Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning den 18 juni 1910

1913-03-07 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:235, Angående ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kustoch gränsbevakning den 18 juni 1910

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

1

Nr 235.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändrad

lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande

avlöning sreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning den 18 juni

1910; given Stockholms slott den 7 mars 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att dels antaga närlagda förslag till ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna

i gällande avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910

dels förklara, att de ändrade bestämmelserna må tillämpas såsom om de

varit gällande vid 1913 års ingång.

Handlingarna i ärendet skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd

och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 178 käft. (Nr 235.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämhielserna i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och

gränsbevakning den 18 juni 1910.

§ 3.

1. Med avseende å rätt att efter viss tids fortsatt tjänstgöring

komma i åtnjutande av i staten fastställd avlöningsförliöjning gälla

följande allmänna bestämmelser:

att tidpunkten för första förhöjningen inträder efter tre år under

villkor, att tjänstinnehavaren under mer än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt innehavande tjänst eller annan tjänst vid tullverket med

samma fasta avlöning som med den förra är förenad eller ock högre

fast avlöning eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller deltagit i utbildningskurs

inom tullverket, och för andra förhöjningen efter ytterligare tre år på

samma villkor samt för tredje förhöjningen efter än ytterligare tre år,

ävenledes på samma vilkor, under iakttagande, vad var och en av

omförmälda avlöningsförhöjningar angår, att den högre avlöningen ej

får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder

den stadgade tjänståldern blivit uppnådd, samt

att tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må samma förhöjning tillträda.

2. Därest innehavare av ordinarie befattning vid tullverket —

befattning hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — konstitueras till

annan befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning, och han redan intjänat högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar

sammanlagda än den fasta begynnelseavlöningen för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

den befattning, till vilken lian konstitueras, skola honom omedelbart

tillgodoföras så många avlöningsförhöjningar i den sistnämnda befattningen,

att hans fasta avlöning i densamma icke blir lägre än sammanlagda

beloppet av den lön och de tjänstgöringspenningar, som han

vid tiden för tillträdandet av den nya tjänsten skulle kommit att åtnjuta,

därest han kvarstått å sin förra tjänst.

3. Skulle befattningshavare, som avses i mom. 2 här ovan, vid

tillträdande av ny tjänst, med eller utan tillämpning av vad i sagda

moment stadgas, erhålla fast avlöning, som icke med minst ett belopp,

motsvarande en å den förra tjänsten utgående avlöningsförhöjning,

överstiger hans fasta avlöning å sistnämnda tjänst, må han med avseende

å rätt till ytterligare avlöningsförhöjning även tillgodoräkna sig intill tre

år av den tid, han innehaft den vid konstituerandet till den nya tjänsten

utgående avlöning; med iakttagande dock, att högre fast avlöning än

den för den nya tjänsten bestämda slutavlöningen icke utgår.

4. Har befattningshavare vid tillträdande av ny tjänst kommit i

åtnjutande av avlöningsförhöjning, skola den eller de återstående avlöningsförhöjningarna

utgå såsom om befattningshavaren vid tillträdandet av

tjänsten intjänat stadgad tid för erhållande av honom då tillgodoförd

avlöningsförhöjning.

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som övergått å 1911 års stat, ävensom beträffande

dem, vilka konstituerats att med 1911 års ingång tillträda

befattning vid någon av tullverkets nyssnämnda avdelningar, skola i

avseende å beloppet av den fasta ingångsavlöningen vid sådant tillträde

ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar

tillämpas följande särskilda bestämmelser.

Ifrågavarande tjänstemän anses vara fördelade i följande grupper,

nämligen:

A. Tjänstemän av högre grad.

Tredje gruppen, överinspektörer och kustbevakningschefer ävensom

tullförvaltare med begynnelseavlöning av 5,500 kronor eller därutöver

samt överkontrollörer;

Andra gruppen. Tullförvaltare, som ej tillhöra tredje gruppen,

ävensom förste kontrollörer, kontrollörer, tullfiskaler och gränsbevakningschefer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Första gruppen. Kammarskrivare och inspektörer.

B. Tjänstemän av lägre grad.

Tredje gruppen. Överuppsyningsmän, kustöveruppsyningsmän

och gränsöveruppsyningsmän.

Andra gruppen. Uppsyningsman, kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän,

vaktmästare med minst 1,500 kronors begynnelseavlöning

ävensom gränsridare.

Första gruppen. Vaktmästare, som ej tillhöra andra gruppen,

kustvakter och kustroddare.

Denna gruppindelning skall tillämpas så, som om den varit gällande

vid 1911 års ingång; och skola tjänsterna anses hava jämväl före år

1911 tillhört den grupp, dit de, enligt vad nu är sagt, äro hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna sig

dels den tid, som förflutit, sedan han, vare sig på grund av konstitutorial

eller, efter ingången av år 1908, på grund av förordnande i följd

av frågan om omreglering av tullverkets stater, tillträtt innehavande å

ordinarie stat redan uppförd befattning eller annan ordinarie befattning,

tillhörande samma eller högre grupp, eller därmed likställd befattning

inom centralverket, varvid tjänsteman skall anses hava under den tid,

han innehaft befattning å generaltullstyrelsens stat, tillhört: ledamot av

styrelsen samt befattningshavare av andra graden — tredje gruppen

bland tjänstemän av högre grad; befattningshavare av första graden —

andra gruppen bland samma tjänstemän; samt vaktmästare — andra

gruppen bland tjänstemän av lägre grad;

dels den tid, varunder han efter år 1900 på grund av stadigvarande

förordnande inom tullverket bestritt vare sig tjänst å extra

avlöningsstat eller tjänst med avlöning å extra stat eller ock tjänst i

omedelbar eller medelbar succession efter sålunda förordnad tjänstinnehavare,

dock under villkor att den sålunda bestridda befattningen är

att anse såsom motsvarande eller jämförlig med tjänst inom samma

grupp som den tjänst, vilken tillträdes, eller inom högre grupp;

dels ock, därest han befordrats från tjänst i lägre grupp till tjänst

i närmast högre grupp, intill tre år av den tid, under vilken han tilläventyrs

innehaft tjänst eller tjänster i den lägre gruppen, sedan han

med tillämpning av övergångsbestämmelserna i övrigt haft rätt att

komma i åtnjutande av sista avlöningsförhöjningen vid tjänst i den

lägre gruppen.

För åtnjutande av den förmån, som nu är nämnd, skola gälla

enahanda villkor, som i § 3 av avlöningsreglementet stadgats för tillträde

i allmänhet av avlöningsförhöjning efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

2. Den, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie

tjänsteman eller betjänt vid tullverkets lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning samt, därest lian före sagda tidpunkt vunnit ordinarie

anställning, övergår å 1911 års stat eller med eller efter ingången av

år 1911 konstitueras till ordinarie tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen

finner honom böra komma i åtnjutande av en dylik förmån,

i avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid kammarskrivar-, inspektörs-,

vaktmästar-, kustvakt-, gränsridar- eller kustroddartjänst räkna sig till

godo vad som överstiger åtta år av den tid, han före konstituerandet

till någon av nyssberörda tjänster med eller utan ersättning effektivt

tjänstgjort; och må, under enahanda villkor som förut i denna punkt

sagts, tjänsteman, som före 1910 års utgång antagits till extra ordinarie

kammarskrivare, i fråga om rätt till avlöningsförhöjning vid överuppsyningsmans-

eller uppsyningsmanstjänst likaledes räkna sig till

godo vad som överstiger åtta år av den tid, han effektivt tjänstgjort

före konstituerandet till sådan tjänst.

3. Tjänsteman, som före år 1911 befordrats till tjänst, vars

innehavare enligt bestämmelserna i punkt 1 här ovan är att hänföra

till andra gruppen bland tjänstemän av högre grad, eller som med eller

efter ingången av år 1911 vinner sådan befordran, må — i förstnämnda

fall dock endast om tjänstemannen övergår å 1911 års stat — i avseende

å rätt till avlöningsförhöjning tillgodoräknas intill tre år av den tid,

varunder han innehaft tjänst såsom överuppsyningsman eller uppsyningsman,

sedan han enligt övergångsbestämmelserna i övrigt haft

rätt att komma i åtnjutande av tredje avlöningsförhöjningen vid sådan

tjänst; skolande således av extra ordinarie kammarskrivare innehavd

överuppsyningsmans- eller uppsyningsmanstjänst i fråga om avlöningsförhöjning

medföra samma rätt som innehavd kammarskrivartjänst.

4. I avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid vaktmästartjänst,

tillhörande andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad, må tjänsteman

tillgodoräknas ej mindre tid, varunder han före år 1908 innehaft roddartjänst

å ort, där begynnelseavlöningen vid vaktmästartjänst enligt 1911

års stat utgör minst 1,500 kronor, än även tid, varunder han före år

1911 innehaft kammarvaktmästartjänst.

5. Därest tjänsteman, vid tillträdandet av löneförmåner enligt

1911 års avlöningsstat, skulle komma att i fast avlöning jämte ortstillägg,

om sådant förekommer, erhålla lägre inkomst än som med

tillämpning av hittillsvarande avlöningsbestämmelser vid ingången av

år 1911 skulle hava tillkommit honom i lön, tjänstgöringspenningar och

ålderstillägg, äger han att såsom personligt avlöningstillägg uppbära

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

skillnaden, intill dess den fasta avlöningen jämte ortstillägget stigit till

nyssberörda belopp.

6. I avseende å tjänsteman vid tullverket — innehavare av befattning

hos generaltullstyrelsen däri inbegripen — som övergått å 1911

års stat, ävensom i avseende å den, som konstituerats att med 1911 års

ingång tillträda befattning vid tullverket — befattning hos styrelsen

däri inbegripen — skola, därest sådan tjänstinnehavare före 1920 års

utgång konstitueras till annan befattning, som tillhör tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, i avseende å beloppet av

den fasta ingångsavlöningen vid tillträdet av den sistnämnda befattningen

ävensom beträffande därefter ifrågakommande avlöningsförhöjningar

tillämpas enahanda bestämmelser, som här ovan meddelats under

punkt 1, oavsett om å den nya tjänsten på grund av lägre begynnelseavlöning

vid densamma först tillförts honom en eller två avlöningsförhöjningar

enligt § 3 avlöningsreglementet.

7. De innehavare av befattningar vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning, vilka icke hava skyldighet att åtnöjas

med blivande lönereglering samt icke före den 1 november 1910 förklarat

sig vilja övergå på 1911 års stat och underkasta sig detta reglemente,

komma att bibehållas vid förut gällande avlöningsförmåner med

de för dessas åtnjutande givna föreskrifter ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i gällande lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd* Proposition Nr 235.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

I proposition den 14 januari 1910 föreslog Kungl. Maj:t Riksdagen,

i sammanhang med framläggande av ny lönestat för tullverket,

att godkänna propositionen åtföljande förslag till avlöningsreglemente

för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

I skrivelse den 10 juni 1910 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel anmälde Riksdagen vad i anledning

av, bland annat, Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition av Riksdagen beslutats.

Enligt berörda skrivelse hade Riksdagen vidtagit åtskilliga ändringar

i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till avlöningsregle
-

Behov av

revision av

avlöningsreglementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

menta. De mera betydande ändringarna häri hade varit föranledda

därav, att Riksdagen beträffande sättet för bestämmandet av å tjänst vid

tullverket utgående avlöningsförhöjning varit av en annan uppfattning

än den, som tagit sig uttryck i Kungl. Maj:ts förslag. Enligt sistnämnda

förslag voro tjänstemännen indelade i vissa ålderstilläggsgrupper

med föreskrift, att tidpunkten, då tjänstinnehavare skulle kunna komma

i åtnjutande av första ålderstillägget skulle under vissa angivna

villkor inträda efter tre år sedan han tillträtt innehavande tjänst eller

tjänst, tillhörande samma eller högre ålder still äggsgrupp eller därmed likställd

befattning inom centralverket, ävensom att den, som från tjänst

i lägre gruppen befordrades till tjänst i närmast högre sådan grupp,

finge i och för avlöningsförhöjning i sistnämnda grupp tillgodoräknas

den tid intill tre år, under vilken han tilläventyrs innehaft tjänst i den

lägre ålderstilläggsgruppen sedan han intjänat stadgad tid för att

komma i åtnjutande av tredje löneförhöjningen. I sin ovannämnda skrivelse

hade emellertid Riksdagen yttrat, att, då enligt Kungl. Maj:ts förslag

inom en och samma ålderstilläggsgrupp sammanförts befattningar

med betydande skillnad i avlöning, nyssberörda beräkningsgrunder synts

Riksdagen innebära en så stark avvikelse från de regler för ålderstilläggs

tillgodonjutande, som vore gällande inom andra verk, att Riksdagen icke

kunnat bifalla det föreliggande förslaget uti ifrågavarande hänseende.

Riksdagen hade därför ersatt de av Kungl. Maj:t i nu berörda avseende

föreslagna stadgandena med bestämmelser därom, att tjänsteman för åtnjutande

av avlöningsförhöjning i regeln ägde tillgodoräkna sig tjänstetid

blott å innehavande befattning. Å andra sidan hade emellertid Riksdagen

ansett billigt, att de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna

i viss utsträckning vunne tillämpning beträffande den dåvarande personalen.

I sådant syfte upptog Riksdagen bland övergångsbestämmelserna

den av Kungl. Maj:t föreslagna indelningen i ålderstilläggsgrupper, och

skulle nämnda indelning ligga till grund för beräkningen av den fasta

ingångsavlöningen dels vid tillträde av 1911 års stat, dels ock för tjänstemän,

som med 1911 års ingång tillträtt denna stat, vid befordran

till annan befattning, därest sådan befordran skedde före 1920 års

utgång.

I enlighet med de av Riksdagen uttalade principerna beträffande

rätt för tjänsteman att komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning inflöto

i omförmälda förslag till reglemente bestämmelser härom dels i §

3 dels ock i övergångsbestämmelserna.

I överensstämmelse med det av Riksdagen beslutade författningsförslaget

utfärdade Kungl. Maj:t den 18 juni 1910 kungörelse angående

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

avlöningsreglemente för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt

kust- och gränsbevakning.

Under den jämförelsevis korta tid, avlöningsreglementet av den

18 juni 1910 varit gällande, hava hos Kung]. Maj:t anförts besvär över

ett stort antal av generaltullstyrelsen meddelade beslut, varigenom gjorda

framställningar om avlöningsförhöjning för tulltjänstemän blivit avslagna.

Regeringsrätten, som förehaft dessa besvärsmål, har i regeln på grund

av ordalydelsen i avlöningsreglementet och därvid fogade övergångsbestämmelser

ansett sig ej kunna göra ändring i generaltullstyrelsens

beslut. I många av dessa fäll hava emellertid förhållandena varit sådana,

att man icke kunnat undgå att finna framställningarna materiellt sett fullt

befogade och bifall till desamma betingat av rättvisa och billighet. Och

det kan med säkerhet förutsägas, att, därest avlöningsreglementet och

dess övergångsbestämmelser förbliva oförändrade, det inom de närmaste

åren skall inträffa allt flera och flera fall, då tillämpningen av dessa

föreskrifter i den riktning, vari desamma nu måst tolkas, skall te sig

såsoin i hög grad stridande mot rättvisa och billighet och långt ifrån

förenlig med det syfte, som otvivelaktigt varit avsett, då dessa föreskrifter

tillkommo, nämligen att bereda de tulltjänstemän, som på grund

av ogynnsamma iförhållanden inom verket måst under en oskäligt lång

tid mot ingen eller mycket obetydlig och långt ifrån tillräcklig gottgörelse

tjänstgöra såsom extra ordinarie, en särskild förmån såsom ersättning

härför.

Också har statskontoret, som avgivit infordrade utlåtanden i omförmälda

besvärsmål, i några av dessa utlåtanden med skärpa framhållit

de brister, av vilka särskilt övergångsbestämmelserna lida. Sålunda

yttrar statskontoret i underdåningt utlåtande den 28 mars 1912 i anledning

av besvär av tullförvaltaren I. Andersén rörande honom förvägrad

löneförhöjning, bland annat, att övergångsbestämmelserna onekligen

kuude i vissa fall medföra rätt egendomliga konsekvenser, såsom

t. ex. att klaganden, därest han den 1 januari 1912 blivit befordrad till

annan tjänst med samma avlöningsförmåner, skulle hava fått såväl den

honom förvägrade andra som även den tredje avlöningsförhöjningen två

år tidigare än han med bibehållande av sin innehavande tjänst kunde

erhålla, ävensom att det knappast kunde synas rättvist, att, om t. ex.

av två tjänstemän, som vid 1911 års ingång tillträtt tjänst, den ena

haft tre fulla lönetursår, men den andre eu eller annan dag mindre att

räkna sig till godo, den förre skulle få samtliga sina tre avlöningsförhöjningar

hela tre år tidigare än den senare. Men dessa omständigBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 17S höft. (Nr 235.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

heter kunde, fortsätter statskontoret vidare, om de också måhända häntydde

på önskvärdheten av en ändring i föreskrifterna, dock ej inverka

på bedömandet av det föreliggande besvärsmålet, där frågan blott gällde

föreskrifternas riktiga tolkning. — I ett annat utlåtande av den 17 maj

1912, avgivet i anledning av förste kontrollören H. D. Petersons med

fleras besvär över styrelsens beslut i liknande frågor anför statskontoret

efter att hava erinrat om sina i nyssnämnda underdåniga utlåtande av

den 28 mars 1912 gjorda uttalanden, bland annat, följande.

»Vad i det nu föreliggande besvärsmålet och åtskilliga andra därmed

likartade ärenden, vari statskontoret denna dag jämväl avgiver

underdåniga utlåtanden, förekommit, har ytterligare framhäft de fullkomligt

orimliga resultat, vartill övergångsbestämmelserna leda. På

grund härav har statskontoret ansett sig icke kunna nu underlåta att

framhålla nödvändigheten av att en omarbetning av bestämmelserna

äger rum i syfte att förebygga dylika, för rättsuppfattningen kränkande

och av Riksdagen för visso ej avsedda konsekvenser. Det torde emellertid

icke tillkomma statskontoret att avgiva förslag till sålunda förändrade

bestämmelser.»

Med överlämnande av dels tvenne framställningar från styrelsen

för Sveriges allmänna tull tjänstemannaförening om ändringar i omförmälda

avlöningsreglemente dels ock en dylik framställning från styrelsen

för Sveriges tullmannaförening har generaltullstyrelsen i underdånig

skrivelse den 14 november 1912 anfört, bland annat, följande.

Den efter hand vunna vissheten, att avlöningsreglementets och

övergångsbestämmelsernas stadgande angående rätten till avlöningsförhöjning

måste tolkas på ett icke blott för tjänstemännen högst otillfredsställande

utan även i många fall mot billighet och rättvisa stridande

sätt, samt förhoppningen att, sedan detta förhållande påvisats genom av

Kungl. Maj:t meddelade beslut, statsmakterna skulle finnas villiga att

vidtaga de ändringar i sagda föreskrifter, vilka kunde vara erforderliga

för undanröjande av nämnda missförhållanden, hade, redan innan ovanberörda

framställningar från tulltjänstemännens sammanslutningar inkommit

till styrelsen, föranlett styrelsen att vara betänkt på en underdånig

framställning om sådana ändringar. Sedermera hade omförmälda

skrivelser från tulltjänstemannaföreningen och tullmannaföreningen ingivits

till styrelsen; och vad i dessa skrivelser, särskilt i den ena av de

av tulltjänstemannaföreningen överlämnade, förekomme, hade än yttermera

stadfäst styrelsens övertygelse, att en ändring av ifrågavarande

delar av avlöningsreglementet vore i hög grad påkallad såväl av hän
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 235.

syn till billighet och rättvisa som för att förverkliga vad som torde

få antagas hava varit avsikten med desamma. Styrelsen hade därför

utarbetat och överlämnade med sin berörda skrivelse förslag till

ändring av § 3 i avlöningsreglementet ävensom av övergångsbestämmelserna

i samma reglemente.

I det jag hänvisar till berörda av generaltullstyrelsen i nu förevarande

avseende utarbetade förslag, som finnes detta protokoll bifogat

jämsides med de nuvarande bestämmelserna i ämnet, övergår jag till

den av styrelsen angivna motiveringen för dess förslag eller i de fall,

då styrelsen åberopar de av tull tjänstemannaföreningen anförda skälen,

vad denna förening i frågan anfört.

Beträffande § 3 avlöningsreglementet, som i förslaget uppdelats i

moment, anför styrelsen till en början följande.

»Ändringen i första momentet har föreslagits med anledning av

Kungl. Maj:ts i regeringsrätten den 9 maj 1912 meddelade utslag, varigenom

en vaktmästare, som tidigare innehaft vaktmästare''änst i högre

avlöningsklass förklarats berättigad att för åtnjutande av avlöningsförhöjning

vid. innehavande tjänst jämlikt § 3 avlöningsreglementet tillgodoräkna

sig den tid, han innehaft tjänsten i den högre klassen. Om

billigheten härav torde icke något tvivel kunna råda.»

Sedan styrelsen härefter anmärkt, att Kungl. Maj:t i detta fall,

som _ finnes refererat i regeringsrättens årsbok för 1912, nr 56, gjort

ändring i generaltullstyrelsens beslut, vari styrelsen givit uttryck åt den

uppfattningen, att den nuvarande ordalydelsen av § 3 första stycket

lade hinder i vägen för den begärda avlöningsförhöjningen, fortsätter

styrelsen.

»Då det emellertid synts styrelsen såväl billigt, att även tid, varunder

en tjänsteman förut innehaft tjänst med samma avlöning som

den, vilken är förenad med hans innehavande tjänst, må räknas honom

till godo för av 1 öningsförhöjning å sistnämnda tjänst, som även lämpligt,

att Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut---1- finge uttryck i författ
ningsrummets

ordalydelse, har ändringen i paragrafens första moment

blivit föreslagen.»

Vad det föreslagna andra momentet av förutberörda § 3 beträffar

anför styrelsen vidare.

;)}I andra momentet har till en början uttrycket ''befordras’ utbytts

mot konstitueras. Enahanda ändring har vidtagits i förslagets punkt

Generaltullstyrelsens

förslag till

ändringar i

avlöningsreglementet.

§ 3 avlöningsreglementet.

mom. 1.

mom. 2.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

6 av övergångsbestämmelserna. Anledningen härtill är dels att det

stundom, t. ex. vid en tjänstemans förflyttning från tullförvaltartjänst

av klass 4 till kontrollörstjänst eller från tjänst av första graden i styrelsen

till sådan tullförvaltartjänst, kan vara tvivelaktigt, huruvida en

verklig befordran må anses föreligga, dels ock att det givetvis icke kan

vara rimligt, att stadgandet icke skulle kunna tillämpas i.fall, då allenast

en transport från t. ex. en tullförvaltartjänst av en viss klass till en

annan sådan tjänst av samma klass, således icke .en befordran, äger

rum. Vad slutligen beträffar den föreslagna förändringen av momentets

sista ord, torde grunden härför lättast framgå av ett exempel. Om en

tullförvaltare av klass 3, som åtnjuter två avlöningsförhöjningar, alltså

5 600 kronor, och den 1 januari nästpåföljande år skulle bliva berättigad

att erhålla tredje förhöjningen, alltså en avlöning av tillhopa 6,000

kronor, skulle i december månad bliva konstituerad till tullförvaltartjänst

av klass 2 att tillträdas berörda den 1 januari, skulle han enligt momentets

nuvarande lydelse endast erhålla 5,900 kronor å den nya tjänsten.

Hade däremot befordringen till klass 2 ägt rum i nämnda januari månad,

då han redan kommit i åtnjutande av slutavlöningen, 6,000 kronor, vid

tjänsten i klass 3, skulle han å tjänsten i klass 2 erhålla 6,300 kronor.

Det synes därför billigt, att han å den senare tjänsten erhåller så många

avlöningsförhöjningar, att hans fasta avlöning icke blir lägre än den

avlöning, som han vid tiden för tillträdandet av den nya tjänsten skulle

kommit att åtnjuta, därest han kvarstått å den gamla tjänsten. Det

föreslagna stadgandet är tydligen av ringa räckvidd; ty då tjänster i

tullverket alltid tillträdas den 1 i månaden näst efter konstituerandet,

kan detsamma endast komma att’ tillämpas i de fall, då konstituerandet

sker i december månad före det år, då rätt till avlöningsförhöjning inträder.

Det torde måhända böra anmärkas, att samma resultat, som

den föreslagna förändringen åsyftar, redan nu kan vinnas så att säga

på en bakväg, nämligen därigenom, att tillsättningen av den nya tjänsten

uppskjutes från dag i december månad till dag i därpå följande januari,

då hån redan tillträtt den sista avlöningsförhöjningen vid den gamla

tjänsten.»

»torn. 3. Beträffande mom. 3 i sitt förslag hänvisar generaltullstyrelsen till

vad tulltjänstemannaföreningen i sin ovanberörda skrift anfört. Jag tilllåter

mig med anledning härav ur ifrågavarande skrift återgiva vad

däri beträffande nuvarande ordalydelsen av § 3 avlöningsreglementet

anförts. Föreningen säger sålunda, bland annat, följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 235.

»Nämnda paragraf (§ 3) skyddar tjänsteman endast mot att vid

befordran erhålla lägre fast avlöning än han förut åtnjutit. Skulle fasta

avlöningen däremot ställa sig lika med den förut innehavda, så råder

nog sista stycket i paragrafen bot därför, men endast till en ringa del,

ty med den avfattning detta nu har, torde dess förmenta fördel endast

tillkomma sådana, som å den förra tjänsten en viss tid intill 3 år innehaft

å densamma utgående slutavlöning, och detta till och med endast

i det fall, de dessutom enligt närmast föregående bestämmelse om lägre

avlöning tillförts en eller två avlöningsförhöjningar å den nya tjänsten

(högre än tredje kan ej erhållas). Detta inträffar dock endast vid tvenne

fall, nämligen vid befordran från tullförvaltare klass 4 med alla avlöningsförhöjningarna

(kronor 5,200) till tullförvaltare klass 3, då han får lägre

begynnelseavlöning (kronor 4,800) och därför först tillföres en avlöningsförhöjning

och så på grund av överår får kronor 5,600, samt vid befordran

från tullförvaltare klass 2 (6,700) till tullförvaltare klass 1.

Dessa båda fäll tillgodoses dock genom övergångsbestämmelserna,

enär befordran i vartdera sker inom samma grupp. Bestämmelsen ifråga

är under sådana förhållanden så gott som illusorisk.»

Härefter omnämnes i tulltjänstemannaföreningens skrivelse, hurusom

man inom föreningens styrelse till en början tänkt sig bestämmelserna

i nuvarande § 3 sista stycket förtydligade genom en omredigering

av ifrågavarande stycke på följande sätt:

''Skulle befattningshavare vid tillträde av ny tjänst erhålla fast

ingångsavlöning till samma belopp, som han redan åtnjuter i lön och

tjänstgöringspenningar tillsammantagna, må han med avseende å rätt

till ytterligare avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig intill tre år av den

tid, han innehaft den vid utnämningen till honom utgående avlöning.''

Emellertid har föreningen ej ansett att genom en dylik omredigering

allt vore vunnet, utan anföres gent emot den ifrågasatta omformuleringen

av sista stycket av § 3 följande.

»Paragrafen skyddar fortfarande icke dem, som få tillfälligt högre

lön, d. v. s. dem, som genom att stanna på den gamla tjänsten ännu

en kort tid vid liknande befordran skulle betydligt tidigare vunnit än

högre avlöning. En kammarskrivare A. utnämnes till tullförvaltare av

klass 5 i december 1915 efter att i 2 år 11 månader hava haft första avlöningsförhöjningen

å kammarskrivartjänsten, således med avlöning kronor

3,200. Han får enligt föregående punkt i § 3 vid befordringen fast

ingångsavlöning med kronor 3,300, således högre avlöning än förut. Mera

kan han enligt nuvarande bestämmelser icke erhålla utan måste tjäna

ytterligare fulla 3 kalenderår för att få ny förhöjning. Hade han där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 235.

emot befordrats en månad senare i januari 1916, skulle han då å kammarskrivartjänsten

haft kronor 3,600 och därmed genast som tullförvaltare

klass 5 fått kronor 3,700. Ett annat förhållande kan härvid ock

inträffa. Antag att A. befordrats som först sagts i december 1915. En

kamrat till honom B. samtidigt med A. utnämnd till kammarskrivare, utnämnes

på grund av färre tjänsteår och mindre meriter en månad senare

i januari 1916 till samma slags tjänst som A. Med tillhjälp av dessa

egendomliga bestämmelser kommer han nära 3 år före A. i åtnjutande

av avlöningen kronor 3,700. Det ligger i öppen dag, att dylika oegentligheter

böra avhjälpas.

Ser man nu till, vid vilka befordringstillfällen sådana oegentligheter

kunna uppstå, finner man lätt, att de alltid förekomma, då tjänsteman

av högre grad icke åtnjuter slutavlöning å sin tjänst samt vid

befordran icke erhåller en fast avlöning, som med minst 400 kronor

överstiger det belopp, han förut uppburit i lön och tjänstgöringspenningar

tillsammantagna.

Som förut i exemplet framhållits uppkomma dessa oegentligheter

därigenom att tjänsteman vid befordran innehaft en viss avlöning under

kortare tid än tre år och att den icke utgör slutavlöning. Vid befordran

tages enligt § 3 avlöningsreglementet icke hänsyn härtill vid bestämmandet

av ingångsavlöningen, och kan senare detta missförhållande icke

regleras, så länge han förbliver vid samma tjänst.»

I detta sammanhang vill jag påpeka, att de av föreningen nu

senast relaterade missförhållandena i de flesta fall avhjälpas genom

att, på sätt generaltullstyrelsen föreslår, övergångsbestämmelserna i avlöningsreglementet

förklaras tillämpliga jämväl å efter år 1911 ifrågakommande

avlöningsförhöjningar, men tillåter jag mig å andra sidan

framhålla, att ifrågavarande missförhållanden, även därest generaltullstyrelsens

omförmälda förslag till omformulering av övergångsbestämmelserna

godkännes, kvarstå vid befordran från grupp till grupp.

Efter denna anmärkning återgår jag till tulltjänstemannaföreningens

skrivelse, vari i anslutning till ovanstående vidare anföres:

»Åven torde det vara ganska tvivelaktigt, ifall tjänsteman, som

vid befordran från grupp till grupp å tjänst i den lägre innehaft alla

avlöningsförhöjningarna och därefter i den högre gruppen tillträtt eu

tjänst med lägre fast begynnelselön än han förut åtnjutit i lön och

tjänstgöringspenningar tillsammans och förty tillföres en eller tvenne avlöningsförhöjningar

vid den nya tjänsten, får för ytterligare avlöningsförhöjning

å denna räkna sig till godo den tid intill 3 år, han tilläventyrs

innehaft slutavlöningen på den lägre tjänsten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235. 15

Ett sådant fall inträffar t. ex. om en kammarskrivare med avlöning

kronor 4,000, som innehafts över 3 hela kalenderår, blir befordrad

till tullförvaltare av klass 5. Såsom därvid erhållande lägre fast begynnelseavlöning

kronor 3,300 tillföres han två avlöningsförhöjningar och

får kronor 4,100. Detta avlöningsbelopp skulle emellertid kommit honom

till godo lika väl strax efter det han första gången uppburit kronor

4,000 som kammarskrivare. Han borde därför med tillhjälp av de 3

överåren vid nämnda befordran genast erhållit en ytterligare avlöningsförhöjning

och därmed ingångsavlöning kronor 4,500. Detta torde dock

under nuvarande förhållanden vara ovisst.»

Med hänsyn till de av föreningen framhållna synpunkterna har

föreningen föreslagit, att sista punkten av § 3 avlöningsreglementet

skulle erhålla viss förändrad lydelse. Generaltullstyrelsen har vid avfattandet

av mom. 3 i berörda § upptagit föreningens ifrågavarande

förslag såsom sitt med vissa förändringar, vilka dock med ett mindre

väsentligt undantag uteslutande äro av formell beskaffenhet.

Beträffande det av generaltullstyrelsen föreslagna nya fjärde momen- Mom. 4.

tet av § 3 yttrar styrelsen, att detsamma tillkommit i syfte att förhindra

en sådan tolkning av paragrafens föregående bestämmelser, att en tjänsteman,

som vid tillträdande av ny tjänst erhållit t. ex. två avlöningsförhöjningar,

skulle för vinnande av den tredje behöva vänta nio år —

en tolkning, som tilläventyrs skulle kunna tänkas men som uppenbarligen

varken är rimlig eller avsedd.

I detta sammanhang tillåter jag mig omnämna, att den omförmälda

tolkningen av § 3 enligt vad generaltullstyrelsens utlåtande i anledning av

ett av förutberörda besvärsmål ger vid handen varit av styrelsen ifrågasatt,

men att regeringsrätten i åtskilliga av sina hänledning av berörda

besvär meddelade utslag avböjt tanken på en dylik tolkning (se regeringsrättens

årsbok 1912 nummer 69; besvär av tullförvaltaren E. A. Bergman).

Vad övergångsbestämmelserna angår anför härefter styrelsen beträf- övergångs

fande de föreslagna ändringarna i punkt 1 följande. ^serna1"61

»Då tjänstetillsättningar i tullverket ske medelst konstitutorial, har Punkt \

uttrycket ''utnämnes'' eller ''utnämning’ ersatts med ''konstituera’ eller

''konstituerande''.

Enligt nådiga kungörelsen den 2 juni 1911 gjordes den ändring i

övergångsbestämmelsernas gruppindelning, att gränsridare uppflyttades

från första till andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad, varjämte

s. 16 Kontrollera mot PDF

Övergångsbestämmelsernas

tillämpning å

avlöningsfärhöjningar.

(Punkt 1

m. fl.)

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

föreskrevs, att vad sålunda förordnats skulle tillämpas så, som om det

varit gällande vid 1911 års ingång. Detta har i styrelsens förslag

uttryckts genom den ifrågasatta ändringen av det stycke i punkt 1, som

följer närmast efter gruppindelningen.»

Flertalet av ovan omförmälda besvärsmål hava föranletts därav att

de nuvarande övergångsbestämmelserna må tillämpas endast vid bestämmandet

av den fasta ingångsavlöningen men däremot icke med avseende

å därefter förekommande avlöningsförhöjningar. Generaltullstyrelsen,

som i sin förutberörda skrivelse härefter övergår till behandlingen av

detta förhållande, yttrar härom följande:

»Detta föranleder, bland annat, dels att endast de tjänstemän, som

vid övergången till 1911 års stat hade eller vid därefter blivande konstituerande

till ny tjänst hava jämna 3, 6, 9 eller 12 tjänsteår, få räkna

sig dessa till godo i sin helhet, varemot andra gå miste om ett eller två

av dessa år, dels ock att, oaktat punkt 2 innehåller medgivande för

tjänsteman att under vissa förutsättningar få räkna sig till godo vad som

överstiger åtta år av extratiden, detta medgivande icke bliver av någon

betydelse med mindre den effektiva extratidstjänstgöringen uppgår till

minst elva år. För att undanröja dessa missförhållanden är det nödvändigt

och har även av styrelsen föreslagits, att de nuvarande punkterna

1, 2, 3 och 5 i övergångsbestämmelserna må få tillämpas även

vid bestämmande av avlöningsförhöjningar. En följd härav bliver naturligtvis,

att jämlikt den föreslagna punkten 6, som motsvarar nuvarande

punkt 5, bestämmelserna i punkt 1 komma att i avseende å tjänsteman,

som före 1920 års utgång konstitueras till tjänst, varom i punkten förmäles,

äga tillämpning även efter sagda tidpunkt i högst nio års tid;

men detta förhållande kan enligt styrelsens åsikt icke anses annorlunda

än billigt och rättvist. För övrigt torde för en sådan tjänsteman enahanda

resultat i allt fall uppstå med tillämpning av den tolkning, som,

på sätt framgår av vad styrelsen anfört i fråga om det föreslagna nya

mom. 4 av § 3 avlöningsreglementet, rimligtvis bör givas åt de föregående

momenten av samma paragraf.»

I anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört ber jag

få anmärka att i det stora flertalet av förut omförmälda besvärsmål

angående avlöningsförhöjningar yrkas dylika förhöjningar just med

anledning därav, att vederbörande klagande, som vid 1911 års ingång

på grund av övergångsbestämmelserna fått 1 eller 2 förhöjningar, dessutom

haft rätt att tillgodoräkna sig ytterligare tid av ej fullt tre år.

På grund av att övergångsbestämmelserna ej tillämpas på efter år

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

1911 ifrågakommande avlöningsförhöjningar, kommer denna »övertid»

ej alls i betraktande, utan först tre år efter 1911 eller alltså 1914 inträder

rätten till nästa avlöningsförhöjning. Det kan alltså hända att en tjänsteman

på grund av en eller ett par dagars kortare tjänstgöringstid än en

annan får vänta så gott som tre år längre på nästa avlöningsförhöjning

än den andre tjänstemannen.

Angående det stadgande, som innehålles i 3:dje dels — punkten Tjänstemans

av övergångsbestämmelsernas punkt 1 i gener al tullstyrelsens förslag ^Lgsfu^öjyttrar

styrelsen: ning vid be
»Stadgandet

avser att tjänsteman, som innehaft en lägre tjänst i den l°.rdr?n. f™n

° J 7 o i n r* i • tjänst i lägre

lägre gruppen under till exempel tva överar och därelter konstitueras till grupp till

annan högre tjänst i samma grupp — varvid han tydligen genast kommer tPnst\n!iri

åtnjutande av slutavlöningen vid denna tjänst — skall vid sedan ske- grupp.

ende befordran till tjänst i högre grupp få för avlöningsförhöjning vid (3:dP dtls

denna räkna sig till godo sammanlagda överåren, intill tre, vid båda

tjänsterna i den lägre gruppen, om han nämligen icke innehaft den högre

tjänsten i den lägre gruppen tillräckligt länge för att på grund av överår

allenast vid den komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning vid tjänsten

i den högre gruppen. För befogenheten av ett sådant medgivande måste

goda skäl anses föreligga, då det icke kan vara rimligt, att tjänstemannen

på grund därav, att han före sin befordran till den högre gruppen innehaft

högre tjänst i den lägre gruppen, skall komma i sämre ställning i

avseende å rätt till avlöningsförhöjning vid tjänsten i den högre gruppen,

än som skulle varit fallit, om han befordrats direkte från den lägre

tjänsten i den lägre gruppen till tjänsten i den högre gruppen. Vadare

innehåller förslaget, att överåren skola få räknas från den tidpunkt,

tjänstemannen med tillämpning av övergångsbestämmelserna haft rätt att

komma i åtnjutande av sista avlönings förhöj ningen vid den lägre gruppens

tjänst. Det skulle således icke, såsom nu, fordras, att han verkligen

intjänat stadgad tid för att i den lägre gruppen komma i åtnjutande av

den sista avlöningsförhöjningen. Genom ändringen skulle vinnas, att

överåren från den extra tiden skulle kunna inverka i fråga om rätt till

avlöningsförhöjning vid tjänst i vilken grupp som helst och därigenom

indirekte komma även de äldre tjänstemän till godo, som under sin föregående

tjänstetid mest lidit av de dåliga befordringsförhållandena, sålunda

dem, vilka medgivandet att räkna överår från extratiden i främsta

rummet torde hava varit avsett att hjälpa. Så som ifrågavarande stadgande

nu är formulerat, kommer förmånen att räkna överår från extratiden,

på sätt tydligt framgår av de i tulltjänstemannaföreningens skrivelse

anförda exempel, i mycket mera avsevärd mån yngre och senare

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 178 käft. (Nr 235.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

befordrade tjänstemän till godo än äldre och tidigare befordrade; och

exemplen visa även, att de resultat, vartill nuvarande föreskrifter leda,

måste, såsom statskontoret uttrycker sig, anses fullkomligt orimliga och

för rättsuppfattningen kränkande samt förvisso icke av Riksdagen avsedda.

Styrelsen kan fördenskull icke finna annat, än att en åtgärd, som avser

att åtminstone i någon män undanröja sådana missförhållanden, måste

vara synnerligen befogad.)''

De åberopade exemplen i tulltjänstemannaföreningens skrivelse

tillåter jag mig att i detta sammanhang återgiva.

En tjänsteman D., antagen till e. o. kammarskrivare år 1887,

utnämnes efter 13 års effektiv tjänstgöring att fråiy och med den 1

januari 1901 vara kammarskrivare på extra stat. År 1910 innehade

han å gamla staten 1 ålder stillägg å tjänsten samt tick vid övergången

till nya staten den 1 januari 1911 alla avlöningsförhöjningarne å densamma

på grund av 5 överår som extra ordinarie och 10 år på innehavande

befattning.

En annan E., antagen i verket år 1892, utnämnes efter 13 års

effektiv tjänstgöring till ordinarie kammarskrivare från och med den

1 januari 1907. Å gamla staten hade denne således icke ännu vid övergången

till nya staten intjänt något ålderstillägg men fick då för

bestämmande av ingångsavlöning tillgodoräkna sig 5 överår som extra

ordinarie och 4 år på innehavande tjänst och kom därigenom genast

den 1 januari 1911 i åtnjutande av alla avlöningsförhöjningarna på

kammarskrivartjänsten. Han erhöll alltså samtidigt med D. slutavlöning

vid sådan tjänst. D. befordras den 1 augusti 1912 till kontrollör.

Därvid har han enligt nuvarande punkt 1 övergångsbestämmelserna att

för erhållande av avlöningsförliöjning å nya tjänsten, blott tillgodoräkna

sig 2 år 7 månaders övertid från lägre gruppen och erhåller således endast

begynnelseavlöningen kronor 4,200. Sedermera har han alls ingen nytta

av dessa överår, varför han först den 1 januari 1916 kommer i åtnjutande

av första avlöningsförhöjningen å kontrollörstjänsten.

E. utnämnes däremot till kontrollör från och med den 1 januari

1914 och har då innehaft slutavlöning som kammarskrivare i 3 fulla år.

Han erhåller därför omedelbart första förhöjningen eller kronor 4,600

och därmed den avlöning, vilken den äldre och tidigare utnämnde D.

först 2 år senare kan uppnå. I samma ogynnsamma ställning förblir

D. så länge dessa två tillhöra samma grupp.

Antag vidare, att D. under år 1918, t. ex. från och med den 1

oktober, befordras till tullförvaltare klass 2. Han erhåller då endast

begynnelseavlöningen kronor 5,500, även om han dessförinnan innehaft

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2S5.

högsta tjänst inom andra gruppen. Först år 1922 erhåller han första

avlöningsförhöjningen eller 5,900, under det att, om den yngre E.

t. ex. samtidigt med att D. befordrats till nämnda tjänst, tillträder l:ste

kontrollörs- eller tullförvaltartjänst klass 3 omedelbart erhåller _ kronor

5,600 (därtill berättigad redan den 1 januari 1917) samt från och med

den 1 januari 1922 slutavlöningen kronor 6,000. Eller med andra ord,

han ernår å lägre befattning högre avlöning (6,000), än D. å högre befattning

vid samma tidpunkt kan bli berättigad till (5,900). Och om

E. under år 1922 utnämnes till tullförvaltare klass 2, erhåller han omedelbart

på grund av § 3 två avlöningsförhöjningar (eller 6,300) under

det att D. först från och med 1 januari 1925 erhåller samma belopp

vid sådan tjänst.

Vidare autor generaltullstyrelsen beträffande de föreslagna ändringarna

i punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna följande.

»De i punkterna 2 och 3 ifrågasatta ändringar, som icke redan här

ovan berörts, avse dels i likhet med nyss omförmälda ändring i punkt

1 och av samma skäl som denna, att den extra tidens överskott skall

komma att inverka på rätten till avlöningsförhöj ning i vilken grupp

som helst, dels ock, för att ett sådant medgivande må i fråga om vissa

tjänstemän bliva effektivt, att tjänsteman, som tidigare från extra ordinarie

kammarskrivare konstituerats till överuppsyningsmans- eller uppsyningsman!]

änst, må för avlöningsförhöj ning vid sådan tjänst få räkna

sig extra tidens överår till godo, ävensom att innehavande av dylika

tjänster må i fråga om avlöningsförhöjning medföra samma rätt som

innehavande av kammarskrivartjänst. För befogenheten av sistnämnda

båda syftemål torde endast behöva anföras, att före 1904 års lönereglering

åtskilliga överuppsyningsmans- och uppsyningsman tjänster voro

av beskaffenhet att erfordra tjänstemannakompetens och att dessa tjänster,

vilka vid sagda reglering utbyttes mot kammarskrivartjänster, ja

i några fall mot kontrollör stjänster, fördenskull plägade besättas med

extra ordinarie kammarskrivare. Det synes under sådant förhållande

vara billigt, att ifrågavarande överuppsyningsmans- och uppsyningsman^]

änster i allo likställas med kammarskrivartjänster. Anmärkas

må, att ändringarna numera icke kunna komma att beröra mera än ett

mycket obetydligt antal tjänstinnehavare.»

Beträffande punkten 4 i sitt förslag har generaltullstyrelsen till eu

början meddelat, att tullmannaföreningen hemställt, att vaktmästare, som

tillhörde andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad och förut inne
-

Punkterna

2 och 3.

Punkt 4.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Käft befattning’ såsom roddare eller kammarvaktmästare, måtte förklaras

berättigade att i och för avlöningsförhöjning vid vaktmästare’änsten tillgodoräkna

sig den tid, de innehaft befattning av nyssnämnda slag,

såsom om den vore intjänt i andra gruppen; och har generaltullstyrelsen

i anledning härav anfört följande.

))I tullverkets stat för år 1907 funnos upptagna 53 roddartjänster

i tre olika lönegrader men alla tillhörande lägsta graden med avseende

å rätt till ålderstillägg. Nämnda år beslöts emellertid, att samtliga

roddartjänster skulle, enär roddarne i allt väsentligt fullgjorde enahanda

göromål som vaktmästare, i 1908 års stat uppföras såsom vaktmästartjänster.

De vaktmästare''klister, varmed roddartjänsterna ersatts, tillhöra

för närvarande den i punkt 1 i övergångsbestämmelserna omförmälda

andra gruppen bland tjänstemän av lägre grad med undantag av några

få, som tillhöra första gruppen. Under sådana förhållanden synes det

billigt, att vaktmästare, som tillhör andra gruppen, må med avseende

å rätt till avlöningsförhöjning få tillgodoräkna sig tid, under vilken han

innehaft roddartjänst å ort, där begynnelseavlöningen för vaktmästare

enligt nu gällande stat är så stor, minst 1,500 kronor, att vaktmästare

därstädes tillhör den nuvarande andra gruppen. Däremot synes han

icke böra få för avlöningsförhöjning vid vaktmästartjänst i nuvarande

andra gruppen tillgodoräkna sig tid, varunder han tilläventyrs kan hava

innehaft roddarbefattning å ort, där roddarbefattningarna ersatts med

vaktmästare av nuvarande lägsta gruppen. — De i 1910 års stat uppförda

11 kammarvaktmästartjänsterna blevo från och med ingången av

år 1911 förändrade till vaktmästartjänster. Kammarvaktmästarne, vilka

endast förekommo i Stockholm, Malmö och Göteborg, tillhörde med avseende

å rätt till ålderstillägg första gruppen, under det att de vaktmästartjänster,

som i stället inrättades, samtliga tillhöra andra gruppen.

För bifall till ifrågavarande framställning, såvitt den rör rätt att inberäkna

tid, varunder kammarvaktmästartjänst innehafts, kan väl icke

anföras, att kammarvaktmästarne utfört enahanda göromål som vaktmästarne;

tvärtom fingo de kammarvaktmästare, som konstituerades till

vaktmästare, ökad tjänstgöringsskyldighet och blevo jämväl i likhet med

övriga vaktmästare vid tullförvaltningarna i nämnda tre städer förklarade

skyldiga att efter styrelsens bestämmande tjänstgöra vid vilken

avdelning av tullförvaltningen som helst. Men då kammarvaktmästartjänsterna

i allt fall ersatts med vaktmästartjänster i andra gruppen, har

styrelsen, särskilt ock med hänsyn till vad som föreslagits beträffande

likställighet mellan vissa upp synings mans tjänst er och kammarskrivar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

tjänster, ansett sig böra uuderstödja förevarande framställning, som

avser att åt ett ringa antal tjänstemän bereda en väl behövlig förmån.

På grund av vad nu anförts har styrelsen i sitt förslag till ändrade

övergångsbestämmelser intagit en ny punkt 4, vilken medgiver vaktmästare,

tillhörande andra gruppen, att i avseende å rätt till avlöningsförhöjning

tillgodoräkna sig ej mindre tid, varunder han före år 1908

innehaft roddartjänst å ort, där begynnelseavlöningen vid vaktmästartjänst

enligt nu gällande stat utgör minst 1,500 kronor, än även tid,

varunder han före år 1911 innehaft kammarvaktmästartjänst.»

Med anledning därav att generaltullstyrelsen i sitt förslag intagit

eu ny punkt 4 komma bestämmelserna i punkterna 5, 6 och 7 i förslaget

att motsvara nuvarande punkterna 4, 5 och 6. Beträffande punkten 5 i

förslaget föreslås ingen ändring i gällande bestämmelser, nu intagna i

punkt 4.

Vad angår punkt 6 i förslaget anför generaltullstyrelsen:

»1 punkten 6 av förslaget, — —--bär intagits — förutom

det här ovan omförmälda medgivande, att bestämmelserna i punkt 1

må tillämpas även vid bestämmande av avlöningsförhöjningar — jämväl

föreskrift, att punkten skall avse även innehavare av befattning hos

generaltullstyrelsen, som övergått å 1911 års stat, ävensom den, som

konstituerats att med 1911 års ingång tillträda befattning hos styrelsen,

allt vid konstituerande före 1920 års utgång till befattning vid tullverkets

lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning. Att utesluta

befattningshavare hos styrelsen från den förmån, som enligt punkten

tillkommer övriga befattningshavare inom tullverket, har synts styrelsen

icke rättvist mot de förra och är för övrigt ägnat att försvåra det i

flera avseenden önskvärda utbytet av tjänstemän hos styrelsen och vid

förvaltningarna. Vidare har i slutet av punkten tillagts uttrycklig bestämmelse,

att föreskrifterna i punkt 1 skola, under angivna förhållanden,

äga tillämpning även för den händelse, att § 3 i avlöningsreglementet

dessförinnan tagits i begagnande. Ehuru detta torde följa redan

av de föreslagna ändringarna i det stycke av punkt 1 i övergångsbestämmelserna,

som handlar om tjänstemans rättigheter vid befordran från

tjänst i lägre grupp till tjänst i närmast högre grupp, har det dock

ansetts lämpligt att, till undanröjande av allt tvivel härutinnan, berörda

uttryckliga bestämmelse bleve införd i punkt 6 av övergångsbestämmelserna.

»

Punkt 5.

Punkt 6.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Punkt 7.

Tidpunkten,

från vilken

bcstiimmelscrna

föreslås

att tillämpas.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Beträffande punkt 6 i gällande bestämmelser föreslås icke annan

ändring än att densamma erhåller nummerbeteckningen 7.

Vad angår tidpunkten, från vilken de ifrågasätta ändrade bestämmelserna

i avlöningsreglementet borde tillämpas anför styrelsen bland

ctniicit *

»Huru önskvärt det än skulle varit, att de föreslagna ändringarna

i avlöningsreglementet och övergångsbestämmelserna, därest de vinna

nådigt bifall, finge tillämpas såsom om de varit gällande från ingången

av år 1911, har styrelsen dock icke ansett sig böra ifrågasätta detta.

Men då bestämmelser, som visat sig kunna föranleda och faktiskt även

i eu del fall föranlett beslut, vilka måste anses vara föga överensstämmande

med billighet och rättvisa och icke heller förenliga med vad som

lärer få antagas hava varit avsikten, då dessa bestämmelser tillkommo,

nu snart tillämpats i två år, och de missförhållanden, vartill dessa bestämmelser

leda, med varje följande ar allt skarpare skola framträda,

har styrelsen icke kunnat underlåta att hemställa, det förklarande nråtte

meddelas, att de ändrade bestämmelserna — vilka givetvis komma att

i fråga om de tjänstemän, för vilka de äro avsedda att gälla, äga tilllämpning

även om konstituerandet till tjänst vid tullverkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning skett före den tid, då bestämmelserna

träda i kraft — skola tillämpas så, som om de varit gällande

vid 1913 års ingång.»

Av vad jag här ovan anfört torde framgå, att de bestämmelser

i avlöningsreglementet för tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning den 18 juni 1910, som avse att efter

viss tids tjänstgöring tillförsäkra en befattningshavare förhöjning å

lönen, icke äro tillfredsställande samt ej heller fullt motsvara det med

dem avsedda ändamålet. Den tillämpning av dessa bestämmelser, som

redan förekommit, har ju i åtskilliga fall givit vid handen, att de lida

av ojämnheter och ofullständigheter, och genom den förmåga att lättare

kunna överblicka förevarande bestämmelser, som eu större förtrogenhet

med desamma skapat, kan man nu förutse många fall, då tolkningen

av samma bestämmelser måste leda till mot billighet och rättvisa stridande

resultat. En ändring av bestämmelserna i syfte att undanröja

deras nu berörda bristfälliglieter torde på grund härav vara oundviklig.

Det av generaltullstyrelsen i sådant avseende utarbetade förslaget synes

mig lägga saken tillrätta.

Vad särskilt beträffar de av styrelsen föreslagna ändringarna i

§ 3 vill jag till en början betona, att mot desamma ingalunda kan göras

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

samma anmärkning som av 1910 års Riksdag, enligt vad jag redan

anfört, framställdes mot motsvarande bestämmelser i det av Kungl.

Maj:t för Riksdagen framlagda förslag till avlöningsreglemente.

Den i mom. 1 föreslagna ändringen, avseende att, med hänsyn

till rätten att i och för avlöningsförhöjning räkna sig till godo tjänstetid,

likställa med innehavande tjänst jämväl annan befattning vid tullverket

med samma avlöning, som tillkommer den förra, eller högre avlöning,

torde icke påkalla annan motivering än den av generaltullstyrelsen

förebragta.

Ändringsförslagen i mom. 2 och 3, för vilka talande billighetsskäl

blivit av styrelsen anförda, kunna dessutom, trots olikheter i

avfattningen, anses hava en principiell motsvarighet i det förslag

til] avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket (§ 2 mom. 5, de

två sista styckena) som blivit förelagt den nu samlade Riksdagen med

proposition den 14 januari 1914.

Det föreslagna nya mom. 4 kan möjligen anses obehövligt, då

vad i detsamma stadgas detförutan torde kunna framtolkas ur paragrafens

bestämmelser i övrigt. Till förekommande av eventuell misstolkning

anser jag mig likväl böra biträda general tullstyrelsens förslag

jämväl i denna del.

Yad angår de föreslagna förändringarna i övergångsbestämmelserna,

som torde hava väsentligt mindre räckvidd än ändringarna i § 3, äro

de också, enligt vad utredningen synes mig giva vid handen, av omständigheterna

påkallade. Utöver vad till stöd.för förslaget anförts av

generaltullstyrelsen anser jag mig emellertid böra fästa uppmärksamheten

därå, att den betydelsefullaste av ändringarna — övergångsbestämmelsernas

utsträckning att tillämpas ej endast på den fasta ingångsavlöningen

utan jämväl på ifrågakommande avlöningsförhöjningar efter

tillträde av befattning — även har sin motsvarighet i nämnda förslag

till avlöningsreglemente för tjänstemän i postverket (särskilda bestäm^

meker § 1).

Mot generaltullstyrelsens förslag beträffande den tidpunkt, från

vilken bestämmelserna skola anses tillämpliga bär jag icke någ''on erinran.

I generaltullstyrelsens förslag har jag i övrigt endast gjort några

smärre formella ändringar.

Sedan departementschefen härefter uppläst förslag till ändrad lydelse

av § 3 samt övergångsbestämmelserna i avlöningsreglementet för tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning den

IS juni 1910, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

föreslå Riksdagen att dels antaga berörda förslag dels ock förklara, att

de ändrade bestämmelserna måtte tillämpas såsom om de varit gällande

vid 1913 års ingång.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse, bil.

litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

25

Bilaga.

Nu gällande lydelse: Generaltullstyrelsens förslag:

§ 3.

Med avseende å rätt att efter

viss tids fortsatt tjänstgöring komma

i åtnjutande av i staten fastställd

avlöningsförhöjning gälla följande

allmänna bestämmelser:

att tidpunkten för första förhöjningen

inträder efter tre år under

villkor, att tjänstinnehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord

bestritt sin egen eller, på grund

av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit

semester eller deltagit i utbildningskurs

inom tullverket, och för andra

förhöjning efter ytterligare tre år

på samma villkor samt för tredje

förhöjningen efter än ytterligare tre

år, ävenledes på samma villkor, under

iakttagande, vad var och en av omförmälda

avlöningsförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej

får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder

den stadgade tjänståldern blivit uppnådd,

samt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913.

§ 3.

1. Med avseende å rätt att efter

viss tids fortsatt tjänstgöring komma

i åtnjutande av i staten fastställd

avlöningsförhöjning gälla följande

allmänna bestämmelser:

att tidpunkten för första förhöjningen

inträder efter tre år under

villkor, att tjänstinnehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med gott vitsord

bestritt innehavande tjänst eller

annan tjänst vid tullverket med samma

eller högre fast avlöning eller, på

grund av förordnande, annan statens

tjänst eller fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må

föras honom till last den tid, han

åtnjutit semester eller deltagit i utbildningskurs

inom tullverket, och

för andra för höj ningen efter ytterligare

tre år på samma villkor samt

för tredje förhöjningen efter än ytterligare

tre år, ävenledes på samma

villkor, under iakttagande, vad var

och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen

ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter

1 samt. 178 käft. (Nr 235.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse:

att tjänstinnehavare, som, då han

intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken han

är skyldig att från tjänsten avgå,

icke må samma förhöjning tillträda.

Därest innehavare av ordinarie

befattning vid tullverket — befattning

hos generaltullstyrelsen däri

inbegripen — befordras till annan

befattning, som tillhör verkets lokalförvaltning

eller kust- eller gränsbevakning,

och han redan intjänat

högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar

sammanlagda än den fasta

begynnelseavlöningen för den befattning,

till vilken han befordras,

skola honom omedelbart tillgodoföras

så många avlöningsförhöjningar

i den sistnämnda befattningen,

att hans fasta avlöning i densamma

icke blir lägre än sammanlagda beloppet

av den lön och de tjänstgöringspenningar,

han senast åtnjöt

före befordringen.

Härvid skall dock iakttagas, att,

om befattningshavare, enligt vad nu

är stadgat, genom befordringen icke

skulle erhålla högre fast avlöning

än han förut åtnjutit, han äger att

i fråga om avlöningsförhöjning i

den nya befattningen vid tillträdet

därjämte tillgodoräkna sig den tid

intill 3 kalenderår, varunder han

tilläventyrs innehaft den förra tjän
-

Generaltullstyrelsens förslag:

det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd, samt

att tjänstinnehavare, som, då han

intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått

den levnadsålder, vid vilken

han är skyldig att från tjänsten avgå,

icke må samma förhöjning tillträda.

2. Därest innehavare av ordinarie

befattning vid tullverket —

befattning hos generaltullstyrelsen

däri inbegripen — konstitueras till

annan befattning, som tillhör verkets

lokalförvaltning eller kust- eller gränsbevakning,

och han redan intjänat

högre belopp i lön och tjänstgöringspenningar

sammanlagda än den fasta

begynnelseavlöningen för den befattning,

till vilken han konstitueras,

skola honom omedelbart tillgodoföras

så många avlöningsförhöj ningar

i den sistnämnda befattningen,

att hans fasta avlöning i densamma

icke blir lägre än sammanlagda beloppet

av den lön och de tjänstgöringspenningar,

som han vid tiden

för tillträdandet av den nya tjänsten

skulle kommit att åtnjuta, därest han

kvarstått å sin förra tjänst.

3. Skidle befattningshavare, som

avses i mom. 2 här ovan, vid tillträdande

av ny tjänst, med eller utan

tillämpning av vad i sagda moment

stadgas, erhålla fast avlöning, som icke

med minst ett belopp, motsvarande en

å den förra tjänsten utgående avlöningsförhöjning,

överstiger hans fasta

avlöning å sistnämnda tjänst, må han

med avseende å rätt till ytterligare

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mctj:ts Nåd.

Nu gällande lydelse:

sten, sedan lian intjänat stadgad tid

för att där kunna komma i åtnjutande

av tredje avlöningsförhöjningen; med

iakttagande dock, att högre fast avlöning

än den för den nya befattningen

bestämda slutavlöningen icke

utgår.

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som

övergå å 1911 års stat, ävensom beträffande

dem, vilka utnämnas att

med 1911 års ingång tillträda befattning

vid någon av tullverkets

nyssnämnda avdelningar, skola i avseende

å beloppet av den fasta ingångsavlöningen

vid sådant tillträde

tillämpas följande särskilda bestämmelser.

Ifrågavarande tjänstemän anses

vara fördelade i följande grupper,

nämligen:

A. Tjänstemän av högre grad.

Tredje gruppen. Överinspektörer

och kustbevakningschefer även
-

Propusition Nr 235.

Generaltullstyrelsens förslag:

avlöning sförhöjning även tillgodoräkna

sig intill tre år av den Hd, han innehaft

den vid konstituerandet till den

nya tjänsten utgående avlöning; med

iakttagande dock, att högre fast avlöning

än den för den nya tjänsten

bestämda slutavlöningen icke utgår.

4. Har befattningshavare vid tillträdande

av ny tjänst kommit i åtnjutande

av avlöningsförhöjning, skola

den eller de återstående avlöningsförhöjningarna

utgå såsom om befattningshavaren

vid tillträdandet av tjänsten

intjänat stadgad tid för erhållande av

honom då tillgodoförd avlöningsförhöjning.

Övergångsbestämmelser.

1. Beträffande de tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som

övergå å 1911 års stat, ävensom beträffande

dem, vilka konstitueras att

med 1911 års ingång tillträda befattning

vid någon av tullverkets

nyssnämnda avdelningar, skola i avseende

å beloppet av den fasta ingångsavlöningen

vid sådant tillträde

ävensom beträffande därefter ifrågakommande

avlöning sförhöjning ar tilllämpas

följande särskilda bestämmelser.

Ifrågavarande tjänstemän anses

vara fördelade i följande grupper,

nämligen:

A. Tjänstemän av högre grad.

Tredje gruppen. Överinspektörer

och-kustbevakningscheferäven
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse :

som tullförvaltare med begynnelseavlöning

av 5,500 kronor eller därutöver

samt överkontrollörer;

Andra gruppen. Tullförvaltare,

som ej tillhöra tredje gruppen,

ävensom förste kontrollörer, kontrollörer,

tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första

gruppen. Kammarskrivare

och inspektörer.

B. Tjänstemän av lägre grad.

Tredje gruppen. Överuppsyningsmän,

kustöveruppsyningsmän

och gränsöveruppsyningsmän;

Andra gruppen. Uppsyningsman,

kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän,

vaktmästare med

minst 1,500 kronors begynnelseavlöning

ävensom gränsridare.

Förstagruppen. Vaktmästare,

som ej tillhöra andra gruppen, kustvakter

och kustroddare.

Tjänsterna skola anses hava jämväl

före år 1911 tillhört den grupp,

dit de, enligt vad nu är sagt, äro

hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna

sig

dels den tid som förflutit, sedan

han, vare sig på grund av konstitutorial

eller, efter ingången av år

1908, på grund av förordnande i

följd av frågan om omreglering av

tullverkets stater, tillträtt innehavande

å ordinarie stat redan uppförd

befattning eller annan ordinarie

befattning, tillhörande samma eller

Generaltullstyrelsens förslag:

som tullförvaltare med begynnelseavlöning

av 5,500 kronor eller därutöver

samt överkontrollörer;

Andra gruppen. Tullförvaltare,

som ej tillhöra tredje gruppen,

ävensom förste kontrollörer, kontrollörer,

tullfiskaler och gränsbevakningschefer;
Första

gruppen. Kammarskrivare

och inspektörer.

B. Tjänstemän av lägre grad.

T r e dj e g r u p p e n. Overuppsyningsmän,

kustöveruppsyningsmän

och gränsöveruppsyningsmän;

Andra gruppen. Uppsyningsman,

kustuppsyningsmän och gränsuppsyningsmän,

vaktmästare med

minst 1,500 kronors begynnelseavlöning

ävensom gränsridare.

Första gruppen. Vaktmästare,

som ej tillhöra andra gruppen, kustvakter

och kustroddare.

Denna gruppindelning skall tilllämpas

så, som om den varit gällande

vid 1911 års ingång; och skola tjänsterna

anses hava jämväl före år

1911 tillhört den grupp, dit de, enligt

vad nu är sagt, äro hänförliga.

Tjänsteman äger tillgodoräkna

sig

dels den tid som förflutit, sedan

han, vare sig på grund av konstitutorial

eller, efter ingången av år

1908, på grund av förordnande i

följd av frågan om omreglering av

tullverkets stater, tillträtt innehavvande

å ordinarie stat redan uppförd

befattning eller annan ordinarie

befattning, tillhörande samma eller

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse:

högre grupp, eller därmed likställd

befattning inom centralverket, varvid

tjänsteman skall anses liava

under den tid, han innehaft befattning

å generaltullstyrelsens stat,

tillhört: ledamot av styrelsen samt

befattningshavare av andra graden

— tredje gruppen bland tjänstemän

av högre grad; befattningshavare

av första graden — andra gruppen

bland samma tjänstemän; samt vaktmästare

— andra gruppen bland

tjänstemän av lägre grad;

dels den tid, varunder han efter

år 1900 på grund av stadigvarande

förordnande inom tullverket bestritt

vare sig tjänst å extra avlöningsstat

eller tjänst med avlöning å extra

stat eller ock tjänst i omedelbar eller

medelbar succession efter sålunda förordnad

tjänstinnehavare, dock under

villkor att den sålunda bestridda befattningen

är att anse såsom motsvarande

eller jämförlig med tjänst

inom samma grupp som den tjänst,

vilken tillträdes, eller inom högre

grupp;

dels ock, därest han befordrats

från tjänst i lägre grupp till tjänst

i närmast högre grupp, den tid intill

tre år, under vilken han tilläventyrs

innehaft tjänst i den lägre gruppen,

sedan han intjänat stadgad tid för

att där kunna komma i åtnjutande

av sista avlöningsförhöjningen.

För åtnjutande av den förmån,

Generaltullstyrelsens förslag:

högre grupp, eller därmed likställd

befattning inom centralverket, varvid

tjänsteman skall anses hava

under den tid, han innehaft befattning

å generaltullstyrelsens stat, tillhört:

ledamot av styrelsen samt befattningshavare

av andra graden —

tredje gruppen bland tjänstemän av

högre grad; befattningshavare av

första graden — andra gruppen bland

samma tjänstemän; samt vaktmästare—andra

gruppen bland tjänstemän

av lägre grad;

dels den tid, varunder han efter

år 1900 på grund av stadigvarande

förordnande inom tullverket bestritt

vare sig tjänst å extra avlöningstat

eller tjänst med avlöning å extra

stat eller ock tjänst i omedelbar eller

medelbar succession efter sålunda förordnad

tjänstinnehavare, dock under

villkor att den sålunda bestridda befattningen

är att anse såsom motsvarande

eller jämförlig med tjänst

inom samma grupp som den tjänst,

vilken tillträdes, eller inom högre

grupp;

dels ock, därest han befordrats

från tjänst i lägre grupp till tjänst

i närmast högre grupp, intill tre år

av den tid, under vilken han tilläventyrs

innehaft tjänst eller tjänster

i den lägre gruppen, sedan han med

tillämpning av övergångsbestämmelserna

i övrigt haft rätt att komma

i åtnjutande av sista avlöningsförhöjningen

vid tjänst i den lägre

gruppen.

För åtnjutande av den förmån,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse:

som nu är nämnd, skola gälla enahanda

villkor, som i § 3 av avlön ingsreglementet

stadgats för tillträde i

allmänhet av avlöningsförhöjning

efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

Vad sålunda förordnats skall tilllämpas

så, som om det varit gällande

vid 1911 års utgång.

2. Den, som före 1910 års utgång

antagits till extra ordinarie

tjänsteman eller betjänt vid tullverkets

lokalförvaltning eller kusteller

gränsbevakning samt, därest

han före sagda tidpunkt vunnit ordinarie

anställning, övergår å 1911

års stat eller med eller efter ingången

av år 1911 utnämnes till ordinarie

tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen

finner honom böra komma

i åtnjutande av en dylik förmån, i

avseende å beloppet av den fasta

ingångsavlöningen vid tillträdandet

av kammarskrivare-, inspektörs-,

vaktmästare-, kustvakt-, gränsridareeller

kustrobdaretjänst å den nya

staten räkna sig till godo vad söm

överstiger åtta år av den tid han

före utnämningen till någon av nyssberörda

tjänster vare sig innehaft

ordinarie överuppsyningsmans- eller

uppsyningsmanstjänst eller eljest

med eller utan ersättning effektivt

tjänstgjort.

Generaltullstyrelsens förslag:

som nu är nämnd, skola gälla enahanda

villkor, som i § 3 av avlöningsreglementet

stadgats för tillträde i

allmänhet av avlöningsförhöjning

efter viss tids fortsatt tjänstgöring.

2. Den, som före 1910 års utgång

antagits till extra ordinarie

tjänsteman eller betjänt vid tullverkets

lokalförvaltning eller kusteller

gränsbevakning samt, därest

han före sagda tidpunkt vunnit

ordinarie anställning, övergår å 1911

års stat eller med eller efter ingången

av år 1911 konstitueras till ordinarie

tjänst, må, i den mån generaltullstyrelsen

finner honom böra komma

i åtnjutande av en dylik förmån, i

avseende å rätt till avlöningsförhöjning

vid kammarskrivare-, inspektörs-,

vaktmästare-, kustvakt-, gränsridareeller

kustroddar etjänst räkna sig till

godo vad som överstiger åtta år av

den tid, han före konstituerandet till

någon av nyssberörda tjänster med

eller utan ersättning effektivt tjänstgjort;

och må, under enahanda villkor

som förut i denna punkt sagts, tjänsteman,

som före 1910 års utgång antagits

till extra ordinarie kammarskrivare,

i fråga om rätt till avlöningsförhöjning

vid öv er uppsy ning smanseller

uppsyningsmanstjänst likaledes

räkna sig till godo vad som överstiger

åtta år av den tid, han effektivt tjänstgjort

före konstituerandet till sådan

tjänst.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse:

3. Tjänsteman, som före år 1911

befordrats till tjänst, vars innehavare

enligt bestämmelserna i punkt

1 här ovan är att hänföra till andra

gruppen bland tjänstemän av högre

grad, eller som med eller efter ingången

av år 1911 vinner sådan

befordran, må i förstnämnda fall

dock endast oln tjänstemanen övergår

å 1911 års stat — i avseende

å beloppet av den fasta ingångsavlöningen

vid tillträdandet av tjänsten

å den nja staten tillgodoräknas

den tid intill tre år, varunder han

tilläventjrs före sin befordran innehaft

tjänst såsom överuppsyningsman,

sedan han intjänat stadgad

tid för att kunna komma i åtnjutande

av sista avlöningsförhöj ningen vid

överuppsyningsmanstjänsten.

4. Därest tjänsteman — — —

till nyssberörda belopp.

Generaltullstyrelsens förslag:

3. Tjänsteman, som före år 1911

befordrats till tjänst, vars innehavare

enligt bestämmelserna i punkt

1 här ovan är att hänföra till andra

gruppen bland tjänstemän av högre

grad, eller som med eller efter ingången

av år 1911 vinner sådan

befordran, må — i förstnämnda fall

dock endast om tjänstemannen övergår

å 1911 års stat — i avseende

å rätt till avlöning sförhöjning tillgodoräknas

intill tre år av den tid,

varunder han innehaft tjänst såsom

öv er uppsyning sman eller uppsyningsman.

sedan han enligt övergångsbestämmelserna

i övrigt haft rätt att

komma i åtnjutande av tredje avlöning

sförhöjning en vid sådan tjänst;

skolande således av extra ordinarie

kammarskrivare innehavd överuppsyningsmans-

eller uppsyningsmanstjänst

i fråga om avlöning sförhöjning medföra

samma rätt som innehavd kamm

ar skrivaretjänst.

4. I avseende å rätt till avlöningsförhöjning

vid vaktmästaretjänst, tillhörande

andra gruppen bland tjänstemän

av lägre grad, må tjänsteman

tillgodoräknas ej mindre tid, varunder

han före år 1908 innehaft roddaretjänst

å ort, där begxjnnélseavlöningen

vid vaktmästaretjänst enligt 1911 års

stat utgör minst 1,500 kronor, än

även tid, varunder han före år 1911

innehaft kammarvaktmästaretjänst.

5. Därest tjänsteman — — —

nyssberörda belopp.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ls Nåd, Proposition Nr 235.

Nu gällande lydelse:

5. I avseende å tjänsteman

vid tullverkets lokalförvaltning eller

kust- eller gränsbevakning, som övergår

å 1911 års stat, ävensom i avseende

å den, som utnämnes att

med 1911 års ingång tillträda befattning

vid någon av tullverkets

nyssberörda avdelningar, skola, därest

sådan tjänstinnehavare före 1920

års utgång befordras till annan befattning

å samma stat, i avseende

å beloppet av den fasta ingångsavlöningen

vid tillträdet av den sistnämnda

befattningen tillämpas enahanda

bestämmelser, som här ovan

meddelats under punkt 1.

6. De innehavare — — — —

tillkommit dem.

Generaltullstyrelsens förslag:

6. I avseende å tjänsteman vid

tullverket — innehavare av befattning

hos generaltullstyrelsen däri inbegripen

— som övergår å 1911 års stat, ävensom

i avseende å den, som konstitueras

att med 1911 års ingång tillträda befattning

vid tullverket — befattning

hos stijrelsen däri inbegripen — skola,

därest sådan tjänstinnehavare före

1920 års utgång konstitueras till

annan befattning, som tillhör tullverkets

lokalförvaltning eller kust- eller

gränsbevakning, i avseende å beloppet

av den fasta ingång savlöning eu vid tillträdet

av den sistnämnda befattningen

ävensom beträffande därefter ifrågakommande

avlöningsförhöjningar tilllämpas

enahanda bestämmelser, som

här ovan meddelats under punkt 1,

oavsett om å den nya tjänsten på

grund av lägre begynnelseavlöning vid

densamma först tillförts honom en

eller två avlöningsförhöjningar enligt

§ 3 avlöningsreglementet.

7. De innehavare — — — —

tillkommit dem.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:119 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av § 3 samt övergångsbestämmelserna i gällande avlöning sreglemente för tjänstemän v s. 1 i texten