Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i Stockholm år 1915

1913-04-11 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:214, Angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i Stockholm år 1915

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anvisande

av anslag till bestridande av kostnader för den

trettonde internationella sjöfartskongressens kältande i

Stockholm år 1915: given Stockholms slott den 11 april

IRIS.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde

internationella sjöf artskongress ens hållande i Stockholm år 1915 å extra

stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 bevilja ett

anslag av ...................................................................................... kronor 35,000.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelsman!.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 160 höft. (Nr 214.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet statsrådet friherre Adelswärd anförde

härefter:

I en till Kungl. Maj:t den 20 februari 1913 ingiven skrift hava

generallotsdirektören AV. Linder, överdirektören och chefen för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen F. Wijnbladh samt vattenfallsdirektören V. Hansen

m. fl. anhållit, att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den

trettonde internationella sjöfartskongressen, vilken är ifrågasatt att hållas

i Stockholm år 1915, måtte av statsmedel anvisas ett belopp av 40,000

kronor.

I fråga om de internationella sjöfartskongressernas uppgifter och

hittillsvarande verksamhet hava sökandena till en början lämnat följande

redogörelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

»Sedan mer än ett kvarts sekel tillbaka hållas med några års mellanrum så

kallade internationella sjöfartskongresser, vid vilka behandlas de med sjöfarten sammanhängande

tekniska spörsmålen, såsom hamnars och farleders anordning och utrustning,

fyrbelysning, utprickning m. m. Arbetet äger numera rum på tvenne

sektioner, den ena för inlandssjöfart, den andra för oceansjöfart. Den synnerligen

omsorgsfulla organisationen av dessa kongresser handhaves av en mellanfolklig sammanslutning,

1’Association Internationale Permanente des Congres de Navigation,

vars styrelse och byrå är förlagd i Briissel, och till vilken 38 olika stater lämna

årliga bidrag, växlande mellan 8,000 och 250 francs. Sverige bidrager med 1,250

francs årligen och utser en officiell representant i styrelsen. Det livliga intresse,

varmed denna förening i olika land omfattas, torde belysas därav, att till densamma

äro anslutna, förutom ett stort antal myndigheter, förvaltningsorgan, högskolor,

handelskammare, föreningar och dylikt, ej mindre än omkring 1,800 enskilda medlemmar,

företrädesvis teknici, men även många andra sjöfarts- och industriidkare,

köpmän med flera, vilka äro intresserade av de för handeln och sjöfarten betydelsefulla

spörsmål, som kongresserna upptaga till överläggning.

Dylika kongresser hava hittills hållits i

I

Briissel.............................................

............................... 1885

IT

Wien.................................................

............................... 1886

III

Frankfurt a/M................................

............................... 1888

IV

Manchester .....................................

............................... 1890

V

Paris.................................................

............................... 1892

VI

Haag................................................

............................... 1894-

VII

Briissel.............................................

............................... 1898

VIII

Paris.................................................

............................... 1900

IX

Diisseldorf ....................................

.............................. 1902

X

Milano .............................................

............................... 1905

XI

St. Petersburg.................................

.............................. 1908

XII

Philadelphia.....................................

............................... 1912.»

Efter denna redogörelse anföra sökandena till stöd för sin framställning

följande.

»Nästa kongress skall hållas år 1915 och plats för densamma bör bestämmas

senast vid styrelsens sammanträde i Briissel i maj månad detta år. Nu hava inom

intresserade kretsar liksom vid styrelsens sammanträde i Philadelphia förliden vår

givit sig tillkänna stora sympatier för att hålla ifrågavarande kongress i Sverige.

Undertecknade hava funnit, att det ur flera synpunkter skulle vara lämpligt

och nyttigt, om så kunde ske. Oavsett den nytta dylika mellanfolkliga kongresser

i allmänhet medföra för det land, i vilket de hållas, tillkomma i detta fall särskilda

omständigheter, som starkt tala för ett beslut i denna riktning.

De frågor, som behandlas vid dessa »sjöfartskongresser», äro nämligen för

vårt havomslutna och på naturliga inre vattenvägar rika land av alldeles särskild

betydelse. Yi befinna oss även i en uppsvingsperiod på såväl den yttre som inre

sjöfartens område. Vi kunna visa främlingar prov därpå, exempelvis beträffande

modern fartygsmateriel, moderna farleder och moderna fyr- och signalanordningar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

omtners
ollegium.

artementschefen.

i Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

i vilket avseende endast må påminnas om ångfärjorna, de nya malmångarna, de

Welinska dävertarna, Trollhätte kanals ombyggnad, de Dalénska uppfinningarna.

Säkerligen skulle också församlandet hit av all världens främsta märkesmän på

dessa områden och de meningsutbyten, som uppstå beträffande de många ännu olösta

hithörande problemen, verka i hög grad befruktande och livgivande på vår utveckling

på detta fält.

Emellertid kan en dylik kongress icke komma till stånd utan bidrag från

statsmakternas sida, liksom enligt associationens regler och hävdvunnet bruk

inbjudningen till en kongress bör officiellt utfärdas av vederbörande lands regering.

Yad kostnaderna angår, ikläder sig associationen dem, som krävas för översättning

på de tre officiella kongresspråken, engelska, franska och tyska, av alla

rapporter till kongressen liksom för uppsättning och tryckning på de trenne språken

av berättelsen över kongressens arbeten. En del kostnader, däribland de, som vållas

av de »tekniska» utflykter, som plåga företagas, täckas av motsvarande avgifter

från deltagarnas sida. Yad som däremot ej motsvaras av inflytande avgifter äro

utgifterna för organisation, kongressbyrå, lokaler, cirkulär, annonser, stenografering,

porton, »vägvisare» med kartor, kongressmärken och dylikt. Med ledning av utgifter

vid föregående kongresser torde emellertid ett anslag från statens sida av

40,000 kronor få anses tillfyllest. Det torde i detta sammanhang få erinras om,

att 1910 års geologkongress, vilken dock hade ett avsevärt mindre antal deltagare

än det, som kan väntas vid den ifrågavarande, åtnjöt bidrag av statsmedel

med 83,500 kronor.»

Efter nådig remiss har kommerskollegium den 19 nästlidna mars

häröver avgivit underdånigt utlåtande och däri anfört:

»Förevarande framställning om statsanslag synes kommerskollegium i synnerlig

mån förtjäna avseende. Redan den omständigheten, att Sverige själv tidigare deltagit

i sjöfartskongresser i skilda länder, lärer jämlikt internationell kutym böra

föranleda, att vårt land, då fråga härom nu uppstått, genom att utfärda inbjudningar

till den trettonde kongressen återgäldar den på andra håll visade gästfriheten.

Såsom av sökandena framhållits, föreligga dessutom alldeles särskilda anledningar

för Sverige att nu vidtaga denna åtgärd. Den enastående snabba utvecklingen av

den svenska oceansjöfarten under det senaste decenniet har förskaffat Sverige en

rangplats bland de sjöfartsidkande nationerna och gjort den svenska flaggan känd

på de avlägsnaste farvatten. Delvis under påverkan härav har ock en livlig verksamhet

ägt rum på den inre sjöfartens område samt för utveckling av våra vattenbyggnader

och övriga fasta anordningar för sjöfarten, vilka sistnämnda arbetsfält

ju särskilt äro föremål för de internationella sjöfartskongressernas intresse.

Då härjämte det av sökandena ifrågasatta anslagsbeloppet icke synes

för högt tilltaget med hänsyn till de kostnader, kongressen lärer komma att medföra,

och vid jämförelse med de statsunderstöd, som, enligt vad kollegium erfarit,

åtnjutits vid tidigare sjöfartskongresser i andra länder, får kollegium för sin del

tillstyrka bifall till den gjorda framställningen om ett statsanslag å 40,000 kronor

för ifrågavarande ändamål.»

Vad av sökandena och kommerskollegium anförts till stöd för

framställningen synes mig innefatta fullgiltiga skäl för staten att genom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 214.

ekonomiskt bidrag göra det möjligt att hålla kongressen i Stockholm.

Det för ändamålet begärda beloppet

Därest detsamma begränsas till 35,000 kronor, kommer det i allt fall

att något överstiga det för geolog-kongressen anvisade anslaget. Å andra

sidan är jag övertygad, att det av mig föreslagna beloppet skall visa

sig bliva erforderligt för att trygga ett värdigt mottagande av kongressen.

Erfarenheten från föregående internationella kongresser i Stockholm

och särskilt geologkongressen 1910, vilken torde vara mest jämförlig

med den nu förevarande, giva stöd för ett sådant antagande. Geologkongressen

krävde avsevärt större kostnader än. vad som kunde bestridas

av statsanslaget. Dessa överskjutande kostnader täcktes genom enskild

offervillighet.

Det för ändamålet erforderliga beloppet, som icke är beräknat i

årets statsverksproposition men för vilket plats å riksstaten lärer kunna

beräknas, torde böra äskas av Riksdagen och uppföras å extra stat

under sjunde huvudtiteln.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den trettonde

internationella sjöfartskongressens hållande i Stockholm år 1915 å

extra stat under sjunde huvudtiteln för- år 1914 bevilja

ett anslag å .................................................................. kronor 35,000.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna sitt bifall; och skulle proposition i ämnet av

den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till Riksdagen.

O

Ur protokollet:

Albert Tonclén.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 160 höft. (Nr 214.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:76 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag till bestridande av kostnader för den trettonde internationella sjö fartskongre a1 i texten