Angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå m. m
1913-04-04 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:267, Angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå m. m
Dokumentets text
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
1
Nr 2K7.
Kung!. Ma.j:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande
å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå
m. m.; given Stockholms slott den 4. april 1913.
Under åberopande av bilägga utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbrnksärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914
under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat
lör byrån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och
bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för
ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
samt vid bifall härtill a ordinarie stat under riksstatens nionde
huvudtitel uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belonn
av 47,800 kronor; " 11
dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens
hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra
stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;
dels och för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar
på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 207 höft. (Nr 267.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Alfred Petersson.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 4 april 1913.
N är vara n de:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde efter gemensam
beredning med cheferna för sjöförsvars-., finans- och ecklesiastikdepartementen,
följande.
Då jag den 14 januari 1913 anmälde anslagsbehoven för år 1914
under riksstatens nionde huvudtitel, anförde jag, att frågan om hydrografiska
byråns uppförande å ordinarie stat vore beroende på utredning
av löneregleringskommittén, samt hemställde att i avbidan på den proposition
angående hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten,
som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till Riksdagen, måtte beräknas
såsom anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat ett belopp
av 48,500 kronor samt å extra stat för år 1914 dels ett belopp av
19,500 kronor för uppehållande under samma år av verksamheten vid
Proposition
till 1907 års
Riksdag.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
och dels ett belopp av 3,000 kronor för verkställande
under samma år av hydrogeologiska specialundersökningar.
I enlighet med denna hemställan blev också propositionen avfattad.
Sedan löneregleringskommittén den 6 mars 1913 avgivit betänkande
i ämnet samt utlåtanden inkommit från styrelsen för hydrografiska byrån
och statskontoret anhåller jag nu att få underställa detta ärende Kungl.
Maj:ts prövning.
Sedan åtskilliga förberedande utredningar föregått, avlät Kungl.
Maj:t den 21 december 1906 till Riksdagen proposition om anordnande
av en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.
Då jag sistnämnda dag föredrog ärendet inför Kungl. Maj:t, yttrade
jag bland annat, att jag ansåg själva planläggningen av den hydrografiska
undersökningen och sammanfattandet av dess resultat böra
verkställas av en särskilt för ändamålet inrättad institution, att de erforderliga
meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening borde kunna
ställas under närmaste ledning och kontroll av meteorologiska centralanstalten
samt att de hydrogeologiska specialundersökningarna borde
förläggas under Sveriges geologiska undersökning. Vidare anförde jag
följande.
Uti väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas gemensamma
förslag i ämnet hade hemställts om inrättandet av en fristående
institution, en hydrografisk byrå, som, även om själva samlandet av
materialet i vissa hänseenden skulle förmedlas av andra institutioner,
dock skulle vara den centralpunkt, kring vilken det hela skulle gruppera
sig.
För min del hade jag varit tveksam, huruvida åt den särskilda
institution, som syntes vara erforderlig, borde givas en så fristående
ställning, som styrelserna föreslagit, eller om den ej kunde ingå
såsom en T underavdelning i något redan befintligt verk eller någon institution.
Säkerligen skulle en sådan anordning medföra en viss, om
än ej alltför betydlig kostnadsbesparing.
De verk och inrättningar, som därvid först och främst vore att
tänka på, syntes vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Sveriges geologiska
undersökning och meteorologiska centralanstalten.
Vad då först anginge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, höll jag
före, att man genom att förlägga den hydrografiska institutionen direkt
under denna styrelse skulle utsätta sig för risken av en viss ensidighet.
Särskilt syntes nämnda styrelse av naturliga skäl icke väl ägnad att
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 5
tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen, som skulle vara
förbundna med byråns verksamhet.
Sveriges geologiska undersökning lämpade sig visserligen synnerligen
väl att övertaga de hydrogeologiska specialundersökningarna, men,
vad övriga delar av hydrografien anginge, ansåg jag dessa ligga så pass
långt på sidan om detta ämbetsverks egentliga verksamhetsfält, att, även
om, med någon förstärkning i verkets ordinarie arbetskrafter, inom detsamma
skulle kunna bildas en fullt kompetent hydrografisk underavdelning,
en sådan uppdelning lätteligen skulle kunna vålla en för det mål,
verket framför allt hade att tillgodose, ödesdiger splittring av dess och
särskilt chefens arbetskrafter.
Med meteorologiska centralanstalten måste, enligt vad den förebragta
utredningen gåve vid handen, den hydrografiska institutionen
alltid komma att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska
centralanstalten vore emellertid en rent vetenskaplig institution och lydde
såsom sådan närmast under vetenskapsakademien. Skulle även huvudparten
av landets hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska
centralanstalten, skulle det, bortsett från de stora organisatoriska
svårigheter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända,
att den praktiska sidan av hydrografien i längden icke komme till sin rätt.
Av sålunda anförda skäl hade jag efter moget övervägande ansett
mig även i själva organisationsfrågan höra i princip ansluta mig till förslaget
om inrättande av en särskild fristående institution, en hydrografisk
byrå.
Emellertid fann jag mig böra nämna, att därför syntes föreligga
även ett annat, visserligen mera på sidan om själva saken liggande
skäl. I skrivelse den 10 maj 1904 hade Riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhållit om revision av den så kallade lukrativa vattenrätten och därvid
särskilt framhållit önskvärdheten av, att även hos oss, liksom det redan
skedde i en del främmande länder, komme att föras en så kallad vattenbok.
Inom den kommitté, som tillsatts för att verkställa den begärda revisionen,
hade man redan haft blicken fäst på den blivande hydrografiska
byrån såsom den institution, åt vilken förandet av den påtänkta vattenboken
borde kunna uppdragas. Utan att närmare inlåta mig på frågan
om lämpligheten därav, ansåg jag mig böra framhålla, att möjligheten
av en sådan anordning enligt mitt förmenande bättre tillgodosåges, om
byrån från början finge en självständig ställning, än om den inordnades
under annat verk eller annan institution.
Den högsta ledningen av den hydrografiska byråns arbeten skulle
utövas av eu oavlönad styrelse. Den omedelbara ledningen av byråns
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
verksamhet skulle uppdragas åt eu av Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.
Utom denne skulle den hydrografiska undersökningens ordinarie arbetskrafter
komma att utgöras allenast av två byråingenjörer. Därjämte
komme alltid en del tillfälliga arbetskrafter att erfordras.
Beträffande avlöningarna åt byråns tjänstemän yttrade jag, att jag
funne de av väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelserna beräknade
avlöningarna under dåvarande förhållanden uppenbarligen otillräckliga
för att åt byrån förvärva behörigen kvalificerade arbetskrafter.
Jag tänkte därvid i första hand på den för föreståndaren föreslagna
avlöningen, vilken upptagits lika med den dåvarande avlöningen för byråchefer
i centrala ämbetsverk, nämligen 6,400 kronor jämte ett ålderstillägg
å 600 kronor. Enligt förslaget skulle av denne fordras ådagalagda tillräckliga
kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi, i vattenbyggnadslära
samt i geologi. Han skulle således vara både vetenskapsman och
ingenjör och i båda hänseendena stå på höjden av sin tids bildning.
För en ingenjör med den större erfarenhet, som här skulle fordras, och
med framstående egenskaper i övrigt bjöde emellertid det praktiska
livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna avlöningen.
Några vidare tillfällen till biförtjänster komme uppenbarligen icke föreståndarplatsen
att lämna.
Men även om man ville till största delen efterskänka fordringarna
på ingenjörskompetensen och man i stället ville lägga huvudvikten på
den rena hydrografutbildningen, ansåg jag det starkt kunna ifrågasättas,
om för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område
fullt kompetent person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än
mindre kvarhållas å densamma. Det senare vore dock nödvändigt för
bevarande av kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som
säkerligen de underordnade arbetskrafterna komme att ganska ofta ombytas.
För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes emellertid, om
ej avlöningen sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de
existensvillkor den då erbjöde, alltid komma att hägra såsom slutmålet.
En ordinarie professor uppbure för det dåvarande en begynnelseavlöning
av 6,000 och en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast
obetydligt sämre avlöning än föreståndaren för hydrografiska byrån
skulle komma att uppbära. Den akademiska läraren hade emellertid
alltid utsikt till eu eller annan extra förtjänst, och, framför allt, han
vore ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt.
Ställningen av ordinarie ämbetsman skulle emellertid åtminstone
till en början ej tillkomma föreståndaren för den hydrografiska byrån.
7
Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
I motiveringen till ett tidigare förslag hade lantbruksstyrelsen anfört,
att under förutsättning av den då föreslagna organisationens genomförande
den hydrografiska undersökningen syntes böra kunna slutföras
under en tid av omkring 20 år. Åven om man måste hålla
före, att den sålunda beräknade tiden vore för kort och att jämväl efter
genomförandet av den föreslagna undersökningsplanen behovet av vissa
mera permanenta undersökningar komme att kvarstå, vore det alltid att
antaga, att man inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån
omorganisera det hela. Under sådana förhållanden ansåg jag blivande
anslag till den hydrografiska undersökningen tills vidare, såsom fallet
dittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen, böra uppföras
å extra stat.
Uå även i andra hänseenden den blivande föreståndarens ställning
erbjöde ganska många jämförelsepunkter med chefens för Sveriges geologiska
undersökning, särskilt i fråga om arbetets art och den vetenskapliga
kompetens, det förutsatte, hade jag ansett dem båda böra likställas
jämväl i fråga om avlöning. Arvodet till chefen för den geologiska
undersökningen utginge för det dåvarande med 7,000 kronor,
vilket med andra ord ville säga, att han vore jämnställd med överdirektörer
och andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma
arvode ansåg jag minst böra tillkomma även föreståndaren för hydrografiska
byrån. Emellertid påginge arbeten på en omreglering av lönerna
för de förvaltande ämbetsverkens personal, och i sammanhang därmed
syntes även medellönen för cheferna för de mindre verken komma att
höjas. Av en sådan höjning borde, då regleringen en gång började
genomföras, jämväl föreståndaren för hydrografiska byrån komma i åtnjutande.
Arvodet åt denne föreståndare borde alltså för det dåvarande
bestämmas till 7,000 kronor.
Utom föreståndaren skulle byråns fästa personal bestå av två
byråingenjörer. På dessa skulle ställas huvudsakligen samma kompetensfordringar
som på föreståndaren. Åven de för byråingenjörerna beräknade
avlöningarna — 3,500 kronor med två ålderstillägg å''500 kronor —
ansåg jag under dåvarande förhållanden för lågt tilltagna, särskilt som,
därest vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras i fråga
om ingenjörskompetensen hos föreståndaren, kravet på sådan kompetens
hos byråingenjörerna desto strängare måste fästhållas.
De arvoden, som vore erforderliga för att man skulle hava utsikt
att därmed locka fullt dugliga ingenjörer att göra arbetet å byrån till
sin livsuppgift, syntes emellertid skola bliva så avsevärda, att man,
åtminstone till en början, borde avstå därifrån och i stället söka komma
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
till ett arvodesbelopp, som, på samma gång det icke vore för byråns
stat alltför betungande, dock icke vore lägre, än att man därför kunde
beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde finna med sin
fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring fyra
eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån. Jag ansåg, att ett arvode av
4,500 kronor skulle vara tillräckligt därför. Detta belopp skulle ungefär
motsvara vad en lantbruksstipendiat ansåges kunna förtjäna om året
under den sista delen av sin stipendiattid och syntes även ungefär motsvara
den inkomst en i vattenbyggnadskonst duglig ingenjör vid ungefär
samma ålder borde kunna beräkna. Jag antog att med ett så pass
högt tilltaget arvode och med den merit, någon längre tids tjänstgöring
i byrån alltid skulle innebära, lämpliga arbetskrafter skulle kunna erhållas.
Införandet av ett passagesystem sådant som det föreslagna
syntes så mycket lämpligare, som därigenom även skulle vinnas den
fördelen, att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta
ingenjörerna skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten, en
fördel, som säkerligen icke finge underskattas.
Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning,
då arbetet komme i full gång, skulle kunna beräknas för den hydrografiska
byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer
till 45,000 kronor, för de meteorologiska observationerna till
13,700 kronor och för de hydrogeologiska specialundersökningarna till
3,000 kronor eller inalles till 61,700 kronor.
Vad organisationskostnaderna anginge, beräknade till 37,800 kronor,
ansåg jag icke något vara att anmärka mot deras belopp, om än en
del av'' de för ordnandet av de meteorologiska observationerna beräknade
utgifterna antagligen icke komme att påfordras under den närmaste
tiden.
Vidkommande frågan, i vilken ordning det hela borde igångsättas,
framhöll jag såsom min mening, att man för det dåvarande borde
inskränka sig till att besluta inrättandet av byrån och utom nödiga
arvoden för densammas personal anvisa endast ett belopp så tilltaget,
att organisationsarbetet kunde beräknas komma att fortgå med full kraft
under första året, men i övrigt låta organisationsfrågans slutliga avgörande
anstå till ett kommande år och bero på vidare framställning från
den blivande styrelsen för byrån.
Med denna utgångspunkt ansåg jag kostnaderna för år 1908
kunna beräknas för den hydrografiska byrån med under densamma
omedelbart lydande observationsstationer till sammanlagt 40,800 kronor
och för de meteorologiska observationerna till sammanlagt 10,800 kronor.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Någz-a hydrogeologiska fältarbeten skulle icke kunna ifrågakomma under
första året, vadan något anslag till dylika icke syntes behöva äskas för
år 1908.
Beträffande de meteorologiska observationer, om vilka i detta
sammanhang vore fråga, ansåg jag, att kostnaderna för dessa borde
påföras åttonde huvudtiteln.
I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t i proposition
nr 2 vid 1907 års riksdag, att Riksdagen måtte dels besluta, att i
huvudsaklig överensstämmelse med de av mig angivna grunder en
hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle företagas under
ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå, dels
ock för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 bevilja ett anslagav
40,800 kronor.
Därjämte föreslog Kungl. Maj:t vid samma års riksdag uti proposition
nr 3, att till utförande under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för en hydrografisk
undersökning av Sveriges färskvatten Riksdagen måtte på extra
stat för år 1908 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett belopp
av 10,800 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj :ts uti förenämnda proposition nr 2 gjorda Riksdagens
framställning yttrade Riksdagen i skrivelse den 30 maj 1907, nr 9, angående skrivelse 190‘
regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, följande.
Tillgodogörandet av vårt lands rika vattenkrafter och särskilt an- »
vändandet av den kraft, som förefunnes i de vattenfall, vilka tillhörde
staten, vore angelägenheter av så genomgripande vikt, att deras ordnande
icke borde undanskjutas. På grund härav och då förutsättningen
för en tillfredsställande lösning av dithörande frågor vore, att vårt land
bleve i hydrografiskt avseende på ett tillbörligt sätt undersökt, hade Riksdagen
ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om anordnandet av
eu särskild, för sådant ändamål avsedd hydrografisk byrå.
Då Riksdagen likaledes funnit sig böra instämma i vad departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört i fråga om grunderna för den
hydrografiska undersökningens verksamhet och kostnaderna därför, hade
Riksdagen beslutat, att, i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda
grunder, en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle
företagas under ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk
byrå, samt för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908
beviljat ett anslag av 40,800 kronor.
Enligt vad Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907, nr 8, giver vid
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 höft. (Nr 267.) 2
Riksdagarna
1908—1912.
10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
handen, anvisades å åttonde huvudtiteln jämväl det uti propositionen
nr 3 äskade beloppet av 10,800 kronor för vissa meteorologiska observationer
för en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.
För år 1909 beviljades vid 1908 års riksdag för här ifrågavarande
ändamål anslag, slutande på samma belopp, 61,700 kronor, som det
till årskostnad för omförmälda undersökningar beräknade beloppet. . Av
ifrågavarande anslag anvisades 49,400 kronor under nionde huvudtiteln
(därav 3,000 kronor för hydrogeologiska specialundersökningar) och
12,300 kronor (för de meteorologiska undersökningarna) under åttonde
huvudtiteln. Då emellertid organisationsarbetet icke under år 1908
skulle hinna fullständigt genomföras, ingingo i det då beviljade beloppet,
61,700 kronor, vissa poster, avsedda till fortsatt inköp av instrument.
Däremot hade en motsvarande besparing gjorts uti några av de andra
anslagsposterna.
För år 1910 beviljades vid 1909 års riksdag för ifrågavarande
undersökningar anslag å sammanlagt 66,700 kronor, av vilket belopp
de för uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med
under densamma omedelbart lydande observationsstationer samt de för
verkställande av hydrogeologiska specialundersökningar beräknade kostnaderna,
tillhopa 53,000 kronor, anvisades under nionde huvudtiteln,
medan kostnaderna för de meteorologiska undersökningarna, 13,700
kronor, uppfördes å åttonde huvudtitelns stat. Jämväl i beloppet 66,700
kronor ingingo vissa till organisationskostnader hänförliga belopp.
Till här omförmälda undersökningar beviljades vid 1910 års riksdag
för år 1911 samma belopp, 66,700 kronor. Enär de egentliga
organisationsarbetena med 1910 års utgång blivit genomförda, innebar
det för år 1911 beviljade beloppet i verkligheten en förhöjning i det
till hydrografiska byrån beräknade anslaget med 5,000 kronor.
Åven för år 1912 anvisades vid 1911 års riksdag till förberörda
undersökningar sammanlagt 66,700 kronor, därav det till kostnaderna
för de meteorologiska undersökningarna erforderliga beloppet, 13,700
kronor, anvisades å åttonde huvudtitelns stat.
De för år 1913 till de hydrografiska undersökningarna beviljade
anslagen uppgå tillhopa till 71,700 kronor, därav 13,700 kronor under
åttonde huvudtiteln. Förhöjningen med 5,000 kronor avser förnämligast
ökade medel till extra arbetskrafter och publikationer.
Enligt fastställd stat för år 1913 äro dessa anslagsmedel sålunda
fördelade:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
11
A. Den hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart lydande
observationsstationer:
Arvode till föreståndaren....................... kronor 7,000
» » en byråingenjör » 4,500
» )) » » » 4,500
j) » » vaktmästare........................................................ » *) 900
Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst
500 kronor), förslagsvis ......................................................... » 9,000
Publikationer, förslagsvis ........................................................ » 8,000
Expenser, förslagsvis................................................................... » 2,500
Besekostnader och liantlangning vid mätningar, förslagsvis » 8,000
Observatörers arvoden, förslagsvis .......................................... » 8,000
Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,
förslagsvis................................................................................. J> 2,600
Summa kronor 55,000
B. De meteorologiska observationerna:
Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten.
................................................................................ kronor 1,000
Observationsarvoden, förslagsvis ........................................... » 9,700
Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.............. » 500
Inspektioner, förslagsvis.............................................................. » 500
Biträden vid instrumentens prövning, observationernas
granskning och beräkning, tabellering samt skrivning
m. m., förslagsvis ..................................................................... » 2,000
Summa kronor 13,700
C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:
Fältarbeten, förslagsvis ............................................................... kronor 2,500
Publikationer, förslagsvis............................................................ » 500
Summa kronor 3,000
Det bör här erinras, att hydrografiska byrån sedan år 1911 åtnjuter
bidrag jämväl från det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget
‘) Arvodet är 800 kronor med 100 kronor i ålderstillögg, intjänat efter 5 år.
Anslag Ull
förteckning
över Sveriges
vattenfall.
12
Instruktion.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 267.
för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall. På extra stat för nämnda år anvisades för åstadkommande
av en dylik förteckning och beskrivning ett anslag av 27,000
kronor. Arbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen, hydrografiska
byrån och meteorologiska centralanstalten. Av årskostnaderna beräknades
13,500 kronor belöpa på hydrografiska byrån. Anslag till samma
ändamål har beviljats för år 1912 till belopp av 22,000 kronor och för
år 1913 till belopp av 27,000 kronor. Av sistnämnda anslag beräknades
belöpa å hydrografiska byrån jämte observationsstationer 16,000 kronor,
sålunda fördelat:
Till extra biträden, förslagsvis ..................... kronor 4,500
» publikationer, » )) 1,000
» expenser, » » 500
» resekostnader, » » 6,000
» utrustning, » )) 2,500
» observatörers arvoden, förslagsvis ...... » 1,500 kronor 16,000
Instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten är utfärdad den i8 januari 1908 med ändringar genom kungörelse
den 23 april 1909.
Överinseendet över undersökningen utövas av styrelsen för hydrografiska
byrån, vilken styrelse utgöres av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
såsom ordförande samt vattenfallsdirektören, chefen
för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska
ärenden i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för statens meteorologiska
centralanstalt och föreståndaren för hydrografiska byrån såsom ledamöter.
Hydrografiska byrån har till ändamål att samla och bearbeta alla
uppgifter, som för en uttömmande vetenskaplig och praktisk kännedom
om de svenska färskvattnens hydrografi äro av nöden. Detta sker
genom anställande av observationer och mätningar, genom dessas samlande,
bevarande, bearbetande och publicerande, genom utförande av
sådana uppdrag och avgivande av sådana utlåtanden, som av Kungl.
Maj:t infordras eller av statsmyndigheter begäras, samt genom utförande
av sådana undersökningar och utredningar åt kommuner och
enskilda, som utan hinder för de allmänna arbetenas ostörda fortgång
kunna företagas, varvid alla med uppdrag av sistberörda slag förbundna
kostnader ersättas av dem, som lämnat uppdraget, och redovisas i byråns
räkenskaper.
13
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
I skrivelse den 13 juni 1912 har nu styrelsen för hydrografiska styrelsen för
byrån framhållit, hurusom, med ledning av erfarenheten från de gångna
åren och den utveckling, byrån därunder genomgått, man redan kunde V\oi2.
inse, att behovet av de hydrografiska undersökningarna med säkerhet
komme att för all framtid bestå och att fullbordandet av endast de
närmast liggande uppgifterna komme att kräva så lång tid, att redan
för dem det syntes styrelsen lämpligast att överflytta byrån på ordinarie
stat.
I sådant hänseende lämnade styrelsen en översikt av byråns viktigaste
arbeten och den tid, de kunde beräknas komma att kräva.
Vattenståndsiakttagelserna och i samband med dem stående observationer
rörande isförhållanden, flottning, vattentemperatur in. m. vid
byråns observationsstationer utgjorde den första grunden för arbetena.
Av dylika stationer fanns under år 1911 ett antal av 597; av dessa
voro 203 av byrån inrättade och bekostade, 394 däremot privata, tillhörande
olika institutioner, för vilka dylika observationer voro av vitalt
intresse. Under erinran, att ett verkligt behov av vattenståndsiakttagelser
i landet sedan länge förefunnits och alltmera ökats, ansåg styrelsen
det vara klart, att en institution för insamlande och bearbetande av
uppgifterna uti ifrågavarande hänseende och för kontrollerande av de
nämnda stationernas verksamhet vore av nöden. Endast därigenom
kunde det i möjligaste måtto undvikas, att luckor uppstode och att
observationerna i följd av pegelrubbningar bleve obrukbara. I fråga
om vattenståndsiakttagelserna gällde det alltså enligt styrelsens uppfattning,
att hydrografiska byråns arbeten måste bliva permanenta och alltmera
ökade, ju mera statens och enskildas företagsamhet beträffande
våra vattendrag komme att ökas.
För alla hydrografiska spörsmål fordrades kännedom om de avrinnande
vattenmängderna. Denna kännedom ernåddes genom utförande
av hastighetsmätningar. För att ur dylika mätningar och vattenståndsobservationerna
lära känna, huru stor vattenmängd som avbördades vid
en viss plats, fordrades en serie av mätningar vid olika vattenstånd.
Ur en dylik serie kunde en avbördningskurva upprättas, som uttryckte
sambandet under normala förhållanden mellan vattenstånd och avrinnande
vattenmängd. För varje huvudflod och ansenligare biflod fordrades allt
efter storleken en eller flera dylika avbördningskurvor, beroende på tillflödenas
storlek, sjöarnas antal och betydelse, vattenfallens värde o. s. v.
Då för varje kurva fordrades en serie av mätningar, ansåg styrelsen
det vara klart, att arbetena med erhållandet av tillförlitliga avbördningskurvor
för alla viktigare älvar i landet komme att kräva en lång tid
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
rymd. Antalet huvudflodområden med en storlek av mer än 200 kvadratkm.
ntgjorde 115; medräknades biflodsområdena av samma storlek
flerdubblades denna siffra. Åven om det vore möjligt att i genomsnitt
på ett år utföra de mätningar, som behövdes för konstruktionen av behövliga
avbördningskurvor för ett huvudflodområde, skulle alltså krävas
mer än 100 år, och detta likväl icke kunna ske med nuvarande arbetskrafter.
Därtill komme, att en mängd omständigheter komplicerade
avrinningsförhållandena, såsom isbildning, vattenvegetation, nyinrättandet
av dammar, bottnens föränderlighet o. s. v. Nya mätningar bleve därför
tid efter annan nödvändiga och särskilt gällde detta, då fråga bleve
om utbyggandet av något visst vattenfall eller genomförandet av en
reglering, då nya mätningar till kontroll av de äldre avbördningskurvorna,
om dylika funnes, eller för upprättande av nya bleve nödvändiga.
Endast utförandet av de för en allmän hydrografisk kännedom om
våra vattendrag nödvändiga vattenmängdsmätningarna komme därför
att kräva längre tid än som nu kunde överskådas, och även sedermera
bleve alltjämt för kontroll och speciella uppgifter nya mätningar erforderliga.
Upprättandet av längdprofiler över vattendragen, d. v. s. avvägning
av deras höjd över havet, vore vidare arbeten, nödvändiga för en mängd
företag, såsom vattenavledningar, strömrensningar, kanaler och kraftverk.
Längdavvägningarna vore av speciell betydelse för kännedom om våra
vattenkrafter. Fallhöjden bildade jämte vattenmängden förutsättningarna
för ett vattenfalls energimängd. För att kunna beräkna landets vattenkraftresurser
liksom för bedömandet av varje enskilt vattenfalls värde,
vore alltså nämnda arbeten oundgängliga. Detsamma bleve förhållandet,
då det i framtiden än mera än hittills komme att gälla regleringen av
våra älvar med hänsyn till största möjliga gagn för såväl vattenkraftens
som jordbrukets intressen. Längdavvägningarna vore emellertid mycket
tidsödande och besvärliga arbeten. Att söka beräkna den tid, som eu
dylik profilering av alla svenska vattendrag av någon betydelse skulle
kräva, syntes styrelsen icke tjäna mycket till. Med nuvarande arbetskrafter
måste denna tid skattas i 100-tals år.
I nära sammanhang med förut nämnda slag av arbeten stode den
förteckning över Sveriges vattenfall, som vore under utarbetande genom
vattenfallsstyrelsen och hydrografiska byrån. Enligt, uppgjord plan för
bedrivande av undersökningar för nämnda förteckning borde dessa lör
de norrländska områdena med areal över 1,000 kvadratkm. samt Dalälven
åtminstone beträffande lmvudälvarna och de största bifloderna
nedom de stora sjöarna vara avslutade till omkring år 1921. Ehuru
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
något beslut därom ännu icke fattats, syntes det styrelsen för hydrografiska
byrån kunna tagas för avgjort, att, efter arbetenas avslutande i
denna utsträckning, de komme att fullföljas beträffande övriga vattendrag.
Enligt styrelsens mening vore det mycket viktiga och omfattande
undersökningar, som ålåge byrån i och för denna förteckning. De kunde
i själva verket karakteriseras såsom uppgörande av ett nytt kartverk
över landet med hänsyn dels till vattendragens lutnings- och vattenmängdsförhållanden
dels till deras vattenkrafts- och därmed sammanhängande
nationalekonomiska förhållanden. Fullföljandet av dessa arbeten
komme att kräva en lång tid och talade fördenskull jämväl för nödvändigheten
av den hydrografiska undersökningens permanens.
Ån mera gällde detta de omfattande och detaljerade undersökningar
och utredningar, av vilka resultaten skulle nedläggas i de monografier
eller flodbeskrivningar, som det ålåge byrån att utgiva beträffande de
respektive flodområdena, allt eftersom fältarbetena därför hunnit utföras.
Då vårt land omfattade 115 flodområden med en areal över 200 kvadratkm.
, syntes det styrelsen onödigt att försöka en tydligen mycket vansklig
beräkning av den tid, en dylik omfattande undersökning av dessa områden
i vetenskapligt och praktiskt hydrografiskt hänseende kunde anses
komma att kräva.
Av framtida uppgifter, som redan nu beräknades bliva av större
omfattning, framhöll styrelsen, hurusom de stora flod- och sjöregleringar,
som syntes komma att genomföras, nödvändigt krävde hydrografiska
undersökningar. Dessa bildade icke blott grundvalarna för beräkningarna
av företagen, de måste också läggas till grund för regleringsplanerna,
d. v. s. dammarnas skötsel o. d. I detta hänseende måste undersökningar
utföras, på vilka en prognos av flödena under våren och sommaren
eller lågvattnet om vintern kunde uppgöras, så att den mest ändamålsenliga
tappning och dämning kunde åvägabringas. Uppgörandet av
dylika prognoser fordrade givetvis vidlyftiga förundersökningar, men
vore också av synnerligen stor betydelse.
Jämväl med hänsyn till eu blivande vattenrättslagstiftning ansåg
styrelsen det redan nu kunna föratses, att hydrografiska undersökningar
och en hydrografisk byrå alltjämt komme att erfordras. En ny vattenlag
komme nämligen med all säkerhet att grundas på och taga hänsyn
till hydrografiska förhållanden mycket mera än hittills varit fallet. Uti
det förslag till ny vattenlag, som avlämnats till Kungl. Maj:t, vore
exempelvis föreslaget, att de nya vattendomstolarnas gränser skulle utgöras
av flodområdesgränser. Vidare föresloges, att skillnad skulle
göras mellan större och mindre vattendrag, för vilka helt olika bestäm
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
meker angående rätt till vatten skulle gälla. För fastställande av
denna olikhet föresloges delvis hydrografiska grunder, för vilka byråns
undersökningar vore nödvändiga. Slutligen föresloges, att vattenböcker
skulle föras, uti vilka skulle dels inskrivas faktiska och rättsliga förhållanden
rörande anläggningar dels ock anmärkas hydrografiska och
topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens område belägna
vattendrag. Åven med hänsyn till en ny vattenlagstiftning syntes
alltså nya uppgifter komma att föreligga för en hydrografisk byrå, vilka
gjorde det nödvändigt, att dess undersökningar bleve permanenta.
Slutligen ansåg styrelsen det helt naturligt gälla rörande byråns
vetenskapliga verksamhet, att den i ett land som vårt länge framgent
komme att finna en rikedom på uppgifter att lösa. Utlandets stora
institutioner för de hydrografiska undersökningarna hade också överallt
ansetts behöva vara permanenta.
Med vad sålunda och i övrigt anförts, syntes det styrelsen, att
tillräckliga motiv förebragts för behovet av hydrografiska undersökningar
under en mycket längre tidrymd än den, varmed man i allmänhet torde
hava räknat i löneregleringsfrågor. Styrelsen hemställde fördenskull, att,
i samband med den reglering av avlöningarna till hydrografiska byråns
personal, som av styrelsen föresloges, byrån måtte uppföras på ordinarie
stat.
I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen böra hemställa, huruvida
icke byråns karaktär av central statsmyndighet borde även i benämningen
komma till sin rätt, i likhet med vad exempelvis för statistiska
centralbyrån och meteorologiska centralanstalten vore fallet. I sådant
hänseende föreslogs, att benämningen, i stället för den nuvarande, måtte
bliva hydrografiska centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.
Enligt vad styrelsen erinrade, utgjordes hydrografiska byråns personal
av en föreståndare, två byråingenjörer och en vaktmästare. Vidare
vore anställda tillfälliga biträden och observatörer. Anslaget till extra
biträden utginge för år 1913 å byråns stat med 9,000 kronor och å
vattenfallsförteckningens stat med 4,500 kronor. Dessa båda anslag vore
beräknade att användas på följande sätt:
Å hy råns stat:
Arvode åt en biträdande ingenjör i 6 månader............... kronor 1,800: —
» » ett manligt biträde för vattenmängdsberäk
ningar,
ritarbeten etc......................... » 1,800: —
Transport kronor 3,600: —
17
Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 267.
Transport kronor 3,600:
Arvode åt ett kvinnligt biträde för registratorsgöromål
o. d...............................................
» » » kvinnligt biträde för ritgöromål ........
» » » » » » räknearbeten...
J> för vattenanalyser..............................................
Ersättning åt vaktmästaren för skrivmaskinsarbete
Diverse ................................................................................
A v attenfalls förteckning ens stat:
Arvode åt en biträdande ingenjör.................................
» för biträde med avvägningars bearbetning...
»
1,200
—
3)
1,200
—_
»
1,200
—
800
—
3>
500
—
»
500
—
kronor
9,000
—
.. kronor
3,600: —
900: —
kronor 4,500: —
Utom ett av de kvinnliga biträdena både denna extra personal varit
anställd under hela år 1911 samt dittills under år 1912. Dessutom hade
andra tillfälliga biträden för kortare tid varit anställda. Behovet av en
fast personal i sålunda angivna utsträckning å byråns stat vore därför
enligt styrelsens förmenande av erfarenheten tydligen ådagalagd, och
någon ytterligare utvidgning härutinnan syntes redan nu vara nödvändig.
Detta gällde framförallt den nu för halvt års anställning beräknade biträdande
ingenjören. Det gällde också anställandet av ännu ett mindre
kvalificerat manligt biträde för vattenmängdsberäkningar o. d. Då emellertid
ökningen av sistnämnda arbeten till största delen berodde av de
talrika mätningarna i och för vattenfallsförteekningen, syntes en ökning
av anslaget därutinnan lämpligen böra begäras å dennas stat.
I fråga om personalens uppförande på ordinarie stat syntes det
styrelsen, att föreståndaren, de två byråingenjörerna, tre kvinnliga biträden
samt vaktmästaren borde bliva ordinarie tjänstinnehavare. Däremot
ansågs detta, åtminstone för närvarande, icke nödvändigt beträffande
övrig personal, men borde för anställande av extra biträden till fältoch
byråarbetena, för vattenanalyserna, för ersättning till vaktmästaren
för skrivmaskinsarbete, för vikariatsersättning och för diverse tillfälliga
utgifter i staten upptagas ett särskilt belopp, i likhet med vad som i
staten för Sveriges geologiska undersökning vore fallet.
Beträffande avlöningsförmånerna för hydrografiska byråns föreståndare
erinrade styrelsen, hurusom avlöningarna åt cheferna för de
Bihang till Riksdagens protokoll IBIS. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
mindre ämbetsverken vid pågående omregleringar bestämts till 9,000
kronor och att i enlighet därmed avlöningen för chefen för Sveriges
geologiska undersökning reglerats vid 1909 års riksdag. Styrelsen föreslog
fördenskull, att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande
anstalt måtte fastställas till 9,000 kronor.
I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen också böra ifrågasätta,
huruvida icke jämväl bemälde föreståndares benämning borde ändras
till närmare överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande
ämbetsverk eller så att han bleve betecknad såsom chef för byrån. Att
chefskapet delvis utövades av en styrelse, syntes icke utgöra binder
härför, då byråns chef själv vore medlem av styrelsen och icke endast
föredragande. För postsparbanken funnes en styrelse, i vilken ordförandeskapet
utövades av generalpostdirektören, och likväl benämndes
direktören för postsparbanken chef för densamma.
Rörande byråingenjörerna erinrade styrelsen, hurusom vederbörande
departementschef, då fråga var om inrättandet av den hydrografiska
byrån, ansåg den ursprungligen föreslagna avlöningen av 3,500 kronor
för låg med hänsyn till svårigheten att med dylik avlöning erhålla
praktiskt dugliga personer för byråingenjörsbefattningarna. Arvodet sattes
därför till 4,500 kronor eller till lika belopp som för andra gradens
tjänstemän på äldre stat inom centrala ämbetsverk. Att ålderstillägg
icke ansågs böra beräknas, syntes styrelsen hava berott därpå, att man
ansett ett passagesystem lämpligt, varigenom byråingenjörerna i regel
endast skulle tjänstgöra några år vid byrån och sedan söka sig annan
sysselsättning.
För sin del ville styrelsen emellertid betona, att den icke ansåge
ett sådant passagesystem förenligt med byråns alltmera ökade verksamhet.
Den »ordinarie» personalen vore redan nu så ytterligt knappt tilltagen,
att det vore av största vikt, att utsikt funnes att så länge som
möjligt behålla de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns
arbeten. Ett motsatt förfaringssätt skulle på föreståndaren ställa orimliga
krav, enär denne, utom ledningen av och deltagandet i byråns arbeten,
hade att följa med utvecklingen inom den hydrografiska forskningen
och att själv bidraga till densamma genom utgivna publikationer.
Det vore fördenskull nödvändigt, att byråns tjänstemän vore så väl
kvalificerade som möjligt och vana vid arbetena. Detta så mycket mera
som ett flertal extra biträden användes, vilka i regel syntes behöva ombytas
oftare, varvid det alltid krävde åtskilligt arbete, innan de nya
bleve förtrogna med byråns mätningar och övriga arbeten.
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Avlöningarna till byråingenjörerna borde alltså enligt styrelsens
mening utgå med minst samma belopp som till andra gradens tjänstemän
och med ålderstillägg. De bleve då jämnställda med förste byråingenjörerna
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket syntes lämpligt.
Styrelsen ansåg det visserligen kunna med skäl ifrågasättas, huruvida
man ens med dessa avlöningar kunde hava förhoppning erhålla och
behålla praktiskt dugande ingenjörer i en tid, då lönerna för dessa även
vid unga år i regel vore höga. Ifrågavarande tjänstemän hade emellertid
möjlighet till vissa extra inkomster i följd av de bestämmelser, som
funnes uti instruktionen rörande rätt för byråingenjörerna att utföra
praktiska undersökningar, vilka bestämmelser styrelsen ansåg böra, möjligen
med någon modifikation, kvarstå i likhet med vad som vore fallet
inom Sveriges geologiska undersökning. Hittills hade dock dessa extra
inkomster visat sig mycket obetydliga.
Vad beträffade den fördelen, som av departementschefen omnämnts,
att man genom täta ombyten av byråingenjörer skulle i det praktiska
livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med byråns
arbeten, ville styrelsen icke underskatta betydelsen härav, men ansåg,
att detta kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som byrån
använde och vilka icke kunde avlönas så högt, att icke täta ombyten
bleve regeln, dels därigenom att elever vid tekniska högskolan inom
väg- och vattenbyggnadsfacket under sina ferier fullgjorde en del av
den därunder brukliga praktiska verksamheten genom biträdande vid
byråns mätningar.
Styrelsen föreslog, att avlöningen till två byråingenjörsbefattningar
vid hydrografiska byrån måtte bestämmas, för vardera, till 5,800 kronor,
varav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar och 400 i ortstillägg,
samt med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 års
tjänstgöring. Därvid borde den tid byråingenjörerna redan tjänstgjort
vid byrån räknas dem till godo för åtnjutande av ålderstillägg.
I fråga om sättet för anställande av byråingenjörer erinrade styrelsen,
att de för närvarande, efter ansökan, förordnades av styrelsen.
Därutinnan syntes den ändring böra vidtagas, då dessa tjänstemän uppflyttades
till ordinarie, att de, i likhet med exempelvis statsgeologerna,
efter ansökan och på förslag av styrelsen utnämndes av Kungl. Maj:t.
Vaktmästaren hade hittills åtnjutit ett arvode av 800 kronor med
rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års anställning. Dessutom
hade styrelsen ägt att tilldela honom en gratifikation av högst
500 kronor årligen för biträde med skriv- och räknemaskinsarbete. Enär
20
Kung}. Maj.is Nåd. Proposition Nr 267.
förmåga av biträde vid sistnämnda arbeten icke utan vidare kunde anses
tillhöra skäliga kompetensvillkor för vaktmästarbefattningar, ansåg styrelsen
en dylik gratifikation fortfarande böra utgå i likhet med vad
fallet vore beträffande den ene vaktmästaren vid Sveriges geologiska undersökning.
Med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som
bestredes av vaktmästaren vid hydrografiska byrån, syntes det styrelsen
avgjort, att denne i avlöningsförmåner borde jämnställas med förste
vaktmästare. Beträffande den nyss omnämnda gratifikationen för biträde
med skriv- och räknemaskinsarbete ansåg styrelsen emellertid, att densamma
fortfarande borde beräknas till samma belopp som förut. Styrelsen
hemställde, att på den ordinarie staten måtte upptagas i avlöning
åt en vaktmästare ett belopp av 1,500 kronor, varav 900 i lön,
450 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna
komma ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring. För åtnjutande
av ålderstillägg borde enligt styrelsens mening den tid, som
vaktmästaren redan varit anställd, räknas honom till godo.
Slutligen ansåg styrelsen, att å den ordinarie staten borde upptagas
tre kvinnliga tjänstebefattningar. Rörande behovet av dessa biträden
anförde styrelsen följande.
De arbeten, som skulle utföras av dem, vore dels registrators-,
räkenskaps-, gransknings- och renskrivningsarbeten, dels ritarbeten och
dels räknearbeten, vartill komme kollationering och korrekturläsning.
Registratorsarbetena omfattade förande av in- och utgående diarier
för styrelsen och byrån; kontrolljournaler över inkomna vattenståndsrapporter
och diagram; kontrolljournaler över inkomna vattenprov; kortregister
över vattenståndsstationerna, över fixpunkter och över byråns
bibliotek. Räkenskapsarbetena omfattade biträde med förande av kassaoch
huvudböcker samt inventarieförteckning. Gransknings- och renskrivningsarbetena
omfattade dels granskning och avskrift av insomna
månadsrapporter, dels ock biträde med uppgörande av tabeller över de
dagliga vattenståndsobservationerna, månadsmedelvattenstånd, månadsmaximivattenstånd,
månadsminimivattenstånd, årliga maximi- och minimivattenstånd,
månad sned erbörd och antal dagar med nederbörd, snötjocklek,
snötäckets vattenvärde, vattnets temperatur och vattenanalyser samt
kollationering och korrekturläsning av dessa tabeller. För de nämnda
registrators- m. fl. arbetena behövdes ett kvinnligt biträde. Med hänsyn
till arten av större delen av dessa arbeten ansåg styrelsen, att avlöningen
till detta biträde borde sättas »lika med den högre av de normalgrader,
som vid senare löneregleringar fastställts».
Ritarbetena omfattade uppritande av diagram över de dagliga vat
-
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
tenstånden vid samtliga stationer, över vattentemperaturen och över vattenanalyserna
samt uppritande av vattenmängdsdiagram. Till dessa
arbeten komme uppritning av äldre serier av vattenståndsobservationer
samt i främsta rummet uppritning av pegelskisser, kopiering av inkomna
ritningar över vattenbyggnader o. d. ävensom uppritning av diagram
samt planscher för byråns publikationer m. in. För ritarbetena erfordrades
ett kvinnligt biträde, som helt kunde syssla med dessa. Med hänsyn
till arten av dessa arbeten ansåg styrelsen, att även för detta biträde
avlöningen borde utgå med det högre beloppet.
De räknearbeten, som skulle utföras av det tredje kvinnliga biträdet,
utgjordes av uträknande av medelvärden för månad och år å vattenståndet
vid samtliga stationer liksom övriga medelvärden i vissa tabeller
i årsboken. Därvid anmärkte styrelsen, att motsvarande räknearbete beträffande
den stora mängd av äldre serier av vattenståndsobservationer,
som insamlats, icke vore på långt när avslutat. I samband med byråns
vetenskapliga verksamhet tillkomme dessutom ett stort antal arbeten,
för vilka behovet av ett räknebiträde vore oundgängligt. Ifrågavarande
biträde borde också hjälpa till med kollationering och korrekturläsning.
Behovet av även detta biträde hade erkänts genom bifall till byråns
framställning om ökat anslag för år 1913 till avlönande av ett dylikt
biträde. Avlöningen åt detsamma syntes styrelsen med hänsyn till det
mera mekaniska arbetet kunna sättas lika med den lägre avlöningen till
de kvinnliga biträdena inom ämbetsverk.
Styrelsen hemställde alltså, att på ordinarie stat måtte upptagas
tre kvinnliga biträden. För två av dessa borde avlöningen utgå med
1,600 kronor, varav 900 i lön, 550 i tjäustgöringspenningar och 150 i
ortstillägg, samt med rätt till 200 kronor i ålderstillägg efter resp. 5
och 10 års tjänstgöring. För ett av biträdena borde avlöningen utgå
med 1,200 kronor, varav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar och
150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg, vartdera
å 200 kronor, efter 5 och 10 år. Den tid, som de nuvarande innehavarna
av dessa befattningar varit anställda, syntes styrelsen böra tillgodoräknas
dem vid övergången på ordinarie stat.
I fråga om semesterförmån för tjänstinnehavare vid hydrografiska
byrån har st}Telsen ansett vad i sådant hänseende redan stadgats beträffande
föreståndaren och byråingenjörerna fortfarande böra bestå, nämligen
rätt till semester under högst sex veckor, när sådant kan ske
utan hinder av göromålens behöriga gång.
Beträffande däremot byråingenjörernas rättighet att utöver semes
-
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
tertiden åtnjuta högst en månads ledighet årligen för utförande av enskild
hydrografisk undersökning ävensom i fråga om den ersättning,
som byråingenjör för enskilt hydrografiskt uppdrag skulle äga att betinga
sig eller uppbära, syntes eventuellt nya bestämmelser böra fastställas
i samband med en omarbetning av instruktionen.
Hittills hade någon ökad ersättning för den, som inträtt i annans
tjänstgöring vid semester, icke lämnats, utan hade i detta avseende
samma tillvägagångssätt praktiserats som vid Sveriges geologiska undersökning,
så länge detta ämbetsverk var på extra stat. Härutinnan har
stvrelsen ansett ändring böra ske också för hydrografiska byrån. Ett
anslag till vikariatsersättning borde sålunda upptagas.
För vaktmästaren syntes böra fastställas rätt till semester under 15
dagar. Till uppehållande av hans tjänstgöring under denna tid borde,
då endast en vaktmästare funnes, upptagas ett anslag, beräknat efter 3
kronor om dagen.
För de kvinnliga biträdena ansåg styrelsen böra stadgas rätt till
semester under en månad. I vikariatsersättning åt de kvinnliga biträdenas
ställföreträdare under semester syntes böra utgå ett belopp, motsvarande
100 kronor per månad för vartdera av biträdena av högre avlöningsgrad
och 75 kronor för biträdet av lägre avlöningsgrad.
Sammanlagt skulle för vikariatsersättningar behöva beräknas en
summa av 1,200 kronor.
För närvarande funnes vid hydrografiska byrån anställda jämväl
en biträdande ingenjör och ett manligt extra biträde, varjämte tillfälliga
biträden anlitades. För avlöning av dessa borde ett anslag beredas på
ordinarie stat. Det nuvarande anslaget till extra biträden utgjorde å
byråns stat 9,000 kronor. Därav skulle emellertid avgå 3,600 kronor,
utgörande arvoden till de kvinnliga biträdena, vilkas befattningar föreslagits
till uppförande såsom ordinarie. Återstoden utgjorde alltså 5,400
kronor, men detta belopp syntes numera icke räcka till.
Till avlönande av en biträdande ingenjör hade hittills beräknats
endast 1,800 kronor. Styrelsen ansåg emellertid någon ökning av byråns
arbetskrafter vara nödvändig, om det skulle vara möjligt för densamma
att inom rimlig tid bliva till det gagn för den praktiska företagsamheten
inom landet, som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle nog
en sådan ökning av arbetskrafterna tillgodoses genom inrättande av
ytterligare en byråingenjörsbefattning, men då med avseende å den
ifrågavarande biträdande ingen]örsbefattningen icke i lika hög grad som
beträffande byråingenjörsbefattningarna gällde vad styrelsen förut anfört
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
rörande fördelen av en mera fast anställning vid byrån och olägenheterna
av ett passagesystem, syntes behovet av ökad arbetskraft för närvarande
kunna tillgodoses genom ett ökat anslag till avlönande av en
extra ingenjör. I stället för det nuvarande beloppet, 1,800 kronor,
borde därför beräknas ett belopp av 4,000 kronor till arvode åt eu
extra ingenjör.
Vidare avlönades från ifrågavarande anslag en manlig ritare med
1,800 kronor. Denne ålåge i främsta rummet att utföra de grafiska
vattenmängdsberäkningarna, ett arbete som vore av allra största vikt.
Den nuvarande avlöningen syntes styrelsen alltför knappt tilltagen. Riktigast
vore det enligt styrelsens mening att jämnställa denne ritare i
avlöningsförmåner med ritare vid rikets allmänna kartverk. Då styrelsen
emellertid, om ock med tvekan, icke ansett sig böra föreslå uppförandet
av en dylik befattning å byråns ordinarie stat, fann sig styrelsen dock
böra föreslå, att anslaget till extra biträden i denna del höjdes med 600
kronor, så att arvodet till det manliga biträdet skulle kunna utgå med
ett högre belopp.
Från anslaget till extra biträden ersattes ock den person, som
utförde analyserna av byråns vattenprov. För detta ändamål beräknades
en summa av 1,200 kronor om året hädanefter bliva erforderlig, sedan
arvodet i sammanhang med ombyte av biträde måst höjas med 1 krona
per vattenprov.
Därjämte skulle från nämnda anslag utgå gratifikation åt vaktmästaren
med högst 500 kronor samt vikariatsersättningar, vilka, såsom
förut nämnts, beräknats till 1,200 kronor.
Slutligen skulle tillfälliga biträden avlönas från anslaget. Därvid
borde särskilt räknas arvoden, om ock mycket måttligt tilltagna, åt
ingen]örselever vid tjänstgöring å byrån under sommarmånaderna samt
smärre anslag åt personer, vilka, särskilt i landets svårtillgängliga delar,
ville ägna sig åt hydrografiska undersökningar. För dessa ändamål
samt andra svårförutsedda utgifter av detta slag syntes en summa av
omkring 1,200 kronor böra beräknas.
Med hänsyn till det anförda föreslog styrelsen, att å byråns stat
måtte upptagas en post å 10,500 kronor till »extra biträden samt vikariatsersättning».
För avlönande av byråns observatörer vore för närvarande beräknat
ett förslagsbelopp av 8,000 kronor. Arvodena utginge med belopp, som
växlade mellan 36 och 75 kronor alltefter stationernas läge och arbetenas
omfång. Då ifrågavarande anslag visat sig räcka till för dessa avlönin
-
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
gar under den gångna tiden samt då de stationer, som under de närmaste
åren kunde tillkomma, skulle avlönas med medel, som utginge
under vattenfalls förteckningens stat, ansåg styrelsen ändring i det nämnda
beloppet, 8,000 kronor, icke erforderlig.
Till expenser utginge ett belopp av 2,500 kronor. Till denna
summa komme från år 1911 ett anslag av 500 kronor å vatten fallsförteckningens
stat. Sammanlagt både alltså byrån år 1912 haft 3,000
kronor till förfogande för dessa utgifter. Anslagen hade emellertid icke
räckt till, utan hade varje år en, om ock icke stor brist uppstått. Utgifterna
för expenser hade utgjort:
År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.
2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80
Det nu ifrågavarande anslagets karaktär av förslagsanslag hade
gjort, att ett överskridande hittills icke vållat några större olägenheter.
Upptoges emellertid anslaget på den ordinarie staten, bleve förhållandena
härutinnan annorlunda, och anslaget syntes därför böra beräknas så högt,
att, med iakttagande av sparsamhet, brist icke behövde uppstå. En
ökning av anslaget med 1,000 kronor, d. v. s. från 2,500 till 3,500
kronor, skulle fördenskull vara erforderlig.
Å byråns stat återstode tre anslagstitlar, nämligen till publikationer
ett belopp för år 1913 av 8,000 kronor, till resekostnader
och hantlangning vid mätningar ett belopp av 8,000 kronor samt till
komplettering och underhåll av peglar och utrustning ett belopp av
2,600 kronor. Enär alla dessa utgifter kunde vara av ganska växlande
storlek, syntes det styrelsen lämpligast, om anslagen för desamma fortfarande
utginge såsom förslagsanslag på extra stat, i vilket hänseende
styrelsen åberopade förhållandet beträffande anslagen till fältarbeten och
publikationer vid Sveriges geologiska undersökning.
Anslaget till publikationer, vilket, såsom nämnts, för år 1913
utgjorde 8,000 kronor, kunde icke beräknas räcka till annat än tryckningen
av byråns årsböcker, årsberättelser och, i mindre utsträckning,
meddelanden, men icke till utgivandet av monografier. Utgivandet av
monografier återkomme dock tydligtvis icke regelbundet varje år. För
de år, då för ant}rdda ändamål ett högre anslag vore nödvändigt, syntes
sådant fördenskull kunna äskas på förhand. Detta växlande anslagsbehov
talade enligt styrelsens mening för bibehållande av deöna post
på extra stat och såsom förslagsanslag. I så fall syntes ock de obetydliga
inkomster — uti 1912 års inkomst- och utgiftsstat beräknade till
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
100 kronor — som uppstode vid försäljningen av byråns publikationer,
böra fä disponeras av byrån. Någon ändring uti det för år 1913 beräknade
anslagsbeloppet ansåg styrelsen icke beböva ifrågakomma.
Anslaget till fältarbeten, för närvarande 8,000 kronor, kunde också
anses vara tämligen växlande. Det kunde nämligen influeras av de flodområden,
som vore föremål för speciella undersökningar m. m. Detta
anslag syntes därför böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag. Någon
ändring i dess nuvarande storlek förutsattes icke.
De anförda synpunkterna gällde ännu mera rörande det anslag,
som utginge till komplettering och underhåll av peglar och utrustning.
Intet anslag hade visat sig så svårberäkneligt. Anslaget i fråga hade
också flera år ansenligt överskridits, såsom följande tabell visade:
År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.
Anslag..... 10,500: — 3,600: — 6,700: — 3,700: —
Utgifter .... 10,866:75 8,969:06 6,435:42 5,886:15
Därvid vore att märka, att uti anslagen till utrustningen liksom i
dithörande utgifter inginge organisationskostnader.
Ur detta anslag skulle betäckas nyinköp av instrument, reparationer
av äldre instrument, inköp av möbler och andra behövliga inventarier
vid byrån, reparationer och nyuppsättning av peglar vid observationsstationerna
o. s. v. Delvis måste dessa apparater för varje år förnyas.
Det kunde nämligen icke undgås, att de vid mätningar under svåra
förhållanden, issörja, flottning m. m. åtminstone delvis ginge förlorade.
Ett icke obetydligt anslag för inköp av nya instrument och reparation
av äldre vore därför årligen nödvändigt, men behovet härutinnan vore
växlande. Vidare behövdes med ökade arbetskrafter å byrån ökad utrustning
i form av skriv- och ritbord, ritmaterialier, räknemaskiner o. s. v.
Underhållet av pegelstationerna vore vidare mycket olika under olika
år, i främsta rummet beroende av vårflödenas beskaffenhet men också
av de tillfälliga uppdrag, som ålades byrån. Slutligen inginge under
denna post utgifterna för flygelprövningar. För att göra dessa så billiga
som möjligt och samtidigt inbespara mycken tid, hade byrån upprättat
en provisorisk provningsanstalt vid Stockholms stads vattenledningsverk
vid Norsborg. Utgifterna hade därigenom högst väsentligt minskats.
Ä denna anstalt hade byrån ävenledes provat instrument, tillhörande
privata, mot ersättning, som tillfallit byrån och i 1912 års inkomstoch
utgiftsstat beräknats till 200 kronor.
Styrelsen höll före, att anslagsbehovet för utgifter till utrustning
m. m. kunde beräknas till omkring 4,500 kronor. Då emellertid därav
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 207 höft. (Nr 267.) 4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
1,000 kronor syntes böra utgå ur de för vattenfällsförteckningen beviljade
medel, föreslogs en ökning av anslaget å byråns stat för utrustningen
till 3,500 kronor eller med 900 kronor utöver anslaget för år 1913. Därjämte
syntes de inkomster, som byrån erhölle genom utförande av flygelprövningar
för privata, fortfarande böra tillfalla byrån och upptagas
under denna anslagspost. Jämväl ifrågavarande anslag borde fortfarande
utgå å extra stat.
Något anslag för lokalhyra vore icke medräknat. Därest utgift i
sådant hänseende bleve erforderlig, syntes anslag jämväl därför böra
begäras på extra stat.
Den stat, som styrelsen sålunda föreslagit, skulle hava följande lydelse:
På ordinarie stat.
Chefen.
1 byråingenjör
1 byråingenjör
1 kvinnligt biträde
1 ,, »
1
1 vaktmästare ......
Till extra biträden samt vikariats
ersättning
.................................
Till expenser................................
Till arvoden åt observatörer............
Summa
Tjänst-
Lön
görings-
Orts-
Summa
pen-
ningar
tillägg
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
6,200
2,800
9,000
3,600
1,800
400
5,800
(Efter 5 år kan lönen höjas
'' med 500 kronor och
3,600
1,800
400
5,800
efter 10 år med ytter- '' ligare 500 kronor.
900
550
150
1,600
(Efter 5 år kan lönen höjas
900
550
150
1,600
j med 200 kronor och
| efter 10 år med ytter-
700
350
150
1,200
l ligare 200 kronor.
900
450
150
1,500
fEfter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
_
—
—
10,500
—
—
—
3,500
—
—
—
8,000
i
—
48,500
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så
länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.
På extra stat.
Till resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis .......................... kronor 8,000
Till publikationer, förslagsvis ......................................................................... •> 8,000
Till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis ............... » 3,500
Summa kronor 19,500
27
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Sammanlagda utgifterna för den hydrografiska byrån med underlydande
observationsstationer skulle alltså, ålderstillägg oberäknade, uppgå
till 68,000 kronor. Som anslaget för år 1913 utgjorde 55,000 kronor,
skulle ökningen utgöra 13,000 kronor. Därifrån borde emellertid dragas
2,250 kronor, vilket belopp utgått till personalen i form av extra lönetiHägg.
Till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
hörde jämväl de under statens meteorologiska centralanstalt stående
meteorologiska observationerna samt de under Sveriges geologiska undersökning
varande hydrogeologiska specialundersökningarna. Karaktären
av de poster, vilka vore upptagna i dessa beräkningar, syntes styrelsen
göra det lämpligast, att utgifterna för desamma fortfarande utginge på
extra stat. Någon ändring i anslagsbeloppen för dessa ändamål ifrågasattes
icke.
Löneregleringskommittén bär i sitt betänkande till eu början omförmält,
att vid behandlingen inom kommittén av nu förevarande
ärende ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter
vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution
sammanföra en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska
byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten.
Det hade därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utfördes
av de nämnda anstalterna, ägde sådana beröringspunkter med varandra,
att man borde söka åstadkomma en intimare samverkan dem emellan.
Även hade inom kommittén framställts den tanken, att man utan
en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone
till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I
sådant hänseende hade ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en
gemensam oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift
att årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande
inom de särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor
rörande anstalternas organisation och verksamhet m. m. Genom en
sådan anordning skulle kunna vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna
bleve organiserade och planlagda på bästa möjliga sätt och så,
att vid den ena anstaltens arbeten i görligaste mån hänsyn toges till
de övriga anstalternas uppgifter och arbeten samt att dubbelarbete undvekes.
Det både'' ock påpekats, att genom insättande i den ifrågasatta
styrelsen av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena
garanti skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av
anstalterna ensidigt riktades åt det ena eller andra hållet. Jämväl hade
Lönereglering»-kommittén.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
erinrats, att för de topografiska, ekonomiska ock geologiska kartverken
samt sjökartevarket redan funnes ett slags gemensam överstyrelse —
med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som tänkts
skola tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda anstalterna
— nämligen den genom nådigt brev den 28 maj 1880 inrättade
kommissionen för de allmänna kartarbetena.
Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om
den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades
om densammas inrättande, hade kommittén ansett sig icke böra nu framlägga
något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan
allenast velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit,
på det att, därest, såsom kommittén för sin del hölle före,
saken befunnes förtjänt av vidare uppmärksamhet, det måtte genom
sakkunnig utredning kunna utrönas, om och i vad mån någon av de
antydda anordningarna eller tilläventyrs annan anordning borde träffas
i angivet syfte.
För den händelse att hydrografiska byrån nu uppfördes på ordinarie
stat och befattningshavare därstädes erhölle ordinarie anställning,
borde emellertid enligt kommitténs bestämda uppfattning, för underlättande
av framdeles möjligen skeende förändring av byråns ställning,
avlöningsvillkoren för personalen givas sådan avfattning, att en var
ordinarie befattningshavare skulle bliva skyldig att, i händelse av behov,
låta sig förflyttas till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter
inom annan institution ävensom att eljest utföra de förändrade
göromål, som kunde bliva befattningshavaren ålagda.
Frågan om hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat vore
— enligt vad kommittén vidare anfört — givetvis beroende på, i vad
mån behovet av arbeten, som utfördes av anstalten i fråga, kunde anses
vara av stadigvarande natur eller åtminstone komma att göra sig gällande
under en synnerligen lång tidrymd framåt.
Den av byråns styrelse nu lämnade redogörelsen för ej mindre
beskaffenheten av de viktigare arbeten, som redan tillhörde byrån eller
kunde väntas komma att anförtros densamma, än även den tid ifrågavarande
arbeten kunde beräknas komma att kräva hade synts kommittén
giva vid handen, att de hydrografiska byrån redan nu tillkommande
arbeten vore till en del av den natur, att behovet av dem kunde anses
permanent, och till en del av beskaffenhet, att deras utförande utan
tvivel komme att draga en så gott som oöverskådlig tid. Härtill komme,
att antalet av de befattningar, som föreslagits till uppförande såsom
ordinarie, icke vore större än att innehavarna av dessa befattningar
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
under alla förhållanden och oberoende av de mer eller mindre tillfälliga
särskilda uppdrag, som anförtrotts byrån, syntes komma att erhålla full
sysselsättning.
Kommittén hade fördenskull funnit sig kunna tillstyrka, att hydrografiska
byrån måtte överflyttas till ordinarie stat.
I detta sammanhang ansåge sig kommittén ock böra upptaga
spörsmålet om förändrad benämning å denna byrå. 1 sådant hänseende
hade styrelsen för byrån föreslagit, att institutionen i fråga måtte benämnas
hydrografiska centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.
De sålunda föreslagna benämningarna syntes emellertid kommittén
allt för starkt framhålla ifrågavarande institution såsom en centralmyndighet
för samtliga de hydrografiska undersökningarna i Sverige.
Enligt gällande instruktion vore nämligen hydrografiska byråns verksamhetsområde
inskränkt till färskvattenshydrografien, under det att
nautisk-meteorologiska byrån hade till uppgift att bland annat bearbeta
iakttagelser, tillhörande havsvattenshydrografien. För att emellertid
hydrografiska byråns egenskap av statsinstitution måtte tydligare angivas,
hade kommittén ansett den ändringen kunna göras, att byrån
benämndes statens hydrografiska byrå.
Enligt styrelsens förslag skulle å staten för hydrografiska byrån
uppföras följande ordinarie befattningshavare, nämligen, utom föreståndaren,
2 byråingenjörer, 3 kvinnliga biträden och 1 vaktmästare.
Föreståndaren hade hittills åtnjutit ett årligt arvode av 7,000
kronor.
Styrelsen för hydrografiska byrån hade nu, under framhållande att
avlöningen till chefen för Sveriges geologiska undersökning vid 1909
års riksdag bestämts till 9,000 kronor, föreslagit, att avlöningen till
föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte utgå med nyssnämnda
belopp.
För egen del har kommittén uti nu förevarande hänseende till en
början erinrat, att kommittén erhållit nådig befallning att i samband
med fullgörande av det kommittén meddelade uppdrag med avseende å
lönereglering för hydrografiska byrån till behandling jämväl upptaga
frågan om ny stat för meteorologiska centralanstalten.
Med hänsyn såväl till innehållet i den kommittén sålunda givna
befallningen som ock till det i det föregående omförmälda spörsmålet
att på ett eller annat sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån
med meteorologiska centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån,
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
hade kommittén ansett, att, därest föreståndaren för hydrografiska byrån
bleve ordinarie tjänsteman och såsom sådan erhölle pensionsrätt, det
borde kunna vara tillfyllest, om han i avlöningshänseende likställdes
med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten. För denne senare
hade avlöningen vid 1909 års riksdag bestämts lika med den, som i
allmänhet tillkomme universitetsprofessorer, och något förslag till ändring
därutinnan förelåge icke uti de till kommittén överlämnade handlingar
beträffande meteorologiska centralanstalten. Avlöningen till föreståndaren
för hydrografiska byrån skulle alltså enligt kommitténs mening böra
utgå med 7,500 kronor, vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg
efter fem år å 600 kronor.
Av styrelsen för hydrografiska byrån hade ock ifrågasatts, huruvida
icke sistbemälde föreståndares benämning borde ändras till närmare
överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk
eller så, att han bleve betecknad såsom »chef» för byrån. Med sin nyss
antydda uppfattning hade kommittén icke kunnat biträda berörda förslag
i fråga om föreståndarens benämning.
Å gällande stat för hydrografiska byrån vore vidare upptagna två
byråingenjörer, vardera med ett arvode av 4,500 kronor. Därest hydrografiska
byrån skulle överföras på ordinarie stat, ansåge kommittén i
likhet med byråns styrelse, att de bägge redan befintliga byråingenjörsbefattningarna
borde förändras till ordinarie tjänster. Det syntes nämligen
vara oundgängligen nödvändigt för arbetets behöriga gång, att
vid byrån funnes, förutom föreståndaren, åtminstone två ordinarie tjänstemän
med högre utbildning.
Vidkommande avlöningarna till ifrågavarande byråingenjörer har
kommittén erinrat, att nuvarande arvode, 4,500 kronor, utgjorde samma
belopp som begynnelseavlöningen för tjänsteman i andra normalgraden
vid oreglerade centrala ämbetsverk. De nämnda befattningarna syntes
kommittén böra, därest de nu uppfördes såsom ordinarie, erhålla samma
avlöningsförmåner, som numera i allmänhet vore tillerkända tjänstemän i
andra normalgraden. Kommittén hade därvid icke ansett sig böra taga
hänsyn till att byråingenjörerna enligt gällande instruktion ägde att
under vissa villkor åtaga sig att utom tjänstetiden utföra praktiskt
hydrografiska undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda.
Enligt vad kommittén inhämtat hade byråingenjörernas behållna inkomster
av dylika uppdrag utgjort.
31
Kungl. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 267.
år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912
kr. kr. kr. kr. kr.
för den ene byråingenjören 211:— 27:75 170:35 611:70 305: —
)> » andre » — 27: 7 5 _ _ _
Vid bifall till kommitténs förslag, att byråingenjörerna vid hydrografiska
byrån skulle likställas med tjänstemän i andra normalgraden
vid centrala ämbetsverk, borde de ock utnämnas av Kungl. Maj:t.
Vad styrelsen föreslagit i fråga om uppförande å stat av''tre ordinarie
kvinnliga, biträdesbefattningar samt angående avlöningsförmånerna
för dem, hade icke givit kommittén anledning till erinran.
Beträffande den avlöning, som skulle tillkomma vaktmästaren vid
hydrografiska byrån i denna hans egenskap, ansåge sig kommittén icke
kunna tillstyrka, att den sattes högre än som befunnits skäligt för vaktmästare
i allmänhet vid centralt ämbetsverk eller 1,200 kronor med två
ålderstillägg efter 5 och 10 år, vartdera ålders tillägget å 100 kronor.
Då kunnighet i skrivmaskins- och räknemaskinsarbete icke syntes kunna
fordras såsom kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, hade det synts
kommittén billigt att, därest sådant arbete av vaktmästaren vid hydrografiska
byrån besörjdes på ett tillfredsställande sätt, särskild gratifikation
till belopp av högst 500 kronor, för år räknat, måtte såsom hittills
kunna tillerkännas honom. Det för sådant ändamål erforderliga beloppet
borde utgå av anslag till extra biträden m. m. Kommittén har erinrat
att vid fastställandet år 1909 av stat för Sveriges geologiska undersökning
det avsetts, att dåvarande förste vaktmästaren därstädes skulle från
motsvarande anslag å nämnda institutions stat kunna få uppbära särskild
ersättning av 500 kronor för bestyr med fotografering och dylikt.
I anslutning till vad vid löneregleringar under de senare åren för
ett flertal, ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrivas samt vad som
stadgats i kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och
bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar har kommittén hemställt, att
såsom förutsättning för godkännande av den blivande staten för statens
hydrografiska byrå måtte uppställas att, för så vitt tjänstgöringen är
förlagd till byråns lokaler i Stockholm, ordinarie tjänstinnehavare skola,
i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall
efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar
varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare
icke må i något fall utsträckas med mera än en. timme.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Kommittén har vidare framlagt förslag till avlönings villkor, innefattande
bland annat bestämmelser om semester samt därom att föreståndare
och vaktmästare skulle tillgodoräknas den tid, som före den
nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen.
Uti den kostnadsberäkning, som låg till grund vid bestämmande
av anslaget till hydrografiska byrån för år 1913, var — enligt vad kommittén
vidare erinrar — upptaget ett belopp av förslagsvis 9,000 kronor
till extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren. Av berörda belopp
beräknades 3,600 kronor åtgå till arvoden åt de kvinnliga biträdena,
för vilka nu föreslagits ordinarie anställning. Återstoden skulle alltså
utgöra 5,400 kronor, men hade styrelsen ansett detta belopp icke vidare
förslå till bestridande av utgifter för extra biträden m. m.
Till avlöning åt eu biträdande ingenjör under sex månader om
året hade hittills beräknats 1,800 kronor. Styrelsens förslag att för
avlönande av en dylik ingenjör få använda 4,000 kronor avsåge att
kunna året om hava tillgång till ingen] örsbiträde. Den omfattning,
byråns arbeten numera nått, syntes ock enligt kommitténs mening kräva
ökad tillgång till extra arbetskraft med ingenjörsutbildning. Det av
styrelsen för ändamålet beräknade beloppet hade kommittén emellertid
funnit väl högt tilltaget. Ett arvode av 3,600 kronor för år räknat
hade synts kommittén böra vara för ändamålet tillfyllest, varvid kommittén
erinrat, att årsarvodet till extra biträdande ingenjör i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till sistnämnda belopp.
Vidare avlönades för närvarande från anslaget i fråga en manlig
ritare med 1,800 kronor. Styrelsen hade hemställt om höjning av anslaget
med 600 kronor, på det att arvodet till ritaren måtte kunna utgå med
högre belopp. Mot den sålunda föreslagna förhöjningen av arvodet åt
ritbiträdet till 2,400 kronor för år hade kommittén icke haft anledning
till erinran.
De ersättningar, styrelsen föreslagit dels med 1,200 kronor till
den person, som utför analyser av vattenprov, och dels med högst 500
kronor åt byråns vaktmästare för utförande av skrivmaskins- och räknemaskinsarbete
hava icke föranlett erinran från kommitténs sida, liksom
ej heller det till 1,200 kronor beräknade beloppet till gratifikationer i
övrigt åt tillfälliga biträden och liknande utgifter.
För uppehållande av vederbörande ordinarie befattningar under
semesterledighet erfordrades slutligen medel till vikariatsersättningar.
Med avseende å eventuellt behov av medel utöver tjänstgöringspenningar
till avlönande av vikarie för ordinarie kvinnligt biträde och vaktmästare
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
under sjukdom samt för anslagets avrundande har kommittén beräknat
det i ifrågavarande hänseenden avsedda beloppet till 1,200 kronor. I
detta sammanhang har kommittén påpekat, att, därest för beredande av
semester åt ordinarie befattningshavare vid byrån den biträdande ingenjören
uppehölle ordinarie tjänst och därför åtnjöte vikariatsersättning,
motsvarande tjänstgöringspenningar för sistnämnda tjänst, han icke
under några förhållanden borde få samtidigt uppbära sitt arvode såsom
biträdande ingenjör oavkortat.
Med avseende å vad sålunda anförts, har kommittén hemställt, att
till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer och vikariatsersättningar
måtte i staten för hydrografiska byrån uppföras ett anslag av 10,100
kronor.
Till arvoden åt observatörer vid hydrografiska byråns stationer vore
för närvarande beräknat ett belopp av 8,000 kronor. Någon ändring i
detta belopp hade icke ansetts erforderlig.
Styrelsen hade vidare hemställt, att anslaget till expenser å byråns
stat måtte höjas till 3,500 kronor. Då en del av utgifterna för expenser
fortfarande syntes böra bestridas av anslaget till vattenfallsförteckningen,
hade det synts kommittén tillfyllest, om anslaget å byråns stat för ifrågavarande
ändamål bestämdes till 3,000 kronor.
I likhet med styrelsen för hydrografiska byrån har kommittén
ansett övriga å nu gällande stat för byrån uppförda anslagsposter böra
utgå å extra stat.
Kommittén har härefter framlagt följande förslag till ordinarie
stat för statens hydrografiska byrå:
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 207 höft. (Nr 267.) 5
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Tjänst-
Lön
görings-
Orts-
Summa
pen-
ningar
tillägg
Kr.
Kr.
Kr.
Kr
5,000
2,500
7,500
/Efter fem år kan lönen
Föreståndare................................
\ höjas med 600 kronor.
(Efter fem år kan lönen
1 byråingenjör ..............................
3,600
1,800
400
5,800
) höjas med 500 kronor
1
3,600
1,800
400
5,800
och efter tio år med
1 v ............................
l ytterligare 500 kronor.
1 kvinnligt biträde av högre lönegrad
900
550
150
1,600
\ Efter fem år kan lönen
höjas med 200 kronor
1 tf It tl It )t
900
550
150
1,600
( och efter tio år med
1 tt tf it lägre „
700
350
150
1,200
J ytterligare 200 kronor.
(Efter fem år kan lönen
700
350
150
1,200
j höjas med 100 kronor
1 vaktmästare .............................
j och efter tio år med
\ ytterligare 100 kronor.
Till ersättningar åt extra biträden,
gratifikationer och vikariatsersätt- ningar .....................................
—
—
—
10,100
Till arvoden åt observatörer...........
—
—
—
8,000
Till expenser .............................
—
—
—
3,000
Summa
—
—
—
45,800
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Motsvarande poster i gällande stat för byrån utgöra sammanlagt
36,400 kronor. Kommitténs förslag innebär alltså en kostnadsökning
av 9,400 kronor. Härvid har dock icke tagits hänsyn till blivande
ålderstillägg, vilka torde böra utgå av nionde huvudtitelns gemensamma
anslag till ålderstillägg.
Kommittén har jämväl yttrat sig i fråga om byråingenjörernas
pensionsålder och, ehuru någon framställning därom från byråns styrelse
icke blivit gjord, ifrågasatt, huruvida icke denna borde sättas till allenast
65 levnadsår jämte 35 tjänstår.
A staten för hydrografiska byrån för år 1913 vore vidare uppförda
anslag till publikationer 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning
vid mätningar 8,000 kronor samt till komplettering och underhåll av
peglar och utrustning 2,600 kronor. Beträffande beloppen av ifrågavarande
anslag hade styrelsen icke föreslagit annan ändring, än att
anslaget till komplettering och underhåll av peglar och utrustning
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
borde böjas till 3,500 kronor. Samtliga de tre ifrågavarande anslagen
syntes kommittén fortfarande böra utgå å extra stat. På någon närmare
granskning av de föreslagna beloppen hade kommittén icke funnit
anledning att ingå. Kommittén hade dock ansett sig icke kunna undgå
att giva uttryck åt den uppfattning, att det till publikationer avsedda
anslaget 8,000 kronor syntes väl högt tilltaget, allra helst som, enligt
vad styrelsen meddelat, kostnaderna för utgivandet av monografier icke
vore för framtiden beräknade att täckas av nämnda anslagssumma, utan
vid behov förhöjning av anslaget skulle för sådant ändamål äskas.
Genom iakttagande av nödig sparsamhet syntes tilläventyrs kostnaderna
för publikationer kunna nedbringas.
För den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
utginge å extra stat, jämte de till hydrografiska byråns disposition
ställda medlen, dels till meteorologiska centralanstalten anslag för meteorologiska
observationer och dels till Sveriges geologiska undersökning
anslag för hydrogeologiska specialundersökningar. Åven dessa anslag
hade styrelsen för hydrografiska byrån ansett fortfarande böra utgå å
extra stat.
Kommittén hade icke något att erinra häremot. Vad emellertid
beträffade det för meteorologiska obsex-vationer avsedda anslaget, tilläte
sig kommittén erinra, att i nämnda anslag för närvarande inginge en
post å 1,000 kronor till arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska
centralanstalten samt att från nämnda anslag ett vetenskapligt
bildat extra biträde vid anstalten åtnjöte ett belopp av omkring 600
kronor. Vidkommande dessa utgiftsposter yttrade sig kommittén vidare
uti det betänkande, kommittén hade att avgiva angående meteorologiska
centralanstalten.
Sedan några år hade, såsom nämnts, på extra stat anvisats anslag
för verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av
en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall. Då
dessa anslag avsåge mera tillfälliga ändamål, syntes även dessa fortfarande
böra utgå å extra stat.
I utlåtande den 20 mars 1913 har styrelsen för hydrografiska
byrån med anledning av löneregleringskommitténs betänkande anfört
huvudsakligen följande.
Enligt nu gällande stat åtnjöte byråns föreståndare ett arvode av
7,000 kronor, d. v. s. han vore i avlöningsförmåner jämnställd med
Styrelsen för
hydrografiska
byrån den 20
mars 1913.
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
överdirektörer och chefer för mindre verk enligt äldre staterna. Dessa
löneförmåner hade utförligt motiverats uti propositionen till 1907 års
Riksdag angående inrättandet av en hydrografisk undersökning.
Enligt det förslag, som tidigare hade uppgjorts av väg- och vattenbyggnads-
samt lantbruksstyrelserna gemensamt, skulle föreståndaren
jämnställas med byråchef i centralt ämbetsverk och tillerkännas de avlöningsförmåner,
som vore eller framdeles bleve bestämda för sådan tjänsteman.
I vattenfallskommitténs yttrande hade emellertid yrkats, att chefen
skulle i avseende på avlöningsförmåner jämnställas med överdirektör, med
hänsyn till de onekligen stora krav, som hydrografiska byråns viktiga
uppgift ställde på chefens såväl förmåga av objektiv vetenskaplig
forskning och klara blick för det praktiska livets fordringar som ock
hans kunskaper och vyer inom de hydrografiska vetenskaperna.
Till denna uppfattning anslöt sig Kungl. Maj:t. Departementschefen
anförde bland annat, under erinran, att arbeten påginge för en
omreglering av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal samt
att i sammanhang härmed även medellönen för cheferna för de mindre
verken torde komma att höjas, att, då regleringen en gång började genomföras,
även föreståndaren för hydrografiska byrån syntes böra komma i
åtnjutande av en sådan höjning.
Vad sålunda av departementschefen anfördes beträffande föreståndarens
avlöningsförmåner, bildade den grundval, enligt vilken den
nyinrättade befattningen eftersträvats av flera innehavare av statstjänst
och andra, och enligt vilken den av Kungl. Maj:t förordnade föreståndaren
givetvis ansett sig hava skyldighet att uteslutande ägna sin fritid åt
vetenskapliga arbeten på det hydrografiska området i stället för att
genom arbeten inom andra grenar av den geografiska vetenskapen
skaffa sig ökade möjligheter till befordran på den akademiska banan.
Att propositionens förslag och yttrande icke skulle innebära någon förpliktelse
från statens sida att vid en blivande reglering låta föreståndaren
åtnjuta löneförmåner enligt den tjänstegrad, som det vid befattningens
inrättande ansågs riktigt att bereda honom, skulle innebära ett osäkerhetstillstånd,
som icke kunde anses förenligt med rätt och billighet.
Styrelsen hade också ansett sig kunna helt och hållet trygga sig vid
den motivering och det yttrande i propositionen, som nyss omnämnts,
och icke i sin framställning ingått närmare på frågan om föreståndarens
löneförmåner.
Löneförmånerna för de befattningar, som i det föregående omnämnts
och för en del andra, vilka i ett eller annat hänseende vore
37
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
jämförliga med den ifrågavarande, hade vid de senaste årens riksdagar
reglerats efter följande grunder. Cheferna för de mindre verken hade
erhållit en lön av 9,000 kronor med en något växlande uppdelning i
lön och tjänstgöringspenningar eller lön, tjänstgöringspenningar och
ortstillägg. Enligt denna grund hade lönerna exempelvis reglerats för
flera befattningsinnehavare, för vilka de vetenskapliga meriterna vore
de viktigaste såsom riksarkivarien, riksbibliotekarien, riksantikvarien,
överintendenten för nationalmuseum och chefen för Sveriges geologiska
undersökning.
Byråcheferna i de centrala ämbetsverken hade erhållit en avlöning
av 7,500 kronor jämte 600 kronor i ortstillägg och 600 kronor i ålderstillägg
d. v. s. en slutlön av 8,700 kronor.
Professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, vetenskapsakademien
m. fl. hade erhållit en avlöning av 7,500 kronor jämte 600
kronor i ålderstillägg d. v. s. en slutlön av 8,100 kronor.
Professorn vid generalstaben, föreståndare för den geodetiska avdelningen
av rikets allmänna kartverk, hade erhållit en avlöning av 5,900
kronor i lön, 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar, 600 kronor i ålderstillägg
samt 1,000 kronor i inkvarteringsbidrag d. v. s. en slutlön av
8,700 kronor.
Föreståndarna vid skogsförsöksanstalten och vid centralanstalten
för jordbruksförsök hade erhållit en lön av 7,500 kronor jämte 600
kronor i ålderstillägg, vartill komme för den föreståndare vid skogsförsöksanstalten,
som förordnades som chef för anstalten, ett chefsarvode
av 500 kronor, vadan denne uppbure en slutavlöning av 8,600 kronor.
Nu föresloge kommitterade, att föreståndaren för hydrografiska
byrån skulle i avlöningsförmåner jämnställas med professorerna vid
universiteten. Detta förslag innebure en sänkning av grundlönen å
1,500 kronor i förhållande till den av styrelsen i enlighet med propositionen
till 1907 års Riksdag föreslagna lönen och en minskning av
slutlönen med 900 kronor. Det innebure också att i stället för att i
löneförmåner jämnställas med fjärde gradens tjänstemän, såsom i propositionen
utlovats, föreståndaren för byrån bleve jämnställd med tjänstemännen
i en lönegrad, som läge mellan andra och tredje graden.
Kommitterade hade icke uppvisat, på vilka skäl de ansett sig böra
underkänna den motivering, som av departementschefen framlagts i
propositionen till 1907 års Riksdag, för att föreståndaren för hydrografiska
byrån skulle i avlöningsförmåner jämnställas med chefen för Sveriges
geologiska undersökning. Möjligen skulle denna innefattas däri, att
»lian varder ordinarie tjänsteman och såsom sådan erhåller pensionsrätt».
38
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
Att denna förmån skulle uppväga en löneskillnad av resp. 1,500 och
900 kronor, vartill komme pensionsavgifterna, syntes styrelsen alldeles
orimligt. I propositionen 1907 hade visserligen departementschefen
såsom skäl för att sätta lönen till 7,000 kronor anfört, att med den av
styrelserna föreslagna begynnelselönen av 6,400 kronor och slutlönen
av 7,000 kronor skillnaden mellan denna och professorernas avlöning,
som utgjorde 6,000 kronor i begynnelselön och 7,000 kronor i slutlön,
bleve så obetydlig, att den uppvägdes därav, att professorerna vore
ordinarie ämbetsmän med ty åtföljande pensionsrätt. Men från denna
uppfattning till den nu av kommitterade framställda vore ett stort steg.
För sin del finge styrelsen alltså på det bestämdaste vidhålla, att
den ansåge såväl arten av arbetet vid den hydrografiska byrån som också
den kompetens, detta erfordrade, och den stora betydelse, som dessa
undersökningar hade för all praktisk företagsamhet i landet, göra, att
föreståndaren fortfarande i avlöningshänseende borde jämnställas med
chefen för Sveriges geologiska undersökning och andra chefer för
mindre verk.
Om kommitterade alltså icke ingått på någon undersökning av
vilka förändrade förhållanden, som skulle gorå departementschefens
gamla motivering oriktig, framkomme de i stället med två andra
motiv till den av dem föreslagna lönen. Det ena motivet vore »att
kommittén anbefallts att i samband med fullgörande av det kommitterade
meddelade uppdrag med avseende å lönereglering för hydrografiska byrån
till behandling jämväl upptaga frågan om ny stat för meteorologiska
centralanstalten». I vad avseende innehållet i denna befallning kunde
inverka på avlöningsförhållandena vid hydrografiska byrån, förefölle
styrelsen icke rätt klart, så mycket mindre som det icke varit ifrågasatt
reglering av avlöningsförmånerna till andra än vissa av meteorologiska
centralanstaltens befattningshavare. Kommitterades andra motiv vore, att
vid behandlingen av byråns regleringsfråga det blivit inom kommittén
dryftat, huruvida det icke skulle vara önskvärt att på ett eller annat
sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån med meteorologiska
centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån. Kommitterade hade
därvid antingen tänkt sig en direkt sammanslagning eller en kommission,
som skulle hava till huvudsaklig uppgift att årligen uppgöra förslag till
arbetsplaner m. m. i likhet med kommissionen för de allmänna kartarbetena.
Beträffande det förra alternativet ville styrelsen hänvisa till
den utredning rörande byråns ställning, som återfunnes uti propositionen
år 1907. Vad åter anginge inrättandet av en kommission, som skulle
övervaka arbetsplanernas uppgörande in. m., syntes detta icke kunna
39
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 267.
på något sätt inverka på löneförmånerna till cheferna för de verk som
skulle vara representerade i densamma.
Beträffande kommitterades förslag att sätta föreståndaren för hydrografiska
byrån i avlöningshänseende lika med professorerna vid universiteten
ville styrelsen framhålla, hurusom därav med nödvändighet
bleve följden, att en vetenskapligt bildad föreståndare måste ägna den
tid, som bleve övrig från det direkta byråarbetet, åt författarskap på
andra områden än det hydrografiska. Den ifrågasatta lönen vore nämligen
givetvis att anse såsom betydligt mera fördelaktig uti universitetsstäderna
Uppsala och Lund än i Stockholm med dess avsevärt dyrare
hyroi och andra levnadsomkostnader. Att därigenom byråns verksamhet
och resultaten av denna komme att bliva i hög grad lidande vore
självklart. Det förtjänade därvid att påpekas, att förhållandena i detta
avseende vore olika vid hydrografiska byrån och en del andra vetenskapliga
institutioner sådana som meteorologiska centralanstalten och
skogsförsöksanstalten, i det att de ämnen, meteorologi och botanik, speciellt
växtbiologi, vilka vore föremål för arbetena vid dessa anstalter, vore
representerade av professorsbefattningar vid universiteten, till vilka dessa
befattningshavare kunde meritera sig samtidigt med att de bidroge till
den vetenskapliga verksamheten vid sina anstalter, men att hydrografi
på detta sätt icke vore representerat.
Grenom beslut av förra arets Riksdag hade bland annat lönerna
för befattningshavare vid statens skogsförsöksanstalt reglerats. Kommitterade
föresloge nu, att hydrografiska byråns föreståndare i löneförmåner
skulle sättas efter chefen för skogsförsöksanstalten. Och dock
funnes flera skiljaktigheter mellan de båda chefernas ställning. Sålunda
vore chefen för skogsförsöksanstalten icke medlem av anstaltens styrelse
utan endast föredragande, under det att föreståndaren för hydrografiska
byrån vore medlem av dess styrelse. Skogsförsöksan staltens föreståndare
tillsattes efter ansökan på förslag av styrelsen, medan föreståndaren
för hydrografiska byrån direkt förordnades av Kungl. Maj:t. Beträffande
de bada chefernas åligganden förelåge även åtskilliga andra olikheter.
Vid de utredningar, som föregått byråns inrättande, hade det
aldrig varit tal om att jämföra föreståndarens avlöningsförmåner med
universitetsprofessorernas, utan tvekan hade då endast gällt, huruvida avlöningen
borde sättas lika med byråchefernas eller överdirektörernas. Detta
var helt naturligt. Såsom i både vattenfallskommitténs och departementschefens
yttrande framhölls, var det av största vikt, att den blivande
chefen erhölle en möjligast självständig ställning, så att han vore medlem
av styrelsen och hade den omedelbara ledningen av byråns verk
-
40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
samhet om -hand, under det att styrelsens befogenhet skulle begränsas
till att huvudsakligen omfatta granskningen av de årliga arbetsplanerna
och kostnadsberäkningarna. Uti byråns instruktion förklarades också
styrelsens huvuduppgift vara »att vaka över, att de allmänna hydrografiska
arbetena bedrivas på ett ändamålsenligt sätt, och att ett effektivt
samarbete äger rum emellan de institutioner, åt vilka utförandet av
dessa arbeten anförtrotts». För övrigt skulle enligt instruktionen den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten äga rum under
ledning av hydrografiska byrån. Det ålåge också dennas föreståndare
att uppgöra sammanfattande förslag till arbetsplaner och kostnadsberäkningar
rörande hela den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten.
I det föregående hade styrelsen vid bedömandet av avlöningsförmånerna
för byråns föreståndare huvudsakligast utgått därifrån, att denne vore
vetenskapsman. Såsom av propositionen 1907 framginge, borde emellertid
föreståndaren »vara både vetenskapsman och ingenjör och i båda hänseendena
stå på höjden av sin tids bildning». Det borde därför framhållas, att
möjligheterna att erhålla en ingenjör för denna befattning med den
föreslagna lönen icke torde vara stora. Departementschefen hade härom
anfört: »För en ingenjör med den stora erfarenhet, som här skulle
fordras, och med framstående egenskaper i övrigt bjuder emellertid det
praktiska livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna
lönen, som ju till att börja med icke skulle uppgå till mer än 6,400
kronor». Detta ansåge styrelsen numera i lika hög grad gälla rörande
den av kommitterade föreslagna lönen. Bland tekniska befattningsinnehavare
med utbildning på det hydrografiska området hade såväl byråchefen
för tekniska ärenden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som
byråchefen för kulturtekniska äreuden i lantbruksstyrelsen högre avlöningar
än den av kommitterade nu för byråns chef föreslagna. Detsamma
gällde beträffande biträdande ingenjören i vattenfallsstyrelsen, vilken
uppbure en begynnelselön av 8,000 kronor. Svårigheterna att få föreståndarbefattningen
besatt med en tekniskt bildad person med tillräckliga
meriter skulle sålunda säkerligen bliva avsevärda, därest lönen icke
sattes högre än den av kommitterade föreslagna.
Då byrån inrättades, hade detta i första rummet varit för att tillfredsställa
ett av den praktiska företagsamheten i landet länge känt
behov av en statsanstalt för hydrografiska undersökningar och dessas
stora betydelse erkändes allmänt. Kommitterade syntes nu i sitt förslag
rörande avlöningen till föreståndaren hava i viss mån förbisett denna
praktiska sida av byråns verksamhet. Det vore dock endast fa grenar
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 41
av företagsamheten i landet, som icke hade behov och nytta av dessa
undersökningar, och de ekonomiska värden, som dessa grenar av företagsamhet
representerade, vore så stora, att de belopp, som inbesparades
genom en säker kännedom om landets hydrografi, vore av allra största
betydelse. Utan att i detta sammanhang kunna ingå i en detaljerad
redogörelse för detta spörsmål ville styrelsen framhålla, att hydrografiska
undersökningar vore nödvändiga för jordbruket vid uppgörande av
planer till dränering, sjösänkningar och invallningar, vid bedömande av
jords värde med hänseende till översvämningar, vid utbyggande av
större vattenfall till kraftdistribution eller för storindustriell drift och
av smärre för kvarnar, sågar eller för kraft till jordbrukets motorer,
vid anläggande av broar och kulvertar för järnvägar eller landsvägar,
vid anordnandet av farleder eller flottleder, vattenledningsverk, vid frågor
om vattendrags förorenande genom avfallsvatten från fabriker o. s. v.,
vid uppgörande av regleringsplaner samt för ett stort antal rättsliga
frågor angående rätt till dämning in. m. Det hade varit hänsynen till
denna störa praktiska betydelse av de hydrografiska undersökningarna,
som gjort, att byrån organiserades på det sätt, som vore fallet, och
det syntes styrelsen icke, som om byråns verksamhet under de gångna
åren skulle hava givit skäl för en sådan förändring härutinnan, som
den av kommitterade föreslagna nedsättningen i avlöningsförmåner för
föreståndaren i förhållande till dem, som vid byråns inrättande ansetts
böra fastställas vid en blivande reglering, måste anses innebära.
Styrelsen finge alltså fasthålla vid sitt förslag, att ledningen av
byråns arbeten skulle utövas av en chef, och att avlöningen till denne
skulle utgå med 9,000 kronor, varav 6,200 kronor i lön och 2,800
kronor i tjänstgöringspenningar eller ock för åvägabringande av större
överensstämmelse med senaste regleringar med den uppdelning av
nämnda belopp att 5,700 kronor skulle utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar
och 800 kronor ortstillägg.
Beträffande avlönings villkoren hade kommitterade ansett, att byråingenjörer
icke skulle hava rätt att tillgodoräkna sig den tid, som
före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
befattningen. Styrelsen ansåge, att denna rätt borde tillerkännas jämväl
byråingenjörerna i enlighet med vad som i regel varit fallet vid alla
löneregleringar, då det gällt redan förut på stat upptagna platser och
icke nyinrättade sådana. Styrelsen ansåge sig såsom ytterligare skäl
för denna sin uppfattning böra tillägga, dels att de nuvarande byråingenjörerna
arbetat under byråns hela organisationsperiod, vilken väl
borde få anses som en av byråns viktigaste och mest krävande, dels att
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 6
Statskontoret.
42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
ett personalbyte på dessa platser skulle tillföra de nya, sannolikt mindre
erfarna, byråingenjörerna samma avlöningsförmåner i alla avseenden som
de nuvarande tjänstemännen, vilket icke kunde anses rättvist eller uppmuntrande
för de senare med hänsyn till deras hittills nedlagda arbete.
Rörande vaktmästarens avlöning hade kommitterade föreslagit, att
den skulle sättas lika med den, som befunnits skälig för vaktmästare i
allmänhet vid centralt ämbetsverk. Styrelsen hade däremot föreslagit,
att han i avlöningshänseende skulle jämnställas med förste vaktmästare
i nyreglerade centrala ämbetsverk. Med hänsyn till den mängd av
expeditionsgöromål beträffande utsändandet av skalor och blankettryck
m. m. till observationsstationerna samt den tillsyn av byråns instrument
och de expeditionsgöromål med desammas försändande, som byråns vaktmästare
ombesörjde, ansåge sig styrelsen böra vidhålla sin framställning
att vaktmästarens avlöning måtte sättas till 1,500 kronor, varav 900
kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i
ortstillägg, samt ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år.
Beträffande anslaget till expenser hade kommitterade påyrkat en
nedsättning från 3,500 kronor till 3,000 kronor. Därigenom skulle byrån
årligen disponera 3,500 kronor till expenser, om nämligen såsom hittills
500 kronor årligen toges ur anslaget till vattenfallsförteckningen. Utgifterna
för expenser hade emellertid utgjort:
år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912
2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80 4,097:41
Det syntes styrelsen därav framgå, att ett verkligt behov av
anslagets ökning till 3,500 kronor förelåge.
Statskontoret har i utlåtande den 27 mars 1913 anfört följande.
För byråingenjörerna hade löneregleringskommittén under erinran,
att nuvarande arvodet, 4,500 kronor, utgjorde samma belopp som begynnelseavlöningen
för tjänstemän i andra normalgraden vid oreglerade centrala
ämbetsverk, föreslagit samma avlöningsförmåner, som numera, i
allmänhet vore tillerkända tjänstemän i nämnda grad. Då emellertid
de nya grunderna för regleringen av avlöningsförhållandena, vid de centrala
ämbetsverken första gången tillämpades av samma Riksdag, som
beviljade nu utgående arvoden åt byråingenjörerna, förefunnes enligt
statskontorets mening ingen anledning antaga, att dessa byråingenjörer
då ansetts böra i avlöningsväg likställas med tjänstemän i andra lönegraden
vid centralt ämbetsverk. I stället syntes en jämförelse hava
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
gjorts med vad lantbruksstipendiat ansetts kunna förtjäna ävensom med
byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid sådant förhållande
och då vid 1911 års Riksdag åt 3 byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beviljats avlöning av 4,000 kronor med 3 ålderstillägg
å 500 kronor och vid 1909 års Riksdag åt 11 tjänstemän vid Sveriges
geologiska undersökning avlöning av 4,000 kronor med 4 ålderstillägg
a 500 kronor, hade statskontoret känt sig tveksamt, huruvida de för nu
ifrågavarande tjänstemän föreslagna avlöningsförmåner kunde anses tillräckligt
motiverade.
Skulle dessa tjänstemän erhålla samma avlöningsförmåner, som
enligt vad ovan nämnts beviljats geologerna, borde envar av de nuvarande
byråingenjörerna för ålderstilläggs åtnjutande få tillgodoräkna sig
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans
tillträde till befattningen. Denna rätt borde väl för övrigt tillkomma
byråingenjör även med de av kommittén föreslagna löneförmåner, ifall
tjänsten redan nu ansåges jämnställd med andra gradens tjänster.
Kommitténs "förslag i fråga om byråingenjörernas pensionsålder
avstyrktes.
Anslaget till expenser hade synts kommittén kunna bestämmas till
3,000 kronor. Såsom skäl för nedsättning av det av styrelsen begärda
anslaget, 3,500 kronor, anförde kommittén, att en del av utgifterna för
ifrågavarande ändamål fortfarande borde bestridas av anslaget till vattenfallsförteckningen.
Då emellertid styrelsens förslag finge anses innebära,
att även under nämnda förutsättning ett anslag av 3,500 kronor
å byråns stat vore för ändamålet erforderligt, hemställde statskontoret
om bifall till styrelsens förslag härutinnan.
I övrigt hade statskontoret intet att erinra mot vad kommittén
anfört och hemställt.
Den åvägabragta utredningen synes mig först och främst giva vid
handen, att hydrografiska byrån nu bör uppföras å ordinarie stat. De
arbetsuppgifter, som redan åligga byrån, utgöras till stor del av arbeten,
som komma att bliva permanenta, och övriga arbeten komma i allt fall
att kräva en mycket lång tid. Med den utveckling, som råder på de
områden, där den vetenskapliga forskningen och det praktiska livets
krav mötas, är det också all anledning att antaga, att nya arbetsuppgifter
framdeles komma att föreläggas byrån.
Löneregleringskommittén har meddelat, att inom densamma uppkommit
fråga om byråns sammanförande med vissa andra anstalter till
en gemensam institution. Av de skäl, jag redan i propositionen till
Departements
chefen.
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
1907 års riksdag anförde, synas mig näppeligen några fördelar av ett
dylikt sammanförande vara att förvänta, och det bör icke förbises, att
avsevärda olägenheter skulle kunna därigenom uppstå. Kommittén har
nu ej heller framställt förslag därom utan inskränkt sig till att genom en
bestämmelse i avlöningsvillkoren hålla möjligheten av en dylik sammanföring
öppen. Jag anser också detta vara för närvarande tillfyllest.
Att, såsom inom kommittén jämväl ifrågasatts, inrätta en gemensam
styrelse, som skulle befrämja samarbetet mellan hydrografiska byrån
och närstående anstalter, är en fråga, som väl kan förtjäna att tagas
under övervägande, men som icke utövar någon inverkan på byråns uppförande
å ordinarie stat.
Mot förslaget att förändra byråns nuvarande benämning till statens
hydrografiska byrå har jag ingen erinran.
Den fråga, som förnämligast framkallat olika meningar, rör avlöningen
åt byråns föreståndare. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och lantbruksstyrelsen i utlåtande den 19 december 1900 föreslagit,
att föreståndaren måtte i avlöningshanseende jämnställas med byråchef
i centralt ämbetsverk, men vattenfallskommittén av anförda skäl
tillstyrkt, att han måtte bliva likställd med överdirektör, anslöt jag mig
i mitt yttrande den 21 december 1906 till den senare uppfattningen och
anförde tillika, att, om avlöningen för chefer för mindre ämbetsverk komme
att vid förestående löneregleringar höjas, även föreståndaren för hydrografiska
byrån borde åtnjuta dylik höjning i avlöningen. Med anledning
härav och sedan avlöningen för bemälda chefer numera höjts till
9,000 kronor, har byråns styrelse nu hemställt, att föreståndarens avlöning
måtte höjas till nämnda belopp. Löneregleringskommittén har emellertid
förordat, att avlöningen måtte sättas till samma belopp som för föreståndaren
för meteorologiska centralanstalten, nämligen till 7,500 kronor
med ett ålderstillägg å 600 kronor eller sålunda enahanda avlöning
som den, vilken tillkommer universitetsprofessorer i allmänhet.
Hydrografiska byråns styrelse har i sitt utlåtande över kommitténs
förslag med styrka påyrkat, att styrelsens förslag i detta hänseende
måtte bifallas.
Redan den utredning rörande denna föreståndarbefattnings natur
och de egenskaper, den kräver av sin innehavare, som jag lämnade år
1906 och som fortfarande synes mig äga full giltighet, gör, att jag
icke kan för min del ansluta mig till löneregleringskommitténs nu
ifrågavarande förslag. Föreståndarskapet för hydrografiska byrån synes
mig, isynnerhet på grund av de med detsamma förenade praktiska
arbetsuppgifterna, ställa på sin innehavare krav av annan art och av
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 45
vida mångsidigare innehåll än det av kommittén åberopade föreståndarskapet
för meteorologiska centralanstalten. Kommittén har såsom skäl
för sitt avlöningsförslag beträffande föreståndaren åberopat ovan omförmälda,
inom kommittén uppkomna spörsmål om sammanslagning av
nu ifrågavarande byrå med vissa andra statsinstitutioner. Den ståndpunkt,
till vilken jag tidigare kommit vid övervägande av denna fråga,
synes mig fortfarande hava goda skäl för sig, men vilken ställning man
än ma intaga i berörda fråga, torde det få anses givet, att bestämmandet
av avlöningen åt hydrografiska byråns föreståndare bör ske ur synpunkten
av vad denna befattning i och för sig kräver.
Vad då vidkommer den avlöning, som enligt min mening bör
tillkomma ifrågavarande föreståndare, tillåter jag mig först erinra, att
jag år 1906 förklarade mig anse den byråchefer i centrala ämbetsverk
då tillkommande avlöningen — som dock avsevärt översteg föreståndarens
för meteorologiska centralanstalten dåvarande avlöning — vara
för låg för föreståndaren för hydrografiska byrån och att Riksdagen
år 1907 gillade denna åskådning genom att åt föreståndaren bevilja
samma avlöning som åt chefer för de mindre verken. Bemälda byråchefer
hava emellertid numera fått sin avlöning höjd till 8,100 kronor
jämte ett ålderstillägg å 600 kronor och deras avlöning är således
numera^ 600 kronor högre än vad löneregleringskommittén föreslagit
för byråns föreståndare. Att nu ställa denne i ogynnsammare avlöningsställning
än nämnda byråchefer kan jag icke finna lämpligt. Detta skulle
också stå i alltför stark motsättning mot den grundsats, som får anses
hava legat till grund för avlöningens bestämmande vid 1907 års riksdag.
^ Det skulle nu kunna ifrågasättas att till den avlöning, som kommittén
föreslagit för byråns föreståndare, lägga ett chefsarvode å 500
kronor liksom för skogsförsöksanstaltens chef. Detta skulle emellertid
ge 100 kronor lägre avlöningssumma än byråchefsavlöning och jag kan,
med hänsyn till vad jag nyss anfört, icke finna den utvägen tillrådlig.
Mot en jämförelse med statens skogsförsöksanstalt kan för övrigt göras
den erinran, att nämnda anstalt är delad i två särskilda avdelningar
med var sin föreståndare och att det egentligen blott är för de anstalten
i. dess helhet berörande chefsgöromålens skull, som den ene föreståndaren
tillerkänts ett särskilt mindre arvode. Vid hydrografiska byrån vilar
däremot allt ytterst på chefen; han har ledningen av och ansvaret för
byråns samtliga arbeten.
Det är min övertygelse att, därest man verkligen vill för denna
maktpåliggande och mycket krävande tjänst förvärva och bibehålla en
person, som är i stånd att leda byråns arbeten så, att de bliva till det
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
störa gagn för landet och speciellt för ett flertal av dess viktigaste
näringar, såsom jordbruket, industrien, trävaruflottningen m. fl., som
avsetts vid byråns inrättande, detta mål icke kan vinnas med lägre
avlöning för föreståndaren än den, som redan år 1906 i överensstämmelse
med då rådande förhållanden av Riksdagen ansågs behövlig, nämligen
den, som åtnjutes av cheferna för de mindre ämbetsverken. Det
bör icke förbises, att det uttalande, som i propositionen till 1907 års
riksdag oemotsagt gjordes angående blivande höjning av föreståndarens
avlöning i samband med förestående höjning i avlöningen åt nyssnämnda
chefer, spelat en måhända avgörande roll för dem, som sökte platsen,
och att de betraktat detta uttalande som ett löfte.
Av dessa skäl finner jag mig böra tillstyrka, att föreståndarens
avlöning nu upptages till 9,000 kronor, fördelad i 5,700 kronor lön,
2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor ortstillägg. Jag
finner mig jämväl böra såsom en konsekvens härav förorda, att föreståndarens
benämning ändras till chef.
I enlighet med löneregleringskommitténs förslag synas vidare
de två byråingenjörsbefattningarna böra uppföras å den ordinarie staten.
Kommittén har för dem föreslagit avlöning i andra normalgraden och
jag biträder detta förslag. Visserligen har statskontoret uttalat betänkligheter
häremot, huvudsakligen grundade på jämförelse med den avlöning,
som nu åtnjutes av geologerna vid Sveriges geologiska undersökning,
men jag tillåter mig erinra, att dessa geologer själva påyrkat att erhålla
andra gradens avlöning och att Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag
avlät framställning att, i avbidan på lönereglering, provisorisk avlöningsförbättring
måtte beredas dem i form av hyresbidrag. Denna framställning
vann icke Riksdagens bifall, men av Riksdagens förhandlingar i
ämnet framgick, att behovet av en förbättring i geologernas avlöningsförmåner
nästan från alla håll erkändes, och jordbruksutskottet framhöll
uttryckligen önskvärdheten av, att en lönereglering för dem snarast
möjligt måtte komma till stånd. Alla skäl synas då tala för att åt
ifrågavarande byråingenjörer redan nu bereda avlöning enligt andra
normalgraden.
Kommitténs yttrande innefattar, att de nuvarande byråingenjörerna
icke skulle vid erhållandet av den förhöjda avlöningen å ordinarie stat
få för ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid byrån.
En sådan rätt hava däremot såväl byråns styrelse som statskontoret förordat
för dem. Jag anslutei’ mig till kommitténs förslag härutinnan.
Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat, finner han
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
sig icke böra tillstyrka den av kommittén beträffande byråingenjörerna
ifrågasatta nedsättningen i den för pension i regel föreskrivna levnadsåldern.
Vad löneregleringskommittén föreslagit i fråga om de tre kvinnliga
biträdena och vaktmästaren ävensom angående anslag till extra
biträden m. m. och till observatörer föranleder ingen erinran från min
sida. Tillräckligt skäl att, såsom byråns styrelse föreslagit, giva vaktmästaren
förste vaktmästares avlöning synes mig alltså icke föreligga.
Anslaget till expenser synes mig däremot, särskilt med anledning av vad
byråns styrelse anfört rörande utgifterna för detta ändamål under år
1912, böra höjas till 3,500 kronor, såsom jämväl statskontoret tillstyrkt.
Övriga för byrån erforderliga anslag ävensom anslaget till hydrogeologiska
specialundersökningar synas mig böra fortfarande anvisas å
extra stat. Beträffande de medel, som erfordras för de arbeten, vilka
tillhöra meteorologiska centralanstalten, lärer chefen för ecklesiastikdepartementet
komma att göra hemställan. v
Jag tillåter mig alltså nu. framlägga följande förslag till ordinarie
stat för statens hydrografiska byrå:
1 ............
Tjänst-
-—-
Lön
görings-
Orts-
Sum-
pen-
ningar
tillägg
ma
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Chefen ................................................
5,700
2,500
800
9,000
1 byråingenjör.......................................
3,600
1,800
400
5,800
''I Efter 5 år kan lönen höjas
l med 500 kronor och efter
1 „ .......................................
3,600
1,800
400
5,800
j JO år med ytterligare 500
J kronor.
1 kvinnligt biträde av högre lönegrad......
900
550
150
1,600
1 Efter 5 år kan lönen höjas
1
>» »» J* >> t» ......
900
550
150
1,600
l, med 200 kronor och efter
f 10 år med ytterligare 200
1 » - .« lägre „ ......
700
350
150
1,200
j kronor.
( Efter 5 år kan lönen höjas
j med 100 kronor och efter
\ 10 år med ytterligare 100
l. kronor.
1 vaktmästare.......................................
700
350
150
1,200
Till ersättningar åt extra biträden, grati- fikationer och vikariatsersättningar.........
10,100
Till arvoden åt observatörer ..................
—
—
_
8,000
Till expenser .......................................
—
—
—
3,500
Summa
—
—
—
47,800
Anm.
länge denna
årligen.
Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så
förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 krotior
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
I enlighet med vad löneregleringskommittén hemställt och med
iakttagande, att ålderstillägg enligt denna stat icke tillkommer chefen,
anser jag, att för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner
för ordinarie befattningshavare vid statens hydrografiska byrå böra
fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda byrå skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av
byrån eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,
ävensom därest byråns ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution,
eller därest vissa ifrågavarande byrå tillhörande göromål överflyttas till
annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning
sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas
;
att med ordinarie befattning vid statens hydrografiska byrå icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande byrå ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
såframt ej, vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare
av annan befattning vid byrån, styrelsen för byrån uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid
byrån, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid byrån allenast genom
byråns förmedling och under villkor i övrigt, som i byråns instruktion
varda angivna, må åtaga sig praktiskt hydrografiska undersökningar och
utredningar åt kommuner och enskilda;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 49
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket
av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid byrån,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna
tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;
att emellertid, därest föreståndaren till följd av tjänsteresa eller
för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få, högst
fyra dagar hindrad att sköta sin befattning, byråingenjör skall vara
pliktig att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarebefattningen
hörande löpande göromålen;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor;
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 7
50
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
att därvid vaktmästare bör tillgodoräknas den tid, som före den
nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;
att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställt vid hydrografiska byrån och antages till ordinarie biträde å
denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid byrån;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske tätan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren och byråingenjörerna
en var under en och en halv månad och av de kvinnliga biträdena en
var under en månad samt av vaktmästaren under femton dagar;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant
förekommer, utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti kungl. kungörelsen
den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda,
biträdesbefattningar.
Vad löneregleringskommittén anfört i fråga om tjänstgöringstiden
för byråns personal torde böra införas i byråns instruktion.
Hydrografiska byråns styrelse har vidare hemställt, att på extra
stat måtte fortfarande anvisas medel dels till resekostnader och hantlangning
vid mätningar, förslagsvis, 8,000 kronor, dels till publikationer,
förslagsvis, 8,000 kronor och dels till komplettering och underhåll av
peglar och utrustning, förslagsvis, 3,500 kronor. De bägge första
beloppen äro desamma, vilka upptagas i staten för år 1913. Det sista
beloppet är höjt från 2,600 kronor och synes mig byråns styrelse hava
51
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.
anfört goda skäl för denna flöjning. Å extra stat för år 1914 skulle
alltså behöva anvisas för byråns behov inalles 19,500 kronor. Anslaget
torde böra anvisas till fältarbeten, publikationer och utrustning.
Anslaget å extra stat för år 1914 till hy dr ogeologiska specialundersökningar
torde böra liksom föregående år upptagas till 3,000
kronor.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Aluj:t
måtte i proposition föreslå Riksdagen att
dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914
under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;
dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stat för byrån,
att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser,
som av mig föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
samt vid bifall härtill å ordinarie stat under riksstatens nionde
huvudtitel uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belopp
av 47,800 kronor;
dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens
hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra
stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;
dels ock för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar
på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall och förordnande, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga — till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.
Vid protokollet:
Gösta Alstermark.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1913:144 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska hyra m. m. s. 1 i texten