Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

1913-04-18 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:258, Angående anvisande av medel till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 25$.

1

Nr 258.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående anvisande

av medel till utförande av vissa reparationsarbeten i

Riddarholmskyrkan; given Stockholms slott den 18 april

1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

i huvudsaklig överensstämmelse med av vederbörande departementschef

förordat förslag bevilja ett anslag å ......................... kronor 352,500:_

samt därav å extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa

ett belopp av. .................................................................. kronor 100,000:—,

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1913 disponera sistnämnda

belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 201 höft. (Nr 258.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

Över
intendents
(imbetet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 18 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Med underdånig skrivelse av den 29 oktober 1912 har överintendentsämbetet

överlämnat ett inom ämbetet upprättat, av ritningar, kostnadsberäkningar

m. in. åtföljt förslag till reparation av Riddarholmskyrkan

i Stockholm och anhållit, att Kungl. Maj:t ville hos Riksdagen

2''öra framställning om för detta arbetes utförande nödiga anslagsmedels

Ö O

beviljande.

I nämnda skrivelse anför överintendentsämbetet bland annat

följande:

»Bland de historiskt märkliga byggnader i huvudstaden, som blivit anförtrodda

i överintendentsämbetets vård, framstår Riddarholmskyrkan såsom en av de

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

främsta, denna det svenska folkets minneskyrka. Ämbetet har också sedan flera år

tillbaka varit betänkt på att framlägga förslag till en av förhållandena påkallad

omfattande restaurering av det minnesrika templet. I följd av denna tanke har

ämbetet under den senare tiden icke beträffande den åldriga byggnaden åtgjort

annat, än vad som varit oundgängligen erforderligt för ett nödigt underhåll med

undantag av vad angår det Karolinska gravkoret, vilket kor, vars bestånd var så

hotat, att en reparation måste anses ouppskjutbar, iståndsatts dels under åren 1902

och 1903 till det yttre, vartill medel anvisats till ett belopp av tillhopa högst

50,000 kronor, som skulle utgå av nämnda års extra anslag till underhåll och

reparationer av publika byggnader, dels och under de senare åren till det inre för

medel, vilka Eders Kungl. Maj:t, uppå därom gjord underdånig framställning, täckts

lämna ämbetet medgivande att förskjuta. Vid verkställandet av nämnda arbeten å

Karolinska gravkoret framträdde med synnerlig tydlighet det alltmer oavvisliga

kravet på restaurering av Riddarholmskyrkan själv, ett krav, som ytterligare stegrades,

då enligt nådigt beslut de dittills i kyrkan förvarade troféer borttogos för att

skydda dessa mot den där skarpt framträdande fukten. Genom sistnämnda av omständigheterna

föranledda åtgärd framträdde nämligen bristerna och det mindre

värdiga sätt, vari kyrkans inre sig befinner, allt tydligare och dess påfallande enkelhet,

att icke säga torftighet, visade sig i hela dess vidd: kyrkan gav och den giver

allt fortfarande ett bestämt intryck av något försummat, av att icke vara ett på

ett staten och byggnadens egen historia värdigt sätt vårdat monument. Det är

detta för visso särdeles allmänt erkända missförhållande, överintendentsämbetet velat

i vad på ämbetet kan och bör ankomma avhjälpa, då ämbetet på sin tid uppdrog

åt tjänstgörande arkitekten hos ämbetet m. m. G. Lindgren att utarbeta förslag till

Riddarholmskyrkans restaurering, vilket förslag, som numera, efter verkställda grundliga

undersökningar och andra betydande förarbeten, föreligger fullt färdigt, ämbetet

får härhos till Eders Kungl. Maj:t i underdånighet överlämna för att, därest

detsamma vid skedd prövning vinner nådigt gillande, till Riksdagen hänskjutas i och

för nödiga anslagsmedels beviljande.»

Berörda förslag skulle enligt upprättad kostnadsberäkning betinga

en kostnad, som för åtgärder, vilka överintendentsämbetet för sin del

anser oundgängligen nödvändiga, och för redan utförda arbeten i Karolinska

gravkorets inre ävensom för verkställda undersökningar, uppmätningar

och beskrivningar in. in. uppgår till sammanlagt 371,000 kronor,

därav

I för utvändiga reparationer........................................... kr. 109,000: —

II „ invändiga „ „ 125,000: —

III „ ändrade nedgångar till de kungliga gravkoren... „ 37,000:—■

IV „ uppvärmnings-, vatten- och avlopps- samt be
lysningsanordningar

........................................... „ 21,000: —

V „ ersättande av redan utförda arbeten i Karolinska

gravkoret, gjorda mätningar m. m.................... „ 19,000: —

VI „ dekorativa arbeten ................................................... ,, 60,000: —

Summa kr. 371,000: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

Bland sagda arbeten ingå vissa under kostnadsförslaget nr VI

upptagna, dekorativa arbeten, vilkas utförande överintendentsämbetet

— i likhet med vad även från andra håll, särskilt av de på sin tid utsedda

sakkunniga för utredande av frågan om de svenska troféernas vård,

uttalats — anser vara synnerligen önskvärt. Dessa åsyfta i huvudsak

att höja kyrkans och gravkorens värdighet och stämningen i det hela,

och deras utförande har beräknats betinga en kostnad av 60,000 kronor.

Sålunda skulle omkostnaderna för ett efter överintendentsämbetets mening

fullt värdigt iståndsättande av Riddarholmskyrkan såsom ett Sveriges

Pantheon belöpa sig till 371,000 kronor, en utgift, som ämbetet visserligen

anser betydande, men som i betraktande av den pietet, ett upplyst

folk är skyldigt ägna sina historiska minnen, måste betraktas föranledd

av sant fosterländska och välgrundade skäl.

Överintendentsämbetet har vidare meddelat, att ämbetet, på grund

av eu under hand gjord framställning av riksmarskalksämbetet, låtit

verkställa grundliga utredningar och uppgöra förslag dels rörande möjligheten

till en utvidgning av nuvarande Bernadotteska gravkoret och dels

beträffande frågan om att på annan plats inom Riddarholmskyrkan för

framtiden bereda gravplatser för medlemmar av konungahuset.

Därvid har först kommit i fråga att söka bereda nödigt gravutrymme

genom anordnande av en krypta i kyrkans högkor. Då emellertid

härigenom i högkoret redan befintliga gravar, av vilka en del förlänats

sina ursprungliga ägare och andra förvärvats för evärdelig tid mot

dryga kostnader, skulle rubbas, samt, för åstadkommande av tillräcklig

höjd i kryptan, betydliga sprängningsarbeten behövde företagas i det

berg, varpå kyrkan är byggd, vilket av flera anledningar måste anses

olämpligt, har denna lösning av frågan icke synts ämbetet böra tillstyrkas.

En annan utväg har ansetts vara att i själva kyrkan träffa anordningar

för uppställande där av kungliga sarkofager och sålunda förvandla

kyrkan från en begravnings- till en uteslutande gravkyrka. Häremot

har invänts att det knappast ur någon synpunkt kunde vara tilltalande

att ovanpå de allestädes under kyrkans golv förefintliga gravarna placera

djdika sarkofager och dymedelst täcka nämnda gravar med dem tillhörande,

ofta med sirater försedda stenar. A ritningsblad i tvenne

alternativ har ämbetet visat, att därest sarkofagerna enligt vedertaget

bruk uppställdes vända mot högaltaret, platser icke skulle kunna beredas

för mer än 15 sådana. Om sarkofagerna uppställdes utan sådan placering,

skulle ett antal av 30 sarkofager kunna anordnas i kyrkan, ett

antal som även det synts ämbetet skäligen knappt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

Vidare har ett ökat gravutrymme tänkts kunna förskaffas genom

eu utvidgning av det nuvarande, konstnärligt avslutade och i kyrkans

exteriör val inpassade Bernadotteska gravkoret. Häremot har dock

anmärkts utom det att vid ett dylikt tillvägagående de i koret varande

kungliga kistorna måste rubbas — att korets synnerligen tilltalande och

för omgivningen val lämpade arkitektur måste på ett betänkligt sätt

störas, på samma gång den trånga gatan mellan kyrkan och gamla

riksdagshuset icke lämnade plats för någon nämnvärd utvidgning.

Efter överintendentsämbetets mening återstår därför endast att,

för vinnande av ändamålet, utanför kyrkan, såsom tillförene skett, tillbygga

ett nytt Bernadotteskt gravkor. För vinnande av slutgiltiga

ritningar för ett dylikt gravkor anser ämbetet eu tävlan böra utlysas.

För att emellertid undersöka om eu sådan tillbyggnad kunde utföras

och för att få kännedom om därför erforderlig kostnad, har ett förslag

upprättats till uppförande av ett gravkor å kyrkans norra sida, fristående

från denna och förenat med sidoskeppet genom ett lägre parti, avsett

för trappor. Enligt upprättade kostnadsberäkningar skulle ett dylikt

gravkor draga eu kostnad av 188,000 kronor.

Den totala kostnaden för hela det av överintendentsämbetet

framlagda byggnadsprogrammet beräknas alltså till kronor 559,000: —.

Över överintendentsämbetets nu återgivna framställning hava underdåniga

utlåtanden avgivits dels av vitterhets-, historie och antikvitetsakademien

och dels av riksmarskalksämbetet.

Akademien har med sitt utlåtande överlämnat yttranden av riksantikvarien

O. Montelius och antikvarien E. Ekhoff, i vilka akademien instämt.

Riksantikvarien meddelar i sitt yttrande, att han låtit företaga

undersökningar i Riddarholmskyrkan för att utreda, dels på vilket djup

kyrkans ursprungliga golv legat, dels huruvida det på vissa stäilen

under golvet funnes orubbade gravar eller icke; detta senare särskilt

med hänsyn till önskvärdheten av att utvidga det Bernadotteska gravvalvet

genom eu under kyrkans kor anordnad krypta.

Då emellertid utrönts, att så gott som under hela koret den ena

murade graven läge bredvid den andra, samt att ytan av det berg, på

vilket kyrkan vore byggd, låg på det för en kryptas anordnande otillräckliga

avståndet av endast 1.7o—1.9o meter under korets nuvarande

golvyta och sprängningar ej ansåges böra förekomma, har riksantikvarien

icke heller ansett möjligt anordna eu gravkrypta under kyrkans kor.

Riksantikvarien, som ansett det önskvärt att om möjligt undvika

det föreslagna nya Bernadotteska koret på kyrkans norra sida, har

Riks
antikvarien.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

vidare, under framhållande att frågan om ett dylikt nytt gravkor torde

kunna behandlas oberoende av kyrkans restaurering, förklarat sig anse

det obehövligt att nu besluta uppförandet av detta kor, vilket svårligen

torde kunna få ett sådant utseende, att kyrkan och platsen utanför denna

därigenom vunne i prydlighet.

Beträffande det" uttalade förslaget, att Riddarholmskyrkan skulle

förbliva de svenska konungarnas och drottningarnas sista vilorum, men att

begravningarna skulle äga rum på annat ställe, har detta förslag förefallit

riksantikvarien mycket beaktansvärt. Om de nu i det nedre

Bernadotteska gravvalvet stående kistor, i vilka hänsovne konungar och

drottningar vila, på lämpligt sätt uppställdes i det övre gravkoret eller

i själva kyrkan, skulle ett betydligt utrymme vinnas i det nedre gravkoret.

Detta gravkor torde sedermera icke böra förevisas för allmänheten

och den föreslagna nya nedgången dit genom mellanrummet

mellan Bernadotteska och Gustavianska gravkoren behövde ej utföras.

Om Riddarholmskyrkan på ifrågasatt sätt bleve ett de svenska

konungarnas Pantheon, torde böra tagas i övervägande, huruvida ej

konungarna Karl XI:s och Gustav IILs kistor borde uppflyttas från

nedre Karolinska och Gustavianska gravkoren och uppställas i kyrkan.

Därigenom skulle vinnas, dels att de till nämnda gravkor ledande trappor

icke behöva såsom nu hållas tillgängliga för allmänheten och dels att

förslaget att i stället för dessa nedgångar anordna en ny sådan vid

altaret icke heller behöver utföras, vilket skulle vara av eu avsevärd

fördel, då nämnda förslag förutsätta såväl att höja altaret som att sänka

den därunder befintliga graven.

Samtliga nedgångar till de tre gravkoren, det Karolinska, det

Gustavianska och det Bernadotteska, skulle dock fortfarande finnas kvar,

men torde böra täckas med hällar, vilka lätt kunna borttagas, då tillträde

till de nedre gravkoren erfordras.

Då de gravhällar, som utgöra största delen av kyrkans golv, icke

synas ligga på sina ursprungliga platser, böra de gravhällar, vilkas rätta

plats ej kunna utredas, läggas på en plats, där de äro mindre utsatta

för nötning. På sådant sätt kunde på de platser i kyrkan, där kungliga

gravkistor skulle uppställas, släta hällar användas, varigenom undvikes den

av överintendentsämbetet anmärkta oegentligheten, att en kunglig kista

finge sin plats på en med annan persons namn försedd gravsten.

Riksantikvarien har vidare framställt vissa önskemål rörande kyrkogolvens

anordnande samt rörande placeringen av de tvenne kenotafierna

över Magnus Ladulås och Karl Knutsson. Slutligen framhåller riksantikvarien

önskvärdheten av att någon del av de gravfanor och troféer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

vilka såsom ovan nämnts för någon tid sedan måst bortföras ur kyrkan

för att erhålla nödig vård, åter uppsättas i kyrkan. Då denna efter

slutad restaurering blir uppvärmd, torde man ej längre behöva befara någon

för fanorna skadlig fukt.

Antikvarien Ekhoff har i sitt yttrande påpekat några önskemål

rörande eu del detaljer vid arbetets utförande samt framhållit svårigheten

att med nuvarande ringa kännedom om befintliga målningars

utsträckning kunna göra en tillförlitlig kostnadsberäkning för dessas behandling

och konservering.

Rörande de föreslagna nya dekorativa arbetena yttrar antikvarien

Ekhoff, att de visserligen kunna anses fullt berättigade från kulturhistorisk

synpunkt, men att de knappast äro att anse såsom nödvändiga,

helst erfarenheten från senare tid rörande möjligheten att åstadkomma

betydande dekorativa konstverk synes giva skäl betvivla, att man skall

på denna väg få fram något för platsen verkligen värdigt, varför föreslås,

att låta tillsvidare anstå med dessa åtgärder, åtminstone vad beträffar

de föreslagna glasmålningarna i Karolinska och Gustavianska

gravkoren samt frescomålningarna i det sistnämnda.

Rörande den föreslagna nya västportalen framhålles det såsom

något synnerligen önskvärt, att den nuvarande torftiga, från reparationen

efter 1835 års brand stammande portalen i imiterad gotik ersättes

med en annan värdigare; huruvida det föreliggande ritningsförslaget

till ny västportal bör komma till utförande eller den blivande

portalens utseende bör framgå ur allmän tävlan, anses vitterhetsakademien

icke behöva yttra sig om.

Med de gjorda detaljanmärkningarna tillstyrkes det framlagda restaureringsförslaget

i övrigt under framhållande av att Riddarholmskyrkan,

vilken borde vara ett nationalmonument framför andra, för närvarande

befinner sig i ett mindre värdigt skick, varför den måste anses

vara i största behov av en genomgående och pietetsfull restaurering.

Riksmarskalksämbetet erinrar i sitt underdåniga utlåtande, att vården

av Riddarholmskyrkan enligt kungl. brev den 2 februari 1847 åligger

överintendentsämbetet och riksmarskalksämbetet gemensamt på så sätt,

att tillsynen av kyrkans yttre delar skall ombesörjas av överintendentsämbetet,

under det att inseendet över kyrkans inre, med vad därtill

hörer, tillkommer riksmarskalksämbetet. Riksmarskalksämbetet, som i

likhet med övriga vederbörande, som yttrat sig i ärendet, anser en

grundlig och omfattande, men på samma gång pietetsfull restaurering

Antikvarien

Ekhoff?.

Riks
marskalks
ämbetet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

av kyrkan vara ett oavvisligt krav, har i sitt yttrande ansett sig böra

beröra endast de ifrågasatta anordningar, som angå kyrkans inre samt

vad därmed kan äga sammanhang.

I sådant hänseende anför riksmarskalksämbetet följande:

»Beträffande de i ärendet framställda, här ovan omförmälda olika förslagen

att inom Riddarholmskyrkan bereda ökat gravutrymme för medlemmar av konungahuset

anser riksmarskalksämbetet i likhet med såväl kung], överintendentsämbetet

som riksantikvarien de båda alternativen, anordnandet av en krypta under kyrkans

kor eller utvidgning av det nuvarande Bernadotteska gravkoret, vara av ovan angivna

skäl mindre lämpliga.

Jämväl i fråga om fördelarna av det utav kungl. överintendentsämbetet

framställda förslaget att tillbygga ett, enligt uppgjorda beräkningar, betydliga kostnader

krävande nytt gravkor vid kyrkans norra sida hyser riksmarskalksämbetet

i likhet med riksantikvarien vissa betänkligheter. Då därjämte, såsom riksantikvarien

även påpekat, frågan om uppförandet av ett dylikt kor icke nödvändigt torde behöva

behandlas i samband med frågan om restaurering av själva kyrkan, medan å andra

sidan, enligt vad riksmarskalksämbetet har sig bekant, en önskan lär förefinnas att

på därför lämplig plats utom huvudstaden anordna en begravningsplats eller mausoleum

för beredande av erforderligt gravutrymme för medlemmar av konungahuset,

anser riksmarskalksämbetet förslaget angående tillbyggande av ett nytt kor vid

Riddarholmskyrkan nu icke böra tagas under omprövning.

Däremot synes det riksmarskalksämbetet, att det återstående av de fyra här

ovan refererade förslagen, nämligen att Riddarholmskyrkan för framtiden skulle

komma att användas allenast såsom gravkyrka för svenska konungar och drottningar,

med själva begravningsceremonien förlagd till annan plats, skulle vara, såväl urestetiska

och praktiska synpunkter, det lämpligaste och mest tilltalande att lägga

till grund för lösningen av förevarande fråga. Och torde vid ett eventuellt genomförande

av detta förslag i huvudsak följande åtgärder och anordningar böra vidtagas.

I Riddarholmskyrkans kor och skepp anordnas sarkofager, avsedda för hänsovne

konungar och drottningar, i enlighet med det av kungl. överintendentsämbetets

båda alternativa förslag, vilket bereder plats för de flesta sarkofagerna och enligt

vilket dessa komma att uppställas parvis i riktning från väggarna eller pelarna

mot mittelgången.

För att bereda plats för dessa sarkofager torde, såsom av riksantikvarien

framhållits, en del av de med inskriptioner försedda eller eljest utsirade gravhällar,

vilka för närvarande utan särskild ordning inpassats i kyrkans golv, ersättas av

släta hällar och förläggas eller uppresas på platser, som icke äro avsedda för de

kungliga sarkofagerna och där gravstenarna bliva bäst skyddade för nötning och

förstörelse.

Riksmarskalksämbetet håller även före, att de nu befintliga nedgångarna till

de Karolinska, Gustavianska och Bernadotteska nedre gravkoren böra, utan att likväl

den av kung!, överintendentsämbetet föreslagna nya nedgången till de båda förstnämnda

koren kommer till utförande, övertäckas med borttagbara stenhällar, en

åtgärd, som torde bliva till fördel för kyrkans utseende och kunna utan större

olägenheter utföras, under iakttagande av här nedan närmare angivna anordningar.

Det förut beslutade uppflyttandet av konung Karl XI:s kista verkställes och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

uppställes densamma på därför avsedd plats i det övre Karolinska gravkoret. För

denna liksom för konung Karl X Gustavs förut till samma kor uppflyttade, av

försilvrat tenn med förgyllda ornament utförda kista anordnas katafalker, i överensstämmelse

med vad kungl. överintendentsämbetet föreslagit beträffande drottning

Maria Eleonoras i övre Gustavianska gravkoret förvarade kista.

Från det nedre Gustavianska gravkoret uppflyttas konung Gustav III:s kista

och placeras i det övre Gustavianska koret. Även för denna av ek utförda och

med purpursammet och gyllene kronor klädda kista samt för drottning Maria

Eleonoras i försilvrat tennarbete utförda kista anordnas katafalkar på sätt nyss

blivit sagt.

Dock torde i sammanhang härmed även böra tagas under övervägande, huruvida

icke stoftet av konung Gustav III lämpligare borde förvaras i en marmorsarkofag,

i stället för i ovannämnda kista.

I fråga om uppflyttande från det nedre Bernadotteska gravkoret av de kistor,

i vilka hänsovne konungar och drottningar vila, -tillåter sig riksmarkalksämbetet

meddela, att platser för dessa kistor, om så erfordras, kunna anordnas i övre Bernadotteska

gravkoret genom uppställandet därstädes av enkla marmorsarkofager, enligt

utredning som blivit av kungl. överintendentsämbetet på anmodan av riksmarskalksämbetet

vid ett föregående tillfälle verkställd. Men uppflyttandet av dessa kistor

torde dock för närvarande icke vara oundgängligen av behovet påkallat och frågan

därom torde kunna utan olägenhet tillsvidare anstå. Därest dock framdeles det

ifrågasatta och ur flera synpunkter önskvärda övertäckandet av nuvarande nedgången

till nedre Bernadotteska gravkoret skulle bliva en verklighet, torde en dylik åtgärd

dock icke böra företagas utan att en mindre trappa eller nedgång till detta kor i

dess ställe anordnas, för att vid minnesdagar eller dylika tillfällen för medlemmar

av den kungl. familjen eller andra möjliggöra ett obehindrat tillträde till det nedre

gravkoret. Eu sådan mindre nedgång torde utan svårighet och utan allt för stora

kostnader kunna anordnas mellan Gustavianska och Bernadotteska gravkoren.»

Slutligen framhåller riksmarskalksämbetet nödvändigheten av att

effektiva anordningar utföras för dränering av marken kring gravkoren,

så att vatten icke intränger i dem, samt för luftväxling i desamma.

Att de båda förutnämnda kenotafierna erhålla förändrad uppställning

samt att konstsmidda järngaller insättas i öppningarne till det

Bernadotteska och de Lewenhauptska och Wachtmeisterska gravkoren

förordas av riksmarskalksämbetet, som även instämmer med riksantikvarien

angående önskvärdheten av att någon del av de fanor och troféer,

som förut haft sin plats i kyrkan, där återuppsättes efter slutförd

restaurering. Likaledes anses det vara av behovet påkallat, att elektrisk

belysning införes, åtminstone för vissa delar av kyrkan, isynnerhet i

det nedre Bernadotteska gravkoret.

Samtidigt med ovan angivna underdåniga utlåtande har riksmarskalksämbetet

ingivit en underdånig framställning rörande eu fråga, som

ansetts böra underställas nådig prövning i samband med förslaget till

Biddarholmskyrkans restaurering, nämligen frågan om vidtagande av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sam!. 201 höft. (Nr 258.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

åtgärder och bestridande av kostnaderna för en oundgängligen nödvändig

restaurering av den i övre Karolinska gravkoret uppställda marmorsarkofag,

vari stoftet av konung Karl XII förvaras. En av hovintendenten

G& Lindgren på riksmarskalksämbetets uppdrag år 1910 utförd undersökning,

varöver Lindgren lämnat redogörelse i ett till överintendentsämbetet

den 9 augusti 1910 avgivet tjänstememorial, har givit vid handen

bland annat, att sarkofagen är utförd av svart, vitådrig marmor, sannolikt

belgisk och sammansatt av tunna skivor sammanhållna av järnkramlor;

att på grund av den starka fukten i kyrkan dels sarkofagens

sidostycken starkt förvittrat, och dels järnkramlorna förrostat, så att

rostavlagringarna slutligen här och där söndersprängt marmorn; att åtskilliga

större eller mindre sprickor iakttagits på sarkofagens samtliga

sidor ävensom å fotstycket; att de på sarkofagen anbragta metallornamenten,

drivna i tjock mässing och ursprungligen fastade på underlag

av trä och gips, genom träets förstöring och gipsens bortfallande rubbats

ur sitt läge och delvis skadats; att skadorna å sarkofagen helt och

hållet berodde av ett för vårt klimat och de lokala förhållandena olämpligt

material och konstruktionssätt; samt att sarkofagen tarvade reparation

för att återställas i värdigt skick; att, ett sådant arbete kunde tänkas

utfört på olika sätt, antingen så att sarkofagen restaurerades med användande

av samma material och följaktligen samma konstruktionssätt, som

ä den nu befintliga sarkofagen, varför kostnaden, enligt infordrat anbud

skulle utan nya fotstycken uppgå till 1,820 kronor och med nya fotstycken

till 1,950 kronor, eller ock så att en helt och. hållet ny sarkofag

förfärdigades med nya fotstycken, utförd fullständigt lika med den

nuvarande, i samma former och med användning av samma metallbeslag,

men med kista och lock i var sitt helt block av polerad svart Gyllsboda

granit nr 4, varför kostnaderna enligt avgivet anbud skulle uppgå till

5,000 kronor; att i båda fallen kostnaden komme att ökas med ett

belopp av 700 kronor, utgörande enligt ingivet anbud ersättning för

reparation av mässingsbeslagen, samt att, då en reparation enligt förstnämnda

alternativ endast skulle hava ett temporärt värde, men Gyllsbodagraniten

kunde stå sig hur länge som helst, hovintendenten Lindgren

ansett riktigast att göra en helt ny sarkofag av sistnämnda material

och hemställt, att detta sista alternativ måtte föredragas framför reparationsförslaget.

Riksantikvarien, som på framställning av riksmarskalksämbetet i

ärendet avgivit yttrande, har därvid såsom sin åsikt förklarat, att ciet

bästa vore, om, enligt hovintendenten Lindgrens förslag, en ny sarkofag

förfärdigades av Gyllsbodagranit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 258.

På grund härav har riksmarskalksämbetet funnit sig höra tillstyrka

utförandet av det senare av de båda alternativen eller förfärdigandet

av eu ny sarkofag av Gyllsboda granit i samma form som den

nu befintliga och med användande av de nuvarande mässingsbeslagen,

vilket arbete beräknats kosta 5,700 kronor.

Då det emellertid, enligt vad som här ovan nämnts, blivit ifrågasatt,

att i övra Karolinska gravkoret uppställa jämte den redan dit uppflyttade

konung Karl X Gustavs kista, även konung Karl XI:s för närvarande

i det nedre gravvalvet förvarade kista och denna åtgärd kräver,

att sockeln under konung Karl XII:s sarkofag ökas till sådan höjd att

sarkofagen efter uppflyttandet av de båda nyssnämnda kistorna utifrån

kyrkan bliver fullt synlig över de andra, bör till restaureringskostnaden

av själva sarkofagen läggas kostnaden för erforderlig förhöjning av

sockeln. Till vilket belopp denna kan belöpa sig är riksmarskalksämbetet

ej i tillfälle att angiva.

På grund av det sålunda anförda hemställer riksmarskalksämbetet

att Kungl. Maj:t i samband med frågan om beredande av erforderliga

medel till en restaurering av Riddarholmskyrkan täcktes taga i övervägande

frågan om restaurering på sätt av ämbetet föreslagits av

konung Karl XII:s sarkofag jämte förhöjning av dess sockel samt om

anskaffande av behövliga medel för bestridande av kostnaderna för dessa

åtgärder.

Behovet av en omfattande och grundlig reparation av Riddarholmskyrkan

i Stockholm synes på grund av vad i ärendet utretts vara höjt

över allt tvivel, varom även samtliga i ärendet hörda myndigheter varit

fullkomligt ense. Det synes mig även vara en angelägenhet av stor

vikt, att denna i och för sig själv intressanta, men genom de med densamma

förknippade historiska minnena ännu mera betydelsefulla kyrka

blir försatt i ett skick, som motsvarar dess betydelse för landet. Så

är nämligen för närvarande långt ifrån fallet. Ingen, som besöker

Riddarholmskyrkan i dess nuvarande tillstånd, torde kunna undgå känslan

av något försummat och torftigt. Utan överdrift torde kunna sägas,

att knappast någon av landets kyrkor av större betydenhet för närvarande

befinner sig i ett mindre värdigt skick än Riddarholmskyrkan,

ty de flesta av dem hava med betydande tillskott av allmänna medel

undergått omfattande reparations- eller restaureringsarbeten. Riddarholmskyrkan

motsvarar sålunda på intet sätt de begrepp man gör sig

om den kyrka, som omsluter stoftet av flertalet av våra stora konungar

och ett stort antal andra om våld land och dess utveckling- högt för
O

O

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

tjänte män. Riddarholmskyrkan är ju ett slags svenskt Pantheon och

bör såsom sådant hållas i ära. Det ''synes mig också synnerligen nödvändigt,

att denna kyrka snarast möjligt sättes i stånd att på ett fullt

värdigt sätt fylla sin höga uppgift, även om detsamma skulle draga

förhållandevis rätt betydande kostnader. Omvårdnaden om de historiska

minnesmärkena i allmänhet torde böra anses såsom en mycket viktigangelägenhet

för ett land, som har förmånen av att vara ett gammalt

kulturland, och under sådana förhållanden måste det givetvis vara en

nationens hederssak att alldeles särskilt vårda sig om ett historiskt

minne av sådan betydenhet som Riddarholmskyrkan.

Det av överintendentsämbetet framlagda förslaget till Riddarholmskyrkans

försättande i värdigt skick har i allmänhet vunnit tillstyrkande

av övriga i ärendet hörda myndigheter, ehuru rörande vissa delar därav

olika meningar gjort sig gällande.

Jag skall tillåta mig först beröra den del av förslaget, varom det

huvudsakliga meningsutbytet ägt rum, nämligen de åtgärder, som avse

beredande av ökat utrymme för konungafamiljens gravar. Dylika åtgärder

hava föreslagits, emedan det visat sig, att ett synnerligen begränsat

utrymme återstår i det Bernadotteska korets gravkammare, i

vilken hittills rum beretts för stoftet av alla medlemmar av det regerande

konungahuset med undantag av Konung Karl XIV Johans och Konung

Oscar II:s, vilka vila i sarkofager i gravkorets övre del. Overintendentsämbetet

och även riksantikvarien hava vid denna frågas behandling utgått

från den förutsättningen, att även framdeles samtliga medlemmar av

den kungl. familjen skulle finna vilorum i Riddarholmskyrkan. Enligt

vad riksmarskalksämbetet upplyst, lärer emellertid eu önskan finnas att

på lämplig plats utom huvudstaden anordna en begravningsplats eller

ett mausoleum för beredande av gravplatser för icke regerande medlemmar

av konungahuset, varför riksmarskalksämbetet ansett, att Riddarholmskyrkans

användande för framtiden endast såsom gravkyrka för

landets regerande konungar och drottningar med själva begravningsceremonien

förlagd till annan plats, skulle vara det lämpligaste och mest

tilltalande att lägga till grund för lösningen av förevarande fråga. Till

denna uppfattning har även jag funnit mig kunna ansluta mig, sedan

det genom verkställda undersökningar visat sig olämpligt att söka utföra

en krypta under kyrkans högkor, vilket annars synts mig innebära

en lycklig lösning. Under nyssnämnda förutsättning finner jag, i likhet

med riksantikvarien och riksmarskalksämbetet, det föreslagna nya gravkoret

vid Riddarholmskyrkan för närvarande vara obehövligt. Beträffande

frågan om uppförande av ett mausoleum vid något av de kungl. lust
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

slotten för det kungl. husets icke regerande medlemmar torde jag

framdeles få tillfälle närmare yttra mig i annat sammanhang.

Enligt inom överintendentsämbetet verkställd utredning, åskådliggjord

å ritning, visar det sig vara möjligt att på ett ingalunda otillfredsställande

sätt i den övre delen av Bernadotteska gravkoret uppställa

fyra par marmorsarkofager avsedda för regerande konungapar. Av dessa

sarkofager är en, den för konung Oscar II, utförd. I övrigt skulle

plats sålunda vara beredd för tre generationer av regerande konungar

och deras gemåler. Då det vidare å inom överintendentsämbetet upprättade

planer ådagalagts, att plats torde kunna beredas för ytterligare

minst tvenne par sarkofager inom själva kyrkans högkor, har det synts

mig antagligt, att ingen fara föreligger för brist på lämpliga gravplatser

för landets regerande konungapar inom en tidrymd, så lång som man

lämpligen kan och bör sörja för vid nu ifrågavarande arbete, och detta

utan att man behöver med sarkofager inkräkta på själva kyrkoskeppens

områden, vilket synes mig vara önskvärt att undvika så länge som

möjligt på grund av såväl praktiska som estetiska skäl.

Förslaget att till det övre Bernadotteska gravkoret uppflytta stoftet

av de konungar och drottningar, som en gång blivit gravsatta i det

nedre koret synes mig icke nu böra upptagas till avgörande, utan

torde frågan om slutlig placering av såväl dessa som andra här nedan

omnämnda äldre kungl. kistor samt framtida konungagravar böra bli

föremål för Kungl. Maj:ts framtida prövning. Genom vad jag här ovan

sökt utreda framgår, att hinder icke möter för någon av de föreslagna

placeringarna, om det nedan förordade förslaget till kyrkans behandlingkommer

till utförande.

Beträffande anordningen av nedgångarna till de Karolinska, Gustavianska

och Bernadotteska gravkoren och den i nära samband därmed

stående frågan om behandlingen av kyrkans golv, synes mig riksantikvariens

förslag, som även i huvudsak biträtts av riksmarskalksämbetet,

innebära den lämpligaste lösningen. Sålunda bör golvet i långhuset

sänkas till ursprunglig nivå, varvid även pelarnes ursprungliga socklar

bli synliga, under det att korgolvet höjes cirka 15 centimeter. Därigenom

erhålles ungefär 3 stegs nivåskillnad mellan kyrkans olika delar.

De nuvarande nedgångsöppningarne till gravvalven torde icke böra stå

öppna, utan övertäckas med borttagbara stenhällar eller med bronsluckor.

Detta skulle nämligen vara till fördel för kyrkans utseende, varjämte

den från gravkoren härrörande fuktiga luften därigenom skulle utestängas.

De av överintendentsämbetet föreslagna nya nedgångarne synas däremot

icke böra komma till utförande, emedan tillräcklig anledning därtill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

saknas. För den till Karolinska och Gustavianska gravvalven förande

nedgången skulle andra betydelsefulla gravar betänkligt rubbas, och

nedgångarnas huvudsakliga uppgift, för vederbörande att ägna kistorna

behövlig vård, kunna tillgodoses även om nuvarande nedgångar på föreslaget

sätt övertäckas, allra helst om denna övertäckning sker med därtill

särskilt lämpade stenhällar eller bronsluckor. Den av riksmarskalksämbetet

i likhet med överintendentsämbetet ifrågasatta nya nedgången

till det Bernadotteska gravvalvet synes mig likaledes kunna undvikas

genom eu likartad anordning med bronsluckor, i samband med en ur

flera synpunkter önskvärd förminskning av nedgångsöppningen.

Om Kungl. Magt vid framtida prövning finner lämpligt, att Gustav

III:s och de förutvarande konungarnas och drottningarnas av det Bernadotteska

huset kistor i likhet med Karl X Gustavs och Karl XI:s kistor

böra uppflyttas i de övre gravkoren, böra åt de förstnämnda anskaffas

marmorsarkofager, medan Karl X:s och Karl XI:s kistor uppställas å

katafalker, rörande vilka överintendentsämbetet enligt meddelande på

sin tid till riksmarskalksämbetet lämnat av kostnadsberäkningar åtföljd

utredning.

Den föreslagna anskaffningen av ny sarkofag åt Karl XII synes

mig böra bli beroende av en förnyad noggrann prövning om icke

möjlighet finnes att på lämpligt sätt reparera den ursprungliga sarkofagen,

vilket ur pietetshänsyn torde vara bestämt att föredraga.

Härmed torde jag hava berört de frågor, vilkas lösning huvudsakligast

varit föremål för olika meningar bland vederbörande myndigheter.

Rörande de av överintendentsämbetet föreslagna åtgärderna i övrigt

samt angående de upprättade kostnadsberäkningarna får jag anföra

följande. Föreslagna utvändiga reparationsåtgärder och för dem beräknade

kostnader, upptagna i kostnadsförslag nr I, synas mig icke giva

anledning till annat yttrande från min sida, än att det föreslagna och

av myndigheterna såsom synnerligen önskvärt ansedda utbytandet av

den nuvarande västportalen mot en ny sådan av värdigare utseende

är en så pass viktig och för kyrkans yttre utseende betydelsefull åtgärd,

att Kung!. Maj:t före dess utförande torde komma att taga frågan om

den nya portalens utseende under förnyad, noggrann prövning. Erforderlig

dränering av marken i och omkring kyrkan i och för bekämpande

av den fukt kyrkan förut lidit av finnes icke upptagen i det överlämnade

kostnadsförslag^., men torde kunna rymmas inom den för oförutsedda

utgifter m. m. upptagna posten.

De nu i kostnadsföi''slaget nr II upptagna förslagen till inre repara
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

tioner synas mig i allmänhet synnerligen välbetänkta. Jag förutsätter

härvid, att golvets sänkning’ ut.föres i enlighet med vad jag härom ovan

yttrat, ehuru detta icke uttryckligen finnes nämnt i det åberopade kostnadsförslaget.

De föreslagna innanfönstren, som det varit önskvärt att

undvika, emedan de torde bliva ganska svåra att anordna på ett för de

gamla fönsterbågarna icke störande sätt, äro måhända oundvikliga med

anledning av värmeledningens anordnande i och för undvikande av

fuktighetens kondensering å de stora fönsterytorna.

Det kan givetvis icke vara möjligt eller lämpligt att i alla detaljer

fastslå de föreslagna åtgärderna. Tv vid en gammal byggnads reparation

kunna alltid under arbetets gång förut okända omständigheter yppa sig,

som gorå det nödvändigt att modifiera tidigare föreslagna åtgärder.

Det lärer även vara detta antikvarien Ekhoff avsett, då han i sin

skrivelse yttrat sig om svårigheten att på förhand bestämma om befintliga

äldre målningars behandling och kostnaden härför. Det synes

mig dock, som om det uppgjorda förslaget i detta avseende vore''välbetänkt.

Kostnadsförslaget nr III avser de ovan omtalade nedgångarna till

Gustavianska, Karolinska och Bernadotteska gravkoren samt därmed

sammanhängande åtgärder. Av i detta kostnadsförslag upptagna arbeten

torde, enligt vad jag förut anfört, åtskilliga böra utgå, varemot andra

tillkomma.

Overintendentsämbetet har i ett under hand avgivet yttrande beräknat

kostnaderna för de av mig ovan förordade anordningarna för

gravkorens ordnande till följande belopp:

Korgolvets hällar upptagas................................................ kronor 350: —

Kenotafierna nedtagas och återuppsättas..................... » 600: —

Gravarna under korgolvet påmuras, gravhällarna påläggas

ånyo, justeras och kompletteras vid behov » 2,465: —

Kalkstenssteg mellan huvudskeppet och koret, 3 st.,

mellan tornrummet och huvudskeppet ytterligare

2 st.................................................................................. » 600: —

Gravkorsnedgångarnas ordnande med omfattningar,

ändring av trappor, förminskning av nedgången

till Bernadotteska gravvalvet, anordning av förblyade

bärbalkar för hällar och luckor, påläggning

av stenhällar över nedgångarna till Karolinska

och Gustavianska gravvalven in. m..................... >. 5,500: —

transport kronor 9,515: ■—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 268.

transport kronor 9,515:—

Nuvarande järnsteg till övre koren borttagas och

ersättas med kalksten ............................................

Gjutna, ornerade bronsluckor över nedgången till

Bernadotteska gravvalvet ........................................

Ordnande av altarrunden .................................................

Målning och förgyllning av altaruppställningen.........

Ställningar, rengöring, tillsyn, ritningar och oförutsedda

utgifter ............................................................

kronor 570: —

» 4,700: —

» 2,600: —

» 2,000: —

» 2,615: —

Summa kronor 22,000: —.

Härtill komma kostnaderna för sarkofager, katafalker m. in., vilka

bliva nödvändiga, om Kungl. Maj:t vid slutlig prövning skulle finna

de av mig ovan refererade förslagen till äldre kungliga kistors uppställande

i sarkofager eller på katafalker höra komma till utförande.

Dessa kostnader kunna enligt förut gjorda utredningar beräknas till

följande:

Fyra sarkofager för Oscar I och Karl XV med gemåler kronor 20,000:

I sammanhang med dessa sarkofagers uppställning

nödvändig ändring och dekorering av nedre vägg- partierna i Bernadotteska gravkoret........................

5,000: —

Karl XII:s sarkofag...........................................................

»

5,700: —

Sarkofag åt Gustav III ......................................................

»

5,000: —

Uppställning av Karl X:s och Karl Xl:s kistor med

reparation av kistorna, katafalker, höjning av

äldre sarkofager m. m...........................................

»

6,300: —

Postament för Maria Eleonoras kista och Gustav III:s

sarkofag........................................................................

»

2,500: —

Summa

kronor

44,500: —

Sammanlagda kostnaderna för ett slutgiltigt ordnande av allt vad

som sammanhänger med de kungliga gravarnas och gravvalvens behandling

skulle alltså komma att belöpa sig till 66,500 kronor, en

kostnad, som i varje fall vida understiger kostnaden för uppförande av

ett nytt gravkor.

Under kostnadsförslag nr IV upptagas utgifter för anordnande av

värmeledning, vatten- och avloppsledningar samt införande av elektrisk

belysning. Den föreslagna uppvärmningen har ansetts vara av särskild

betydelse, emedan man genom dess införande hoppas kunna motverka

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

den fuktighet, som annars brukat råda i Riddarholmskyrkan och som

varit en av de bidragande orsakerna bland annat till de i kyrkan förvarade

troféernas mindre goda tillstånd. Den föreslagna uppvärmningsanordningen

avser sålunda endast att hålla luften i kyrkan torr, varför

uppvärmning erfordras endast till en mycket måttlig temperaturgrad.

Den skall stå i samband med värmecentralen inom det bredvidliggande

så kallade gamla riksdagshuset, varigenom inga egentliga utgifter bliva

erforderliga för dess skötsel och drift. Denna anläggning torde därför

få anses såsom synnerligen välbetänkt, i synnerhet som den kommer att

möjliggöra återuppsättandet i Riddarholmskyrkan av eu del av där förut

förvarade troféer och fanor, vilket synes mig synnerligen önskvärt.

Detsamma synes vara förhållandet med tillämnade anordningar för

inledande av elektrisk belysning, särskilt med hänsyn till i kyrkan

förekommande sorgefester och andra högtidligheter, då en rikare eklärering

bör anordnas. De närmare anordningarna av denna elektriska

belysning torde bli föremål för Kungl. Maj:ts särskilda prövning. Vattenoch

avloppsledningars införande i kyrkan synes mig däremot knappast

vara av nöden, ty erforderligt vatten för kyrkans rengöring o. dyl.

torde utan svårighet kunna tagas i någon av de kringliggande staten

tillhöriga byggnaderna. För vatten- och avloppsledningar upptaget

belopp av 2,000 kronor avgår, varför kostnadsförslag nr IV kommer

att sluta på 19,000 kronor.

Mot de under kostnadsförslaget nr V upptagna utgifterna finner

jag icke anledning till någon erinran. De hänföra sig till redan utförda

arbeten i Karolinska gravkorets inre samt till undersökning, uppmätning

in. in. för det föreliggande förslaget. Härtill torde emellertid böra

läggas ett belopp av 1,000 kronor till täckande av kostnaderna för de

ytterligare undersökningsarbeten i kyrkan, som under frågans förberedande

behandling av riksantikvarien ansetts nödvändiga och vilkas utförande

jag anbefallt. Kostnadsförslag nr V bör sålunda höjas till

20,000 kronor.

Däremot torde en stor del av de förslag, som upptagits under

kostnadsförslaget nr VI, för närvarande böra uteslutas. De avse vissa

dekorativa arbeten, som knappast synas mig önskvärda, och vilkas uteslutande

i varje fall icke i någon väsentlig mån inverkar på värdet av

övriga arbetens genomförande. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

synes genom sin anslutning till antikvarien Ekhoffs förut anförda

yttrande i denna fråga även ställa sig tvekande inför de föreslagna dekorativa

arbetenas lämplighet. Till sådana arbeten, som sålunda enligt min

mening böra utgå ur den nuvarande planen för kyrkans reparation, höra:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 201 höft. (Nr 258.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

glasmålningar i Karolinska och Gustavianska gravkorens samt i högkorets

fönster, vägg- och valvmålningar i Gustavianska gravkoret samt

de föreslagna väggtavlorna av marmor i samma gravkor. Körande de

sistnämnda, som enligt uppgift avsetts såsom epitafier över Gustav II

Adolf och hans gemål Maria Eleonora, ber jag få framhålla, att det helt

visst synes mig vara synnerligen önskvärt och riktigt, om dylika minnesvårdar

uppsattes i bemälda gravkor såsom en gärd av hyllning och

tacksamhet åt den store konungen, men å andra sidan förefaller det

mig knappast vara motiverat eller ens fullt värdigt att sammankoppla

en sådan hyllningsgärd med övriga reparationsfrågor utan torde denna

böra utföras för sin egen skull, måhända i samband med någon med

Gustav Adolfs-minnet förknippad bemärkelsedag.

Däremot anser jag i likhet med riksmarskalksämbetet, att konstsmidda

järngaller böra uppsättas framför bland annat Bernadotteska

och Wachtmeisterska gravkoren i likhet med vad fallet är i de övriga

gravkoren.

Sedan den i överintendentsämbetets kostnadsförslag nr VI upptagna

kostnaden för en katafalk till Maria Eleonoras kista här ovan

blivit upptagen i samband med andra katafalker och sarkofagar, återstår

sålunda av i nämnda kostnadsförslag upptagna utgifter endast

kostnaden för de trenne av mig tillstyrkta konstsmidda järngallren eller

6,200 kronor, vartill kommer kostnaden för enkla innanfönster med vitt

glas i det Karolinska gravkoret i stället för de föreslagna med glasmålning.

Denna kostnad uppgår enligt överintendentsämbetets meddelande

till 1,800 kronor, varför kostnadsförslaget VI sålunda reducerats

från 60,000 kronor till 8,000 kronor.

Kostnaderna för de arbeten, jag här ovan ansett mig böra för
-

orda till utförande, bliva sålunda följande.

I. Yttre reparationer ........................................ kronor 109,000: —

II. Invändiga » )) 125,000: —

III a. Nedgångarna till gravkoren m. m....... » 22,000: —

b. Sarkofager och katafalker .................... » 44,500: —

IV. Uppvärmning och belysning .................... )) 19,000: —

V. Karolinska gravkorets inre reparation samt

uppmätning, undersökning in. m....... )) 20,000: —

VI. Dekorativa arbeten....................................... » 8,000: —

Summa kronor 347,500: —

Då det här gäller arbeten i en gammal, kulturhistoriskt intressant

och värdefull byggnad, har det synts mig vara av synnerlig vikt, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 258.

de arkeologiska och kulturhistoriska intressena bliva på ett fullt tillfredsställande

sätt beaktade under arbetets utförande. För dettas ernående

synes den anordningen böra vidtagas, att en särskild kontrollant

tillsättes, som äger skyldighet att under arbetstiden dagligen och stundligen

följa arbetenas gång och med vaksamhet tillvarataga alla de utmärkta

och sällsynta tillfällen till ingående studier av byggnadens detaljer

och dylikt, som endast vid ett dylikt reparationsarbete yppa sig,

samt därvid även utöva den ständiga detalj övervakning av mera känsliga

arbetens utförande, såsom t. ex. målningsrestaureringens, vilken

övervakning givetvis icke kan förutsättas utövas av arbetschefen i övrigt.

Sådan kontrollant bar ansetts nödvändig vid andra av den sista tidens

betydelsefullare restaureringsarbeten, såsom i Strängnäs domkyrka och i

Värnhems kloster kyrka. Härtill torde lämpligen någon yngre konsthistoriker

eller arkeolog kunna anlitas. Då arbetena i Riddarholmskyrkan

torde komma att taga år i anspråk, synes en summa av 5,000 kronor

böra avsättas till avlöning av dylik kontrollant, som torde böra tillsättas

av överintendentsämbetet och riksantikvarien gemensamt.

Den totala kostnaden för genomförande av Riddarholmskyrkans

värdiga iståndsättande skulle sålunda enligt gjorda beräkningar utgöra

352,500 kronor.

Av dessa arbeten synas mig de, som avse den inre restaureringen,

såsom viktigast böra påbörjas först, jämte sådana yttre arbeten, vilka

med hänsyn till byggnadens bestånd icke kunna anstå till senare.

Arbetena böra helst påbörjas redan i år.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

i huvudsaklig överensstämmelse med av mig här ovan förordat förslag

bevilja ett anslag å kronor 352,500 samt därav å extra stat under

sjunde huvudtiteln för år 1914 anvisa ett belopp av ... kronor 100,000

med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1913 disponera sistnämnda

belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna sitt bifall; och skulle

proposition i ärendet till Riksdagen avlåtas av den

lydelse, bilaga litt. . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:103 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan. ^V a1 i texten