Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal

1913-04-11 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:250, Angående utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 250.

1

Nr 250.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna

delen av Södertälje kanal; given Stockholms slott den 11

april 1913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

besluta,

att Södertälje kanal å sträckan från Maren till Saltsjön må för

en kostnad, icke överstigande 600,000 kronor, utgrävas för 5,5 meter

djupgående fartyg jämte särskild fördjupning för pansarbåt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 193 käft. (Nr 250.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Utdrag av ''protokollet, över civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 april 1913.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1912 års

Riksdag, under förbehåll av upplåtelse av mark m. m. enligt viss i statsrådsprotokollet

för den 19 april 1912 närmare omförmäld utfästelse,

beslutat dels att fortsätta arbetet med utläggning av ytterligare ett

järnvägsspår mellan Rönninge och Järna och därvid framdraga banan

över Södertälje kanal på bro av 26 meters fri höjd med rörlig öppning

(klaff) söder om nuvarande järnvägsövergången samt anordna station å

Näset, dels att utlägga bispår till Södertälje stad och ombygga stationen

därstädes allt i huvudsaklig överensstämmelse med Södertäljekommissionens

förslag och för en beräknad kostnad av 5,074,200 kronor,

däri inberäknad viss kostnad för Norra Södermanlands järnvägs

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kmgl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

anslutning till stationen å Näset, samt för ändamålet beviljat ett anslag

för år 1913 av 2,900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1912 av tillgängliga medel utanordna högst

1,250,000 kronor.

1 samband härmed har Riksdagen uttalat önskvärdheten av att

vid järnvägsanläggningen erforderliga sidoschakt måtte på föreslaget

sätt kunna uttagas vid södra delen av kanalen samt att Kungl. Maj:t

beträffande detta gemensamma järnvägs- och kanalarbete, vilket enligt

Riksdagens mening syntes böra utlämnas å entreprenad, vidtoge sådana

anordningar, att arbetsledningen utövades på lämpligaste sätt i syfte

att på samma gång som en effektiv och sakkunnig ledning vunnes,

olägenheter ej måtte befaras genom att arbetet kunde sägas beröra

flera myndigheters verksamhetsområde.

Med anledning av detta Riksdagens uttalande har Kungl. Maj:t

vid föredragning den 10 juni 1912 av detta ärende uppdragit åt en

kommission att i enlighet med av Kungl. Maj:t samma dag utfärdad

instruktion och övriga av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter i såväl

tekniskt som ekonomiskt hänseende omhänderhava de järnvägs- och

kanalarbeten, som äro förenade med utförandet av ombyggnaden av

statsbanan mellan Rönninge och den punkt söder om Ström, där det

av 1912 års riksdag beslutade dubbelspårets sträckning sammanfaller

med den förutvarande statsbanelinjen.

Till ordförande i denna kommission har Kungl. Maj:t förordnat

landshövdingen, friherre G. O. R. Lagerbring samt till ledamöter byråchefen,

överstelöjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren Frans Birger

Stafsing, överingenjören, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren

Hjalmar Fogelmarck samt vattenfallsdirektören, f. d. översten i samma

kår Fredrik Vilhelm liansen.

Jag tillåter mig vidare erinra därom, att 1912 års riksdag, efter

därom avlåten proposition, medgivit, att Kungl. Maj:t finge genom avtal

i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet över

civilärenden för den 22 mars 1912 omförmälta köpekontrakt förvärva

Södertälje kanal- och slussverksaktiebolags däri omförmälta egendom,

ävensom beslutat, att kanalen och den övriga egendom, som genom

köpet förvärvades, med undantag av vad som åtginge till köpeskillingens

gäldande, skulle stå under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

I den skrivelse, varuti detta Riksdagens beslut meddelades, framhöll

Riksdagen tillika, att den ifrågasatta ombyggnaden av Södertälje

kanal, såsom i propositionen anförts, stode i ett intimt samband

med frågan om järnvägens framdragande å sträckan Rönniuge—

s. 4 Kontrollera mot PDF

Byggnadskommissionens

framställning.

4 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250.

Saltskog, i det att möjlighet erbjödes att utan. någon ersättning kunna

för järnvägsomläggningen uttaga erforderliga sidotag i de nuvarande

kanalslänterna och sålunda utan särskild kostnad få en del av kanalutvidgningen

utförd redan i sammanhang med järnvägsanläggningen.

I det entreprenadkontrakt, som den 11 oktober 1912 upprättats

mellan kommissionen och Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget angående

utförande av omförmälta dubbelspår in. in., föreskrives också, att alla

bankfyllningar, som ej tagas ur skärningar i linjen, skola hämtas ur

kanalslänterna i södra delen av nuvarande kanalen med doseringar till

ett plan 5,8 meter över Stockholms slusströskel, vilket plan motsvarar

nuvarande vattenytan i denna del av kanalen.

I skrivelse den 12 mars 1913 har nu ovannämnda kommission

gjort framställning om utvidgning i samband med järnvägsanläggningen

av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal.

Kommissionen har därvid till en början anfört, att gjorda beräkningar

hava givit vid handen, att i Södertälje kanals sidoslänter på den ifrågavarande

sträckan Maren—Saltsjön ovanför planet 5,8 meter över Stockholms

slusströskel inom den för 5,5 meters seglationsdjup utvidgade

kanalen finnes tillgängliga 445,000 kubikmeter fyllnadsmassa. Såsom

av en åberopad specifikation framgår, utgör emellertid numera hela

behovet av sidoschakt för järnvägsanläggningen 650,000 å 680,000

kubikmeter. För fyllandet av behovet av sidoschakt för hela järnvägsanläggningen

erfordras alltså omkring 205,000 å 235,000 kubikmeter

mer än som över nämnda plan finnes inom kanalsektionen tillgänglig.

Det sålunda föreliggande sakförhållandet har, säger kommissionen,

framhävt fördelen av att omedelbart fortsätta utschaktningen av kanalen

å ifrågavarande del. I och med detsamma att för järnvägsanläggningens

utförande erforderliga fyllnadsmassor sålunda erhölles, bleve

nämligen en avsevärd del av arbetet med den utvidgning av Södertälje

kanal utförd, som inom en nära framtid torde komma att ske, och detta

under gynnsamma omständigheter.

Det är sålunda, fortsätter kommissionen, möjligt att åstadkomma en

betydande kostnadsbesparing för det allmänna. Enligt kommissionens

mening skulle arbetet bäst ordnas så, att sidoschakten ifråga upptoges

med de maskinella anordningar, som kommissionens entreprenör, Nordiska

järnvägsbyggnadsaktiebolaget, redan vidtagit för uttagande av

sidoschakten invid kanalen. Kommissionen framhåller tillika, att frågans

snara avgörande med hänsyn härtill är av synnerlig vikt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 250. 5

Förhållandet är nämligen, säger kommissionen, att om arbetet med

sidoschakten utmed kanalen med den stora grävmaskinen bedrives på

på det för det nuvarande entreprenadavtalets fullgörande fördelaktigaste

sätt, e ier så att med den 22 meter långa skoplänksanordningen sidoschaktet

i kanalen på en gång uttages till planet på höjden 5,8 meter

over Stockholms slusströskel, så kan den i kanalens normalsektion under

nämnda plan befintliga massan icke utan stora kostnader uppfordras

till ^ den höjd, som erfordras för uttransporten å banvallen med transporttågen.

Detta kan däremot ske, om grävningen från början utföres

i två omgångar, så att först massan uttages endast ned till ett plan

omkring 8,4 meter ^över Stockholms slusströskel och därefter grävmaskinen

placeras å detta nya plan, från vilket transporttågen kunna

löras upp i järnvägslinjen, och grävningen bedrivas ned till önskad

kanal botten, under det massan kan transporteras ut i banlinjen som

lyllnadsämne.

Då grävmaskinen redan är tagen i bruk för uppschaktning av massor

ur kanalslänterna, _ har kommissionen funnit det lämpligt att redan nu

företaga en utredning i saken och med entreprenören förhandla om de

ytterligare fyllnadsmassornas uttagande.

Undei ovannämnda höjd av 5,8 meter över Stockholms slusströskel

finnes räknat för ett seglationsdjup av 5,5 meter, å sträckan Maren—

Saltsjon en massa av omkring 300,000 kubikmeter. Enligt det entreprenadkontrakt,

som redan den 26 februari 1912 avgivits av ovannämnda

entreprenadfirma, är densamma villig upptaga och uttransportera dessa

schaktmngsmassor i järnvägslinjen för ett belopp av 560,000 kronor.

Sedermera har det väckts på tal, att kanaldjupet borde tagas så stort,

att det av Södertäljekommissionen ifrågasatta utrymmet i kanalen för

framförande av pansarfartyg av största nu tillämpade typ bereddes.

Åstadkommandet av denna sistnämnda fördjupning på ifrågavarande

slräcka erfordrar upptagandet av omkring 25,000 kubikmeter.

Vid sådant förhållande har man vid underhandlingarna utgått från

det redan erhållna erbjudandet med tillägg för sistnämnda kvantiteter. Förhandlingarna

hava resulterat i ett med Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget

upprättat förslag till tilläggsavtal, slutande på eu summa av 600,000

kronor eller, om stenbeklädnad i vattenlinjen och inåt]ordsbeklädnad i

slanterna ej medtagas, 540,000 kronor. För detta tilläggsbelopp är

anfor kommissionen, entreprenören villig att utföra hela arbetet med

uttagandet av kanalsträckan Maren—Saltsjön till full sektion för 5 5

meters seglationsdjup jämte fördjupning för största pansarbåtstypen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kmigl, Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.

samt att av dessa massor utföra erforderliga extra fyllningar i sjon

Flaten och å Näsets samt Södertälje stationer, ävensom i saval huvudlinjen

som sidolinjerna mellan Näset och Södertälje samt mellan Naset

och Norra Södermanlands järnväg.

Kommissionen erinrar härefter, att samtuga redan kontrahera^

nu ifrågasatta arbeten å kanaldelen Maren—Saltsjon hava, utförda fox

sig och utan samband med järnvägsanläggningen, l Sodertaljekommissionens

betänkande upptagits till omkring 1,900,000 kronor Genom

att med det pågående järnvägsarbetet kombinera upptagandet av dels

de i kontraktet med entreprenören ingående ovan pla

5,8 meter över Stockholms slusströskel, utgörande 445,000 kubikmeter

dels ock de nu ifrågasatta sido- och bottenschakten, omkring 325,000

kubikmeter, skulle alltså, säger kommissionen, arbetet med ifrågavarande

kanaldel kräva en kostnad, som med 1,300,000 kronor understig

det belopp, som Södertäljekommissionen beraknat for detsamma, utio

f°r "jämlikt föreskrift i den för kommissionen utfärdade nådiga instruktionen

har kommissionen sedermera inhamtat vattenfallstyrelsens

yttrande vattenfallsstyrelsen anfört, att styrelsen an
såge

det vara lämpligt, att ytterligare sidoschakt toges ^ kanal*®- På sådant sätt komme nämligen en avsevard del av det j

måste ske för kanalens ombyggnad, redan i samm:

spårsanläggningen till utförande, varigenom givetvis en betydande besparing

för det allmänna uppstode. Då vidare kanalslanterna icke racka

tiU för anskaffande av ifrågavarande fyllningsmassor, har de synts

styrelsen lämpligt, att såsom föreslagits, kommissionen jamval tåtel

upptaga en del av kanalens våta sektion. Emellertid bär vattens tyr

på det bestämdaste häfda!, att kanalsträckan i fråga icke nu bor upptagas

efter den sektionsform, som i den s. k Södertäljekommissionens

förslag angivits såsom norm for en farled för 5,6 meteis seg

tionsdiup med tillägg av det utrymme, som ansetts erforderligt

framförande av större pansarbåtar. Det är nämligen, säger vattenfallsstyrelsen,

ännu icke bestämt, på vad sätt en utvidgning e er on

byggnad av kanalen skall äga rum. Kung! Maj:t har fastmer den 15

november 1912 givit styrelsen uppdrag att verkställa utredning oel

avgiva förslag till kanalens ombyggnad och hän forsig ^ennai^^

huvudsakligast till spörsmålet om kanaldjupet. Vid sadant förhållande

kan det enligt vattenfallsstyrelsens förmenande icke gärna ifrågakomma

att nu föregripa statsmyndigheternas beslut angående kanaldjupet och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

detta så mycket mindre, som den för dubbelspårsanläggn ingen behövliga

massan (upp till 200,000 kubikmeter) kan erhållas ur kanalen, även om

densamma icke upptages till så stort djup, som ifrågasatts. Om blott

kanalslänterna utgrävas efter den föreslagna sektionen, kan, säger styrelsen,

en eventuell fördjupning sedermera lätt ske i sammanhang med

övriga arbeten för kanalombyggnaden. Vattenfallsstyrelsen anser därför,

att kanalsträckan mellan Maren och Saltsjön i detta sammanhang icke

bör upptagas till större djup än cirka 0,5 meter under slusströskeln,

varigenom med någon utsträckning av bottenupprensningen utöver

sträckan 1 + 000 — 2 + 020 de erhållna massorna synas bliva tillräckliga

för järnvägsanläggningens uppgivna behov, på samma gång som på

detta sätt erhålles en kanalsträcka, som erhåller riklig bredd för dubbelspår

med nuvarande kanaldjup.

I anledning av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört erinrar kommissionen,

att den ur berörda kanalsträcka utschaktade massan 325,000

kubikmeter, såsom av det föregående framgår, med 120,000 till 90,000

kubikmeter skulle överskrida den för järnvägsanläggningens fyllnadsbehov_

erforderliga massan 205,000—235,000 kubikmeter; ''och meddelar

kommissionen tillika, att, därest arbetet begränsas till den av vattenfallsstyrelsen

föreslagna omfattningen, enligt det av entreprenören avlämnade

anbudet en reducering av omkring 138,000 kronor kan göras

i det belopp av 600,000, respektive 540,000 kronor, varå anbudet ursprungligen

lyder. Härtill borde då läggas kommissionens administrationskostnader

för arbetets utförande, efter sedvanlig grund beräknade

till 10 % å kostnaden för företaget. Kostnaden för arbetets utförande

skulle alltså, säger kommissionen, belöpa sig till, för det fullständiga

förslaget 540,000 kronor och för det mindre förslaget 402,000 kronor,

samt med inräknande av administrationskostnader m. m. enligt angiven

grund det förra till 600,000 kronor och det senare till 440,000 kronor,

vartill i bägge fallen skulle komma eventuellt tillägg av 60,000 kronor

för stenbeklädnad i vattenlinjen och matjordsbeklädnad i slänterna.

Ehuru den djupare utgrävningen, på sätt ovan sagts, icke skulle vara

erforderlig för dubbelspårsanläggningens behov, bär kommissionen likväl

ansett sig böra framlägga båda anbuden till Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande tiden för det ifrågasatta anslagets anvisande har kommissionen

meddelat, att detsamma icke syntes erfordras förrän under år

1915, enär de till järnvägsanläggningen anvisade medlen torde kunna

tagas i anspråk för arbetets påbörjande. Någon ändring i den nu upprättade

statsregleringen skulle sålunda icke påkallas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Vattenfalls
styrelsens
utlåtande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Beträffande den fördelning, av kostnaderna på respektive järnvägsocli

kanalförvaltningar, som bör göras mellan de under kommissionens

ledning stående samhörande järnvägs- och kanalarbetena, har kommissionen

slutligen framhållit, att, då det ej på förhand kan exakt beräknas,

huru mycket fyllning m. m., som ur kanalschakterna krävas för

järnvägsanläggningen, särskilt vid Rönninge, denna fördelning enligt

kommissionens mening lämpligen bör anstå, till dess arbetet fullbordats.

Fördelningen skulle då utan svårighet kunna ske, enär kommissionen

under arbetets gång medelst särskild litterering i räkenskaperna komme

att särskilja de olika slagen av arbeten, som tillhöra järnvägsanläggningen

och de, som uteslutande tillhöra farfeden.

Med åberopande av vad sålunda anförts, har kommissionen hemställt,

det Kungl. Maj:t ville dels föreslå Riksdagen, att för utvidgande av den

mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal bevilja

det anslag, som Kungl. Maj:t vid ärendets prövning kunde finna skäligt,

att ställas till kommissionens förfogande under år 1915, dels ock bemyndiga

kommissionen att kräfta avtal med Nordiska järnvägsbyggnadsaktiebolaget

inom anbudssuminan angående arbetets utförande.

Till följd av nådig remiss har vattenfallsstyrelsen den 19 mars

1913 avgivit utlåtande i ärendet. Vattenfallsstyrelsen har därvid hänfört

sig till ovan omförmälda, till kommissionen avgivna yttrande,

och har styrelsen åter uttalat såsom sin mening att kanalsträckan

ifråga ej nu bör upptagas för 5,5 meters seglationsdjup med tillägg

av det utrymme, som ansetts erforderligt för framförande av största

tillämpade pansarbåtstyp, enär dels beslut om kanalens blivande djup ännu

ej fattats utan frågan tvärtom vore under utredning genom vattenfallsstyrelsens

försorg, dels icke samtliga de massor, som för erhållande av

det större djupet skulle upptagas, erfordrades för dubbelspårsanläggningens

behov. Om kanaldjupet bibehålies vid det nuvarande, men

sidorna avschaktas enligt den tvärsektion, som motsvarar 5,5 meters

seglationsdjup, lära enligt tillgängliga uppgifter, säger styrelsen, de

för järnvägsanläggningen erforderliga massorna kunna fås ur kanalsektionerna.

Eu djupare upprensning redan nu skulle därför, fortsätter

styrelsen, motiveras med, att kostnaderna för densamma bliva mindre,

om den verkställes i sammanhang med övriga pågående grävningsarbeten

och med begagnande av maskinella redskap, som i allt fall äro

eller komma att tagas i användning. Vattenfallsstyrelsen kan emellertid

för sin del ej finna, att upprensningen i fråga behöver kräva större

kostnad, om den göres senare i sammanhang med kanalombyggnaden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250. 9

i övrigt, för vars utförande jämväl lämpliga redskap lära komma i bruk.

Någon avsevärd fördel för sjöfarten torde, enligt vattenfallsstyrelsens

uppfattning, det större djupet på ifrågavarande del av kanalen icke

medföra, innan även den återstående västra delen av kanalen får motsvarande

djup. Att ett eller annat större fartyg dessförinnan skulle

kunna inkomma i Maren, lär, säger styrelsen, i betraktande av detta

vattenbäckens ringa storlek, dess läge i förhållande till de industriella

anläggningarna och hamnplatsernas beskaffenhet knappast motivera en

omedelbar upprensning till det större djupet, i synnerhet som tilläggsplats

för större fartyg i anknytning till järnvägsspår står till buds å

näset vid Hallsfjärden.

På grund av det sålunda anförda har vattenfallsstyrelsen icke ansett

sig kunna tillstyrka det större alternativet utan måst för det närvarande

förorda kanalsträckans utgrävande till omkring 0,5 meter under

Stockholms slusströskel, vilket plan motsvarar nuvarande kanaldjup.

I detta sammanhang har vattenfallsstyrelsen påpekat, att kanalprismats

breddande medför avsevärda fördelar ur trafiksynpunkt, även

om kanaldjupet sedermera eventuellt skulle bestämmas till mindre än

5,5 meters seglationsdjup med pansarbåtsfördjupning. Tillika har styrelsen

framhållit, att den upprepade gånger vid kanalfrågans behandling

hävdat, att kanalen, för att kunna tillgodose en livlig trafik, förr

eller senare bör göras »dubbelspårig» på delen mellan Maren och Saltsjön,

så att fartyg där kunna mötas, och att styrelsen i ett till byggnadskommissionen

för dubbelspåret Rönninge—Ström den 10 oktober

1912 avgivet yttrande påpekat, att den nya järnvägsbron med hänsyn

därtill bör givas en fri öppning i vattenlinjen av 30 meter eller ungefär

samma bredd, som kanalsträckan enligt det mindre grävningsalternativet

skulle få i botten.

Väljes detta alternativ, anser styrelsen, att slänternas beklädnad

med matjord eller torv och deras besåning med gräsfrö liksom ock

stenbeklädnaden vid vattenlinjen tills vidare kan och bör anstå. Eu

sedermera skeende fördjupning kan nämligen inverka på dessa arbeten.

Blir kanalen så bred, som nu är i fråga, lära, enligt styrelsens mening,

de jämförelsevis små båtar, som tills vidare trafikera densamma, ej

heller åstadkomma sådana vågrörelser, att de avsevärt skada de i allmänhet

av grovt grus bestående slänterna. Skulle emellertid en strandskoning

visa sig erforderlig, kan densamma sedermera lätt anordnas.

I allt fall bör dock dragväg ordnas på kanalens norra sida.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 193 höft. (Nr 250.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 250.

Ett annat arbete, som enligt vattenfallsstyrelsens mening jämväl

bör anstå, är borttagandet av det sammanhängande bergparti, som enligt

verkställda undersökningar lär förefinnas i kanalsträckans närmast

Hallsfjärden belägna del. Meningen torde nämligen vara, säger styrelsen,

att detsamma skall bortsprängas på det torra, sedan platsen instängts

med fångdammar. Härav nödvändiggöres emellertid, enligt

styrelsens uppfattning, säkerligen eu fullständig avstängning av kanaltrafiken,

och styrelsen påpekar, att byggnadskommissionens entreprenör,

vilken avgivit anbud på kanalutvidgningens utförande, även fordrat

ganska vidsträckt befogenhet härutinnan. Vattenfallsstyrelsen anser

emellertid, att trafiken icke bör avstängas annat än om så är oundgängligen

nödvändigt, och finner det olämpligt, att trafiken skall ställas i

allt för stort beroende av en entreprenörs ekonomiska intressen. Styrelsen

finner det därför lämpligast att bortsprängning av ifrågavarande

bergparti verkställes genom styrelsens försorg, då den kan ske utan

annan avstängning av kanaltrafiken än som vintertiden utan större

olägenhet kan åstadkommas, samt i fall av behov fördelas på flera

sådana avstängningsperioder. Det efter utgrävningen i sektioner utskjutande

bergpartiet får givetvis, till dess det undanskaffats, utprickas,

så att risk för kanalens trafikering ej uppstår.

Med nu nämnda undantag anser sig vattenfallsstyrelsen kunna tillstyrka

en utvidgning av kanalsträckan i fråga till ett ungefärligt djup av

0,5 meter under slusströskeln i enlighet med byggnadskommissionens förslag.

Styrelsen förutsätter därvid, att vid arbetets utförande i trafiksäkerhetens

intresse iakttages stor försiktighet och entreprenören tillförbindes

efterkomma de föreskrifter, som för dess tillgodoseende av

vattenfallsstyrelsen lämnas, liksom att fullständig avstängning av trafiken

icke får ske annat än dels under vintertiden, dels därutöver på

kortare del av ett dygn, allt efter anvisning av vattenfallsstyrelsen.

Vad till sist beträffar kostnaden, bär styrelsen icke yttrat sig om

densamma i annan mån, än att styrelsen påpekat önskvärdheten av,

att Kungl. Maj:t ville i princip fastslå grunderna för kostnadens fördelning

mellan järnväg och kanal.

Såsom jag ovan omnämnt är entreprenören enligt det med honom

upprättade entreprenadkontraktet skyldig att uttaga bankfyllnader till

planet 5,8 meter över Stockholms slusströskel. Dessa fyllnadsmassor

beräknas utgöra 445,000 kubikmeter. Emellertid har nu behov för

järnvägsanläggningen uppstått av ytterligare massor, enligt kommissio
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

11

nens uppgift 205,000 till 235,000 kubikmeter. I sammanhang därmed

har inom kommissionen väckts fråga att kombinera anskaffningen av

dessa massor med fördjupning av kanalen å sträckan. Maren—Saltsjön

till 5 Vs meters seglationsdjup jämte särskild fördjupning för största

pansarbåt. De massor, som härigenom bliva tillgängliga, beräknas utgöra

till 5 Ds meters djup 300,000 kubikmeter och genom nämnda fördjupning

ytterligare 25,000 kubikmeter. De med fördjupningen erhållna

kvantiteterna överstiga alltså behovet för järnvägsanläggningen med

120,000 respektive 90,000 kubikmeter. Kostnaderna för uttagning och

uttransport av 325,000 kubikmeter utgöra enligt avgivet entreprenadanbud

540,000 kronor, vartill anses böra komma cirka 10 procent för

administrationskostnader, eller således tillhopa omkring 600,000 kronor.

Frånräknas massorna för pansarbåtsrännan, minskas entreprenadsumman

med omkring 40,000 kronor.

Av vattenfallsstyrelsen har gjorts gällande, att uttagning ur kanalslänterna

icke för närvarande borde ske till större djup än kanalens

nuvarande. Därigenom skulle enligt en mig från arbetschefen tillhandakommen

uppgift kunna vinnas cirka 200,000 kubikmeter fyllnadsmassor,

en kvantitet, som med 5,000 respektive 35,000 kubikmeter understiger

järnvägens behov. Kostnaderna för detta alternativ uppgå

enligt av entreprenören lämnat anbud till 402,000 kronor eller med

tillägg för administrationskostnader till omkring 440,000 kronor.

Slutligen har på min begäran verkställts beräkning och infordrats

entreprenadanbud för uttag till 4 meters seglationsdjup. Detta har resulterat

i en kvantitet av cirka 249,000 kubikmeter och en entreprenadsumma

av 465,000 kronor eller med tillägg för administrationskostnader

ett utgiftsbelopp av omkring 500,000 kronor. Järnvägens behov

av fyllnadsmassor överstiges i detta fall med 44,000 respektive 14,000

kubikmeter.

I intet av dessa fall ingår i entreprenaden torv-, matjords- och

stenbeklädnad å slänterna, vilka arbeten beräknats i varje fall öka

entreprenadsumman med 60,000 kronor.

För att lämna en lättare tillgänglig översikt av de olika siffrorna,

hänvisar jag till följande tablå, av vilken framgår, huru stora fyllnadsmassor,

som utvinnas genom kanalsträckans uttagande enligt de olika

alternativen, massornas tillräcklighet i förhållande till det av kommissionen

angivna behovet samt kostnaden för arbetet enligt erhållna

anbud.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Artetets omfattning.

Erhållna fyll- nadsmassor

under planet

5,8 meter över

Stockholms

slusströskel

Överskott i för- hållande till be- hovet för järnvägs- anläggningen.

Underskott i för- hållande till be- hovet för järnvägs- anläggningen.

Kostnad

i kubikmeter.

i kubikmeter.

i kubikmeter.

kronor.

Uttagande av sidoschakten för kanal

med 5,5 m;s seglationsdjup men med

bibehållande av nuvarande kanal- djupet ...............

200,000

5,000—35,000

440,000

Uttagande av sidoschalrten för kanal

med5,5m:s seglationsdjup och botten- schakten för 4 mas seglationsdjup ...

249,000

14,000—44,000

500,000

Uttagande av såväl sido- som botten- schakt för 5,5 hus seglationsdjup ...

300,000

65,000—95,000

_

550,000

D:o med s. k. pansarbåtsfördjupning...

325,000

90,000—120,000

—

600,000

Vore det nu klart, för vilket djup kanalen skulle ombyggas, vore

därmed också sagt, vilket av de föreliggande alternativen man skulle

välja. Såsom jag framhöll i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den

19 april 1912 i fråga om förvärvet av kanalen för statsverket, hänför

sig emellertid den ytterligare utredning av ombyggnadsfrågan, som jag

då ansåg påkallad, huvudsakligast till spörsmålet, för vilket vattendjup

kanalens ombyggnad bör ske, varvid hänsyn jämväl måste tagas till de

viktigaste Mälarhamnarnas beskaffenhet och eventuella utbyggnadsmöjligheten

Då Kungl. Maj:t den 15 november 1912 på min hemställan

anmodade vattenfallsstyrelsen att verkställa utredning och avgiva förslag

till ombyggnad av kanalen, framhöll jag också till statsrådsprotokollet,

att det för vinnande av lämpligaste djup och övriga mått för kanalen

erfordras undersökning av trafikbehovet inom Södertälje kanals uppland

och av hamnar, farleder m. m. i och invid Mälaren ävensom av trafikens

fördelning på olika från Mälaren och dess uppland förande trafikleder.

Denna utredning är ännu icke avslutad.

I den situation, som sålunda föreligger, har jag för min del känt en

viss tvekan. Det synes mig ovisst, om kanalfördjupningen utan entreprenad,

uppgjord i samband med järnvägsbyggnaden kan verkställas för

så låg kostnad som den, varå nu anbud föreligger, även om man genom

att kombinera denna uttagning med kanalombyggnaden i övrigt kan

komma ned till lägre belopp än dem, varmed Södertäljekommissionen

kalkylerat i sina beräkningar. Kommer åter den ombyggnad av kana
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

len i dess helhet, som jag under alla förhållanden förutsätter, att stanna

vid mindre djup än 57» meter, riskerar man att nu besluta en utgift,

som framtiden skulle visa varit onödig.

Vid sådant förhållande och då jag hoppas, att vid nästa års Riksdag

frågan om kanalens ombyggnad skall föreligga i slutligt utrett

skick, har jag varit inne på den tanken, att man för närvarande skulle

kunna besluta^ utgrävning till det djup, som under alla förhållanden är

det lägsta ifrågasatta för ombyggnaden, nämligen 4 meter, och som

tillika enligt uppgifter i byggnadskommissionens skrivelse lämnar tillräckliga

massor för järnvägsanläggningen, men att i blivande entreprenadkontrakt

borde göras det förbehåll, att entreprenören är skyldig att,

om Kungl. Maj:t före den 1 juli 1914 framställer yrkande därom, uttaga.

kanalen till 57-> meters djup för ett belopp, icke överstigande

det i nu avgivna anbud föreslagna priset 540,000 kronor.

Jag utgick därvid från den uppfattningen, att entreprenören till

nämnda datum icke skulle behöva större fyllnadsmassor ur slänterna, än

att återstoden skulle kunna ekonomiskt uttagas, vare sig till 4 meters

eller till 5 /» meters djup. Emellertid har entreprenören på min förfrågan

föi klarat sig icke med en sådan anordning kunna stå vid entreprenadanbudet,

540,000 kronor. r

De olika alternativen synas mig Må böra bedömas på följande sätt.

Om man i framtiden skulle bestämma sig för att ombygga hela kanalen

till 5 /» meters djup, gör man genom den ifrågasatta kombinationen

med järnvägsentreprenaden och uttagning av kanaldjupet å sträckan

Maren Saltsjön en besparing, som av byggnadskommissionen uppskattas

till 1,300,000 kronor i jämförelse med de av Södertäljekommissionen

beräknade kostnaderna. Motsvarande besparing synes knappast kunna

vinnas vid den blivande ombyggnaden av kanalen i övrigt, vare sig å

entreprenad, eller genom statsverkets egen försorg. Stannar man åter

framdeles vid 4 meters djup, är det sannolikt, att man å nämnda sträcka

lagt ned . en större eller mindre onödig kostnad, vilken att döma av det

nu föreliggande entreprenadanbudet uppgår till omkring 100,000 kronor.

I viss., män uppväges emellertid denna merutgift av fördelen att

erhålla tillträde till Maren för stora fartyg, vilken fördel emellertid icke

lärer få skattas alltför högt. Ett uttagande slutligen av kanalens sidor

allenast till. nuvarande kanaldjupet lämnar icke tillräckliga fyllnadsmassor

för järnvägsanläggningens behov.

Under dessa förhållanden har jag stannat vid att förorda ett

beslut om fördjupning av kanalen till 57* meters djup, vilket med

hänsyn till den obetydliga merkostnaden bör ökas med den s. k.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

pansarbåtsfördjupningen. Jag gör detta emellertid under framhållande

av, att ett sådant beslut icke får anses bindande för djupet i farleden

i övrigt. Till den senare frågan är jag icke beredd att för närvarande

intaga någon bestämd ståndpunkt, och dess slutliga avgörande kan icke

träffas, förrän den nu pågående tekniska och ekonomiska utredningen

angående Södertälje kanals ombyggnad i sin helhet föreligger avslutad.

I detta sammanhang torde jag även få omnämna, att i de ovan

omförmälda entreprenadsummorna ingår ersättning för uttagande av vissa

bergmassor med växlande belopp allt efter de olika djupen. Detta åtagande

synes emellertid vila pa förutsättningen att entreprenör en skulle

kunna påfordra vissa inskränkningar i kanaltrafiken i huvudsaklig överensstämmelse

med ett upprättat förslagskontrakt, vid äventyr att. entreprenören

eljest skulle bliva berättigad till ersättning enligt skiljemäns

bedömande. Då de föreslagna bestämmelserna synas kunna utöva ett

alltför ofördelaktigt inflytande på kanaltrafiken, torde antingen bergmassorna

få undantagas från entreprenaden, vilket emellertid kan valla

vissa svårigheter, eller ock annan överenskommelse beträffande kanaltrafikens

förhållande till entreprenören böra träffas. För närvarande

anser jag emellertid intet, avdrag för bergmassorna höra ske. å ^ det

belopp,'' 600,000 kronor, som beräknats för kanalens fördjupning å ifrågavarande

sträcka till 5 Va meters djup med tillägg av fördjupning för

pansarbåt. Då en del av kostnaderna torde definitivt böra stanna å

järnvägsanläggningen samt de erforderliga utgifterna under nästkommande

år kunna bestridas av de för järnvägsbyggnaderna anvisade

medel, påfordras icke å 1914 års budget något nytt anslag.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kung!.

Magt måtte föreslå Riksdagen besluta,

att Södertälje kanal å sträckan från Maren till

Saltsjön må för ''en kostnad, icke överstigande 600,000

kronor, utgrävas för 5,5 meter djupgående fartyg

jämte särskild fördjupning för pansarbåt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 250.

Till denna av statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition till Riksdagen angående utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertäl a1 i texten
  2. SU 1913:135 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal. s. 1 i texten