Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263

1913-04-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:263, Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263.

13

Nr 263.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen''angående efterskänkande

av kronan tillkommande fordran på grund

av ett å fastigheten Vu mantal Horsaskog nr 1 i Kristianstads

lån vilande odlingslån; given Stockholms slott

den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgiva,

att, därest fastigheten V14 mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken

av Kristianstads län varder för odlingslånefondens räkning på exekutiv

auktion inropad för en köpeskilling, ej överstigande beloppet av

vid auktionstillfället till betalning förfallna annuiteter av ett å fastigheten

vilande odlingslån jämte utsökningskostnad, fastigheten må av

kronan å offentlig auktion försäljas med föreskrift om befrielse för

fastigheten från betalningsansvar för odlingslånet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 263.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, liållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvard,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen statsrådet Petersson anförde:

Kungl. Maj:t anvisade den 19 maj 1899 under de i kungörelsen

den 27 maj 1898 angående lån från odlingslånefonden stadgade villkor

från nämnda fond ett låneunderstöd av 6,500 kronor till reglering av

Norraskogsbäcken samt avdikning och delvis odling av mark, tillhörande

byarna Övre Stavshult i Visseltofta socken, Hyngarp och Gundrastorp

i Vittsjö socken samt Truedstorp, Ristorp och Norra skog i Verums

socken, allt i Kristianstads län.

I omförmälda vattenavledningsföretag ingick, bland annat, fastigheten

V14 mantal Horsaskog nr 1 i Verums socken.

Vid syneförrättning, som för ifrågavarande företags utförande ägde

rum under åren 1897—1898, uppskattades ägorna till förenämnda Vu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 263. 15

mantal Horsaskog nr 1 till ett värde av 3,067 kronor 91 öre, vilket

värde antogs skola genom vattenavledningen stiga till 7,802 kronor

70 öre. Den på fastigheten belöpande andelen i kostnaderna för företagets

utförande beräknades skola uppgå till 1,814 kronor 68 öre.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i nämnda län fastställde genom,

utslag den 4 april 1903 de kapitalavbetalnings- och räntebelopp, som

skulle till lånets likviderande årligen erläggas av den i företaget ingående

jorden; och blev beträffande ifrågavarande hemmansdel detta belopp

bestämt till 190 kronor 89 öre för varje av åren 1907—1931 och 173

kronor 60 öre för år 1932.

Vid uttagande av den hemmansdelen åliggande, till betalning förfallna

annuiteten för år 1907 befanns ägaren sakna utmätningsbara tillgångar,

varför fastigheten togs i mät för skulden. Härefter höllos

under åren 1908 1909 tre auktioner för försäljning av hemmansdelen,

utan att dock någon spekulant infann sig.

Med anledning härav har Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande

i skrivelse den 24 mars 1909 anhållit om bemyndigande att vid blivande

ny auktion för hemmansdelens försäljning inropa densamma

för ki*onans räkning för ett pris, icke överstigande skulden eller 190

kronor 89 öre.

Kronofogden i orten har i bifogat yttrande av den 15 mars 1909

upplyst, bland annat, att hemmansdelen dåmera ägdes av Nils Nilsson,

som å exekutiv auktion år 1906 inropat densamma för 5 kronor;

att fastigheten vore taxeringsvärderad till 500 kronor och saluvärderad

till 200 kronor; att den vore belägen på 15 kilometers avstånd från

Bjärnums och Vittsjö stationer; att den saknade åbyggnader; samt att

dess ytvidd uppginge till:

åker ........................................... 70 ar 80 kvadratmeter

äng och odlingsmark 10 hektar 68 „ 30 „

annan jord..................... 2 „ 10 „ 30

summa 13 hektar 49 ar 40 kvadratmeter.

Därjämte har kronofogden anfört, att hemmansdelen alldeles säkert

ej kunde giva sådan avkastning, att sagda annuitet kunde

därav betalas.

Domänstyrelsen har i infordrat utlåtande av den 8 april 1909 anfört,

att enligt styrelsens åsikt hemmansdelen icke syntes höra inköpas

varken för skogsväsendets räkning eller för något annat ändamål, varmed

styl elsen hade att taga befattning; att medel för inköp av fastigheten

ej torde kunna erhållas från de vid försäljning av mindre kronoegendomar

och lägenheter inflytande medel, vilka vore avsedda att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 263.

användas till inköp av skogbärande eller för skogsodling tjänlig mark;

samt att inköp av hemmansdelen ifråga ej syntes vara önskvärt nr någon

annan synpunkt än den att skulden måtte kunna täckas.

Statskontoret har i utlåtande den 24 september 1909 såsom sin

uppfattning framhållit, att det icke vore möjligt att ur ifrågavarande

hemmansdel uttaga alla de odlingslåneannuiteter, för vilka den hade att

svara, samt att således en försäljning av fastigheten med förbehåll om

skyldighet för densamma att svara för ifrågavarande annuiteters erläggande

aldrig syntes kunna komma till stånd.

Vid sådant förhållande vore det enligt statskontorets åsikt fördelaktigast

att å förnyad exekutiv auktion låta för odlingslånefondens

räkning inropa hemmansdelen för en köpeskilling, som dock ej borde få

överstiga beloppet av vid auktionstillfället till betalning förfallna odlingslåneannuiteter

jämte utsökningskostnad, samt att sedermera, till betäckande

av så stor del av fondens fordran som möjligt, söka på

offentlig auktion försälja hemmansdelen, befriad från därå vilande

odlingslåneannuiteter.

Emellertid ansåge statskontoret såväl beslutet om försäljning av

hemmansdelen, sedan den blivit odlingslånefondens tillhörighet, som ock

medgivandet av sådan försäljning utan förbehåll om skyldighet för köparen

att svara för å hemmansdelen vilande odlingslån vara av beskaffenhet

att böra underställas Riksdagen.

Från landskamreraren i Kristianstads län har med skrivelse den

9 december 1912 till jordbruksdepartementet översänts en av vederbörande

kronofogde avgiven promemoria, varav inhämtas:

Ovanbemälde Nilsson hade icke erhållit lagfart å sitt köp av fastigheten,

utan stode föregående ägaren Erik Pettersson, av vilkens konkursbo

Nilsson inropat fastigheten, fortfarande antecknad såsom dess ägare.

Fastigheten hade till gäldande av dels de densamma åvilande fyra

första odlingslåneannuiteterna, vilka förfallit till betalning vid kronouppbörd

sstämmorna åren 1907, 1909, 1910, 1911, varje gång med 190

kronor 89 öre, dels ock andra från fastigheten utgående kronoskatter

och indrivningsprovisioner, vil ka senare tillsammans utgjorde 20 kronor

74 öre, utmätts fyra gånger under åren 1908—1912.

Sedan auktionsförsöket under år 1909 misslyckats, hade något

ytterligare försök i sådant hänseende icke ägt rum, då det varit fullt

klart, att åsyftat resultat icke skulle kunna vinnas.

Emellertid hade kronofogden den 16 januari 1911, med stöd av

stadgandet i 80 § utsökningslagen, förordnat länsmannen i Verums

distrikt att vara syssloman för fastigheten, till dess densamma kunde

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 263.

varda såld och av köparen tillträdd, med skyldighet för länsmannen

att taga fastigheten under sin vård och på lämpligaste sätt söka

erhålla någon avkomst från densamma samt sådan uppbära och redovisa

till kronofogden i fögderiet.

Länsmannen hade lyckats utarrendera betet å fastigheten under

sommaren 1911 för 30 kronor och under sommaren 1912 för 20

kronor.

Fastigheten, som saknade såväl byggnader som stängsel och läge

för fäfot, hade givetvis sjunkit i värde sedan år 1909. Ur densamma

kunde absolut aldrig uttagas vare sig redan förfallna eller i framtiden

förfallande odlingslåneannuiteter.

Synnerligen förmånligt vore, om sådan åtgärd skyndsammast möjligt

kunde vidtagas, att fastigheten befriades från odlingslånet, ty sedermera

skulle det nog låta sig göra att få köpare till eller arrendator av

fastigheten, ehuru densamma läge avlägset från orter med drägliga

kommunikationer.

Åberopande vad sålunda i ärendet förekommit, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgiva,

att, därest fastigheten 7u mantal Horsaskog nr 1 i Verums

socken av Kristianstads län varder för odlingslånefondens räkning på

exekutiv auktion inropad för en köpeskilling, ej överstigande beloppet

av vid auktionstillfället till betalning förfallna annuiteter av ifrågavarande

å fastigheten vilande odlingslån jämte utsökningskostnad, fastigheten

må av kronan å offentlig- auktion försäljas med föreskrift om befrielse

för fastigheten från betalningsansvar för odlingslånet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungi. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna nådigt bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

. . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Schlytern.

Departements
chefen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 204 käft. (Nr 261—264.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:229 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronan tillkommande fordran på grund av ett å fastigheten 7u mantal a1 i texten
  2. JoU 1913:125 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av kronan tillkommande fordran på grund av ett å fastigheten 7U mantal Horsa skog nr s. 5 i texten