Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Sveriges utsädesförening

1913-04-04 · 74 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 74 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:194, Angående anslag till Sveriges utsädesförening

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 194.

1

Nr 194.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till Sveriges utsädesförening; given Stockholms slott den

4 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t. härmed föreslå Riksdagen
att,

med godkännande av de i berörda protokoll närmare avgivna

villkor, å extra stat för år 1914 bevilja Sveriges utsädesförening ett

anslag av 66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens

praktiskt vetenskapliga verksamhet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 145 käft. (Nr 194.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Såsom bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

praktiskt vetenskapliga verksamhet har Riksdagen på extra stat beviljat

för vart och ett av åren 1905—1912 ett anslag av 25,000 kronor och

för år 1913 ett anslag av 35,000 kronor. Därutöver har Kungl. Maj:t

årligen till föreningen anvisat 15,000 kronor, som utgått från anslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

I underdånig skrivelse den 23 oktober 1911, däri utsädesföreningen

gjorde framställning om statsbidrag för år 1913, anförde föreningen,

bland annat, att från landsting, hushållningssällskap och enskilda

personer till föreningen utgående bidrag på senaste tiden börjat

minskas eller indragas. Enär på grund härav avsevärda rubbningar i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 3

föreningens arbete vore att befara, anhölle föreningen om väsentligen

förhöjt statsanslag.

Över föreningens ovannämnda framställning avgav lantbruksstyr

el sen utlåtande den 7 november 1911, däri styrelsen bland annat, Iramhöll,

att, så vitt man kunde förutse, några väsentliga bidrag till uppehållande

av verksamheten vid förädlingsanstalten å Svalöv icke för framtiden

vore att påräkna vare sig från landsting, hushållningssällskap eller

enskilda. Under sådana förhållanden bleve staten nödsakad att tillhandahålla

föreningen hela det belopp, som erfordrades för bedrivande av dess

verksamhet, utan att likväl, om föreningen fortfarande intoge samma

ställning till staten som hittills, staten bleve i tillfälle att göra sitt inflytande

gällande vid ordnandet av föreningens verksamhet. Med skäl

kunde då ifrågasättas, huruvida ej lämpligare vore, att staten övertoge

hela förädlingsanstalten. Lantbruksstyrelsen ville därvid särskilt erinra,

hurusom härigenom vida större utsikt förefunnes att vid anstalten kunna

fästa framstående vetenskapsmän, vilka för närvarande, i saknad av den

trygghet för framtiden, som en statstjänst med pension innebure, lätt

kunde tänkas komma att lämna anstalten för att söka annan tjänst.

Olägenheten härav kunde ej överskattas, då framgången av hela det

arbete, som vid förädlingsanstalten bedreves, uteslutande vore beroende

därav, att arbetena planlades och leddes av härför särskilt utbildade

framstående vetenskapsmän. Det syntes därför lantbruksstyrelsen, som

om anledningar förefunnes, att, innan något beslut fattades rörande

väsentligt högre anslag till föreningen, en utredning borde åvägabringas,

om och på vad sätt staten lämpligen skulle kunna övertaga

den verksamhet, som för närvarande bedreves av töreningen. Da

emellertid av föreningens ovannämnda framställning framginge, att

föreningen under år 1913 komme att sakna bidrag från vissa hushållningssällskap

och landsting, varigenom dess verksamhet i väsentlig

mån komme att försvåras, ansåge lantbruksstyrelsen, att för år 1913

ett ökat statsbidrag av 10,000 kronor borde beredas föreningen. På

grund härav hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte dels

föreslå Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av föreningens

praktiskt vetenskapliga verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa ett

anslag av 35,000 kronor, dels ock förordna, att utredning måtte, på

sätt Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt, verkställas, om samt i sådant

fall huru ock på vilka villkor staten lämpligen skulle kunna övertaga

den verksamhet, som för närvarande utövades av föreningen.

Då jag den 13 januari 1912 i samband med övriga frågor

rörande regleringen av utgifterna för år 1913 under nionde huvudtiteln

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

anmälde jämväl ovannämnda ärende, framhöll jag, att det under den av

lantbruksstyrelsen gjorda förutsättning visserligen skulle kunna allvarligt

ifrågasättas, huruvida icke staten borde övertaga hela anstalten vid Svalöv,

men att, intill dess denna fråga blivit mer ingående prövad, ökning

i det till föreningen utgående statsanslaget borde beredas föreningen

med 10,000 kronor. Jag hemställde följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå Riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av föreningens

verksamhet på extra stat för år 1913 anvisa 35,000 kronor.

Vid ärendets behandling inom Riksdagen förelåg till prövning

jämväl en inom Andra kammaren väckt motion, däri på anförda skäl

hemställdes, bland annat, att Riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Magt täcktes snarast möjligt låta

utreda, dels huruvida och under vilka villkor den av föreningen vid

Svalöv bedrivna praktiskt vetenskapliga verksamhet kunde övertagas

av staten, dels ock huruledes denna jämte annan statens försöksverksamhet

på jordbrukets område skulle kunna förläggas under enhetlig ledning

och förvaltning, samt för Riksdagen framlägga de förslag, till vilka denna

utredning kunde föranleda.

Berörda motion tillstyrktes av jordbruksutskottet, som jämväl förordade

förhöjning för år 1913 i det till anstalten utgående statsanslaget.

1 sin motivering framhöll utskottet, att i den mån staten på grund

av ortsbidragens upphörande eller eljest nödgades ikläda sig ökade

uppoffringar för uppehållande av föreningens verksamhet, torde också

statens intresse att föra denna verksamhet in under sin omedelbara

omvårdnad ökas. Med avseende härå och då föreningen tjMligen stode

inför ett nytt skede i sin utveckling samt den av staten direkt utövade

försöksverksamheten på jordbrukets område icke omfattade verksamhet

av den art, föreningen utövade, syntes utskottet skäl tala för att nu

taga i övervägande, huruvida det icke skulle vara till fördel för såväl

statens nämnda försöksverksamhet som föreningens syften att åvägabringa

ett närmare samband mellan ifrågavarande närbesläktade verksamhetsgrenar.

Utskottet hade därför, utan att vilja uttala någon bestämd

uppfattning om eller i vad mån ett sådant närmande borde ske, funnit

sig böra instämma i det krav på utredning i ämnet, som i motionen

framställts.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag beträffande förhöjt statsanslag

till föreningen. Det av utskottet tillstyrkta förslaget om skrivelse

rörande utredning om statens ifrågasatta övertagande av anstaltens verksamhet

förföll däremot på grund av kamrarnas skiljaktliga beslut i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

I anledning av vad uti ärendet förekommit, hemställde jag emellertid

den 5 juli 1912 hos Kungl. Maj:t om bemyndigande att tillkalla

högst fyra sakkunniga personer för verkställande av utredning, huruvida

och i så fall under vilka villkor staten borde kunna övertaga

den praktiskt vetenskapliga verksamhet, som bedrives av föreningen,

därvid även borde komma under övervägande såväl möjligheten för

samt fördelarna och olägenheterna av ett fortgående i huvudsak på

samma väg som hittills som ock de fördelar och olägenheter, vilka

kunde tänkas förbundna med statens övertagande av anstalten. Vid

denna prövning borde — enligt vad jag ytterligare anförde — de

ekonomiska uppoffringar, som för de olika fallen komme att krävas av

staten, givetvis tillmätas en viss, om än icke avgörande betydelse.

Skulle utredningen föranleda därtill, att förslag om statens övertagande

av anstalten framlades, borde de sakkunniga ävenledes avgiva förslag

i fråga om såväl den ledning, under vilken anstalten borde förläggas,

som ock anstaltens organisation i övrigt jämte lönestat lör de lör anstalten

nödiga arbetskrafterna.

Sedan Kungl. Maj:t bifallit min ovannämnda hemställan, tillkallade

jag såsom sakkunniga ledamöterna av Riksdagens törsta kammare

landshövdingen friherre G. L. De Geer och hovjägmästaren friherre

N. A. A. Troké samt ledamöterna av Riksdagens andra kammare

hemmansägaren A. Henricson i Karlslund och filosofie doktorn P. Hellström.

Efter det föreningen i underdånig skrivelse den 25 september

1912 gjort framställning om statsbidrag för år 1914, anmodade jag

ovannämnda sakkunniga att avgiva yttrande jämväl i anledning av berörda

framställning. Till de sakkunniga hava dessutom för kännedom

överlämnats dels eu av styrelsen för centralanstalten lör försöksväsendet

på jordbruksområdet den 4 juli 1912 gjord underdånig framställningom

höjning av anstaltens stat med mera, dels ock en av innehavaren

av Weibullsholms växtförädlingsanstalt Harry åVeibull till Kungl. Maj:t

ingiven skrivelse.

Ovannämnda sakkunniga hava den 12 november 1912 inkommit

med utlåtande i anledning av den begärda utredningen, vilket utlåtande

även innefattar yttrande över föreniugens framställning om statsbidrag

för år 1914. Tillika hava de sakkunniga överlämnat av dem uppgjort

förslag till nya stadgar för föreningen.

De sakkunnigas utlåtande är i nedan återgivna delar av följande

lydelse:

De sakkunnigas

utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utsädes] öreningens

uppkomst

och allmänna

organisation.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

»Upprinnelsen till Sveriges utsädesförening var den år 1886 stiftade

s. k. Svalövsföreningen, vilken till att börja med var ett privat företag,

avsett att med sin verksamhet omfatta allenast södra Sverige, men som

redan följande år utvidgades till en »allmän svensk» utsädesförening,

som inom kort, efter sammanslutning med den år 1889 i Örebro bildade

Mellersta Sveriges utsädesförening antog namnet Sveriges utsädesförening.

Föreningens ändamål är, enligt de av Kungl. Maj:t den 23 december

1909 för föreningen fastställda stadgar, att verka för odling

och utveckling av förbättrade sädesslag och frösorter, och söker föreningen

uppnå detta ändamål genom att på enskilda orter utföra noggranna

kontrollerande försök för utrönande av här i landet såväl som

i utlandet odlade framstående växters olika värde och lämplighet för

våra förhållanden; genom att förmedelst omsorgsfull och under insiktsfull

ledning utförd förädling åstadkomma utmärkta stamutsäden

och verka för deras spridning inom Jandet; genom att befrämja

gräsfröodling och verka för en mera rationell odling av rotfrukter

och övriga foderväxter; samt genom att förmedelst utställningar, tryckalster

och andra lämpliga åtgärder sprida kännedom om och bana

väg för användandet av gott utsäde.

Föreningens angelägenheter handhavas av dels en mindre styrelse,

bestående av minst sju, högst tolv medlemmar, dels en större styrelse,

sammansatt av föreningens hedersledamöter, samtliga medlemmar av

den mindre styrelsen samt av ombud för de hushållningssällskap, som

med minst 500 kronor årligen understödja föreningen. I den mindre

styrelsen förordnar Kungl. Maj:t en medlem, tre väljas av föreningens

hedersledamöter samt hushållningssällskapens ombud och de övriga väljas

av föreningen på allmänt årsmöte.

Den större styrelsen har att handlägga frågor, som röra föreningens

allmänna verksamhet, samarbetet med hushållningsällskapen i riket

och med mindre lokala föreningar. Denna styrelse sammanträder vid

föreningens ordinarie årsmöte och för övrigt på kallelse av ordföranden,

då föreningens angelägenheter sådant påkalla. Vid större styrelsens

sammankomster äger chefen för lantbruksstyrelsen rätt att närvara och

i överläggningen deltaga.

Den mindre styrelsen åligger att till verkställighet befordra föreningens

och den större styrelsens beslut, övervaka ledningen av föreningens

vetenskapliga och praktiska verksamhet, handhava dess ekonomiska

angelägenheter, handlägga löpande ärenden, antaga och avskeda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

för föreningens verksamhet nödig personal samt för övrigt på allt sätt

söka befordra föreningens syftemål.

Föreningens förädlingsverksamhet utövas dels vid huvudanstalten

å Svalöv, dels ock vid två filialer, en vid Ultuna och en i Luleå.

Föreståndaren för arbetena, vilken utses av den mindre styrelsen,

skall leda och övervaka verksamhetens olika grenar vid huvudanstalten

och filialerna enligt plan, som underställes mindre styrelsens prövning,

och handhar därjämte själv någon gren av förädlingen samt har för

övrigt att ställa sig till efterrättelse den närmare instruktion, som utfärdas

av mindre styrelsen.

Därjämte finnas vid föreningen anställda dels sekreterare och

skattmästare dels ock förste och andre assistenter, filialföreståndare,

inspektor, trädgårdsmästare, kontrollant in. in.

Föreningens räkenskaper granskas av tre revisorer, av vilka en

utses av Kungl. Maj:t, en av föreningens hedersledamöter och hushållningssällskapens

ombud samt en av föreningen å dess årsmöte.

Föreningen sammanträder till ordinarie årsmöte en gång årligen

under sommarens lopp.

De ur arbetena vid föreningens förädlingsanstalt framgående nya

sorterna övertagas, renodlas och föras i handeln av ett vid sidan av

föreningen stående, självständigt affärsföretag, Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget.

Förhållandet mellan detta bolag och föreningen är genom

ett under medverkan av statsmakterna tillkommet kontrakt reglerat

för tiden till och med år 1919.

För handläggning av frågor rörande överlåtelse av utsädesföreningens

stammar m. in. finnes en kommission av tre ledamöter, av

vilka en är utsedd av Kungl. Maj:t, en vald av hushållningssällskapens

ombud och en av föreningens mindre styrelse.

De med bedrivande av utsädesföreningens verksamhet förenade

kostnader täcktes till en början genom avgifter från föreningens ledamöter,

varjämte även åtskilliga intresserade skånska lantmän genom en

garantiförening till stödjande av verksamheten gemensamt påtogo sig

tillhandahållandet av viss summa årligen.

Storleken av de bidrag, av vilka föreningen på denna väg kommit

i åtnjutande, framgår av nedanstående från föreningen tillhandakomma

sammanställning av föreningens inkomster i medlemsavgifter under åren

1886—1912:

Utsädesföreningens

ekonomiska

förhållanden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

1

År

Års-

medlemmar

Ständiga

ledamöter

Summa

. 1886

75

200

275

1887

1,215

—

1,500

—

2,715

—

1888

2,215

—

4,000

—

6,215

—

1889

2,425

—

3,800

—

6,225

_

1890

2,280

—

1,700

—

3,980

—

1891

2,340

—

2,900

—

5,240

_

1892

2,980

—

600

—

3,580

_

1893

2,865

—

200

3,065

_

1894

3,249

30

2,600

—

5,849

30

1895

3,142

50

100

—

3,242

50

1896

2,836

—

100

—

2,936

_

1897

2,614

85

—

—

2,614

85

1898

2,457

50

100

—

2,557

50

1899

2,539

18

1,200

—

3,739

18

1900

2,473

35

2,575

—

5,048

35

1901

2,540

—

2,100

—

4,640

_

1902

2,415

—

1,400

—

3,815

_

1 1903

2,380

—

1,000

—

3,380

—

1904

2,275

90

2,100

—

4,375

90

1905

2,179

47

700

—

2,879

47

1906

2,165

13

500

—

2,665

13

1907

4,169

09

1,700

—

5,869

09

1908

3,797

09

2,550

—

6,347

09

1909

3,381

02

200

—

3,581

02

1910

3,089

03

500

—

3,589

03

1911

3,002

97

700

—

3,702

97

1912

3,000

—

500

—

3,500

—

Summa

j 70,102

38

35,525

105,627

38

Av dessa medlemsavgifter hava de, som influtit från årsledamöterna,

använts till bestridande av föreningens löpande utgifter, varemot de,

som influtit från de ständiga ledamöterna, ingått i den s. k. byggnadsfonden,

som jämte andra huvudsakligen skänkta medel använts till

förvärvande av jord samt uppförande av föreningens nya institutionsbyggnad

vid Svalöv.

Därjämte har föreningen haft att uppbära royalty från Allmänna

Svenska LTtsädesaktiebolaget, vilken inkomst för åren 1895—1900 uppgått

till 7,711 kronor 65 öre. För åren 1901—1908 hava dessa inkomster uppgått

till 117,693 kronor 14 öre samt för åren 1909—1912 till 136,905 kronor

28 öre eller för hela perioden 1901—1912 till 254,598 kronor 42 öre.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Knuffl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Av denna summa har emellertid ett belopp av 127,444 kronor 79 öre åtgått

till bestridande av kostnader för den av föreningen utövade kontrollen

över de till bolaget utlämnade stammarna och bolagets fröaffär.

Föreningens inkomster från utsädesbolaget under tiden från och

med år 1901 framgå av här nedan intagna tabellariska sammanställning:

Bolagets aygälder till utsädesföreningen åren 1901—1912

för stammar och kontroll.

1

År

Stamavgift

Royalty

För kontrollen

Summa

Brutto

ivgälder

Efter avdrag

kontroll,

kostnader

av

1901

69

34

2,625

43

3,700

1

6,394 77

2,694

77

1902 |

1,383

03

2,520

75

3,800

7,703''78

3,903

78

1903

490

51

5,579

43

4,531

49

10,601 43

6,069

94

1904 1

2,083

32

4,000

—

7,207

76

13,291 08

6,083

32

1905

396

87

6,516

13

9,968

13

16,881 13

6,913

—

1906

1,573

58

4,000

—

11,754

73

17,328 si

5,573

58

1907 1

3,276

52

10,000

—

12,462

36

25,738''sb

13,276

52

1908 I

3,000

—

7,000

—

9,753

76

19,753 76

10,000

—

1909

6,000

—

'') 8,955

51

11,007

39

25,962 90

14,955

51

1910

6,000

—

*) 9,844

75

15,503

29

31,348 04

15,844 75

1911

6,000

—

*) 12,811

23

18,755

88

37,567 in

18,811

23

1912

6,000

—

J) 17,027

23

19,000

—

42,027 !23

23,027

27

Summa

36,273

17

90,880

46

127,444

79

254,598 |42

127,153

63)

Såsom de i dessa sammanställningar lämnade uppgifter giva vid

banden, hava dessa föreningens inkomster från bolaget uppvisat en

stadig ökning, och synes man kunna hysa grundad förhoppning, att

denna ökning också skall fortfara.

Bidrag till uppehållande av föreningens verksamhet har föreningen

även erhållit från hushållningssällskapen i riket ävensom från vissa

landsting. Bidrag från hushållningssällskapen bekommos första gången

år 1888; och hava dessa ävensom bidragen från landstingen utgått med

de belopp, som synas av här nedan intagna tabell:

*)Här har kostnaden för kontrollen fråndragits.

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 samt. 145 höft. (Nr 194.)

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 194.

översikt av anslagen till Sveriges utsädesförening 1888—1912 från

hushållningssällskap och landsting.

År

Hushåll-

ningssällskap

Landsting

Surna: a

1888

7,150

_

7,150

1889

13,500

—

—

—

13,500

_

1890

18,100

—

—

_

18,100

—

1891

17,600

—

—

17,600

—

1892

15,600

—

—

—

15,600

—

1893

16,400

—

—

—

16,400

—

1894

18,600

—

—

—

18,600

—

1895

16,900

—

—

—

16,900

—

1896

17,650

—

—

—

17,650

—

! 1897

17,650

—

—

—

17,650

—

1898

17,650

—

—

17,650

—

i 1899

17,650

—

—

—

17,650

—

1900

17,650

—

—

—

17,650

—

1901

17,650

—

—

—

17,650

—

| 1902

16,050

—

—

—

16,050

—

1903

16,150

—

—

—

16,150

—

1904

17,250

—

—

—

17,250

—

1905

16,150

—

—

—

16,150

—

1906

15,550

—

—

—

15,550

—

1907

15,550

_

—

—

15,550

1

1908

15,300

_

5,000

—

20,300

—

1909

15,300

-

6,500

—

21,800

—

1910

14,050

6,500

20,550

—

1911

13,550

—

7,000

—

20,550

—

1 1912

13,150

7,000

—

20,150

—

| Summa

397,800

32,000

—

429,800

—j

1 fråga om de från hushållningssällskapen utgående bidragen har

föreningen i underdånig skrivelse den 25 september 1912 erinrat, hurusom

då föreningen för år 1903 planerat en viss utvidgning av sin

verksamhet och därför hos hushållningssällskapen gjort framställning om

ökade bidrag, sådan ökning endast erhållits från fyra håll och det i

stället blivit uppenbart, att hushållningssällskapens egen ekonomiska

ställning under tiden blivit sådan, att de snarare funne sig föranlåtna

att göra inskränkningar i dittills lämnade anslag, samt att dylik inskränkning

inträtt och sedan alltjämt fortgått, så att för år 1913 endast 8,050

kronor från sju sällskap vore att någorlunda säkert påräkna, under det

att 5,600 kronor från elva sällskap vore beroende av förnyad prövning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Redan kort tid efter föreningens bildande erhöll den understöd

av statsmedel. Så anvisade Kungl. Maj:t från av Riksdagen till befrämjande

av jordbruk och lantmannnnäringar å ordinarie stat anslagna

medel år 1886 ett anslag av 5,000 kronor, år 1888 ett anslag av

10.000 kronor och år 1890 ett anslag av 20,000 kronor. Från och

med år 1891 utgick detta anslag årligen, under åren 1891—1893 med

15.000 kronor och under åren 1894—1904 med 18,000 kronor. Sedan

sistnämnda års Riksdag på grund av inom Riksdagen väckt motion till

upprätthållande av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet på

extra stat för 1905 anvisat 25,000 kronor, vilket belopp sedermera

anvisats för varje år till och med år 1912, har det av Kungl. Maj:t

anvisade anslaget utgått med 15,000 kronor om året; och har det

sammanlagda beloppet av de till utsädesföreningen lämnade statsbidragen

således under åren 1905—1912 utgjort 40,000 kronor om året. För

år 1913 har det å extra stat anvisade anslaget av Riksdagen höjts till

35.000 kronor och kommer hela statsbidraget för detta år således att

utgöra 50,000 kronor. De till utsädesföreningen anvisade statsanslag

uppgå alltså till ett sammanlagt belopp av 648,000 kronor, därav 50,000

kronor för år 1913.

Till bedrivande av utsädesföreningens praktiskt vetenskapliga arbete

under tiden 1886—1912 har föreningen således uppburit:

medlemsavgifter .............................................................. kronor 70,102: 3 8

från utsädesbolaget ........................................................ )> 134,865: 2 8

bidrag från hushållningssällskap och landsting...... » 429,800: —

av statsmedel.................................................................... » 593,000: —

Summa kronor 1,232,767: 6 6.

Föreningens inkomster under ovanstående rubriker hava, såsom

av det föregående framgår, under de senare åren företett en avsevärd

stegring, vad beträffar avgälder frän utsädesbobiget, varemot de från

hushållningssällskap och landsting inflytande bidragen visa en avgjord

tendens att minskas.

Såsom av föreningen i dess nämnda skrivelse den 25 september

1912 anförts, har föreningen under de senare åren haft att kämpa med

åtskilliga vanskligheter i ekonomiskt avseende, förorsakade, bland annat,

av de oberäknat höga kostnaderna för den nya institutionsbyggnaden

vid Svalöv.

Föreningens ställning lärer också, även om man frånser den

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

minskning i inkomster, som är en följd av indragningen av hushållningssällskapens

bidrag, vara av beskaffenhet att påkalla den allvarligaste

uppmärksamhet. I detta hänseende anföres i skrivelsen den 25 september

1912, hurusom det anslag å 25,000 kronor, som alltsedan år 1905 på

extra stat kommit föreningen till del för dess verksamhet, i det hela

visat sig någorlunda rätt beräknat. Att det med en fortgående utveckling

av de nya och oprövade arbetsgrenarna dock till sist kunde

befinnas otillräckligt, hade visserligen varit att förutse, men att en

sådan situation inträtt, som vore för handen, hade i huvudsak berott

på au dra tillstötande omständigheter.

Den ekonomiska kris, som inträffat, hade nämligen nödvändiggjort

de största möjliga indragningar på alla områden, till och med

med fara för den sakkunniga personalens minskning. Visserligen hade

ställningen sedan dess förbättrats, men förhållandena vore i själva verket

fortfarande sädana, att verksamheten endast med iakttagande av stor

försiktighet och m^d kännbara inskränkningar kunde hållas i gång.

Återverkningarna härav vore helt naturligt mångahanda.

Emellertid har utsädesföreningen för uppehållandet av sin verksamhet

från enskilda gynnare mottagit gåvor till väsentliga belopp, nämligen

år

1886 ..............

.................................. kronor

3,827: so

B

1887 ..............

................................. b

3,400: —

B

1888 ..............

................................ b

12,400: —

B

1889 ..............

.................................. »

8,376: 31

B

1890 ..............

................................. B

2,905: 19

))

1891 ..............

.................................. »

16,500: —

»

1900 ..............

.................................. B

25,000: —

i

1906 ..............

................................. »

8.000: —

B

1908 ..............

.................................. »

41,800: —

B

1909 .............

.................................. B

34,000: —

b

1910..............

.................................. »

103,286: 8 7

B

1911 ..............

................................ B

2,000: —

Summa kronor

261,495: 87.

Dessa gåvor hava i huvudsak blivit deponerade för byggnadsändamål.

En översikt av föreningens affärsställning enligt de olika årens bokslut

lämnas i nedanstående från föreningen tillhandakomna sammanställning:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194,

13

Översikt av Sveriges utsädesförenings inkomster och utgifter samt tillgångar

och skulder under åren 1886—1911.

: År

1

Tillgångar

vid årets

början

Inkomster

under året

Skulder vid

årets slut

Skulder v

årets börji

d

in

Utgifter

under året

Tillgångar

vid årets

slut

1 1886

8,275

_

4,334

73

3,940

27

1887

3,940

27

6,556

69

12.562

93

—

—

23,059

89

—

—

1888

—

28,765

—

21,151

54

12,562

93

49,916

54

22,733

18

1889

22,733

18

15,925

—

75,435

78

21,151

54

27,424

98

49,417

44

1890

49.417

44

40,380

—

90,584

40

75,435

78

29.695

10

74.336

31

1891

74,336

31

35.188

—

119,465

68

90,584

40

42,682

25

95,723

34

1892

95,723

34

38,676

53

140,739

62

119,465

68

43,337

82

110,892

90

1893

110.892

90

41,255

81

133,296

28

140,739

62

33,072

47

110,346

06

1894

110.346

06

50,488

33

129,492

13

133,296

28

39.542

33

112.663

78

1895

112.663

78

46,502

32

127,468

43

129.492

13

42.043

74

113,551

22

1896

113,551

22

49.473

48

129,431

11

127,468

43

45,833

80

117,494

87

1897

117,494

87

48,958

40

128,809

1 9

129,431

11

46,139

53

118203

39

1898

118,203

39

48,460

21

124,042

14

128,809

19

44,006

35

116.551

33

1899

116,551

33

47.523

36

121,328

—

124,042

14

39.045

70

115.902

94

1900

115,902

94

4^,893

70

124,159

—

121,328

—

39,836

75

120,990

89

1901

120,990

89

53.217

56

124,759

—

124,159

—

47,665

93

124,242

42

1902

124,242

42

50,353

15

130,159

—

124.759

—

50,008

67

129,644

40

1903

129,644

40

47,612

70

133.159

—

130,159

—

49,573

14

130.683

93

1904

130,683

93

50,226

14

199,387

14

133.159

—

59,578

61

187,559

60

1905

187,559

60

71,351

45

276,661

68

199,387

14

64,131

42

270.097

02

1906

270,097

02

71,377

34

325,177

13

276,661

68

72,888

24

311,853

99

1907

311.853

99

76.670

28

399,990

08

325,177

13

97,002

43

366,334

79

1908

366,334

79

:) 130,497

19

420,118

Öl

399,990

08

101,557

24

415,402

67

1909

415,402

67

101.565

27

362,517

58

420,118

01

85.150

36

362.924

07

1910

362,924

07

2) 201,158

89

212,686

67

362.517

58

103,511

23

209.376

56

1911

209,376

5 6

103,515

91

223,719

71

212,686

67

108,932

48

218,122

94

Beträffande förhållandet mellan utsädesföreningens tillgångar och

skulder torde i detta sammanhang lämpligen kunna återgivas följande

uppgifter i föreningens styrelseberättelse för år 1911: * I

J) Därav gåva 31,800.

3) » » 103,286.87.

I skulderna äro också inräknade skulder till föreningens fonder.

I utgifterna äro ej inräknade gjorda avskrivningar.

Som denna sammanställning ger vid handen, har under de tre senaste åren avskrivits ett

belopp uppgående till omkring 200,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Skulder den 31 december 1911:

stående

lån mot inteckningar 114,500: —

tillfälliga lån mot inteckningar 6,000: —

120,500:

—

upplupna räntor å stående lån.......................

900:

—

skuld å

löpande räkning .................................

49,619:

29

diverse fordringsägare.......................................

20,961:

78

kr. 191,981: 07

R. Dicksons fond..............................................

D

25,000: —

ständiga

medlemmars avgifters konto ..........

2,360: 57

vetenskapliga gräsarbetens konto...................

»

2,378: 07

gåvomedel ...........................................................

»

2,000: —

kr. 223,719: 71

Tillgångar den 31 december 1911:

kassabehålling å Svalöv.................................

3,490:

51

»

» Ultima...................................

232:

44

»

» Luleå......................................

300:

—

kr.

4,022: 95

värde å

byggnader.............................................

32,387

25

» »

institutionsbyggnaden.......................

102,704

89

» »

jordbruksfastigheten ..........................

34,465

22

»

169,557: 36

» »

levande inventarier..............................

3,150

—

» »

döda inventarier å Ultima 225: —

» »

» » »Svalöv 32,863: 84

33,088

84

»

36,238: 84

» »

spannmål på lager å Svalöv...........

1,582

20

» »

» d » » Ultima ........

303

40

»

1,885: 60

» ))

trycksaker ............................................

700

—

» »

bränsle ...................................................

300

—

» »

trycksaker m. m. för kontroll.........

300

—

»

1,300: —

Fordringar............................................................

»

5,118: 19

kr. 218,122: 94

Fördelar och Med beaktande av vad herr statsrådet till statsrådsprotokollet den

av1 nuvarande & lu^ 1912 anfört därom, att vid den blivande utredningen i fråga om

organisation statens övertagande av anstalten vid Svalöv jämväl borde komma under

vid Svalöv. övervägande möjligheten för samt fördelarna och olägenheterna av ett

fortgående av utsädesföreningens verksamhet i huvudsak på samma väg

som hittills, hava vi ansett oss böra vid uppdragets fullgörande till att

börja med något dröja vid förhållandena beträffande verksamheten vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

förädlingsanstalten, sådana de nu gestalta sig, och de därmed förbundna

fördelar och olägenheter.

Oaktat de åtminstone tidvis synnerligen svåra förhållanden, varunder

utsädesföreningen haft att arbeta, har föreningen emellertid,

såsom allmänt erkänts, lyckats på ett särdeles förtjänstfullt sätt vidmakthålla

sin för det svenska jordbruket så betydelsefulla verksamhet.

Det har givetvis icke undgått vår uppmärksamhet, hurusom den

framgång, varmed denna verksamhet trots alla vanskligheter bedrivits,

tvivelsutan i viss mån måste tillskrivas föreningens organisation.

Tillkommen genom ett direkt lantmannainitiativ, har utsädesföreningen

från dess obetydliga början allt framgent haft att glädja sig åt

ett synnerligen stort intresse från lantmännens sida. Detta kunde måhända

hava förefunnits, även om samma verksamhet utgått från en statsinstitution,

men det torde få anses givet, att det understöd, som från

lantmannahåll med prisvärd frikostighet lämnats åt denna verksamhet,

varit lättare ernått, just med hänsyn därtill att det varit en ur lantmännens

egen krets framsprungen förening, som bedrivit densamma.

Lantmannaintresset har också beträffande förädlingsarbetet vid

Svalöv kunnat göra sig mera omedelbart gällande, en omständighet som

även bör tillmätas eu Viss betydelse, då det gäller att bedöma fördelarna

av förädlingsverksamhetens organisation, sådan den nu gestaltar sig.

Föreningen har helt visst även i sitt arbete mången gång haft

stor båtnad därav, att detta ej behövt inpressas i de mindre fria former,

som i högre eller lägre grad måste vara förbundna med statens utövande

av verksamhet.

Om sålunda organisationen av Sveriges utsädesförenings verksamhet,

sådan den för närvarande gestaltar sig, har att uppvisa ingalunda

oväsentliga fördelar, lärer man å andra sidan ej kunna förneka,

att därmed också varit förknippade åtskilliga olägenheter.

Så har man anmärkt, att Sydsveriges intressen varit allt för

ensidigt representerade vid Svalöv i förhållande till det övriga Sveriges.

Utgiflsstaten och arbetsplanen därstädes hava ej fastställts av

någon för hela landet gemensam central myndighet eller någon styrelse,

däruti hela landets intressen varit i enahanda grad tillgodosedda. I

följd härav hava måhända ej alltid berättigade krav från de nordliga

delarna av landet vunnit tillräckligt beaktande, utan torde arbetena vid

Svalöv hava i en något för dominerande grad varit inriktade på de mera

speciellt sydsvenska förhållandena. Ehuruväl detta i viss mån låter sig

förklara av historiska, ekonomiska och mera lokala skäl, är det likväl i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

varje fall ej utan betydelse, då det gäller att bedöma fördelar eller

olägenheter vid svalövsanstaltens organisation, sådan den nu föreligger.

En avgjord och synnerligen allvarlig olägenhet i de nuvarande

förhållandena ligger vidare däri, att den ställning, föreningens tjänstemän

intaga, ej kan betraktas såsom tillfredsställande. Såsom anställda

hos en enskild arbetsgivare, vilkens tillgångar emellertid ej tillåta så

pass stora avlöningar, att vederbörandes framtid genom desamma kan

anses betryggad, äro dessa tjänstemän i saknad av den trygghet i

ekonomiskt avseende för framtiden, som genom pensionsrätten är statstjänstemannen

tillförsäkrad. Ej heller hav*a de vare sig den säkra ställning

i övrigt, som en statstjänsteman åtnjuter, eller de med statstjänst

förbundna fördelarna av stadgad rätt till ålderstillägg och tjänstårsberäkning.

Ehuruväl det måste erkännas, att föreningen vetat att vid sin verk

samhet binda synnerligen dugande och intresserade arbetskrafter, föreligger

likväl för framtiden ingen säkerhet för att dessa arbetskrafter

fortfarande komma att stå föreningen till buds. Under de senare åren

hava befattningar i statstjänst med ungefär enahanda kompetens och i

vissa fall liknande verksamhet som svalövstjänstemännens blivit i

avlöningshänseende väsentligt förbättrade. Det* skulle vid sådant förhållande

ej kunna förtänkas anstaltens tjänstemän om de, oaktat det

stora intresse för svalövsarbetet, varav de måste förutsättas besjälade,

sökte sig över till någon statstjänst i liknande verksamhet, som kunde

stå dem till buds och som skulle skänka dem den trygghet i ekonomiskt

avseende, som en statstjänst erbjuder.

Vid nu antydda förhållande måste man givetvis frukta, att inom

eu ej allt för avlägsen framtid svårigheter kunna komma att uppstå för

att på ett tillfredsställande sätt fylla anstaltens behov av dugliga arbetskrafter.

Härtill kommer därjämte, att rättvisa och billighet synas kräva,

att åt de förtjänta män, som nu ägnat sitt arbete åt svalövsanstalten,

beredes en ställning, som ställer deras framtid i ekonomisk trygghet.

Vidare har det gjorts gällande, att själva svalövsanstaltens ställning,

beroende som den varit dels av bidrag från hushållningssällskap

och enskilda, vilka bidrag i avsevärd mån vant att betrakta som mera

tillfälliga, dels ock av i övervägande grad å extra stat av Riksdagen

anvisade anslag, ej varit så säker och tryggad, som skulle varit önskvärt,

ett förhållande, som ju i varje fall ej varit ägnat att stärka tjänstemännens

ändock skäligen svaga ställning.

Emot utsädesföreningens verksamhet har också slutligen anförts,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

dels att det samarbete i vissa grenar därav med centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet, som bör äga rum, ej kunnat i

önskvärd utsträckning åstadkommas, dels ock att den stora sakkunskap,

som representeras av de olika vid S valö v anställda specialisterna, måhända

ej lätt i tillräcklig grad göra sig gällande vid upprättandet av arbetsplaner

med mera.

Av vad nu anförts lärer framgå, att man, med allt erkännande åt

de nuvarande förhållandena vid utsädesföreningen, likväl måste finna en

förändring av desamma i vissa avseenden önskvärd.

Härtill kommer vad vid föregående behandling av svalövsfrågan

såväl inom som utom Riksdagen med stor styrka gjorts gällande, nämligen

att, då förhållandena vid Svalöv nu synas påkalla avsevärt ökat

statsanslag, det också måste ligga i statsmakternas intresse att, därest

ett sådant anslag gives, göra sitt inflytande vid ordnandet av svalövsverksamheten

mera gällande.

Ett sådant ökande av statsmakternas befogenhet skulle ju också

innebära en garanti för att föreningens verksamhet vidmakthölles och

utvecklades på sådant sätt, att jordbruksintressena i samtliga delar av

landet bleve bättre tillgodosedda.

För avhjälpande av de sålunda förefintliga olägenheterna vid

utsädesföreningens verksamhet, sådan denna nu är organiserad, och för

tillgodoseende samtidigt av statens intresse att få ökad befogenhet med

avseende å samma verksamhet stå två utvägar till buds, den ena innefattande

statens övertagande helt och hållet av förädlingsanstalten och

den andra ett fortgående på i huvudsak samma sätt som hittills, men

med det staten tillkommande inflytandet på föreningens skötsel ytterligare

stärkt och med införande samtidigt av vissa förändringar, avseende att

avhjälpa de med föreningens nuvarande organisation förknippade olägenheterna.

Innan vi ansett oss kunna ingå på bedömande av frågen, vilken

av dessa vägar, som innebär den lyckligaste lösningen, hava vi sökt

bilda oss ett omdöme om, huru anstaltens ledning och organisation m. m.

lämpligast skulle anordnas, därest man följde den ena eller andra av

dessa vägar.

Vad då vidkommer förhållandena, därest verksamheten skulle helt Svattvsanstaiav

staten övertagas, torde i detta sammanhang böra erinras, hurusom

inom Riksdagen samt jämväl utom densamma gjorts gällande, att det av staten.

skulle vara till stor fördel för såväl den av staten genom centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet redan bedrivna försöksverksamBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 145 käft. (Nr 194.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

heten som för de syften, utsädesföreningen sökt främja, om ett närmare

samarbete mellan ifrågavarande anstalter kunde åvägabringas.

Därvid har det ifrågasatts, huruvida icke svalövsarbetena lämpligen borde

förläggas under ledning av samma styrelse som centralanstalten, i vilken

svalövsanstalten sålunda skulle på visst sätt uppgå.

Ehuruväl de skäl, som tala för en dylik anordning, äro värda allt

beaktande, lärer det likväl ej vara avgjort, att en sådan sammanslagning

skulle visa sig ur alla synpunkter lycklig. Den verksamhet, som bedrives

vid centralanstaltens jordbruksavdelning och vilken i likhet med utsädesföreningens

arbete i stort sett är en försöksverksamhet med kulturväxter,

har många beröringspunkter med svalövsarbetet, men det finnes

dock en genomgripande skillnad däremellan.

Centralanstaltens verksamhet är i huvudsak endast undersökande

— ej produktiv —, under det att svalövsarbetet just i väsentlig grad

avser produktion, varför den vetenskapliga verksamheten här för ernåendet

av därmed avsett resultat förutsätter samverkan i en eller annan

form med ett affärsföretag, detta må nu vara utsädesbolaget eller något

annat.

Denna ej oväsentliga skillnad i beskaffenheten och arten av det

arbete, som tillkommer de båda institutionerna, gör, att man måste ställa

sig åtminstone mycket tveksam gent emot tanken på en sammanslagning

av dem.

Härtill kommer, att de lokala förhållandena, med centralanstaltens

verksamhet i det hela förlagd i Stockholms omedelbara närhet och

utsädesföreningens arbete i huvudsak förlagt i Skåne, måste försvåra ett

sammanslående av anstalterna under en och samma styrelse och ledning.

Slutligen torde jämväl i detta avseende böra beaktas, att centralanstalten

med avseende å dess ledning och styrelse m. m. så tillvida

har en säregen ställning, som lantbruksakademien av rent historiska

skäl kommit att få ett visst inflytande på densamma. Dessa skäl förefinnas

ju däremot icke alls beträffande anstalten vid Svalöv.

Om det sålunda vill synas, att svalövsanstalten, därest densamma

skulle av staten övertagas, lämpligen bör förläggas under självständig

ledning, är emellertid därvid att märka, att detta gäller endast under

förutsättning, att en fullt tillfredsställande form kan utfinnas för det samarbete

mellan de båda anstalterna, som bör och måste äga rum. Vi

skola i ett annat sammanhang söka uppvisa, huru enligt vårt förmenande

detta samarbete skall kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas.

Svalövsanstalten synes sålunda, därest densamma kommer att övertagas

av staten, böra förläggas under självständig ledning, och lärer

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 194.

(lenaa lämpligen böra anförtros åt en av Kungl. Maj:t tillsatt styrelse.

Antalet styrelsemedlemmar torde, med hänsyn till önskvärdheten att de

olika landsdelarnas intressen i detta avseende må bliva vederbörligen

tillgodosedda, ej böra vara för obetydligt. I sådant avseende synes dock

det antal av sju, som för närvarande är bestämt såsom minimiantalet

för föreningens mindre styrelse, kunna anses tillräckligt.

Styrelsens ordförande lärer jämväl böra utses av Kungl. Maj:t.

Beträffande tiden för styrelsemedlemmarnas mandat, styrelsens befogenhet

m. m. torde lämpligen böra fastställas motsvarande bestämmelser,

som finnas stadgade i fråga om centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Då det nu av skäl, som ovan anförts, synts lämpligt, att styrelsemedlemmarnas

antal bleve så pass storr, som sju, torde det emellertid

för undvikande av onödigt stor kostnad och av praktiska hänsyn i övrigt

vara önskvärt, att det närmaste handhavandet och övervakandet av anstaltens

löpande ärenden anförtros åt en utav styrelsen inom sig utsedd delegation.

Vad vidkommer instruktion för de särskilda tjänstemännen vid

anstalten, arbetets fördelning mellan dessa samt arbetets organisation i

övrigt, synes utfärdandet av de närmare bestämmelserna därom lämpligen

böra, i likhet med vad som varit fallet vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet, överlåtas åt anstaltens styrelse.

Beträffande de för anstaltens skötsel erforderliga tjänstemän och

deras åligganden, torde frågan därom likväl böra något närmare behandlas.

Enligt vad som framgår av utsädesföreningens styrelseberättelse

för år 1911, fanns under nämnda år hos föreningen fast anställd

följande personal: en föreståndare, sex assistenter, därav en för förädlingsarbetet

beträffande korn, ärter och vicker, en för arbetet med vete och

havre, eu för arbetet med gräs och klöver, en för rotfrukter, en för

potatis, eu, tillika sekreteraren, för rågarbetet ävensom en inspektor för

de yttre arbetena. Därjämte funnos dels två föreståndare för anstaltens

filialer vid Ultima och Luleå, dels eu kvinnlig korrespondent, dels ock

slutligen för kontrollen en förste och en andre kontrollant. Av assistenterna

synas de tre förstnämnda med avseende å kompetens m. m.

vara att jämställa med de hos centralan stalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet anställda föreståndare, och torde de vara att närmast

betrakta såsom arbetsledare, en var å sin avdelning.

Åven med avseende å föreståndaren finnes emellertid i den nuvarande

instruktionen för tjänstemännen vid Svalöv stadgat, att han skall

leda arbetet vid en av anstaltens avdelningar. Vid sådant förhållande

s. 20 Kontrollera mot PDF

Samarbetet

med centralanstalten.

20 Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 194.

skulle jämväl föreståndaren, om man bortser från de honom i denna

egenskap tillkommande åligganden, i det stora hela vara att betrakta

såsom avdelningsföreståndare.

Av utsädesföreningen har vidare ifrågasatts anställande av ytterligare

en vetenskapligt bildad assistent (avdelningsföreståndare) för rotfruktsarbetena

samt en kemist och ett botaniskt biträde med foderväxtarbetet.

Vid bifall till vad av föreningen sålunda hemställts, skulle arbetet

vid svalövsanstalten i huvudsak fördelas mellan fem avdelningar med

var sin föreståndare, av vilka avdelningsföreståndare en därjämte skulle

vara föreståndare för anstalten i> dess helhet. Härtill skulle komma eu

kemist och ett biträde vid foderväxtarbetet.

Dessutom skulle givetvis vid anstalten fortfarande finnas anställda

ej mindre filialföreståndare, assistenter, sekreterare, räkenskapsförare,

inspektor och korrespondent än även personal för kontrollens behöriga

handhavande.

Förut är nämnt, att det synts lämpligt, om åt anstaltens styrelse

anförtroddes att utfärda instruktion för tjänstemännen m. m. Emellertid

lärer böra erinras om angelägenheten av att förhållandet mellan anstaltens

tjänstemän därvid ordnas så, att vid uppgörandet av arbetsplaner m. in.

vederbörande avdelningsföreståndares mening må i erforderlig grad kunna

göra sig gällande. I

I detta sammanhang torde slutligen böra utredas, huru det erforderliga

samarbetet med centralanstaltens jordbruksavdelning må kunna

på ett tillfredsställande sätt anordnas.

I sådant avseende erinras till en början, hurusom enligt stadgarna

för centralanstalten, för ernående • av enighet och samverkan mellan

anstaltens olika avdelningar, lantbruksakademiens sekreterare såsom

ordförande samt föreståndarna och överassistenterna bilda en nämnd,

vilken har att uppgöra och före oktober månads utgång varje år till

styrelsen ingiva förslag till arbetsplan och stat för nästföljande år.

Nämnden bör, heter det i stadgarna, ock hava sin uppmärksamhet fäst

på ernående av planmässig samverkan med den försöksverksamhet på

jordbrukets område, som oberoende av centralanstalten utövas inom riket,

och bör därför särskilt till det sammanträde, vid vilket förslag till arbetsplan

uppgöres, inbjuda föreståndarna för landets övriga lantbruksvetenskapliga

anstalter.

Det vid denna nämnds sammanträde uppgjorda förslaget till plan

för arbetenas bedrivande behandlas sedermera av styrelsen på dess sam
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 21

mankomst i november, varefter det överlämnas för slutlig fastställelse

av Kungl. Maj:t.

Om det nu infördes en bestämmelse, att någon eller några av

avdelningsföreståndarna vid Svalöv skulle deltaga i det sammanträde,

vid vilket förslag till arbetsplan för centralanstaltens jordbruksavdelning

av nämnden uppgöres, och detta förslag ävensom förslaget till arbetsplan

för svalövsanstalten, i vad densamma kan äga beröringspunkter

med centralanstalten, sålunda bleve uppgjort efter samråd med de båda

anstalternas tjänstemän, synes man kunna hysa grundad förhoppning

om, att respektive planer bliva uppgjorda och sedermera även följda på

ett sådant sätt, att det erforderliga samarbetet mellan anstalterna bliver

vederbörligen tillgodosett.

För att erhålla ytterligare säkerhet i sådant hänseende lärer därjämte

böra vidtagas sådan ändring i centralanstaltens stadgar, att svalövsanstaltens

styrelse eller någon styrelsens delegation må äga deltaga i

det sammanträde, vid vilket planförslaget för centralanstalten av dess

styrelse behandlas.

Vad avlöningsförmånerna åt den vid anstalten anställda personal

vidkommer, har uti förenämnda skrivelse den 25 september 1912 av

föreningen framhållits, att dessa borde regleras till likhet med motsvarande

statstjänstemäns, och har föreningen därvid anfört, att man ej

syntes rimligen kunna gå lägre än till lektors lönevillkor för första assistenterna

(avdelningsföreståndarna), med tillägg av särskilt arvode åt

föreståndaren, och adjunkts för andre assistenterna, vilka i regel vore

agronomer med speciell praktik i någon arbetsgren. Övriga avlöningar

borde såsom hittills bestämmas av förhållandena i varje särskilt fall.

Då nu emellertid ceutralanstalten för försöks väsendet på jordbruksområdet

med avseende å där anställda tjänstemän m. m. är att i det

väsentligaste jämnställa med en statens förädlingsaustalt vid Svalöv, vill

det synas lämpligast att svalövstjänstemännens avlöningsförmåner, därest

anstalteu övergår till statsinstitution, bestämmas i största möjliga överensstämmelse

med de för centralanstaltens tjänstemän fastställda.

Enligt för centralanstalten gällande avlöningsstat åtnjuta föreståndarna

i lön 3,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor samt två

ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter fem och tio år. Assistenterna

uppbära arvoden å 3,000 kronor jämte fri bostad. Jämväl föreståndare

åtnjuta denna förmån, men i stället avdragas därför 500 kronor å lönen.

Av svalövsanstaltens tjänstemän skulle då avdelningsföreståndarna,

vilka, såsom ovan sagts, torde vara att5i åtskilliga avseenden jämnställa

med föreståndarna vid centralanstalten, erhålla samma löneförmåner som

Avlönings
förmånerna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 194.

dessa. Den av avdelningsföreståndarna, Rom tillika vore anstaltens föreståndare,

skulle därjämte härför uppbära särskild ersättning med et

belopp, son) lämpligen synes böra bestämmas till 1,000 kronor. De av

svalövsanstaltens assistenter, vilka ej enligt vad förut anförts vore att

betrakta såsom avdelningsföreståndare, synas kunna närmast jämföras

med assistenterna vid ceutralanstalten och skulle då liksom dessä erhålla

ett arvode å 3,000 kronor samt därjämte fri bostad eller hyresersättning

till skäligt belopp. Enahanda avlöningsförmåner synas i huvudsak lämpligen

böra tillkomma filialföreståndarna. Vad däremot beträffar inspektor,

sekreterare, räkenskapsförare och korrespondent, lära avlöningar till

desamma ej nödvändigtvis behöva en gång för alla fastställas, detta så

mycket mindre som dessa befattningar synas vara av beskaffenhet att

böra avlönas mera individuellt, allt efter den persons kvalifikationer och

duglighet, som innehar befattningen.

Kontrollanternas avlöning, vilken för övrigt hittills utgått å svalövsanstaltens

kostnader för kontrollen, synes ej heller nu, med hänsyn till

dessa befattningars art och beskaffenhet, böra uppföras i lönestaten, utan

fortfarande utgå å kotrollkonstnadens konto.

Beträffande rätt till pension med mera, varom bär ovan ej särskilt

nämnts, skulle de å stat upptagna tjänstemännen lämpligen böra jämnställas

med de vid centralanstalten anställda.

Emellertid är att bemärka, att från styrelsen för centralanstalten

hos Kungl. Maj:t gjorts framställning därom, att centralanstaltens tjänstemän

måtte i avlöningshänseende varda likställda med innehavarna av

motsvarande befattningar vid statens skogsförsöksanstalt, vilka befattningar

äro dels såsom föreståndare med lön å 7,500 kronor samt ett

åldcrstillägg å 600 kronor, dels ock såsom assistent med lön å 3,000

kronor och två ålderstillägg å 500 kronor.

Skulle denna framställning föranleda till förhöjning av lönerna

för centralanstaltens tjänstemän, lärer väl motsvarande förbättring också

vara påkallad för tjänstemännen hos svalövsanstalten.

I detta sammanhang torde jämväl böra anföras, hurusom billighet

och rättvisa synas kräva, att vid fastställandet av avlöningsförmånerna

för svalövsanstaltens tjänstemän bestämmelse träffas därom, att, där rätt

till ålderstillägg må vara vid vissa befattningar medgiven, förutvarande innehavare

.av dylik befattning skall äga att för tillgodonjutande av sådant

tillägg räkna sig till godo den tid, han innehaft sådan befattning hos

utsädesföreningen. Vidare synes nuvarande föreståndaren för svalövsanstalten,

professor N. Hj. Nilsson, med hänsyn till den av honom utövade

långvariga och för vårt jordbruk synnerligen gagnande verksamhet,

böra, därest han fortfarande kommer att kvarstå såsom anstaltens före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

ståndare, tillerkännas en årlig ersättning för loreståndarbefattningen

med 500 kronor utöver det för denna befattning eljest bestämda särskilda

arvodet.

Sedan nu i stora drag redogjorts för den tilltänkta organisationen

av svalövsanstalten, därest densamma skulle av staten helt övertagas,

återstår att lämna en dylik redogörelse, avsedd för det fall, att utsädesföreningens

verksamhet och ledning skulle i det stora hela, om ock

med väsentliga förändringar, fortgå å den hittills inslagna vägen och

förädlingsanstalten sålunda fortfarande bestå såsom en enskild institution.

Såsom förut erinrats, äro förhållandena beträffande denna anstalt

sådana, att staten synes nödsakad att för densammas vidmakthållande

och utveckling ikläda sig ökade uppoffringar utöver vad av staten

hittills anslagits såsom bidrag till uppehållande av anstaltens verksamhet.

Det är jämväl förut erinrat, hurusom det under sådana omständigheter

givetvis måste ligga i statens intresse att alltmera föra denna verksamhet

under sin kontroll och utöva ett bestämmande inflytande å dess ledning.

Denna uppfattning har också redan förut tagit sig uttryck, eå till

vida som staten förskaffat sig ett visst inflytande i antydda hänseende

dels genom deltagande i revisionen av föreningens förvaltning, dels ock

därigenom att i stadgarna för föreningen införts bestämmelse om att

Kungl» Maj:t äger insätta en ledamot i föreningens mindre styrelse,

varjämte motsvarande bestämmelse också förefinnes beträffande det med

utsädesföreningen samarbetande utsädesbolaget.

Det ökade statsanslag, varav behov onekligen för närvarande förefinnes,

är i avsevärd grad beräknat såsom ersättning för den brist i

föreningens intäkter, som är en följd av den pågående indragningen av

hushållningssällskapens bidrag till föreningen.

I och med det hushållningssällskapen indraga dessa bidrag, mista

de givetvis också den enligt stadgarna dem eljest tillkommande befogenhet

att deltaga i ledningen av föreningens verksamhet.

Det ligger då mycket nära till hands, att denna befogenhet i

stället överflyttas å den anslagsgivare, som träder i stället för hushållningssällskapen,

och att sålunda statens inflytande i förevarande avseende

växer. Emellertid kräver ju statens intresse tvivelsutan, att denna

statens befogenhet vid föreningens skötsel blir så omedelbar och framför

allt så litet kringskuren av andra vid föreningens ledning eventuellt

verkande faktorer som möjligt, varför givetvis tillvaratagandet av detta

intresse fordrar, att avsevärd förenkling åstadkommes beträffande föreningens

ledning, något som för övrigt synes önskvärt även ur andra

synpunkter. Ett sådant syftemål synes kunna ernås, därest anstaltens

Svalövsanstaltens

fort

varo såsom

enskild insti

tution.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

ledning i Imvudsak ordnas på enahanda sätt, som, enligt vad ovan

nämnts, ifrågasatts för det fall, att staten skulle helt övertaga anstalten.

Sålunda borde den nuvarande anordningen med en större och en

mindre styrelse, sammansatta på sätt förut omnämnts, upphöra och anstaltens

ledning i stället anförtros åt en styrelse, bestående av sju ledamöter.

Om emellertid staten, såsom den utan jämförelse störste anslagsgivaren

till anstalten, också bör hava det avgjort största inflytandet

beträffande densammas skötsel, synes dock skäligt, att jämväl framgent

åt utsädesföreningen inrymmes viss befogenhet därvid.

Ett lämpligt avvägt förhållande torde i sådant avseende kunna

ernås, om ordföranden jämte fyra av styrelsens ledamöter tillsättas av

Kungl. Maj:t och de två återstående av föreningen.

Vidare synes Kungl. Magt böra utse två ombud att deltaga i revisionen

av anstaltens förvaltning och föreningen själv det tredje ombudet.

Vad organisationen av verksamheten i dess olika delar i övrigt vidkommer,

hänvisas till vad här ovan i dylikt hänseende anförts i fråga

om anstalten tänkt som en statsinstitution; och skulle föreningens stadgar

sålunda böra ändras i huvudsaklig överensstämmelse därmed och med

vad i övrigt här ovan anförts.

I sådant avseende hava vi uppgjort ett skisserat förslag till stadgar

för föreningen.

Vad därefter vidkommer tjänstemännens ställning, har förut framhållits,

att densamma under nuvarande förhållanden måste anses mindre

tillfredsställande.

En avsevärd förbättring i berörda hänseende skulle emellertid

uppstå, om åtminstone en del av tjänstemännen tillförsäkrades rätt till

vissa minimilöner.

Den omständigheten, att de ej äro anställda i verklig statstjänst,

synes ej lägga något hinder härför, då vid utgåendet av statsanslag

till anstalten torde kunna förbindas det villkor, att tjänstemännen komma

i åtnjutande av sådan rätt, och synas härvid förste assistenterna eller,

som de enligt vårt förslag skulle benämnas, avdelningsföreståndarna

böra i främsta rummet komma i åtanke.

Då framgången av det vid Svalövs förädlingsanstalt bedrivna arbetet

är i väsentligaste mån beroende av förmågan hos de vetenskapsmän,

vilka såsom föreståndare å sina respektive avdelningar planlägga och

leda detsamma, och då för dessa föreståndare icke kan påräknas någon

vidare befordran i anstaltens tjänst, lärer det vara av högsta vikt, att

befattningarna i fråga ställas på ett i ekonomiskt avseende någorlunda

högt plan. Jämväl rätt till ålderstillägg torde därför böra tillförsäkras

dessa tjänstemän.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194. 25

De anställningar, som innehavas av övriga assistenter samt av

filialföreståndarna, synas däremot i viss mån vara att betrakta som

övergångsplatser och såsom sådana av mera tillfällig natur, varför innehavarna

av dessa ej lära kunna i samma grad som avdelningsföreståndarna

framställa krav på den förmån, som en stadgad minimilön innebär.

Enahanda torde förhållandet i det hela vara beträffande den övriga

personalen vid anstalten. Från föreningens egen sida har ju också

gjorts gällande, att lönerna för dessa borde som hittills bestämmas efter

förhållandena i varje särskilt fall.

Vidare lärer kunna ifrågasättas, huruvida icke åtminstone vissa av

svalövstjänstemännen borde erhålla rätt att vid övergång till statstjänst,

såsom tjänstår räkna sig tillgodo den tid, de varit anställda vid Svalöv.

Angående beloppet av den minimilön, som, enligt vad ovan sagts,

anses böra tillförsäkras avdelnings föreståndarna, har, såsom förut nämnts,

från föreningens sida gjorts gällande, att man ej rimligtvis syntes

kunna gå lägre än till lektors lönevillkor, d. v. s. 4,000 kronor jämte

4 ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5, 10, 15 och 20 år.

Det synes oss skäligt att fastställa minimilönen till detta belopp,

men vilja vi även i detta sammanhang erinra därom, att, därest den

från centralanstalten gjorda framställningen om förbättrade lönevillkor

bifalles och motsvarande befattningar således flyttas till ett högre plan

i ekonomiskt avseende, någon jämkning uppåt i denna minimilön också

lärer hava skäl för sig.

Om nu svalövstjänstemännens avlöningsförhållanden genom vad

här ovan föreslagits komma att i avsevärd grad förbättras, återstår

dock önskemålet för dem att kunna ernå den trygghet i ekonomiskt

avseende för framtiden, som pensionsrätt innebär. Vi hava ingalunda

förbisett angelägenheten, att eu sådan rätt bliver dem tillförsäkrad.

Emellertid föreligger för närvarande hos Kungl. Maj:t till behandling

frågan om beredande av pension åt vissa med nu ifrågavarande tjänstemän

jämförliga befattningshavare såsom hushållningssällskapens funktionärer,

föreståndare och lärare vid statsunderstödda lantbruksskolor med

flera. Vid sådant förhållande och då svalövstjänstemännens pensionsfråga

i detta sammanhang lämpligen torde kunna upptagas till prövning,

hava vi ej ansett av nöden att i frågans nuvarande läge göra något

vidare uttalande i ämnet.

Härefter lärer återstå att söka utreda, vilkendera av de ifrågasatta

formerna för anstaltens fortbestånd må innefatta den lyckligaste lösningen

av frågan om statens förhållande till utsädesanstalten vid Svalöv.

För jämförelse mellan kostnaderna vid de två alternativen må då

till en början meddelas följande

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saM. 145 höft. (Nr 194.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194

Statförslag: för svalövsanstalten.

I. Såsom statsinstitution.

TÅlders-1,,

Lön Summa

J tillägg j

1 avdelningsförestån-

i

dåre .....................

5,500 1,000 j 6,500

I

tillika föreståndare för

|

8,000

anstalten ...............

1,000; 500*) 1,500

1

2 avdelningsförestån-1

dåre.....................|

5,500 1,000 )

j >13,000

5,500 1,000 J

1 d:o ............

5,5001 500 : 6,000

1 do ............

5,5001 — i 5,500

Avlöning för övrig per-

) j

sonal vid Svalöv......

1

i

! -d

g

50,300

Tjänstemännens löner på Ultuna ...............

3,000

> »

i Luleå.....................

2,500

II. Såsom fortfarande stående under utsädesföreningens

ledning.

[

Lön

Älders-

tillägg

Summa

1 avdelningsförestån- |

dåre .....................

4,000

2,000

|

tillika föreståndare för

[ 8,000

anstalten ...............

2,000

—

1

1 avdelningsförestån-

dåre .....................

4,000

2,000

6,000

1 d:o ..................

4,000

1,000

5,000

1 d:o ..................

4,000

500

4,500

1 d:o ..................

4,000

_

4,000

Avlöning för övrig per-

sonal vid Svalöv ...i

—

-

17,800

45,300

3,000

2,500

» »i två nya filialer ...

i Fasta biträden och tjänares avlöning ......

Reseersättningar ....................................

Försöksverksamheten på Svalöv...............

» » Ultuna...............

» i Luleå..................

» vid de nya filialerna

Sortförsöken i olika landsdelar ...............

j Kontrollverksamheten..............................

Tidskrift och trycksaker ........................

Bibliotek och prenumeration ..................

Kontorsutgifter.......................................

| Bränsle och lyse....................................

Byggnader och inventarier .....................

i Park, vägar och tomter...........................

Utskylder .............................................

Räntor ................................................

Brandförsäkringar och frakter..................

5.000

3,100

3.400

17,800

2.500

1.500

2.000

1,000

19,500

0,000

1,000

1,200

2.500

2,000

400

9,000

1.400

Kronor 135,100

5,000

3,100

3,400

.. 17,800

2.500 |

1.500 |

2,000!

... 1,000!

19,500

6,000

1,000

1,200

2,500

2,000

Kronor

400

1,000

9,000

_ 1,400

! 131,100

'') Personligt lönetillägg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Vid avlöningskostnadernas beräkning- i alt. 1 bar tagits hänsyn

till de ålderstillägg, som enligt vad förut nämnts synts böra tillkomma

nuvarande befattningshavare vid Svalöv, därest dessa komma att kvarstä

i anstaltens tjänst, och har i övrigt vid båda alternativen följts vad av

föreningen i dess vid skrivelsen den 25 september 1912 fogade förslag

till utgiftsstat för år 1914 föreslagits, dock med iakttagande av vissa

nedprutningar, varom här nedan i fråga om anslagsbehovet för nämnda

år kommer att närmare omförmälas, varjämte i alt. I dessutom fråndragits

1,000 kronor, utgörande kostnad för utskylder, samt i båda alternativen

kostnaderna för samlingarnas vård och tillökning, vilka synas

vara av mer tillfällig art.

Emot svalövsverksamlieten, sådan den nu är gestaltad, har man,

såsom förut nämnts, anmärkt, att densamma i något för hög grad synts

inriktad på speciellt sydsvenska förhållanden och sålunda måhända ej

tillräckligt tillgodosett det övriga Sveriges intressen. Orsaken till detta

förhållande har tydligtvis varit den, att anstalten tillkommit på initiativ

och med kraftigt stöd av just de skånska lantmännen, varjämte sättet

för utseende av de nuvarande styrelserna vid anstalten lämnat rum för

eu viss överrepresentation av Sydsverige. Att detta förhållande i och

med anstaltens förvandling till statsinstitution bleve ändrat är uppenbart,

men oss synes tillräcklig garanti i sadant hänseende föreligga även vid

den sammansättning av styrelsen, vi föreslagit, för den händelse anstalten

icke skulle helt övergå till statsinstitution. Med den absoluta

majoritet, som tillkommer de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i

styrelsen, vill det synas, som skulle varje fara för överrepresentation av

visst intresse vid anstaltens ledning vara utesluten. För övrigt synas

också historiska skäl, av ungefär enahanda beskaffenhet som gjoit sig

gällande i fråga om förhållandet mellan centralanstalten och lantbruksakademien,

tala för, att man ej helt och hållet betager Sveriges utsädesförening

allt inflytande på ledningen av den verksamhet, föreningen

under så lång tid förtjänstfullt bedrivit.

Då, såsom förut'' nämnts, framgången av den vid Svalöv bedrivna

verksamheten är absolut beroende därav, att arbetena därstädes handläggas

och ledas av framstående vetenskapsmän, är det givet, att man

vid nu föreliggande frågas bedömande måste taga mycken hänsyn till

angelägenheten, att tjänstemännens intressen må bliva vederbörligen

tillgodosedda.

Givet är, att från tjänstemännens synpunkt ställningen som statstjänstemän

skulle innebära de största fördelarna, men även den förbättring

i dessa tjänstemäns ställning, som skulle inträda vid ett sådant

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung,l. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 194.

ordnande av förhållandena, som av oss föreslagits, för den händelse anstalten

kom me att fortfara som en statsunderstödd enskild institution,

synes oss så avsevärd, att även därigenom faran för att icke kunna vid

anstalten fästa fullgoda krafter måste anses undanröjd.

Därest åt avdelningsföreståndarna tillförsäkrades eu viss till beloppet

i förhållande till närmast jämförliga statstjänstemän bestämd minimilön

med rätt till ålderstillägg, tjänstårsberäkning och den pensionsrätt, som

väl inom en snar framtid måste beredas liknande kategorier av icke

statsanställda tjänstemän, torde tillräcklig garanti förefinnas för, att de

ekonomiska villkoren icke skulle lägga hinder i vägen för upprätthållande

av den vetenskapliga nivå, som hittills intagits av de ledande

krafterna vid Svalöv.

Med fastställandet av minimilöner hava vi avsett, att besparingshänsyn

icke må föranleda användande av mindervärdiga krafter för handhavandet

av denna för jordbruket så utomordentligt viktiga verksamhet,

men därjämte vilja vi framhålla, att det enligt vår mening icke borde

vara eu blivande styrelse förmenat att, där föreningens tillgångar sådant

tilläte, i särskilda fall bevilja det personliga lönetillägget, som för

fästande vid föreningen av någon framstående förmåga kunde finnas

erforderligt.

I dylika ävensom i andra fäll skulle det otvivelaktigt underlätta

ett praktiskt ordnande av verksamheten, om styrelsen ej vore alltför

mycket bunden av den mera detaljerade lönestat, som betingas av en

statsinstitution, och någon våda av att härutinnan lämna styrelsen en

viss frihet kunde knappast förefinnas, då inom styrelsen de av Kungl.

Maj:t tillsatta medlemmarna faktiskt hade avgörandet i sina händer.

Helt och hållet obeaktad bör icke heller lämnas den fördel, som

kan ligga däri, att, så länge tjänstemännen vid Svalöv icke äro statstjänstemän,

möjlighet finnes att uppsäga en tjänsteman, som visat sig

olämplig för sin befattning.

Att någon för tjänstemännen avskräckande otrygghet skulle kunna

anses ligga i en sådan uppsägningsrätt torde icke vara att befara, då

naturligtvis icke någon styrelse skulle utan synnerligen vägande skäl

begagna sig av en sådan rätt, och i varje fall bleve tjänstemännens

ställning i detta avseende icke mera ofördelaktigt än hittills.

Större betänklighet skulle möjligen kunna fästas därvid, att anstaltens

fortvara och därmed även tjänstemännens ställning bleve beroende

därav, att Riksdagen för varje år beviljade det nödiga anslaget,

men enahanda förhållande råder ju i fråga om åtskilliga statsinstitutioner,

som icke äro uppförda å ordinarie stat, och det torde väl med

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kutvjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

visshet kunna förutsättas, att Riksdagen, så länge anstaltens verksamhet

visar sig vara till gagn för jordbruket, också kommer att till densamma

anslå erforderliga medel.

Att i övrigt närmare precisera de fördelar, som anstaltens bibehållande

som en i viss mån enskild institution kan anses medföra, låter

sig svårligen göra, men oss synes dock otvivelaktigt, att de något

friare former, som en dylik institution kan röra sig med, äro av ett

visst värde, just då det gäller bedrivande av en sådan praktisk vetenskaplig

verksamhet som den vid Svalöv.

Härtill kommer, att den samverkan, som äger rum mellan föreningen

och utsädesaktiebolaget, antagligen lättare kan fortgå på samma

av ömsesidigt tillmötesgående präglade sätt som nu och än vidare utvecklas

i samma riktning, därest bolaget fortfarande komme att samarbeta

med föreningen och icke med en statens anstalt.

Det torde nämligen knappast kunna helt undvikas, att formerna

bliva något stramare, när den ena parten är en statsinstitution.

Att icke bolaget, som ju har stor fördel av sitt samarbete med

den vetenskapliga institutionen, skulle vara angeläget om att träffa liknande

avtal med statsanstalten som med föreningen, kan väl knappast

ifrågasättas, men någon olikhet i förhållandet kunde nog komma att

göra sig gällande. Visserligen hade bolaget alltid samma intresse av

att noggrant fullgöra åtagna förbindelser, men fullt samma villighet

att därutöver mera så att säga under hand gynna en statens anstalt

komme måhända icke att råda.

För att taga ett exempel kan omnämnas, att bolaget för närvarande

mot billig hyra i sina byggnader upplåter bostäder för flera av

föreningens tjänstemän. Huruvida detta komme att fortfara, om tjänstemännen

för bostadsfrågans ordnande hade staten att lita sig till, kan

ju vara ovisst.

Vad tjänstemännens bostadsförhållanden angår, måste vi såsom vår

uppfattning starkt betona, att, om staten helt och hållet övertager Svalöv,

så lär det snart nog gå därhän, att staten såsom i så många liknande

fall ser sig nödsakad att låta uppföra bostäder för tjänstemännen, vilket

med hänsyn till det stora antalet sådana och nutidens höga byggnadskostnader

icke kan avlöpa utan mycket avsevärd kostnad.

Slutligen bör ej förbises det förhållandet, att statens övertagande

av anstalten torde bliva förbundet med föreningens upphörande, under

det att föreningens fortvara i och för sig måste betraktas såsom synnerligen

önskvärd. Åven frånsett den vid Svalöv bedrivna förädlingsverk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19i.

samheten är nämligen det av föreningen genom dess tidskrift och i övrigt

utförda arbete till höjande av det svenska jordbruket och intresset därför

av allt för stor betydelse, för att man icke skulle hava skäl att

mycket beklaga upphörandet därav.

Som resultat av den gjorda undersökningen få vi alltså anföra,

att vi funnit frågan om beredande av en mera tryggad ställning för

anstaltens tjänstemän vara för den fortsatta verksamheten därstädes och

dess vidare utveckling av så stor betydelse, att vi ej skulle tvekat föreslå

anstaltens övertagande av staten, därest denna angelägenhet ej kunnat

på annat sätt tillfredsställande ordnas. Emellertid hålla vi före, att

denna angelägenhet skulle bliva behörigen tillgodosedd jämväl enligt

det av oss skisserade förslaget till anstaltens fortvaro såsom enskild

institution.

Vid sådant förhållande och då vi äro av den meningen, att de

friare former, under vilka anstalten, om den fortlever såsom enskild,

kan bedriva sin verksamhet, äro av avsevärd betydelse för densammas

framgång, och då vi vidare förmena, att anstaltens behöriga skötsel är

fullt garanterad genom den föreslagna ökningen av statens befogenhet

därvid, anse vi — med hänsyn jämväl till vad vi i övrigt i detta avseende

anfört — oss böra förorda, att svalövsanstalten, efter vidtagande

av de väsentliga förändringar . i fråga om dess ledning, som av oss

föreslagits, fortfarande må bibehållas som en enskild statsunderstödd

institution.

Förcniytn< Vad beträffar de för upprätthållande av föreningens verksamhet

tr<år,ti9i2nJ erforderliga medel har uti skrivelsen den 25 september 1912 föreningen

gjort framställning därom, att Kungl. Maj:t måtte ingå till instundande

Riksdag med hemställan, att Riksdagen måtte för år 1914 ej mindre

i likhet med föregående år åt föreningen anvisa ett anslag av 35,000

kronor till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga verksamhet

än även därutöver 30,000 kronor till nödig komplettering av

densamma jämte ytterligare 10,000 kronor till betäckande av den brist

i föreningens hittills varande inkomster, som komrne att uppstå i och

med ytterligare indragning av landstingens och hushållningssällskapens

anslag, eller tillhopa 75,000 kronor.

Det av föreningen uppgjorda förslag till inkomst- och utgiftsstat

för år 1914 är av följande lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 194.

31

Förslag till inkomst- och utgiftsstat för Sveriges utsädesförening

under år 1914.

Inkomster:

Statsanslag på ordinarie stat .............................................

„ „ extra stat som förut .............................

„ „ „ „ till arbetenas komplettering

„ „ „ „ till ytterligare ersättning för

hushållningssällskaps och landstings anslag ......

Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget..............................

Avgifter av årsmedlemmar..................................................

Annonser i tidskriften .........................................................

Hyror.........................................................................................

kronor 15,000

—

„ 35,000

—

„ 30,000

—

„ 10,000

_

„ 40,000

—

„ 2,500

—

„ 1,550

—

„ 750

—

Summa kronor

134,800

Utgifter:

Tj änstemännens

löner:

på

Svalöv, omreglerade............

11

11

11

„ nvtillkommande......

11

11

11

Ultuna ....................................

11

11

11

Luleå .......................................

11

11

11

två nya filialer .....................

Fasta biträdens och tjänares avlöning ..........................

Reseersättningar till styrelse, revisorer och föreståndare

Försöksverksamheten på Svalöv, de äldre arbetsgrenarna

„ „ „ njdillkomna „

„ Ultima

„ „ två nya filialer.................

Sortförsöken i olika landsdelar................................

Samlingarnas vård och tillökning ..........................

Kontrollverksamheten..................................................

Tidskrift och trycksaker............................................

Bibliotek och prenumeration......................................

Kontors utgifter..............................................................

Bränsle och lyse.........................................................

kronor

36,300: —

11

9,000: —

11

4,500: —

11

2,500: —

11

5,000: —

11

3,100: —

11

3,400: —

11

12,800: —

11

5,000: —

11

2,500: —

11

1,500: —

11

2,000: —

11

1,000: —

11

1,000: —

11

20,000: —

11

6,000: —

11

1,000: —

11

1.200: —

11

2,500: —

Transport kronor 120,300

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Byggnader och inventarier.....

Park, vägar och tomter............

Utskyld er ..................................

Räntor ..........................................

Brandförsäkringar och frakter

Transport

kronor

120,300

11

2,700

11

400

11

1,000

11

9,000

11

1,400

Summa

kronor

134,800

Vad vidkommer utgiftsstaten, är till att börja med beräknat, att

avlöningarna till nuvarande tjänstemän vid svalövsanstalten skulle höjas

från 32,000 kronor till 36,300 kronor, på sätt framgår av följande, ur

en till lantbruksstyrelsen från föreningen ingiven P. M. hämtade förslag

till lönestat för år 1914:

Föreslagen lön

An-

Lön

Be-

Ålders- tillägg

f2

ställd

år

f. n.

gy“-

nelse-

lön

B

Si

!

Professor N. Hj. Nilsson, föreståndare..............................

1888

7,500

4,000

J 4 st.

4 »

> » » » arvode.......................................

-

—

2,000

8,000

Doktor H. Tedin. l:ste assistent ....................................

1891

5,000

4,000

6,000

Docenten H. Nilsson-Ehle, l:ste assistent ........................

1900

4,500

4,000

2 »

5,000

Doktor H. Witte, l:e assistent .......................................

1907

4,000

4,000

1 »

4,500

Agronomen E. Ljung, 2:dre assistent, sekreterare...............

1904

3,500

3,000

2 »

4,000

■t I. Karlsson, 2:dre assistent..............................

1909

3,000

3,000

1 »

3,500

J. Er. Lundberg, som trädgårdsmästare ...........................

b-‘

ce

o

i 2,000

j

1,200

3 å 200

>2,800

» » » i assistentarvode....................................

1904

1,000

—

J

A. W. Kinberg, som inspektor .......................................

1890

j 2,500

1,200

3 å 200

1

2,500

» » »i assislentarvode ....................................

—

700

—-

i

—

32,000

_

36,300

Kandidat J. N. Walldén, kontrollföreståndare ..................

1892

5,500

4,000

4 st.

6,000

Agronom A. Elovson, filialföl eståndare ...........................

1900

3,500

3,000

2 »

14,000

Doktor A. Ulander, > ...........................

1900

2,500

2,500

-

2,500

1 Denna post motsvaras i föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstut för år 1914 av

den tredje utgiftsposlen, som emellertid, tydligen på grund av misskrivning, upptagits till 4,500 kronor

i stället för 4,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Mot vad i sådant avseende föreslagits synes i det hela ej vara

något att erinra. Dock har det synts, som skulle den föreslagna löneförhöjningen

åt kontrollföreståndaren från 5,500 kronor till 6,000 kronor,

med hänsyn till arten av det honom åliggande arbete och därför erforderlig

kompetens ej vara fullt motiverad, varför å kontrollkostnaden

torde böra avgå ett mot den föreslagna löneförhöjningen svarande belopp

av 500 kronor.

Vidare erinras beträffande den föreslagna lönen åt filialföreståndaren

vid Ultuna, att ett så stort belopp som 4,000 kronor ej lärer behöva

utgå. Då begynnelselönen satts till 3,000 kronor och den förutvarande

föreståndaren numera tillträtt annan befattning, skulle hans plats

komma att fyllas av en ny, vilken ju ej kan gorå anspråk på lönetillskott.

I sin skrivelse den 25 september 1912 har utsädesföreningen gjort

framställning i fråga om anslag för beredande av möjlighet till viss

utvidgning av föreningens verksamhet m. m., och har föreningen i

sådant avseende anfört huvudsakligen följande.

Föreningens inskränkta tillgångar ställde sig i första hand som

ett hinder för de det hela uppbärande fältarbetenas bedrivande i det

omfång, som de föreliggande uppgifterna och det under bearbetning

stående materialet med rätta krävde. För att kunna, om också i starkt

begränsad skala, fullfölja de efter år 1900 upptagna systematiska korsningsserierna

med strå- och trindsäd, hade sålunda andra lika viktiga

äldre arbetsgrenar tills vidare måst inskränkas. När den raskt framåtgående

gräsförädlingen börjat lämna nya sorter till jämförande prövning,

hade man ej annat än provisoriskt kunnat sätta en sådan i gång, enär

den nödiga utvidgningen av försöksarealen skulle ställt sig för dyr.

Man hade visserligen i största möjliga utsträckning begagnat sig av

föreningens jord härför, men då denna dels vore till sin beskaffenhet

alltför ojämn och dels uppdelad i så små skiften, hade vinsten härav

blivit mycket tvivelaktig. Detsamma gällde för övrigt nya arbetsgrenar:

klöver, luzern och potatis. Vida större och delvis fleråriga försöksfält

måste med nödvändighet under närmaste framtiden kunna upplåtas åt

dem, om det framför allt viktiga slutgiltiga utvalet bland de redan färdiga

stammarna skulle kunna genomföras, innan detta bleve för sent.

Här förelåge nämligen just nu en mycket livlig konkurrens från såväl

Danmark som Tyskland och Nordamerika, och det vore påtagligt, att

den, som här komme först, för lång tid framåt skulle behärska marknaden

till förfång för de övriga. Just gräs- och klöverfröna gåve annars

vida bättre utsikter till en framtida lönande export från vårt land än

stråsädesslagen någonsin erbjudit.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 145 käft. (Nr 194.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Om det också numera kunde anses vara av erfarenheten bekräftat,

att det svenska växtförädlingsarbetets koncentrerande till en enda anstalt

varit en klok och ändamålsenlig åtgärd, kvarstode dock alltjämt nödvändigheten

att i landets skilda delar praktiskt pröva de nya sorter,

vilkas egenskaper tycktes göra dem särskilt ägnade för klimatiska och

jordmånsförhållanden av ena eller andra slaget. Sådana försök hade

också hittills i alltjämt ökad omfattning utförts dels vid föreningens

filialer i Ultuna och Luleå, dels också hos enskilda lantmän i landets

olika provinser, de senare delvis i samarbete med centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet. Upprepade gånger hade emellertid

i föreningens underdåniga ansökningshandlingar till Kungl. Maj:t framhållits,

att de sist nämnda, de spridda lokala sortförsöken, ej kunde

tillfredsställande besvara de frågor, det här gällde, och att behovet av

nya filialer, åtminstone i övre Göta lands båda förnämsta jordbruksdistrikt,

Väster- och Östergötland, därför för varje år gjort sig alltmera

kännbart. Denna fråga hade till sist blivit så maktpåliggande, att föreningen,

trots den tryckande ekonomiska ställningen, funnit sig föranledd

att söka få densamma ordnad. Oaktat ett frikostigt anbud om pekuniärt

understöd från en påtänkt försöksvärd, hade dock även de relativt

små återstående kostnaderna befunnits överstiga föreningens ekonomiska

bärkraft för tillfället och frågan sålunda måst ytterligare framskjutas.

Med den väsentligt ökade användningen som svalövssorterna på de

senaste åren vunnit i just dessa landsändar, hade emellertid så många

spörsmål framställt sig till praktisk och teoretisk utredning på ort och

ställe, att saknaden av egna vederbörligen utrustade filialer därstädes

både för föreningens fortgående verksamhet och än mera för dessa viktiga

områdens eget jordbruk måste betecknas som synnerligen beklaglig.

Ett snart ordnande av denna angelägenhet stode för närvarande som

ett av de främsta önskemålen i fråga om svalövsarbetets tidsenliga

organisation, enär, som sakerna nu stode, en dyrbar tid ofta förlorades

under avvaktande på verkligen vägledande försöksresultat med lovande

sorter, som sedan länge förelegat färdiga och slutprövade vid huvudstationen.

En annan för de egna arbetena kännbar och från andra håll ofta

anmärkt ofullständighet i föreningens arbetsprogram hade alltid legat i

saknaden av även kemisk undersökning för vissa grupper av materialet.

För bedömandet av t. ex. vetets bakningsduglighet, lika väl som av

kornets värde för bryggeriändamål spelade ju nämligen den kemiska

analysen en särdeles viktig roll. De tillfälliga undersökningar av detta

slag, vilka kommit de nya svalövssorterna till del i samband med de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

specialutställningar, som föreningen anordnat tillhopa med svenska

b ryggarföreningen och de skånska hushållningssällskapen, hade naturligtvis

kunnat lämna en blott ofullständig ersättning för denna brist. Då

nu till sist med de nya arbetsgrenarna tillkommit ett material, foderväxter

och rotfrukter, för vars bedömning och värdering den kemiska

sammansättningen bleve ett av de mest avgörande momenten, hade

behovet av en särskild kemisk avdelning vid anstalten blivit en ren

livsfråga för dennas rationella verksamhet. En sådan hade därför också

inretts i den nya institutionsbyggnaden, och med särskilda gåvomedel

hade det i huvudsak sörjts för dess tidsenliga utrustning. Därvid hade

det dock sedan dess måst stanna, alldenstund ekonomien förbjudit anställandet

av särskild kemist och bekostandet av dithörande arbeten.

Vilken hämsko, som därmed vilade på samtliga arbetsgrenar, men i all

synnerhet på de nyare, vore ögonskenligt.

Rotfrukterna hade alltid ansetts falla inom svalövsarbetenas naturliga

råmärken och den synnerligen viktiga roll, som rotfruktsodlingen

hade sig anvisad i våra dagars jordbruk, i förening med dess på senare

tider påtagligen ökade utbredning inom alla landsändar, innebure

dessutom en kraftig maning för utsädesföreningen att snarast möjligt

söka ingripa även på detta område för att söka åstadkomma ett pålitligare

odlingsmaterial och därmed en reglering av rotfruktsfrömarknaden.

Också hade det varit endast saknaden av den härför nödiga

penningtillgången, som hindrat fullföljandet av detta önskemål.

Utsädesbolaget, som självt känt behovet av bättre ordnade förhållanden

inom denna gren av fröhandeln, hade emellertid sett sig

nödsakat att på egen hand upptaga ett ganska omfattande försöks- och

förädlingsarbete med de olika slagen av rotfrukter, detta så mycket

mera som det varit mycket ovisst om och när ett samarbete med föreningen

kunde bliva tillåtet. Då ett sådant till sist verkligen kommit

till stånd, hade den oegentligheten förelegat, att det beträffande alla

saluförda fröslag av föreningen kontrollerade bolaget på ett viktigt område

bedreve en självständig förädlingsverksamhet, på vilken redan offrats

alltför stora kostnader, för att dess nedläggande utan vidare skulle kunna

sättas i fråga. Med den samarbetet reglerande kommissionens medgivande

hade saken därför ordnats på det sätt, att föreningen övertagit

tillsynen och ansvaret för denna bolagets rotfruktsförädling samt anställt

dess ledare i sin tjänst, under det bolaget fortfarande fått bära kostnaden

för detta med de saluförda rotfruktsfrönas odlingskontroll nära förbundna

arbete. På detta sätt hade föreningen redan i närvarande stund faktiskt

inlett en bearbetning även av rotfrukterna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 194.

Den metod, som här användes, vore emellertid det annorstädes

överallt tillämpade massurvalet, grundat på årlig torrsubstansbestämning

bos sättrötterna. Ett sådant tillvägagångssätt betecknade dock från

föreningens ståndpunkt sett icke någon verklig uppdragning av nya

sorter utan snarare blott en kontroll av de blandade äldre stammarnas

produktionsmöjligheter. I överensstämmelse härmed måste således frågan

om rotfrukternas rationella förädling allt fortfarande anses erbjuda många

öppna frågor och således även utsikter till ett nytt arbete med vittgående

möjligheter. Samma lagar, som befunnits gälla för de hittills vid föreningen

bearbetade växtslagen — för de självbefruktande såväl spm för

vindbefruktande: råg och vissa gräs etc. — vore säkerligen även här de

avgörande. Det borde således jämväl vara möjligt att här uppdraga

och fixera nya sorter med konstant ärftliga egenskaper, ej minst beträffande

anlagen för upplagrandet av en viss medelkvantitet av reservämnen i

de till övervintring avsedda växtdelarna, här »rötterna».

Ett sådant arbete förutsatte emellertid helt andra, vetenskapligt

utbildade arbetskrafter och eu från början på botaniskt urval vilande arbetsmetod.

Även noggrannare kemisk analys bleve oundgängligen behövlig.

Vid sidan härav kunde och borde dock den äldre massundersökningen

av mer hantverksmässigt slag bibehållas till kontroll av de i förökningstadda

förädlingsprodukternas vidare förhållande. Det senare arbetet

bleve då allt fortfarande till huvudsaklig del bolagets sak, det förra

däremot föreningens.

Men uppfyllandet av denna lika maktpåliggande som krävande

uppgift bleve för föreningen möjlig endast under den förutsättningen,

att den komme i åtnjutande av den härför nödiga ökningen i de årliga

inkomsterna. 1 varje fall vore den nu bestående provisoriska anordningen

av denna arbetsgren avgjort otillfredsställande och i behov av

snar reglering.

Dessa missförhållanden vore emellertid icke avhjälpta ensamt genom

rikligare penningtillgångar för själva arbetena. Åven ökade arbetskrafter

vore i vissa fall nödvändiga såsom för övertagande av den ovannämnda

rotfruktsförädlingen i ny form, för utförande av de självständiga

kemiska undersökningar, som sammanhängde med specialisternas arbeten,

samt för ledning av de nya filialerna. Åven för foderväxtarbetets fullföljande

med den önskvärda intensiteten påfordrades ännu en, dock

mera underordnad, tjänsteman. Enligt ovannämnda av föreningen till

lantbruksstyrelsen inlämnade P. M. skulle de sålunda, erforderliga

nya arbetskrafterna vara dels en förste assistent (avdelningsföreståndare)

för självständigt övertagande av samtliga rotfrukters bear
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

betning, dels en för självständigt arbete kvalificerad kemisk laborator

och dels ett botaniskt praktiskt biträde vid foderväxtarbetet.

Enligt förut omnämnda P. M. till lantbruksstyrelsen bär denna

utvidgning av föreningens verksamhet beräknats föranleda följande

kostnadsökningar, nämligen

avlöning åt förste assistent (avdelningsföreståndare)

för rotfruktsarbetet ........................................................ kronor 4,000: —

d:o åt kemisk laborator...................................................... » 3,000: —

d:o åt botaniskt praktiskt biträde vid foderväxtarbetet » 2,000: —

för de två nya filialerna ................................................... x> 7,000: —

för det tillkommande arbetet med rotfrukterna och

kemiska laboratoriet......................................................... » 5,000: —-

Summa kronor 21,000: —

Då vi funnit vad av föreningen anförts i fråga om denna angelägenhet

vara värt allt beaktande, anse vi, att i staten för utsädesanstalten

bör upptagas, utom förutvarande fyra avdelningsföreståndare,

jämväl en dylik för rotfruktsarbetet, varjämte även kemisk laborator

och botaniskt praktiskt biträde vid foderväxtarbetet synas böra anställas

ävensom övriga med den föreslagna utvidgningen förenade kostnader i

anstaltens utgiftsstat beräknas.

I detta sammanhang vilja vi kraftigt framhålla önskvärdheten av,

att hela det arbete med rotfruktsförädlingen, som nu bedrives av utsädesbolaget,

med det snaraste må helt och hållet överflyttas till föreningen.

Det måste nämligen anses såsom ett uppenbart missförhållande,

att en fröaffär, som har till uppgift att förmedla förökningen och

försäljningen av de förädlingsprodukter, som framställas av en med allmänna

medel understödd förädlingsanstalt, skall bedriva ett självständigt

förädlingsarbete vid sidan av föreningen och enligt principer, som av

föreningens ledande fackmän blivit utdömda såsom otillfredsställande.

Beträffande vad av föreningen upptagits såsom kostnad för ordnande

och uppsättande av anstaltens samlingar, synes detta kunna minskas

till 500 kronor, varjämte kostnaden för byggnader och inventarier

lämpligen synes böra utgå med ett till 2,000 kronor minskat belopp.

I övrigt är från vår sida intet att erinra emot vad av föreningen

anförts i fråga om erforderliga kostnader för anstaltens verksamhet

under år 1914.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 194.

Enligt vad här ovan anförts, skulle den i utgiftsstaten upptagna

summan minskas med följande poster, nämligen

1,500 kronor å arvodet för filialföreständaren vid Ultima,

500 » å kostnader för samlingarnas vård och uppställning,

500 » å den å kontrollens konto upptagna avlöningen

till kontrollföreståndaren,

700 )> å kostnader för byggnader och inventarier.

Summa 3,200 kronor.

Utgiftsstaten för år 1914 skulle alltså uppgå till 131,600

kronor.

Vad därefter angår till fyllande av dessa kostnader erforderliga

belopp, har till att börja med såsom ytterligare ersättning för hushållningssällskaps

och landstings anslag begärts eu summa av 10,000

kronor.

Enligt vad vi inhämtat, omfattar anslagsterminen för fyra sällskap,

nämligen Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbottens läns,

vilkas sammanlagda anslagsbelopp uppgår till 1,750 kronor, även år

1914, varjämte från Malmöhus läns hushållningssällskap tillsvidare utgår

ett bidrag av 4,500 kronor och från Jämtlands läns likaledes tillsvidare

ett bidrag av 300 kronor, därvid dock beträffande bidraget från Malmöhus

län är att märka, att detta, därest det skulle utgå, torde bliva förbundet

med det villkor, att föreningen i huvudsak offrade detsamma

på ett värdigt deltagande i den år 1914 planerade baltiska utställningen

i Malmö.

På grund härav torde det vara riktigast att i 1914 års stat icke

beräkna andra bidrag från hushållningssällskap och landsting än dem,

som faktiskt redan blivit för det nämnda året beviljade, eller 1,750

kronor. Skulle emellertid några ytterligare bidrag från hushållningssällskap

eller landsting erhållas, så böra dessa — utom det ovannämnda

från Malmöhus läns hushållningssällskap för visst ändamål eventuellt

utgående anslaget — reserveras och vid uppgörandet av inkomststat

för år 1915 uppföras såsom tillgång, på det kravet på statskassan för

sistnämnda år må kunna i motsvarande grad minskas.

Vad angår föreningens inkomstberäkning i övrigt hava vi intet

att erinra.

Emellertid visa, såsom förut nämnts, föreningens inkomster från

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 194.

utsädesbolaget en bestämd tendens till ökning. Sedan numera, såsom

bolagets senaste revisionsberättelser giva vid handen, synnerligen avsevärda

avskrivningar blivit av bolaget gjorda och detta således bör

inom den allra närmaste tiden vara så pass konsoliderat, att föreningen

därifrån skall kunna påräkna väsentliga vinstandelar, lärer man kunna

hysa grundad förhoppning om att dessa vinstandelar skola kunna i viss

män hjälpa till att uppbära föreningens verksamhet.

Med hänsyn härtill anse vi oss böra förorda, att sådana bestämmelser

träffas, att föreningens styrelse, om inkomsterna från bolaget

under visst år överstigit vad som beräknats, icke skall äga att disponera

överskottet, utan att detta skall reserveras och upptagas såsom

inkomst i det statförslag för nästföljande år, som av styrelsen samtidigt

med framställning om anslag för året inlämnas till Kungl. Maj:t.

Med iakttagande av den minskning i utgiftsposterna, som vi här

ovan ansett oss böra förorda, skulle såsom nämnts kostnaderna för

verksamhetens bedrivande under året uppgå till 131,600 kronor och det

från statens sida, utöver det å ordinarie stat utgående bidraget, erforderliga

anslag belöpa sig till 70,050 kronor, eller i runt tal 70,000

kronor, vilket belopp synes oss böra för ändamålet av nästkommande

års Riksdag äskas.

Slutligen torde i detta sammanhang även böra anföras, att vi funnit

vad av föreningen anförts till stöd för av föreningen gjord framställning

om upphörande av havreförskotteringen av beskaffenhet att böra förordas.

Från föreningens sida lärer ej kunna före instundande Riksdag

fattas beslut om vidtagande av de utav oss föreslagna ändringarna i

fråga om dess ledning m. m. Enligt de för föreningen gällande stadgar

skall nämligen förslag till ändring av dessa stadgar först underställas

större styrelsen och fordras därefter sammanstämmande beslut

av två efter varandra följande allmänna sammanträden, av vilka ett

ordinarie; och beträffande ordinarie sammanträde innehålla stadgarna

den bestämmelsen, att föreningen sammanträder till sådant en gång

årligen under sommarens lopp. Dock torde i detta förhållande icke

behöva ligga något hinder för frågans avgörande av nästinstundande

Riksdag, utan lärer det endast fordras, att vid eventuellt beslut om

ökning av bidrag till föreningen, utöver förut utgående, fogas det

villkor, att föreningen före utgåendet till föreningen av det sålunda

ökade statsanslaget ändrar sina stadgar i överensstämmelse med av oss

i sådant avseende uppgjort förslag samt att de gällande bestämmelserna

s. 40 Kontrollera mot PDF

Laatbruksatyrelseas

ut

låtande.

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr, 194.

och villkoren för tilldelande för framtiden av statsanslag åt föreningen

bliva, där så erfordras, ändrade i överensstämmelse med vad av oss här

ovan i övrigt anförts.))

Sedan lantbruksstyrelsen anmodats att i ämnet avgiva utlåtande,

har styrelsen den 19 februari 1913 inkommit med sådant utlåtande och

därvid tillika överlämnat ej mindre utdrag av protokoll, hållet vid ärendets

föredragning hos styrelsen den 12 februari 1913, innefattande bland

annat av byråchefen hos styrelsen F. Egerström uttalad skiljaktig

mening i ämnet, än även utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde

med styrelsen för Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget den 12 februari

1913, jämte därvid fogade dels förslag till ny överenskommelse mellan

Sveriges utsädesförening och bolaget, dels ock formulär till förbindelse

av medlemmar utav bolagets styrelse, avseende att bereda staten möjlighet

att inlösa aktiemajoriteten i bolaget.

Lantbruksstyrelsens utlåtande är i nedan återgivna delar av följande

lydelse:

»Sedan det årliga statsanslaget till Sveriges utsädesförening, vilket

under en följd av år utgått med 18,000 kronor, från »och med år 1905,

på grund av inom Riksdagens båda kamrar väckta enskilda motioner,

blivit höjt till 40,000 kronor, inkom föreningens styrelse den 23 oktober

1911 med underdånig framställning om ytterligare förhöjning i statsanslaget

med 50,000 kronor eller till 90,000 kronor. Såsom skäl för

denna anslagsförhöjning anfördes huvudsakligen dels den utvidgning i

föreningens för landets jordbruk betydelsefulla verksamhet, som under

de närmast föregående åren ägt rum och som visat sig under sin vidare

utveckling ställa vida större krav på penningtillgångar än som från

början kunnat beräknas, dels önskvärdheten av en ytterligare utvidgning

av denna föreningens verksamhet genom upptagande på föreningens

program av ett mera omfattande försöks- och förädlingsarbete med de

olika slagen av rotfrukter, dels slutligen den omständigheten, att hushållningssällskapen

på grund av de ökade krav, som från andra håll

ställdes på dem, under de sista åren i så stor utsträckning indragit

sina hittillsvarande anslag, att detta vållat föreningen stora svårigheter;

grundad anledning funnes antaga, att dessa bidrag inom kort skulle

komma att helt och hållet gå förlorade för föreningen.

I ''sitt över denna framställning avgivna utlåtande den 7 november

1911 anförde lantbruksstyrelsen bland annat, att styrelsen, utan att ingå

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

i närmare prövning av det framställningen bifogade förslaget till stat,

såsom sin bestämda övertygelse ansåge sig kunna uttala, att ett belopp

av omkring 100,000 kronor kornme att inom närmaste framtiden årligen

erfordras för förädlingsarbetena vid Svalöv, samt att det likaledes kunde

förutses, att några väsentliga bidrag ej för framtiden vore att påräkna

vare sig från hushållningssällskap eller landsting eller från enskilda

personer. Under sådana förhållanden syntes det lantbruksstyrelsen, som

om anledning förefunnes att, innan beslut fattades om väsentligt högre

anslag till föreningen, söka åvägabringa en utredning, om och på vad sätt

staten lämpligen skulle kunna övertaga föreningens verksamhet. .Då

emellertid föreningen under år 1913 komme att sakna bidrag från vissa

hushållningssällskap och landsting, varigenom dess verksamhet komme

att försvåras, hemställde lantbruksstyrelsen om en förhöjning i förutvarande

statsbidrag med 10,000 kronor, vilken förhöjning, på framställning

av Kungl. Maj:t, blev av Riksdagen beviljad.

Den av lantbruksstyrelsen sålunda ifrågasatta utredningen har nu

blivit verkställd genom av chefen för jordbruksdepartementet på grund

av nådigt bemyndigande särskilt tillkallade sakkuniga, vilka med stöd

av denna sin utredning funnit sig böra förorda, att svalövsanstalten,

sedan vissa förändringar i dess ledning m. m. blivit företagna, fortfarande

bibehålies såsom enskild statsunderstödd institution.

Innan lantbruksstyrelsen ingår på närmare prövning av nämnda

förslag och de skäl, som för detsamma blivit av de sakkunniga anförda,

bär styrelsen ansett sig böra närmare angiva, huru anstalten enligt styrelsens

mening bör organiseras för den händelse staten komme att övertaga

densamma, ävensom huru dess ställning till lantbruksförvaltningen

under sådana förhållanden lämpligen synes böra ordnas. Lantbruksstyrelsen

har så mycket större anledning härtill, som under frågans

föregående behandling uppfattningar rörande särskilt omorganisationens

menliga inverkan på anstaltens verksamhet blivit uttalade, vilka styrelsen

för sin del icke kan biträda.

I likhet med de sakkunniga anser lantbruksstyrelsen det vara en

för verksamhetens fortsatta framgångsrika bedrivande nödvändig förutsättning,

att densamma kan utövas under så vitt möjligt samma fria

förmer som hittills. Det torde till väsentlig del vara den ställning

anstalten härutinnan intagit, som möjliggjort hennes utveckling till vad

hon nu är och satt henne i tillfälle att utföra vad hon hittills åstadkommit.

Under alla förhållanden har denna hennes fria och jämförelsevis

obundna ställning i så hög grad bidragit till uppnåendet av nu

föreliggande resultat, att ett intrång på detta område, enligt lantbruksfiihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 145 käft. (Nr 194.) f>

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

styrelsens övertygelse, icke är förenligt med tillvaratagandet av jordbrukets

intressen.

Det synes sålunda lantbruksstyrelsen, att anstalten även såsom

statsinstitution bör — såsom ock de sakkunniga i sitt betänkande

uttalat — sortera under en fristående styrelse, vilken, tillsatt av

Kungl. Maj:t, bör erhålla samma självständiga ställning som styrelsen

för central anstalten för j ordbruksförsök. Då det samband, som förefinnes

mellan sistnämnda anstalt och lantbruksakademien, huvudsakligen torde

hava tillkommit på grund av historiska och lokala skäl, anser lantbruksstyrelsen

anledning saknas att härutinnan söka åstadkomma någon likformighet

de båda anstalterna emellan. Att, såsom möjligen skulle

kunna ifrågasättas, ställa svalövsanstalten i något motsvarande beroende

av lantbruksstyrelsen, finner styrelsen icke lämpligt, då den inom landet

bedrivna, med statsmedel uppehållna försöksverksamheten på jordbruksområdet

under sådana förhållanden skulle komma att sortera under olika

myndigheter. Det torde icke heller vara behövligt, då Kungl. Maj:t,

för den händelse så skulle visa sig önskvärt, kan låta endera eller

båda ifrågavarande myndigheter yttra sig över de till Kungl. Maj:t från

anstalterna inkomna framställningar.

Vikten av att de båda här ifrågavarande anstalterna bliva i tillfälle

att samarbeta och i övrigt komma att stå i nära beröring med

varandra har, enligt lantbruksstyrelsens mening, med rätta blivit framhållen

och betonad. Detta önskemål synes emellertid kunna vinnas på

andra vägar än genom att — såsom blivit ifrågasatt — söka inordna

svalövsanstalten såsom en ny avdelning av centralanstalten. En sådan

åtgärd skulle enligt lantbruksstyrelsens övertygelse redan på grund av

lokala förhållanden vålla olägenheter och lätt kunna verka hämmande

på i främsta rummet svalövsanstaltens arbete; därtill kommer, att sistnämnda

anstalt på grund av sin produktiva verksamhet och sitt därav

föranledda ekonomiska beroende av en merkantil mellanhand intar eu

särställning, som i flera avseenden väsentligt skiljer henne från centralanstaltens

nuvarande avdelningar och ställer i viss mån andra fordringar

på ledningen. Det önskvärda sambandet och samarbetet synes på ett

för båda anstalterna fullt tillfredsställande och betryggande sätt kunna

åstadkommas dels genom att ett visst antal styrelseledamöter äro för

dem båda gemensamma, dels genom att tillfälle beredes anstalternas

ledande tjänstemän att samråda vid behandlingen av frågor, som för

båda anstalterna äro av gemensamt intresse, särskilt vid uppgörandet

av anstalternas arbetsplaner.

Antalet ledamöter i svalövsanstaltens styrelse torde lämpligen

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

kunna bestämmas till sju, den av Kungl. Maj:t särskilt utsedde ordföranden

inberäknad, i vilket fall minst två av dessa samtidigt böra

vara ledamöter av styrelsen för centralanstalten. För underlättande av

ovan antydda samverkan mellan anstalternas tjänstemän böra de vid

svalövan stål ten anställda, liksom fallet är med dem vid centralanstalten,

gemensamt bilda en nämnd, som bör hava till åliggande dels att uppgöra

plan för kommande års verksamhet samt, då förhållandena i övrigt

sådant påkalla, sammanträda till gemensamma överläggningar, dels ock

att till styrelsen avgiva yttranden över inom densamma väckta eller till

densamma överlämnade förslag och frågor, som kräva en på den inom

nämnden representerade sakkunskapen • grundad utredning. Då ärenden

föreligga till behandling, vid vilka en samverkan i något avseende anstalterna

emellan kan anses önskvärd, böra i ärendet intresserade tjänstemän

inom den ena nämnden vara närvarande vid den andra nämndens

sammanträde. Att en dylik samverkan även från den synpunkten kan

bliva till nytta och betydelse för försöksverksamheten, att tillfälle härigenom

erbjudes tjänstemännen till fruktbärande tankeutbyte angående

de båda anstalternas verksamhet i allmänhet, synes lantbruksstyrelsen

uppenbart. För att bereda tillfälle för svalövsanstaltens styrelse att vid

sina beslut draga största möjliga nytta av denna nämnd finner lantbruksstyrelsen

särskilt önskvärt, att, då så kan finnas lämpligt, någon av

styrelsens ledamöter deltager i nämndens överläggningar. Därigenom

skulle den fördelen vinnas, att styrelsen och tjänstemännen komme i

den närmare beröring med varandra, som, enligt lantbruksstyrelsens

mening, utgör en viktig förutsättning för att anstaltens verksamhet skall

ledas och utvecklas i den rätta riktningen.

Vid svalövsanstalten är arbetet — liksom vid centralanstalten för

jordbruksförsök — fördelat på avdelningar, vilka visserligen var för sig

utföra ett till beskaffenheten och ändamålet mera likartat arbete än vid

centralanstalten, men vilka detta oaktat arbeta fullt självständigt och

fristående. Då detta arbetssätt, enligt lantbruksstyrelsens övertygelse,

i hög grad bidragit till uppnåendet av de för landets jordbruk betydelsefulla

resultat, som framgått av anstaltens hittillsvarande verksamhet,

svnes det vara av vikt, att samma arbetssätt bibehålies och, i den mån

det låter sig gorå, ytterligare stärkes. Någon anledning befara, att

verksamheten härigenom skall splittras och ledas i sådan riktning, att

anstaltens huvuduppgift förfelas eller äventyras, synes lantbruksstyrelsen

icke förefinnas. Den föreslagna nämnden erbjuder trygghet häremot. För

att ytterligare undvika varje dylik fara bör — såsom även av andra

skäl torde vara nödvändigt — en av avdelningstöreståndarna fortfarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

intaga samma ställning som hittills såsom anstaltens ansvariga huvudledare

och föreståndare. Åt honom bör även uppdragas att tjänstgöra

såsom ordförande i ovan omförmälda nämnd.

Antalet avdelningsföreståndare har av de sakkunniga föreslagits

böra ökas från nuvarande lyra till fem, utan att de sakkunniga närmare

angivit, huru förädlingsarbetet skulle komma att fördelas dem emellan.

Enligt lantbruksstyrelsens mening bör antalet utan olägenhet kunna

bibehållas vid fyra, i vilket fall arbetet med stråsädena och trindsäd

fortfarande skulle vara fördelat på två av dem, en, såsom nu, hava sig

anförtrott arbetet med vallväxter och gräs samt åt eu överlämnas arbetet

med rotfrukter och potatis. Häremot kan den anmärkningen med visst

fog riktas, att vissa avdelningar på detta sätt bliva så omfattande, att

arbetet å dem icke kan utföras av föreståndaren ensam. 1 stället för

att under sådana förhållanden skapa särskilda avdelningar synes det

lantbruksstyrelsen vida lämpligare och ändamålsenligare, att någon viss

gren av det arbetsfält avdelningen omfattar — såsom för närvarande är

fallet med rågförädlingen — överlämnas åt en assistent. Härigenom

vinnes, förutom en avsevärd besparing i omkostnader, att arbeten, som

äro hvarandra närstående och hava samma ändamål, såsom exempelvis

arbetet med samtliga vallväxter, komma under gemensam ledning, varigenom

de lättare kunna överblickas och ledas efter enhetliga principer.

Förutom de fyra nuvarande avdelningsföreståndarna äro för närvarande

i anstaltens tjänst vid Svalöv anställda fem tjänstemän, av vilka

en tjänstgör såsom anstaltens frökontrollant och ansvarig ledare av den

omfattande kontrollen över utsädesaktiebolagets utsädesvaror samt fyra

huvudsakligen äro bundna vid de olika avdelningarna. Enligt föreningens

i dess föreliggande hemställan om statsanslag för år 1914 framställda,

av de sakkunniga biträdda förslag skulle ytterligare anställas eu

laborator för utförande av de kemiska arbeten, vilka erfarenheten visat

vara synnerligen av behovet påkallade och som, på grund av det nära

samband, vari de stå till den egentliga förädlingsverksamheten, svårligen

kunna utföras å annan ort. Behovet av anställande av denna tjänsteman

kan lantbruksstyrelsen efter å platsen inhämtade närmare upplysningar

till alla delar vitsorda.

En nödvändig och oavvislig förutsättning för att en institution

sådan som svalövsanstalten skall kunna fylla sin för landets jordbruk

betydelsefulla och maktpåliggande uppgift är, att hon städse kan påräkna

att i sin tjänst kunna anställa framstående fackmän med grundlig utbildning

och verksamt intresse för de arbetsgrenar, de olika platserna

omfatta. Utan tvekan torde kunna sägas, att anstalten hittills i detta

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

avseende lyckats synnerligen väl, något varom de uppnådda resultaten

av hennes verksamhet lämna ojävaktiga vittnesbörd. I och med det att

motsvarande platser inom mer eller mindre likartade verksamhetsområden

bliva allt bättre avlönade, ökas i hög grad svårigheterna att vidmakthålla

dessa anstaltens gamla goda traditioner. Under sådana förhållanden

synes det vara av synnerlig vikt, att vid uppgörandet av en

blivande stat för anstalten avlöningarna till tjänstemännen fastställas i

närmaste överensstämmelse med vad som vid andra likartade institutioner

anses vara av behovet påkallat. Lantbruksstyrelsen tvekar sålunda

icke att i här föreliggande förslag upptaga avlöningen till de fyra

avdelningsföreståndama till samma belopp som Kungl. Maj: t, på

förslag av löneregleringskommittén, i statsverkspropositionen till innevarande

års Riksdag föreslagit till avdelningsföreståndama vid centralanstalten

för jordbruksförsök eller till 7,500 kronor med ett ålderstillägg

å 600 kronor. Samma fordringar på såväl vetenskaplig som praktisk

utbildning måste ställas på dessa tjänstemän vid båda anstalterna, och

deras verksamhet är av samma ingripande betydelse för främjandet av

en viktig gren av landets jordbruk.

Såsom lantbruksstyrelsen i det föregående anfört, bör en av avdelningsföreståndarna

förordnas såsom anstaltens huvudledare och föreståndare.

Då ett dylikt förordnande medför icke endast ökat ansvar

och arbete utan även, enär anstalten årligen besökes av ett stort antal

såväl utlänningar som svenskar, en viss representationsskyldighet, anser

lantbruksstyrelsen, i likhet med de sakkunniga, att han härför bör uppbära

särskild ersättning, som lämpligen sjmes böra bestämmas till 1,500

kronor. Detta belopp understiger med 500 kronor det arvode, som utgår

till en var av de lektorer vid lantbruksinstituten, vilka där äro förordnade

såsom rektorer.

Vad lantbruksstyrelsen här ovan uttalat angående vikten av, att

anstalten blir satt i tillfälle erbjuda sina tjänstemän tillfredsställande

avlöningsförmåner, gäller ej endast avdelningsföreståndama utan även

övriga tjänstemän. Av dessa innehar anstaltens frökontrollant en synnerligen

krävande och ansvarsfull plats icke endast på grund av det arbete

han såsom sådan har att utföra för de övriga avdelningarnas räkning

utan i all synnerhet genom att åt honom är anförtrodd den omfattande

och maktpåliggande kontrollen över utsädesbolagets alla utsädesvaror.

Då stora fordringar sålunda måste ställas på hans både vetenskapliga

och praktiska utbildning, något som från styrelsens för bolaget sida

särskilt blivit för lantbruksstyrelsen framhållet och betonat, måste enligt

lantbruksstyrelsens mening hans avlöningsförmåner vara sådana, att man

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

under alla förhållanden med visshet kan påräkna att för platsen erhålla

en person med största möjliga erfarenhet och fackinsikter. På grund

härav har lanthruksstyrelsen ansett, att befattningen bör i anstaltens

stat upptagas såsom överassistentbefattning med en avlöning alltså av

5,400 kronor utan ortstillägg men med två ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor. För övriga i det föregående omförmälda fem tjänstemän

bör i staten uppföras assistentarvoden till samma belopp som i centralanstaltens

för jordbruksförsök för innevarande års Riksdag framlagda

statförslag eller 3,000 kronor med ett ålderstillägg å 400 kronor. Då

emellertid flertalet av dessa tjänstemän jämte sina assistentbefattningar

böra kunna anlitas för annan tjänstgöring vid anstalten, såsom sekreterare

och utgivare av föreningens tidskrift, såsom ledare av anstaltens

jordbruk, av arbetena med försöksfältens anordnande och övriga utarbeten

samt såsom trädgårdsmästare, och då för denna utom den egentliga

assistentbefattningen liggande tjänstgöring särskild ersättning givetvis

bör utgå, torde för nämnda göromål samt för kamrerargöromålen i

staten böra anvisas ett visst belopp å sammanlagt 3,500 kronor, sålunda

beräknat att 1,000 kronor utgör kostnaden för bestridande av sekreterargöromålen,

500 kronor beräknas för redigeringen av tidskriften, 600

kronor för tillsynen av jordbruket m. m., 400 kronor för tillsyn av trädgård

och park samt 1,000 kronor för bestridande av kamrerargöromålen.

Vaktmästarens avlöning torde böra bestämmas till samma belopp

som för motsvarande befattning vid centralanstalten för jordbruksförsök,

dock med den skillnaden att ortstillägg icke skall till den förstnämnde

utgå.

Sammanlagda beloppet av avlöningar och kostnaderna för bestridande

av vissa ovan angivna göromål skulle alltså komma att uppgå

till 56,450 kronor.

För de av utsädesföreningens nuvarande tjänstemän, vilka övergå

till avdelningsföreståndare-, överassistent- och vaktmästarbefattning vid

den nya anstalten, synes böra utverkas rätt att vid beräkning av tjänstår

för pension tillgodoräkna sig en var den tid han varit i sin nuvarande

befattning hos utsädesföreningen anställd. Samma rätt jämväl till ett

ålderstillägg torde föreningens frökontrollant J. N:son Walldén, vars

avlöning för närvarande utgår med 5,500 kronor, böra få tillgodoräkna

sig, enär hans avlöningsförmåner i annat fall skulle komma att understiga

dem han nu åtnjuter.

Förutom de filialer svalövsanstalten för närvarande har vid Ultuna

och i Luleå erfordras, såsom framgår av såväl utsädesföreningens framställning

om anslag för år 1914 som de sakkunnigas betänkande, för

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

försöks- och förädlingsverksamhetens rationella bedrivande ytterligare

två filialer, av vilka den ena skulle förläggas i Östergötland och den

andra i Västergötland. Åven lantbruksstyrelsen anser upprättandet av

dessa filialer synnerligen önskvärt, särskilt med hänsyn därtill, att anstalten

härigenom skulle bliva i tillfälle att vida bättre än hittills lära

närmare känna de krav, mellersta Sveriges jordbruk ställer på anstalten,

och i anslutning härtill kunna planlägga sitt arbete. Något särskilt

belopp till arvoden åt de vid dessa filialer anställda tjänstemännen har

lantbruksstyrelsen icke funnit sig böra i lönestaten upptaga. Det har

nämligen synts lantbruksstyrelsen, att med det slutliga anordnandet av

anstaltens filialer bör tillsvidare anstå, intill dess att detta kan ske i

samband med de anordningar, centralanstalten för jordbruksförsök under

den närmaste framtiden torde komma att träffa för att åt anstaltens jordbruksavdelning

i någon lämplig form bereda tillgång för även för dess

försöksverksamhet erforderliga fasta försöksstationer. Såväl från kostnadssynpunkt

som med hänsyn till de varandra närstående ändamål,

för vilka ifrågavarande stationer skulle tagas i anspråk av båda anstalterna,

anser lantbruksstyrelsen önskvärt, att de för deras anordnande

erforderliga åtgärderna bliva vidtagna under samverkan anstalterna

emellan.

Mot de sakkunnigas beräkning av sammanlagda kostnaderna för

dessa fyra filialer, 16,500 kronor, i vilket belopp ingå även avlöningarna

till de vid dem anställda tjänstemännen, har lantbruksstyrelsen ej något

att erinra. Ej heller synes anledning till anmärkning föreligga mot

de till reseersättningar, till sortförsök i olika landsdelar, till tidskrift

och trycksaker, till bibliotek och prenumeration, till byggnads- och

inventarieunderhåll, till underhåll av park, vägar och tomter samt till

brandförsäkring och frakter beräknade beloppen, sammanlagt 15,200

kronor. Vad åter angår den i de sakkunnigas statförslag upptagna posten

för försöksverksamheten vid Svalöv, bör det härför beräknade beloppet,

17,800 kronor, höjas med 2,000 kronor, utgörande den av de sakkunuiga

särskilt upptagna kostnaden för anställande av det biträde vid foderväxtarbetena,

vilket biträde lantbruksstyrelsen, i likhet med de sakkunniga,

finner vara av behovet ovillkorligen påkallat. I det till kontrollverksamheten

i staten uppförda beloppet, 19,500 kronor, hava de

sakkunniga inberäknat hela kontrollföreståndarens arvode, som av dem

beräknats till 5,500 kronor. Då emellertid på grund av i det föregående

anförda skäl hans befattning synes lantbruksstyrelsen böra såsom överassistentbefattning

särskilt upptagas i anstaltens lönestat med ett avlöningsbelopp

av 5,400 kronor, skulle i anslutning härtill den för före
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

nämnda verksamhet beräknade kostnadssumman, 19,500 kronor, komma

att minskas med nämnda belopp till 14,100 kronor. Vidare bör till den

i de sakkunnigas statförslag beräknade kostnaden för kontorsutgifter,

1,200 kronor, läggas ytterligare 1,700 kronor, vilket belopp utgör den

för närvarande utgående, särskilt i staten uppförda kostnaden för biträde

å kontoret vid där förekommande bokföring och på grund av vidlyftig,

särskilt utländsk korrespondens mycket krävande skrivgöromål med mera.

Åven i den till lyse och bränsle beräknade kostnadssumman, 2,500 kronor,

synes en förhöjning böra äga rum med 450 kronor för städning med

mera av anstaltens lokaler, eller samma belopp, som för nämnda ändamål

för närvarande ingår i vaktmästarens avlöning.

Till bestridande av kostnaderna för ordnandet och uppsättandet av

anstaltens för arbetena mycket välbehövliga samlingar av vippor, ax,

kärnprov med mera har föreningen begärt ett anslag av 2,000 kronor,

som de sakkunniga ansett kunna minskas till 500 kronor. Då i utgiftsstaten

icke upptagits något belopp till anskaffande av de inventarier av

olika slag, vilka vid en vetenskaplig anstalt sådan som den ifrågavarande

äro erforderliga för förädlingsarbetenas rationella bedrivande, har lantbruksstyrelsen

funnit sig i stället för ovannämnda utgiftspost böra bland

anstaltens övriga utgifter inberäkna ett belopp av 1,100 kronor till inventarier,

samlingarnas underhåll och vård samt oförutsedda utgifter.

Då vid statens övertagande av anstalten anordningar enligt lantbruksstyrelsens

mening böra träffas för att på sätt, som här nedan angives,

infria de skulder, vari anstalten för närvarande häftar till olika

banker med flera, har lantbruksstyrelsen vid beräkning av anstaltens

utgifter icke medtagit den i de sakkunnigas statförslag upptagna posten

för räntor, 9,000 kronor.

Mot utsädesf öreningens hemställan att den utdelning av utsädeshavre,

som ursprungligen tillkommit för att bereda en särskild fördel

åt de hushållningssällskap, vilka lämna föreningen anslag, måtte få upphöra,

har lantbruksstyrelsen, liksom de sakkunniga, icke något att erinra.

På grund härav har styrelsen icke i utgiftsstaten upptagit något belopp

till bestridande av kostnaderna för nämnda utsädesutdelning.

Förmånen av semester utan avstående av någon del av avlöningen

torde, i likhet med vad som blivit föreslaget för tjänstemännen vid

centralanstalten för jordbruksförsök, böra tillerkännas avdelnings föreståndare

och överassistent under 1 V2 månad, vaktmästare under 15 dagar

samt assistent under 1 månad. Då emellertid semester synes böra få

åtnjutas endast under den tid, styrelsen finner sådant utan skada för

arbetena kunna medgivas, och förordnandet av vikarie för semesterledig

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

tjänsteman under sådana förhållanden icke torde behöva ifrågakomma,

har lantbruksstyrelsen icke ansett erforderligt att i anstaltens stat upptaga

särskilt belopp till vikariatsersättning.

Efter de sålunda vidtagna förändringarna kommer det belopp,

som kräves för anstaltens utgifter, med undantag av dem till avlöningar

och bestridande av kostnaderna för vissa särskilt angivna göromål, att

uppgå till 72,550 kronor.

De inkomster, som under 1914 skulle gå förlorade för anstalten,

om staten övertoge verksamheten vid densamma, torde inskränka sig till

de i det av de sakkunniga uppgjorda statförslaget för nämnda år upptagna

anslagen från hushållningssällskapen å sammanlagt 1,750 kronor,

omkring 2,500 kronor i medlemsavgifter samt möjligen större delen av

inkomsten för annonser i föreningens nuvarande tidskrift, vilken inkomst,

beräknad till 1,550 kronor, icke torde kunna påräknas om tidskriften

utgives av en statsanstalt.

Kungl. Maj:t har i sitt förslag till ny stat för centralanstalten

för jordbruksförsök, i enlighet med vad löneregleringskommittén föreslagit,

bestämt avdraget för bostad in natura till belopp, som i möjligaste

mån motsvarar bostadsförmånens verkliga värde. Såsom skäl

för denna beräkningsgrund har nämnda kommitté framhållit, att befattningshavare,

som erhåller bostad in natura, i annat fall i verkligheten

skulle komma i åtnjutande av högre avlöning än annan tjänsteman i

motsvarande grad, vilken icke har dylik förmån. Med hänsyn till förhållandena

å Sval öv och där rådande hyrespris för bostad har lantbruksstyrelsen

ansett nämnda bostadsförmåns verkliga värde å platsen icke

kunna beräknas högre än till 800 kronor för avdelningsföreståndare,

600 kronor för överassistent och 100 kronor för assistent, i vilket sistnämnda

belopp, då annan bostad icke lärer kunna beredas sådana tjänstemän

än i institutionsbyggnaden, bränsle lämpligen synes böra ingå.

En given följd av svalövsanstaltens omorganisation till statsinstitution

synes lantbruksstyrelsen vara, att staten övertager utsädesföreningens

samtliga såväl tillgångar som skulder. De förra utgjorde, enligt av

lantbruksstyrelsen införskaffad uppgift, vid utgången av år 1912 approximativt

beräknade dels jordbruksfastigheter med å desamma uppförda

byggnader, taxerade till sammanlagt 231,000 kronor och bokförda till

ett värde av 169,557 kronor 36 öre, dels inventarier till ett bokfört

värde av 36,238 kronor 84 öre, dels slutligen kassabehållning 4,022

kronor 95 öre samt inneliggande lager av spannmål, stenkol och trycksaker,

vars värde beräknats uppgå till 3,185 kronor 60 öre. Det samjBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 145 höft. (Nr 194.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

manlagda bokförda värdet av föreningens tillgångar ntgiorde sålunda

213,004 kronor 75 öre.

Vid samma tidpunkt belöpte sig föreningens verkliga skulder till

i runt tal 200,000 kronor, därav 110,000 kronor i stående lån mot endast

inteckningar som säkerhet, 10,500 kronor i tillfälliga lån emot säkerhet

av såväl inteckning som borgen, 60,000 kronor å löpande räkning i bank

mot säkerhet av borgen och delvis inteckning samt i runt tal 19,500

kronor till diverse fordringsägare utan säkerhet.

Beträffande ovan angivna belopp torde i detta sammanhang böra

erinras, dels att i fastigheternas bokförda värde, 169,557 kronor 36 öre,

ingår den nyligen uppförda institutionsbyggnaden med ett till 102,704

kronor 89 öre nedbringat värde, vilket med icke mindre än över 200,000

kronor understiger den verkliga kostnaden för denna byggnad, dels ock

att skulden å löpande räkning i början av varje år återbetalas, genom

att statsanslaget då insattes å räkningen; denna sistnämnda skuldsumma

har till huvudsaklig del uppkommit genom att, i samband med

institutionsbyggnadens uppförande, skulder å växlar överflyttats till skuld

å löpande räkning.

Att nu bestämt angiva föreningens verkliga skuldsumma vid ingången

av nästkommande år, då omordade omorganisation, i händelse

densamma beslutas, lämpligen synes böra äga rum, låter sig givetvis

icke göra. Den torde dock icke under några förhållanden behöva beräknas

högre äu vid nästlidet års slut eller till 200,000 kronor.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att i föreningens räkenskaper

finnas utöver ovan angivna belopp såsom skulder uppförda

»Robert Dicksons fond» å 25,000 kronor samt »ständiga medlemsavgifters

fond» å 2,360 kronor 57 öre. Det förra beloppet överlämnades år

1900 av herr Robert Dickson i Lund såsom gåva till föreningen för

främjande av hennes arbete och användes, enligt styrelsens beslut den

12 december 1900, till avbetalning av vissa föreningens skulder med

20,000 kronor, medan återstoden 5,000 kronor, som då insattes å bank

till framtida disposition, sedermera blivit för föreningens ändamål disponerad.

Vid gåvans emottagande beslöt styrelsen, att densamma för

all framtid skulle i föreningens räkenskaper ingå såsom särskild fond

under namn av »Robert Dicksons fond». Aven det senare beloppet,

2,360 kronor 57 öre, är likaledes nedlagt i företaget. Under sådana

förhållanden hava dessa nu nämnda »skulder» icke inberäknats i angivna

skuldsumman, som av staten skulle övertagas, något vartill anledning

så mycket mindre synes föreligga, som syftet med medlens över
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

lämnande till föreningen, främjandet och upprätthållandet av dess verksamhet,

icke i någon mån rubbas genom denna verksamhets övertagande

av staten.

Då lantbruksstyrelsen icke finner sig böra ifrågasätta, att statens

budget betungas med något anslag för inlösen av ovan nämnda skuldsumma,

200,000 kronor, oaktat staten vid övertagande av anstalten

skulle erhålla fastigheter, inventarier m. m. till ett värde överstigande

densamma, har det synts lantbruksstyrelsen, att det för ändamålet erforderliga

beloppet lämpligen skulle kunna av statsverket förskotteras

för att så småningom återgäldas i den mån de inkomster, vilka tillföras

institutionen genom utsädesaktiebolagets handelsrörelse, ökas utöver ett

visst i anstaltens stat upptaget belopp.

Den bestämda tendens till avsevärd stegring, som denna inkomstkälla

under de sista åren visat och som, såvitt nu kan förutses, med all

sannolikhet kommer att fortfara, har även av de sakkunniga blivit uppmärksammad.

I anslutning härtill hava de såsom sin mening uttalat,

att sådana bestämmelser böra träffas, att anstaltens styrelse, om nämnda

inkomst under visst år överstiger vad som i budgeten för nämnda år

beräknats, icke skall äga disponera detta överskott, utan att detsamma

skall reserveras och upptagas såsom inkomst i det statsförslag för nästföljande

år, vilket av styrelsen samtidigt med framställning om anslag

för året inlämnas till Kungl. Maj:t.

En dylik anordning anser sig lantbruksstyrelsen icke brinna förorda,

enär densamma uppenbarligen skulle få till följd, att statsanslaget komme

att så småningom avskrivas i ungefär samma proportion som ökning

äger rum i det belopp, utsädesbolaget enligt träffad överenskommelse

har att årligen lämna anstalten. Det synes lantbruksstyrelsen, att den

verksamhet, som utövas vid ifrågavarande, till väsentlig del med offentliga

medel skapade och uppehållna anstalt, har varit av så stor betydelse

för landets jordbruk och äger så stora förutsättningar att med

ännu större framgång fortsättas och vidare utvecklas, att densamma,

enligt lantbruksstyrelsens bestämda mening, fortfarande bör från statsmakternas

sida komma i åtnjutande av det kraftiga stöd, som ett icke

alltför knappt tillmätt statsanslag erbjuder. I samma mån som bolagets

tillskott till verksamhetens uppehållande ökas och statsanslaget på antytt

sätt minskas för att kanske så småningom helt och hållet upphöra,

kan det befaras, att det inflytande staten, såsom den, vilken i främsta rummet

har att bevaka jordbruksnäringens intressen, alltid bör kunna utöva på

eu för jordbruket så viktig försöksanstalt som den här ifrågavarande, kom
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kuiujl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

mer att försvagas, vilket enligt lantbruksstyrelsen uppfattning lätt kan

innebära och giva anledning till allvarliga olägenheter, bland andra, att

verksamheten kan komma att till skada för det svenska jordbruket alltför

mycket koncentreras på frambringandet av för vårt land mindre lämpliga,

men för utsädesbolagets avsättning i andra länder eftersträvansvärda,

för dessa länders jordbruk särskilt passande sorter. Därtill kommer

ytterligare, att det med hänsyn till utsädesaktiebolaget icke synes lämpligt

att, på sätt de sakkunniga här föreslagit, söka få sådana bestämmelser

träffade, att det arbete detta bolags ledande män nedlägga på

att utveckla sin affär kan komma att till icke oväsentlig del utmynna i

en successiv minskning i statsanslag till den anstalt, statsmakterna och

bolaget överenskommit att gemensamt upprätthålla.

Enligt lantbruksstyrelsens mening skulle dessa från utsädesbolaget

inflytande medel på ett för landets jordbruk vida mera fruktbärande och

med avsikten med bolagets upprättande vida mera överensstämmande

sätt komma till användning, om med dem i första rummet ersattes statsverkets

förenämnda förskott, och om de sedermera, då förskottet blivit

till fullo inbetalt, fonderades för att tagas i anspråk till utvidgning av

anstaltens verksamhet, i den mån en sådan utvidgning visar sig erforderlig

och önskvärd. Då lantbruksstyrelsen, på grund av den uppfattning

styrelsen varit i tillfälle bilda sig angående utsädesaktiebolagets

utvecklingsmöjligheter, anser sannolikt, att en sålunda bildad

fond, i all synnerhet om i nu gällande överenskommelse med

bolaget vidtagas av lantbruksstyrelsen i det följande omförmälda

förändringar, kan komma att så småningom uppnå sådan storlek, att

densamma icke lämpligen synes böra uteslutande användas till svalövsanstaltens

utvidgning, skulle det tvivelsutan för landets jordbruk vara

av stor betydelse, om sådana bestämmelser i detta sammanhang bleve

träffade, att åtminstone fondens avkastning finge disponeras till främjande

på andra vägar än genom svalövsanstalten av landets sädes- eller

foderväxtkultur, till befordrande av exporten av svenska utsädesvaror

eller till andra i dylik riktning gående åtgärder. Det ursprungligen för

tillgodogörande i praktiken av resultaten av utsädesföreniugens verksamhet

bildade utsädesaktiebolaget skulle på detta sätt bliva i tillfälle

att i högre grad än vid dess bildande kunde förutses komma att gagna

landets modernäring.

Då mot de av lantbruksstyrelsen sålunda ifrågasatta anordningarna

den invändningen skulle kunna riktas, att enligt gällande överenskommelse

mellan utsädesföreningen och utsädesaktiebolaget tillräcklig säker
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

het icke förefinnes för ett så varaktigt samarbete dem emellan, att

därpå kan byggas sådana bestämmelser som de bär föreslagna, bar styrelsen

vid underhandlingar med bolaget träffat preliminärt avtal om vidtagandet

av sådana för båda parterna fördelaktiga förändringar i nämnda

överenskommelse att, om dessa vinna stadfästelse, förenärnnda invändning

icke längre äger giltighet.

Av den utredning, lantbruksstyrelsen här sökt lämna angående

svalövsanstaltens ledning, organisation m. m., i händelse staten skulle

övertaga densamma, synes det lantbruksstyrelsen tydligt framgå, att den

av de sakkunniga uttalade farhågan för att anstaltens omorganisation

till en statsinstitution skulle vålla intrång på den frihet, som vid anordnande

och bedrivande av praktisk vetenskaplig verksamhet sådan som

den här ifrågavarande tvivelsutan kräves, icke kan anses berättigad.

Lika litet kan det, enligt lantbruksstyrelsens mening, finnas anledning

befara, att det intresse, som från lantmannahåll ägnats utsädesföreningen

och dess verksamhet och som även lantbruksstyrelsen tillmäter eu icke

ringa betydelse, i mindre grad skulle komma samma anstalt såsom

statsinstitution till del. Det synes tvärtom antagligt, att den inre fasthet

och det oberoende av tillfälliga opinioner, som anstalten såsom

statsinstitution bör kunna vinna, skall komma att utöva ett i många

hänseenden gagnande inflytande på verksamhetens lugna och jämna

bedrivande och utveckling och sålunda ytterligare befästa och stärka

allmänhetens förtroende till densamma. Förutsättningarna härför bliva

så mycket större, som anstalten fortfarande kommer att stå under närmaste

ledning av för jordbruket och dess främjande intresserade män, något

som ock lämnar säkerhet för, att den inskränkning i det fria handhavandet

av disponibla penningmedel, som en statsinstitution i viss

mån måste underkasta sig, icke skall verka hämmande eller bindande.

Att åt statsmakterna bör inrymmas större möjlighet än hittills att

utöva inflytande på upptagandet av nya arbetsgrenar och verksamhetens

mera omfattande utveckling i övrigt synes lantbruksstyrelsen

självfallet och fullt berättigat, då hela det betydande belopp, som,

utöver vad som kan erhållas såsom ersättning för anstaltens arbetsprodukter,

kräves till uppehållande av hennes verksamhet, numera måste

utgå av statsmedel. Att ställa ett dylikt belopp till en enskild institutions

fria förfogande med rätt för dess styrelse att bestämma storleken

av tjänstemännens av dessa statsmedel utgående löner m. m.

finner lantbruksstvrelsen icke överensstämmande med under motsva
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

rande förhållanden hittills i allmänhet tillämpade principer. De sakkunniga

hava visserligen föreslagit, att majoriteten inom här ifrågavarande

institutions styrelse skall tillsättas av Kungl. Maj:t, och härigenom

ansett sig bereda statsmakterna nöjaktig kontroll över statsanslagets

användande. Då emellertid anstaltens ekonomiska ställning,

såsom i det föregående blivit anfört, är sådan, att erforderlig realsäkerhet

för samtliga skulder icke kan ställas, utan tillgänglig dylik

säkerhet i vissa fall måste kompletteras genom borgensförbindelse,

synes det lantbruksstyrelsen lätt låta tänka sig, att svårighet kan uppstå

att finna för ifrågavarande uppdrag lämpliga personer, villiga att under

sådana förhållanden åtaga sig detsamma.

Såsom eu särskild, med anstaltens bibehållande som enskild institution

förbunden fördel hava de sakkunniga anfört, att styrelsen icke

skulle bliva alltför mycket bunden av den mera detaljerade lönestat,

som en statsinstitution kräver. I anslutning härtill framhålla de ock

såsom sin mening, att icke heller den fördel synes dem böra lämnas

obeaktad, som kan ligga däri, att, så länge tjänstemännen vid anstalten

icke äro statstjänstemän, möjlighet finnes att uppsäga den, som visat

sig olämplig för sin befattning, vilken uppsägningsrätt de sakkunniga

icke anse innebära någon avskräckande otrygghet, då ingen styrelse

utan tungt vägande skäl torde begagna sig av densamma.

Ej heller denna de sakkunnigas uppfattning kan lantbruksstyrelsen

dela. Styrelsen är övertygad om, att det osäkerhetstillstånd,

under vilket anstaltens avdelningsföreståndare och överassistent — de

enda enligt styrelsens organisationsplan vid anstalten fast anställda

tjänstemännen — skulle komma att under de av de sakkunniga angivna

förhållandena arbeta, i väsentlig grad skulle för anstalten försvåra såväl

att i sin tjänst erhålla för dessa ansvarsfulla och krävande befattningar

fullt kompetenta framstående vetenskapliga arbetskrafter som ock att,

därest detta lyckats, sedermera få behålla dem. Dessa svårigheter

bliva säkerligen så mycket kännbarare, som denna anstalt icke, såsom

ofta är fallet med andra enskilda institutioner och inrättningar, kan

erbjuda avlöningsförmåner vida överstigande dem, som vid motsvarande

statstjänst kunna påräknas. Lantbruksstyrelsen anser sig hava så

mycket större anledning att hysa nämnda farhåga, som slitningar och

meningsskiljaktigheter vida oftare pläga förekomma vid vetenskapligt

forskningsarbete än vid annan verksamhet, något som lätt kan, till

skada för anstalten och den vid densamma bedrivna verksamheten, leda

till undfallenhet i åsikter och till en allt annan än önskvärd inskränk
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 194.

ning i den forskningsfrihet, som enligt lantbruksstyrelsens mening bör

beredas de vid anstalten anställda specialisterna. Den kritik från såväl

vetenskapligt som praktiskt håll, som dessa vid missgrepp alltid utsätta

sig för, erbjuder bästa trygghet för, att deras arbete icke utföres eller

utvecklas i felaktig riktning. I detta sammanhang vill lantbruksstyrelsen

även framhålla, hurusom varje ombyte av avdelningsföreståndare

måste vålla anstalten stora olägenheter, i det att dessa tjänstemän först

efter en längre tids tjänstgöring hinna förvärva den ingående erfarenhet

om olika landsdelars krav och den riktning, vari arbetena med stöd av

denna erfarenhet måste ledas, för att för det praktiska jordbruket verkligt

fruktbärande resultat skola uppnås.

Beträffande det av de sakkunniga anförda skälet för svalövsanstaltens

bibehållande såsom enskild statsunderstödd institution, nämligen

att den samverkan, som äger rum mellan föreningen och utsädesbolaget,

antagligen lättare kan fortgå på samma av ömsesidigt tillmötesgående

präglade sätt som nu och vidare utvecklas i samma riktning,

därest bolaget fortfarande kommer att samarbeta med föreningen

och icke med en statens anstalt, inskränker sig lantbruksstyrelsen att

hänvisa till sin nedanstående redogörelse för de underhandlingar lantbruksstyrelsen,

under särskilt framhållande av sin här uttalade mening

angående anstaltens omorganisation, fört med bolagets styrelse och

resultatet av dem.

Någon anledning till att — såsom de sakkunniga likaledes antagit

— behöva befara, att bolaget icke skall, i den mån detta låter sig göra,

mot samma billiga hyra som nu i sina byggnader upplåta bostäder åt

eu statsanstalts tjänstemän, föreligger icke, enligt vad lantbruksstyrelsen

inhämtat.

Att staten, om svalövsinstitutionen omorganiseras till statsinstitution,

framdeles kan — såsom de sakkunniga särskilt betona — bliva

nödgad att i större eller mindre utsträckning uppföra bostäder åt institutionens

tjänstemän, torde visserligen icke kunna förnekas. Lantbruksstyrelsen

anser sig dock böra påpeka, att samma risk kan föreligga,

då anstalten även såsom enskild institution numera kommer att till

huvudsaklig del ekonomiskt uppehållas med statsmedel. Att under

sådana förhållanden för uppförande av bostadslägenheter åt tjänstemännen

i nämnvärd grad kunna, såsom hittills vid byggnadsarbeten

skett, anlita enskild offervillighet torde komma att möta stora svårigheter.

Den av de sakkunniga uttalade farhågan för att anstalten såsom

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kung!. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 194.

statsinstitution icke genom sin tidskrift skall kunna i samma utsträckning

arbeta på höjandet av landets jordbruk torde sakna grund, då intet

som helst hinder föreligger för en statsinstitution att fortsätta tidskriftens

utgivande.

Vid utredningen av föreliggande fråga har det synts lantbruksstyrelsen

vara av särskild vikt att noga tillse, att statens omkostnader

för här ifrågavarande försöksverksamhet, i den mån det kan ske utan

skada för densamma, inskränkas till det minsta möjliga. Uppnåendet

av detta önskemål synes lantbruksstyrelsen kunna avsevärt befordras

genom att samarbetet mellan svalövsanstalten och centralanstalten för

jordbruksförsök stärkes och ytterligare utvecklas, något som tvivelsutan

låter sig lättare gorå, om båda anstalterna komma att såsom statsinstitutioner

så att såga stå på samma plan. Enligt lantbruksstyrelsens mening

bör detta samarbete icke, såsom de sakkunniga tyckas förutsätta, inskränkas

till samarbete med centralanstaltens jordbruksavdelning utan

utsträckas även till denna anstalts övriga avdelningar. Det synes sålunda

lantbruksstyrelsen, att exempelvis utredningen angående olika eliters

och sorters större eller mindre mottaglighet för olika sjukdomar lämpligen

skulle kunna överlämnas till central anstaltens botaniska avdelning,

att svalövsanstalten vid sitt arbete med foderväxter skulle kunna draga

nytta av centralanstaltens husdjursavdelning och dess försöksverksamhet,

samt att, i samma mån som jordbakteriologien intager en allt mera

framskjuten plats inom det bakteriologiska forskningsområdet, svalövsanstalten

allt oftare kan bliva i behov av bakteriologiska utredningar,

som centralanstaltens bakteriologiska avdelning äger de bästa förutsättningar

att utföra. Vissa skadeinsekters härjningar på våra kulturväxter

hava redan vid flera tillfällen varit föremål för undersökningar

av svalövsanstaltens tjänstemän, och att dylika undersökningar genom

samverkan med centralanstaltens entomologiska avdelning möjligen kunna

vinna i mångsidighet ligger nära till hands att antaga. Åven till samarbete

med centralanstaltens kemiska avdelning torde med visshet nya

anledningar komma att i ökad utsträckning uppstå, om, i enlighet

med nu föreliggande plan till komplettering av svalövsanstaltens verksamhet,

en laborator blir anställd i anstaltens tjänst. Lantbruksstyrelsen

tillåter sig ock att i detta sammanhang erinra, att i det av särskilt

tillkallade sakkunniga hösten 1901 till dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

avgivna betänkandet angående upprättande av ovannämnda

centralanstalt för jordbruksförsök dessa sakkunniga särskilt framhöllo

och betonade önskvärdheten av att vid ifrågavarande anstalt anordnades

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

även en huvudavdelning för lantbrukstekniska utredningar, åt vilken i

främsta rummet borde uppdragas att utföra i ekonomiskt hänseende

viktiga undersökningar rörande beskaffenheten och den större eller mindre

användbarheten av de olika råvaror, lantmännen producera för olika

jordbrukets binäringar, eller annan praktisk verksamhet såsom bränneri,

bryggeri, bageri in. m. Då anordnandet av en dylik avdelning, såsom

antagligt synes vara, kan komma att visa sig allt mera av behovet

påkallat, torde närmare förslag härom framdeles kunna framkomma,

därvid det tvivelsutan kommer att tagas under omprövning, huruvida

denna för båda här omordade anstalter säkerligen mycket behövliga

och gagneliga avdelning bör förläggas till Experimentalfältet eller till

Svalöv. Om det då skulle visa sig, att den, förlagd till Svalöv, kunde

erhålla större verksamhetsområde och bliva till större nytta, skulle dess

förläggande dit förvisso detta oaktat möta motstånd och svårigheter, i

händelse statsanslaget till dess anordnande och uppehållande måste

ställas till eu enskild förenings förfogande.

Såsom lantbruksstyrelsen redan i det föregående anfört, kräves

för försöksverksamhetens rationella bedrivande vid såväl svalövsanstalten

som centralanstalten för jordbruksförsök att i någon form få vissa försök

under sakkunnig ledning förlagda till gårdar i olika landsdelar. En

från både kostnadssynpunkt och med hänsyn till försökens planläggning

och utförande önskvärd samverkan vid anordnandet av dylika

försöksstationer skulle, såsom likaledes här ovan blivit framhållet,

givetvis lättare kunna åstadkommas, om båda de i saken intresserade

anstalterna arbetade såsom statsinstitutioner under en delvis gemensam

styrelse.

Den plan, lantbruksstyrelsen här framlagt till svalövsanstaltens

omorganisation till statsinstitution, synes styrelsen, med hänsyn icke

endast till anstaltens betydelse för landets jordbruk utan ock till verksamhetens

ostörda bedrivande och lugna utveckling i rätt riktning, äga

så stora fördelar framför de av de sakkunniga utarbetade organisationsförslagen,

att styrelsen icke tvekar att för sin del på det livligaste

förorda densamma.

I nära samband med denna lantbruksstyrelsens plan till svalövsanstaltens

omorganisation stå de förändringar i nu gällande kontrakt

mellan utsädesföreniugen och utsädesaktiebolaget, varom lantbruksstyrelsen

vid sina underhandlingar i ärendet med bolagets styrelse, under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande, träffat preliminärt avtal och

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 sand. 145 höft. (Nr 194.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

vilka framgå av det underdåniga utlåtandet bilagt förslag till ny överenskommelse

m. m.

Beträffande dessa förändringar, deras innebörd och betydelse inskränker

sig lantbruksstyrelsen till att anföra följande.

Under förutsättning att ovannämnda fördelar beredas utsädesaktiebolaget

och dess aktieägare, fördelar, vilka i främsta rummet avse

att till nytta och gagn för landets jordbruk stärka bolagets soliditet

och befordra dess utvecklingsmöjligheter, har bolagets styrelse ansett

sig kunna från och med ingången av det bolagets räkenskapsår, som

börjar den 1 instundande juli, höja sin årliga minimiavgift från nuvarande

25,000 kronor till 60,000 kronor.

Av den detaljerade redogörelse, lantbruksstyrelsen i det föregående

lämnat angående de penningbelopp, som erfordras för uppehållande av

förädlings- och försöksverksamheten vid ifrågavarande anstalt, vilken

såsom statsinstitution lämpligen torde böra benämnas statens växtförädling

sanstalt vid Svalöv, framgår, att dessa belopp utgöras av:

till löner, arvoden och bestridande av vissa göromål kr. 56,450 samt

till anstaltens övriga utgifter................................................ » 72,550

tillhopa kr. 129,000.

Om i anstaltens årliga inkomst- och utgiftsstat inkomsten från

utsädesaktiebolaget upptages till den minimiavgift, 60,000 kronor, som

bolaget enligt förslaget till ny överenskommelse förbinder sig att årligen

lämna anstalten, skulle alltså för utfyllandet av ovanstående utgiftsbelopp

komma att krävas ett statsanslag av 69,000 kronor, och synes

detta anslag böra anvisas i enlighet med nedanstående

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd,. Proposition Nr 194.

59

Förslag

till stat för statens växtförädlingsanstalt vid Svalöv.

1 föreståndare, arvode.......

| 1 avdelningsföreståndare ..

i 3 d:o

I 1 överassistent ................

i 1 vaktmästare................

1 assistent, arvode ........................

4 assistenter, arvoden.....................

För bestridande av kamrerar- och

sekreterargöromålen, redigering av

anstaltens tidskrift samt skötseln

av jordbruk, försöksfiält och trädgård

..........................................

Avlöning summa

|

I Till anstaltens övriga utgifter .........

Tjänst-

Lön

gönngs-

penningar

Summa

kronor

kronor

kronor

1,500

5,000

2.500

7.500

7,500

22,500

1 Efter 5 år kan lönen höjas

j med 600 kronor.

15,000

( Efter 5 år kan lönen höjas med

‘ 500 kronor och efter 10 år

| med ytterligare 500 kronor.

3,600

1,800

5,400

( Efter 5 år kart lönen höjas med

'' 100 kronor och efter 10 år

med ytterligare 100 kronor.

700

350

1,050

—

—

3,000

12,000

\ Efter 5 år kan arvodet höjas

j med 400 kronor.

3,500

—

56,450

_

j

12.550

- ! -

69,000

Summa —

Anm. 1. Därest avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura, skall å lönen

avdragas för avdelningsföreståndare 800 kronor och för överassistent 600 kronor årligen.

Anm- 2- Därest vaktmästare eller assistent åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall å lönen till

vaktmästaren och å arvode till assistent avdragas 100 kronor årligen.

Då avdrag för bostad in natura åt en avdelningsföreståndare, en

assistent och vaktmästaren, vilka för närvarande åtnjuta sådan förmån,

enligt anmärkningarna vid denna stat skulle komma att uppgå till sammanlagt

1,000 kronor, erfordras för tillämpning av staten ett statsanslag

av 68,000 kronor.

I nämnda belopp är icke inberäknat det ålderstillägg, som skulle

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 194.

komma att utgå till över assistent eu, ej heller är i övrigt hänsyn tagen

till ålderstillägg eller till arvodesför höj ning åt assistenter.

Därest föreliggande statförslag'' av Kungl. Maj:t godkännes och

sålunda kommer att föreläggas Riksdagen till antagande, torde, i likhet

med vad som skett vid omorganisation av statens båda lantbruksinstitut

vid Ultima och Alnarp, hos Riksdagen tillika böra äskas medgivande

därtill, att besparingar, som å det i staten till »anstaltens övriga

utgifter» uppförda belopp under ett år uppkomma, må användas

till bestridande av utgifter under ett kommande år.

hör åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i ovanstående stat

äro upptagna för ordinarie befattningshavare vid anstalten, torde i tilllämpliga

delar böra fastställas samma villkor och bestämmelser

som för motsvarande befattningshavare vid centralanstalten för jordbruksförsök.

På grund av vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört får lantbruksstyrelsen

i underdånighet hemställa,

att Kungl. Maj:t, under förutsättning att Kungl. Maj:t icke finner

gott att med anledning av annan föreliggande framställning förelägga

Riksdagen annat förslag, måtte föreslå Riksdagen att, under villkor av

att Sveriges utsädesförening biträder vad lantbruksstyrelsen i detta

ärende föreslagit,

dels godkänna det av lantbruksstyrelsen framlagda förslaget till

stat för statens växtförädlingsanstalt vid Svalöv att tillämpas från och

med år 1914 ävensom de villkor och bestämmelser, som av lantbruksstyrelsen

föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara, ej mindre att en var, som med eller efter ingången

av år 1914 tillträder ordinarie befattnning vid statens växtförädlingsanstalt

vid Svalöv, skall vara pliktig underkasta sig ovanberörda villkor

och bestämmelser, än även att Sveriges utsädesförenings nuvarande

tjänstemän, därest de komma att övergå till avdelningsföreståndare-,

överassistent- eller vaktmästarbefattning vid förenämnda anstalt, må i

avseende å rätt till pension samt frökontrollanten J. N:son Walldéu,

därest han kommer att övergå till överassistentbefattning vid anstalten,

i avseende jämväl å rätt till ett ålderstillägg tillgodoräkna sig en var

den tid, han varit i sin nuvarande befattning hos utsädesföreningen

anställd,

dels anvisa till statens växtförädlingsanstalt vid Svalöv ett anslag

av 88,000 kronor,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

dels ock medgiva, ej mindre att besparingar, som å det i staten

för nämnda anstalt till »anstaltens övriga utgifter» uppförda belopp

under ett år uppkomma, må användas till bestridande av utgifter under

ett kommande år, än även att Kungl. Maj:t må vid övertagande av

Sveriges utsädesförenings tillgångar till gäldande av utsädesföreningens

skulder vid 1913 års utgång förskottera ett belopp av högst 200,000

kronor att ersättas på sätt lantbruksstyrelsen i det föregående föreslagit.»

Byråchefen Egerström, vilken, såsom nämnts, var skiljaktig från

lantbruksstyrelsens beslut, yttrade:

»Den storartade utveckling, som kännetecknar Sveriges utsädesförenings

verksamhet under den gångna tiden, synes otvetydigt giva vid

handen, att den form, varunder föreningen hittills verkat, varit i huvudsak

lämplig. Utan högst viktiga skäl torde därför någon väsentlig

förändring däri icke böra vidtagas. Hittills har föreningen arbetat såsom

fristående, med statsmedel understödd anstalt. Fråga har nu väckts,

huruvida den bör förvandlas till statsinstitution.

Därest föreningen såsom centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet vore en uteslutande vetenskaplig anstalt, skulle den

senare utvägen möta mindre betänkligheter. Då emellertid med föreningen

är sammanbunden en storartad ekonomisk anstalt, Allmänna Svenska

Utsädesaktiebolaget, med uppgift att praktiskt utnyttja föreningens arbeten,

och såväl den nytta, dessa arbeten kunna medföra, som möjligheten

av deras utvidgande väsentligen äro beroende av denna ekonomiska

anstalts verksamhet, möter i denna omständighet enligt min åsikt ett

givet hinder för att svalövsanstalten skall kunna med fördel övergå

till statsinstitution. Följden av ett sådant övertagande från statens sida

av anstalten bleve givetvis, att anstalten icke kunde på samma sätt som

hittills följa de växlande praktiska behoven inom lantbruket, på samma

gång en väl arbetande ekonomisk anstalt icke kan lämpligen göras beroende

av verksamheten vid en statsanstalt med oavsättliga tjänstemän. Fara

kunde härigenom uppstå, att staten själv bleve tvungen att övertaga även

den ekonomiska verksamheten med den ledsamma utsikten att härutinnan

fullständigt misslyckas.

Att, såsom lantbruksstyrelsen antagit, det vore möjligt att bereda

svalövsanstalten såsom statsinstitution samma fria ställning som hittills,

strider mot sakens egen natur och lantbruksstyrelsens eget förslag.

Det av styrelsen föreslagna sättet för samarbetet mellan svalövsanstalten

och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

vill också förefalla praktiskt outförbar!.

Byråchefen

Egerströtns

skiljaktiga

mening.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Yttrande av

styrelsen för

Allmänna

Svenska Utsädesaktiebolaget.

Yttranden

av Sveriges

■tsädesförenings

styrelser

och av

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Fördelarna av att anstaltens tjänstemän kunna uppsägas, om de

finnas olämpliga för sina befattningar, synas hava förbisetts av lantbruksstyrelsen,

som endast käft för ögonen olägenheterna därav. Med den

sammansättning, styrelsen för anstalten enligt de sakkunnigas förslag

skulle erhålla, föreligger enligt min åsikt icke den minsta fara för att

uppsägningsrätten skulle komma att missbrukas eller bliva till annat än

gagn för anstalten.

De fördelar, som innehållas i det av lantbruksstyrelsen åberopade

preliminära avtal om vissa förändringar i gällande kontrakt mellan utsädesföreningen

och utsädesaktiebolaget, äro helt visst mycket avsevärda,

men då de äro fullständigt oberoende av den omständigheten, huruvida

anstalten förbliver eu fristående institution eller övergår till statsinstitution,

kan sagda avtal icke åberopas såsom stöd särskilt för lantbruksstyrelsens

förslag.

Då jag alltså anser avgörande skäl tala mot den av lantbruksstyrelsens

förslagna förändringen av föreningens nuvarande ställning och

det enligt min övertygelse därför voro en olycka för svenska jordbruket,

om svalövsanstalten under nuvarande förhållanden förändrades till

statsinstitution, samt jag icke har något väsentligt att erinra mot de

sakkunnigas föreliggande förslag, vilket jag finner erbjuda erforderliga

garantier för att svalövsanstalten skall komma att fortfarande i såväl vetenskapligt

som praktiskt avseende motsvara sin bestämmelse, anser jag,

att lantbruksstyrelsen bort i huvudsak tillstyrka de sakkunnigas förslag.»

Av ovanberörda, A id lantbrukestyrelsens utlåtande fogade utdrag av

protokoll, hållet \Tid sammanträde med styrelsen för Allmänna Svenska

Utsädesaktiebolaget den 12 februari 1913, inhämtas, att bolagets styrelse

därvid beslutat för sin del och under förutsättning aA'' bolagsstämmas

godkännande uttala, att bolaget, antingen de sakkunnigas eller lantbruksstyrelsens

i förevarande fråga avgivna förslag bleve aA'' statsmakterna

antaget, icke hade något att erinra mot fortsatt samarbete med svalövsanstalten

vare sig i den form, som enligt nu gällande överenskommelse

mellan bolaget och utsädesföreningen funnes i sådant hänseende stadgad,

eller i enlighet med omförmälda, vid protokollsutdraget fogade förslag

till ny överenskommelse härutinnan.

Angående ovannämnda, i ärendet väckta förslag dels till ny överenskommelse

mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna Svenska

Utsädesaktiebolaget, dels ock om beredande av möjlighet för staten att

inlösa aktiemajoriteten i bolaget hava yttranden infordrats från för
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

eningens mindre styrelse ävensom från den för handläggning av frågor

rörande överlåtelse av föreningens stammar tillsatta kommission. I med

anledning härav avgivna utlåtanden hava föreningens mindre styrelse

och kommissionen anfört, bland annat, att de icke hade något att erinra

mot förslaget om beredande av möjlighet för staten att inlösa aktiemajoriteten

i bolaget, samt att, enligt styrelsens och kommissionens åsikt,

den ifrågasatta nya överenskommelsen mellan föreningen och bolaget

skulle, särskilt om vissa angivna ändringar gjordes i förslaget härutinnan,

för föreningen bliva förmånligare än det emellan föreningen och

bolaget nu gällande avtal.

Jämte berörda yttranden bär till Kungl. Maj:t ingivits ej mindre

utdrag av protokoll, fort vid sammanträde med föreningens större styrelse

den 30 juli 1912, utvisande att — i anledning av att fråga uppkommit

angående statens övertagande av föreningens verksamhet —

föreningens större styrelse nämnda dag- beslutat såsom sin uppfattning

uttala, att föreningen bäst fyllde sin uppgift som en fri institution, än

även utdrag av protokoll, fört vid sammanträde med föreningens mindre

styrelse den 10 mars 1913, varav inhämtas, att berörda styrelses flesta

ledamöter sistnämnda dag beslutat att i huvudsak uttala sin anslutning

till de sakkunnigas ifrågavarande utlåtande, dock med följande erinringar,

nämligen dels att det antal styrelseledamöter, som skulle utses

av föreningen, borde bestämmas till tre, dels ock att statsanslag till

föreningen borde äskas med så stort belopp, som erfordrades för möjliggörande

av den utav lantbruksstyrelsen föreslagna ökningen i tjänstemännens

löner.

Beträffande frågan om samarbetet mellan svalövsanstalten och

centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet har yttrande

infordrats från sistnämnda anstalts styrelse, som den 14 mars 1913 inkommit

med utlåtande härutinnan och därvid anfört: Styrelsen ansåge

det vara synnerligen önskvärt, att samarbete fortfarande komme att äga

rum mellan centralanstalten och förädlingsanstalten å Svalöv. Berörda

samverkan hade hittills varit ganska ensidig och inskränkt, i det att

den bestått endast däri, att centralanstalten varje år bland de sorter,

som till jämförelse försöksodlats, upptagit dem, vilka utsädesföreningen

därtill anmält. Uppenbarligen både kunde och borde emellertid, såsom

även lantbruksstyrelsen framhållit, samverkan mellan de båda institutionerna

äga rum jämväl i avseende på åtskilliga andra ämnen, som utgjorde

föremål för båda anstalternas verksamhet. Styrelsen ville i sådant

avseende särskilt framhålla, att, enligt för centralanstalten gällande

kommissionen

för handläggning

av frågor

rörande överlåtelse

av

föreningens

stammar.

Yttranden av

centralanstaltens

styrelse och

nämnd.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 194.

stadgar, till det för anstaltens botaniska avdelning anvisade arbetsområdet

hörde även växtförädling, och att, om denna verksamhetsgren mer än

hittills upptoges till bearbetande vid centralanstalten, det uppenbarligen

vore av stor vikt, att samförstånd i avseende på arbetets fördelning och

planläggning samt nya växtformers praktiska prövning komme att äga

rum mellan de båda anstalternas tjänstemän.

Av centralanstaltens nämnd hade uttalats önskan om en mer

genomförd reciprocitet i samarbetet mellan de båda anstalterna. Detta

önskemål syntes vara väl grundat. Vid uppgörandet av närmare bestämmelser

rörande det blivande samarbetet förefölle det sålunda lämpligt,

att tillfälle bereddes att gemensamt avhandla båda anstalternas arbetsplaner,

beträffande såväl val av arbetsuppgifter som arbetsmetoder m. m.

Å andra sidan syntes det vara önskvärt, att vardera anstaltens rätt till

inverkan på den andras verksamhet begränsades till gemensamma överläggningar,

utan rätt för tjänstemän eller för tillfället delegerade styrelsemedlemmar

från den ena anstalten att deltaga i beslut rörande den

andras angelägenheter.

I avseende på formen för samarbetet ansåge styrelsen denna böra

bliva sådan, att tillfälle bereddes såväl för de vetenskapliga krafterna

vid de båda anstalterna som ock för dessas styrelser att, på sätt nyss

antytts, deltaga i planläggningen av anstalternas arbeten, vilket läte sig

ordna, vare sig svalövsanstalten fortfarande komme att vara en enskild,

av stateu understödd anstalt eller förändrades till statsanstalt, lättare dock

i det senare fallet, i det att vissa ledamöter skulle bliva gemensamma

för de båda styrelserna.

Beträffande valet mellan dessa båda alternativ ansåge sig styrelsen

på grund av den nådiga remissens begränsning icke hava att yttra sig

annat än så till vida, som detta kunde beröra samarbetet mellan de båda

anstalterna. Styrelsen ville i detta avseende uttala, att om, såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, förädlingsanstalten å Svalöv skulle komma att

övertagas av staten, densamma ej borde förenas med centralanstalten

utan ställas under en särskild styrelse. Det syntes nämligen vara synnerligen

angeläget, att vederbörande styrelse stode i nära beröring

med den anstalt, vilkens ledning densamma handhade, och därför i regel

hölle sina sammanträden på platsen för den underlydande anstaltens

verksamhet. Det vore således icke lämpligt, att två lokalt så skilda

institutioner som centralanstalten och växtförädlingsanstalten å Svalöv

förenades under en gemensam styrelse.

Vid sistberörda utlåtande har fogats utdrag av protokoll, hållet

vid sammanträde med centralanstaltens nämnd den 7 mars 1913, ut
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

visande att nämnden då beslutat att göra följande uttalande: Nämnden

ansåge det vara önskvärt, att fortfarande som hittills samarbete komme

att äga rum mellan förädlingsanstalten å Svalöv och centralanstalten.

Emellertid vore det fördelaktigt, om även åt centralanstaltens olika avdelningar

tillfälle bereddes att, då därtill funnes anledning, framkomma

med förslag angående för de båda anstalterna gemensamma arbetsuppgifter.

Det vore vidare önskvärt, att då den ena anstaltens styrelsemedlemmar

eller tjänstemän deltoge i sammanträden vid den andra

anstalten, de finge äga rätt att deltaga i överläggningarna men ej i

besluten.

Den praktiskt vetenskapliga verksamhet, som av Sveriges utsädes- me“®9pcah^®en

förening bedrives vid Svalöv, är otvivelaktigt för vårt lands jordbruk

av den allra största betydelse. Också har föreningen under årens lopp

i allt större utsträckning erhållit det statsunderstöd, som utöver de

inkomster, föreningen åtnjutit från Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget,

och de bidrag, föreningen fått uppbära från hushållningssällskap, landsting

och enskilda personer — erfordrats för vidmakthållande och utvidgande

av verksamheten vid ifrågavarande anstalt.

Då nu, på sätt utredningen i ärendet giver vid handen, bidrag

till uppehållande av anstaltens verksamhet icke torde för framtiden

kunna, åtminstone i avsevärd mån, påräknas från landsting och hushållningssällskap,

lärer hädanefter denna verksamhet icke med mindre

föreningens inkomster från utsädesaktiebolaget ökas kunna behörigen

bedrivas, så framt ej staten för ändamålet vidkännes utgifter till väsentligt

större belopp än förut varit fallet. I betraktande av de viktiga

intressen, som äro förbundna med anstaltens tillvaro och fortsatta utveckling-,

synes mig någon tvekan icke kunna rada därom, att statsmakterna

böra underkasta sig de ökade ekonomiska uppoffringar, som

härför bliva erforderliga. Därest så sker, lärer emellertid rättvisligen

böra frän det allmännas sida krävas, att i anstaltens organisation vidtagas

sådana förändringar, att staten därigenom beredes möjlighet att i fråga

om det sätt, varpå verksamheten vid anstalten utövas, göra sitt inflytande

gällande i kraftigare mån än som hittills kunnat ske.

För vinnande av sistnämnda ändamål har lantbruksstyrelsen, såsom

framgår av dess ovan atergivna utlåtande, ansett det vara eiforderligt,

att anstalten och den verksamhet, som vid densamma bedrives, helt och

hållet övertoges av staten. De i ärendet tillkallade sakkunniga hava

däremot ansett sig höra förorda anstaltens bibehållande såsom enskild,

statsunderstödd institution, men i avseende å anstaltens ledning föreBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 145 käft. (Nr 194.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj ds Nåd. Pr »position Nr 194.

slagit vissa förändringar, avseende att åt staten garantera avgörande

inflytande å verksamhetens bedrivande.

Vid bedömande av frågan, vilkendera av de båda sålunda ifrågasatta

utvägarna lämpligen bör väljas, synes mig en mycket stor betydelse

böra tillmätas den omständigheten att, såsom allmänt erkäunes och jämväl

av de sakkunniga särskilt framhållits, föreningen allt hitintills lyckats

på ett synnerligen förtjänstfullt sätt vidmakthålla och utveckla sin verksamhet

till det svenska lantbrukets fromma. Att arbetet vid anstalten

— trots de betydliga svårigheter, varemot föreningen ofta haft att

kämpa — likväl burit så goda frukter som skett, häntyder onekligen

därpå att den form, varunder anstalten hittills bedrivit sin verksamhet,

varit i stort sett för ändamålet väl lämpad. Vid sådant förhållande

synes det mig som om allenast tuugt vägande skäl borde föranleda till

utbytande av anstaltens nuvarande organisation mot de givetvis alltid i

viss mån snävare former, som känneteckna eu statsinstitution. Behovet

för ifrågavarande anstalt av att äga en organisation med så fria former

som möjligt torde vara så mycket större, som ju verksamheten vid anstalten

är i väsentlig mån av produktiv art, under det att vid centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet arbetet i övervägande

grad har egenskapen av försöksverksamhet. Framhållas må dessutom,

att jämväl det nära sambandet mellan arbetet vid ifrågavarande anstalt

och verksamheten vid utsädesaktiebolaget kräver, att anstalten skall äga

en i hög grad elastisk organisation.

Såsom de sakkunniga vidare framhållit, hava numera, på sätt utsädesaktiebolagets

senaste revisionsberättelser giva vid handen, synnerligen

stora avskrivningar gjorts av bolaget, vadan dess ställning inom

den allra närmaste tiden bör vara sådan, att föreningen därefter må

kunna från bolaget påräkna betydligt större inkomster än hittills varit

fallet. Grundad anledning finnes sålunda att antaga, att anstaltens

verksamhet skall komma att i allt större utsträckning uppehållas genom

anstaltens egna medel och minskning i följd härav kunna ske i statens

utgifter för anstalten. Jämväl denna omständighet synes mig tala mot

förslaget om statens övertagande av densamma.

Såsom en med anstaltens nuvarande organisation förenad olägenhet

har anförts, att den ställning, som i föreningens tjänst anställda personer

innehava, måste anses otillfredsställande särskilt därutinnan, att

nämnda personer saknade den trygghet i ekonomiskt avseende för framtiden,

som genom pensionsrätten vore statens tjänstemän tillförsäkrad,

och ej heller ägde vare sig den säkra ställning i övrigt, som tillkomme

sådana tjänstemän, eller de med statstjänst förbundna fördelarna av rätt

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

till tjänstårsberäkning och ålderstillägg. På grund härav och då statstjänster

funnes, vilka beträffande verksamhetens art och omfattning

tämligen nära överensstämde med vissa befattningar vid ifrågavarande

anstalt, vore det att befara, att densammas behov av dugliga arbetskrafter

icke hädanefter skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fyllas.

Vad sålunda anförts rörande personalens vid anstalten osäkra

ställning är ju emellertid i allmänhet taget i lika hög grad tillämpligt

å varje verksamhet i enskildas tjänst och kan därför enligt min mening

icke innefatta giltigt skäl till att ifrågavarande anstalt bör övertagas

av staten. Dessutom må framhållas, att åtminstone hitintills svårigheter

icke synas hava mött för föreningen att för verksamheten vid

anstalten förvärva och bibehålla dugaude och för arbetet intresserade

personer. I sådant avseende har också lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande

i ärendet framhållit, hurusom det utan tvekan kunde sägas, att anstalten

hittills lyckats synnerligen väl att i sin tjänst anställa framstående

fackmän med grundlig utbildning och verksamt intresse för de arbetsgrenar,

de olika platserna omfattade. Härom bore enligt lantbruksstyrelsens

mening de uppnådda resultaten av anstaltens verksamhet

ojävaktiga vittnesbörd. De farhågor, som nu yppats för att kompetenta

arbetskrafter icke hädanefter skulle i erforderlig utsträckning stå föreningen

till buds, torde, med hänsyn till den hittills vunna erfarenheten

härutinnan, få anses vara ej oväsentligt överdrivna.

Mot det sätt, varpå verksamheten vid Svalöv hittills bedrivits, har

bland annat anmärkts, att arbetet därstädes varit i alltför hög grad

inriktat på speciellt sydsvenska förhållanden, i följd varav önskemål,

härrörande från övriga delar av riket, icke blivit i tillräcklig mån beaktade.

Denna anmärkning torde nog vara i viss mån befogad. För

att råda bot på ifrågavarande missförhållande — vilket givetvis sammanhänger

därmed att på grund av gällande bestämmelser angående sättet

för utseende av ledamöter i föreningens styrelser rikets sydligaste delar

haft ett dominerande inflytande härvidlag — torde emellertid ingalunda

erfordras, att anstalten förvandlas till en statsinstitution, utan lärer för

ändamålets vinnande vara tillfyllest att, såsom av de sakkunniga föreslagits,

anstalten ställes under ledning av en styrelse, vars flesta ledamöter

utses av Kungl. Maj:t.

Mot anstaltens verksamhet har vidare med rätta anmärkts, att samarbete

med centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet icke

åstadkommits i den utsträckning, som bort äga rum. Uppenbarligen

bör emellertid ej heller denna omständighet med nödvändighet föranleda

till att anstalten övertages av staten, utan torde, för uppnående av större

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

samverkan mellan de båda anstalterna, allenast erfordras vidtagande av

åtgärder i den riktning, som av de sakkunniga och av lantbruksstyrelsen

i sådant hänseende föreslagits.

Enligt mitt förmenande torde i varje fall ett så viktigt steg som

det att skapa en statsinstitution av den omfattning, varom här nu är

fråga, icke kunna tagas på grundvalen av den nu föreliggande utredningen

i ämnet. Med hänsyn till frågans nuvarande läge och då vad

de sakkunniga föreslagit synes mig ägnat såväl att på ett tillfredsställande

sätt betrygga anstaltens fortsatta utveckling som ock att åt staten

garantera ett avgörande inflytande å arbetet vid anstalten, anser jag

mig följaktligen böra biträda de sakkunnigas mening.

Såsom ovan nämnts, handhavas föreningens angelägenheter för

närvarande av dels en större styrelse, dels ock en mindre styrelse. Den

mindre styrelsen består av minst 7, högst 12 ledamöter, av vilka en

utses av Kungl. Maj:t, tre av föreningens hedersledamöter jämte ombud

för de hushållningssällskap, som med minst 500 kronor årligen understödja

föreningen, och de övriga av föreningen.* De sakkunniga hava

föreslagit, att anordningen med två styrelser måtte upphöra och

anstaltens ledning i stället anförtros åt eu styrelse, bestående av sju

ledamöter, av vilka fem — däribland en såsom ordförande — borde

utses av Kungl. Maj:t och de återstående två av föreningen. Mot vad

sålunda föreslagits har jag intet annat att erinra än att det, för beredande

åt staten av erforderligt inflytande å verksamheten vid anstalten,

lärer vara tillfyllest, att styrelsens majoritet tillsättes av Kungl. Maj:t.

Enligt min mening böra alltså av styrelsens ledamöter fyra — däribland

ordföranden — utses av Kungl. Maj:t och de övriga tre av föreningen.

Enligt för föreningen nu gällande stadgar äger Kungl. Maj:t att

utse en av föreningens tre revisorer ävensom en av de tre ledamöterna

i den för handläggning av frågor rörande överlåtelse av föreningens

stammar tillsatta kommission. I likhet med de sakkunniga anser jag,

att Kungl. Maj:t bör berättigas utse två av revisorerna ävensom två av

ledamöterna i omförmälda kommission.

För åstadkommande av erforderligt samarbete med centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet har av de sakkunniga föreslagits,

att någon eller några av avdelningsföreståndarna vid svalövsanstalten

borde närvara vid det sammanträde med centralanstaltens nämnd,

vid vilket förslag till arbetsplan för sistnämnda anstalts jordbruksavdelning

uppgöres; och borde vid berörda sammanträde jämväl behandlas

frågan om arbetsplan för svalövsanstalten. Vad sålunda föreslagits

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

finner jag lämpligt. Lika med lantbruksstyrelsen anser jag emellertid,

att svalövsanstalten bör samverka icke allenast med centralanstaltens

jordbruksavdelning utan även, i så stor utsträckning som möjligt, med

sistnämnda anstalts övriga avdelningar. Att genom ett dylikt utsträckt

samarbete verksamheten vid båda anstalterna skulle i hög grad främjas

synes mig nämligen uppenbart. Någon eller några av avdelningsföreståndarna

vid svalövsanstalten torde fördenskull böra närvara jämväl

då arbetsplaner för centralanstaltens övriga avdelningar uppgöras av

centralanstaltens nämnd. För befordrande av samarbete i förevarande

avseende lärer dessutom Kungl. Maj:t — som enligt för centralanstalten

gällande stadgar äger att förordna tre av ledamöterna i sistnämnda anstalts

styrelse — vilja, i den omfattning sådant kan befinnas lämpligt,

utse samma personer att vara ledamöter i styrelserna för båda ifrågavarande

anstalter.

I händelse av bifall till de utav mig tillstyrkta förändringarna i

svalövsanstaltens organisation ävensom av de utav mig förordade åtgärderna

i syfte att åstadkomma erforderligt samarbete med centralanstalten,

måste givetvis härav betingade ändringar vidtagas i nu gällande

stadgar för utsädesföreningen. Berörda stadgar torde jämväl böra

i åtskilliga andra hänseenden förändras. Föreskrifter härutinnan lärer

jag framdeles bliva i tillfälle att underställa Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande härefter svalövsanstaltens anslagsbehov för år 1914,

har jag ansett lämpligt framlägga följande tablå, innefattande av utsädesföreningen

uppgjorda förslag till inkomst- och utgiftsstater för åren

1913 och 1914.

Förslag till inkomststat.

År 1913. År 1914.

Inkomster från bolaget ............................................

......................... 40,000

— 40,000: -

Avgifter av årsmedlemmar.....................................

........................ 3,000

— 2,500: —

Annonser.................................................................

........................ 1,400

— 1,550: —

Hyror ....................................................................

......................... 400

— 750: -

Anslag av hushållningssällskap och landsting..............

...................... 13,050

—

Statsanslag å ordinarie stat ......................................

..................... 15,000

— 15,000: —

» » extra „ ......................................

........................ 35,000

— 75,000: —

Summa 107,850

— 134,800: —

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Förslag till utgiftsstat.

År 1913. År 1914.

1 :o. Avlöningar till nuvarande tjänstemännen vid Svalöv .................. 32,000: — 36,300: —

2:o. Avlöning till en avdelningsföreståndare för rotfruktsarbetet vid Svalöv — 4,000: —

3:o. » » » kemisk laborator vid Svalöv ............................. — 3,000: —

4:o. » » ett biträde vid foderväxtarbetet vid Svalöv ............ — 2,000: —

5:o. » » föreståndaren för filialen å Ultuna........................... 4,000: — 4,500: —

6:o. » » » »»i Luleå ........................... 2,500: — 2,500: —

7:o. » » föreståndarna för två nya filialer.............................. — 5,000: —

8:o. » » fasta biträden och tjänare....................................... 3,100: — 3,100: —

9:o. Reseersättningar till styrelsens ledamöter m. fl............................ 3,000: — 3,400: —

10:o. Försöksverksamheten vid Svalöv, de äldre arbetsgrenarna............ 12,000: — 12,800: —

ll:o. » » » , nya arbetsgrenar ..................... — 5,000: —

12:o. » » Ultuna................................................ 2,500:— 2,500: —

13:o. » i Luleå ................................................... 1,000: — 1,500: —

14:o. » vid de två nya filialerna ........................... — 2,000: —

15:o. Sortförsöken i olika landsdelar ............................................... 1,500: — 1,000: —

16:o. Kontrollverksamheten............................................................... 19,500: — 20,000: —

17:o. Samlingarnas vård och tillökning ............................................. 500: — 1,000: —

18:o. Tidskrift och trycksaker ......................................................... 6,000: — 6,000: —

19:o. Bibliotek och prenumeration...................................................... 800: — 1,000: —

20:o. Kontorsutgifter........................................................................ 1,200: — 1,200: —

21:o. Bränsle och lyse ..................................................................... 2,500: — 2,500: —

22:o. Underhåll av byggnader och inventarier .................................... 2,000: — 2,700: —

23:o. » » parker m. m....................................................... 400: — 400: —

24:o. Räntor.................................................................................... 9,000: — 9,000: —

25:o. Utskylder och brandförsäkringar m. m. .................................... 3,350: — 2,400: —

26:o. Förlust på havreförskottering ................................................... 1,000: — —

Summa 107,850:— 134,800: —

Såsom ovanstående tablå utvisar, uppgår det belopp, varmed statförslaget

för år 1914 överstiger 1913 års statförslag, till 26,950 kronor.

Denna ökning är i huvudsak föranledd dels av höjningen utav utgiftsposten

nr 1, dels ock av tillkomsten utav de nya utgiftsposterna nr 2,

3, 4, 7, 11 och 14.

Vad först angår posten nr 1, avseende löner till de nuvarande

tjänstemännen vid anstalten, föreslås densamma av föreningen böra

höjas från 32,000 kronor till 36,300 kronor; och har specifikation å

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.

samma post lämnats i omförmälda, av föreningen till lantbruksstyrelsen

ingivna promemoria, som finnes intagen i de sakkunnigas utlåtande

(se sid. 32 här ovan). Höjning av ifrågavarande tjänstemäns löner har

ansetts välbehövlig såväl av de sakkunniga som av lantbruksstyrelsen,

och har ej heller jag något att erinra mot föreningens förslag i förevarande

hänseende.

De nyss uppräknade nya utgiftsposterna hava av föreningen befunnits

erforderliga på grund av den ifrågasatta utvidgning av anstaltens

verksamhet, för vilken föreningen närmare redogjort i sin ovannämnda

skrivelse den 25 september 1912. I likhet med de sakkunniga och

lantbruksstyrelsen anser jag mig böra vitsorda nyttan och behovet av

berörda utvidgning i anstaltens verksamhet. För utförande av de ifrågasatta

kemiska undersökningarna och för bedrivande med ökad intensitet

av arbetet med foderväxter torde oundgängligen krävas anställande av

en laborator och ett botaniskt praktiskt biträde. Vad åter angår rotfruktsförädlingen,

lärer, enligt vad jag inhämtat och lantbruksstyrelsen

jämväl framhållit, arbetet härmed kunna, trots den planerade utvidgningen

av verksamheten härutinnan, besörjas av vid anstalten redan

befintliga arbetskrafter. Posten nr 2, avseende avlöning åt en ny

avdelningsföreståndare, torde följaktligen böra utgå. Mot de i posterna

nr 7, 11 och 14 upptagna kostnader har jag däremot intet att erinra.

Beträffande övriga utgifter anser jag lika med de sakkunniga, att

följande poster höra minskas med nedannämnda belopp, nämligen posten

nr 5 med 1,500 kronor, posten nr 16 med 500 kronor, posten nr 17

likaledes med 500 kronor och posten nr 22 med 700 kronor.

Med iakttagande av de utav mig här ovan föreslagna minskningarna

i utgiftsstaten för år 1914, skulle densamma alltså nedbringas

till 127,G00 kronor.

Vidkommande de för sistnämnda år beräknade inkomsterna torde,

på sätt de sakkunniga ansett, böra bland inkomsterna uppföras 1,750

kronor, utgörande av vissa hushållningssällskap föreningen beviljade

bidrag för år 1914. Föreningens inkomster under samma år — däri

inberäknat det sedvanliga statsanslaget å ordinarie stat, 15,000 kronor

— lära alltså kunna beräknas till 61,550 kronor.

Det anslag å extra stat, som torde böra åt föreningen utverkas

för år 1914, uppgår följaktligen till 66,050 kronor eller i jämnat tal

66,000 kronor.

Härefter övergår jag till frågan angående vilka bestämmelser böra

stadgas såsom villkor för tilldelande för framtiden av statsanslag åt

föreningen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:t& Nåd. Proposition Nr 194.

I sådant hänseende torde till en början böra föreskrivas, att föreningen

i sina stadgar vidtager de förändringar, som, på sätt ovan angivits,

må av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

För tillgodonjutande av de till föreningen under senare åren beviljade

statsanslag tiar av Kungl. Maj:t föreskrivits, att föreningen hade

att ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i ovannämnda mellan

bolaget och föreningen för en tid av tio år från den 1 juli 1909 avtalade

överenskommelse angående överlåtande av från föreningen utgående nya

stammar och sorter av lantbruksväxter. Såsom av lantbruksstyrelsens

utlåtande framgår, hava emellertid numera med bolagets styrelse förhandlingar

inletts i syfte att berörda överenskommelse måtte varda ersatt

med en ny sådan. Förslag till nytt kontrakt emellan bolaget och föreningen

har även upprättats och finnes, som förut nämnts, bilagt lantbruksstyrelsens

utlåtande. Detta förslag torde dock enligt mitt förmenande

icke böra i oförändrad form godkännas, utan föranleda till fortsatta

underhandlingar med bolagets styrelse. På grund av denna min uppfattning

har jag icke ansett mig böra för närvarande hemställa om

ändring av det i förevarande hänseende nu stadgade villkor.

Lika med de sakkunniga anser jag emellertid att, därest föreningens

inkomster från bolaget skulle under visst år överstiga vad

som i staten för samma år beräknats, föreningen icke skall äga att under

året disponera det sålunda uppkomna överskottet, utan torde föreskrift

böra meddelas därom, att sådant överskott skall av föreningen reserveras

och upptagas såsom inkomst i statförslag, som upprättas för kommande år.

I ändamål att uti föreningens tjänst anställda personer måtte beredas

en mera tryggad ställning än sorxi av dem för närvarande innehaves,

borde, enligt de sakkunnigas föreslag, såsom villkor för statsanslags

åtnjutande föreskrivas, bland annat, att till avdelningsföreståndare

vid anstalten skulle utgå viss minimilön. Berörda förslag kan

jag dock icke tillstyrka, bland annat av det skäl att de ifrågasatta minimilönerna

icke torde på grundvalen av nu föreliggande utredning kunna

till beloppen nöjaktigt bestämmas. Härtill kommer, att den sålunda

föreslagna inskränkningen i föreningens förfoganderätt över beviljat statsanslag

så mycket mindre synes vara av behovet påkallad, som, vid

bifall till vad jag ovan förordat, staten genom sina representanter i

föreningens styrelse kommer att erhålla ett avgörande inflytande å

styrelsens beslut.

De sakkunniga hava tillika framhållit önskvärdheten av, att pensionsrätt

måtte tillförsäkras svalövsanstaltens tjänstemän. Då emellertid,

såsom av de sakkunniga jämväl påpekats, frågan om beredande av pen
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

sionsrätt åt vissa befattningshavare, som äro jämförbara med nu ifrågavarande

tjänstemän, för närvarande föreligger till behandling hos Kungl.

Maj:t torde jag i förevarande hänseende — efter samråd med chefen för

finansdepartementet — kunna inskränka mig till att uttala, att vid

prövning av sistnämnda fråga jämväl frågan om pensionsrätt åt svalövsanstaltens

tjänstemän synes böra komma under bedömande.

Såsom villkor för statsanslags utgående har under de senare åren

föreskrivits, bland annat, att föreningen skulle i viss utsträckning till

mindre jordbrukare utlämna goda utsäden såsom försträckning samt av

andra medel än statsanslag bestrida därav föranledda kostnader. 1 sin

ovannämnda skrivelse den 25 september 1912 har föreningen hemställt,

att enär fullgörandet av ifrågavarande föreskrift åsamkade föreningen

avsevärda kostnader och även i övrigt medförde åtskilliga olägenheter,

sådan föreskrift icke måtte hädanefter meddelas. Mot berörda hemställan,

vartill såväl de sakkunniga som lantbruksstyrelsen tillstyrkt bifall, har

ej heller jag något att erinra.

I överensstämmelse med vad hittills skett, torde emellertid även

hädanefter såsom ytterligare villkor för statsanslags åtnjutande böra föreskrivas

dels att kostnaderna för de ledamöter i föreningens styrelse,

vilka utses av Kungl. Maj:t, ävensom för de personer, vilka av Kungl.

Maj:t förordnas att deltaga i revisionen av föreningens förvaltning, skola

bestridas av föreningen med belopp, som i brist på godvillig överenskommelse

skola bestämmas av lantbruksstyrelsen, dels att föreningen

skall i avseende å sin verksamhet vara underkastad inspektion från statens

sida, vilken inspektion skall utövas av lantbruksst3^relsen, dels att föreningens

filialer ej skola få nedläggas utan medgivande av lantbruksstyrelsen,

dels ock att föreningen årligen skall till Kungl. Maj:t avgiva

redogörelse för sin verksamhet och förvaltning.

I anslutning till vad jag sålunda anfört och under hänvisande till

punkt 41 i årets statsverksproposition rörande nionde huvudtiteln, däri

anslag för nu ifrågavarande ändamål beräknats till 70,000 kronor, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen

att, med godkännande av de utav mig här ovan föreslagna villkor,

å extra stat för år 1914 bevilja Sveriges utsädesförening ett anslag av

66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt

vetenskapliga verksamhet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 145 höft. (Nr 194.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga — till detta

protokoll utvisar, skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Älstermark.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:297 Skrivelse till Konungen, angående anslag till Sveriges utsädesförening. a1 i texten
  2. JoU 1913:152 Memorial, angående anslag till Sveriges utsädesförening. s. 1 i texten