Sök i Ratio Lex

Angående användande av fonden för krigsfartygs byggande till anskaffande av ångpannor i reserv för torpedbåtar m. m

1913-03-07 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:129, Angående användande av fonden för krigsfartygs byggande till anskaffande av ångpannor i reserv för torpedbåtar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

användande av fonden för krigsfartygs byggande till

anskaffande av ångpannor i reserv för torpedbåtar m. m.;

given Stockholms slott den 7 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgiva,

att av fonden för krigsfartygs byggande må användas:

till anskaffning av två yarrowångpannor i reserv till

torpedbåtar .................................................................. kronor 18,000: —

till anskaffning av tre sjövärdiga ångslupar eller

motorbåtar............................... » 21,000: —

till ersättande av förskottsvis guldna kostnader för

reparationer å torpedkryssaren Clas Uggla och

torpedbåten Castor .................................... » 21,316: 01

eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagt ..... kronor 60,316: 01

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Jacob Larsson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 93 höft. (Nr 129.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

Ang. användande

av fonden

för krigsfartygs

byggande.

till särskilda

ändamål.

Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7

mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelsyvård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Larsson anförde härefter:

Under särskilda uppbördsmedel för femte huvudtiteln finnes uppförd

en fond för krigsfartygs byggande. Behållningen å denna fond

utgjorde vid 1912 års slut 131,037 kronor 18 öre.

Redan under den första tiden efter mitt tillträde av statsrådsämbetet

förelågo framställningar av marinförvaltningen angående anlitande av

denna fond för särskilda ändamål, avseende krigsfartygsmaterielens underhåll.

Med anledning härav anmodades ämbetsverket genom skrivelse

den 11 november 1911 att inkomma med utredning och yttrande angående

tillkomsten av omförmälda fond och om de vidare åtgärder, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 129.

med fonden under årens lopp vidtagits, därvid jämväl undersökning

borde ägnas frågan om Kung!. Maj:t kunde anses äga att utan Riksdagens

hörande disponera över samma fond.

På grund av denna anmodan inkom marinförvaltningen med skrivelse

i ämnet av den 5 december 1911. Vid denna skrivelse var fogad

eu av en tjänsteman å ämbetsverkets revisionskontor utarbetad, omfattande

utredning beträffande de sakförhållanden, som stodo i samband

med fondens tillkomst och vidare utveckling m. m.

I berörda skrivelse den 5 december 1911 lämnade marinförvaltningen

följande å nämnda utredning grundade, sammanfattande redogörelse

angående fonden:

I nådig proposition till Riksdagen den 24 oktober 1862 anmälde

Kung]. Maj:t, att för anskaffande av ny fartygsmateriel under statsregleringsperioden

åren 1864—66 erfordrades, på sätt 1861—1862 årens

sjöförsvar skommitté föreslagit, 3,980,000 rdr., därav i tillgångar vore

att påräkna vissa belopp från följande anslag och inkomsttitlar, nämligen:

1859—60 årens riksdagsanslag till nybyggnad av en ångfregatt,

Kung!. Maj ris anvisning för samma ändamål på anslaget till flottans

nybyggnad för åren 1861 och 1862, ordinarie nybyggnadsanslaget för

år 1863, inkomst av fartyg, som föreslagits att under statsregleringsperioden

slopas, inkomst från materialförrådet i effekter eller deras värde

vid försäljning, inkomst från virkesförrådet samt visst belopp från anslaget

till flottans underhåll.

I samma proposition äskade Kung!. Maj:t därutöver hos Riksdagen,

jämte ordinarie nybyggnadsanslagets bibehållande med oförändrat belopp,

ett visst extra anslag, vilket tillika med övriga för ändamålet beräknade

medel skulle på anslaget till flottans nybyggnad överföras för

att samfällt med detta redovisas.

Den 18 november 1862 förordnade Kungl. Maj:t, att kontanta

medel, som inflöte genom försäljning eller eljest genom användning på

annat sätt av vid avleverering och slopning av fartyg fallande effekter

skulle ingå till en fond, vilken under benämning »Fond för krigsfartygs

byggande» skulle i räkenskaperna särskilt redovisas.

Den 10 mars 1863 föreskrev Kungl. Maj:t, att medel, som inflöte

genom försäljning av effekter från andra varvsförråd än slitageförrådet,

jämväl skulle tillgodoföras nämnda fond.

Riksdagen, som år 1863 biföll Kungl. Maj:ts förberörda proposition

— dock med viss nedsättning i det begärda extra anslaget — ställde

samma anslag jämte övriga för anskaffande av ny sj ©krigsmateriel beräknade

tillgångar i det väsentligaste till Kungl. Maj:ts disposition för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 129.

att på anslaget till flottans nybyggnad överföras och samfält med detta

redovisas.

Kung!. Maj:t föreskrev i två särskilda nådiga brev den 17 november

1863 dels, i enlighet med en av Riksdagen uttalad önskan, att all

besparing å anslaget till flottans underhåll skulle likaledes tillflyta fonden

för flottans nybyggnad, dels ock att vissa överföringar till fonden

från sistnämnda anslag och annan tillgång skulle äga rum.

Den 19 januari 1864 bestämde Kungl. Maj:t om upptagande å fonden

av då för nybyggnad av krigsfartyg avsedda tillgångar med tillhopa

3,426,892 rdr., i samband varmed föreskrevs bland annat, att, i

stället för årliga förslag till stater över ordinarie och extra nybyggnadsanslagens

disposition, förslag skulle avgivas till användande av de tillgångar,

som fonden för ett följande år kunde påräkna.

Sedan Kungl. Maj:t för 1865—66 årens riksdag anmält, bland

annat, dels att fonden icke vidare kunde påräkna något bidrag från

flottans underhållsanslag, och dels att vissa förskott måst utanordnas

från fonden, ersatte Riksdagen fonden de förskotterade medlen och

ställde till Kungl. Maj:ts disposition utan särskilda villkor nödiga medel

till ny sjökrigsmateriel på enahanda sätt som förut.

1867 års riksdag uppförde därefter anslagen till flottans underhåll

och nybyggnad såsom reservationsanslag samt anvisade i övrigt nödiga

medel för ny sjökrigsmateriel under enahanda förhållanden som förut.

För 1868 års riksdag anmälde Kungl. Maj:t, hurusom vid följande

års slut eu viss brist påräknades i nybyggnadsfonden.

Sedan Kungl. Maj:t hos 1869 års riksdag begärt att för fondens

räkning få disponera ett uppkommet visst överskott å statsinkomsttiteln:

»Fyr- och båkmedeb, anhöll 1869 års riksdag, med avslag å nämnda

begäran, att Kung]. Maj:t ville till krigsfartygsbyggnadsfonden överföra

från 1869 års behållningar å övriga reservationsanslag inom femte

huvudtiteln vad för år 1870 erfordrades som bidrag till samma fond.

På grund härav förordnade Kung]. Maj:t den 7 januari 1870 om

överföring till krigsfartygsbyggnadsfonden av vissa belopp från anslagen

till flottans nybyggnad, sjöyapnets övningar samt spannmålsupphandlings-.

och bagerikostnader, därvid föreskrevs jämväl att, i enlighet

med vad redan förut bort äga rum, årliga anslaget till flottans nybyggnad

såsom rätteligen tillhörande nybyggnadsfonden skulle i densammas

räkenskaper ingå och gemensamt därmed redovisas.

Med anmälan om nyssberörda omföring till krigsfartygsbyggnadsfonden

äskade Kungl. Maj:t hos 1870 års riksdag att för nämnda fond

få disponera jämväl ett visst belopp av tillgångarna å influtna medel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129. 5

till uppköp av spannmål, men denna framställning blev av Riksdagen

avslagen.

På hemställan av Kungl. Maj:t sammanförde 1871 års riksdag de

särskilda reservationsanslagen till flottans underhåll och nybyggnad till

ett enda reservationsanslag, benämnt: »Flottans nybyggnad och underhåll)),

varjämte Riksdagen anvisade, på sätt jämväl förut ägt rum, extra

anslag till krigsfartygs byggande.

Därefter syntes Riksdagen icke från Kungl. Maj:t hava mottagit

några vidare utredningar angående fonden för krigsfartygs byggande.

Fonden, som under senare tid blivit uteslutande en slopningsfond,

hade i överstyrelsens huvudböcker årligen redovisats å särskilt konto med

undantag för år 1873, då fonden i huvudboken upptagits tillsammans

med räkenskapstiteln: »Reservationsanslagets, Flottans nybyggnad och

underhåll, besparingar».

Åven sedan Riksdagen upphört att hava befattning med fonden,

hade större överföringar till densamma ägt rum. Sålunda hade t. ex.

på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 15 januari 1875 fonden bekommit

vad av 1874 års riksdag till krigsfartygs byggande såsom extra anslag

beviljats eller 1,000,000 kronor.

Såsom eget yttrande i ämnet uttalade marinförvaltningen i skrivelsen

den 5 december 1911 följande:

»Fonden för krigsfartygs byggande, vilken ursprungligen av Kung!.

Maj:t självständigt tillskapats, kom redan från början under Riksdagens

inflytande. För det med fonden avsedda syfte blev nämligen för Kung].

Majd nödvändigt att få anlita olika slags medel, varöver Riksdagen

både att råda. Därvid kommo även tillgångar, över vilka Kungl. Maj:t

ägt att utan Riksdagen hörande disponera, att bliva föremål för Riksdagens

bestämmanderätt. Riksdagen tillerkände emellertid Kungl. Maj:t

en vidsträcktare befogenhet över samtliga med Riksdagens begivande

till fonden överförda tillgångar.

I och med att Riksdagen sammanförde anslagen till flottans nybyggnad

och underhåll till ett enda reservationsanslag samt därefter

Kungl. Maj:t angående fondens ställning hos Riksdagen icke vidare

gjorde anmälan, måste Riksdagens rätt över fonden anses hava inskränkts

till allenast en allmänt kontrollerande verksamhet. På grund härav och

då fonden numera äger karaktär allenast av en slopningsfond, har

Kungl. Maj:t återinträtt i sin principiella förfoganderätt över fondens

nuvarande tillgångar.

Huru vidsträckt denna Kungl. Maj ds förfoganderätt över fonden

är, har därmed likväl icke avgjorts. Visserligen skulle av innehållet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 129.

i § 77 regeringsformen — vilken paragraf binder Knngl. Maj:t vid Riksdagens

samtycke i fråga om försäljning eller avhändande på annat

sätt av kronans fasta egendom, men däremot intet förmäler om Knngl.

Maj:ts rätt över kronan tillhörig lösegendom — e contrario kunna slutas,

att Kungl. Maj:t beträffande sistnämnda slags egendom äger en oinskränkt

förfoganderätt. Att så likväl icke kan vara fallet, följer förutom av

sakens egen natur analogivis av andra regeringsformens'' bestämmelser.

Också har 1828—30 årens riksdag i den bekanta skeppshandelstvisten

gjort sin medbestämmanderätt över kronans lösa egendom gällande.

Här var emellertid fråga om försäljning av flottans ännu dugliga krigsfartyg.

Såvitt angår slopning eller försäljning av otidsenlig och utrangerad

krigsmateriel, förnekade Riksdagen ej Kung]. Maj:t att därom

självständigt besluta.

I fråga om dispositionen över fondens medel får ämbetsverket

uttrycka den mening, att, sedan fonden erhållit karaktär av allenast en

slopningsfond, Kungl. Maj:t lärer äga förfoga över fonden på sätt som

står i överensstämmelse med fondens allmänna syfte.»

Från marin förvaltningens sålunda uttalade mening var föredraganden

tjenstförrättande amiralitetsrådet Hallström så till vida skiljaktig som

han ansåg, att sista delen av ämbetsverkets yttrande:--»Kungl.

Maj:t lärer äga förfoga över fonden på sätt som står i överensstämmelse

med fondens allmänna syfte», bort närmare utvecklas med tilllägget:

»det vill säga till anskaffande av ny eller förändring för annat

flottans ändamål av äldre krigsfartygsmateriel. Däremot lärer väl få

anses tvivelaktigt, huruvida fondens medel må utan Riksdagens medgivande

användas för sådant underhåll av krigsfartygsmateriel, därtill

Riksdagen anvisat särskilda medel».

Sedan marinförvaltningen därefter genom skrivelse den 2 juli 1912

anmodats att inkomma med utredning och förslag angående framtida

disposition av fonden, därvid särskilt borde tagas i övervägande, huruvida

fonden lämpligen kunde anlitas för bestridande av uppkommande

kostnader i följd av haverier, har marinförvaltningen till svar härå i

skrivelse den 30 juli 1912 anfört i huvudsak följande:

För att en fond för täckande av kostnaderna för inom flottan förekommande

haverier skulle kunna under en tidsföljd och på ett effektivt

sätt fylla det avsedda syftemålet., erfordrades helt visst, att densamma

ägde en kapitaltillgång, vida överstigande nu ifrågavarande fond.

Riktigheten härav syntes framgå redan av det förhållande att, under

det nu ifrågakomma fonds tillgångar den 30 juni 1912 utgjort allenast

131,037 kronor 18 öre, det sammanlagda beloppet av förskottsvis bestridda,

men vid skrivelsens avlåtande ännu ej ersatta kostnader för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

under åren 1910 och 1911 inträffade haverier uppgått till mera än

200,000 kronor. Och jämväl under år 1912 hade uppkommit haverier,

för vilka kostnaderna syntes komma att uppgå till synnerligen avsevärda

belopp.

Beträffande frågan om den framtida dispositionen av de medel,

som redan inginge och för framtiden kunde komma att tillfalla denna

fond, erinrade ämbetsverket om sin i förenämnda skrivelse den 5 december

1911 uttalade mening att, sedan fonden erhållit karaktär av allenast

en slopningsfond, Kungl. Maj:t finge anses äga förfoga över fonden

på sätt som stode i överensstämmelse med fondens allmänna syfte.

Med en sådan uppfattning måste ämbetsverket, vid avgivande i förekommande

fall av förslag om täckande vare sig av redan bestridda

kostnader för haverier, eller av framdeles påkommande kostnader för

sådana, anse sig oförhindrat att göra hemställan därom att fondens

medel måtte i mån av tillgång få tagas i anspråk för gottgörande av

dylika slags kostnader och för varje händelse beträffande haverier av

så stor omfattning, att reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll ej skäligen ansåges böra belastas med kostnaderna för desamma.

Innan jag går att redogöra för nu föreliggande framställningar angående

anlitande av fonden för vissa särskilda arbetens utförande, anhåller

jag att få uttala min mening beträffande rätten att disponera över fondens

tillgångar. Den förebragta utredningen synes mig giva vid handen, att

ifrågavarande fond ursprungligen jämlikt Kung]. Maj:ts föreskrift den

18 november 1862 utgjorde allenast en s. k. slopningsfond, till vilken

således medel, som inflöto vid föryttring av gammal krigsfartygsmateriel,

skulle hänföras. Därefter har fonden under viss period, utan att

utgöra någon särskild anslagstitel i riksstaten, i räkenskapen under

femte huvudtiteln i enlighet med Biksdagens önskan tjänstgjort såsom

en kollektiv bokföringstitel, under vilken uppförts samtliga för nybyggnad

av krigsfartyg tillgängliga medel. Men redan i början av

1870-talet har fonden återgått att vara enbart slopningsfond, varvid

den sedan kvarblivit. Marinförvaltningen har, såsom nämnt, uttalat,

att, sedan fonden erhållit karaktär av allenast en slopningsfond, Kungl.

Maj:t finge anses äga förfoga över fonden på sätt som stode i överensstämmelse

med fondens allmänna syfte. Då emellertid de genom

föryttring av gammal krigsfartygsmateriel uppkommande medel icke

äro att hänföra till någon viss förefintlig anslagstitel i riksstaten utan

därför uppförts under en särskild fond, synas mig dessa fondmedel

närmast vara att jämföra med extra uppbörd för statsverket samt för
-

Departe
mentschefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kung1. Maj:ts Nåd Proposition Nr 129.

denskull frågan om förfogande däröver böra underställas Riksdagens

prövning.

särskilda På sätt framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för

atwniita ^en ^ mars 1912, bilagt Kungl. Maj:ts proposition nr 10G för år 1912 anfondén

för gående tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad

bestridande av och underhåll, anmälde lag då inför Kungl. Makt, att marinförvalt
vissa

utgifter. . .. o * o •) i

ningen i skrivelse den 8 februari 1912 föreslagit, att ett belopp å

39,000 kronor måtte få användas av fonden för krigsfartygs byggande

för vissa anskaffningar vid flottans station i Stockholm. För min del

ansåg jag dock skäl då ej föreligga att hemställa om anlitande av

fonden för dessa ändamål. Med nämnda belopp avsågs, enligt ämbetsverkets

förslag, att bestrida dels anskaffning av två yarrowångpannor i

reserv för två torpedbåtar, tillhörande Stockholms station, för en kostnad

av 18,000 kronor och dels nybyggnad av 3 sjövärdiga ångslupar eller

motorbåtar för f. d. kanonbåtar vid samma station för en sammanlagd

utgift av 21,000 kronor.

I skrivelse den 13 november 1912 med förslag till stater och arbetsplan

för flottan för år 1913 anmälde marinförvaltningen, i enlighet

med varvschefens i Stockholm arbetsplan, ånyo behovet av nämnda

anskaffningar med upplysning tillika att de 3 ångsluparna eller motorbåtarna

voro avsedda för Disa, Rota och Verdande; och upprepade ämbetsverket

jämväl sin begäran att kostnaden, 39,000 kronor, måtte få

utgå av fondens medel.

Tillika hemställde marin förvaltningen i sistnämnda skrivelse efter

förslag av varvschefen, att Rota måtte förses med nya ångpannor fölen

beräknad kostnad av 60,000 kronor. Åven för denna utgift borde,

enligt ämbetsverkets mening, fonden tagas i anspråk.

I brev till marinförvaltningen den 13 december 1912 angående

förslag till stater och arbetsplan för år 1913 förklarade Kungl. Magt

sig vilja framdeles fatta beslut med anledning av dessa framställningar.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 8 oktober 1912 meddelat,

att å torpedkryssaren Clas Uggla och torpedbåten Castor utförts

reparationsarbeten till kostnad av 17,731 kronor 75 öre för det förra

fartyget och av 3,584 kronor 26 öre för det senare, vilka arbeten föranletts

genom dessa fartygs under år 1910 inträffade grundstötningar. Dessa

kostnader, som bokförts å förskottstitel, anmäldes i nämnda skrivelse till

ersättande. Och då tillräckliga medel för dessa ändamål icke funnes

att tillgå å anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, hemställde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 129.

9

marinförvaltningen, att kostnaderna, tillhopa 21,316 kronor 1 öre, måtte

få gottgöras av fonden för krigsfartygs byggande.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört i ovan nämnda

skrivelse den 30 juli 1912 torde anledning icke förefinnas att reservera

förevarande fond uteslutande för bestridande av kostnader till följd av

haverier för flottans fartyg. Däremot synes mig lämpligt att anlita

fondens medel såsom en allmän förstärkning till anslaget till flottans

nybyggnad och underhåll.

Vad då beträffar de föreslagna anskaffningarna av 2 reservångpannor

till torpedbåtar samt av 3 ångslupar eller motorbåtar till f. d.

kanonbåtar, anser jag dessa anskaffningar välbehövliga, varför de av

mig jämväl tillstyrkas. För kostnaderna till dessa ändamål, 39,000

kronor, torde lämpligen ifrågavarande fond kunna tagas i anspråk.

Vidkommande åter det ifrågasatta insättandet av nya ångpannor i

Rota för en utgift av 60,000 kronor måste jag ställa mig mycket tveksam,

huruvida en sådan åtgärd kan anses överensstämma med god ekonomi.

Detta fartyg, som färdigbyggdes år 1878, är sålunda numera

35 år gammalt och har å senare tid huvudsakligen använts såsom logementsfartyg

vid sjömätningar. De nuvarande ångpannorna i fartyget

äro nämligen så förslitna, att med hänsyn till fara för explosion maskinen

icke kan påeldas. Angelägenheten att iståndsätta och underhålla detta

fartyg bör emellertid enligt min mening bedömas i samband med pågående

utredning rörande utrangering av äldre fartyg, varmed helt

naturligt förbinder sig frågan om ändrad användning och reducerat

underhåll av fartyg, som väl ännu icke synas kunna helt utrangeras

men dock icke böra påkostas dyrbart underhåll. För närvarande anser

jag mig därför icke kunna tillstyrka ifrågavarande utgift.

Jag har icke förbisett, att eu av de tre ångslupar eller motorbåtar,

vilkas anskaffning jag nyss tillstyrkt, beräknats för Rota. Men även

om detta fartyg inom en snar framtid skulle bliva utrangerat, föreligger

enligt upplysning av varvschefen i Stockholm behov av även denna ängslig

eller motorbåt, som då kunde tjäna såsom en nu ofta saknad reserv

vid reparationer av andra dylika båtar.

Beträffande slutligen de till ersättande anmälda reparationskostnaderna

å Clas Uggla och Castor synas de skäligen kunna bestridas av

ifrågavarande fond.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställer jag, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 93 käft. (Nr 129.)

Departe
mentschefen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl Maj:ts Nåd Proposition Nr 129.

att av fonden för krigsfartygs byggande må användas:

till anskaffning av två yarrowångpannor i reserv till

torpedbåtar ............................................................... kronor 18,000: —

)> anskaffning av tre sjovärdiga ångslupar eller motorbåtar

...........i.....:........................................................ » 21,000: —

» ersättande av förskottsvis guldna kostnader för

reparationer å torpedkryssaren Clas Uggla och

torpedbåten Castor ........................................................ » 21,316:01

eller för nämnda särskilda ändamål sammanlagt kronor 60,316: 01

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till Riksdagen avlåtas

av den lydelse, en vid detta protokoll fogad

bilaga utvisar.

Ex protocollo:

S. L. Sörensen:

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:85 Riksdagens skrivelse Nr 85 s. 6 i texten
  2. SU 1913:59 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av fonden för krigsfartygs byggande till anskaffande av ångpannor i reserv för torpedbåt s. 1 i texten