen

att, med upphäfvande af förordningarna den 6 mars 1908 angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, och den 28

juni 1911 angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid

bränneri under tid, då maniokarot och vissa andra utländska råämnen

där användas, äfvensom särskild skatt å dylika ämnen, använda vid tillverkning

af stärkelse, i hvad sistnämnda förordning afser sådan skatt,

antaga förenämnda af departementschefen upplästa förslag till förordning

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda

vid tillverkning af stärkelse, att träda i kraft å tid, som af Konungen

bestämmes.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:137 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot o s. 7 i texten
  2. BevU 1912:27 Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild skatt d majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väse s. 1 i texten