Angående anordnande av dränering sledning och elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården
1913-03-07 · 11 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:188, Angående anordnande av dränering sledning och elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
1
Nr 188.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anordnande
av dränering sledning och elektrisk strömledning
för statsinstitutionerna å nordvästra Djurgården; given
Stockholms slott den 7 mars 1913.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
å extra stat för år 1914 bevilja dels ett anslag å kronor 137,460
för anläggande, med anlitande jämväl av härför redan tillgängliga medel,
av en huvud avloppsledning till Lilla Värtan från västra delen av norra
Djurgården huvudsakligen i enlighet med ett därför av överintendentsämbetet
utarbetat, i berörda protokoll förordat förslag, dels ock ett
anslag å kronor......................................................................................... 20,800,
att jämte övriga för ändamålet tillgängliga medel utgå till bestridande
av kostnaderna för anläggande av huvudkablar från Stockholms
städs elektricitetsverk till nuvarande och beslutade vetenskapliga institutioner
å nordvästra delen av norra Djurgården.
De till ärendet hörande handlingar jämte ritningar skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver
Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelswärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 139 käft. (Nr 188.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anordnande
av dräne-,
ringsledning.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars
1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan
om anordnande av huvuddräneringsledning för det å nordvästra Djurgården
till vissa statsinstitutioner upplåtna område ävensom om utförande
av elektrisk strömledning från Stockholms stads elektricitetsverk till
nämnda institutioner.
Den i ärendet torebragta utredningen har utförts genom överintendentsämbetets
försorg, och har först beträffande frågan om anläggande
av omförmälda dräneringsledning ämbetet i en till Kungl. Maj:t
den 24 december 1912 avlåten skrivelse framhållit följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 1S8. o
»Till det Eders Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga område av Norra Djurgårdens
västra del, som är beläget utmed Haga-Brunnsviken och mellan Albano
och Ålkistan, äro åtskilliga statsinstitutioner redan förlagda och nybyggnader för
andra dylika där antingen under uppförande eller också planerade. Sålunda äro
byggnader och anläggningar färdiga eller under utförande för lantbruksakademien,
centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, veterinärinstitutet, vetenskapsakademien,
naturhistoriska riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning,
och för skogsinstitutet äro nya byggnader beslutade. Därjämte äro inom ifrågavarande
område föreslagna att komma till stånd nödiga anläggningar för farmaceut-iska
institutet och rättsmedicinska anstalten, varförutom inom samma område
äro belägna Bergianska trädgården och ett till bebyggande i hög grad lämpligtmarkområde,
Lilla Frescati, beläget väster om Rimbobanan mellan det blivande
skogsinstitutets tomt och nyssnämnda trädgård. För närvarande sker allt avlopp
för spillvatten in. in. från hela denna trakt allenast genom öppna diken till HagaBrunnsviken,
eller ock genom avlopp till den s. k. Laduviken.
Då nu Brunnsviken är en jämförelsevis liten sjö så gott som utan vattencirkulation,
torde det icke få anses med god ordning förenligt att dit utleda avloppsvatten
helst i den mängd, varom bär är fråga, i vilket avseende i detta sammanhangtorde
vara att märka, att Stockholms stads hälsovårdsnämnd i skrivelse till vetenskapsakademien
så tidigt som den 11 december 1908. dä byggnadsarbetena för
riksmuseet och geologiska undersökningen planlades, framhållit nämnda förhållande.
Berörda omständighet har också haft den följd, att Riksdagen, på Eders Kungl.
Maj:ts, i anledning av hemställan från ämbetet, gjorda nådiga framställning beviljat
särskilda medel för anläggande av avloppsledning till Lilla Värtan från förberörda
båda institutioner i stället för, såsom ursprungligen tillämnats, till Brunnsviken.
Till Laduviken leda flera olika avlopp från lantbruksakademiens byggnader och från
centralanstalten för försöksväsendet för jordbruket — bland annat frän ett trettiotal
vattenklosetter — och, då sagda vik har fullkomligt stillastående vatten av ytterst
ringa djup med dybotten, lärer därav tydligt framgå, att nu rådande förhållanden
i förevarande avseende icke längre kunna få fortgå, och det torde näppeligen kunna
bestridas, att eu fullt modern avloppsledning för området i fråga nu bör utföras,
ehuru denna trakt icke ännu blivit stadsplanelagd.
Den enda fullt tillförlitliga lösningen av frågan om ett dylikt huvudavlopp
är, såvitt överintendentsämbetet kan finna, den att anordna en från Albano till
Lilla Värtan dragen avloppsledning, vilken i sig kan upptaga grenledningar från de
olika institutionerna i trakten och från framdeles där blivande anläggningar.
Med anledning av uti skrivelse från chefen för Eders Kungl. Maj:ts jordbruksdepartement
av den 22 februari 1912 erhållet uppdrag har överintendentsämbetet
låtit verkställa fullständig utredning rörande en sådan anläggning, varom ovan förmäles,
samt vidkommande kostnaderna för densammas bringande till verklighet.
Denna utredning bär ämbetet överlämnat till jordbruksdepartementet med skrivelse
den 11 sistlidne april, och den återgives i ----- utlåtande och kostnadsförslag av
ingenjören E. Hedström med tillhörande fem ritningar i kopior, skolande efter detta
förslag huvudledningen sträcka sig från punkt N — se ritningsblad nr 1 — vid det
blivande skogsinstitutets portvaktstuga samt vidare efter punkterna M, L, K, I, H,
(t, F, C, D, E och E till Lilla Värtan.
Denna ledning är avsedd att upptaga avlopps- och spillvatten från hela den
trakt, som å samma ritningsblad är omgivet av en röd linje, ett område, som uppgår
Övcrintcn
dentsämbetet.
4 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 188.
till en vidd av icke mindre än omkring 90 hektar, och genom denna ledning skulle
dränering beredas — utom för riksmuseet, geologiska undersökningen och vetenskapsakademien,
vilkas avloppsledning till Lilla Värtan ju redan är säkerställd - också
iör största delen av veterinärinstitutets anläggning, farmaceutiska institutet, skogsinstitutet,
lantbruksakademien, försöksanstalten för jordbruksnäringen och rättsmedicinska
anstalten samt från möjligen blivande institutioner på därför ännu
disponibla platser ävensom från Bergianska trädgården.
\id denna frågas bedömande är nu att vidare uppmärksamma, att den föreslagna
huvudavloppsledningens sista del mot Värtan — C-D-E-E ä vederbörande
planritning uti plan ligger på samma ställe, som den för riksmuseet, geologiska
undersökningen och vetenskapsakademien bestämda ledningen. Men huvudavloppsledningen
måste, på grund av sin stora längd ända från Albano — skogsinstitutets
tomt få en annan lutning och invid riksmuseets tomt läggas på större djup —
vid punkten D t. ex. cirka 1.5 meter djupare — än den ledning, vilken beräknats
enbart för riksmuseet, undersökningen och vetenskapsakademien. Härav lärer framgå,
att det icke går för sig att nu utföra den beslutade avloppsledningen från nyssnämnda
tre institutioner uti det höjdläge, som hittills beslutats, i den tro, att man
sedermera i en framtid kan anskaffa huvudledningen för hela trakten och detta desto
mindre, som den för riksmuseet m. m. bestämda ledningen närmast museet —- delen
„ ^ plan nr 1 gar alldeles utefter landsvägen och den nya ledningen
är beräknad att gå parallellt nedanför och i lägre plan i Bergianska trädgården
med grenledningar från riksmuseet in. in.
Det är dock av största vikt för riksmuseet, geologiska undersökningen och
vetenskapsakademien med dess nobelinstitut att i den närmaste framtiden få sin
avloppsledning iordningställd, och utförandet av denna ledning har hittills blivit
uppskjutet endast till följd av det ovan omförmälda, ämbetet från jordbruksdepartementet
lämnade uppdrag i avloppsledningsfrågan och den därav väckta tanken på
en huvudavloppsledning från bär omhandlade område i dess helhet. Överintendentsämbetet,
som har sig riksmuseibygget i nåder anförtrott, anser sig därför böra
inför Eders Kungl. Maj:t kraftigt betona den synnerliga betydelse av, att spörsmålet
om anordnandet av en huvudavloppsledning för trakten varder fortast möjligt avgjort,
så att ämbetet kan träffa erforderliga bestämmelser om sättet för anordnandet
av avloppet från nyssberörda, ämbetet betrodda bygge.
Kostnaden för den från ämbetets sida ifrågaställda huvudledningen uppgår
enligt ingenjören Hedströms beräkningar för alternativ 1, vilket är det enda, som
pa grund av de lokala förhållandena och ur kostnadssynpunkt kan. efter ämbetets
bedömande, ifrågakomma, till — 198,000 kronor + 14,000 kronor — 212,000 kronor
varför ock närmare redogöres i ämbetets ovan åberopade skrivelse till jordbruksdepartementet
av den 11 april 1912.
Nu har emellertid Riksdagen, på sätt ovan erinrats, för riksmuseets och
geologiska undersökningens byggnader redan anvisat för yttre dräneringsledningar
dels i det ursprungliga byggnadsanslaget för den då tilltänkta avloppsledningen till
Brunnsviken ett belopp av 15,250 kronor, dels ock sedermera — jämlikt nådigt brev
den 10 juni 1912 — för avloppsledningens dragande till Lilla Värtan — efter linjen
i ^ D å oftanämnda ritning nr 1 — en ytterligare summa av 46,290
kronor, vadan för ledningar av'' dithörande slag för förevarande byggnader finnas av
statsmedel tillgängliga tillsammans 61.540 kronor.
Kungl- Maj. ts Nåd. Proposition Nr 188. 5
Vetenskapsakademien har uti den 8 november 1911 i ämnet avgivet underdånigt
utlåtande förbundit sig att för förmånen att för sina nya byggnader och för
det under akademien ställda nobelinstitutet få ansluta avloppen till oftanämnda
huvudledning bidraga med ett kontant belopp av 10,000 kronor, och uti kostnadsberäkningarna
för skogsinstitutets nybyggnader — för vilka Riksdagen redan beviljat
anslag — är för yttre avloppsledningar till Brunnsviken upptaget ett belopp av
3,000 kronor.
Då alltså för den huvudavloppsledning, vars utförande ämbetet ovan i underdånighet
påyrkat, finnes att tillgå ett sammanlagt belopp av 74,540 kronor, skulle
— vid det förhållande att kostnadsumman i sin helhet ju uppgår till 212,000 kronor
— erfordras ett ytterligare belopp av 137,460 kronor, varvid är att märka, att
ämbetet beräknat, att avloppsledningen i fråga skall dragas efter vinkeln C—D—E-—
se planen — omkring hörnet av Bergshamra utgärd, enär innehavaren såsom fideikommiss
av arrenderätten härtill greve N. I. J. Barck genom sitt härvarande juridiska
ombud på tillfrågan förbjudit ledningens dragande över Bergshamra mark; kundo
ledningen där fä dragas genom ängen från punkt C till en punkt mellan punkterna
D och E, skulle en vidlyftig bergsprängning kunna undvikas, varigenom en besparing
av minst 10,500 kronor skulle kunna beredas, men under ovan omförmälda omständigheter
har ämbetet funnit sig vid sina beräkningar böra utgå från den högre
kostnaden.
Det torde få anses givet att, därest en kommun eller enskild person skulle
på sitt område företaga eller planlägga så vittomfattande byggnadsföretag, som
staten det gjort i här omhandlade trakt, åläggande för visso skulle lämnas vederbörande
att stadsplanelägga sagda område och dymedelst bereda åt detta nödigt
avloppssystem. I betraktande härav och då staten i förevarande avseende icke lärer
böra intaga någon undantagsställning samt med hänsyn till vad ämbetet i ovigt
tillåtit sig ovan erinra, får överintendentsämbetet underdånigst hemställa, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t till nästsammanträdande Riksdag avlåta nådig proposition om
beviljande å extra stat av ett anslag å 137.460 kronor för anläggande, med anlitande
jämväl av härför förut tillgängliga medel, av en huvudavloppsledning till Lilla Värtan
från västra delen av Norra Djurgården i enlighet med det därför av ämbetet inför
Eders Kungl. Maj:t företedda förslag.»
På grund av nådig remiss liar riksmarskalksämbetet avgivit underdånigt
utlåtande i ärendet samt därvid, med överlämnade av ett från
intendenten för kungl. Djurgården infordrat yttrande, i huvudsak framhållit
följande.
»Enligt det uppgjorda förslaget —- ritningsblad I —- skulle avloppsledningen
komma att framdragas från veterinärinstitutet och skogsinstitutet dels i Roslagsvägen,
vilken underhålles av Stockholms stad, dels i av kungl. Djurgardens förvaltning
utarrenderad jord, hörande till Söderbrunn och Frescati dels genom trädgård
och gårdsplan vid Frescati, vilken lägenhet av kungl. Djurgårdens förvaltning upplåtes
mot årlig hyra; vidare genom Bergianska trädgården, som icke tillhör kungl.
Djurgården eller kronan, och därifrån österut för att i punkt D å kartan förenas
med den redan beslutade avloppsledningen från riksmuseet in. m. till Lilla \ ärtan.
Med föranledande av vad kungl. överintendentsämbetet anfört, tillåter sig
riksmarskalksämbetet att till en början i underdånighet framhålla — såsom även
Riksmarskalks•
ämbttit.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ö Kungl. Majis Nåd. Proposition Nr 188.
av intendenten för kungl. Djurgården påpekats — hurusom något förslag att inom
ifrågavarande trakt av kungl. Djurgården förlägga för ett farmaceutiskt institut
och en rättsmedicinsk anstalt nödiga anläggningar, så vitt riksmarskalksämbetet
liar sig bekant, ännu icke föreligger, och torde med skäl kunna ifrågasättas, om
plats för nämnda anläggningar lämpligen kan beredas inom ifrågavarande trakt,
(lent emot överintendentsämbetets yttrande att lilla Frescati utgör ett till bebyggande
i ^ hög grad lämpligt område, tillåter sig. riksmarskalksämbetet därjämte framhålla,
att detta natursköna, av huvudstadens innvånare särskilt sommartiden talrikt besökta
område, just är en av de trakter av kungl. Djurgården, som enligt riksmarskalksämbetets
förmenande bör om möjligt för all framtid skyddas och bevaras
såsom en för allmänheten tillgänglig naturpark.
Beträffande vidare kungl. överintendentsämbetets uttalande att avlopp från
hela beiörda trakt sker allenast genom öppna diken till Haga-Brunnsviken och
genom avlopp till det stillastående vatten i Laduviken bär djurgårdsintendenten
meddelat, att dräneringen från veterinär institutet till Brunnsviken sker genom särskilt
anlagt stolle lemngsverk med därtill hörande avlopp, och i fråga om Baduvikens
vatten, som lian septic tanks mottager spillvatten från lantbruksakademiens byggnader
m. in., avrinner detsamma genom grävd kanal till Lilla Värtan.
I detta sammanhang tillåter sig riksmarskalksämbetet att i underdånighet
meddela, att riksmarskalksämbetet i en till kungl. överintendentsämbetet, på gjord
framställning, avlåten skrivelse av den 7 mars 1912 avgivit utlåtande i då väckt
fråga om avlopp från skogsinstitutets tillämnade nya byggnader, vilket avlopp skulle
komma att framdragas i huvudsaklig överensstämmelse med vad för nu ifrågavarande
huvudavloppsledning blivit föreslaget: riksmarskalksämbetet förklarade sig därvid
icke hava något att erinra mot den då ifrågasatta avloppsledningens dragande över
Djurgårdens mark under iakttagande av vissa i riksmarskalksämbetets nämnda
skrivelse angivna villkor.
Emellertid synes det riksmarskalksämbetet billigt, att kungl. Djurgårdens
förvaltning, för den händelse en avloppsledning, såsom nu föreslagits, skulle komma
att framdragas genom kungl. Djurgårdens utarrenderade åkerjord eller föranleda
borttagande av kungl. Djurgården tillhöriga byggnader, hålles skadeslös för möjligen
härigenom minskade arrendeinkomster eller förorsakade kostnader.
Under åberopande av vad° riksmarskalksämbetet härovan i underdånighet anfört,
får ämbetet, såsom svar å den nådiga remissen, underdånigst uttala, att, då
nksmarskalksämbetet för sin del icke kan finna det med kungl. Djurgårdens intressen
förenligt, vare sig att ett flertal komplexer för nya institutioner skulle förläggas
inom här ifrågavarande trakt av kungl. Djurgården, eller att stora delar av samma
trakt skulle komma att upplåtas för bebyggande, har riksmarskalksämbetet för sin
del ställt sig tvekande inför frågan, huruvida en avloppsledning av så omfattande
beskaffenhet och betingande sa stora omkostnader, som den nu ifrågasatta, verkligen
kan vara av behovet påkallad, isynnerhet som för derå av de inom nämnda trakt
av kungl. Djurgården redan befintliga institutionerna, enligt vad här ovan ävensom
: intendentens för kungl. Djurgården bifogade yttrande framhållits, dräneringssystem
delvis redan blivit utförda och delvis planerats.
.händelse Eders Kung], Maj:t ändock skulle finna för gott i
nader låta vidtaga åtgärder för bringande till verkställighet av den utav kungl.
överintendentsämbetet nu ifrågasätta huvudavloppsledningen, finner riksmarskalksämbetet
sig böra i underdånighet anhålla, att nådigt tillstånd till avloppsledningens
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188. 7
framdragande över kungl. Djurgårdens mark måtte medgivas allenast under följande
villkor, nämligen:
att de i Frescati åkerjord redan nedlagda dräneringsledningar, efter avloppsledningens
framdragande därigenom, återställas i sitt förutvarande skick;
att kungl. Djurgårdens respektive arrendatorer och hyresgäst tillerkännas
ersättning för den skada, som genom arbetet kan förorsakas dem, samt att kungl.
Djurgårdsförvaltningen. därest till följd av kloakledningens framdragande i åkerjorden
dennas arrendevärde skulle minskas, erhåller gottgörelse med belopp motsvarande
möjligen blivande minskning i arrendeinkomsterna;
att, då avloppsledningen vid Frescati stenvilla enligt det uppgjorda förslaget
synes vara ämnad att dragas under därvarande mindre bostadshus och uthus, dessa,
som för arbetets utförande torde behöva borttagas, utan kostnad för kungl. Djurgårdens
förvaltning återställas i förutvarande skick;
att kloakledningen från nämnda villa indrages i den blivande avloppsledningen;
att marken i ledningens sträckning i mån av arbetets fortgång återställes i
förut befintligt skick;
att en kopia av blivande karta över ledningen överlämnas till kungl. Djurgårdens
förvaltning, för att bland dess handlingar förvaras; samt
att, innan arbetena med avloppsledningen påbörjas, anmälan därom göres hos
kungl. Djurgårdens förvaltning.»
Den i ärendet verkställda utredningen synes giva vid handen, att
den föreslagna dräneringsanläggningen är både av behovet påkallad och
ändamålsenlig. De nu befintliga anordningarna för vattenavlopp från
veterinärinstitutet och lantbruksakademien äro ej tillfredsställande. Riksmarskalksämbetet
påpekar visserligen att dräneringen från veterinärinstitutet
till Brunnsviken sker genom särskilt anlagt större reningsverk
med därtill hörande avlopp samt att Laduviken mottager spillvatten
från lantbruksakademiens byggnader genom septic tanks. Efter
vad jag erfarit anses emellertid icke dylika anordningar fullt betryggande
mot föroreningar av i det närmaste stillastående vatten. Sådana anordningar
lära i allmänhet häller icke utan vidare godkännas av Stockholms
stads hälsovårdsnämnd. Efter att vid besök på platsen själv
hava tagit kännedom om förhållandena anser jag därför, att den av
överintendentsämbetet föreslagna dräneringsledningen är erforderlig. Då
staten givetvis bör låta sig angeläget vara att vid sina egna institutioner
icke hava anordningar, som av hygieniska skäl måhända icke skulle
tolereras, därest de innehades av enskilda, kan jag ej finna annat än
att överintendentsämbetets synpunkter jämväl i övrigt på denna fråga
äro fullt riktiga.
Jag har vidare förvissat mig om att, även om inga andra byggnader
än de redan beslutade komma att uppföras å området i fråga, anläggningen
icke lämpligen bör göras mindre omfattande än som föreslagits.
Utan att närmare ingå på den av riksmarskalksämbetet vidrörda frågan
Departements
chefen.
8
Kunijl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 188.
om Djurgårdens bebyggande, vill jag endast giva tillkänna, att jag delar
ämbetets uppfattning därom, att detta icke bör ske på sätt hittills ägt
ruin. Men jag anser mig böra tillägga, att ett bebyggande av vissa
begränsade områden kan vara i sin ordning, jämväl ur estetisk synpunkt,
därest detsamma sker med full planmässighet.
I fråga om de av riksmarskalksämbetet för bifall till de föreslagna åtgärderna
uppställda villkoren må allenast framhållas, att, enligt vad jag
inhämtat, i kostnadssumman för den föreslagna dräneringens utförande
äro under diverse utgifter beräknade kostnader för redan nedlagda
dräneringsledningars återställande i deras ursprungliga skick samt ersättning
för den skada, som till exempel genom förlorad årsgröda kan genom
arbetet komma att uppstå. Avloppsledningarna, vilka — något som även
framgår av ritningen — icke komma att dragas under några hus vid
Frescati stenvilla, äro avsedda att förläggas på sådant djup, att desammas
framdragande i åkerjorden icke kan hava någon inverkan på denna jords
arrendevärde. Något hinder för anordnande av kloakledning från Frescati
stenvilla till den föreslagna avloppsledningen föreligger icke, utan torde
detta arbete till och med kunna äga rum utan särskilda kostnader, därest
anmälan till vederbörande göres, innan ledningen utförts. Vad riksmarskalksämbetet
i övrigt ifrågasatt torde komma att behörigen iakttagas.
Då ej något synes vara att invända mot de för verkställande av
ifrågavarande dräneringsledning gjorda kostnadsberäkningarna, tillstyrker
jag alltså överintendentsämbetets framställning i frågan.
utförande av Vad därefter angår frågan om anordnande av elektrisk strömled
strömiedning.
ning för ifrågavarande, å nordvästra Djurgården belägna statsinstitutioner
har överintendentsämbetet i underdånig skrivelse den 28 januari 1913,
med erinran att för desamma förefunnes behov av elektrisk kraft såväl
för belysning som för drift av motorer, vidare anfört:
öveHnten- »När nybyggnaderna för riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning
dentsämbetet. på sin tid planlades, beräknades, att ett eget elektricitetsverk skulle för nämnda
båda institutioner uppbyggas. Då samtidigt nybyggnader för vetenskapsakademien
kommo till utförande, framställdes förslag därom, att nyssnämnda byggnader ävensom
det under bemälda akademis vård stående nobelinstitutets redan färdiga anläggning
skulle erhålla elektrisk ström från den föreslagna centralen vid riksmuseet
och geologiska undersökningen, som i dylikt fall skulle beräknas större, än från
början avsetts.
Efter det häruppå förläggandet av nybyggnad för skogsinstitutet på ifrågavarande
plats beslutats, har chefen för Eders Kungl. Maj:ts jordbruksdepartement i
skrivelse den 22 februari nästlidna år anmodat överintendentsämbetet att verkställa
utredning beträffande det sätt, varpå skogsinstitutet skulle kunna erhålla elektrisk
ström antingen från Stockholms stad eller ock från ett eventuellt elektricitetsverk
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 188.
vid riksmuseibygget. Redan tidigare — jämlikt skrivelse den 8 mars 1910 — hade
överintendentsämbetet emellertid från Stockholms stads elektricitetsverk fått avslag
på hos sagda verk gjord framställning om leverans av ström till de då förefintliga
av ifrågavarande institutioner. Ämbetet gjorde dock till följd av förberörda anmodan
hos elektricitetsverket förnyad framställning i ämnet med det resultat, att nämnda
verk i skrivelse den 16 mars 1912 fortfarande vidhölle, att verket icke kunde
leverera likriktad ström från befintlig understation inom staden och ej heller ville
anlägga särskild understation eller leverera elektrisk energi på annat sätt än medelst
6,000 volts ström, som sedan skulle genom statens eget transformationsverk distribueras
till de olika institutionerna. Med föranledande härav lät ämbetet häruppå
genom ingenjören John Blomquist utarbeta en den 18 mars 1912 dagtecknad utredning
rörande anordnandet av elektrisk kraftstation för samtliga de vetenskapliga
institutionerna i fråga, vilken utredning upptager följande alternativ, nämligen alt. I,
omfattande riksmuseets, geologiska undersökningens och vetenskapsakademiens byggnader,
alt. IT, omfattande de i alt. I nämnda byggnader jämte skogsinstitutets och
nobelinstitutets byggnader — då ledningarna måste dragas förbi sistnämnda institution
— alt. Ill, omfattande de i alt. II upptagna byggnader ävensom lantbruksakademiens
experimentalfält m. m. och alt. IV, omfattande allenast en blivande
rättsmedicinsk anstalt och avsett att kunna ansluta sig till vilket som helst av de
föregående alternativen. Utredningen innefattar vidare för vart och ett av de
framlagda alternativen plan för anläggning med dels a) ångmaskinen med högtrycksångmaskiner
och b) ångturbindynamos, dels ock omformaremaskineri för ström från
Stockholms elektricitetsverk, och har ämbetet efter skedd granskning av förevarande
utredning i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 11 april nästlidet år
med hänsyn till innehållet av det erbjudande, som då förelåg från huvudstadens
elektricitetsverks sida, tillstyrkt anläggande av eget elektricitetsverk.
Numera har dock bemälda verk till ämbetet inkommit med en skrivelse av
den 8 januari 1918, varuti meddelas, att verket vore villigt leverera likström genom
kablar från elektricitetsverket utan understation och däri kostnaden för kabelanläggningen
för hela trakten i fråga uppgives enligt tvenne alternativ uppgå
a) för en installerad effekt av 170 kilowatt till 67,450 kronor,
b) » » » » t> 206 » t> 80,130 »
Efter verkställd närmare utredning och omprövning av frågan har överintendentsämbetet
funnit — vilket närmare framgår av ingenjören Blomquists,
ämbetets skrivelse bilagda jämförelse av den 18 december 1912 — att såväl anläggningskostnaden
som strömkostnader vid båda de av Stockholms elektricitetsverk
uppställda alternativen ställa sig billigare än omkostnaderna för anläggandet av eget
elektricitetsverk och då alternativ b) erbjuder vida större reserv för utvidgning,
håller ämbetet för sin del underdånigst före, att detta alternativ bör komma till
utförande.
Den kostnad, som framdragandet efter samma alternativ av kablar till ifrågakomna
område å Norra Djurgården betinga!-, belöper sig, såsom redan nämnts, till
kronor 80,130.
Vid fördelning på de olika institutionerna i proportion mot installerad watt
av denna kostnad erhåiles
Bihang till Riksdagens protokoll Ib 13. 1 samt. Idb käft. (Nr 188.)
2
Departementschefen.
10
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 188.
för riksmuseet och geologiska undersökningen............
» vetenskapsakademien ................................................
» skogsinstitutet ............................................................
» nobelinstitutet ............................................................
» experimentalfältet med centralanstalten för för
söksväsendet
........................................................
» rättsmedicinska anstalten .........................................
48 proc. = kronor 38,530: —
20 » = » 16,000: —
14 » — » 11,200: —
6 » — » 4,800: —
8 » = » 6,400: —
4 > = » 3,200: —
Summa kronor 80,130: —.
Uti det ursprungliga kostnadsförslaget för uppförandet av nybyggnaderna för
riksmuseet och Sveriges geologiska undersökning fanns upptagen post för alstrande
av elektrisk ström, och för vetenskapsakademien och nobelinstitutet har sedan i
skrivelse till överintendentsämbetet av den 30 mars 1912 förklarats, att dessa
institutioner vore villiga att deltaga i kostnaden för elektrisk ströms anskaffande
eller tillverkande. Vad som ytterligare erfordras för att ledningsnätet skall i enlighet
med Stockholms stads elektricitetsverks senaste erbjudande komma till stånd
uppgår alltså — då den erforderliga kostnaden bestiger sig till kronor 80,130: —
samt härav riksmuseet och geologiska undersökningen
betala ............................................ kronor 38,530: —
vetenskapsakademien betalar............................ » 16,000: — »
nobelinstitutet betalar....................................... » 4,800: — » 59,330:
till............................................................................................................ kronor 20,800: —,
som förty äro behövliga för betäckandet av kostnaderna för framdragandet av
huvudkablar, varigenom kan möjliggöras att åstadkomma ett praktiskt ordnande
av den elektriska belysningen å ifrågavarande del av norra Djurgården och därigenom
nuvarande och blivande institutioner i denna trakt bliva fullt betryggade
att komma i åtnjutande av elektrisk ström för enahanda kostnader som andra
abonnenter inom huvudstaden; kostnaderna för nödiga servisledningar från huvudledningen
intill varje särskild institution ingå givetvis icke i här framlagda beräkningar,
utan får var institution själv bekosta därav orsakade omkostnader. »
Med stöd av vad överintendentsämbetet sålunda anfört, har ämbetet hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till innevarande års Riksdag avlåta nådig proposition om
anvisande på extra stat av ett anslag å 20,800 kronor för anläggande av huvudkablar
från Stockholms stads elektricitetsverk till nuvarande eller blivande vetenskapliga
institutioner å nordvästra delen av norra Djurgården.»
I vad överintendentsämbetet sålunda föreslagit finner jag mig
kunna instämma, och har jag ej något att erinra mot den av
ämbetet verkställda beräkningen av kostnaderna för utförande av det
ifrågasatta arbetet med framdragande av om förmälda strömledningar.
Såsom torde framgå av överintendentsämbetets skrivelse i frågan beröres
icke veterinärinstitutet av förevarande förslag. Anledningen härtill är
den, att nämnda instituts behov av elektrisk kraft redan är tillgodosett
från Stockholms elektricitetsverk.
11
Kungl Maj-ts Nåd. Proposition Nr 188.
I den till innevarande års Riksdag avlåtna statsverkspropositionen
.. • i • i. __ _2__4 nmnof Viorfllrnnt. för Till förevarande
ändamål dels 21,000 kronor tor unoranue av —& XTT
dels 138 000 kronor för anordnande av huvuddränenngsledning. Ua
emellertid, enligt vad den verkställda utredningen utvisar, den exakta
kostnaden belöper sig till respektive 20,800 kronor och 137,460 kronor,
torde alltså av Riksdagen behöva äskas medel till allenast sistnämnda
OU1C11C!! MAX, 11 ’
kostnaden belöper sig till res
torde alltså av Riksdagen b
tvenne belopp.
Med åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag darfor,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att 1or7
å extra stat för år 1914 bevilja dels ett anslag å kronor 137,460
för anläggande, med anlitande jämväl av härför förut tillgängliga medel,
av en huvudavloppsledning till Lilla V ärtan från västra delen av norra
Djurgården huvudsakligen i enlighet med det därför av övenntendents
ämbetet
utarbetade, av mig förordade förslag, dels ock ett anslag a
i ....................... zU.oUU,
kronor ......................................................................................... . 7 •
att jämte övriga för ändamålet tillgängliga medel utgå till bestridande
av kostnaderna för anläggande av huvudkablar från fetockholms
stads elektricitetsverk till nuvarande och beslutade vetenskapliga institutioner
å nordvästra delen av norra Djurgården.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och
skulle proposition i ärendet till Riksdagen avlåtas
av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1913:81 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anordnande av dränering sledning och elektrisk strömledning för statsinstitutionerna å nordvästra D s. 1 i texten