Sök i Ratio Lex

Om delaktighet i folkskollärarnas pensionsmr ältning för andr elär artjänsten vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m

1913-03-07 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:145, Om delaktighet i folkskollärarnas pensionsmr ältning för andr elär artjänsten vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Majis nådiga proposition till Riksdagen om delaktighet i

folkskollärarnas pensionsmr ältning för andr elär artjänsten

vid statens uppfostringsanstalt å Bona m. m.; given

Stockholms slott den 7 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen

dels medgiva, att för andrelärartjänsten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona må från och med år 1914 vinnas delaktighet i folkskollärarnas

pensionsinrättning så som vore andre läraren innehavare av

ordinarie folkskollärartj änst,

dels bestämma,

att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall följa skyldighet

att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna tider av

uppfostringsanstaltens styrelse insändas till pensionsanstalterna, med

rätt för styrelsen att från anslag, som beviljats eller komma att beviljas

till kost och beklädnad åt eleverna m. m., bestrida den avgift

till pensionsinrättningen, som motsvarar vad skoldistrikt är skyldigt

att gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst, samt att genom avdrag

å andre lärarens avlöning uttaga återstående avgift till pensionsinrättningen

ävensom avgiften till änke- och pupillkassan, samt

att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skola i

föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,

dels ock ytterligare medgiva,

att andre lärare vid uppfostringsanstalten må under den tid, delaktighet

för tjänsten äger rum i nämnda pensionsanstalter, beräkna

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 104 höft. (Nr 145.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 145.

tjänstår för pension såsom folkskollärare för den tid, lian varit andre

lärare vid anstalten,

att nuvarande andre läraren vid anstalten Simon Gustavsson må

beräkna tjänstår för pension från den 19 oktober 1906, under villkor

att behöriga pensionsavgifter för tiden från och med år 1907 för och

av honom erläggas till pensionsanstalterna, därvid den avgift till pensionsinrättningen,

som motsvarar vad skoldistrikt skall gälda såsom

pensionsavgift för lärartjänst, må bestridas från nämnda anslag till elevernas

kost och beklädnad m. m., samt

att tjänstgöring såsom andre lärare vid anstalten må anses lika

med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende

å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnjutande

av ålderstillägg som i avseende å rätt för skoldistrikt att erhålla

statsbidrag för hans avlönande.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gust. Sandström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 7 mars 1913.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensyäRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWARD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Sandström anförde efter gemensam Ang. delaktigberednmg

med chefen för ecklesiastikdepartementet. lärarnas pen
))Då

jag i statsrådet den 14 januari 1913 anmälde de frågor, som sionsinrättrörde

regleringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1914, omnämnde 7ärårt[änsten

jag, att styrelsen för statens uppfostringsanstalt å Bona i sin under- vid statens

dåniga skrivelse den 12 oktober 1912 angående anslag till anstalten för u anstalt å8

år 1914 framställt förslag, att åt den vid anstalten anställde andre Bona m. m.

läraren skulle beredas delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Jag erinrade, att, om andre läraren bleve delägare i nämnda pensionsinrättning,

för honom inträdde skyldighet att erlägga stadgad avgift till

nrättningen och att därmed bortfölle anledning att för honom, såsom

för samtliga i anstaltens stat upptagna befattningshavare nu ägde

rum, göra ett mot pensionsavgift svarande avdrag å avlöningen. Utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

sådant avdrag belöpte sig andre lärarens begynnelseavlöning till 1,600

kronor; då avdraget bestäints till 50 kronor, vore avlöningen i staten

uppförd med allenast 1,550 kronor. Vidare yttrade jag, att frågan om

beredande av pensionsförmån åt andre läraren vore av beskaffenhet att,

om Kungl. Maj:t skulle finna styrelsens framställning härom förtjänt av

bifall, böra föreläggas Riksdagen. Detta kunde dock ej ske förrän

direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning avgivit infordrat utlåtande

i ärendet. För den händelse emellertid Riksdagen, på Kungl.

Maj:ts i särskild proposition framlagda förslag, skulle medgiva andre

läraren delaktighet i pensionsinrättningen, syntes uppfostringsanstaltens

avlöningsanslag böra bestämmas till sådant belopp att den därav föranledda

ökningen i denne tjänstemans avlöning kunde från anslaget

bestridas. För detta ändamål beräknade ock Kungl. Maj:t en ökning

av anslagsbeloppet med 50 kronor. Härom har emellertid Riksdagen

ännu ej fattat beslut.

Sedan utlåtande från pensionsinrättningens direktion numera inkommit,

torde jag få ånyo upptaga frågan om andre lärarens pensionsförhållanden.

Uppfostringsanstalten å Bona, vilken varit i verksamhet från och

med år 1905, har att mottaga sådana minderåriga förbrytare av mankön,

om vilka domstolarna jämlikt 5 kap. 3 § strafflagen förordnat, att

de, i stället för att undergå ådömda straff, skola insättas i allmän uppfostringsanstalt.

Till avlönande av befattningshavarna vid anstalten hava medel

hitintills av Riksdagen anvisats å extra stat. Det har nämligen ansetts

lämpligast, att, till dess tillräcklig erfarenhet vunnits om huru anstalten

bäst borde organiseras, hela personalen anställdes å extra stat. En följd

härav är, att densamma saknar pensionsrätt.

De delegerade, som avgåvo förslag rörande anstaltens anordnande,

förutsatte emellertid, att vissa befattningshavare vid Bona skulle erhålla

pension vid uppnådd viss levnads- och tjänstålder. I anledning härav

uttalade Riksdagen år 1904 i sitt svar å Kungl. Maj:ts framställning

om anslag för anstalten, att, då fråga ej förelåge om uppförande av

anstaltens tjänstinnehavare å ordinarie stat, Riksdagen ansett sig för det

dåvarande ej böra ingå i prövning, vare sig huruvida de över huvud

skulle vara berättigade till pension eller huru, i dylikt fall, deras pensionsförhållanden

borde ordnas.

Yad andre läraren beträffar, är hans huvudsakliga åliggande att

jämte pastorn och förste läraren bestrida elevernas undervisning, vilken

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

avser att i folkskolans läroämnen bibringa eleverna åtminstone det

kunskapsmått, som är föreskrivet för avgång från folkskolan; från och

med år 1912 är andre läraren tillika föreståndare för den ena av de två

elevavdelningarna. För att antagas till andre lärare fordras att uppfylla

de villkor, som äro stadgade för anställning såsom lärare vid folkskola.

För befattningen, som tillsättes av anstaltens styrelse, är, såsom

jag redan nämnt, begynnelseavlöningen, frånsett det mot pensionsavgift

svarande avdraget å avlöningen, numera 1,600 kronor. Härav

beräknas 900 kronor såsom lön och 700 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Lönen kan höjas med två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,

efter respektive 5 och 10 års tjänst. Till den kontanta avlöningen

kommer förmånen av fri bostad med bränsle, och från och med år 1914

torde, i enlighet med ett uti innevarande års statsverksproposition omförmält

förslag, andre läraren bliva berättigad till ett särskilt arvode av

400 kronor för orgelspelning vid gudstjänsterna och elevernas undervisning

i sång, därest sådan tjänstgöring av honom bestrides.

Redan år 1906 inkom från styrelsen för uppfostringsanstalten en Anstaltens

framställning, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för vinnande åt ftm!dngi906.

andre läraren av delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning. Såsom

anledning till denna begäran anförde styrelsen, att svårighet yppat sig

att erhålla lämplig och kompetent person för befattningen, i det att

aspiran ter hyst betänklighet att antaga tjänsten bland annat därför att

pensionsfrågan ej vore ordnad; och framhöll styrelsen tillika, att undervisningsarbetet

vid anstalten syntes bliva av så mödosam och krävande

art att den, som ägnat sig däråt under en följd av år, säkerligen önskade

övergå till verksamhet i folkskolans tjänst — en övergång, vars underlättande

även syntes ligga i det allmännas intresse.

Direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning förklarade i

infordrat utlåtande, att hinder icke syntes böra möta för bifall till anstaltsstyrelsens

framställning, och statskontoret, som jämväl yttrade sig

i ärendet, gjorde icke någon erinran mot framställningen, men enligt

beslut den 15 februari 1907 fann Kungl. Maj:t ej skäl bifalla densamma.

Då styrelsen nu i skrivelsen den 12 oktober 1912 åter upptagit

frågan, anför styrelsen följande:

För andre lärår- och avdelningsföreståndarbefattningens besättande med lämplig

person vore det av stort behov påkallat och torde tvivelsutan bliva en trängande

nödvändighet, att befattningens pensionsförhållanden, så snart ske kunde, bleve nöjaktigt

ordnade. Det kunde icke vara i anstaltens intresse, att en innehavare av

nämnda befattning rycktes ut ur den förmånligare ställning, som han i pensionshänseende

och tjänstårsberäkning innehade såsom medlem av landets folkskollärar
-

Styrelsens

nya framställning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145,

kår, för att istället ikläda sig risken att, om lian skulle tröttna vid det krävande

arbetet och vilja åter söka sig in i folkskolans tjänst, då till följd av förlorad

tjänsttid stå berövad utsikten att någonsin komma i åtnjutande av det pensionsbelopp,

som skulle kommit honom till del, om han icke givit sig i anstaltens tjänst.

Nu hade innehavaren av andrelärar- och avdelningsföreståndartjänsten —

eu folkskollärare, vilken varit andre lärare vid anstalten sedan oktober 1906

— hos styrelsen gjort framställning om att styrelsen ville hos vederbörande utverka,

att han finge vid ansökan till folkskollärartjänst räkna sig till godo den tid, han

varit och komme att vara andre lärare vid anstalten. Denna framställning hade

styrelsen ansett sig böra tillmötesgå dels av billighetshänsyn, dels med anledning

av den betydelse, frågan hade för anstalten vid andr elär artjänstens besättande.

Då emellertid tjänstårsberäkningen för folkskollärare enligt gällande författningar

vore bunden vid pensionsbestämmelserna för dylik lärare, hade styrelsen ansett

sig kunna ånyo underställa frågan om andre lärarens vid anstalten pensionering

Kungl. Maj:ts prövning.

Löneregleringskommittén hade i sitt betänkande nr XVII rörande fångvårdsstaten

m. in. i fråga om skollärare vid straffanstalterna, för vilka befattningshavare

kommittén föreslagit kompetensfordringarna inskränkta till folkskollärarexamen,

hemställt, att för dem skulle så ordnas att tjänstårsberäkning och pensionsrätt

såsom folkskollärare komme dem till godo. Kommittén, som framhållit önskvärdheten

av att möjlighet bereddes ifrågavarande fängelselärare att övergå till befattning

vid folkskolan, hade funnit, att för ändamålet föreskrifter lämpligen borde

meddelas i överensstämmelse med vad som stadgats genom kungl. kungörelse den

28 juni 1907 angående delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning för vissa

lärartjänster vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

Genom denna kungörelse vore förordnat,

att varje folkskoleseminarium finge, under iakttagande i tillämpliga delar av

föreskrifterna i reglementet för folkskollärarnas pensionsinrättning, för var och en

av de vid den med seminariet förenade övningsskolan befintliga lärartjänster, vilka

skulle uppehållas av examinerade manliga eller kvinnliga folkskollärare, erhålla

delaktighet i nämnda pensionsinrättning efter det högsta lönebelopp, varav den

lärare, som innehade tjänsten, på grund av tjänstålder, enligt gällande författning

ägde att komma i åtnjutande, dock att pension för ifrågavarande lärare finge bestämmas

till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande lön jämte ålderstillägg;

att pensionsavgifter för dessa tjänster skulle av de för varje seminarium anvisade

''anslag genom rektors försorg i vederbörlig ordning till pensionsinrättningen

inbetalas, med rätt för rektor att uttaga lärarens avgift genom avdrag å hans avlöning

;

att examinerad folkskollärare, som efter vederbörligt förordnande bestritt

eller hädanefter komme att bestrida lärartjänst, varom fråga vore, finge för åtnjutande

av pension från folkskollärarnas pensionsinrättning räkna hela den tid, han i

nämnda egenskap tjänstgjort, såsom ordinarie tjänstår;

att med avseende på skyldighet och rättighet att ingå såsom delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa skulle gälla vad som vore föreskrivet angående

folkskollärare;

att pensionsavgifterna till nämnda kassa årligen skulle inom den i reglementet

för kassan föreskrivna tid genom seminariets rektor insändas till direktionen;

samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

att det skulle åligga rektor att beträffande ifrågavarande tjänster och deras

innehavare lämna direktionen erforderliga uppgifter.

Dessa för vissa lärartjänster vid folkskoleseminariernas övningsskolor gällande

föreskrifter angående delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning syntes styrelsen

i allo kunna läggas till grund för liknande föreskrifter rörande andrelärarbefattningen

vid uppfostringsanstalten å Bona, då förhållandena i allt väsentligt vore

likartade. Vid seminariernas övningsskolor anställda folkskollärare avlönades helt

av statsmedel. Övriga vid seminarierna anställda befattningshavare pensionerades i

enlighet med de grunder, på vilka den för civila tjänstinnehavare gällande pensionslag

vilade.

Bör tillämpning på andrelärartjänsten vid uppfostringsanstalten av föreskrifter

rörande pensionering och tjänstårsberäkning, liknande de för folkskollärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor gällande, torde erfordras Riksdagens medgivande

till att den del av pensionsavgiften för andre läraren, som enligt de för folkskollärarnas

pensionsinrättning gällande grunder skulle gäldas av tjänstinnehavaren,

finge uttagas genom avdrag å andre lärarens avlöning och den del av pensionsavgiften,

som borde åligga anstalten, inbetalas till pensionsinrättningen av förslagsanslaget

till kost och beklädnad åt de vid anstalten intagna elever m. m.

Det utlåtande, som statskontoret, efter nådig remiss, avgivit i den

nu föreliggande frågan, innehåller huvudsakligen:

Yad anstaltens styrelse anfört syntes giva vid handen, att beträffande andrelärarbefattningen

vid anstalten förelåge alldeles särskilda omständigheter av beskaffenhet

att böra föranleda därtill att, även om pensionsförhållandena för övriga befattningshavare

vid anstalten skulle komma att regleras enligt civila pensionslagens

bestämmelser, pensioneringen av andre läraren likväl borde ordnas i överensstämmelse

med vad i sådant hänseende gällde för folkskollärare. Enligt gällande stadga för

anstalten skulle andre läraren — i motsats till vad förhållandet vore med förste

läraren och övriga befattningshavare vid anstalten — äga folkskollärares kompetens,

och det syntes med visshet kunna antagas, att till andre lärare i de flesta fall

komme att utses person, som innehade anställning såsom folkskollärare, och alltså

vore delaktig i de för folkskollärare och deras familjer bildade pensionsanstalter.

Yidare torde tjänstgöringen såsom andre lärare vara så betungande att det å ena

sidan måste anses ligga i anstaltens intresse att vid befattningen kvarhålla dess

innehavare endast så länge han befunne sig i sin kraftigaste ålder, och å andra

sidan vore antagligt, att befattningens innehavare önskade att, om sådant läte sig

göra utan ekonomisk uppoffring, vid mera framskriden ålder söka erhålla en lugnare

befattning. En övergång till folkskolan vore då den sannolika utvägen, och en

sådan övergång syntes därför böra från statens sida på lämpligaste sätt underlättas.

Yad styrelsen i fråga om gäldande av den del av pensionsavgiften, som

enligt gällande pensioneringsgrunder borde åligga anstalten, samt i övrigt föreslagit

hade icke givit anledning till erinran från statskontorets sida. I sammanhang härmed

finge statskontoret emellertid framhålla, att utom den pensionsavgift, som drabbade

anslaget till uppfostringsanstalten å Bona, kostnader för pensioneringen torde vara

att förvänta, vilka berörde de under tionde huvudtiteln uppförda anslagen »bidrag

till folkskollärares pensionering» samt »bidrag till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa».

Statskontoret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Peneions
inrättningens
direktion.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

Slutligen tilläte sig statskontoret, med erinran att genom nådig kungörelse

den 31 maj 1901 meddelats bestämmelser, enligt vilka förenämnda lärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor berättigats att efter övergång till folkskolan åtnjuta

viss tjänstårsberäkning för ålderstillägg m. m., ifrågasätta, huruvida icke en dylik

förmån borde i sammanhang med pensionsförhållandenas ordnande beredas jämväl

andre läraren vid uppfostringsanstalten å Bona.

I det härefter från pensionsinrättningens direktion infordrade utlåtandet

anför direktionen:

Då beträffande ifrågavarande tjänst de betingelser i avseende å innehavarens

kompetens, åligganden och förmåner syntes vara uppfyllda, som hittills plägat uppställas

för beviljande av delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning samt änkeoch

pupillkassa, hade direktionen intet att erinra mot medgivande av sådan delaktighet

jämväl i förevarande fall.

I avseende å de närmare villkoren för denna delaktighet kunde dock direktionen,

i olikhet med anstaltsstyrelsen och statskontoret, för sin del ej finna grundad

anledning att härutinnan likställa ifrågavarande lärartjänst med vissa tjänster vid

seminariernas övningsskolor. I fråga om tjänstgöringens art och således de krav,

densamma ställde på tjänstinnehavaren, torde tjänsten vara mera jämförlig med

vanlig folkskollärartjänst än med en lärartjänst vid ett folkskoleseminariums övningsskola.

Ej heller beträffande avlöningsförmåner vore ifrågavarande tjänst jämställd

med nyssnämnda slag av tjänster. Direktionen kunde därför ej anse aimat än att

delaktighet borde medgivas utan sådana särskilda villkor som av styrelsen föreslagits

och alltså såsom för vanlig folkskollärartjänst. En sådan anordning torde för övrigt

— sett från lärarens egen och uppfostringsanstaltens synpunkt — vara så mycket

mera att förorda som läraren efter övergång från anstalten till vanlig folkskollärartjänst

—- en övergång som såväl styrelsen som statskontoret ansett sannolik — ej

kunde nå högre pension än den, som i allmänhet tillkomme folkskollärare, även om

under hans tjänstgöring vid uppfostringsanstalten för och av honom erlagts pensionsavgifter,

beräknade för en högre pension.

Därest för ifrågavarande tjänst och dess innehavare beviljades delaktighet i

folkskollärarnas pensionsinrättning samt änke- och pupillkassa, borde såsom följd

därav tjänstinnehavaren tillerkännas rätt att för pensions erhållande räkna tjänstår

för anställning vid anstalten.

I fråga slutligen om kostnaderna för den ifrågasatta delaktigheten hade statskontoret

uttalat, att densamma torde komma att kräva höjning av statsanslagen till

ifrågavarande båda pensionsanstaiter, varförutom naturligen skulle erläggas föreskrivna

pensionsavgifter. Då emellertid höjning §,v dessa statsanslag hittills icke

satts i samband med varje ny tjänsts upptagande till delaktighet i pensionsanstalterna,

torde anledning saknas att vidtaga någon enbart för denna tjänst avsedd höjning av

de till folkskollärarnas pensionsinrättning och folkskollärarnas änke- och pupillkassa

utgående statsanslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts finge direktionen tillstyrka,

dels att styrelsen för uppfostringsanstalten finge för andrelärartjänsten vid

anstalten undfå delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning, med skyldighet för

tjänstinnehavaren att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

under villkor att tjänstinnehavaren städse finge åtnjuta löneförmåner, fullt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

motsvarande dem, som enligt gällande författningar tillkomme ordinarie folkskollärare,

att behöriga pensionsavgifter inom föreskriven tid av anstaltens styrelse erlades till

pensionsanstaltema samt att likaledes genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter

i föreskriven ordning ingåves till direktionen,

dels att å ifrågavarande tjänst i vederbörlig ordning anställd lärare finge

under den tid, anstaltens styrelse ägde delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning

samt änke- och pupillkassa, beräkna tjänstår för pension för den tid, han tjänstgjort

vid anstalten,

dels och att den nuvarande andre läraren vid anstalten Simon Gustavsson,

som innehaft sin tjänst sedan oktober månad 1906, finge beräkna tjänstår för pension •

från nämnda tid, under villkor att behöriga pensionsavgifter för tiden från och med

år 1907 för och av honom erlades till pensionsanstaltema.

Om man frånser de göromål, som från och med år 1912 ålagts andre Departemmttläraren

vid anstalten å Bona i hans egenskap att jämväl vara avdelnings- chefen.

föreståndare, är hans arbete närmast jämförligt med det, som vid vissa

fängelser utföres av där anställda skollärare. På sätt anstaltens styrelse

erinrat, blev vid fångvårdsstatens senaste omreglering föreslaget av löneregleringskommittén,

att fängelselärare skulle beredas pensionsrätt såsom

folkskollärare, emedan han borde hava möjlighet att från verksamheten

inom fångvården övergå i folkskolans tjänst. Detta förslag förföll av

den anledning att för fängelselärarna uppställdes såsom kompetensfordran,

att de skulle hava avlagt studentexamen och ej blott, såsom kommittén

tänkt sig, folkskollärarexamen; den högre kompetensen ansågs önskvärd

med hänsyn till lärarnas ofta förekommande befordran till högre befattningar

inom fångvården.

Andrelärartj änsten vid Bona är däremot avsedd att fortfarande

besättas med en folkskollärare, och antagligt är, att den, som erhåller

befattningen, i allmänhet ej kommer att kvarstå i densamma till den

ålder, då hans pensionerande bör ifrågakomma. Med det synnerligen

ansträngande arbete, andre läraren har att utföra, är det ej heller lämpligt,

att han kvarstannar till mera framskriden ålder. Såväl statens som

hans eget intresse torde bjuda, att han på äldre dagar återgår till den

mindre krävande verksamhet, som en folkskollärartjänst kan erbjuda.

Även om avlöningarna åt anstaltens tjänstemän skulle bliva uppförda å

ordinarie stat, bör därför enligt min mening pensionsrätt vid anstalten

ej beredas andre läraren. Att under anställningen vid anstalten lämna

honom utan all pensionsrätt lärer emellertid, såsom anstaltens styrelse

nu ånyo framhållit, kunna medföra svårigheter med avseende å möjligheten

att för befattningen vinna lämplig person. Den naturliga utvägen

är då, synes mig, att andre läraren beviljas rätt att tillhöra folkskollärarnas

pensionsinrättning även under den längre eller kortare tid,

Bihang till Piksdagens protokoll 1913. 1 samt. 104 käft. (Nr 145.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

hans anställning vid Bona varar. En sådan anordning har i åtskilliga

likartade fall medgivits.

I fråga om pensionens belopp synes anstaltens styrelse hava ansett,

att detsamma borde rätta sig efter den avlöning, som vid anstalten

tillkommer andre läraren, när han pensioneras, samt utgöra 2/3 av denna

avlöning. Då avlöningen med intjänade ålderstillägg uppgår till 2,000

kronor, skulle alltså pensionen i regel bliva 1,333 kronor 33 öre för år.

Den erinran, som häremot gjorts av pensionsinrättningens direktion,

lärer emellertid vara befogad. Särskilt den omständigheten att andre

läraren efter övergång till folkskolan icke kan erhålla så stor pension

som anstaltsstyrelsen ifrågasatt, talar för att endast vanlig folkskollärarpension

tillerkännes honom. Sådan pension bestämmes efter den för

folkskollärare stadgade minimilön, vilken med ålderstillägg uppgår till

1,350 kronor. Hel pension utgör s/i av detta belopp eller, i jämnt krontal,

1,013 kronor. Till så stor pension skulle följaktligen andre läraren vid

Bona enligt direktionens över pensionsinrättningen förslag i allmänhet

bliva berättigad.

Beredes andre läraren i enlighet med vad nu anförts pensionsrätt

under anställningen vid uppfostringsanstalten, bör han givetvis även

erhålla rätt att vid pensionering å folkskollärartjänst, vartill han sedermera

kan komma att övergå, räkna sig till godo tjänsttiden vid Bona,

och sådant tillgodoräknande synes skäligen jämväl böra få ske med avseende

såväl å rätt för folkskolläraren till ålderstillägg som å rätt för

skoldistriktet att för hans avlönande erhålla statsbidrag. I sistnämnda

båda hänseenden har, enligt den av statskontoret åberopade kungl.

kungörelsen den 31 maj 1901, tjänstår sberäkning medgivits för anställning

såsom lärare vid iolkskoleseminariernas övningsskolor.

De bestämmelser, som pensionsinrättningens direktion i detta ärende

tillstyrkt, överensstämma med vad som plägar föreskrivas, då delaktighet

i inrättningen medgives för folkskollärartjänst, som icke avses i reglementet

för inrättningen. De torde också huvudsakligen kunna godkännas.

Onödigt synes emellertid vara att i föreliggande fall såsom

villkor för delaktigheten stadga, att tjänstinnehavaren städse skall åtnjuta

löneförmåner fullt motsvarande dem, som enligt gällande författningar

tillkomma ordinarie folkskollärare.

Beträffande pensionsavgifternas gäldande har jag intet att anmärka

mot anstaltsstyrelsens förslag.

Någon höjning av de utav statskontoret omförmälda anslagen under

riksstatens tionde huvudtitel torde, såsom direktionen över pensions
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

inrättningen erinrat, ej böra vidtagas i anledning av att ifrågavarande

lärare beredes delaktighet i pensionsinrättningen.

Att sådan delaktighet ej synes böra ifrågakomma förr än från och

med nästkommande år, har jag redan vid ärendets anmälan den 14

sistlidna januari uttalat.

På grund av det anförda tillåter jag mig hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

dels medgiva, att för andr elär artjänsten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona må från och med år 1914 vinnas delaktighet i folkskollärarnas

pensionsinrättning så som vore andre läraren innehavare

av ordinarie folkskollärartjänst,

dels bestämma,

att med delaktigheten i pensionsinrättningen skall följa skyldighet

att inträda såsom delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

att behöriga pensionsavgifter skola inom föreskrivna tider av uppfostringsanstaltens

styrelse insändas till pensionsanstalterna, med rätt

för styrelsen att från anslag, som beviljats eller komma att beviljas

till kost och beklädnad åt eleverna m. m., bestrida den avgift till

pensionsinrättningen, som motsvarar vad skoldistrikt är skyldigt att

gälda såsom pensionsavgift för lärartjänst, samt att genom avdrag å

andre lärarens avlöning uttaga återstående avgift till pensionsinrättningen

ävensom avgiften till änke- och pupillkassan, samt

att genom styrelsens försorg vederbörliga årsuppgifter skola i

föreskriven ordning ingivas till pensionsinrättningens direktion,

dels och ytterligare medgiva,

att andre lärare vid uppfostringsanstalten må under den tid, delaktighet

för tjänsten äger rum i nämnda pensionsanstalter, beräkna

tjänstår för pension såsom folkskollärare för den tid, han varit andre

lärare vid anstalten,

att nuvarande andre läraren vid anstalten Simon Gustavsson må

beräkna tjänstår för pension från den 19 oktober 1906, under villkor

att behöriga pensionsavgifter för tiden från och med år 1907 för och

av honom erläggas till pensionsanstalterna, därvid den avgift till pensionsinrättningen,

som motsvarar vad skoldistrikt skall gälda såsom

pensionsavgift för lärartjänst, må bestridas från nämnda anslag till

elevernas kost och beklädnad in. in., samt

att tjänstgöring såsom andre lärare vid anstalten må anses lika

med tjänstgöring såsom ordinarie lärare vid folkskola såväl i avseende

å rätt för sådan lärare att efter viss tids tjänstgöring komma i åtnju
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 145.

laude av ålders tillä gg som i avseende å rätt för skoldistrikt att erhålla

statsbidrag för hans avlönande.»

Hans Maj:t Konungen täcktes bifalla vad departementschefen,

med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt; och skulle proposition av

den lydelse, bilagan till protokollet utvisar, avlåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Hjalmar Nyman.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.