Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av anslag för anordnande av stormvarningar å rikets kuster

1913-04-11 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:236, Angående beviljande av anslag för anordnande av stormvarningar å rikets kuster

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj:ts nådiga -proposition till Riksdagen angående beviljande

av anslag för anordnande av stormvarningar å rikets

kuster; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av

stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med

de i nämnda protokoll tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550

kronor samt därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914

anvisa ett belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga

årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 käft. (Nr 236.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 236.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprins en-Reg enten i statsrådet a Stockholms

slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EHRENSVÄRD,

Statsråden: PETERSSON,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och jordbruksdepartementen

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet

friherre Adelswärd följande.

Genom nådigt brev den 24 mars 1905 förordnade Kungl. Maj:t,

att stormvarningar skulle genom lantbruksstyrelsens försorg efter samråd

med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten offentliggöras

å lämpliga platser vid rikets västra kust i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av dåvarande -fiskeriinspektören Filip Trybom framlagt

förslag, och uppdrogs åt lantbruksstyrelsen att hava överinseende över

samtliga för dessa stormvarningar gjorda inrättningar samt föreskrevs

tillika, att den närmare uppsikten över stormvarningsstationerna skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

utövas av de lantbruksstyrelsen underlydande fiskeritjänstemännen. Ändamålet

var närmast att tillgodose fiskerinäringens behov. Till en början

iurättades allenast 28 dylika stationer, därav 8 försedda med signalmast.

Sedermera ökades emellertid antalet stationer och stormvarningsområdet

utsträcktes även till landets sydkust, så att för närvarande finnas 46

stationer, därav 18 med signalmast och 1, från vilken endast kontrolltelegram

insändas till meteorologiska central anstalten, varjämte i två

städer enligt givet tillstånd stormvarningstelegram anslås utan kostnad

för staten. Stormvarningsområdet sträcker sig från norska gränsen till

Utlängan i Blekinge län. Stormvarningarna utfärdas en gång om dagen

mellan klockan 11 och 11.30 f. m. med stöd av de på telegrafväg

ankomna väderleksiakttagelser, som under månaderna oktober—juni

omkring klockan 8 f. m. utföras vid 76 stationer, därav i Sverige 16,

Norge 7, Danmark 3, Färöarna 1, Island 5, Brittiska öarna 11, Frankrike

9, Holland 1, Tyskland 10, Österrike 2, Finland 4 och Ryssland 7,

samt under månaderna juli—september vid 83 stationer, nämligen, utom

de nyss anförda, 6 i Sverige och 1 i Danmark. Dessa varningar avse

tiden från klockan 3 e. m. avsändningsdagen till klockan 10 f. in. nästa

dag och angiva vindens riktning och styrka.

Beträffande kostnaden för anordnande av stormvarningarna har

lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t årligen inkommit med anbefallda

beräkningar i sådant avseende, och hava medel till bestridande av

kostnaderna i fråga för varje år anvisats från handels- och sjöfartsfonden.

Sålunda har Kungl. Maj:t senast för täckande av den beräknade

kostnaden för förevarande ändamål under år 1913 genom beslut den

31 december 1912 anvisat ett belopp av 5,900 kronor att utgå av handelsoch

sjöfartsfonden.

Fråga har nu uppstått om att utsträcka stormvarningssystemet

till att omfatta Sveriges ostkust.

I en till Kungl. Maj:t den 23 december 1910 ingiven skrift hava

nämligen Sveriges fartygsbefälsförening, ångfartygsbefälhavaresällskapet,

sjömannaföreningen i Stockholm och sjökaptenssocieteten i Stockholm

anhållit, att Kungl. Maj:t behagade, så snart sig göra läte, till Riksdagen

avlåta proposition om beviljande av behövligt anslag till meteorologiska

centralanstalten för anordning på rikets ostkust från Utlängan

och norrut av stormvarningsstationer i huvudsaklig överensstämmelse

med ett bifogat förslag. Såsom skäl för sin framställning hava nämnda

föreningar anfört, bland annat, att erfarenheten rörande de hittills å

Sveriges väst- och sydkust upprättade stormvarningsstationerna vore

Sveriges fartyg

slefä Uförenings

ra. flis

skrivelse den

23 december

1910.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Lantbruksstyrelsens

utlåtande

den

15 februari

1911.

Vetenskapsakademiens

utlåtande den

7 juni 1911.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

sådan, att den obetingat manade till stormvarningssystemets utveckling

till största möjliga utsträckning.

Över denna framställning hava lantbruksstyrelsen den 15 februari

1911 och vetenskapsakademien den 7 juni samma år avgivit infordrade

underdåniga utlåtanden.

Lantbruksstyrelsen har därvid anfört, bland annat, att den i fiskets

intresse hade ämnat att, i den mån omständigheterna sådant påkallade,

och i likhet med vad förut beträffande västkusten och sydkusten ägt

rum, vidtaga åtgärder för utsträckning till rikets ostkust av stormvarningar,

samt att styrelsen, som icke hade att vid utövande av sin

verksamhet taga hänsyn till sjöfarten, funne inrättandet av stormvarningsstationer

vid Östersjökusten hava så stor betydelse för fisket,

att fiskeriintendenterna borde kunna åläggas samma uppdrag beträffande

dessa stationer som med hänsyn till stormvarningsstationerna vid västoch

sydkusten, varigenom alltför stora kostnader kunde undvikas.

Lantbruksstyrelsen har vidare förklarat sig anse, att ledningen av stormvarningsväsendet

även vad Östersjön anginge torde böra utövas av

lantbruksstyrelsen jämte meteorologiska centralanstalten, såsom beträffande

det nuvarande stormvarningsväsendet ägde rum.

Vetenskapsakademien har i sitt berörda utlåtande anmält, att akademien

anmodat meteorologiska centralanstaltens inspektor f. d. generaldirektören

It. Åkerman, anstaltens föreståndare professor H. E. Hamberg

och dess förste amanuens filosofie doktor Nils Ekholm att verkställa

den för frågans besvarande nödiga utredningen, varvid det befunnits

nödvändigt att även ingå i underhandling med utländska myndigheter

för utrönandet av de kostnader, som kunde bliva en följd av en utvidgad

väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten.

De sålunda av vetenskapsakademien anlitade sakkunniga hava,

efter framhållande av att de funne det av lantbruksstyrelsen föreslagna

fortsatta samarbetet mellan nämnda styrelse och meteorologiska centralanstalten

synnerligen lämpligt, vidare anfört, bland annat, följande.

»Vad frågan om stormvarningsväsendets utsträckning till rikets ostkust i

allmänhet beträffar, så äro vi av den åsikt, att statens meteorologiska centralanstalt

bör, i vad på den ankommer, tillgodose de för vårt land så viktiga sjöfarts- och

fiskerinäringarnas behov av så fullständiga och tillförlitliga stormvarningar, som på

vetenskapens nuvarande ståndpunkt är möjligt.

Redan av de dagliga tidningarnas meddelanden veta vi, att årliga antalet

sjöolyckor i de svenska farvattnen är mycket stort, samt att en betydlig del därav

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

5

antingen direkt vållas eller i hög grad förvärras av vid olyckan rådande hård vind

eller storm.

Och av »Försäkringsinspektionens underdåniga berättelser till Kungl. Maj:t

beträffande Försäkringsväsendet i Riket» för åren 1906—1909 framgår, att de

större svenska sjöförsäkringsbolagen under dessa år utbetalade följande sjöskadeersättningar
0

Miljoner kronor

År 1906................................................ 8.6

> 1907................................................ 12.7

» 1908................................................ 10.4

» 1909................................................ 10.5

En del härav ersattes av återförsäkrare, vilka troligen voro dels utländska,

dels inländska bolag (varom uppgift saknas). Om de på sådant sätt ersatta beloppen

fråndragas från ovanstående belopp, så återstår likväl följande belopp

År 1906

» 1907

» 1908

» 1909

Miljoner kronor

........ 4.6

......... 6.0

......... 5.7

......... 5.6

Då statistiken icke upplyser, huru mycket de svenska sjöförsäkringsbolagen

återförsäkrat hos varandra kan den verkliga sjöskadeersättningen ej närmare uppges

än att den måste ligga emellan 5 och 10 miljoner kronor om året. En del av de

sjöskador, som ersättas, inträffar naturligtvis i främmande farvatten, men större

delen troligen i våra egna, som äro kända för sina stormar och blindskär och där

givetvis större delen av Sveriges sjöfart bedrives.

Emellertid hava sjöförsäkringsbolagen dessvärre intet omedelbart intresse att

understödja eller bekosta stormvarningar, ty dessa bolag hava beräknat sina premier

med stöd av sin hittillsvarande erfarenhet om sjöolyckorna.

Lika litet skulle man kunna räkna på ett dylikt understöd från skeppsredarna,

ty dessa taga genom förhöjda frakter ersättning för sjöförsäkringspremierna.

Den förlust, som sjöskadorna förorsaka, drabbar därför i sista hand hela

svenska folket, vadan stormvarningarna äro ett verkligt statsintresse. Härtill

kommer, att stormarna i våra farvatten årligen beröva vårt land många av dess

kraftigaste och dugligaste söner.

Erfarenheten har visat, att anstalten med stor säkerhet kan varna för stormar,

som inträffa 12 till 18 timmar efter varningens ankomst, och sådana varningar äro

de värdefullaste, därför att fiskaren eller sjömannen icke själv kan se några hotande

förebud så långt i förvåg.

Om däremot varningen kommer kort före stormens utbrott, så ser den erfarne

iakttagaren vanligen själv den hotande faran.

Med anstaltens nuvarande hjälpmedel är det alltså icke möjligt att i tillräckligt

god tid varna för stormar, som börja mellan klockan 10 f. in. och ungefär

klockan 8 e. m., och om man anser sannolikt, att en storm, som börjar vid denna

tid på dygnet, kommer att fortfara ännu några timmar efter klockan 8 e. m., så

skall enligt instruktionen varning utsändas, men denna varning framkommer vanligen

först efter stormens utbrott och blir därför av föga värde samt missuppfattas

lätt av dem, som ej tänkt sig in i det nuvarande systemets anordning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Om nu också denna brist i det nuvarande systemet är föga kännbar för

fiskarena, som få stormvarningar gällande för den tid, då de bäst behöva dem, så

måste den likväl bli rätt oläglig för den mera ömtåliga sjöfarten på Östersjön,

särskilt den ansenliga, alltjämt tillväxande trafiken med bogserade pråmar och timmerflottar,

för vilken det torde vara ändå farligare, än för en fiskare, att ute på

öppna havet överraskas av storm. Ty för denna trafik är givetvis morgonen eller

förmiddagen den bästa tiden att utlöpa ur hamn.

För att så vitt möjligt avhjälpa här påpekade olägenheter erfordras:

dels morgontelegram från ytterligare några stationer, nämligen i nordligaste

Norge 1, Danmark 1, Brittiska öarna 2, Tyskland 1, Schweiz 1, Österrike 3,

Ungern 1, Italien 1, Serbien 1 och Ryssland 2, vilka telegram, tack vare tillmötesgående

av Deutsche Seewarte i Hamburg, kunna till största delen erhållas kostnadsfritt,

dels ock en väderlekstjänst på aftonen med stöd av iakttagelser gjorda omkring

klockan 7 e. m. Vid åtskilliga stationer i Sverige och utlandet utföras och

avsändas på telegrafväg dylika iakttagelser redan nu till centralanstalterna i London,

De Bilt (Holland), Hamburg och Köpenhamn, och detta underlättar anordnandet av

en dylik aftontjänst vid meteorologiska centralanstalten i Stockholm.

Men enär, såsom erfarenheten lärt oss, vissa mycket trafikerade delar

av våra farvatten äro mera hemsökta av stormar än de flesta andra farvatten i

Europa — så t. ex. förekom år 1910 vid Utlängans fyr utanför Karlskrona

155 dagar med hård vind eller storm — så ha vi ansett, att för vinnande

av största möjliga säkerhet nyssnämnda aftontjänst bör, så vitt ske kan, erhålla

aftontelegram från alla de stationer, som insända morgontelegram. Då nu ovannämnda

utländska institut icke inrättat sin aftontjänst så fullständigt, som vi anse

nödigt, så måste på en del stationer aftoniakttagelser verkställas uteslutande för

vår räkning och på telegrafväg hitsändas, och detta förorsakar naturligtvis eu avsevärd

ökning av kostnaderna, vilken synes mer än uppvägas av den ökade trygghet,

som därigenom vinnes.

Man kunde också tänka på en eftermiddagstjänst, grundad på väderleksiakttagelser,

verkställda tidigare än klockan 7 e. m., kanske redan klockan 2 e. in.,

vilket naturligtvis skulle medföra den fördel, att stormvarningarna kunde utsändas

tidigare; men å andra sidan skulle därav uppstå den olägenhet, att de bleve mindre

tillförlitliga, isynnerhet som ingen samling av äldre väderlekskartor för denna tid

av dygnet finnes att tillgå.

En annan svårighet med en tidigare eftermiddagstjänst vore, att de så ytterst

viktiga aftontelegrammen från Island och Färöarna, för vilka Sverige betalar en

hög avgift, då ej skulle kunna användas; dessa telegram innehålla nämligen iakttagelser

gjorda klockan 6 e. m. och ankomma till Stockholm mellan. 7 och 8 e. m.

Under mars och april i år var medelankomsttiden 7.3 0 e. in., den tidigaste 7.oo och

den senaste 8. o o e. m.

Det torde böra påpekas, att genom den nu föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten

också stormvarningarna på väst- och sydkusten komma att vinna en

avsevärd ökning i tillförlitlighet, varjämte hela den svenska allmänheten skulle

vinna den stora fördel, att de på kvällen utfärdade väderleksutsikterna vore giltiga

för följande dygn och kunde inflyta i de under natten tryckta morgontidningarna,

under det att de nu på förmiddagen avfattade utsikterna gälla för eftermiddagen,

natten och följande förmiddag (stormvarningarna endast till 10 f. in.), och då de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

inflyta i aftontidningarna, huvudsakligen upplysa, hurudant väder man har att vänta

under natten och följande förmiddag, samt då de inflyta i morgontidningarna, ej

komma till allmänhetens kännedom, förr än de nästan upphört att gälla.

Skulle emellertid detta fullständiga förslag ej lyckas vinna Kungl. Maj:ts

och Riksdagens bifall, så vilja vi tillstyrka, att stormvarningar anordnas på rikets

ostkust i huvudsaklig överensstämmelse med det nuvarande systemet på väst- och

sydkusten. För detta, skulle aftontjänsten kunna undvaras.

För fiskerinäringens behov torde detta enklare system vara tillräckligt, men

givetvis kan det ej i samma mån som det ovan planerade fullständiga systemet

gagna sjöfarten och allmänheten.»

I anslutning till vad sålunda anförts liava de sakkunniga verkställt

beräkningar av den för genomförande av ifrågakomna förslag

erforderliga kostnaden och i sådant avseende jämväl framlagt förslag.

Med hänvisning till de sakkunnigas utredning har vetenskapsakademien

såsom sin åsikt uttalat, att det åsyftade målet på ett tillfredsställande

sätt kunde vinnas endast i det fall, att en fullständig

aftontjänst inrättades vid meteorologiska centralanstalten och tillika vitsordat,

att en dylik anordning ej kunde genomföras utan den ökning av

anstaltens nuvarande arbetskrafter och de löneförbättringar, som av de

sakkunniga ansetts erforderliga.

I anledning av därom väckt motion har tillika Riksdagen i skrivelse

den 31 maj 1911 anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta snarast

möjligt utreda frågan om upprättandet av stormvarningsstationer vid

Sveriges ostkust till tjänst för sjöfartens och fiskerinäringens idkare och

till Riksdagen inkomma med de förslag, som av utredningen kunde

betingas.

På grund av nådig remiss hava därefter lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

avgivit infordrat gemensamt utlåtande och därvid, bland

annat, framhållit, att de, oaktat ett inrättande av den av vetenskapsakademien

föreslagna fullständiga aftontjänsten å meteorologiska centralanstalten

skulle, därest stormvarningar på aftonen utsändes till samt genom anslag

och å vissa stationer medelst dag- och nattsignalering tillkännagåves,

bliva till fördel för sjöfarten och särskilt för trafiken med bogserade

pråmar och timmer, likväl ansåge sig böra, med hänsyn till de stora

kostnader som skulle förorsakas genom stormvarningars utsändande

två gånger dagligen, för närvarande tillstyrka stormvarningars inrättande

å rikets ostkust i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande system

å syd- och västkusten, dock med den ändring, att vindriktningen skulle

angivas från fyra huvudriktningar i stället för som hittills i endast två

Riksdagens

skrivelse den

31 maj 1911.

Lotsstyrelsens

och lantbruksstyrelsens

gemensamma

utlåtande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommers
kollegium.

Vetenskapsakademiens

utlåtande den

10 april 1912,

Professor

H. E. Rambergs

och

filosofie doktor

N. Ekhohns

yttrande den

26 mars 1912.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

huvudriktningar, vilken ändring även syntes böra genomföras vid nuvarande

stationer. Stormvarningsväscndet å rikets ostkust ansåge de

båda ämbetsverken liksom det nuvarande å väst- och sydkusten böra

handhavas av lantbruksstyrelsen i samråd med föreståndaren för meteorologiska

centralanstalten.

Sedermera har jämväl kommerskollegium avgivit infordrat utlåtande

i ärendet, och därvid i huvudsak anfört:

»Inrättandet av stormvarningsstationer vid Sveriges ostkust synes kollegium

särskilt i sjöfartens intresse vara synnerligen av behovet påkallat. Därigenom kunna

bevaras många människoliv och undvikas stora ekonomiska förluster. Men för att

emellertid detta ändamål skall kunna uppnås, måste stormvarningsanordningarna

göras fullt elfektiva med hänsyn till sjöfarten. Då det synes kollegium uppenbart,

att detta icke kan ske utan anordnandet jämväl av en aftontjänst å omförmälda

anstalt och vad därmed står i samband, anser sig kollegium höra tillstyrka detta.

Den ökade kostnad, som härigenom förorsakas statsverket, är i allt fall ringa i

jämförelse med de värden, som eljest kunna gå. förlorade.

I övrigt har kollegium icke något att erinra mot vad lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

i sitt gemensamma utlåtande föreslagit.»

Vetenskapsakademien, som anbefallts att ånyo yttra sig i ärendet,

har i utlåtande den 10 april 1912, med åberopande av ett av akademiens

sakkunniga, professor H. E. Hamberg och filosofie doktor N. Ekholm i

frågan den 26 mars 1912 avgivet yttrande, hemställt, att stormvarningar

vid Sveriges ostkust måtte anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

uti sistnämnda yttrande angivna grunder, ävensom framhållit, att en utvidgning

av meteorologiska centralanstaltens verksamhet även krävde,

att den länge uppskjutna frågan om en ny lokal för densamma snart

erhölle en tillfredsställande lösning.

De nyssnämnda, av vetenskapsakademien åberopade sakkunniga

anföra i sitt berörda yttrande, bland annat, följande.

»Alla myndigheter, som hittills uttalat sig i denna fråga, hava tillstyrkt inrättande

av stormvarningar jämväl å rikets ostkust, men under det att kommerskollegium,

i likhet med vetenskapsakademien, förordat inrättandet jämväl av en

aftontjänst vid meteorologiska centralanstalten och ett i överensstämmelse därmed

anordnat stormvarningssystem, som skulle telegrafiskt utsända och signalera stormvarningar,

när de syntes erforderliga, både morgon och afton, så ha däremot lotsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen, oaktat de erkänna nyttan av stormvarningars utsändande

jämväl på aftonen, ansett sig böra av sparsamhetsskäl förorda, att det

enklare, egentligen för enbart fisket avsedda, stormvarningssystem med varningars

utsändande endast på förmiddagen, som nu tillämpas på väst och sydkusten, utsträckes

även till rikets ostkust.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr.236. 9

Vad vidare beträffar denna frågas behandling i fjolårets Riksdag, så finner

man i dithörande utskottsbetänkanden och riksdagsskrivelse visserligen icke något

bestämt förordande av stormvarningars utsändande jämväl på aftonen, men att Riksdagen

icke ansett den större kostnaden böra utgöra något hinder för det fullständigare

stormvarningssystemets antagande, synes tydligt framgå såväl av utskottens

som av Riksdagens skrivelser. I de båda kamrarnas utskottsbetänkanden anföres

bland annat följande:

Meteorologiska centralanstalten anser, att, om stormvarningarna huvudsakligen

skulle betjäna sjöfarten, en betydligt större apparat måste sättas i gång än om

endast fisket skulle tillgodoses. I förra fallet skulle nämligen behövas utom den

nuvarande väderlekstjänsten om förmiddagarna även eu sådan om kvällarna året om,

och i sammanhang därmed bleve bland andra kostnader även sådana för ett stort

antal väderlekstelegram från utlandet nödvändiga.

Men utskotten göra ingen invändning mot denna ökade kostnad, utan framhålla

i stället, att för behovet av stormvarningarnas vidare utsträckning tala uppenbart

de många exempel på sjöolyckor vid våra kuster under 1910 års sista kvartal,

som motionären (herr Byström) påvisat, att i jämförelse med de oerhörda värden,

som röra sig på havet, kostnaden för stormvarningarna är mycket obetydlig, att det

ökade anslag, som kräves för stormvarningssystemets utsträckning till ostkusten väl

kommer att fylla sitt ändamål, och att det är ett statsintresse att hjälpa fiskerinäringens

idkare och sjöfolket i deras hårda kamp för tillvaron. Även Riksdagen

i sin ovannämnda skrivelse yttrar, att kostnaderna för ifrågasatta stormvarningsstationer

torde bliva obetydliga gent emot de stora värden, som genom desammas

tillkomst skulle kunna räddas, att det är ett statsintresse att i nu förevarande avseende

komma ostkustens fiskare och sjöfolk till hjälp, och gör i avseende på kostnadsfrågan

intet annat förbehåll, än att vid inrättandet av stormvarningsstationer i främsta

rummet sådana platser böra ifrågakomma, där oberoende av nu förevarande angelägenhet

telefon- eller telegrafledningar finnas eller komma att anläggas.

Då sålunda det i vetenskapsakademiens underdåniga skrivelse den 7 juni 1911

förordade fullständiga stormvarningssystemet har vunnit odelat bifall icke ''blott hos

kommerskollegium, som är sjöfartsnäringens officiella målsman, utan ock hos fjolårets

Riksdag, så synes det, oss föreligga starka skäl för akademien att vidhålla

den åsikt, som hon uttalade i meranämnda underdåniga skrivelse, så mycket hellre,

som också i följd av ändrade bestämmelser om telegraf- och telefonväsendet kostnaderna

ställa sig ej obetydligt billigare än de i fjol av lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

gjorda beräkningarna utvisa.

För att fullgöra det av akademien oss givna uppdraget ha vi nämligen satt

oss i förbindelse med telegrafstyrelsen och av denna den 8 mars 1912 erhållit en

fullständig promemoria över den kostnad för telegraf- och telefonstationers öppenhallande

till kl. 9.30 eller 10 e. in., som kräves vid stormvarningars utsändande på

kvällen. (Denna promemoria torde såsom bilaga få vidfogas detta protokoll.) Vidare

ha vi satt oss i förbindelse såväl med lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen, som ock

med de petitionerande sjöfartsföreningarnas styrelser, för att erhålla närmare kännedom

om deras önskningar i avseende på antalet och läget av nya stormvamingsstationer

dels med endast anslagstavla för stormvarningstelegrammet, dels därjämte

försedda med signalapparat för dag- och nattsignalering, dels avsedda för de i hamn

liggande, dels för de sjögående fartygen, dels också huvudsakligen för fisket; slutBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 höft. (Nr 230.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 236.

ligen också om den lämpligaste anordningen av det signalsystem, som borde tjäna

till nytta både för den större och den mindre sjöfarten och för fisket.

Först sedan dessa uppgifter erhållits har det varit oss möjligt att utföra en

ordentlig kostnadsberäkning.

Vad stationernas antal och läge beträffar, så förorda lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

förslagsvis och till en början 14 stationer med både dag- och nattsignalering,

nämligen Rönnskär ..utanför Piteå, Bjuröklubb, Batan, Bergudden på Holmön,

Jårnäs, Skogsudde utanför Örnsköldsvik, Olvon, Hämd lotsuppassningsställe utanför

Härnösand, Brernå sydost om Sundsvall, Ör''gr und. Svartklubben, Arholma, Söderarm

och Furusund, av vilka dock Bergudden för närvarande saknar telefon- och telegrafförbindelse

med fastlandet. Dessa stationer föreslås särskilt på grund av den bogsering

av pråmar och timmer, som förbi dem äger rum. Av dessa stationer voro

Rönnskär, Bjuröklubb, Bergudden, Skagsudde, Bremö, Oregrund, Svartklubben och

Arholma samt den även på Härnö belägna Härnöklubb redan föreslagna av de petitioner

ande sjöfartsföreningarna. Vidare föreslår lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

ytterligare 21 stationer med do q signalering, vilka, enligt oss lämnat meddelande av

den 3 februari 1912 från byråchefen i lotsstyrelsen Knut Curman, är o följande:

Seskarö utanför Haparanda, Luleå, Holmsund, Stockviken, Lilljungfrun utanför Söderhamn,

Gåsholma, Bönan utanför Gävle, (möjligen är Limon på grund av bekvämare

telefonförbindelse lämpligare än Bönan), Fågelsundet, Sandhamn, Dalar ö, Landsort,

Oxelösund, Arko vid Bråvikens mynning, Visby, Får osundt Härvik på Gottlands

ostkust, Spåra sydost om Västervik, Kråkelund, Kalmar, Ölands norra udde och

Ölands södra udde.

I de båda ämbetsverkens skrivelse påpekas också, att utsändande av stormvarningar

till stationerna i Norrland icke torde erfordras under den tid sjöfarten är

inställd, dock möjligen, för fiskets skull, med undantag för en eller annan station.

Vidare har byråchefen i lantbruksstyrelsen d:r F. Trybom den 9 mars 1912

meddelat uppgift om vilka bland de föreslagna stationerna som anses vara särskilt

nyttiga med hänsyn till fiskerinäringen. Dessa äro: Rönnskär, Bjuröklubb, Holmsund,

Skagsudde, Ulvön, Härnö lotsuppassningsställe, Bremö, Stockviken, Stugsund,

Lilljungfrun, Gåsholma, Bönan eller Limon (varvid märkes att signalen bör vara

väl synlig till fiskläget Utvalnäs samt att stormvarningsstationen kanske lämpligast

kunde anläggas vid sistnämnda plats), Fågelsundet, Öregrund, Söderarm, Sandhamn,

Oxelösund, Arko, Spåra, Kråkelund, Visby, Härvik, Fårösund, Olands norra udde,

Oskarshamn, Kalmar och Bergkvara, av vilka, såsom ovan synes, alla äro föreslagna

att få signalapparat utom Stugsund, Oskarshamn och Bergkvara, som skulle få endast

anslagstavla för stormvarningstelegrammet. Utom de nu nämnda 38 stationerna

föreslå de båda ämbetsverken ytterligare följande 12, som skulle få endast anslagstavla:

Piteå, Ursviken, Härnösand, Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle, Västervik,

sate och Klmtehamn på Gottland, Figeholm. samt Degerhamn på Oland. Bland

de av sjöfartsföreningarna föreslagna stationerna ha de eljest mycket lämpliga Agb

sydost om Hudiksvall och Häradsskär utanför Valdemarsvik måst uteslutas, emedan

de sakna telefon- och telegrafförbindelse, och av samma skäl har Härnöklubb utbytts

mot Härnö lotsuppassningsställe; vidare har lantbruksstyrelsen med hänsyn till fiskerinäringens

nytta föreslagit, att Katthammarsvik på Gottlands ostkust utbytes mot

det närbelägna Härvik (= Herrevik), varjämte lotsstyrelsen ansett den ifrågasatta

stationen vid Kapelludden på Ölands östra kust böra utgå, emedan den endast skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 236.

11

kunna varna förbipasserande fartyg, som icke skulle få någon nämnvärd nytta av

varningen, enar ingen hamn eller ankarplats finnes i grannskapet

Såsom i de båda ämbetsverkens meranämnda skrivelse påpekas, synas lägena

av de av Sveriges fartygsbefälsförening med flera föreslagna stationerna hava valts

huvudsakligen med tanke på förbipasserande fartyg, varemot de av ämbetsverken

föreslagna stationerna valts företrädesvis med hänsyn till de i hamn liggande fartygen

Det torde nämligen särskilt beträffande de mindre fartygen vara av ei ringa

betydelse, att dessa kunna erhålla varning för annalkande stormar, redan innan

fartygen lämna avgångshamnarna.

Dessutom ha vi förfrågat oss hos byråchefen Trybom, huruvida stormvarningar,

som utsandas pa kvallen, aro till någon nytta för fisket, Han anser, att de

kunna aga en sådan under sommartiden i Norrland, då på grund av det oavbrutna

fisketiden b ir obestämd, men eljest icke i nämnvärd grad under nuvarande

förhållanden. I Danmark _ däremot säges stormvarning med nattsignal vara nyttig

for fiskarena, emedan de ej befinna sig längre från land än att de kunna se stormvarmngssignaiens

lanternor och då bege sig hem. En dylik anordning synes dock,

efter hittillsvarande erfarenhet pa syd- och västkusten att döma, vara obehövlig

vid de stationer, som uteslutande äro till gagn för fiskerinäringen. Stormvamingsstationerna

på rikets väst- och sydkust äro för närvarande Strömstad, Havstensund,

Grabbestad, Ejallbacka, Bovallstrand, Smögen, Dddevalla, Malmön, Lysekil, Gullholmen,

Karmgon, Mollosund, Klädesholmen, Marstrand, Vinga, Göteborg, Långedrag, V arherg,

Morups länge Falkenberg, Halmstad, Torekor, Möfle, Lerberget, Hälsingborg,

Raa, Borstahusen, Barsebackshamn, Malmö, Limhamn, Skanör, Trälleborg, Östratorp,

Ref husen strax österom Ystad, Kåseberga, Skillinge, Brantevik, Simrishamn, Vik,

Kivik Vitemolla, Hallevik, Nogersund, Hörvik, Aspö och mangan, i allt 46 stationer,

av vilka de 18 kursiverade aro försedda med signalapparat, de Övriga 28 endast

med anslagstavla Stormvarmngstelegrammen mottagas dessutom i Sandhammaren,

Sölvesborg och Karlskrona. Av dessa 49 orter torde endast ett mindre antal hä

betydelse for sjöfarten i allmänhet och på denna grund böra få stormvarningar även

P URii 6n'' ^ /u!lstän<]ig uppgift på önskningarna i detta fall har ej kunnat

erhållas men till de för sjöfarten viktiga stationerna Uddevalla, Göteborg, Varberg

Halmstad, Hälsingborg Malmö, Trälleborg, Ystad, Karlskrona och Utlängan kunna

s ormvainmgstelegram befordras även nattetid utan särskild kostnad utöver telegramportot.

Av Övriga stationer å väst- och sydkusten torde endast Strömstad.

Lysekil Marstrand och Simrishamn ha någon betydelse för sjöfarten såsom hamnar

anff Vmga, Skanor och Sandhammaren för förbipasserande fartyg, men för befordrmgen

dit av stormyamingstelegram klockan 9- 10 e. m. kräves extrakostnad,

såsom av telegrafstyrelsens promemoria synes. Av sistnämnda 17 stationer torde

endast Vinga, Varberg, Hälsingborg, Malmö, Skanör, Trälleborg, Sandhammaren och

U mangan behova nattsignalermg.

, i /rä§.a 0m av. lutsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttalade önskemålet

beträffande stormvarmngssignalerna synes detta kunna uppfyllas utan nämnvärd

oknmg av kostnaden.

.., , det föregående skulle alltså stormvarning på grund av morgonens

vaderleksutsikter sandas till 96 stationer, nämligen 47 på väst- och sydkusten (jämte

Sölvesborg och Karlskrona, som mottaga telegrammen för vidare befordran och så
6:1

&ranlSa n,årt.Jsärski.lt1 P°rt°) samt 49 på ostkusten (då den föreslagna

stationen Bergudden tillsvidare ej kan ifrågakomma).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Stormvarning på grund av aftonens väderlekstjänst skulle däremot ej behöva

sändas till. alla 96 stationerna, ty dels kunna många fisklägen å väst- och sydkusten

undvara dem, dels kunna vid de stationer, som äro avsedda att med signal varna

förbipasserande fartyg, dessa kvällsvarningar ej uppfylla sitt ändamål, förr än dylika

stationer fått nattsignalering.

På grund härav ha vi ansett, att till en början endast följande 61 (bZ)

stationer behöva kvällsvarning; de som skulle få eller ha dagsignalering äro kursiverade

och de som skulle få nattsignalering äro tryckta med fetstil.

Strömstad, Uddevalla, Lysekil. Marstrand, Vinga, Göteborg, Varberg, Halmstad,

Hälsingborg, Malmö, Skanör, Trälleborg, Ystad, Sandhammaren, Simrishamn,

(Karlskrona), Utlängan, Degerhamn, Bergkvara, Kalmar, Oskarshamn, ligeholm,

Krakelund, Spårö, Västervik, Klintehamn, Visby, Härvik, Slite, kar osund,

Arko, Oxelösund, Dalarö, Sandhamn, Furusund, Söderarm, Arholma, Svartklubben,

Öregrund, Fågelsundet, Gävle, Bönan (eller Limon eller btvalnäs), Gasholma,

Lilljunqfrun, Söderhamn, Stugsund, Hudiksvall, Stockviken, Bremo, Sundsvall,

Härnösand, Härnö lotsuppassningsställe, Ulvön, Skagsudde, Jarnas, Holmsund,

Ratan, Biuröklubb, Ursviken, Rönnskär, Piteå och Luleå. ..

Dessutom skulle behövas för hela kusten 21 kontrollstationer, som göia iakttagelser

över hård vind och storm samt därom insända telegram och månadsrapporter

till meteorologiska centralanstalten. De äro i regeln också stormvarningsstationer.

På syd- och västkusten finnas för närvarande 11 dylika och vid Gotska sandön

1 bekostad av nautisk-meteorologiska byrån. _ . . a.,

Med ledning av yttrandet till vetenskapsakademien av den 10 maj .1911,

lotsstyrelsens och lantbruksstyrelsens underdåniga yttrande av den 2 november 1911

och telegrafstyrelsens ovannämnda promemoria samt ovan meddelade uppgiiter ar

det nu möjligt att beräkna kostnaden för det här ovan planlagda stormvarmngssystemet

med väderlekstjänst morgon och afton samt stormvarningar, när de anses

behövliga, likaledes morgon och afton.

Anläggningskostnad.

13 nya stationer med dag- och nattsignalering å 900 kronor ............ kr. 11.700

21 nya stationer med endast dagsignalering å 300 kronor ................ » b,300

15 nya stationer med endast anslagstavla, ä 10 kronor........................ » 150

6 gamla stationer förses med nattsignalering å 600 kronor ..... » 3,bOO

2 gamla stationer förses med dag- och nattsignalering å 900 kronor »____1.300

Summa kr. 23,550

Årlig kostnad.

Vid beräkningen av årliga kostnaden ha vi för översiktens skull räknat med

alla 96 stationerna (Sandhammaren inberäknad) och sedan fråndraga det nu tor

syd- och västkustens stormvarningsstationer utgående årsanslaget 5,900 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten

:

Telegramporton för nya morgontelegram kr. 1,088: —

D:o för nya aftontelegram .................... » 10,085: 25 kr> jj 173. 25

Nya arvoden till observatörer ........................................ » 5,778:_

Ökning i arvodet till en tjänsteman vid Stockholms

centraltelegrafstation ................................................ » 250: —

En ny assistent vid Meteorologiska centralanstalten.... » 3,600: —■

Löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna............ » 2,000: —

Skrivbiträde, instrument, underhåll, m. m..................... » 1,558: 75

Anm. Om presstelegramtaxa kan utverkas i

de länder, där sådan förefinnes, skulle beloppet för

telegramporton, kronor 11,173: 25, kunna reduceras till

kronor 8,304: 25, varigenom den beräknade kostnaden

minskas med i runt tal 3,000 kronor.

Årligt underhåll av 21 stationer med dag- och nattsignalering

å 80 kronor............................................ kr.

Årligt underhåll av 31 stationer med endast dagsignalering

å 60 kronor .................................................... »

Ärligt underhåll av 44 stationer med endast anslagstavla

å 5 kronor....................................................... »

Årligt arvode för 13 stationer med dag- och nattsigna„

lering samt tjänstgöring hela året å 250 kronor kr.

Årligt arvode för 8 stationer vid Bottniska viken med

dag- och nattsignalering samt tjänstgöring högst

8 månader årligen å 185 kronor ............................ »

Årligt arvode för 15 stationer med endast dagsignalering

med anslagstavla för kvällsvarning samt

„ tjänstgöring hela året å 175 kronor .................... »

Ärligt arvode för 4 stationer vid Bottniska viken

med endast dagsignalering men anslagstavla för

kvällsvarning samt tjänstgöring högst 8 månader

årligen å 110 kronor ................................................ »

Årligt arvode för 12 stationer med endast dagsignalering

samt tjänstgöring hela året å 125 kronor

och 1 dylik station (Seskarö utanför Haparanda)

o med tjänstgöring halva året å 65 kronor ............ »

Ärligt arvode för 17 stationer med morgon- och

kvällsvarning men endast anslagstavla samt tjänst
o

göring hela året å 100 kronor................................ »

Årligt arvode för 4 stationer vid Bottniska viken

med morgon- och kvällsvarning men endast anslagstavla

samt tjänstgöring högst 8 månader å

65 kronor.................................................................... »

1,680: —

1,860: —

220: —

3,250: —

1,480: -

2,625: —

440: —

1,565: —

1,700: —

260: -

r. 24,360: -

3,760: -

Transport kr. 11,320:

28,120:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Nåd, Proposition Nr 236.

Transport kr. 11,320:— kr. 28,120:—;

Årligt arvode för 22 stationer med endast morgonvarning

och anslagstavla å 50 kronor ................ » 1,100: —

Årligt arvode till 20 observatörer, som göra kontrolliakttagelser

över hård vind och storm samt därom

insända telegram och månadsrapporter hela

året å 50 kronor.......................................................» 1,000: — kr. 13,420: —

Telegramporto för morgonvarningar till 71 stationer

å 80 telegram årligen ä 30 öre ............................ kr.

Telegramporto för morgonvarningar till 25 stationer

å 50 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kvällsvarningar till 38 stationer

å 80 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kvällsvarningar till 23 stationer

å 50 telegram årligen å 30 öre ............................ »

Telegramporto för kontrolliakttagelser, 5 stationer å

50 telegram och 15 stationer å 80 telegram årligen

å 30 öre.........................................................—__»

Extra telegramkostnad för telefon-, telegraf- och telefonväxelstationers

öppenhållande till klockan 10 e. m-___

Summa högst kr. 48,900: —

1,704

375

912

345

435: - kr. 3,771:

Härifrån avgår det redan utgående anslaget för stormvarningarna å

väst- och sydkusten............................................................................

Ytterligare behövligt anslag högst............................................................

eller eventuellt, om presstelegramtaxa kan utverkas............................

» 5,900: —

kr. 43,000: —

* 40,000: —

Lotsstyrelsen och lantbruksstyrelsen uttala i meranämnda underdåniga skrivelse,

att inrättandet av alla stationerna å ostkusten icke torde kunna ske samtidigt

utan synes böra ske efter hand och att anspråk på inrättande av ytterligare stationer

torde komma att framställas såväl från fiskets utövare som ock från sjöfarten.

Enligt detta kunde anläggningskostnaden lämpligen fördelas på två år. Vidare

skulle under första året underhållskostnaden bli mycket obetydlig och, såväl för

meteorologiska centralanstalten som för stormvarningsstationema, arvoden och

telegramporton behövas endast under en del av året.

Utöver de nu utgående 5,900 kronorna skulle alltså förslagsvis behövas:

Första året:

Anläggningskostnad .................................................................................... kr. 10,000:

Driftkostnad:

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten

.................................................................... kr. 18,000:

Arvoden m. m. för stormvarningsstationema................ » 5,000: —

Telegramporto för stormvarningar och kontrolltelegram »__2,000: — » 25,000: —

Summa kr. 35,000: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Andra året:

15

Anläggningskostnad ....................................................

Driftkostnad:

För utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,

eventuellt 21,490 kronor, högst ............

Arvoden och underhåll för stormvamingsstationerna

Telegramporto för stormvarningar och kontrolltelegram

kr. 13,550: —

kr. 24,360: —

» 10,000: —

_*_ 5,090: —■ » 39,450; _

Summa högst kr. 53,000: —

eller eventuellt » 50,000: —

Tredje och följande år skulle behövas det ovan beräknade års
anslaget

.................................................

eller eventuellt ......................

43,000: —

40,000: —

Beträffande ovanstående utredning är vidare att märka;

, b.1 ^ belopp av högst 24,360 kronor, som kräves för den utvidgade

väderlekstjänsten vid meteorologiska centralanstalten, ingå också 5,600 kronor såsom

löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna och arvode åt en ny assistent, vilket

belopp ar behövligt även oberoende av den här föreslagna utvidgade väderlekst;]

ansten 5

• o , 1 det beräknade årsanslaget av 43,000 kronor (eventuellt 40,000 kronor)

Äte egramP°/t0n.’ isom bifalla svenska telegrafverket, till ett belopp av omkring

ö,000 kronor för inländska telegram samt därjämte den andel av telegramportot

(omkring 10,000 kronor) för utländska telegram till meteorologiska centralanstalten,

som tillkommer svenska telegrafverket;

. . att de föreslagna telefon-, telegraf- och telefonväxelstationernas öppenhållande

till klockan 10 e. in blir till fördel för allmänheten och särskilt de sjöfarande,

oberoende av stormvarningarna;

, . , att de iakttagelser över inträffad hård vind och storm samt telegrafiska med
delanden

därom, som från kontrollstationerna insändas och av meteorologiska centralanstalten

publiceras, äro till nytta för sjöfarten, även oavsett stormvarningarna;

att genom telefonväsendets utveckling under sista året kostnaderna för teleton-

och telegrafstationers öppenhållande till klockan 10 e. m. eller ännu

fnf,re betydligt nedgått, så att det bland de här ovan föreslagna stationer, som

skulle tå kvällsvarnmgar, endast är Vinga och Visby, som kräva en jämförelsevis

stor kostnad, nämligen 1.5 o kronor per dygn och station eller tillsammans 1,095

krono! årligen, under det att denna extra kostnad för övriga stationer ej belöper

S!g till mer än högst 40 öre per dygn och station samt icke alls förekommer vid

de viktigaste stationerna. Det är alltså sannolikt, att denna extra kostnad i mån

av teletonväsendets utveckling allt mera kommer att minskas och inom några år

alldeles upphöra.

.... Såsom en sammanfattning av de skäl, som tala för anordnande av väderlekstjänst

både morgon och afton med däremot svarande stormvarningar, såsom här

ovan föreslagits, må anföras följande:

...... me(l _ meteorologiska . centralanstaltens nuvarande hjälpmedel det icke är

mfiffigt att i tillräckligt god tid och med nöjaktig säkerhet varna för de stormar,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

som börja mellan ungefär klockan 10 f. m. och 3 e. m. samt någon gång

svårt att förutse dem, som börja på morgonen något tidigare t. ex. vid 8-tiden,

vilken brist, ehuru föga kännbar för fisket, dock måste bil ganska oläglig töi

sjöfarten^ den föreslagna utvidgningen av väderlekstjänsten också storm
varningarna

på väst- och sydkusten komma att vinna i tillförlitlighet;

att även allmänheten skulle därigenom erhålla tillförlitligare väderleksutsikter,

och att de för en dag gällande utsikterna kunde redan genom morgontidningarna

delgivas allmänheten.»

Slutligen tiar kommerskollegium i anledning av vad vetenskapsakademien

anfört i detta ärende avgivit förnyat utlåtande den 18 december

1912 och i sådant avseende andragit:

»Då det är av stor betydelse för sjöfarten, att stormvarningsstationer snarast

krikon utlå- möjligt inrättas vid Sveriges ostkust samt professoren H. E. Hambergs och filosofie

tand! den 18 doktorn N. Ekliolms förslag i deras yttrande av den 26 mars 1912 skulle i foredecember

varande hänseende medföra avsevärda fördelar för sjöfarten, tillstyrker kommerskollegium,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig

överensstämmelse med berörda förslag låta anordna det nya stormvarmngssystemet.»

Kommcrs
-

1912.

Departements- ])e anstalter för meddelande av stormvarningar, som finnas an
chefen.

ordnade vjd rikets klister, äro iögonenfallande otillräckliga. Särskilt

måste det anses anmärkningsvärt, att ostkusten är i fullständig avsaknad

av dylika anstalter. Men även där stormvarningar redan nu meddelas,

sker detta icke i den utsträckning som är önskvärd.

För att tillgodose det i förevarande avseende förliandenvarande

behovet är det därför ej tillfyllest att allenast utsträcka till Östersjökusten

det system för stormvarningars meddelande,^ som för närvarande

är rådande på väst- och sydkusten. För ernående av önskvärda

förbättringar och utvidgningar av nu gällande stormvarningsanordningar

vill det synas mig, som om det förslag i ämnet, som av

professor Hamberg och doktor Ekholm framlagts i deras till vetenskapsakademien

den 26 mars 1912 avlåtna skrivelse, vilket förslag vunnit de

däröver hörda myndigheternas gillande, vore väl avvägt. Lämpligt

skulle därför, enligt mitt förmenande, vara att anordna stormvarningsväsendet

i enlighet med detta förslag. Väl är det sant, att den härföi

erforderliga kostnaden uppgår till ett ganska avsevärt högre belopp än

vad som med allenast en utvidgning till ostkusten av det nu rådande

systemet vid väst- och sydkusten bleve förhållandet, men a andra sidan

är det praktiska värdet av stormvarningarnas anordnande enligt den

mera omfattande planen så mycket större, att den därmed förenade högre

kostnaden icke bör få utgöra hinder för genomförande av samma plan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Handhavandet av det utvidgade stormvarningsväsendet synes mig liksom

hittills böra tillkomma lantbruksstyrelsen i samråd med meteorologiska

centralanstalten.

De i ovan omförmälda förslag uppgjorda kostnadsberäkningarna

hava upptagit anläggningskostnaden till 23,550 kronor och den årliga

kostnaden, efter avdrag av det för närvarande från handels- och sjöfartsfonden

utgående anslaget å 5,900 kronor för stormvarningar å väst- och

sydkusten till 43,000 eller eventuellt 40,000 kronor.

I den årliga kostnaden inberäkna» emellertid de utgifter, som för

förslagets utförande skulle erfordras för utvidgad väderlekstjänst vid

meteorologiska central anstalten. Kostnaderna härför belöpa sig enligt

samma förslag till 24,360 eller eventuellt 21,360 kronor, men torde i

sammanhang med ifrågasatt lönereglering kunna något nedbringas. Då

det i ärendet framställda förslaget i denna del lärer ankomma på chefens

för ecklesiastikdepartementet föredragning, torde ärendet härutinnan böra

överlämnas till ecklesiastikdepartementet för vederbörlig handläggning.

I fråga om de i berörda förslag gjorda kostnadsberäkningarna i

övrigt och deras fördelning å tvenne år — jag avser alltså anläggningsoch

driftkostnader för själva de lokala stormvarningsanordningarna —

har jag ej något att erinra. I enlighet med detta förslag skulle den

årliga kostnaden för de lokala stormvarningsanordningarna komma att

uppgå till, med frånräknande av nyssnämnda 5,900 kronor, 18,640

kronor. Med avseende å den ifrågasatta fördelningen av såväl anläggningskostnaden

som den årliga kostnaden skulle behöva anvisas för berörda

lokala behov första året 17,000 kronor och andra året 28,640

kronor. För vart och ett av följande år erfordras för driftkostnadernas

täckande 18,640 kronor.

Under förutsättning att det belopp av 5,900 kronor, som av Kungl.

Maj:t från handels- och sjöfartsfonden hittills anvisats för bestridande

av utgifterna för stormvarningarna å rikets västra och södra kust, fortfarande

kommer att utgå, skulle alltså för ordnandet av stormvarningssystemet

för rikets hela kust i enlighet med det av mig härom tillstyrkta

förslaget erfordras i anläggningskostnad 23,550 kronor, därav för år

1914 10,000 kronor och för år 1915 13,550 kronor, samt i årlig driftkostnad

år 1914 7,000 kronor, år 1915 15,090 kronor och för föliande

år 18,640 kronor om året.

I enlighet med min därom gjorda framställning har i avbidan på

särskild proposition i ämnet för förevarande ändamål ett belopp av

35,000 kronor beräknats i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln

till innevarande års riksdag. Skillnaden mellan detta belopp

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 179 höft. (Nr 236.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

35,000 kronor och det av mig nu förordade å 17,000 kronor, utgör vad

som i meranämnda förslag beräknats åtgå till bestridande under år

1914 av kostnaderna för utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten. Såsom jag förut nämnt, lärer härom särskild framställning

komma att göras av chefen för ecklesiastikdepartementet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får iag i underdånighet

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels till bestridande av anläggningskostnaderna för anordnande av

stormvarningar vid Sveriges kuster i huvudsaklig överensstämmelse med

de av mig tillstyrkta grunder bevilja ett anslag av 23,550 kronor samt

därav på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett

belopp av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av den med anledning härav erforderliga

årliga driftkostnaden likaledes på extra stat under sjunde huvudtiteln

för år 1914 bevilja ett anslag av 7,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse,

bilagan litt. ... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Albert Tondén.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

19

Bilaga.

P. M.

angående kostnaderna för befordring av stormvarningstelegram klockan

9—10 e. m. enligt den av meteorologiska centralanstalten föreslagna planen.

Grupp I: De för sjöfarten viktigaste stationerna:

Utan särskild kostnad utöver telegramportot kunna stormvarningstelegrammen

befordras till följande stationer:

Uddevalla, Göteborg, Yarberg, Halmstad, Hälsingborg, Malmö,

Trälleborg, Ystad, Utlängan, Kalmar, Oskarshamn, Spårö, Västervik,

Sandhamn, Söderarm, Gävle, Limon, Söderhamn, Stugsund, Hudiksvall,

Sundsvall, Härnösand, Härad lotsplats, Skags udde, Bjuröklubb

och Luleå.

Även till Bremö kunna stormvarningstelegrammen befordras utan

någon extra öppenhållning. För varje sådant telegram tillkommer

emellertid utöver telegramportot en avgift av 25 öre. Enligt överenskommelse

mellan telegrafverket och växelstationsföreståndaren skall

nämligen denna avgift tillfalla föreståndaren för varje nattetid utväxlat

telefonsamtal.

För befordringen till övriga stationer inom gruppen krävas följande

extra anordningar:1)

Alternativ 1. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan

9.30 e. m.)

1) Extra tjänstgöring å följande telegrafstationer under tiden

9—9.3 0 e. m.: Strömstad, Fjällbacka, Marstrand, Vinga, Bergkvara och

Visby, inalles 6 stationer. Kostnaden utgör 75 öre per station och dag

således för helt år sammanlagt 1,642.50 kronor.

'') Namnen inom parantes angiva de stormvarningsstationer, för vilka den extra

anordningen kräves.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

2) Extra tjänstgöring å följande centraltelefonstationer under tiden

9 — 9,30 e. m.: Smögen, Lysekil,_ Höganäs (= Lerberget), Simrishamn,

Oxelösund, Landsort, Furusund, Öregrund, Holmsund och Piteå, inalles

10 stationer. Kostnaden utgör 20 öre per station och dag, således för

helt år sammanlagt 730 kronor.

3) Extra tjänstgöring å följande växeltelefonstationer under samma

tid: Klintehamn, Arkösund, Björkö (== År holma), Singö (= Svartklubben),

Hamrånge (= Gåsholma), Via (= Stockviken) och Brännfors (== Rönnskär),

inalles 7 stationer: Kostnaden utgör 17 Va öre per station och

dygn, således för helt år sammanlagt 447: 12 kronor. Dessutom öppenhållning

av Ursvikens växelstation under tiden 16 november—30 april

(= 166 dagar) enligt samma taxa per dag = 29: 05 kronor. I allt

således 476.17 kronor per år.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till följande stationer:

Grönhögen (—Ölands södra udde), Böda (= Ölands norra udde),

Ulvön och Ratan, inalles 4 stycken. Kostnaden för varje extra förbindning

utgör 120 kronor per år, inalles således 480 kronor per år.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra:

l:o) ....................... kronor 1,642: 5 0

2:o) ....................... » 730: —

3:o) ....................... » 476: it

4:o) ........................ )) 480: —

Summa kronor 3,328: 6 7

Av de stationer, där öppenhållning å telegrafstationen skulle förekomma,

hava Strömstad, Fjällbacka, Marstrand och Bergkvara medtagits

endast av det skäl, att det utav härstädes förda anteckningar icke framgår,

att adressaterna till stormvarnings telegrammen å dessa orter äro

rikstelefonabonnenter. Skulle så vara förhållandet, kan öppenhållningen

av telegrafstationerna utbytas mot öppenhållning av vederbörande centraltelefonstationer.

Kostnaden skulle i så fall bliva 20 i stället för 75

öre per station och dygn. Inalles skulle således kostnaderna minskas

med 803 kronor per år och alltså uppgå till sammanlagt 2,525: 6 7

kronor per år.

Alternativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan

10 e. m.)

1) Extra tjänstgöring å följande telegrafstationer under tiden 9—10

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 236.

e. m.: Strömstad, Fjällbacka, Marstrand, Vinga, Bergkvara och Visby,

inalles 6 stationer. Kostnaden utgör 1.5o kronor per station och dygn,

sammanlagt per år alltså 3,285 kronor.

2) Extra tjänstgöring å centraltelefonstationen i Piteå under samma

tid. Kostnaden utgör 40 öre per dygn eller per år 146 kronor.

3) Extra tjänstgöring under samma tid å Klintehamns växelstation

mot en kostnad av 35 öre per dygn eller per år 127: 75 kronor.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till följande stationer:

Smögen, Lysekil, Höganäs (= Lerberget), Simrishamn, Grönhögen

(= Ölands södra udde). Böda (= Ölands norra udde), Oxelösund,

Landsort, Furusund, Öregrund, Ulvön, Holmsund och Ratan, inalles 13

stycken. Kostnaden utgör 120 kronor per år för varje förbindning,

således inalles 1,560 kronor.

5) Extra förbindning medels landsledning till följande stationer

nämligen: Arkösund, Björkö (= Arholma), Singö (= Svartklubben),

Hamrånge (= Gåsholma), Via (— Stockviken) och Brännfors (= Rönnskär),

inalles 6 stycken. Kostnaden utgör 80 kronor per år och förbindning

inalles således 480 kronor. Dessutom extra förbindning

till Ursviken under 5 Va månader av året mot en avgift av 10 kronor

per månad eller 55 kronor per år. I allt således en kostnad av 535

kronor per år.

Sammanlagda kostnaden utgör alltså:

l:o.............................. kronor 3,285: —

2:o.............................. » 146: —

3:o.............................. » 127:7 5

4:o.............................. » 1,560: —

5:o............................. » 535: —

Summa kronor 5,653: 7 5.

Beträffande öppenhållningen av Strömstads, Fjällbackas, Marstrands

och Bergkvara telegrafstationer ävensom av Klintehamns växeltelefonstation

gäller vad som ovan anförts angående alternativ I nämligen, att

öppenhållning beräknats endast av det skäl, att det icke av här förda

anteckningar framgår, huruvida adressaterna till stormvarningstelegrammen

äro rikstelefonabonnenter. Om så är förhållandet kan den extra

tjänstgöringen utbytas mot extra förbindningar. Härigenom skulle kostnaderna

enligt l:o minskas med 4 x 1.50 x 365 = 2,190 kronor per

år samt kostnaderna under punkt 3:o utgå. I stället skulle kostnaderna

enligt 4:o och 5:o ökas med respektive 4 x 120 = 480 och 80 kronor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

per år nämligen för extra förbindningar medelst interurbanledningar till

de 4 förstnämnda stationerna samt extra förbindning med landsledning

till Klintehamns station. Den verkliga minskningen skulle alltså uppgå

till 1,757.7 5 kronor per år, vadan totalkostnaden komme att utgöra

3,896 kronor per år.

Grupp II: Något mindre viktiga stationer.

Alternativ I. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 9.3 o e. m.).

1) Extra tjänstgöring mellan klockan 9 och 9.3 0 e. m. å Nordmalings

centraltelefonstation (= Järnäs). Kostnaden utgör 20 öre per

dygn eller per år 73 kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid vid växeltelefonstationerna

Skanör, Borrby (= Sandhammaren) och Sandarne (— Lilljungfrun).

Kostnaden utgör 17 V* öre per dygn vid vardera stationen alltså sammanlagt

per år 191.62 kronor.

Sammanlagda kostnaden utgör alltså:

l:o.............................. kronor 73: —

2:o.............................. » 191: 62

Summa kronor 264: 6 2.

Alterativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 10 e. m.).

1) Extra förbindning medelst int er urbanledning till Nordmaling

(= Järnäs). Kostnad 120 kronor per år.

2) Extra förbindning medelst landsledning till stationerna Skanör,

Borrby (= Sandhammaren) och Sandarne (= Lilljungfrun). Kostnaden

utgör 80 kronor per år och förbindelse alltså tillsammans 240 kronor.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

l:o.............................. kronor 120: —

2:o.............................. 240: —

Summa kronor 360: —.

Grupp III: De minst viktiga stationerna.

Av de till denna grupp hörande stationerna kunna stormvarningarna

utan särskilda kostnader utöver telegramportot befordras till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 236. 23

Borstahusen och Aspö. Till Kåseberga kunna stormvarningarna likaledes

sändas utan särskild kostnad under förutsättning att Borrby station

hålles öppen eller på särskilda sätt kopplad för befordran av stormvarningar

till Sandhammarens stormvarningsstation (Grupp II).

Alternativ I. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 9.3 0 e. m.).

Till Skillinge och Vik kunna stormvarningstelegrammen befordras

utan extra anordningar, under förutsättning att Simrishamns centraltelefonstation

hålles öppen för befordring av stormvarningstelegram till

stationen i Simrishamn (Grupp I). För befordran till övriga stormvarningsstationer

krävas följande extra anordningar:

1) Extra tjänstgöring under tiden 9—9.3 0 e. m. på telegrafstationerna

i Gräbbestad, Falkenberg (== Falkenberg och Morups tånge) och Slite,

inalles 3 stationer. Kostnad: 75 öre per station och dygn, alltså inalles

per år 821: ä5 kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid på följande centraltelefonstationer:

Varekil, Ängelholm (— Torekov), Sölvesborg (— Nogersund

och Sölvesborg) samt Haparanda (= Seskarö), inalles 4 stationer.

Kostnad: 20 öre per station och dygn, således inalles per år 292 kronor.

För. befordringen till Dalarö kräves extra tjänstgöring å centraltelefonstationen

under månaderna oktober—april (= 212 dagar) mot en kostnad

av 20 öre per dygn eller per år 42:4 0 kronor. Kostnaden per

år för samtliga centraltelefonstationers öppenhållning utgör alltså 334:40

kronor.

3) Extra tjänstgöring under samma tid å följande växeltelefonstationer:

Havstensund, Bovalsstrand, Malmön, Giillholmen, Käringön,

Mollösund, Klädesholmen, Mölle, Rå, Limhamn, Östra Torp, Kivik (=

Kivik och Hvitemölla), Érantevik, Mjällby (== Hellevik och Hörvik),

Degerhamn, Figeholm, Åbybro (= Kråkelund), Bjärges (= Härvik), Fårösund

och Konradslund (= Fågelsundet), inalles 20 stationer. Kostnaden:

17 V2 öre per station och dygn eller per år inalles 1,277: 5 0 kronor.

För. befordringen till Långedrag kräfves extra tjänstgöring å växeltelefonstationen

därstädes under månaderna november—mars (= 151 dagar)

mot en kostnad av 17 Vs öre per dag eller per år 26: 4 2 kronor.

Kostnaden per år för samtliga växeltelefonstationers öppenhållninoutgör

alltså 1,303:92 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

l:o .......................... kronor 821: 2 5

2:o .......................... » 334: 40

3:o .......................... » 1,303: 92

Summa kronor 2,459: 5 7

Extra tjänstgöring å telegrafstationerna under l:o har beräknats

endast av det skäl att av här förda anteckningar icke framgår, att

stormvarningarnas adressater äro rikstelefonabonnenter. Om så är förhållandet

kan den extra tjänstgöringen å telegrafstationerna utbytas

mot extra tjänstgöring å Gräbbestads och Falkenbergs centraltelefonstationer

samt Slite växeltelefonstation. Kostnaden skulle då utgöra 20

öre per dygn vid de två förstnämnda stationerna samt 17 Vs öre per

dygn vid Slite station eller sammanlagt 209: 8 7 kronor i stället för

821:2 5 kronor per år. Minskningen i kostnad skulle alltså utgöra

611: 3 8 kronor och totalkostnaden alltså reduceras till 1,848:19 kronor per år.

Alternativ II. (Framkomsttiden beräknad till senast klockan 10 e. m.)

1) Extra tjänstgöring under tiden 9—10 e. m. å telefonstationerna

i Gräbbestad, Falkenberg och Slite. Kostnad: 1: 50 kronor per station

och dygn eller inalles per år 1,642: so kronor.

2) Extra tjänstgöring under samma tid vid centraltelefonstationerna

Varekil och Sölvesborg (= Sölvesborg och Nogersund) under hela året

samt vid Dalarö under månaderna oktober—mars (= 212 dagar). Kostnad:

40 öre per station och dag således 146 kronor per år vid vardera av

Varekils och Sölvesborgs stationer samt 84: 8 0 kronor vid Dalarö

station, inalles per år således 376: so kronor..

3) Extra tjänstgöring under samma tid vid följande växeltelefonstationer:

Havstensund, Bovallstrand, Malmön, Gullbolmen, Käringön,

Mollösund, Klädesbolmen, Mölle, Limhamn, Kivik (= Kivik och Hvitemölla),

Brantevik,’ Mjällby, (= Hellevik och Hörvik), Degerhamn och Fårösund

samt dessutom vid Långedrag under månaderna november—mars. Inalles

således vid 14 stationer under hela året samt vid 1 station under 151

dagar. Kostnaden: 35 öre per station och dag, alltså sammanlagt per år

1,841: 35 kronor.

4) Extra förbindning medelst interurbanledning till Ängelholm

(= Torekov) och Haparanda (— Seskarö). Kostnad 120 kronoi per år

och förbindelse, sammanlagt alltså 240 kronor per år.

5) Extra förbindning medelst landsledning till följande stationer:

Rå, Östra Torp, Figebolm, Åbybro (= Kråkelund), Bjärges (= Härvik)

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

och Konradslund (= Fågelsundet), inalles 6 stycken. Kostnad: 80 kronor

per år och förbindelse, sammanlagt alltså 480 kronor per är.

6) På grund av ntvidgad distribueringsskyldighet måste de för

Grupp I beräknade extra förbindningarna medels interurbanledning till

stationerna Lysekil, Höganäs och Simrishamn utbytas mot extra tjänstgöring

å respektive centraltelefonstationer. Kostnaden för den extra

tjänstgöringen utgör 40 öre per station och dygn alltså sammanlagt

per år 438 kronor. Då kostnaden för de extra förbindningarna utgjorde

endast 120 kronor per år eller sammanlagt 360 kronor per år, uppstår

således härigenom en ökad kostnad av 78 kronor per år.

Sammanlagda kostnaden utgör sålunda:

Do ........................... kronor 1,642: 5 0

2:o ........................... » 376: so

3:o ......................... » 1,841: 35

4:o ....................... j> 240: —

5:o ......................... » 480: —

6:o .......................... » 78: —

Summa kronor 4,658: 6 5.

Beträffande den extra tjänstgöringen vid Gräbbestads, Falkenbergs

och Slite telegrafstationer samt vid växeltelefonstationerna Havstensund,

Bovallstrand, Malmön, Gullholmen, Käringön, Mollösund, Klädesholmen,

Mölle, Brantevik och Fårösund gäller, att den extra tjänstgöringen beräknats

allenast därför att av här förda anteckningar icke framgår, att

adressaterna till stormvarningarna äro rikstelefonabonnenter. Skulle så

vara förhållandet kan ovannämnda extra tjänstgöring utbytas, dels mot

extra tjänstgöring å Falkenbergs centraltelefonstation, dels mot extra

förbindning medelst interurbanledning till Gräbbestads station samt mot

extra förbindning medelst landsledning till övriga stationer.

Kostnaden här ovan skulle under sådan förutsättning minskas

med dels 1:5 0 kronor per dag för den extra tjänstgöringen vid var och

en av de tre telegrafstationerna eller inalles 1,642: so kronor per år,

dels med 35 öre per dag för extra tjänstgöring vid var och en av

10 växeltelefonstationer, eller innalles 1,277: 5 0 kronor per år, således

eu sammanlagd minskning av 2,920 kronor per år.

I stället tillkomme kostnaderna dels för den extra tjänstgöringen

vid Falkenbergs centraltelefonstation utgörande 40 öre per dygn eller

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 179 höft. (Nr 236.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 236.

146 kronor per år, dels för extra förbindning medelst interurbanledning

till Gräbbestads station med 120 kronor per år, dels för extra förbindning

medelst landsledning till övriga 11 stationer efter 80 kronor per

år för vardera förbindelsen eller sammanlagt 880 kronor per år; i allt

sålunda en ökning av 1,146 kronor per år.

Den verkliga minskningen skulle alltså uppgå till 1,774 kronor

och totalkostnaden således reduceras till 2,884:65 kronor per år.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:104 Statsutskottets utlåtande Nr 101 s. 3 i texten