Sök i Ratio Lex

Angående anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän pensionsförsäkring m. in

1913-04-04 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:176, Angående anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän pensionsförsäkring m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän

pensionsförsäkring m. in,; given Stockholms slott den 4

april 1,913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civil- och finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen

att för år 1914 anvisa ett anslag av 4,650,000 kronor för bestridande

av på staten belöpande kostnad för genomförande av en allmän

pensionsförsäkring samt

att besluta, att arbetarförsäkringsfonden från den 31 december 1914

skall överflyttas till och ingå i den fond, som enligt lagen om pensionsförsäkring

skall bildas genom de försäkrades avgifter.

Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 128 höft. (Nr 176.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä

Stockholms slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Genom beslut den 28 mars 1913 har Kungl. Maj:t, jämlikt § 87

regeringsformen, föreslagit Riksdagen att antaga förslag till lag om

allmän pensionsförsäkring; och hade jag därvid tillfälle uttala, att jaginom

kort finge tillfälle att underställa Kungl. Maj:t frågan om anslag

för år 1914 för pensionsförsäkringens genomförande, i sammanhangvarmed

finge lämnas en allmän redogörelse beträffande inkomster från

nya inkomstkällor, vilka under försäkringens utveckling kunde beräknas.

I anslutning härtill anhåller jag nu att få upptaga frågan om anslag

för år 1914 till bestridande av den på staten belöpande kostnad för

pensionsförsäkringen ävensom att anmäla andra i sammanhang härmed

påkallade beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17G.

9

O

Till en början torde jag få erinra om, att ett så genomgripande

förslag som det Riksdagen förelagda om en allmän pensionsförsäkring,

omfattande i det närmaste hela befolkningen, kominer, även med de

ganska begränsade belopp, vartill pensionerna kunnat sättas, givetvis

att betinga betydande uppoffringar för det allmänna.

Försäkringen består, med avseende å grunderna för kostnadernas

bestridande, av två delar, av vilka den ena delen, avgiftspensionering en,

väsentligen bestrides genom de försäkrades avgifter och. den andra delen,

tilläggspensioneringen (pensionstillägg, pensionstillskott, understöd) helt

och hållet bekostas av allmänna medel.

Vad först beträffar avgiftspensioneringen har ålderdomsförsäkringskommittén,

på vars utredning och förslag Kungi. Maj:ts proposition med

förslag till lag om allmän pensionsförsäkring väsentligen grundats, avsett,

att de i lagförslaget upptagna årsavgifterna skola förslå till en

årlig pension av för man trettio och för kvinna tjugotre procent av de

erlagda pensionsavgifternas sammanlagda belopp, dock med viss reduktion

för dem, som vid lagens ikraftträdande fyllt 45 år. Det förslag till lag

om allmän pensionsförsäkring, som Kungl. Maj:t förelagt Riksdagen,

upptar emellertid en pension efter en genomsnittlig grund, lika för

man och kvinna, av trettio procent av de inbetalda avgifterna, dock med

nedsättning, enligt särskild skala, av pensionen för dem, som vid lagens

ikraftträdande fyllt 18 år. Enligt bestämmelserna i lagförslaget skall

den förlust, som för den samlade fonden skulle uppkomma därigenom,

att avgiftspensionen för kvinna således skall utgå med samma belopp

som för man, årligen tillskjutas av staten. Detta årliga tillskott av

statsmedel kan beräknas till omkring 1,500,000 kronor för år 1914,

men kommer framdeles att något stiga.

Enligt nyssberörda förslag är också medgivet att inom vissa gränser

erlägga frivilliga avgifter, för vilka en pension erhålles utgörande för

varje erlagd avgift en och en tredjedels procent av avgiftens belopp

för varje år, som förflutit från den dag avgiften erlades till den dag,

från vilken pensionen utgår. Till varje för kvinna gjord insats skall

till den frivilliga försäkringen av statsmedel utgå ett belopp motsvarande

eu femtedel av insatsen. Att beräkna den kostnad för staten, som

härav kan uppkomma, är ytterst vanskligt, då man svårligen kan förutse,

i vad grad denna frivilliga försäkring kan komma att anlitas. Enligt

den tyska frivilliga försäkringens erfarenheter kan man emellertid antaga,

alt den frivilliga försäkringen ungefär kommer att hålla sig vid omkring

5 % av den obligatoriska. Såsom förslaget med frivilliga avgifter lagts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr P76.

hos oss, torde det knappast kunna antagas, att den frivilliga försäkringen

blir mera anlitad här än i Tyskland. Det tillskott av statsmedel, som

för sistberörda ändamål skulle erfordras, kan i allt fall icke anses avsevärt,

och inträder under alla förhållanden icke under nästa år.

Övergångsbestämmelserna i nyssnämnda lagförslag innehålla ävenledes,

att den ökade kostnad, som erfordras för att bereda dem, som

vid lagens ikraftträdande fyllt aderton år, pension med vissa angivna

procent å de erlagda avgifterna, skall bestridas av statsmedel. Denna

bestämmelse är så avfattad, att arbetareförsäkringsfonden, som vid 1914

års ingång beräknas till nära 36,000,000 kronor och som avses just

för att åt den nuvarande generationen kunna meddela avgiftspensioner

enligt i lagförslaget angivna grunder, skall förslå till nämnda pensioner,

även utan anlitande av 1914 års ränta å fonden, vilken ränta i

följd därav är beräknad såsom inkomst i det för 1913 års Riksdag framlagda

statsregleringsförslaget. Något särskilt tillskott av anslagsmedel

för avgiftspensioneringen i nu förevarande avseende erfordras således

ej. Avgiftspensioneringen kommer följaktligen allenast att orsaka statsverket

några nya kostnader i följd av den föreslagna likställigheten i

avgiftspensioner mellan man och kvinna. På sätt nyss erinrats uppgår

det bidrag, som härför erfordras, till, för den obligatoriska försäkringen

för närvarande omkring 1,500,000 kronor samt för den frivilliga försäkringen

under den närmaste framtiden med all sannolikhet högst

75,000 kronor.

Med den försiktighet, som kommittén iakttagit vid alla sina beräkningar,

torde man också kunna vara förvissad om, att avgiftspensioneringen

vilar på solida och hållbara grunder, och att staten icke skall

behöva att, utöver vad nyss omförmälts, träda emellan för denna del

av försäkringen.

Vidkommande härefter tilläggspensioneringen, så skall, på sätt ovan

erinrats, densamma bäras endast av det allmänna. Totalkostnaden för

det allmänna — frånsett administrationskostnaden, — är av kommittén

beräknad till 31,693,000 kronor om året, motsvarande förhållandena vid

1907 års utgång och under förutsättning att försäkringen då varit i

kraft sedan 80 å 90, år d. v. s. för närvarande vore i full verksamhet.

Enligt kommitténs uppgift fördelar sig denna kostnad på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

o

För invalider över 60 år .........

» » under 60 år.........

I » höjning av pensionstilläggen

Summa

! av hela kostnaden...............

JI ä n.

Kv

i n n o r.

Hela det

allmännas

bidrag

(1907).

Gifta.

Kr.

Ej gifta.

Kr.

Gifta.

Kr.

Ej gifta.

Kr.

3.250.000

500,000

1.100.000

4.209.000

1.581.000

432,000

—

2,286,000

900,000

-

-

12,194,000

4,709,000

532.000

21,939,000

7.690.000

2.064.000

—

4,850,000

15,3

—

6,222,000

19,6

_

3,186,000

10,i

—

17,435,000

55,o

—

31,693,000

Enligt nyssnämnda för Riksdagen framlagda lagförslag har föreslagits

att under viss förutsättning ett pensionstillägg av 60 kronor för

varje barn skall utgå till invalid fader eller moder. Kostnaden härför

är högst 1,200,000 om året, sannolikt lägre. Kostnaden för denna

pensionering kan anses till sitt fulla belopp inträda mycket hastigare

än pensioneringen i övrigt. Försiktigheten synes därför bjuda att redan

från försäkringens första år upptaga hela kostnaden för denna barnpensionering

ävensom att beräkna densamma till nyss angivna belopp

1.200.000 kronor.

Med inberäknande av nämnda belopp, 1.200,000 kronor, för barnpensioneringen

skulle det allmännas totalkostnad för pensionstillägg

(och understöd) uppgå till, i stället för av kommittén beräknade

31.693.000 kronor, 32,893,000 kronor om året. Från nämnda 32,893,000

kronor bör emellertid dragas 500,000 kronor, utgörande den minskade

kostnad, som orsakas genom att höjningen av pensionstillägget för

personer, som betalt de högre avgifterna, sänkts från av kommittén

föreslagna lVs % till 1 % av de erlagda avgifterna. Härmed, skulle kostnaden

kunna beräknas till 32,393,000 kronor eller allenast 700,000

kronor mera än kommittén i ovannämnda tabell upptagit.

Till angivna något över 32,000,000 kronor skulle således totalkostnaden

eller hand uppgå, om befolkningsförhållandena fortfarande

förbleve desamma som vid 1907 års utgång. I följd av befolkningens

ökning kommer dock, såsom också kommittén erinrat, den årliga kostnaden

att växa något snabbare än som motsvarar nämnda maximikostnad.

I detta sammanhang torde emellertid få erinras, att en ökningav

befolkningen medför en absolut ökning av beskattningsföremål och

därmed också en absolut ökning av statens förmåga att bära den härav

ökade utgiften för pensionstillägg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Den för första året av kommittén beräknade utgiften för det

allmänna för pensionstillägg- och understöd skulle uppgå till 900,000

kronor. Härefter skulle under ungefär 20 år det allmännas kostnad

stiga med omkring 1,500,000 kronor om året, varefter tillväxten hastigt

avtoge, i den mån försäkringen närmade sig jämviktsläget, då kostnaden

bleve ungefär konstant, frånsett variationer genom i olika riktningar

verkande, delvis varandra neutraliserande faktorer, såsom pensionstilläggens

höjning, emigrationen, förbättringar i befolkningens

ekonomiska ställning o. s. v.

Emellertid hava i det nyss beslutade lagförslaget övergångsbestämmelserna

i det avseendet ändrats i förhållande till kommitténs förslag,

att den nuvarande generationen i avsevärt större utsträckning kommit

med under försäkringen. Detta medför en ökad kostnad redan för det

första året av omkring 3,000,000 kronor. Samtidigt orsakar detta

förhållande, att försäkringen i sin helhet något tidigare kommer i

jämviktsläge än som blir fallet med kommitténs förslag.

Kostnaden för första året av försäkringens ikraftträdande blir således:
-

bidrag till kvinnornas avgiftspensioner.............................. kr.

pensionstillägg, tillhopa ...................................................... »

Summa kr.

1,500,000: —

4,200,000: -

5,700,000: —

Härtill kommer administrationskostnaden, för år 1914 kronor

600,000: —.

Med den antagna ökningen för pensionstilläggen av ungefär 1,500,000

kronor om året — samt med beaktande dels att bidraget till kvinnornas

avgifter kan antagas växa med nära eu procent om året, vilket, med

inräknande av tillskott från staten för den frivilliga försäkringen för

kvinnor, torde böra beräknas medföra en höjning av 100,000 kronor

för vart femte år, dels ock att procenten av den särskilda ökningen för

pensionstillägg åt pensionstagare, som betalt de högre avgifterna, nedsatts

från 1 Va till 1 %, vilket medför någon minskning i kostnaderna

för den tid, varom här är fråga — kan, med ledning'' av kommitténs

utredning och med inräknande av folkmängdsökningen, den överslagsberäkning

göras av det allmännas totalkostnad för de närmaste åren,

intilldess det ungefärliga jämviktsläget inträder, som är meddelad i

efterföljande tabell. Tabellen, som är granskad av regeringsrådet

Lindstedt, upptager icke administrationsutgifterna för försäkringen.

Beräkningarna äro gjorda i jämna 100,000-tal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176. 7

A r.

Tillskott till

kvinnornas

avgiftspension.

Pensionstillägg

(inkl. pensions- tillägg föl- barn).

Summa.

I

1914 ..........................................

1,500,000

4,200,000

5,700,000

1 1915 ..............................................................

1,600,000

5,800,000

7,400,000

1916 ..............................................................

1,600,000

7,400,000

9,000,000

1917 ................................................

1,600,000

9,000,000

10,600,000

1918 ...............................................................

1,600,000

10,600,000

12,200,000

| 1919 ..............................................................

1,600,000

12,200,000

13,800,000

| 1920 .....................................................

1,700,000

13,800,000

15,500,000 j

1921 ........................................... ...

1,700,000

15,400,000

17,100,000

1922 ...............................................................

1,700,000

17,000,000

18,700,000

'' 1923 ........

1,700,000

18,500,000

20,200,000

! 1924 ....................................................

1,700,000

20.000,000

21,700,000

1925 ..............................................................

1,800,000

21,500,000

23,300,000

1926 ...............................................................

1,800,000

23,000,000

24,800,000 I

1927 .......................................................

1,800,000

24,400,000

26,200,000

1928 ..............................................................

1,800,000

25,800,000

27,600,000 |

1929 .................................................

1.800,000

27,200,000

29,000,000

1930 ...............................................................

1,900,000

28,600,000

30,500,000 1

1931 ...............................................................

1,900,000

30,000,000

31,900,000 |

1932 ................................................

1,900,000

31,300,000

33,200,000

1933 ...............................................................

1,900,000

32,600,000

34,500,000 \

Om av totalkostnaden för pensionstilläggen, enligt det förslag, som

här framlagts, 3,U bestridas av staten och b 4 av kommuner och landsting

samt tillskottet till avgiftspensioneringen (för kvinnornas avgiftspensionering)

faller på staten ensam, fördelar sig sammanlagda kostnaden

för det allmänna på följande sätt mellan staten samt kommuner och

landsting på sätt nedanstående tabell utvisar, varvid uppmärksammas

att beräkningarna äro gjorda i jämna 50,000-tal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

A r.

Staten.

Kommunerna

och

landstingen.

1914 ...................................................................................

4,650,000

1,050,000

1915 ....... ...........................................................

5,950,000

1,450,000

1936 ....................................................................................

7,150,000

1,850,000

S 1917 ..................................................................................

8,350,000

2,250,000

| 1918 ...................................................................................

9,550,000

2,650,000

| 1919 ...................................................................................

10,750,000

3,050,000

j 1920 ....................................................................................

12,050,000

3,450,000

1 1921 ...................................................................................

13,250,000

3,850,000

| 1922 ....................................................................................

14,450,000

4,250,000

! 1923 ....................................................................... .........

15,600,000

4,600,000

1924 ....................................................................................

16,700,000

5,000,000

1925 ...................................................................................

17,900,000

5,400,000

1926 ....................................................................................

19,050,000

5,750,000

1927 ...................................................................................

20,100,000

6,100,000

1928 ....................................................................................

21,150,000

6,450,000

1929 ..................................................................................

22,200,000

6,800,000

1930 ....................................................................................

23,350,000

7,150,000

1931 ...................................................................................

23,400,000

7,500,000

1932 ....................................................................................

25,400,000

7,800,000

1933 ...................................................................................

26,350,000

8,150,000

Administrationskostnaden för staten, i början 600,000 kronor om

året samt inemot periodens slut 800,000 kronor årligen, är icke här inräknad,

ej heller äro de kostnader i administrationshänseende, som

kommunerna och i någon mån även landstingen torde få vidkännas,

upptagna under rubriken kommunerna och landstingen härovan.

o o

o

Enligt förestående uppgift utgör kostnaden år 1914 för pensionsförsäkringens

genomförande för statens del 4,650,000 kronor. I årets

statsverksproposition är för pensionsförsäkringen beräknat ett anslag av

5,000,000 kronor. Emellertid kommer utöver nämnda 4,650,000 kronor

att erfordras kostnaden för administrationen av försäkringen, beräknad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 176.

9

till 600,000 kronor. Det skulle således på 1914 års statsreglering erfordras

ett ytterligare belopp av 250,000 kronor; och torde chefen för

finansdepartementet härom komma att vidare uttala sig.

Enligt förenämnda lagförslag skola pensionsärendena handläggas av

eu för hela riket gemensam myndighet, benämnd pensionsstyrelsen, för

vilkens organisation och verksamhet, i vad de icke äro i lagförslaget

angivna, Kung!. Maj:t och Riksdagen skola bestämma grunderna. Förslag

i sådant syfte skall inom kort underställas Kungl. Maj:t.

Därefter anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre

Adelswärd:

»Enligt 10 § i det förslag till lag om allmän pensionsförsäkring

som Kungl. Maj:t med proposition den 28 mars 1913 förelagt Riksdagen

skall kostnaden för pensionstilläggen bestridas till tre fjärdedelar av

staten och till en fjärdedel av kommunerna och landstingen.

Den fjärdedel, som är avsedd att utgå från kommunerna och landstingen,

skall fördelas med en åttondel på kommunerna och en åttondel

på landstingen. Den på kommunerna belöpande åttondelen skall fördelas

mellan samtliga kommuner sålunda, att varje kommun bestrider

åttondelen av pensionstillägget för pensionstagare, som var i kommunen

mantalskriven vid den tid, från vilken tillägget bestämts att utgå, och

att, där tillägget blivit på visst sätt ökat, åttondelen av ökningen bestrides

av den kommun, i vilken pensionstagaren då var mantalsskriven.

Den på landstingen och de städer som icke deltaga i landsting

belöpande åttondelen skall fördelas sålunda, att varje landsting bidrager

med ett belopp, motsvarande vad som enligt stadgade grunder belöper

å de i landstinget deltagande kommunerna, och att varje stad, utöver

det belopp, som enligt samma grunder skall av staden gäldas, ytterligare

bidrager med lika stort belopp.

Genom dessa kostnaders fördelning på landsting och kommuner

komma de att betunga kommunerna mindre ojämnt, än om hela beloppet

direkt fördelades på primärkommunerna.

En i allo jämn fördelning kommunerna emellan av deras andel i

berörda kostnader läre" i närvarande stund, då kommunalskatteproblemet

ännu icke fått sin lösning, icke kunna vinnas. En av den pågående

kommunalskatteutredningens viktigaste uppgifter är just att åvägabringa

utjämning av de på kommunerna vilande allmänna bördorna, och det är

givet, att denna utredning kommer att inbegripa jämväl den nya utgifr,

som är avsedd att nu läggas på kommunerna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 128 höft. (Nr 176.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Statens kostnader för folkpensioneringen skulle enligt den plan,

som chefen för civildepartementet nu framlagt, utöver arbetareförsäkringsfondens

bidrag till densamma — ett ämne, vartill jag framdeles

ber att få återkomma — under åren 1914—1933, vilket sistnämnda

år den inträder i sitt ungefärliga jämviktsläge, vara att beräkna på sätt

efterföljande tablå utvisar:

År.

Pensioneringen. A

Kronor.

1914 ...........................

............................ 4,650,000 +

1915 .............................

.............................. 5,950,000 +

1916 .............................

............................... 7,150,000 +

1917 ............................

............................. 8,350,000 +

1918 ..............................

............................... 9,550,000 +

1919 .............................

............................. 10,750,000 +

1920 .............................

............................... 12,050,000 +

1921 ............................

.............................. 13,250,000 +

1922 ..............................

............................... 14,450,000 +

1923 ..............................

............................... 15,600,000 +

1924 .............................

.............................. 16,700,000 +

1925 .............................

............................. 17,900,000 +

1926 ............................

.............................. 19,050,000 +

1927 .............................

............................. 20,100,000 +

1928 .............................

............................... 21,150,000 +

1929 ............................

............................... 22,200,000 +

1930 ..........................

.............................. 23,350,000 +

1931 .............................

............................... 24,400,000 +

1932 ............................

............................. 25,400,000 +

1933 .............................

.............................. 26,350,000 +

Kronor.

600,000

600,000

600,000

600,000

650.000

650,000:

650,000;

700.000 =

700.000

700,000:

750,000:

750,000:

750,000:

800.000

800,000

800,000:

800,000

800,000 =

n. Summa.

Kronor.

5.250.000

6.550.000

7.750.000

8.950.000

10,200,000

11.400.000

12.700.000

13.950.000

15.150.000

16.300.000

17.450.000

18.650.000

19.800.000

20.900.000

21.950.000

23,000,000

24.150.000

25.200.000

26.200.000

27,150,000

Förenämnda i summakolumnen upptagna belopp beteckna de särskilda

riksstaternas totala belastning för pensioneringen.

Vad 1914 års budget beträffar överstiger det belopp, som enligt

förestående tablå föreslagits för nämnda, år, med 250,000 kronor vad i

årets statsverksproposition beräknades för folkpensioneringen.

För att i budgeten balansera denna ökade utgift finnes emellertid

till disposition en i årets statsrogleringsförslag icke beräknad inkomst.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

11

Statskontoret bär nämligen i underdånig skrivelse den 17 januari

1913 erinrat därom, att 1911 års rikshuvudbok utvisade, att en reservation

å 276,986 kronor 77 öre förefunnits vid årets slut å de medel,

som enligt riksstaten anvisats såsom ersättning till underlättande av

åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande.

Då enligt Kung!. Maj:ts med 1911 års riksdag fattade beslut de

kostnader, som tillförene bestritts från ifrågavarande avsatta medel Irån

och med år 1912 anvisats till utgående från ett under sjätte huvudtiteln

uppfört ordinarie anslag till sjukkasseväsendets befrämjande, vilket

anslag erhållit förslagsanslags natur, bär statskontoret i sin berörda

skrivelse hemställt, att nämnda reservation måtte i rikshuvudboken för

år 1912 få överföras till statsverkets kassafond.

Det synes mig ligga nära till hands att av ifrågavarande reservation

för 1914 års statsreglering taga i anspråk det i förevarande avseende

erforderliga beloppet 250,000 kronor, som i sådant fall skulle

upptagas under inkomsttiteln »i anspråk tagna kapitaltillgångar)) och

rubriken »reservation å avsättning till underlättande av åtgärder för

arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande».

I det för den nu församlade Riksdagen framlagda förslaget till

statsverksproposition för år 1914 är för pensionsförsäkringen under sjätte

huvudtiteln, såsom nämnt är, beräknat ett belopp av 5,000,000 kronor.

A andra sidan är å riksstatens inkomstsida för samma år beräknad ränta

å arbetarförsäkringsfonden med 1,450,000 kronor. Denna ränta står

efter nämnda år ej vidare till förfogande för statsregleringen, då densamma

jämte fonden enligt den av chefen för civildepartementetet meddelade

plan för försäkringen är avsedd att uppgå i den i 12 § i förslaget

till lag om allmän pensionsförsäkring omförmälda fond. Att

räntan för år 1914 det oaktat beräknats för statsregleringen beror

därpå, att, såsom chefen för civildepartementet redan meddelat, arbetarförsäkringsfonden

icke är avsedd att tagas i anspråk för ifrågavarande

ändamål förr än vid utgången av år 1914.

När det gäller att med utgångspunkt från nu förhandenvarande

statsregleringsförutsättningar från och med år 1915 för framtiden beräkna

vad budgeten må tåla, alltså vilket belopp som för pensioneringen

må kunna beräknas inom ramen av de nuvarande inkomsttitlarne

och de för dem nu gällande grunder, måste man uppenbarligen från

de å 1914 års riksstatsförslag för ändamålet uppförda 5,000,000 kronor

frånräkna ett mot ovan omförmälda ränta svarande belopp, som i runt

tal kan sättas till 1,500,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Men ej heller de 3,500,000 kronor, som därefter återstå, utgöra

det belopp, som budgeten med de av pensioneringen föranledda utgifterna

för framtiden kan tåla utan tillitande av nya inkomstkällor eller

vidtagande av åtgärder i syfte att göra de nu förefintliga mera givande.

Detta sammanhänger med nedan angivna angelägenhet.

Kungl. Maj:t har nämligen förut dénna dag beslutat förelägga

Riksdagen proposition, avseende statens, kommunernas, landstingens och

hushållningssällskapens frigörande från deras ekonomiska beroende av

rusdrycksmedlen, vilket förslag jämväl inverkar på den nu föreliggande

frågan.

I enlighet med ett av den s. k. rusdrycksmedelskommittén med

betänkande den 29 december 1911 avgivet förslag, jämkat i överensstämmelse

med vad nykterhetskommittén i utlåtande häröver den 15

december 1912 hemställt, har jag föreslagit en lagbestämd begränsningav

de rusdrycksmedel, som efter brännvinsförsäljningsmedlens indragning

till staten och beredande i samband därmed av ersättning åt kommuner,

landsting och hushållningssällskap för deras mistade inkomster

från sistnämnda medel få användas för statsregleringens behov, i sammanhang

varmed kommer att föreslås fondering av överskottet å rusdrycksmedlen.

Begränsningssiffran har jag i enlighet med nykterhetskommitténs

förslag ansett mig böra sätta till 39,000,000 kronor. Då häri ingår

ersättning till kommuner, landsting och hushållningssällskap med belopp

av 12,800,000 kronor — motsvarande indragna brännvinsförsäljningsmedel

— beräknas av brännvinstillverkningsskatten, punschskatten och

maltskatten komma till användning för statsregleringen allenast 26,200,000

kronor. 1 förslaget till riksstat för år 1914 äro dessa skatter upptagna

tillhopa till 27,800,000 kronor.

Mitt förslag rörande frigörandet från det ekonomiska beroendet av

rusdrycksmedlen är avsett att träda i kraft med ingången av år 1915.

Från sagda tidpunkt skulle man alltså hava att för statsregleringen

räkna med 1,600,000 kronor lägre belopp från nyssnämnda skatter än

för år 1914.

Om man vill finna det belopp, som från och med år 1915 för pensioneringen

må kunna uppföras på riksstaten utan anlitande av nya inkomstkällor

eller vidtagande av åtgärder i syfte att, göra de nu förefintliga

mera givande, måste man under förutsättning av bifall till mitt

nyssnämnda förslag från det å 1914 års riksstatsförslag för pensioneringen

beräknade beloppet fråndraga ytterligare det belopp, som be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

tecknar minskningen i ifrågavarande skatters bidrag till statsregleringen

och. som lämpligen lärer kunna avrundas till 1,500,000 kronor.

För folkpensioneringen skulle alltså under angivna förutsättningar

från de nuvarande statsinkomsterna kunna beräknas ett årligt bidrag

av 2,000,000 kronor.

Dragés detta belopp från vad enligt den av mig förut meddelade

tablån för pensioneringskostnaderna bör anvisas å riksstaten för de särskilda

åren — jag bortser från år 1914, för vilket år redan är sörjt —

fram till tidpunkten för det ungefärliga jämnviktslägets uppnående,

erhåller man de belopp, som för samma år behöva ytterligare anskaffas

för ifrågavarande ändamåls tillgodoseende.

Efterföljande tablå åskådliggör behovets stegring och de erforderliga

beloppens relation till vad å riksstaten är avsett att för ändamålet

anvisas för varje år:

1914 ..................

1915 ..................

1916 .................

1917 ................

1918 .................

1919 ..................

1920 ..................

1921 .................

1922 ...........:......

1923 ..................

1924 .................

1925 ..................

1926 ..................

1927 .................

1928 ..................

1929 ..................

1930 .................

1931 ..................

1932 ..................

1933 ..................

Anslagen i

sin helhet.

5.250.000

6.550.000

7.750.000

8.950.000

10,200,000

11.400.000

12.700.000

13.950.000

15.150.000

16.300.000

17.450.000

18.650.000

19.800.000

20.900.000

21.950.000

23,000,000

24.150.000

25.200.000

26.200.000

27,150,000

Därav täckas inom

den nuvarande

budgetens ram.

5,250,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

2,000,000

Återstår således

att

täcka.

4.550.000

5.750.000

6.950.000

8.200.000

9,400,000

10.700.000

11.950.000

13.150.000

14.300.000

15.450.000

16.650.000

17.800.000

18.900.000

19.950.000

21,000,000

22.150.000

23.200.000

24.200.000

25.150.000

Då jag nu går att redogöra för min uppfattning om, huru den

ifrågasatta folkpensioneringen bör kunna finansieras, kommer jag icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

att framlägga en finansplan i den meningen, att den ger direkt anvisning

på de medel, som avses just för detta ändamål. Det skulle vara

att ifråga om denna betydande statsutgift göra ett avsteg från de allmänna

principer, efter vilka riksstaten numera är uppställd. En sådan

anordning skulle för övrigt icke utan avsevärda praktiska svårigheter

kunna genomföras.

Problemet rörande en finansplan för pensioneringen ställer sig

allmänt sett sålunda: Finnas statsinkomster att motse i tillräcklig omfattning

för att möta de genom folkpensioneringen ökade statsutgifterna?

Vid prövningen av detta spörsmål samlar sig intresset i första

hand om frågan, huruvida den erforderliga inkomstökningen kan ske

inom ramen av de nuvarande inkomsttitlarna och de för dem nu gällande

normer.

Att en ökning av de nuvarande statsinkomsterna i stort sett helt

automatiskt kommer att äga rum, lärer få anses ovedersägligt. Att

ökningen även utan någon förändring i grunden för inkomsternas beräkning

kommer att bliva så avsevärd vid utgången av de omkring

tjugu år, varom närmast är fråga, att den i och för sig skulle motsvara

en icke obetydlig del av den ökade utgiften, torde nog också

vara mycket antagligt. Det oaktat anser jag försiktigheten bjuda att

för mötande av den väntade nya utgiften icke lita till eu sålunda antydd

automatisk ökning av de nuvarande statsinkomsterna.

Jag utgår nämligen från att den normala utgiftsökningen kommer

att taga de automatiskt stigande inkomsterna i anspråk och att de nuvarande

inkomsttitlarna alltså komma att bidraga till pensioneringen

allenast med ett årligt belopp, motsvarande vad för ändamålet är

beräknat i förslaget till riksstat för år 1914 efter avdrag, på sätt jag

förut anfört, av vissa inkomster, som icke stå statsregleringen till buds

efter 1914. Detta belopp utgör, som nämnt, 2,000,000 kronor.

Med denna utgångspunkt, som torde kunna erkännas erbjuda full

trygghet vid fortsatta beräkningar, blir det uppenbarligen nödvändigt

att i anledning av den betydande belastning av budgetens utgiftssida,

som folkpensioneringen kommer att förorsaka, söka att utfinna

nya inkomstkällor eller sådana nya normer för inkomsternas bestämmande,

som leda till förbättrad avkastning av någon eller några av de

nuvarande inkomsttitlarne.

Innan pensioneringen nått sitt jämviktsläge, kan det måhända bliva

nödvändigt att anlita bägge dessa vägar.

Sedan åtskilliga år tillbaka har pågått utredning i syfte att reglera

tobaksbeskattningen i riket. Efter det att särskilda sakkunniga den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

26 januari 1904 avgivit förslag i ämnet, uppdrogs jämlikt nådigt

bemyndigande den 11 juni 1909 av dåvarande chefen för finansdepartementet

åt särskilt tillkallade sakkunniga att verkställa utredning

och uppgöra förslag till reglering av tobaksbeskattningen i

syfte att vinna ett effektivare skatteresultat än det, som det av förstnämnda

sakkunniga utarbetade förslag enligt gjorda beräkningar skulle

lämna samt därvid särskilt undersöka möjligheterna för ett statens

tobaksmonopol.

De enligt berörda bemyndigande tillkallade sakkunniga avgåvo den

2 september 1911 betänkande jämte alternativa förslag till införande av

statsmonopol å tobakstillverkningen i riket samt till tobaksbeskattningens

reglerande utan statsmonopol (stämpelskatt på cigarretter och

cigarettobak jämte höjd tobakstull).

Sedan åtskilliga myndigheter blivit hörda över dessa förslag, är

det sålunda samlade materialet nu föremål för bearbetning inom finansdepartementet

med biträde av särskilda sakkunniga. Bearbetningen har

framskridit så långt, att förslag kan föreläggas Riksdagen år 1914.

Förutom de båda förenämnda förslagen av 1909 års tobaksskattekommitterade

föreligger nu ytterligare ett inom finansdepartementet utarbetat

förslag i tobaksbeskattningsfrågan.

De beräknade årliga inkomsterna enligt dessa tre särskilda förslag

utgöra enligt monopolförslaget omkring 17,000,000 kronor, enligt 1909

års kommitterades förslag om stämpel å cigaretter och cigarettobak

samt förhöjd tull omkring 6,500,000 kronor samt enligt det senast i

finansdepartementet utarbetade förslaget, som avser tillverkningsskatt

å alla tobaksvaror, omkring 12,000,000 kronor. Sistnämnda förslag är

byggt på den förutsättningen, att det beräknade skattebeloppet i sin

helhet skall uttagas först efter 10 år. Intill dess skulle skatten utgå

med växlande belopp, börjande med 4,100,000 kronor och successivt

stigande vart tredje år, tills maximum ernåtts.

Jag utgår i mina efterföljande beräkningar från det sista förslaget,

som, såvitt jag nu kan finna, synes mest lämpligt att lägga till grund

för lagstiftning i ämnet. Ehuru jag icke nu framlägger definitivt

förslag om införande av tobaksskatt, kan man dock tryggt utgå från,

att denna inkomsttitel kan giva 12,000,000 kronor om året.

Det är emellertid härvid att märka, att tobaksskattens avkastning,

sådan den för vart och ett av åren kan beräknas, icke förrän år 1927

behöver i sin helhet beräknas för förevarande ändamål.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

En annan, rikt givande inkomstkälla står vidare att vinna genom

åvägabringande av ökad malmexport från de norrbottniska gruvfälten.

För ändamålet erfordras överenskommelse mellan svenska staten, å ena

sidan, samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan,

angående ökad malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.

Kungl. Maj:t har också förut denna beslutat att förelägga Riksdagen

proposition i sådant syfte.

Av de inkomster, som genom en sådan överenskommelse skulle

tillföras staten, är en avsevärd del av beskaffenhet att icke under några

förhållanden böra komma i betraktande vid de inkomstberäkningar, som

nu äro å bane i anledning av folkpensioneringsförslaget. Så är förhållandet

med 93,000,000 kronor, som intill utgången av år 1932 skulle

tillföras staten i form av andel i vinsten å den brutna och exporterade

malmen. Detta är att anse såsom ett statens kapital, som bör tagas i

anspråk allenast för minskning i statens skuldsättning.

Annorlunda ställer det sig med den beräknade räntan å detta kapital

ävensom med den av den ökade malmbrytningen föranledda ökade

trafikinkomsten å statens järnvägar. Dessa inkomster äro beräknade att

under åren 1914—1933 uppgå inalles till, räntan omkring 32,800,000

kronor samt den ökade trafikinkomsten omkring 53,500,000 kronor.

Slutligen kommer, i händelse malmexporten ökas i enlighet med mitt

förevarande förslag, en ökad inkomstskatt att tillföras statsverket från

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Denna ökning i skatten, belöper

sig för tiden 1914—1933 i allt till omkring 11,000,000 kronor.

Vad nu berörda inkomster var för sig och tillhopa beräknas inbringa

under ifrågavarande tidsperiods särskilda år, åskådliggöres av

efterföljande tablå:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

17

Å r.

Järnvägens

ökade drifts- överskott.

Besparade

ränteutgifter

genom

minskad

skuldsättning.

Ökning av

Luossavaara—

Kiirunavaara

aktiebolags

inkomstskatt.

Summa.

1915 ......................................................

1,076,000

84,000

147,600

1,307,600

1916 ............

1,484,500

162,000

249,906

1,896,406

1917 ......................................................

1,898,000

270,000

330,600

2,498,600

1918 .....................................................

2,301,000

408,000

425,250

3,134,250

1919 ......................................................

2,843,000

570,000

494,175

3,907,175

1920 ......................................................

3,251,500

762,000

592,350

4,605,850

1921 ......................................................

3,306,500

984,000

672,240

4,962,740

1922 ......................................................

3,306,500

1.212,000

688,920

5,207,420

1923 ......................................................

3,306,500

1,440,000

689,190

5,435,690

1924 ......................................................

3,306,500

1,668,000

689,280

5,663,780

1925 ......................................................

3,306,500

1,896,000

676,800

5,879,300

1926 ......................................................

3,306,500

2,124,000

677,700

6,108,200

1927 ......................................................

3,306,500

2,352,000

677,700

6,336,200

1928 ................................................

3,306,500

2,580,000

677,700

6,564,200

1929 ......................................................

3,306,500

2,808,000

677,700

6,792,200

1930 ......................................................

3,306,500

3,036,000

677,700

7,020,200

1931 ......................................................

3,306,500

3,264,000

677,700

7,248,200

1932 ......................................................

3,306,500

3,492,000

677,700

7,476,200

1933 ......................................................

3,306,500

3,720,000

677,700

7,704,200

För beredande av möjlighet till omedelbar jämförelse mellan de

ökade krav, som folkpensioneringen kommer att ställa på budgeten

samt de nu beräknade nya inkomsterna såväl av tobaksskatten som av

den ökade malmexporten, tillåter jag mig bär meddela följande sammanställning:
-

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 128 käft. (Nr 176.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

Å r.

Erforderliga riksstatsanslag

för pensioneringen.

Summa

ökning av

vissa stats- tillgångar

åren 1915—

1933 under

förutsättning

av ökad

malmexport

från de norr- bottniska

gruvfälten.

Tillkommer

av tobaks-

skatte-

medel.

Brist att

täcka i

annan

ordning.

Anslaget i sin

helhet.

|

Därav täckas från

nuvarande inkomst-

källor.

samt av nya in-

komstkällor.

1914 ...................................

5,250,000

5,250,000

1915 ....................................

6,550,000

2,000,000

4,550,000

1,307,600

3,242,400

—

1916 ....................................

7,750,000

2,000,000

5,750,000

1,896,406

3,853,594

—

1917 ....................................

8,950,000

2,000,000

6,950,000

2,498,600

4,451,400

—

1918 ....................................

10,200,000

2,000,000

8,200,000

3,134,250

5,065,750

—

1919 ...................................

11,400,000

2,000,000

9,400,000

3,907,175

5,492,825

—

1920 ....................................

12,700,000

2,000,000

10,700,000

4,605,850

6,094,150

—

1921 ....................................

13,950,000

2,000,000

11,950,000

4,962,740

6,987,260

—

1922 ....................................

15,150,000

2,000,000

13,150,000

5,207,420

7,942,580

—

1923 ...................................

16,300,000

2,000,000

14,300,000

5,435,690

8,864,310

—

1924 ....................................

17,450,000

2,000,000

15,450,000

5,663,780

9,786,220

—

1925 ....................................

18,650,000

2,000,000

16,660,000

5,879,300

10,770,700

—

1926 ....................................

19,800,000

2,000,000

17,800,000

6,108,200

11,691,800

—

1927 ....................................

20,900,000

2,000,000

18,900,000

6,336,200

12,000,000

563,800

1928 ....................................

21,950,000

2,000,000

19,950,000

6,564,200

12,000,000

1,385,800

1929 .................................

23,000,000

2,000,000

21,000,000

6,792,200

12,000,000

2,207,800

1930 ....................................

24,150,000

2,000,000

22,150,000

7,020,200

12,000,000

3,129,800

1931 ............................. ......

25,200,000

2,000,000

23,200,000

7,248,200

12,000 000

3,951,800

1932 ....................................

26,200,000

2,000,000

24,200,000

7,476,200

12,000,000

4,723,800

1933 ....................................

27,150,000

2,000,000

25,150,000

7,704,200

12,000,000

5,445,800

Av denna tablå framgår, att, därest staten skulle komma att anlita

de inkomstkällor, på vilka jag här givit anvisning, det är ekonomiskt

sörjt för folkpensioneringen till och med år 1926. För de återstående

åren erfordras härutöver, på sätt av sammanställningen framgår, de i

tabellens sista kolumn angivna belopp.

Att redan nu peka på särskilda inkomster för täckande av dessa

belopp kan knappast anses behövligt. Det torde vara tillräckligt att

erinra, hurusom med ett tobaksmonopol inkomsten av tobaken naturligtvis

kan stegras avsevärt utöver vad i ovanstående beräkningar upptagits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 176.

19

För övrigt vill jag som min mening framhålla, att inkomst- och

förmögenhetsskatten efter verkställd utredning säkerligen skall visa sig

kunna giva en avsevärt ökad avkastning.

Att för bestridande av nu ifrågavarande utgift beräkna sådana indirekta

skatter, tullar och avgifter, som avse nödvändiga konsumtionsartiklar,

framför allt livsförnödenheter, anser jag alldeles uteslutet.

Enligt pensionsförsäkringsförslaget skall nuvarande arbetarförsäkringsfonden

ingå till och bilda själva grundplåten i den fond, som enligt

lagförslaget skall bildas genom de försäkrades avgifter. Arbetarförsäkringsfonden

behöver från och med år 1915 stå till förfogande för pensionsverket

och torde därför böra från den 31 december 1914''överflyttas

till den i lagförslaget omförmälda fonden. Huruvida pensionsfonden i

sin helhet kommer att förvaltas av den blivande pensionsstyrelsen eller

av annan vederbörande, torde få bero på beslut av 1914 års riksdag.

Jag förordar på grund härav, att beslut nu måtte meddelas om den

av mig nyss antydda överflyttningen.»

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte, hemställde härefter,

att Kungl. Maj:t täcktes i proposition föreslå Riksdagen

att för år 1914 anvisa ett anslag av 4,650,000

kronor för bestridande av på staten belöpande kostnad

för genomförande av en allmän pensionsförsäkring

samt

att besluta att arbetarförsäkringsfonden från

den 31 december 1914 skall överflyttas till och ingå

i den fond, som enligt lagen om pensionsförsäkring

skall bildas genom de försäkrades avgifter.

Till denna av statsrådets övriga medlemmar biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande av kostnaderna för en allmän pensionsförsäkring. s. 9 i texten
  2. SärU 1913:3 Särskilda utskottets utlåtande Nr 3 s. 1 i texten