Sök i Ratio Lex

Angående elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona

1913-03-07 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:127, Angående elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

1

Nr 127.

Kung!.. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona;

given Stockholms slott den 7 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kung! Maj:t härmed föreslå

Riksdagen

att för elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona

bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 162,200 kronor, med

rätt för Kung! Maj:t att låta förskottsvis utanordna hälften av detta

belopp, eller 81,100 kronor, redan under innevarande år.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kung! Maj:t förbliver Riksdagen med all

kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Jacob Larsson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 91 höft. (Nr 127.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Preposition Nr 127.

Ang. elektriska

anläggningar

för marinens

behov

i Karlskrona.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t. Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

. Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Larsson anförde härefter:

På sätt framgår av statsrådsprotokollet (punkt 25) över sjöförsvarsärenden

för den 14 januari 1913, bilagt innevarande års statsverksproposition,

meddelade jag då, att marinförvaltningen i sin skrivelse den

3 oktober 1912, angående utgifterna under riksstatens femte huvudtitel

för år 1914, framlagt förslag till utförande av anordningar, avsedda att

tillgodose marinens behov av elektrisk kraft till belysning och andra

ändamål i Karlskrona.

Marinförvaltningen hade därvid överlämnat såväl två särskilda förslag

till självständigt elektricitetsverk för marinens räkning som erbjudande

från Karlskrona stad att efter vissa angivna pris leverera erforderlig

elektrisk energi.

Av marinförvaltningen verkställda beräkningar rörande anläggningskostnaderna

dels beträffande den enligt ämbetsverkets mening bästa lösningen

i den förra riktningen, nämligen genom utvidgning av ingenjör
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 127.

3

departementets redan befintliga elektriska central enligt ett av varvscliefen

upprättat förslag, dels ock för utnyttjande av stadens erbjudande

utvisade, såsom jag jämväl upplyste, att dessa kostnader för det egna

elektricitetsverket inklusive installationer skulle uppgå till i allt 334,000

kronor samt att erforderliga anordningar vid godtagande av stadens

anbud beräknades kosta 90,500 kronor.

Av anförda skäl hade marinförvaltningen i sin nämnda skrivelse

den 3 oktober 1912 tillstyrkt antagande av varvschefens berörda förslag

och hemställt om äskande hos Riksdagen för detta ändamål av ett extra

anslag å 314,500 kronor.

Emellertid hade, såsom jag vidare anmälde, i en till chefen för sjöförsvarsdepartementet

ställd, den 2 november 1912 dagtecknad skrift

drätselkammaren i Karlskrona å stadens vägnar erbjudit kronan nya

villkor för den ifrågavarande leveransen av elektrisk energi, och hade

marinförvaltningen anmodats att inkomma med utlåtande i anledning av

detta stadens erbjudande. Dylikt utlåtande hade berörda den 14 januari

ännu icke avgivits, varför ärendet icke var i det skick, att det då kunde

föreläggas Kungl. Maj:t till prövning.

För egen del uttalade jag vid samma tillfälle, att jag ansåg förevarande

spörsmål böra snarast möjligt vinna sin lösning och att, såvitt

jag då var i tillfälle att bedöma, detta lämpligast syntes böra ske genom

antagande av anbud från stadens sida.

I enlighet med hemställan av mig beslöt Kungl. Maj:t därefter i

statsverkspropositionen föreslå Riksdagen att, i avvaktan på den proposition

angående beviljande av anslag för elektriska anläggningar för flottans

station och varv i Karlskrona, Kungl. Maj:t kunde komma att till

Riksdagen avlåta, för berörda ändamål bland de extra anslagen å femte

huvudtiteln för år 1914 beräkna ett belopp av 90,500 kronor.

Sedan numera utlåtande av den 11 februari 1913 inkommit från

marinförvaltningen, anhåller jag att få inför Kungl. Maj:t redogöra för

detta ärende i dess helhet.

För närvarande äro åtskilliga av marinens etablissement i Karlskrona,

vilka äro försedda med elektriska installationer, anknutna till

stadens elektriska ledningsnät, varigenom staden sålunda till dessa

etablissement levererar elektrisk energi till såväl belysning som kraft.

Vidare äger flottan en elektrisk central inom ingenjördepartementet

å varvet, vilken huvudsakligen är avsedd för kraft och belysning i verkstäderna

vid detta departement och torpeddepartementet.

Nuvarande

förhållanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Förslag i

sept. 1911 till

en del av

marinens

behov.

I september 1911 upprättades efter uppdrag av varvschefen i Karlsny*tt

efektrici- krona å ingenjördepartementet därstädes utredning jämte kostnadsberäkt®tnsv®*

j°r ningar angående uppförande av ett elektricitetsverk för östra delens av

varvet samt stationens behov. Enligt den plan, som låg till grund bärför,

skulle för maskineriet användas f. d. amiralitetsproviantmagasinet

och detta nya verk vara fullständigt skilt från den äldre kraftcentralen

å ingenjördepartementet. För anslutning till det 113m verket togos i beräkning

dels de kronans byggnader, som voro anslutna till Karlskrona

stads elektricitetsverk, och dels sådana byggnader, som lämpligen framdeles

kunde anslutas till ett nytt elektricitetsverk, men vid förslagets

upprättande använde gas eller fotogen för belysning och ånga för kraftändamål.

Slutligen upptogs även den anslutning, som kunde påräknas

från fartyg på expedition, förlagda vid pirarmen (rekrytavdelningen), samt

från det för rekrytavdelningen föreslagna exercishuset och för ytterbetysning

å rekiytavdelningens område. Anläggningskostnaderna för detta

elektricitetsverk beräknades vid ett första utbygge till 252,000 kronor,

vartill komrno installationskostnader, upptagna till 60,000 kronor. Ett

vidare utbygge av verket med ytterligare ett dieselmotordynamoaggregat

skulle enligt beräkning draga en ytterligare kostnad av 36,000 kronor.

Detta förslag, som biträddes av varvschefen, överlämnades till marinförvaltningen

med skrivelse den 19 oktober 1911 från stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlskrona, vilken myndighet jämväl tillstyrkte

förslaget.

ms^ni8?"4'' Då emellertid tvekan uppstått, om nämnda förslag skulle erbjuda

ändring och den mest praktiska lösning för beredande av egna elektriska kraftkällor

utvidgning av f5r l<r0nans behov i Karlskrona, lät varvschefen i september 1912 å

partementets ingenjördepartementet utarbeta plan jämte kostnadsberäkningar till förkraftstation.

ändring och utvidgning av nämnda departements elektriska kraftstation

i ändamål att från denna central även kunna leverera ström för belysning

och kraftöverföring i samma utsträckning, som avsetts genom det

i september 1911 upprättade förslaget.

I den utredning, som ingick i den nya planen, meddelades, att den

nuvarande centralens största belastning utgjordes av motorer, som dre ve

verktygsmaskiner och pumpar in. m. i ingenjör- och torpeddepartementen.

Därjämte funnes vid Oscarsdockan stora elektriskt drivna länspumpar

samt på spridda ställen å varvet ett antal motorer för slipen,

sågen 0. s. v. Därtill komme elektrisk belysning i båda departementens

verkstäder och kontor. Efter utvidgning enligt sistnämnda plan skulle

kraftstationen lämna ström även till belysning och kraft för artilleri
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:t-s Nåd. Proposition Nr 127.

och. ekipagedepartementen, i kaserner, sjukhus, kanslier, m fl. etablissement

järnte fartyg, med andra ord i samtliga marinen tillhöriga byggnader.

Kostnaderna för ifrågavarande utvidgning beräknades enligt

upprättad specifikation till sammanlagt 334,000 kronor, därav till installationer

60,000 kronor.

Sistberörda i september 1912 uppgjorda förslag överlämnades till

marinförvaltningen av varvschefen med skrivelse den 3 oktober 1912,

och förklarade varvschefen däri, att då genom samma förslag såväl

ekonomiska som tekniska fördelar stode att vinna i jämförelse med det

förra i september 1911 upprättade förslaget, varvschefen dåmera tillstyrkte

förslaget av september 1912.

I sin ovan berörda skrivelse den 3 oktober 1912, varmed dessa förslag

överlämnades till Kungl. Maj:t, anförde marinförvaltningen, att förslaget

till utvidgning av den nuvarande kraftstationen syntes äga så övervägande

fördelar, att något tvivel icke kunde råda därom, att, ifall kronan

skulle leverera ström från eget verk, detta förslag borde antagas.

Sedan emellertid Karlskrona stad i oktober 1911 avslutat kontrakt

med Hemsjö kraftaktiebolag rörande leverans av elektrisk energi, hade

drätselkammaren å stadens vägnar i skrivelser den 22 november 1911,

den 13 och den 30 januari 1912, telegram den 13 februari 1912 samt

skrivelse den 2 mars 1912 till marinförvaltningen erbjudit kronan leverans

av elektrisk energi för det behov, som avsåges i ingenjördepartementets

förenämnda utredning av september 1911.

Detta erbjudande innefattade leverans av dels trefasig växelström

om 3,000 volts spänning till ett pris av 6 1 /s öre per förbrukad kilowatttimme,

dels ock likström om 2 x 220 volts spänning till ett pris av 12,9

öre per kilowatt-timme.

Varvschefen lämnades av marinförvaltningen tillfälle att yttra sig

över ifrågavarande erbjudande; och sedan han inhämtat yttrande från

chefen för ingenjördepartementet, inkom varvschefen i skrivelse den

15 mars 1912 till marinförvaltningen med sådant yttrande och eget

utlåtande. Såväl varvschefen som chefen för nämnda departement

förordade därvid, att kronan hellre än att antaga stadens erbjudande om

leverans av elektrisk energi anlade eget elektricitetsverk i Karlskrona,

och åberopades till stöd härför huvudsakligen följande skäl: Vid en jämförelse

mellan å ena sidan eget verk och å andra sidan leverans från

staden syntes icke endast ekonomiska synpunkter böra tagas i betrak
-

Varvschefens

i Karlskrona

skrivelse den

3 oktober

1912.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 3 oktober

1912.

Karlskrona

stads forsta

erbjudande

angående leverans

av

elektrisk

energi.

Var vs myndigheterna

i

Karlskrona angående

nyssnämnda

erbjudande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

tande. Hänsyn borde även tagas till Karlskronas egenskap av fästning

och den risk, som dennas beroende av en långt avlägsen kraftkälla och

en lätt förstörbar kraftlinje medförde. Ur enbart denna synpunkt måste

en egen fullt självständig kraftstation anses vara att föredraga. Stadens

elektricitetsverk kunde visserligen påräknas såsom reserv jämväl för flottan

vid ett avbrott av energileveransen från Hemsjö, men måste ju därifrån

behövlig energi lämnas även till stadens övriga abonnenter, i vilket

fall en inskränkning i driften även för flottan måste bliva en följd, då

staden, såsom bekant, trätfat överenskommelse med Hemsj öbolaget om

energileverans på grund därav att energibehovet i staden vuxit över

gränsen för det nuvarande elektricitetsverkets kapacitet. Endast vid

krigstillfälle torde kronan kunna helt disponera över stadens elektricitetsverk

och därigenom hava full garanti att få sitt energibehov fyllt, även

om sådant måste ske med åsidosättande av stadens krav på elektrisk

belysning och kraft. I andra fall syntes risk för driftavbrott böra förutsättas,

för så vitt ej staden anskaffade ytterligare diesel- (eller andra)

motorer såsom reserv, i vilket fall staden väl näppeligen kunde finna

med sin fördel förenligt att erbjuda energien till det nu uppgivna priset.

Vidare anförde varvsmyndigheterna, att vid bedömande av det gjorda

erbjudandet hänsyn även borde tagas till den för den närmaste framtiden

väntade utvecklingen av värmemotorerna. All anledning funnes nämligen

förmoda, att man inom kort kunde erhålla värmemotorer med ännu

lägre bränsleförbrukning än de såsom mest ekonomiska nu erkända dieselmotorerna,

likasom det arbetades med utvinnande av billigare motorbränsle,

å vilka vägar driftkostnaderna med motorer ytterligare skulle

reduceras. En sänkning av priset å elektrisk energi, alstrad av vattenkraft,

vore emellertid ej att vänta, då detta pris ju grundade sig huvudsakligen

på anläggningskostnaderna för vattenkraftens exploaterande.

Karlskrona stads kontrakt med Hem sjöbolaget vore också avslutat på

25 år, under vilken tid staden ej torde vara i tillfälle att sänka sitt till

kronan erbjudna pris. Med hänsyn till dessa omständigheter torde, därest

stadens anbud antoges, sådana anordningar böra vid anläggningen

vidtagas, att möjlighet bereddes att framdeles, om så skulle bliva

för marinen fördelaktigt, övergå till drift med egen självständig kraftstation.

Då en sådan för erhållande av ekonomisk drift måste förses

med ackumulatorbatteri, borde sålunda under alla förhållanden distributionen

till de olika byggnaderna ske med likström. Därför talade även,

att samtliga redan gjorda installationer vore utförda för likström, och en

omläggning till fördelning med trefas-växelström skulle vålla, förutom

avsevärda kostnader för utbyte av motorer och ändring av ledningsnäten,

framför allt synnerligen besvärliga och arbetena hindrande driftavbrott.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Marinförvaltningen, som med sin förenänmda skrivelse den 3 oktober

1912 överlämnat jämväl omförmälda, intill den dagen inkomna handlingar

angående Karlskrona stads erbjudande av leverans av elektrisk

energi, erinrade, att redan nu från stadens elektricitetsverk likström levererades

till åtskilliga av kronans byggnader såväl inom som utom

varvet efter samma tariff som till enskilda, nämligen 35 öre pr kw.- timme för belysningsström och 16 öre för kraft (med förhöjning vissa

tider på dygnet till 35 öre). Erbjudandet innebure sålunda, att kronan

skulle fortgå på den redan inslagna vägen att anknyta sina belysningsinstallationer

till stadens nät och att taxan för likström till såväl ljus

som kraft i alla kronans byggnader skulle nedsättas till 12,9 öre per

kw-timme. Beträffande de i erbjudandet gjorda alternativen, växelström

eller likström, ville marinförvaltningen framhålla, att användandet

av växelström direkt för belysning i byggnaderna i fråga medförde åtskilliga

olägenheter, varför blott det senare alternativet av marinförvaltningen

upptagits.

Till rekrytavdelningen tillhörande fartyg, förlagda vid mobiliseringskajen,

bleve, enligt vad marinförvaltningen vidare anförde, fördelaktigast

att leverera likström om 70 volt — eller den spänning, varför fartygens

installationer vore avsedda — från en omformarestation, belägen exempelvis

i f. d. amiralitetsproviantmagasinet. Vid beräkning av kostnaderna,

i fall stadens anbud antoges, vore förutsatt, att denna understation

skulle taga växelström från stadens nät, vilken ström då skulle betalas

med 6,5 öre per förbrukad kw timme.

Marinförvaltningen hade i en vid ämbetsverkets skrivelse fogad tabell,

vilken torde i avskrift få biläggas detta protokoll under Litt. A,

låtit sammanställa anläggnings- och driftkostnaderna dels för utvidgning

av ingenjördepartementets central enligt varvschefens förslag i september

1912, dels ock för realiserande av erbjudandet från Karlskrona

stad.

I fråga om grunderna för beräkningen av dessa kostnader anförde

marinförvaltningen följande:

Ackumulatorbatteriets underhållskostnad, som i varvschefens förslagberäknats

till 300 kronor per år, hade upptagits till 1,000 kronor, vilket

torde komma närmare verkliga genomsnittskostnaden under ett flertal

av år; och priset å brännolja, som i samma förslag beräknats till 5,5

öre per kg., och vilket sedan tiden för detta förslags avgivande stegrats,

hade upptagits så högt som till 8 öre pr kg.

Vid beräkning av nuvarande kostnader för belysning i här ifrågavarande

byggnader hade i varvschefens förslag ej medräknats underhåll

Marinförvaltningens

skrivelse

den 3

oktober 1912.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 127

av gas- eller elektriska ledningar, ej keller utbyte av förbrukade glödstrumpor,

lampglas och glödlampor. För att möjliggöra en rättvis jämförelse

hade motsvarande kostnader ej upptagits i marin förvaltningens beräkningar,

utan antagits, att dessa poster å ömse sidor jämnt uppvägde varandra.

Belysningsinstallationerna hade i tabellen beräknats till sitt fulla belopp

av 60,000 kronor, oavsett huruvida desamma redan vore på andra

anslag beviljade eller ej.

För att erhålla rättvis jämförelse mellan varvschefens i Karlskrona

förslag och stadens erbjudande i vad anginge driftkostnader och uppkommande

besparingar hade å driftkostnaderna pålagts dels ränta å anläggningskostnader

efter 4 % (motsvarande vad staten betalade för upplånade

medel), dels amortering, vilken enligt erfarenhet från liknande

anläggningar kunde sättas till 2 % för byggnader och i medeltal till 4 %

för övriga delar av anläggningen.

Vidare anförde marinförvaltningen, att beräkningen, utförd efter

dessa grunder, visade, att det egna elektricitetsverket, med total anläggningskostnad

av 334,000 kronor inklusive installationer, gåve en årlig

besparing av 26,894 kronor, under det att, om ström toges från stadens

elektricitetsverk, i vilket fall anläggningskostnaden uppginge till

90,500 kronor, en årlig besparing av 30,456 kronor uppkomme, eller

3,562 kronor0) mera än med det egna verket. I båda fallen uppkomme

sålunda en mycket stor besparing.

Ett antagande av stadens anbud, som från denna synpunkt ställde

sig förmånligare, skulle emellertid för kronan medföra vissa olägenheter

ur militär synpunkt, påpekade i varvschefens ovannämnda skrivelse av

den 15 mars 1912. Därjämte skulle, då ingen sammanknytning med

varvets eget kraftnät i detta fall vore förutsedd eller ens möjlig, varvet

sakna resurser att i fall av behov insätta reservkraftkällor.

På grund av vad sålunda anförts, tillstyrkte marinförvaltningen i

skrivelser) den 3 oktober 1912 antagandet av omförmälda, i september

1912 upprättade förslag till eget elektricitetsverk för marinen. Kostnaden

härför beräknades uppgå till följande belopp:

*) Anm. Ifrågavarande beräknade besparing angavs i det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden med respektive

»32,529» och »5,835» kronor. Sistberörda två tal hade i detta avseende ursprungligen

upptagits i marinförvaltningens skrivelse den 3 oktober 1912. Efter meddelande

från ämbetsverket att dessa siffror tillkommit genom felräkning, lämnades marinförvaltningen

tillfälle att i skrivelsen ändra dem till nu angivna »30,456» och »3,562»

kronor. Men genom förbiseende kommo de första oriktiga siffrorna att inflyta i nämnda

statsrådsprotokoll, för vars uppsättande i denna del anlitades en av skrivelsen den 3

oktober 1912 tagen kopia, däri nämnda rättelse ej införts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 127.

För kraftstation och ledningsnät ................................... kronor 274,000: -

För installationer avginge från det av varvschefen

beräknade beloppet 60,000 kronor:

av 1912 års riksdag till sjömanskårens kaserner

beviljade..........,........................... kronor 9,600: —

för kronokvarnen, om vars omändring

till elektrisk drift

utredning ännu icke förelåge » 2,000: —

samt för under annan rubrik i

skrivelsen den 3 oktober 1912

begärt anslag till skeppsgossekårens

kaserner (av stationsbefälhavaren

i Karlskrona

föreslaget till 8,000 kronor i

stället för beräknade 7,900

kronor), för den händelse detta

beviljades ................................. »_7,900: —

eller summa avdrag.......................... kronor 19,500: —

Alltså återstode för installationer ................................... » 40,500: —

Totala anslagsbehovet bleve alltså kronor 314,500: —

I drätselkammarens i Karlskrona förenämnda, den 2 november 1912

dagtecknade skrivelse förklarade drätselkammaren, under förbehåll av

stadsfullmäktiges godkännande, sig erbjuda kronan leverans av elektrisk

energi under i huvudsak följande förutsättningar och villkor:

»Karlskrona stad framdrager på sin bekostnad erforderliga likströmskablar,

avsedda för 2 x 220 volts spänning, till och inom varvets i

Karlskrona område, med undantag av till rekrytavdelningens fartyg och

länspumparna för dockorna, samt bekostar och utför erforderliga kabelserviser

till likströmsnätet.

Priset på ström av ovan angiven spänning utgör 12,5 öre per kwt.

Till rekrytavdelningens fartyg och länspumparna vid dockorna framdrager

staden på sin bekostnad trefaskablar av erforderlig dimension

och avsedda för c:a 3,000 volts spänning samt bekostar och uppsätter

2 st. kopplingskiosker med erforderliga högspänningsledningar.

Priset på trefasströmmen, uppmätt å 3,000 volts sidan, d. v. s.

omedelbart före högspänningsmotorerna, utgör 6,5 öre per kwt.

Kronan förbinder sig — i likhet med vad skett gent emot härvarande

gasverk — att förslagsvis 18 månader i förvåg underrätta

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 91 käft. 2

Karlskrona

städs erbjudande

den 2

november

1912.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

staden, därest kronan ej längre önskar för ifrågavarande behov begagna

sig av elektrisk energi från staden.

Om kronan upphör att för ifrågavarande behov begagna sig av

elektrisk energi från staden, har kronan rätt att lösa till sig de kablar,

staden i och för energileveransen låtit nedlägga och bekosta inom varvets

område, vilken lösesumma, därest överenskommelse mellan kontrahenterna

ej kan träffas, bestämmes av gode män.

Vill kronan ej begagna sig av sagda lösningsrätt, är staden skyldig

att snarast möjligt borttaga de ifrågavarande kablarna.

Energileveransen kan — i vad på staden beror — taga sin början

senast sex månader efter det skriftligt avtal i ämnet upprättats mellan

kronan och staden.»

Drätselkammaren anförde vidare i samma skrivelse den 2 november

1912, att, om kronan antoge drätselkammarens sålunda gjorda erbjudande,

kammaren hade för avsikt att hos stadsfullmäktige begära anslag till

anordnande i stadens elektricitetsverk av ett dubbelt så stort ackumulatoi’- batteri som det nuvarande.

Genom inrättande av ett dylikt batteri och då staden redan hade

installerade dieselmotorer med en effekt av 670 hkr eller c:a 450 kilovatt,

skulle, enligt vad drätselkammaren ytterligare framhöll, stadens

kraftstations totaleffekt bliva c:a 700 kilowatt eller ungefär 1,100 hkr,

vadan staden, även utan Hemsjökraften, bleve i stånd att leverera den

för flottans ifrågavarande behov erforderliga elektriska energien.

Vid sådant förhållande syntes den omständigheten, att staden disponerade

jämväl Hemsjökraften, ej utgöra något skäl mot en överenskommelse

i ifrågavarande avseende mellan kronan och staden, utan finge

densamma i stället anses utgöra en värdefull tillökning i stadens förmåga

att nu och framdeles på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodose kronans

kraftbehov.

Den av marinförvaltningen i skrivelsen den 3 oktober 1912

påpekade risk, som beroendet av en långt avlägsen kraftkälla och en

lätt förstörbar kraftlinje medförde, torde sålunda, enligt drätselkammarens

mening, i förevarande fäll ej böra tillmätas någon som helst betydelse,

liksom, då vid stadens nu ifrågavarande förslag förutsattes, att en

sammanknytning av varvets och stadens kraftnät skulle ske, marinförvaltningens

i sistberörda skrivelse uttalade farhågor för, att varvet skulle

sakna resurser att i fall av behov insätta reservkraftkällor, d. v. s.

varfvets nuvarande dieselmotor om c:a 215 hkr och dess andra kraftmaskinerier,

ej längre torde äga fog för sig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Med skrivelse den 22 november 1912 till chefen för sjöförsvars- stadsfuiimäkdepartementet

överlämnade därefter drätselkammaren utdrag av stads- god-8"

fullmäktiges i Karlskrona protokoll för den 14 i samma månad, utvi- kännande den

sande, att stadsfullmäktige då godkänt drätselkammarens omförmälda i 14 nov‘ 1912''

skrivelsen den 2 november 1912 gjorda erbjudande om leverans av

elektrisk energi, med tillägg, att staden dessutom förbunde sig att för

varvet framdraga särskilda kablar från elektricitetsverket och att på

dessa inkoppla endast flottans anläggningar, så att vid behov det för

flottan erforderliga effektbelopp kunde i första hand tillgodoses samt en

eller två dieselmotorer reserveras för flottans räkning.

Drätselkammarens skrivelser den 2 och den 22 november 1912 med

åtföljande handlingar remitterades till marinförvaltningen. ''

Remiss till

marinförvaltningen.

Sedan nämnda ‘ ämbetsverk häröver infordrat yttrande från varvs- Varvsmyndigchefen

i Karlskrona, ingav denne sådant till förvaltningen med skrivelse heent“n®taadnegnå9''

den 7 december 1912 och överlämnade därvid jämväl utlåtande den 6 erbjudande

december 1912 av chefen för ingenjördepartementet därstädes samt utredning

i ämnet, som den 5 december 1912 avgivits av elektroingenjörerna

vid mariningenjörkåren E. Cronvall och V. Christofferson, vilka

förut utarbetat ovan omförmälda förslag av september 1912 till utvidgning

av kraftcentralen å ingenjördepartementet.

Elektroingenjörerna Cronvall och Christoff er son anförde i nämnda Biektroingenutredning

den 5 december 1912 huvudsakligen följande: jor°ra“ 0ch°n''

Förutom den erbjudna nedsättningen i priset för likström av 2 x 220 cimstoffervolt

spänning från 12,9 till 12,5 öre per kilowatt-timme syntes den mest

beaktansvärda punkten i det nya erbjudandet bestå i möjligheten att

sammanknyta stadens och kronans ledningsnät, givetvis under förutsättning,

att kronan ändrade egen central och installationer till samma

system som stadens.

I en av Cronvall och Christofferson upprättad tabell hade sammanställts

anläggnings- och driftkostnader för dels föregående, av marinförvaltningen

tillstyrkta förslag till utvidgning av ingenjördepartementets nuvarande

central å varvet samt motsvarande kostnader ifall stadens förevarande erbjudande

om strömleverans till kronans byggnader och rekrytavdelningens

fartyg antoges.

Såsom framgingo av denna tabell, skulle kronan i senare fallet

ikläda sig en anläggningskostnad av 149,000 kronor och en årlig besparing

av 25,694 kronor uppkomma. Den ökade anläggningskostnaden

i jämförelse med ett antagande av stadens tidigare erbjudanden härrörde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

från de ändringar i kronans central ocli de förbindelseledningar mellan

stadens och kronans nät, vilka vore erforderliga för att på ett betryggande

sätt häva de betänkligheter ur militär synpunkt, vilka tidigare

uppställts mot förslaget att begagna sig av stadens erbjudanden.

På detta sätt utfört ansåge Cronvall och Christofferson, att ur synpunkten

av driftsäkerhet och kontinuitet i strömleveransen numera ingen

berättigad invändning kunde göras mot stadens förslag.

Därjämte hade beräkning utförts för en modifiering av förslaget till

utvidgning av ingenjördepartementets kraftcentral, vilken modifiering

ginge ut på att utesluta ackumulatorbatteriet och i dess ställe anbringa

en förbindelseledning mellan kronans och stadens nät. Härigenom minskadas

anläggningskostnaden för utvidgning av ingenjördepartementets

central från 334,000 till 288,500 kronor och årliga besparingen ökades

från 26,894 till 29,494 kronor per år. Staden skulle i detta fall få leverera

ström på sådana tider, då på grund av ringa strömförbrukning det

ej vore lönande att hålla en maskin i ingenjördepartementets central i

gång, exempelvis nattetid och å söndagar. Dessutom kunde å samma

tider ström från stadens central användas i ingenjördepartementets verkstäder

och övriga områden å varvet vid inträffande övertidsarbete eller

andra tillfälliga, mindre strömbehov.

I ovannämnda jämförelse vore emellertid endast beräknad den besparing,

som ernåddes i årliga kostnader för belysning och kraft i byggnader

å stationens och varvets östra del samt å rekrytavdelningens fartyg.

I händelse ingenjördepartementets central utvidgades med en ny

dieselmotor på föreslaget sätt, kunde med samma anläggningskostnad

avsevärda besparingar göras även i ingenjördepartementets driftkostnader.

4 ör närvarande producerades av befintlig dieselmotordynamo årligen c:a

300,000 kilowatt, vilkas självkostnad (medräknat bränn- och smörjolja

samt underhåll) uppginge till c:a 3 öre per kilowatt samt av ångdynamos

c:a 150,000 kilowatt, vilkas kostnad kunde beräknas till c:a 6,5 öre

per kilowatt eller 9,750 kronor per år. Den senare energimängden

torde efter utvidgningen kunna framställas med dieselmotor i stället för

med ångdynamomaskiner, varigenom dess pris bleve 150,000 x 3 öre =

4,500 kronor per år. En ytterligare besparing av 9,750 — 4,500 = 5,250

kronor per år uppkomme sålunda i ingenjördepartementets driftkostnader,

vilken besparing borde räknas till godo förslaget om utvidgning av

ingenjördepartementets central med en ny dieselmotor.

Cronvall och Christofferson tillstyrkte därför såsom mest förmånligt

för kronan, att anläggningen utfördes så som förut av dem föreslagits

genom utvidgning av kronans nuvarande kraftcentral, dock med uteslutning

av ackumulatorbatteriet och anbringande i dess ställe av en för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

bindelseledning mellan kronans och stadens nät, och att stadens erbjudande

antoges så till vida, som att från stadens central finge levereras

viss mindre kvantitet likström av 2 x 220 volt spänning till ett pris av

12,5 öre per kilowatt-timme.

Såväl chefen för ingenjördepartementet som varvschefen förordade i

sina omförmälda yttranden av respektive den 6 och den 7 december

1912 utförande av det förut framlagda förslaget till utvidgning av den

nuvarande kraftcentralen, dock med den av bemälde elektroingenjörer

numera föreslagna modifiering.

Sedan drätselkammaren i Karlskrona efter begäran hos marinförvaltningen

fått taga del av omförmälda yttranden angående stadens sistberörda

erbjudande samt representanter för förvaltningen och ombud

iör staden personligen förhandlat, har'' drätselkammaren med skrivelse

den 31 december 1912 till marinförvaltningen avgivit följande förslag

och huvudsakliga yttrande:

Vad först anginge anordnande av en förbindelseledning mellan kronans

och stadens nät samt leverans medelst sagda ledning av likström

till ett pris av 12,5 öre per kilowatt-timme, så ville kammaren, under

förbehåll av stadsfullmäktiges godkännande, å Karlskrona stads vägnar

såväl medgiva anordnande av sagda förbindelseledning som erbjuda kronan

för flottans behov i Karlskrona leverans av likström medelst sagda

ledning till ett pris av 12,5 öre per kilowatt-timme, under villkor dock:

l:o) att kronan utförde och bekostade nämnda förbindelseledning,

vars närmare dimension bestämdes efter blivande överenskommelse mellan

kronan och drätselkammaren;

2:o) att staden frånsade sig skyldighet såväl att fördubbla ackumulatorbatteriet

som ock att i första hand eller före andra abonnenter tillgodose

flottans behov av elektrisk energi;

3:o) att kronan garanterade staden en årlig minimiförbrukning av

25,000 kilowatt; samt

4: o) att kronan ej ägde rätt att utan stadens medgivande inkoppla

strömmen från stadens nät under de tider, då den av stadsfullmäktige fastställda

högtariffen för motorström å likströmsnätet vore gällande, d. v. s.

från kl.

7,30

e. m.

till kl.

9 e. in.

i

september

»

))

5,30

»

»

»

9 )>

i

oktober

))

4,30

i>

»

»

9 »

i

november

))

»

3,30

»

»

»

9 ))

i

december

»

;»

4,30

»

»

»

9 y>

i

j anuari

))

»>

5,30

»

9 »

i

februari

))

7

»

»

»

9 »

i

mars.

Varvschefen

och chefen

för ingenjördepartementet.

Ytterligare

erbjudanden

från Karlskrona

städs

sida den 31

dec. 1912.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Emellertid hade vid ovannämnda förhandlingar framkommit ett nytt

uppslag, som torde komma att ställa sig ännu förmånligare för kronan.

Detta nya uppslag innebure, att staden till kronan skulle i huvudsak

leverera endast trefasenergi samt att flottan skulle begagna sig av

likström från stadens elektricitetsverk blott för sådana etablissement,

som kronan funne kunna lämpligen anslutas till stadens likströmsnät.

Drätselkammaren ville därför, under förbehåll av stadsfullmäktiges

godkännande, alternativt erbjuda kronan för flottans behov eu leverans

av elektrisk energi på följande villkor:

Staden levererade till kronan dels trefas växelström om 3,000—

3,300 volts spänning och 50 perioder pr sekund, dels ock likström om

2 X 220 volts spänning.

För leverans av trefasströmmen skulle gälla i huvudsak följande bestämmelser

:

l:o) Leveransen skedde av staden dels inom ingenjördepartementets

nuvarande maskinrum, dels ock inom av kronan uppförda transformatorsstationer

vid mobiliseringskajen, å Stumholmen samt i sjömanskårens,

skeppsgossekårens och kustartilleriets kaserner, och skulle staden på sin

bekostnad till sagda sex platser framdraga för leveransen erforderliga

trefaskablar med undantag av nätkablar, därest kronan önskade anbringa

sådana;

2:o) Förbrukningen av den levererade trefasenergien skulle uppmätas

dels å en maximalkilowattmätare, som angåve den största efter senaste

avläsning under någon kvartstimme uttagna medeleffekten, dels å eu

kilowattimmätare för oliksidig belastning, som summerade alla av kronan

förbrukade kilowattimmar, vilka mätapparater skulle uppsättas inom

stadens elektricitetsverk samt avläsas den sista dagen i varje månad.

Efter varje avläsning skulle maximalvisaren återföras till nolläget.

Betalning för den levererade trefasenergien utginge enligt något av

de nedan angivna tv änne alternativen:

Alternativ

a) Ett grundpris, som erlades med kronor 70: — pr kilowatt och

år under hela kontraktstiden för minst 150 kilowatt vare sig denna

effekt under hela året uttagits eller ej. Denna effekt kallades årseffekt.

Skulle kronan under någon månad uttaga kraft utöver årseffekten,

utginge priset härför med 5 kronor 83 öre pr kilowatt och månad.

Dessa månatliga grundpris betalades för det antal kilowatt, varmed

det under månaden å maximimätaren avlästa kilowattalet överstege 150

kilowatt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

15

b) En förbrukningsavgift av 1,1 öre för varje enligt kilowattimmemätaren

förbrukad kilowattimme.

Alternativ II:

a) Ett grundpris, som erlades med kronor 70: — per kilowatt och

år under hela kontraktstiden för minst 150 kilowatt, vare sig denna

effekt under året uttagits eller ej. Denna effekt kallades årseffekt.

Kronan ägde rätt att jämväl i detta alternativ uttaga kraft utöver årseffekten,

men ansåges den elektriska effekt, som kronan uttoge, vara

medeltalet av årets fyra högsta månadsavläsningar.

b) En förbrukningsavgift av 1,1 öre för varje enligt kilowattimmemätaren

förbrukad kilowattimme.

3:e) Kronan skulle äga rätt att under en tid av högst 6 månader

räknat från den dag uppgörelse träffats med staden angående ifrågavarande

energileverans och under förutsättning att kronans olika byggnader

ej innan dess hunnit anslutas till nätet beräkna energiförbrukningen

efter ett pris av 5 kronor 83 öre per max. förbrukad kilowatt

och månad.

4:o) Staden förbunde sig att vid eventuella driftsavbrott å kraftledningen

från Hemsjö i första hand tillgodose kronans ifrågavarande

behov av trefasström medelst sitt nuvarande dieselmotoraggregat om

350 effektiva hästkrafter, dock med skyldighet för kronan, om staden

skulle hava svårighet att på dylikt sätt tillgodose kronans kraftbehov,

att för kraftbehovets fyllande igångsätta egna reservmaskinerier.

5:e) Kontraktstiden skulle bestämmas efter kronans val till fem

eller tio år.

Leveransen av likström skulle ske till ett pris av 12,5 öre per kilowattimme

samt avse de flottans etablissement, som kronan ville ansluta

till stadens likströmsnät, vare sig dessa etablissement redan vore anslutna

till sagda nät eller ej, därvid emellertid förutsattes, att kronan

bekostade alla servisledningar inom kronans områden.

Med skrivelse den 17 januari 1913 överlämnade därefter drätselkammaren

till marinförvaltningen transumt av stadsfullmäktiges i Karlskrona

protokoll för den 9 i samma månad, utvisande, att stadsfullmäktige

sistnämnda dag godkänt de av drätselkammaren i skrivelsen den

31 december 1912 gjorda erbjudanden.

Vederbörande varvsmyndigheter i Karlskrona hördes jämväl över

drätselkammarens sistberörda erbjudanden; och avgåvos yttranden av

elektroingenjören Christofferson, chefen för ingenjördepartementet och

varvschefen respektive den 15, den 16 och den 22 januari 1913.

Stadsfullmäktiges

i Karlskrona

godkännande

den

9 jan. 1913.

Varvsmyndigheterna

angående

stadens

erbjudande

den 31 dec.

1912.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Elektroingen
jören
Christoffer
son.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Elektroingenjören Cliristofferson anförde därvid, att det av staden i

skrivelsen den 31 december 1912 gjorda nya erbjudandet vore för kronan

så till vida fördelaktigare än de föi''ut framställda, att det genom tariffens

form (en fast avgift för års- respektive månadsefl ekt, räknat efter det

maximalt uttagna effektbeloppet i kilowatt, samt en lägre variabel avgift

per kilowatt) möjliggjorde, genom sammankoppling med ingenjördepartementets

befintliga kraftstation, ett bättre utnyttjande av den för

kronan disponibla energien.

Av stadens båda alternativ rörande ersättningens utgående vore

Alternativ I det fördelaktigaste, då det möjliggjorde ett uttagande under

vissa månader (t. ex. vintermånaderna, då ljusbelastningen vore stor och

fartygen tillhörande Karlskrona rekrytavdelning även ökade belastningen)

av ett större effektbelopp än det garanterade mot ett lika billigt pris

som under övriga månader.

För tillgodogörande av den disponibla energien fordrades anläggande

av en omformarestation i ingenjördepartementets kraftstation,

varigenom energi kunde vid liten belastning å stationens nät, t. ex.

sommarmånader, levereras till ingenjördepartementets likströmsnät utan

annan kostnad än den variabla avgiften av 1,1 öre per kwt. Härför

erfordrades emellertid sådana anordningar i ingenjördepartementets

central, att det totala av kronan förbrukade energibeloppet där kunde

uppmätas och registreras. Om denna omformare försåges med s. k.

synkron trefasmotor kunde densamma även vid behov (t. ex. linjefel

under vintermånaderna) möjliggöra ingenjördepartementets kraftmaskiners

användning för stationens behov, därigenom att motorn kunde gå

som generator och lämna ström till stationens växelströmsnät.

I särskilt upprättad tabell, som bilades Christoffersons yttrande,

vore beräknad anläggnings- och driftkostnad för en anläggning för tillgodoseende

av samma ljus- och kraftbehov, som föregående förslag i ärendet

avsåge, med anslutning till stadens växelströmsnät enligt dess senaste

erbjudande. Härvid vore förutsatt, att följande byggnader åtminstone

tillsvidare skulle fortfarande vara anslutna till stadens likströmsnät:

flottans sjukhus, stationsbefälhavarens ämbetshus, gniststationen, repslagarebanan,

arbetsposten I. C. och eventuellt kungl. örlogsmannasällskapet,

för vilkas elektriska energi betalning alltså skulle utgå efter

12.5 öre per kilowatt.

I tabellen vore ingen hänsyn tagen till de besparingar, som kunde

göras i ingenjördepartementets drift. Dessa kunde uppskattas sålunda:

Under sommarmånaderna och vid tillfällen av liten belastning torde av

ingenjördepartementet kunna årligen mottagas c:a 100,000 kilowatt å

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

omformarens likströmssida. Dessa 100,000 kilowatt kostade, om de

genererades av befintlig dieselmotor, c:a 100,000 x 3 öre — 3,000 kr.

Om de erhölles av staden kostade de med en verkningsgrad å omformaren

av 80 % “-77-— X l.i = 1,375 kr., vadan besparingen per år uppU.

8

ginge till 1,625 kronor.

En jämförelse i driftkostnad mellan nu ifrågavarande förslag och

det senaste förslaget å utvidgning av ingenjördepartementets kraftcentral

med förbindelseledning till stadens nät gåve följande resultat:

Driftkostnader per år.

Eget verk

med förbindelse- ledning till

stadens nät.

Kr.

Växelström

enligt senaste

förslag.

Kr.

29,494

5,250

33,954

1,625

Besparing i ingenjördepartementets central ...............................

Besparing summa kronor

34.744

35,579

Vilket förslag, som ur ekonomisk synpunkt vore fördelaktigast, torde

vara svårt att avgöra, då skillnaden i de beräknade siffrorna torde ligga

inom felräkningens område. I avseende på driftsäkerhet torde de förut

å ingen]ördepartementet uppgjorda förslagen med deras större maskinkapacitet

och oberoende av längre kraftledning vara fördelaktigare, även

om man genom stadens förbindelse att vid linjefel i första hand tillgodose

kronans behov av trefasström och möjlighet att såsom reserv

även för stationen använda ingenjör departementets nuvarande diesel- och

ångmaskinen torde kunna hava tillräcklig säkerhet mot längre driftavbrott.

Kortare driftavbrott torde i alla händelser icke kunna undvikas

vid kraftöverföring på längre avstånd. / avseende på ljusets beskaffenhet

torde även de förra förslagen vara att föredraga, då spänningsvariationerna

i trefasnätet visat sig uppgå till 10 % (3,000—3,300 volt).

Chefen för ingenjördepartementet uttalade, att, ehuruväl stadens senaste

erbjudande i flera avseenden ställde sig för kronan fördelaktigare än

tidigare gjorda sådana, bemälde chef dock, med hänvisning till vad av

honom förut i ärendet anförts och med särskilt avseende fästat på den

synnerligen viktiga driftsäkerheten, allt fortfarande ansåge, att det den

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 91 höft. 3

Chefen för

ingenjördepartementet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Varvscliefen.

Marinförvaltningens

skrivelse

den 11

februari 1913.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Kr 127.

5 december 1912 uppgjorda förslaget till utvidgning av ingenjördepartementets

kraftcentral med förbindelseledning till stadens nät vore vida

att föredraga, särskilt vad ingenjör departementets drift beträffade.

Varvscliefen har jämväl funnit det senaste erbjudandet av staden

vara väsentligen fördelaktigare för kronan än de tidigare framlagda.

Emellertid ansåg varvscliefen det fortfarande vara betänkligt att ställa

Karlskrona fästning, vidkommande dess förseende med elektrisk energi,

i så avsevärd grad beroende av en långt avlägsen kraftkälla och en lätt

förstörbar kraftlinje så nära kusten. Ur enbart denna synpunkt syntes,

enligt varvschefens mening, en egen fullt självständig kraftstation vara

att föredraga.

Marinförvaltningen har med skrivelse den 11 februari 1913 överlämnat

omförmälda, efter avlåtande av ämbetsverkets skrivelse den 3

oktober 1912 i ärendet inkomna handlingar, och torde därtill hörande,

ovan omförmälda tabellariska kostnadsberäkningar, upprättade dels den

5 december 1912 av Cronvall och Christofferson och dels den 15 januari

1913 av Christofferson få fogas vid detta protokoll såsom bilagor under

respektive Kitt. B och Kitt. C.

För egen del har marinförvaltningen i sin skrivelse den 11 februari

1913 anfört, att på sätt framginge av elektroingenjörerna Cronvalls och

Christofferssons utredning den 5 december 1912 ett antagande av drätselkammarens

erbjudande den 2 november 1912 skulle — för så vitt de

i detsamma framhållna fördelarna skulle utnyttjas i avsikt att undanröja

de med det första förslaget från drätselkammaren förbundna olägenheterna

vid förekommande driftavbrott å ledningen från Hemsjö —

medföra en anläggningskostnad av 149,000 kronor och en driftkostnad

av 42,605 kronor, varvid den uppkommande årliga besparingen ej beräknades

bliva högre än 25,694 kronor. Då därtill komme, att drätselkammaren

förutsatt, att Karlskrona stad skulle få leverera elektrisk

energi till hela varvsområdet och sålunda jämväl i och för de behov,

som tillgodosåges genom ingenjördepartementets nuvarande dieselmotoroch

ångmaskinerier, vilket skulle innebära, att ingenjördepartementets

nyanlagda och synnerligen driftekonomiska dieselmotoraggregat skulle

försättas ur bruk, måste detta drätselkammarens erbjudande av ämbetsverket

avstyrkas.

Genom ett antagande av drätselkammarens senaste den 31 december

1912 avgivna och av stadsfullmäktige godkända erbjudande skulle den förut

gjorda erbjudanden vidlådande olägenheten av fara för uppkommande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

driftavbrott, vilka å en sådan ledning som den från Eemsjö även i fredstid

ej syntes kunna undvikas, enligt ämbetsverkets mening vara till

största delen undanröjd i det att dels staden förbundit sig att viddriftavbrott

å kraftledningen från Hemsjö i första hand och sålunda framför

övriga abonnenter tillgodose kronans behov av växelström från sitt

nuvarande dieselmotoraggregat om 350 Iller, samt att, på sätt ett från

drätselkammaren den 7 februari 1913 ingånget telegram utvisade, för

dieselmotorernas drift kostnadsfritt för kronan ständigt hålla på lager

55,000 liter brännolja, dels ock den nu möjliggjorda sammankopplingen

med ingenjördepartementets elektriska kraftcentral gjorde, att på bästa

möjliga sätt den från Hemsjö genom staden levererade elektriska energien

tillgodogjordes, varigenom såväl driftkostnaderna kunde nedbringas

och större årlig besparing sålunda ernås som även en avsevärd reserv

erhållas. Då även den uppkommande årliga besparingen, beräknad till

35,579 kronor, vore avsevärt större än den, som skulle uppkomma genom

ett antagande av förut gjorda erbjudanden, nämligen 5,123 kronor

större än enligt det första till marinförvaltningen ställda erbjudandet och

9,885 kronor större än enligt erbjudandet av den 2 november 1912,

syntes dessa två sistnämnda icke längre böra ifrågakomma till antagande.

Visserligen ansåge marinförvaltningen det av varvschefen i Karlskrona

förordade förslaget om utvidgning av varvets nuvarande elektriska

kraftcentral vara från militär synpunkt att föredraga. Men då dels anläggningskostnaden

därför vore betydligt större, dels den uppkommande besparingen

sannolikt bleve något mindre, dels ock ett antagande av stadens

erbjudande, för såvitt olägenheter därav i en framtid skulle yppa sig, medgåve

eu utvidgning av varvets nuvarande elektriska kraftcentral, ansåge marinförvaltningen,

att drätselkammarens den 31 december 1912 gjorda erbjudande

angående leverans av såväl växelström som likström borde antagas

och att alternativ I därvid vore att föredraga. Den där tillämpade formen

av tariff, grundad på ett visst pris per använd årseffekt och därtill

en mindre förbrukningsavgift, vore numera allmänt i bruk vid vattenkraftanläggningar,

bland annat vid statens kraftstation i Trollhättan.

Densamma erbjöde vid de avsevärda kraftbelopp, som här vore i fråga,

framför drätselkammarens tidigare erbjudna tariffer, vilka avsåge ett

visst pris per kilowatt-timme, väsentliga fördelar, särskilt därigenom att

abonnenten, i detta fall kronan, bleve i tillfälle att på ett mera ekonomiskt

sätt än förut ordna driften av sin egen kraftcentral. Beträffande

den anläggningskostnad, som ett tillgodogörande av detta erbjudande

skulle medföra, uppginge densamma till 173,800 kronor, från vilken

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departementschefens

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

summa dock skulle avräknas dels 9,600 kronor, vilka beviljats av 1912

års riksdag för installation i sjömanskårens kaserner, dels ock 2,000

kronor för kronokvarnon, om vars omändring till elektrisk drift utredning

ännu ej förelåge.

Erforderliga medelsbehovet utgjorde således 162,200 kronor, och

inginge <lå i denna summa 7,900 kronor för införande av elektrisk belysning

i skeppsgossekårens kasern, vilket belopp av marinförvaltningen

i skrivelsen den 3 oktober 1912, angående utgifterna under riksstatens

femte huvudtitel för år 1914, i samband med vissa föreslagna förändringar

i samma kasern begärts, men ej upptagits i innevarande års

statsverksproposition.

På grund av den uppkommande stora besparingen i driftkostnader

vore det synnerligen fördelaktigt, om anläggningen kunde komma till

utförande snarast möjligt, varför marinförvaltningen ville framhålla önskvärdheten

av att hälften av de erforderliga medlen, eller 81,100 kronor,

finge disponeras redan under innevarande år.

Marinens behov av belysning och mekanisk kraft i Karlskrona torde

utan tvivel praktiskt och ekonomiskt mest fördelaktigt tillgodoses genom

anlitande av elektrisk energi. Och den vidare utredningen i förevarande

ärende, som efter statsverkspropositionens avlåtando numera inkommit,

synes mig giva ytterligare stöd för den åsikten, att frågan om erhållande

av erforderlig elektrisk energi för dessa ändamål lämpligen kan lösas

genom överenskommelse om leverans därav från stadens sida. Sedan

nya, för kronan mera betryggande erbjudanden i detta avseende avgivits

av staden, har även marinförvaltningen ansett sig kunna giva efter på

sitt föregående krav å eget elektricitetsverk för kronan och i stället

förorda antagande av ett dylikt erbjudande. Med hänsyn till de av marinförvaltningen

anförda skäl anser även jag, att drätselkammarens i Karlskrona

av stadsfullmäktige godkända erbjudande av den 31 december 1912

bör antagas och således läggas till grund för de elektriska anordningarna

för marinens behov i Karlskrona. Ett godtagande av detta förslag

skulle visserligen, såsom förut nämnts, medföra en första kostnad för

en gång för kronan av 162,200 kronor, medan det tidigaste från stadens

sida avgivna förslaget, såsom i statsverkspropositionen meddelats, skulle

i sådant avseende kräva endast 90,500 kronor. Men det senast avgivna

erbjudandet bereder, enligt vad de sakkunniga myndigheterna framhållit,

avsevärd större säkerhet för en tillräcklig och oavbruten tillförsel av

kraft för marinen än det andra, varför det från denna synpunkt är att

föredraga. Därtill kommer, att med anlitande av berörda, sist lämnade

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

erbjudande enligt förutnämnd beräkning en årlig besparing i driftkostnaderna

till belopp av 5,123 kronor skulle vinnas i förhållande till vad

utnyttjande av det tidigaste erbjudandet skulle medföra. Den högre

kostnaden för eu gång (162,200—90,500=) 71,700 kronor bliver sålunda

väl uppvägd av denna besparing i årliga utgifter.

Vad beträffar den av marinförvaltningen särskilt omnämnda, i förberörda

belopp å 162,200 kronor ingående posten å 7,900 kronor för

införande av elektrisk belysning i skeppsgossekårens kasern, anhåller jag

få nämna, att förvaltningen i sin skrivelse den 3 oktober 1912 angående

utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1914 gjort framställning

om beredande av medel till åtskilliga förändringar i nämnda

kasern, däribland inledande av elektrisk belysning. Detta förslag beträffande

kasernen har ännu icke underställts Kungl. Maj:ts prövning,

men den däri ingående detaljen rörande den elektriska belysningen synes

mig nu lämpligen böra komma till utförande i samband med de

övriga elektriska anläggningarna.

På grund av det anförda finner jag, att medel för ifrågavarande

ändamål till belopp av 162,200 kronor böra begäras hos Riksdagen, och

då, på sätt marinförvaltningen framhållit, de elektriska anläggningarna

böra snarast möjligt komma till stånd, synes hälften av beloppet eller

81,100 böra få disponeras redan innevarande år.

Jag hemställer fördenskull, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

Riksdagen

att för elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona

bevilja på extra stat för år 1914 ett anslag av 162,200 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis utanordna hälften av detta belopp,

eller 81,100 kronor, redan under innevarande år.

Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition

till Riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid detta

protokoll fogad bilaga utvisar.

Ex protocollo:

S. L. Sörensen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Bilaga Litt. A.

Anläggnings- och driftkostnad för ett elektricitetsverk å Kungl. Flottans varv,

Karlskrona, enligt förslag i september 1912.

Obs. I kalkylen ingår icke anläggnings- och driftkostnad för den nuvarande kraftstationen å Ingenjördepartementet,

utan endast för nytillkommen anslutning.

System:

Utvidgning av nuvarande

kraftcentralen å Ingenjör- departementet.

System:

Från stadens elektricitetsverk

tages ström om dels 2 x 220

volt likström direkt till bygg- nader i land, dels 3,000 volt

3-fas-ström, omformad till 70

volt likström för fartygen.

Anläggningskostnad:

Kronor.

Summa

kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Ändring av byggnad m. m.........................

Dieselmaskineri och oljetank ...................

18,000

61,600

37.000

27.000

17.000

52.500

15.500

45,400

60.000

2,000

Elektriskt maskineri ............................................

Ackumulatorbatteri..............................

Instrumentering ...............................

Ledningsnät ....................................

Omlindningar och ändringar........................

Oförutsett och varvsprocent 20 % ...........................

Installationer i byggnader......................................

334,000

9.500

2.500

11,550

4,950

60,000

90,500

Årliga driftkostnader:

Ränta efter 4 % å anläggningskapitalet.....................

Amortering efter 2 % å byggnader...........................

» » 4 % å maskineri m. m...................

13,360

430

12,500

26,290

3,620

50

3,580

7,250

Underhåll av dieselmotor ..................

» » dynamomaskiner ...............................

» » instrumentering .

» » ackumulatorbatteri .............................

» » kabelnät............................................

400

100

150

1,000

100

1,750

50

100

50

200

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 127.

23

System:

Utvidgning av nuvarande

kraftcentralen å Ingenjör- departementet.

System:

Från stadens elektricitetsverk

tages ström om dels 2 x 220

volt likström direkt till bygg- nader i land, dels 3,000 volt

8-fas-ström, omformad till 70

volt likström för fartygen.

Kronor.

Summa

kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Lön åt ett maskinistbiträde .....................................

1,000

1,000

Förbrukning av brännolja 129,000 kg. å 8 öre per kg.

» » smörjolja m. ni..............................

10,320

2,045

12,365

Elektrisk energi]

124,750 kwt \

16,093

» » elektrisk energi ..............................

—

—

h 12,9 öre J

| 220,000 kwt. \

| ä 6,5 öre j

14,300

Summa kronor

—

41,405

—

37,843

Driftkostnader:

Pris öre per kwt. efter 278,600 kwt. per år...............

—

14,8

—

13,o

Nuvarande kostnad för belysning och kraft...... kronor

—

68,299

—

68,299

Besparing per år ....................................... »

—

26,894

—

30,456

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Bilaga till yttrande av nedanämnda dag till Chefen

för Ingenjör departementet, Karlskrona.

Bilaga Litt. B.

Anläggnings- och driftkostnad för ett elektricitetsverk å

Kung!. Flottans varv, Karlskrona.

Obs. I kalkylen ingår icke anläggnings- och driftkostnad för nuvarande kraftstationen å ingenjördepartementet,

utan endast för nytillkommen anslutning,

System:

System:

System:

Samma som föregående,

Ström från

stadens

Utvidgning

av nuva-

dock med uteslutning

verk 2 x 220 volt lik-

rande kraftcentralen

av ackumulatorbatte-

ström till byggnader-

å Ingenjördeparte-

riet, i vars ställe till-

na samt 3,000 volt

mentet (samma som

kommer en förbindelse-

3-fas-ström, omformad

föregående förslag).

ledning till stadens

till 70 volt

likström

nät.

för fartygen.

Kronor.

Kronor.

Summa

Kronor.

Summa

kronor.

kronor.

kronor.

Anläggningskostnad:

Ändring av byggnad m. in.........................

18,000

10,300

2,000

Dieselmaskineri och oljetank .....................

01,600

61,600

—

Elektrisk maskineri....................................

37,000

33,500

18,100

Ackumulatorbatteri...................................

27,000

—

—

Instrumentering .......................................

17,000

9,000

9,000

Ledningsnät.............................................

52,500

60,500

19,550

Omlindningar och ändringar.......................

15,500

15,500

25,500

Oförutsett och varvsprocent c:a 20 % .........

45,400

38,100

14,850

Installationer i byggnader...........................

60,000

334,000

60,000

288,500

60,000

.1.49,000

Årliga driftkostnader:

Ränta efter 4 % å anläggningskapital ........

13,360

11,540

5,960

Amortering efter 2 % å byggnader ............

430

270

40

» » 4 % å maskineri m. m.......

12,500

26,290

11,000

22,810

5,880

11,880

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 127.

25

System:

System:

System:

Samma som föregående

Ström från

stadens

Utvidgning

av nuva-

dock med uteslutning

verk 2 x 220 volt lik-

rande kraftcentralen

av ackumulatorbatte-

ström till byggnader-

å Ingenjördeparte-

riet, i vars ställe till-

na samt 3,000 volt

mentet (samma som

kommer en förbindelse-

3-fas-ström, omformad

föregående förslag).

ledning till stadens

till 70 volt

likström

nät.

för fartygen.

Kronor.

Summa

kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Underhåll av dieselmotor..........................

400

400

—

» » dynamomaskiner.....................

100

100

50

» » instrumentering.....................

150

150

100

» » ackumulatorbatteri................

1.000

—

—

» » kabelnät ..............................

100

1.750

100

750

50

200

Lön åt ett maskinistbiträde ........................

1,000

1,000

1,000

1,000

—

_

Förbrukning av brännolja å 8 öre per kg. ...

129,000 kg.

—10,320

116,000 kg.

= 9,280

—

» » smörjolja m. m...................

» » elektrisk energi från stadens

—

2,045

—

1,840

~

verk å 12,5 öre per kwt. ..

—

—

25,000 kwt.

= 3,125

124,750 kwt.

= 16,095

» » elektrisk energi från stadens

verk å 6,5 öre per kwt. ...

—

—

—

—

222,000 kwt.

= 14,430

Summa kronor

—

41,405

—

38,805

—

42,605

Driftkostnader, öre per kwt. efter 278,600 kwt.

per år ................................................

—

14,8

—

13,9

—

15,2

Driftkostnader, nuvarande kostnad för belys-

ning och kraft ......................... kronor

—

68,299

—

68,299

—

68,299

Driftkostnader, besparing per år ...... kronor

—

26,894

—

29,494

—

25,694

Driftkostnader, besparing per år under förut-

sättning att all elektrisk energi fram- ställes med dieselmotorer i stället för ång- dynamos................................. kronor

32,144

34,744

Stockholm och Karlskrona den 5 December 1912.

Erik Cronvall. V. Christofferson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 91 höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Propsition Nr 127.

Bilaga Litt. C.

Bilaga till yttrande av nedannämnda dag till chefen för

ingenjördepartementet.

Anläggnings- och driftkostnad för elektricitetsverk å Kungl. Flottans varv

i Karlskrona.

System: Ström från stadens elektricitetsverk: 3-fas växelström,

3,000 volt, till flertalet byggnader och till rekrytavdelningens fartyg

samt likström 2 x 220 volt till några byggnader.

Anläggningskostnad.

Ingeniördepartementets kraftstation.

Flyttning av en nuvarande ångmaskin ..............

1 st. 150 Kw. 3-fasväxelström-likströmsomfor

mare........................................................................

Grund, uppsättning....................................................

Igångsättningsanordning.........................................

Instrumentering för växelström, högspänning.....

Instrumentering för likström, kablar....................

Spänningsdelare 10 kvv. ..........................................

Oförutsett och varvsprocent ...................................

2,500:

. 12,000

—

1,000

''--

. 1,000

—

. 2,000

—

. 9,000

—

. 2,000

—

5,800

—

35,300:

Mätanordningar.

1 st. kw.-timmätare med maximalvisare, uppsatt

i stadens elektricitetsverk med ström och

spänningstransformatorer ............................... 400: —

Transport 400:

35,300:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

27

Transport 400: —

1 st. registrerande wattmeter i I. I). med spän
ni

ngstrånsförnlatoror ........................................ 600: —

1,500 m. mätkabel 3x10 kvmm., 500 volt (förlagd

av staden i dess kabelgrav) ................ 3,300: —

12,000 tegel för täckning......................................... 400: —

Kw.-timmätare i centralen och i byggnader ..... 1,800: —

Montage, diverse tillbehör.......................................... 1,500: —

Oförutsett och varvsoiilkostnåder ........................... 1,600: —

Transformatorer och sekundärnät.

4 st. transformatorer 3300 115 volt å 25 kw.

2 st. transformatorer 3300/115 volt å 50 kw.

Instrumentering för 6 st. fransk å 800 ............

Inredning av transformatorrum, 6 st. å 500 ...

Kabelnät, sekundärt för 110 volt .......................

Oförutsett och varvsprocent.................................

Omformarestation för rekrytavdelningen.

Inredning av rum .................................................... 2,000: —

2 st. omformare å 45 kw. ....................................... 9,500: —

Instrumentering ........................................................... 2,500: —

Ledningsnät.................................................................... 11,550: —

Oförutsett och varvsprocent..................................... 5,150: —

Installationer i byggnader enligt föregående utredning ............

Ändring av nuvarande installationer för övergång till växelström

...........................................................................................

Summa kronor

4,500: —

3,400: —

4,800: - 3,000: —

12,000: - 5,500: —

Årliga driftkostnader.

Ränta efter 4 %....................................................... 6,952: —

Amortering 4 % ........................................................ 6,952: —

35,300: -

9,600: —

33,200: —

30,700: —

60,000: —

5,000: —

173,800: —

13,904: —

Transport

13,904 —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 127.

Transport

Underhåll av dynamomaskiner.................................

» » instrumentering.................................

» » kabelnät ..............................................

100: —

200: —

100: —

13,904: —

400: —

Förbrukning av smörjolja.......................................

Förbrukning av elektrisk energi från stadens

elektricitetsverk:

75: -

Växelström.

150 kilowatt årseffekt å 70 kronor .....................

60 » månadseffekt 4 månader å 5: 83

kronor ....................................................................

325,750 kilowatt å 1,1 öre.......................................

c:a 12 % förluster i transformatorer och ledningar

10,500: —

1,400: —

3,583: —

1,858: —

17,341: —

Likström.

21,000 kilowatt å 12,5 öre .......................................

2,625: —

2,625: —

Summa kronor

Pris per kilowatt efter 278,600 = 12,3 öre

Nuvarande kostnad för belysning och kraft..............................

Kostnad för belysning och kraft enligt ovanstående ............

34,345: —

68,299: —

34,345: —

Alltså en besparing per år

av kronor

33,954: —

Karlskrona, flottans varv den 15 januari 1913.

V. Christofferson.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:58 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektriska anläggningar för marinens behov i Karlskrona. s. 3 i texten