Angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i Stockholm år 1915
1913-04-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:214, Angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i Stockholm år 1915
Dokumentets text
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 214.
1
Nr 214.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anvisande
av anslag till bestridande av kostnader för den
trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i
Stockholm år 1915: given Stockholms slott den 11 april
IRIS.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde
internationella sjöf artskongress ens hållande i Stockholm år 1915 å extra
stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett
anslag av ...................................................................................... kronor 35,000.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Theodor Adelsman!.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 160 höft. (Nr 214.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter:
I en till Kungl. Maj:t den 20 februari 1913 ingiven skrift hava
generallotsdirektören AV. Linder, överdirektören och chefen för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen F. Wijnbladh samt vattenfallsdirektören V. Hansen
m. fl. anhållit, att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den
trettonde internationella sjöfartskongressen, vilken är ifrågasatt att hållas
i Stockholm år 1915, måtte av statsmedel anvisas ett belopp av 40,000
kronor.
I fråga om de internationella sjöfartskongressernas uppgifter och
hittillsvarande verksamhet hava sökandena till en början lämnat följande
redogörelse:
3
Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.
»Sedan mer än ett kvarts sekel tillbaka hållas med några års mellanrum så
kallade internationella sjöfartskongresser, vid vilka behandlas de med sjöfarten sammanhängande
tekniska spörsmålen, såsom hamnars och farleders anordning och utrustning,
fyrbelysning, utprickning m. m. Arbetet äger numera rum på tvenne
sektioner, den ena för inlandssjöfart, den andra för oceansjöfart. Den synnerligen
omsorgsfulla organisationen av dessa kongresser handhaves av en mellanfolklig sammanslutning,
1’Association Internationale Permanente des Congres de Navigation,
vars styrelse och byrå är förlagd i Briissel, och till vilken 38 olika stater lämna
årliga bidrag, växlande mellan 8,000 och 250 francs. Sverige bidrager med 1,250
francs årligen och utser en officiell representant i styrelsen. Det livliga intresse,
varmed denna förening i olika land omfattas, torde belysas därav, att till densamma
äro anslutna, förutom ett stort antal myndigheter, förvaltningsorgan, högskolor,
handelskammare, föreningar och dylikt, ej mindre än omkring 1,800 enskilda medlemmar,
företrädesvis teknici, men även många andra sjöfarts- och industriidkare,
köpmän med flera, vilka äro intresserade av de för handeln och sjöfarten betydelsefulla
spörsmål, som kongresserna upptaga till överläggning.
Dylika kongresser hava hittills hållits i
I
Briissel.............................................
............................... 1885
IT
Wien.................................................
............................... 1886
III
Frankfurt a/M................................
............................... 1888
IV
Manchester .....................................
............................... 1890
V
Paris.................................................
............................... 1892
VI
Haag................................................
............................... 1894-
VII
Briissel.............................................
............................... 1898
VIII
Paris.................................................
............................... 1900
IX
Diisseldorf ....................................
.............................. 1902
X
Milano .............................................
............................... 1905
XI
St. Petersburg.................................
.............................. 1908
XII
Philadelphia.....................................
............................... 1912.»
Efter denna redogörelse anföra sökandena till stöd för sin framställning
följande.
»Nästa kongress skall hållas år 1915 och plats för densamma bör bestämmas
senast vid styrelsens sammanträde i Briissel i maj månad detta år. Nu hava inom
intresserade kretsar liksom vid styrelsens sammanträde i Philadelphia förliden vår
givit sig tillkänna stora sympatier för att hålla ifrågavarande kongress i Sverige.
Undertecknade hava funnit, att det ur flera synpunkter skulle vara lämpligt
och nyttigt, om så kunde ske. Oavsett den nytta dylika mellanfolkliga kongresser
i allmänhet medföra för det land, i vilket de hållas, tillkomma i detta fall särskilda
omständigheter, som starkt tala för ett beslut i denna riktning.
De frågor, som behandlas vid dessa »sjöfartskongresser», äro nämligen för
vårt havomslutna och på naturliga inre vattenvägar rika land av alldeles särskild
betydelse. Yi befinna oss även i en uppsvingsperiod på såväl den yttre som inre
sjöfartens område. Vi kunna visa främlingar prov därpå, exempelvis beträffande
modern fartygsmateriel, moderna farleder och moderna fyr- och signalanordningar,
opaginerad Kontrollera mot PDF
omtners
ollegium.
artementschefen.
i Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.
i vilket avseende endast må påminnas om ångfärjorna, de nya malmångarna, de
Welinska dävertarna, Trollhätte kanals ombyggnad, de Dalénska uppfinningarna.
Säkerligen skulle också församlandet hit av all världens främsta märkesmän på
dessa områden och de meningsutbyten, som uppstå beträffande de många ännu olösta
hithörande problemen, verka i hög grad befruktande och livgivande på vår utveckling
på detta fält.
Emellertid kan en dylik kongress icke komma till stånd utan bidrag från
statsmakternas sida, liksom enligt associationens regler och hävdvunnet bruk
inbjudningen till en kongress bör officiellt utfärdas av vederbörande lands regering.
Yad kostnaderna angår, ikläder sig associationen dem, som krävas för översättning
på de tre officiella kongresspråken, engelska, franska och tyska, av alla
rapporter till kongressen liksom för uppsättning och tryckning på de trenne språken
av berättelsen över kongressens arbeten. En del kostnader, däribland de, som vållas
av de »tekniska» utflykter, som plåga företagas, täckas av motsvarande avgifter
från deltagarnas sida. Yad som däremot ej motsvaras av inflytande avgifter äro
utgifterna för organisation, kongressbyrå, lokaler, cirkulär, annonser, stenografering,
porton, »vägvisare» med kartor, kongressmärken och dylikt. Med ledning av utgifter
vid föregående kongresser torde emellertid ett anslag från statens sida av
40,000 kronor få anses tillfyllest. Det torde i detta sammanhang få erinras om,
att 1910 års geologkongress, vilken dock hade ett avsevärt mindre antal deltagare
än det, som kan väntas vid den ifrågavarande, åtnjöt bidrag av statsmedel
med 83,500 kronor.»
Efter nådig remiss har kommerskollegium den 19 nästlidna mars
häröver avgivit underdånigt utlåtande och däri anfört:
»Förevarande framställning om statsanslag synes kommerskollegium i synnerlig
mån förtjäna avseende. Redan den omständigheten, att Sverige själv tidigare deltagit
i sjöfartskongresser i skilda länder, lärer jämlikt internationell kutym böra
föranleda, att vårt land, då fråga härom nu uppstått, genom att utfärda inbjudningar
till den trettonde kongressen återgäldar den på andra håll visade gästfriheten.
Såsom av sökandena framhållits, föreligga dessutom alldeles särskilda anledningar
för Sverige att nu vidtaga denna åtgärd. Den enastående snabba utvecklingen av
den svenska oceansjöfarten under det senaste decenniet har förskaffat Sverige en
rangplats bland de sjöfartsidkande nationerna och gjort den svenska flaggan känd
på de avlägsnaste farvatten. Delvis under påverkan härav har ock en livlig verksamhet
ägt rum på den inre sjöfartens område samt för utveckling av våra vattenbyggnader
och övriga fasta anordningar för sjöfarten, vilka sistnämnda arbetsfält
ju särskilt äro föremål för de internationella sjöfartskongressernas intresse.
Då härjämte det av sökandena ifrågasatta anslagsbeloppet icke synes
för högt tilltaget med hänsyn till de kostnader, kongressen lärer komma att medföra,
och vid jämförelse med de statsunderstöd, som, enligt vad kollegium erfarit,
åtnjutits vid tidigare sjöfartskongresser i andra länder, får kollegium för sin del
tillstyrka bifall till den gjorda framställningen om ett statsanslag å 40,000 kronor
för ifrågavarande ändamål.»
Vad av sökandena och kommerskollegium anförts till stöd för
framställningen synes mig innefatta fullgiltiga skäl för staten att genom
5
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.
ekonomiskt bidrag göra det möjligt att hålla kongressen i Stockholm.
Det för ändamålet begärda beloppet
Därest detsamma begränsas till 35,000 kronor, kommer det i allt fall
att något överstiga det för geolog-kongressen anvisade anslaget. Å andra
sidan är jag övertygad, att det av mig föreslagna beloppet skall visa
sig bliva erforderligt för att trygga ett värdigt mottagande av kongressen.
Erfarenheten från föregående internationella kongresser i Stockholm
och särskilt geologkongressen 1910, vilken torde vara mest jämförlig
med den nu förevarande, giva stöd för ett sådant antagande. Geologkongressen
krävde avsevärt större kostnader än. vad som kunde bestridas
av statsanslaget. Dessa överskjutande kostnader täcktes genom enskild
offervillighet.
Det för ändamålet erforderliga beloppet, som icke är beräknat i
årets statsverksproposition men för vilket plats å riksstaten lärer kunna
beräknas, torde böra äskas av Riksdagen och uppföras å extra stat
under sjunde huvudtiteln.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde
internationella sjöfartskongressens hållande i Stockholm år 1915 å
extra stat under sjunde huvudtiteln för- år 1914 bevilja
ett anslag å .................................................................. kronor 35,000.
Till vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna sitt bifall; och skulle proposition i ämnet av
den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till Riksdagen.
O
Ur protokollet:
Albert Tonclén.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 160 höft. (Nr 214.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1913:76 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjö fartskongre a1 i texten