Sök i Ratio Lex

Angående medgivande för överläkaren vid Lunds hospital och asyl medicine doktorn Oskar Teodor Nerander att komma i åtnjutande av de från och med år 1911 fastställda avlöningsförmåner för överläkare vid Lunds hospital och asyl

1913-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:138, Angående medgivande för överläkaren vid Lunds hospital och asyl medicine doktorn Oskar Teodor Nerander att komma i åtnjutande av de från och med år 1911 fastställda avlöningsförmåner för överläkare vid Lunds hospital och asyl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 138.

1

Nr 138.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

medgivande för överläkaren vid Lunds hospital och asyl

medicine doktorn Oskar Teodor Nerander att komma i

åtnjutande av de från och med år 1911 fastställda avlöningsförmåner

för överläkare vid Lunds hospital och

asyl; given Stockholms slott dem 19 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. .Maj:t. härmed föreslå Riksdagen

medgiva,

att överläkaren vid Lunds hospital och asyl medicine doktorn

Oskar Teodor Nerander må, utan hinder därav, att han före den 1 november

1910 anmält, att han icke ville ingå å den från ingången av år

1911 gällande avlöningsstaten för överläkare med flera tjänstemän vid

statens hospital och asyler, berättigas att, räknat från'' och med den

1 januari 1913, komma i åtnjutande av de i nämnda stat för överläkare

vid Lunds hospital och asyl fastställda avlöningsförmåner; under villkor

likväl att Lera åder till statsverket inbetalar de avgifter för egen pensionering

från och med 1911 års ingång, som ålegat honom, därest han

i behörig tid anmält sin önskan att övergå på den nya lönestaten.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Magt förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 19IB. 1 samt. 100 haft. (Nr 138.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 13S.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 19 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

lians excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrknsvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

friherre Adelsyvård,

Petrén,

Stenström,

Larsson.

Hepartemenschefen, statsrådet Schotte anförde:

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning godkände

1910 års Riksdag avlöningsstat för överläkare med flera tjänstemän

vid statens hospital och asyler att träda i kraft den 1 januari 1911

och fastställde i sammanhang därmed vissa allmänna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de ifrågavarande befattningshavare tillförsäkrade

avlöningsförmåner. Bland annat stadgades härvid i fråga om

skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga om rätt till pension, att

härom skulle gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension vore vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande eller,

såvitt anginge innehavare av befattning, som därefter tillträddes, vid

tillträdet "till befattningen stadgat, samt att de förutvarande innehavare

av ifrågavarande befattningar, vilka icke före den 1 november 1910

anmälde, att de ville underkasta sig den nya avlöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 138. 3

förbindas, skulle varda bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranleddes av bestämmelserna

i förenämnda lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem.

I överensstämmelse med Riksdagens sålunda fattade beslut fastställde

Kungl. Maj:t genom nådigt brev till medicinalstyrelsen den 4 juli

1910 dels avlöningsstat för ovannämnda befattningshavare att lända till

efterrättelse från ingången av år 1911, dels ock de av Riksdagen i

avseende å denna lönestats tillämpning beslutade bestämmelser och

villkor.

Beträffande läkares vid hospital och asyl pensionering erinrar jag,

att för dessa i likhet med civila ämbete- och tjänstemän i allmänhet

genom Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till statskontoret deri 1 juni 1877

varit stadgat, att de etter uppnådda 65 levnads- och min So 35 tjänstår

vid avskedstagandet skulle undfå pension till lönens belopp.

Sedermera har genom nådig kungörelse den 31 mars 1800 förordnats,

att tjänstinnehavare, som efter sistnämnda dag utnämdes till

befattning, med vilken följde rätt till pension från allmänna indragningsstaten,

skulle vara underkastad de förändrade bestämmelser i unga

om pension, som kunde varda stadgade. Enligt lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension den 11 oktober 190 i inträdde rätt till

pension för läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka vid 62 ievnådsoch

30 tjänstår. Denna ålder höjdes emellertid till 65 levnads- och

33 tjänstår genom lagen den 10 järn 1912, vilken lag, vad angår

läkare vid hospital eller asyl för sinnessjuka, trätt i kraft omedelbart

efter utfärdandet, dock att för dylik läkare, vilken vid tidpunkten för

ikraftträdandet av bestämmelserna, innehade ordinarie tjänst, lagens stadganden

icke skulle gälla, där han ej inom ett ar efter samma tidpunkt

anmälde, att lagens bestämmelser å honom finge vinna tililämpning.

I eu till Kungl. Maj:t ställd, av medicinalstyrelsen med skrivelse

den 25 november 1912 överlämnad ansökning har nu överläkaren

vid Lunds hospital och asyl medicine doktorn (Oskär Teodor

.Nerand er anfört följande. Han både före den 1 november 1910 förklarat,

att han icke villo ingå på 1910 års nya lönestat. Anledningen

härtill var den, att Nerander, som den 13 mars 1896 utnämnts till innehavare

av överläkartjänsten vid Uppsala hospital och den dämma förenade

extra ordinarie professorsbeställningen i psykiatri vid Uppsala

universitet samt sedermera den 9 maj 1902 erhållit transport till sin

Ansökning av

överläkaren

O. T. Nerander.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Medicinal
styrelsen.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 13S.

nuvarande befattning såsom överläkare vid Lunds hospital och asyl,

antagit, att han ej varit nödsakad att avgå förrän efter fyllda 65 år.

Da numera genom lagen den 10 juni 1912 pensionsåldern för läkarna vid

sinnessjukanstalterna höjts till 65 år, anhölle Nerander, som inom föreskriven

tid anmält, att sistnämnda lag finge vinna tillämpning å honom, att

löneförmånerna enligt nådiga brevet den 4 juli 1910 måtte från den 1

januari 1913 tillämpas på honom och att från samma tid måtte honom

tillerkännas det överläkare enligt den nya lönestaten tillkommande ålderstillägg

å 600 kronor.

I sin omförmälda skrivelse har medicinalstyrelsen erinrat, att avlöningsförmånerna

för överläkartjänsten vid Lunds hospital och asyl

enligt förenämnda nådiga brev den 4 juli 1910 utgå med 7,500 kronor

jämte ett ålderstillägg å 600 kronor, eller, sedan avdrag med avgiften

för egen pension (291: 60 kronor) gjorts, 7,808: 40 kronor, emot förut

varande 6,500 kronor som överläkare vid hospitalet och 1,200 kronor i

arvode som överläkare vid asylen (nådiga brev den 5 juni 1885 och

den 5 september 1890).

Neranders anmälan, att han icke vore villig underkasta sig den

nya avlöningsstaten, berodde, såsom han framhållit, på antagandet att

han, såsom utnämnd till överläkare 1896 och transporterad till nu innehavda

befattning 1902, ej vore nödsakad att avgå från tjänsten förrän

vid fyllda 65 år. Till en början hade nämligen den uppfattningen varit

allmän, att bestämmelserna i ovannämnda nådiga kungörelse den 31 mars

1900 icke gällde tjänsteinnehavare, som efter berörda dag erhållit transport

till enahanda befattning. Med den tydning Kung! Maj:t emellertid

givit bestämmelserna i förenämnda nådiga kungörelse och som särskilt

kommit till uttryck i nådiga besluten den 7 april 1911 och den 29 september

samma år, varigenom två provinsialläkare, som transporterats

1902, respektive 1905, med tillämpning av pensionslagens bestämmelser

tillerkänts pension, respektive medgivits rätt att över pensionsåldern

kvarstå i tjänst, torde Nerander vara underkastad pensionslagen av den

11 oktober 1907. Sedan Nerander nu anmält sin önskan, att nämnda

pensionslag med ändringar av den 10 juni 1912 måtte å honom vinna

tillämpning, torde rätten till full pension tillkomma honom vid fyllda

65 levnadsår.

Med hänsyn till de förändrade pension sförhållanden, som sålunda

inträffat, sedan Nerander anmält sin önskan att kvarstå å gammal avlöningsstat,

ansåge styrelsen skäl finnas för bifall till hans nu gjorda

underdåniga ansökan. Därtill komrne, säger styrelsen, att det otvivel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 138.

5

aktigt vore en fördel, att gällande avlöningsstat snarast möjligt vunne

tillämpning på nuvarande innehavare av tjänsterna.

På grund av vad sålunda blivit anfört har medicinalstyrelsen hemställt,

det täcktes Kungl. Maj:t dels medgiva överläkaren vid Lunds

hospital och asyl Nerander att från den 1 januari 1913 erhålla avlöning

enligt nådiga brevet den 4 juli 1910, dels ock jämlikt bestämmelserna

i nämnda nådiga brev tilldela honom, som mer än 10 år innehaft överläkartjänst

vid hospital, ett ålderstillägg å 600 kronor.

Statskontoret har i infordrat utlåtande den 21 februari 1913 an- statskontoret,

fört, att, då Neranders beslut att ej övergå på den nya lönestaten

föranletts av den missuppfattningen från hans sida, att han trott

den i ärendet omförmälda nådiga kungörelsen den 31 mars 1900 icke

vara å honom tillämplig, statskontoret, när det numera genom den

ändring i pensionsåldern för överläkare vid hospital, som kommit till

stånd genom lagen den 10 juni 1912, blivit för honom ofördelaktigt att

kvarstå å den gamla lönestaten, ansett skäl icke saknas för en framställning

till Riksdagen om bifall till hans begäran. Därvid har statskontoret

särskilt åberopat det förhållandet, att 1910 års Riksdag i anledning

av en enskild motion medgivit, att läraren vid musikaliska

akademiens konservatorium Anton Andersén, oaktat han försutit tiden

för ingående på ny lönestat, likväl, enär de förutsättningar, som kunde

antagas hava legat till grund för hans beslut i detta avseende, sedermera

ändrats, skulle berättigas att uppbära löneförmåner enligt den nya

staten. Emellertid har statskontoret ansett, att i fråga om Nerander

borde för bifall till hans framställda begäran uppställas det villkor, att

han skulle vara skyldig att till statsverket inbetala de avgifter för egen

pensionering från och med 1911 års ingång, som ålegat honom, därest

han i behörig tid anmält sin önskan att övergå till den nya lönestaten.

Genom den år 1912 beslutade ändringen i 1907 års pensionslag är Departementsnumera

för hospitalsläkare i allmänhet samma levnadsålder för erhållande chefenav

pension föreskriven, som Nerander förutsatt vara för honom gällande på

grund därav att han icke ingått på 1910 års lönestat. Då Neranders kolleger,

vilka ingått på nämnda lönestat, således erhållit den förmån — rätt

att kvarstå i tjänst till högre levnadsålder — för vars vinnande Nerander

avsagt sig den högre avlöningen på den nya staten, torde skäl kunna anses

föreligga att medgiva Nerander att nu ingå på samma stat. Dock anser

jag i likhet med statskontoret nödigt, att såsom villkor härför uppBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 100 käft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 138.

ställes, att Nerander till statsverket inbetalar de avgifter för egen

pensionering från och med 1911 års ingång, som ålegat honom, därest

han i behörig tid anmält sin önskan att övergå på ny stat. Om ett

sådant medgivande lämnas, följer av de för åtnjutande av avlöningsförmåner

å 1910 års avlöningsstat stadgade allmänna villkor och bestämmelser,

att Nerander jämväl blir berättigad att komma i åtnjutande

av ålderstillägg.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att överläkaren vid Lunds hospital och asyl medicine

doktorn Oskar Teodor Nerander må, utan hinder

därav, att han före den 1 november 1910 anmält, att

han icke ville ingå å den från ingången av år 1911

gällande avlöningsstaten för överläkare med flera tjänstemän

vid statens hospital och asyler, berättigas att,

räknat från och med den 1 januari 1913, komma i

åtnjutande av de i nämnda stat för överläkare vid

Lunds hospital och asyl fastställda avlöningsförmåner;

under villkor likväl att Nerander till statsverket inbetalar

de avgifter för egen pensionering från och

med 1911 års ingång, som ålegat honom, därest han

i behörig tid anmält sin önskan att övergå på den

nya lönestaten.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den tydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindliult.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1913*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.