Sök i Ratio Lex

Angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå m. m

1913-04-04 · 51 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 51 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:267, Angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

1

Nr 2K7.

Kung!. Ma.j:ts nådiga proposition till Riksdagen angående uppförande

å ordinarie stat av statens hydrografiska byrå

m. m.; given Stockholms slott den 4. april 1913.

Under åberopande av bilägga utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbrnksärenden för denna dag vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914

under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat

lör byrån, att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och

bestämmelser, som föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för

ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

samt vid bifall härtill a ordinarie stat under riksstatens nionde

huvudtitel uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belonn

av 47,800 kronor; " 11

dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens

hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra

stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;

dels och för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 207 höft. (Nr 267.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 4 april 1913.

N är vara n de:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde efter gemensam

beredning med cheferna för sjöförsvars-., finans- och ecklesiastikdepartementen,

följande.

Då jag den 14 januari 1913 anmälde anslagsbehoven för år 1914

under riksstatens nionde huvudtitel, anförde jag, att frågan om hydrografiska

byråns uppförande å ordinarie stat vore beroende på utredning

av löneregleringskommittén, samt hemställde att i avbidan på den proposition

angående hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten,

som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till Riksdagen, måtte beräknas

såsom anslag till hydrografiska byrån å ordinarie stat ett belopp

av 48,500 kronor samt å extra stat för år 1914 dels ett belopp av

19,500 kronor för uppehållande under samma år av verksamheten vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

Proposition

till 1907 års

Riksdag.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

och dels ett belopp av 3,000 kronor för verkställande

under samma år av hydrogeologiska specialundersökningar.

I enlighet med denna hemställan blev också propositionen avfattad.

Sedan löneregleringskommittén den 6 mars 1913 avgivit betänkande

i ämnet samt utlåtanden inkommit från styrelsen för hydrografiska byrån

och statskontoret anhåller jag nu att få underställa detta ärende Kungl.

Maj:ts prövning.

Sedan åtskilliga förberedande utredningar föregått, avlät Kungl.

Maj:t den 21 december 1906 till Riksdagen proposition om anordnande

av en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.

Då jag sistnämnda dag föredrog ärendet inför Kungl. Maj:t, yttrade

jag bland annat, att jag ansåg själva planläggningen av den hydrografiska

undersökningen och sammanfattandet av dess resultat böra

verkställas av en särskilt för ändamålet inrättad institution, att de erforderliga

meteorologiska iakttagelserna i egentlig mening borde kunna

ställas under närmaste ledning och kontroll av meteorologiska centralanstalten

samt att de hydrogeologiska specialundersökningarna borde

förläggas under Sveriges geologiska undersökning. Vidare anförde jag

följande.

Uti väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelsernas gemensamma

förslag i ämnet hade hemställts om inrättandet av en fristående

institution, en hydrografisk byrå, som, även om själva samlandet av

materialet i vissa hänseenden skulle förmedlas av andra institutioner,

dock skulle vara den centralpunkt, kring vilken det hela skulle gruppera

sig.

För min del hade jag varit tveksam, huruvida åt den särskilda

institution, som syntes vara erforderlig, borde givas en så fristående

ställning, som styrelserna föreslagit, eller om den ej kunde ingå

såsom en T underavdelning i något redan befintligt verk eller någon institution.

Säkerligen skulle en sådan anordning medföra en viss, om

än ej alltför betydlig kostnadsbesparing.

De verk och inrättningar, som därvid först och främst vore att

tänka på, syntes vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Sveriges geologiska

undersökning och meteorologiska centralanstalten.

Vad då först anginge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, höll jag

före, att man genom att förlägga den hydrografiska institutionen direkt

under denna styrelse skulle utsätta sig för risken av en viss ensidighet.

Särskilt syntes nämnda styrelse av naturliga skäl icke väl ägnad att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 5

tillvarataga de icke oviktiga vetenskapliga intressen, som skulle vara

förbundna med byråns verksamhet.

Sveriges geologiska undersökning lämpade sig visserligen synnerligen

väl att övertaga de hydrogeologiska specialundersökningarna, men,

vad övriga delar av hydrografien anginge, ansåg jag dessa ligga så pass

långt på sidan om detta ämbetsverks egentliga verksamhetsfält, att, även

om, med någon förstärkning i verkets ordinarie arbetskrafter, inom detsamma

skulle kunna bildas en fullt kompetent hydrografisk underavdelning,

en sådan uppdelning lätteligen skulle kunna vålla en för det mål,

verket framför allt hade att tillgodose, ödesdiger splittring av dess och

särskilt chefens arbetskrafter.

Med meteorologiska centralanstalten måste, enligt vad den förebragta

utredningen gåve vid handen, den hydrografiska institutionen

alltid komma att stå i det intimaste samarbete. Den meteorologiska

centralanstalten vore emellertid en rent vetenskaplig institution och lydde

såsom sådan närmast under vetenskapsakademien. Skulle även huvudparten

av landets hydrografiska undersökning förläggas under meteorologiska

centralanstalten, skulle det, bortsett från de stora organisatoriska

svårigheter, som därvid oundvikligen skulle uppstå, lätt kunna hända,

att den praktiska sidan av hydrografien i längden icke komme till sin rätt.

Av sålunda anförda skäl hade jag efter moget övervägande ansett

mig även i själva organisationsfrågan höra i princip ansluta mig till förslaget

om inrättande av en särskild fristående institution, en hydrografisk

byrå.

Emellertid fann jag mig böra nämna, att därför syntes föreligga

även ett annat, visserligen mera på sidan om själva saken liggande

skäl. I skrivelse den 10 maj 1904 hade Riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhållit om revision av den så kallade lukrativa vattenrätten och därvid

särskilt framhållit önskvärdheten av, att även hos oss, liksom det redan

skedde i en del främmande länder, komme att föras en så kallad vattenbok.

Inom den kommitté, som tillsatts för att verkställa den begärda revisionen,

hade man redan haft blicken fäst på den blivande hydrografiska

byrån såsom den institution, åt vilken förandet av den påtänkta vattenboken

borde kunna uppdragas. Utan att närmare inlåta mig på frågan

om lämpligheten därav, ansåg jag mig böra framhålla, att möjligheten

av en sådan anordning enligt mitt förmenande bättre tillgodosåges, om

byrån från början finge en självständig ställning, än om den inordnades

under annat verk eller annan institution.

Den högsta ledningen av den hydrografiska byråns arbeten skulle

utövas av eu oavlönad styrelse. Den omedelbara ledningen av byråns

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

verksamhet skulle uppdragas åt eu av Kungl. Maj:t tillsatt föreståndare.

Utom denne skulle den hydrografiska undersökningens ordinarie arbetskrafter

komma att utgöras allenast av två byråingenjörer. Därjämte

komme alltid en del tillfälliga arbetskrafter att erfordras.

Beträffande avlöningarna åt byråns tjänstemän yttrade jag, att jag

funne de av väg- och vattenbyggnads- samt lantbruksstyrelserna beräknade

avlöningarna under dåvarande förhållanden uppenbarligen otillräckliga

för att åt byrån förvärva behörigen kvalificerade arbetskrafter.

Jag tänkte därvid i första hand på den för föreståndaren föreslagna

avlöningen, vilken upptagits lika med den dåvarande avlöningen för byråchefer

i centrala ämbetsverk, nämligen 6,400 kronor jämte ett ålderstillägg

å 600 kronor. Enligt förslaget skulle av denne fordras ådagalagda tillräckliga

kunskaper i teoretisk och praktisk hydrografi, i vattenbyggnadslära

samt i geologi. Han skulle således vara både vetenskapsman och

ingenjör och i båda hänseendena stå på höjden av sin tids bildning.

För en ingenjör med den större erfarenhet, som här skulle fordras, och

med framstående egenskaper i övrigt bjöde emellertid det praktiska

livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna avlöningen.

Några vidare tillfällen till biförtjänster komme uppenbarligen icke föreståndarplatsen

att lämna.

Men även om man ville till största delen efterskänka fordringarna

på ingenjörskompetensen och man i stället ville lägga huvudvikten på

den rena hydrografutbildningen, ansåg jag det starkt kunna ifrågasättas,

om för den föreslagna avlöningen ens någon på detta område

fullt kompetent person skulle kunna erhållas till föreståndarplatsen än

mindre kvarhållas å densamma. Det senare vore dock nödvändigt för

bevarande av kontinuiteten i arbetet, och detta så mycket mer som

säkerligen de underordnade arbetskrafterna komme att ganska ofta ombytas.

För den vetenskapligt bildade hydrografen syntes emellertid, om

ej avlöningen sattes desto högre, den akademiska banan, redan med de

existensvillkor den då erbjöde, alltid komma att hägra såsom slutmålet.

En ordinarie professor uppbure för det dåvarande en begynnelseavlöning

av 6,000 och en slutavlöning av 7,000 kronor, d. v. s. i stort sett endast

obetydligt sämre avlöning än föreståndaren för hydrografiska byrån

skulle komma att uppbära. Den akademiska läraren hade emellertid

alltid utsikt till eu eller annan extra förtjänst, och, framför allt, han

vore ordinarie tjänsteman med ty åtföljande pensionsrätt.

Ställningen av ordinarie ämbetsman skulle emellertid åtminstone

till en början ej tillkomma föreståndaren för den hydrografiska byrån.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

I motiveringen till ett tidigare förslag hade lantbruksstyrelsen anfört,

att under förutsättning av den då föreslagna organisationens genomförande

den hydrografiska undersökningen syntes böra kunna slutföras

under en tid av omkring 20 år. Åven om man måste hålla

före, att den sålunda beräknade tiden vore för kort och att jämväl efter

genomförandet av den föreslagna undersökningsplanen behovet av vissa

mera permanenta undersökningar komme att kvarstå, vore det alltid att

antaga, att man inom en begränsad tid måste i större eller mindre mån

omorganisera det hela. Under sådana förhållanden ansåg jag blivande

anslag till den hydrografiska undersökningen tills vidare, såsom fallet

dittills varit med anslaget till den geologiska undersökningen, böra uppföras

å extra stat.

Uå även i andra hänseenden den blivande föreståndarens ställning

erbjöde ganska många jämförelsepunkter med chefens för Sveriges geologiska

undersökning, särskilt i fråga om arbetets art och den vetenskapliga

kompetens, det förutsatte, hade jag ansett dem båda böra likställas

jämväl i fråga om avlöning. Arvodet till chefen för den geologiska

undersökningen utginge för det dåvarande med 7,000 kronor,

vilket med andra ord ville säga, att han vore jämnställd med överdirektörer

och andra chefer för mindre ämbetsverk i allmänhet. Samma

arvode ansåg jag minst böra tillkomma även föreståndaren för hydrografiska

byrån. Emellertid påginge arbeten på en omreglering av lönerna

för de förvaltande ämbetsverkens personal, och i sammanhang därmed

syntes även medellönen för cheferna för de mindre verken komma att

höjas. Av en sådan höjning borde, då regleringen en gång började

genomföras, jämväl föreståndaren för hydrografiska byrån komma i åtnjutande.

Arvodet åt denne föreståndare borde alltså för det dåvarande

bestämmas till 7,000 kronor.

Utom föreståndaren skulle byråns fästa personal bestå av två

byråingenjörer. På dessa skulle ställas huvudsakligen samma kompetensfordringar

som på föreståndaren. Åven de för byråingenjörerna beräknade

avlöningarna — 3,500 kronor med två ålderstillägg å''500 kronor —

ansåg jag under dåvarande förhållanden för lågt tilltagna, särskilt som,

därest vissa eftergifter åtminstone till en början måste göras i fråga

om ingenjörskompetensen hos föreståndaren, kravet på sådan kompetens

hos byråingenjörerna desto strängare måste fästhållas.

De arvoden, som vore erforderliga för att man skulle hava utsikt

att därmed locka fullt dugliga ingenjörer att göra arbetet å byrån till

sin livsuppgift, syntes emellertid skola bliva så avsevärda, att man,

åtminstone till en början, borde avstå därifrån och i stället söka komma

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

till ett arvodesbelopp, som, på samma gång det icke vore för byråns

stat alltför betungande, dock icke vore lägre, än att man därför kunde

beräkna att erhålla fullt kompetenta personer, som kunde finna med sin

fördel förenligt att ägna någon längre tid, exempelvis omkring fyra

eller fem år, åt tjänstgöring inom byrån. Jag ansåg, att ett arvode av

4,500 kronor skulle vara tillräckligt därför. Detta belopp skulle ungefär

motsvara vad en lantbruksstipendiat ansåges kunna förtjäna om året

under den sista delen av sin stipendiattid och syntes även ungefär motsvara

den inkomst en i vattenbyggnadskonst duglig ingenjör vid ungefär

samma ålder borde kunna beräkna. Jag antog att med ett så pass

högt tilltaget arvode och med den merit, någon längre tids tjänstgöring

i byrån alltid skulle innebära, lämpliga arbetskrafter skulle kunna erhållas.

Införandet av ett passagesystem sådant som det föreslagna

syntes så mycket lämpligare, som därigenom även skulle vinnas den

fördelen, att så småningom ett antal av de i det praktiska livet sysselsatta

ingenjörerna skulle bliva väl förtrogna med byråns arbeten, en

fördel, som säkerligen icke finge underskattas.

Hela årliga kostnaden för Sveriges hydrografiska undersökning,

då arbetet komme i full gång, skulle kunna beräknas för den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer

till 45,000 kronor, för de meteorologiska observationerna till

13,700 kronor och för de hydrogeologiska specialundersökningarna till

3,000 kronor eller inalles till 61,700 kronor.

Vad organisationskostnaderna anginge, beräknade till 37,800 kronor,

ansåg jag icke något vara att anmärka mot deras belopp, om än en

del av'' de för ordnandet av de meteorologiska observationerna beräknade

utgifterna antagligen icke komme att påfordras under den närmaste

tiden.

Vidkommande frågan, i vilken ordning det hela borde igångsättas,

framhöll jag såsom min mening, att man för det dåvarande borde

inskränka sig till att besluta inrättandet av byrån och utom nödiga

arvoden för densammas personal anvisa endast ett belopp så tilltaget,

att organisationsarbetet kunde beräknas komma att fortgå med full kraft

under första året, men i övrigt låta organisationsfrågans slutliga avgörande

anstå till ett kommande år och bero på vidare framställning från

den blivande styrelsen för byrån.

Med denna utgångspunkt ansåg jag kostnaderna för år 1908

kunna beräknas för den hydrografiska byrån med under densamma

omedelbart lydande observationsstationer till sammanlagt 40,800 kronor

och för de meteorologiska observationerna till sammanlagt 10,800 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Någz-a hydrogeologiska fältarbeten skulle icke kunna ifrågakomma under

första året, vadan något anslag till dylika icke syntes behöva äskas för

år 1908.

Beträffande de meteorologiska observationer, om vilka i detta

sammanhang vore fråga, ansåg jag, att kostnaderna för dessa borde

påföras åttonde huvudtiteln.

I enlighet med min hemställan föreslog Kungl. Maj:t i proposition

nr 2 vid 1907 års riksdag, att Riksdagen måtte dels besluta, att i

huvudsaklig överensstämmelse med de av mig angivna grunder en

hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle företagas under

ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk byrå, dels

ock för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908 bevilja ett anslagav

40,800 kronor.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t vid samma års riksdag uti proposition

nr 3, att till utförande under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll av vissa meteorologiska observationer för en hydrografisk

undersökning av Sveriges färskvatten Riksdagen måtte på extra

stat för år 1908 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett belopp

av 10,800 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj :ts uti förenämnda proposition nr 2 gjorda Riksdagens

framställning yttrade Riksdagen i skrivelse den 30 maj 1907, nr 9, angående skrivelse 190‘

regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, följande.

Tillgodogörandet av vårt lands rika vattenkrafter och särskilt an- »

vändandet av den kraft, som förefunnes i de vattenfall, vilka tillhörde

staten, vore angelägenheter av så genomgripande vikt, att deras ordnande

icke borde undanskjutas. På grund härav och då förutsättningen

för en tillfredsställande lösning av dithörande frågor vore, att vårt land

bleve i hydrografiskt avseende på ett tillbörligt sätt undersökt, hade Riksdagen

ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om anordnandet av

eu särskild, för sådant ändamål avsedd hydrografisk byrå.

Då Riksdagen likaledes funnit sig böra instämma i vad departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört i fråga om grunderna för den

hydrografiska undersökningens verksamhet och kostnaderna därför, hade

Riksdagen beslutat, att, i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda

grunder, en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten skulle

företagas under ledning av eu särskild, för ändamålet bildad hydrografisk

byrå, samt för ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1908

beviljat ett anslag av 40,800 kronor.

Enligt vad Riksdagens skrivelse den 31 maj 1907, nr 8, giver vid

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 höft. (Nr 267.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Riksdagarna

1908—1912.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

handen, anvisades å åttonde huvudtiteln jämväl det uti propositionen

nr 3 äskade beloppet av 10,800 kronor för vissa meteorologiska observationer

för en hydrografisk undersökning av Sveriges färskvatten.

För år 1909 beviljades vid 1908 års riksdag för här ifrågavarande

ändamål anslag, slutande på samma belopp, 61,700 kronor, som det

till årskostnad för omförmälda undersökningar beräknade beloppet. . Av

ifrågavarande anslag anvisades 49,400 kronor under nionde huvudtiteln

(därav 3,000 kronor för hydrogeologiska specialundersökningar) och

12,300 kronor (för de meteorologiska undersökningarna) under åttonde

huvudtiteln. Då emellertid organisationsarbetet icke under år 1908

skulle hinna fullständigt genomföras, ingingo i det då beviljade beloppet,

61,700 kronor, vissa poster, avsedda till fortsatt inköp av instrument.

Däremot hade en motsvarande besparing gjorts uti några av de andra

anslagsposterna.

För år 1910 beviljades vid 1909 års riksdag för ifrågavarande

undersökningar anslag å sammanlagt 66,700 kronor, av vilket belopp

de för uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med

under densamma omedelbart lydande observationsstationer samt de för

verkställande av hydrogeologiska specialundersökningar beräknade kostnaderna,

tillhopa 53,000 kronor, anvisades under nionde huvudtiteln,

medan kostnaderna för de meteorologiska undersökningarna, 13,700

kronor, uppfördes å åttonde huvudtitelns stat. Jämväl i beloppet 66,700

kronor ingingo vissa till organisationskostnader hänförliga belopp.

Till här omförmälda undersökningar beviljades vid 1910 års riksdag

för år 1911 samma belopp, 66,700 kronor. Enär de egentliga

organisationsarbetena med 1910 års utgång blivit genomförda, innebar

det för år 1911 beviljade beloppet i verkligheten en förhöjning i det

till hydrografiska byrån beräknade anslaget med 5,000 kronor.

Åven för år 1912 anvisades vid 1911 års riksdag till förberörda

undersökningar sammanlagt 66,700 kronor, därav det till kostnaderna

för de meteorologiska undersökningarna erforderliga beloppet, 13,700

kronor, anvisades å åttonde huvudtitelns stat.

De för år 1913 till de hydrografiska undersökningarna beviljade

anslagen uppgå tillhopa till 71,700 kronor, därav 13,700 kronor under

åttonde huvudtiteln. Förhöjningen med 5,000 kronor avser förnämligast

ökade medel till extra arbetskrafter och publikationer.

Enligt fastställd stat för år 1913 äro dessa anslagsmedel sålunda

fördelade:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

11

A. Den hydrografiska hyrån med under densamma omedelbart lydande

observationsstationer:

Arvode till föreståndaren....................... kronor 7,000

» » en byråingenjör » 4,500

» )) » » » 4,500

j) » » vaktmästare........................................................ » *) 900

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst

500 kronor), förslagsvis ......................................................... » 9,000

Publikationer, förslagsvis ........................................................ » 8,000

Expenser, förslagsvis................................................................... » 2,500

Besekostnader och liantlangning vid mätningar, förslagsvis » 8,000

Observatörers arvoden, förslagsvis .......................................... » 8,000

Komplettering och underhåll av peglar samt utrustning,

förslagsvis................................................................................. J> 2,600

Summa kronor 55,000

B. De meteorologiska observationerna:

Arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska centralanstalten.

................................................................................ kronor 1,000

Observationsarvoden, förslagsvis ........................................... » 9,700

Instruments och apparaters underhåll, förslagsvis.............. » 500

Inspektioner, förslagsvis.............................................................. » 500

Biträden vid instrumentens prövning, observationernas

granskning och beräkning, tabellering samt skrivning

m. m., förslagsvis ..................................................................... » 2,000

Summa kronor 13,700

C. De hydrogeologiska specialundersökningarna:

Fältarbeten, förslagsvis ............................................................... kronor 2,500

Publikationer, förslagsvis............................................................ » 500

Summa kronor 3,000

Det bör här erinras, att hydrografiska byrån sedan år 1911 åtnjuter

bidrag jämväl från det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget

‘) Arvodet är 800 kronor med 100 kronor i ålderstillögg, intjänat efter 5 år.

Anslag Ull

förteckning

över Sveriges

vattenfall.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Instruktion.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 267.

för åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning över

Sveriges vattenfall. På extra stat för nämnda år anvisades för åstadkommande

av en dylik förteckning och beskrivning ett anslag av 27,000

kronor. Arbetet skulle verkställas av vattenfallsstyrelsen, hydrografiska

byrån och meteorologiska centralanstalten. Av årskostnaderna beräknades

13,500 kronor belöpa på hydrografiska byrån. Anslag till samma

ändamål har beviljats för år 1912 till belopp av 22,000 kronor och för

år 1913 till belopp av 27,000 kronor. Av sistnämnda anslag beräknades

belöpa å hydrografiska byrån jämte observationsstationer 16,000 kronor,

sålunda fördelat:

Till extra biträden, förslagsvis ..................... kronor 4,500

» publikationer, » )) 1,000

» expenser, » » 500

» resekostnader, » » 6,000

» utrustning, » )) 2,500

» observatörers arvoden, förslagsvis ...... » 1,500 kronor 16,000

Instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten är utfärdad den i8 januari 1908 med ändringar genom kungörelse

den 23 april 1909.

Överinseendet över undersökningen utövas av styrelsen för hydrografiska

byrån, vilken styrelse utgöres av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom ordförande samt vattenfallsdirektören, chefen

för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för agrikulturtekniska

ärenden i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för statens meteorologiska

centralanstalt och föreståndaren för hydrografiska byrån såsom ledamöter.

Hydrografiska byrån har till ändamål att samla och bearbeta alla

uppgifter, som för en uttömmande vetenskaplig och praktisk kännedom

om de svenska färskvattnens hydrografi äro av nöden. Detta sker

genom anställande av observationer och mätningar, genom dessas samlande,

bevarande, bearbetande och publicerande, genom utförande av

sådana uppdrag och avgivande av sådana utlåtanden, som av Kungl.

Maj:t infordras eller av statsmyndigheter begäras, samt genom utförande

av sådana undersökningar och utredningar åt kommuner och

enskilda, som utan hinder för de allmänna arbetenas ostörda fortgång

kunna företagas, varvid alla med uppdrag av sistberörda slag förbundna

kostnader ersättas av dem, som lämnat uppdraget, och redovisas i byråns

räkenskaper.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

I skrivelse den 13 juni 1912 har nu styrelsen för hydrografiska styrelsen för

byrån framhållit, hurusom, med ledning av erfarenheten från de gångna

åren och den utveckling, byrån därunder genomgått, man redan kunde V\oi2.

inse, att behovet av de hydrografiska undersökningarna med säkerhet

komme att för all framtid bestå och att fullbordandet av endast de

närmast liggande uppgifterna komme att kräva så lång tid, att redan

för dem det syntes styrelsen lämpligast att överflytta byrån på ordinarie

stat.

I sådant hänseende lämnade styrelsen en översikt av byråns viktigaste

arbeten och den tid, de kunde beräknas komma att kräva.

Vattenståndsiakttagelserna och i samband med dem stående observationer

rörande isförhållanden, flottning, vattentemperatur in. m. vid

byråns observationsstationer utgjorde den första grunden för arbetena.

Av dylika stationer fanns under år 1911 ett antal av 597; av dessa

voro 203 av byrån inrättade och bekostade, 394 däremot privata, tillhörande

olika institutioner, för vilka dylika observationer voro av vitalt

intresse. Under erinran, att ett verkligt behov av vattenståndsiakttagelser

i landet sedan länge förefunnits och alltmera ökats, ansåg styrelsen

det vara klart, att en institution för insamlande och bearbetande av

uppgifterna uti ifrågavarande hänseende och för kontrollerande av de

nämnda stationernas verksamhet vore av nöden. Endast därigenom

kunde det i möjligaste måtto undvikas, att luckor uppstode och att

observationerna i följd av pegelrubbningar bleve obrukbara. I fråga

om vattenståndsiakttagelserna gällde det alltså enligt styrelsens uppfattning,

att hydrografiska byråns arbeten måste bliva permanenta och alltmera

ökade, ju mera statens och enskildas företagsamhet beträffande

våra vattendrag komme att ökas.

För alla hydrografiska spörsmål fordrades kännedom om de avrinnande

vattenmängderna. Denna kännedom ernåddes genom utförande

av hastighetsmätningar. För att ur dylika mätningar och vattenståndsobservationerna

lära känna, huru stor vattenmängd som avbördades vid

en viss plats, fordrades en serie av mätningar vid olika vattenstånd.

Ur en dylik serie kunde en avbördningskurva upprättas, som uttryckte

sambandet under normala förhållanden mellan vattenstånd och avrinnande

vattenmängd. För varje huvudflod och ansenligare biflod fordrades allt

efter storleken en eller flera dylika avbördningskurvor, beroende på tillflödenas

storlek, sjöarnas antal och betydelse, vattenfallens värde o. s. v.

Då för varje kurva fordrades en serie av mätningar, ansåg styrelsen

det vara klart, att arbetena med erhållandet av tillförlitliga avbördningskurvor

för alla viktigare älvar i landet komme att kräva en lång tid
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

rymd. Antalet huvudflodområden med en storlek av mer än 200 kvadratkm.

ntgjorde 115; medräknades biflodsområdena av samma storlek

flerdubblades denna siffra. Åven om det vore möjligt att i genomsnitt

på ett år utföra de mätningar, som behövdes för konstruktionen av behövliga

avbördningskurvor för ett huvudflodområde, skulle alltså krävas

mer än 100 år, och detta likväl icke kunna ske med nuvarande arbetskrafter.

Därtill komme, att en mängd omständigheter komplicerade

avrinningsförhållandena, såsom isbildning, vattenvegetation, nyinrättandet

av dammar, bottnens föränderlighet o. s. v. Nya mätningar bleve därför

tid efter annan nödvändiga och särskilt gällde detta, då fråga bleve

om utbyggandet av något visst vattenfall eller genomförandet av en

reglering, då nya mätningar till kontroll av de äldre avbördningskurvorna,

om dylika funnes, eller för upprättande av nya bleve nödvändiga.

Endast utförandet av de för en allmän hydrografisk kännedom om

våra vattendrag nödvändiga vattenmängdsmätningarna komme därför

att kräva längre tid än som nu kunde överskådas, och även sedermera

bleve alltjämt för kontroll och speciella uppgifter nya mätningar erforderliga.

Upprättandet av längdprofiler över vattendragen, d. v. s. avvägning

av deras höjd över havet, vore vidare arbeten, nödvändiga för en mängd

företag, såsom vattenavledningar, strömrensningar, kanaler och kraftverk.

Längdavvägningarna vore av speciell betydelse för kännedom om våra

vattenkrafter. Fallhöjden bildade jämte vattenmängden förutsättningarna

för ett vattenfalls energimängd. För att kunna beräkna landets vattenkraftresurser

liksom för bedömandet av varje enskilt vattenfalls värde,

vore alltså nämnda arbeten oundgängliga. Detsamma bleve förhållandet,

då det i framtiden än mera än hittills komme att gälla regleringen av

våra älvar med hänsyn till största möjliga gagn för såväl vattenkraftens

som jordbrukets intressen. Längdavvägningarna vore emellertid mycket

tidsödande och besvärliga arbeten. Att söka beräkna den tid, som eu

dylik profilering av alla svenska vattendrag av någon betydelse skulle

kräva, syntes styrelsen icke tjäna mycket till. Med nuvarande arbetskrafter

måste denna tid skattas i 100-tals år.

I nära sammanhang med förut nämnda slag av arbeten stode den

förteckning över Sveriges vattenfall, som vore under utarbetande genom

vattenfallsstyrelsen och hydrografiska byrån. Enligt, uppgjord plan för

bedrivande av undersökningar för nämnda förteckning borde dessa lör

de norrländska områdena med areal över 1,000 kvadratkm. samt Dalälven

åtminstone beträffande lmvudälvarna och de största bifloderna

nedom de stora sjöarna vara avslutade till omkring år 1921. Ehuru

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

något beslut därom ännu icke fattats, syntes det styrelsen för hydrografiska

byrån kunna tagas för avgjort, att, efter arbetenas avslutande i

denna utsträckning, de komme att fullföljas beträffande övriga vattendrag.

Enligt styrelsens mening vore det mycket viktiga och omfattande

undersökningar, som ålåge byrån i och för denna förteckning. De kunde

i själva verket karakteriseras såsom uppgörande av ett nytt kartverk

över landet med hänsyn dels till vattendragens lutnings- och vattenmängdsförhållanden

dels till deras vattenkrafts- och därmed sammanhängande

nationalekonomiska förhållanden. Fullföljandet av dessa arbeten

komme att kräva en lång tid och talade fördenskull jämväl för nödvändigheten

av den hydrografiska undersökningens permanens.

Ån mera gällde detta de omfattande och detaljerade undersökningar

och utredningar, av vilka resultaten skulle nedläggas i de monografier

eller flodbeskrivningar, som det ålåge byrån att utgiva beträffande de

respektive flodområdena, allt eftersom fältarbetena därför hunnit utföras.

Då vårt land omfattade 115 flodområden med en areal över 200 kvadratkm.

, syntes det styrelsen onödigt att försöka en tydligen mycket vansklig

beräkning av den tid, en dylik omfattande undersökning av dessa områden

i vetenskapligt och praktiskt hydrografiskt hänseende kunde anses

komma att kräva.

Av framtida uppgifter, som redan nu beräknades bliva av större

omfattning, framhöll styrelsen, hurusom de stora flod- och sjöregleringar,

som syntes komma att genomföras, nödvändigt krävde hydrografiska

undersökningar. Dessa bildade icke blott grundvalarna för beräkningarna

av företagen, de måste också läggas till grund för regleringsplanerna,

d. v. s. dammarnas skötsel o. d. I detta hänseende måste undersökningar

utföras, på vilka en prognos av flödena under våren och sommaren

eller lågvattnet om vintern kunde uppgöras, så att den mest ändamålsenliga

tappning och dämning kunde åvägabringas. Uppgörandet av

dylika prognoser fordrade givetvis vidlyftiga förundersökningar, men

vore också av synnerligen stor betydelse.

Jämväl med hänsyn till eu blivande vattenrättslagstiftning ansåg

styrelsen det redan nu kunna föratses, att hydrografiska undersökningar

och en hydrografisk byrå alltjämt komme att erfordras. En ny vattenlag

komme nämligen med all säkerhet att grundas på och taga hänsyn

till hydrografiska förhållanden mycket mera än hittills varit fallet. Uti

det förslag till ny vattenlag, som avlämnats till Kungl. Maj:t, vore

exempelvis föreslaget, att de nya vattendomstolarnas gränser skulle utgöras

av flodområdesgränser. Vidare föresloges, att skillnad skulle

göras mellan större och mindre vattendrag, för vilka helt olika bestäm
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

meker angående rätt till vatten skulle gälla. För fastställande av

denna olikhet föresloges delvis hydrografiska grunder, för vilka byråns

undersökningar vore nödvändiga. Slutligen föresloges, att vattenböcker

skulle föras, uti vilka skulle dels inskrivas faktiska och rättsliga förhållanden

rörande anläggningar dels ock anmärkas hydrografiska och

topografiska beskrivningar över de inom vattendomstolens område belägna

vattendrag. Åven med hänsyn till en ny vattenlagstiftning syntes

alltså nya uppgifter komma att föreligga för en hydrografisk byrå, vilka

gjorde det nödvändigt, att dess undersökningar bleve permanenta.

Slutligen ansåg styrelsen det helt naturligt gälla rörande byråns

vetenskapliga verksamhet, att den i ett land som vårt länge framgent

komme att finna en rikedom på uppgifter att lösa. Utlandets stora

institutioner för de hydrografiska undersökningarna hade också överallt

ansetts behöva vara permanenta.

Med vad sålunda och i övrigt anförts, syntes det styrelsen, att

tillräckliga motiv förebragts för behovet av hydrografiska undersökningar

under en mycket längre tidrymd än den, varmed man i allmänhet torde

hava räknat i löneregleringsfrågor. Styrelsen hemställde fördenskull, att,

i samband med den reglering av avlöningarna till hydrografiska byråns

personal, som av styrelsen föresloges, byrån måtte uppföras på ordinarie

stat.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen böra hemställa, huruvida

icke byråns karaktär av central statsmyndighet borde även i benämningen

komma till sin rätt, i likhet med vad exempelvis för statistiska

centralbyrån och meteorologiska centralanstalten vore fallet. I sådant

hänseende föreslogs, att benämningen, i stället för den nuvarande, måtte

bliva hydrografiska centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

Enligt vad styrelsen erinrade, utgjordes hydrografiska byråns personal

av en föreståndare, två byråingenjörer och en vaktmästare. Vidare

vore anställda tillfälliga biträden och observatörer. Anslaget till extra

biträden utginge för år 1913 å byråns stat med 9,000 kronor och å

vattenfallsförteckningens stat med 4,500 kronor. Dessa båda anslag vore

beräknade att användas på följande sätt:

Å hy råns stat:

Arvode åt en biträdande ingenjör i 6 månader............... kronor 1,800: —

» » ett manligt biträde för vattenmängdsberäk
ningar,

ritarbeten etc......................... » 1,800: —

Transport kronor 3,600: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung]. Maj ds Nåd. Proposition Nr 267.

Transport kronor 3,600:

Arvode åt ett kvinnligt biträde för registratorsgöromål

o. d...............................................

» » » kvinnligt biträde för ritgöromål ........

» » » » » » räknearbeten...

J> för vattenanalyser..............................................

Ersättning åt vaktmästaren för skrivmaskinsarbete

Diverse ................................................................................

A v attenfalls förteckning ens stat:

Arvode åt en biträdande ingenjör.................................

» för biträde med avvägningars bearbetning...

»

1,200

—

3)

1,200

—_

»

1,200

—

800

—

3>

500

—

»

500

—

kronor

9,000

—

.. kronor

3,600: —

900: —

kronor 4,500: —

Utom ett av de kvinnliga biträdena både denna extra personal varit

anställd under hela år 1911 samt dittills under år 1912. Dessutom hade

andra tillfälliga biträden för kortare tid varit anställda. Behovet av en

fast personal i sålunda angivna utsträckning å byråns stat vore därför

enligt styrelsens förmenande av erfarenheten tydligen ådagalagd, och

någon ytterligare utvidgning härutinnan syntes redan nu vara nödvändig.

Detta gällde framförallt den nu för halvt års anställning beräknade biträdande

ingenjören. Det gällde också anställandet av ännu ett mindre

kvalificerat manligt biträde för vattenmängdsberäkningar o. d. Då emellertid

ökningen av sistnämnda arbeten till största delen berodde av de

talrika mätningarna i och för vattenfallsförteekningen, syntes en ökning

av anslaget därutinnan lämpligen böra begäras å dennas stat.

I fråga om personalens uppförande på ordinarie stat syntes det

styrelsen, att föreståndaren, de två byråingenjörerna, tre kvinnliga biträden

samt vaktmästaren borde bliva ordinarie tjänstinnehavare. Däremot

ansågs detta, åtminstone för närvarande, icke nödvändigt beträffande

övrig personal, men borde för anställande av extra biträden till fältoch

byråarbetena, för vattenanalyserna, för ersättning till vaktmästaren

för skrivmaskinsarbete, för vikariatsersättning och för diverse tillfälliga

utgifter i staten upptagas ett särskilt belopp, i likhet med vad som i

staten för Sveriges geologiska undersökning vore fallet.

Beträffande avlöningsförmånerna för hydrografiska byråns föreståndare

erinrade styrelsen, hurusom avlöningarna åt cheferna för de

Bihang till Riksdagens protokoll IBIS. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

mindre ämbetsverken vid pågående omregleringar bestämts till 9,000

kronor och att i enlighet därmed avlöningen för chefen för Sveriges

geologiska undersökning reglerats vid 1909 års riksdag. Styrelsen föreslog

fördenskull, att avlöningen till föreståndaren för nu ifrågavarande

anstalt måtte fastställas till 9,000 kronor.

I sammanhang därmed ansåg sig styrelsen också böra ifrågasätta,

huruvida icke jämväl bemälde föreståndares benämning borde ändras

till närmare överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande

ämbetsverk eller så att han bleve betecknad såsom chef för byrån. Att

chefskapet delvis utövades av en styrelse, syntes icke utgöra binder

härför, då byråns chef själv vore medlem av styrelsen och icke endast

föredragande. För postsparbanken funnes en styrelse, i vilken ordförandeskapet

utövades av generalpostdirektören, och likväl benämndes

direktören för postsparbanken chef för densamma.

Rörande byråingenjörerna erinrade styrelsen, hurusom vederbörande

departementschef, då fråga var om inrättandet av den hydrografiska

byrån, ansåg den ursprungligen föreslagna avlöningen av 3,500 kronor

för låg med hänsyn till svårigheten att med dylik avlöning erhålla

praktiskt dugliga personer för byråingenjörsbefattningarna. Arvodet sattes

därför till 4,500 kronor eller till lika belopp som för andra gradens

tjänstemän på äldre stat inom centrala ämbetsverk. Att ålderstillägg

icke ansågs böra beräknas, syntes styrelsen hava berott därpå, att man

ansett ett passagesystem lämpligt, varigenom byråingenjörerna i regel

endast skulle tjänstgöra några år vid byrån och sedan söka sig annan

sysselsättning.

För sin del ville styrelsen emellertid betona, att den icke ansåge

ett sådant passagesystem förenligt med byråns alltmera ökade verksamhet.

Den »ordinarie» personalen vore redan nu så ytterligt knappt tilltagen,

att det vore av största vikt, att utsikt funnes att så länge som

möjligt behålla de personer, som en gång blivit förtrogna med byråns

arbeten. Ett motsatt förfaringssätt skulle på föreståndaren ställa orimliga

krav, enär denne, utom ledningen av och deltagandet i byråns arbeten,

hade att följa med utvecklingen inom den hydrografiska forskningen

och att själv bidraga till densamma genom utgivna publikationer.

Det vore fördenskull nödvändigt, att byråns tjänstemän vore så väl

kvalificerade som möjligt och vana vid arbetena. Detta så mycket mera

som ett flertal extra biträden användes, vilka i regel syntes behöva ombytas

oftare, varvid det alltid krävde åtskilligt arbete, innan de nya

bleve förtrogna med byråns mätningar och övriga arbeten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Avlöningarna till byråingenjörerna borde alltså enligt styrelsens

mening utgå med minst samma belopp som till andra gradens tjänstemän

och med ålderstillägg. De bleve då jämnställda med förste byråingenjörerna

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket syntes lämpligt.

Styrelsen ansåg det visserligen kunna med skäl ifrågasättas, huruvida

man ens med dessa avlöningar kunde hava förhoppning erhålla och

behålla praktiskt dugande ingenjörer i en tid, då lönerna för dessa även

vid unga år i regel vore höga. Ifrågavarande tjänstemän hade emellertid

möjlighet till vissa extra inkomster i följd av de bestämmelser, som

funnes uti instruktionen rörande rätt för byråingenjörerna att utföra

praktiska undersökningar, vilka bestämmelser styrelsen ansåg böra, möjligen

med någon modifikation, kvarstå i likhet med vad som vore fallet

inom Sveriges geologiska undersökning. Hittills hade dock dessa extra

inkomster visat sig mycket obetydliga.

Vad beträffade den fördelen, som av departementschefen omnämnts,

att man genom täta ombyten av byråingenjörer skulle i det praktiska

livet erhålla tillgång till ingenjörer, som vore förtrogna med byråns

arbeten, ville styrelsen icke underskatta betydelsen härav, men ansåg,

att detta kunde tillgodoses dels genom de extra biträden, som byrån

använde och vilka icke kunde avlönas så högt, att icke täta ombyten

bleve regeln, dels därigenom att elever vid tekniska högskolan inom

väg- och vattenbyggnadsfacket under sina ferier fullgjorde en del av

den därunder brukliga praktiska verksamheten genom biträdande vid

byråns mätningar.

Styrelsen föreslog, att avlöningen till två byråingenjörsbefattningar

vid hydrografiska byrån måtte bestämmas, för vardera, till 5,800 kronor,

varav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar och 400 i ortstillägg,

samt med två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 års

tjänstgöring. Därvid borde den tid byråingenjörerna redan tjänstgjort

vid byrån räknas dem till godo för åtnjutande av ålderstillägg.

I fråga om sättet för anställande av byråingenjörer erinrade styrelsen,

att de för närvarande, efter ansökan, förordnades av styrelsen.

Därutinnan syntes den ändring böra vidtagas, då dessa tjänstemän uppflyttades

till ordinarie, att de, i likhet med exempelvis statsgeologerna,

efter ansökan och på förslag av styrelsen utnämndes av Kungl. Maj:t.

Vaktmästaren hade hittills åtnjutit ett arvode av 800 kronor med

rätt till ett ålderstillägg å 100 kronor efter fem års anställning. Dessutom

hade styrelsen ägt att tilldela honom en gratifikation av högst

500 kronor årligen för biträde med skriv- och räknemaskinsarbete. Enär

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung}. Maj.is Nåd. Proposition Nr 267.

förmåga av biträde vid sistnämnda arbeten icke utan vidare kunde anses

tillhöra skäliga kompetensvillkor för vaktmästarbefattningar, ansåg styrelsen

en dylik gratifikation fortfarande böra utgå i likhet med vad

fallet vore beträffande den ene vaktmästaren vid Sveriges geologiska undersökning.

Med hänsyn till de mångfaldiga expeditionsgöromål o. d., som

bestredes av vaktmästaren vid hydrografiska byrån, syntes det styrelsen

avgjort, att denne i avlöningsförmåner borde jämnställas med förste

vaktmästare. Beträffande den nyss omnämnda gratifikationen för biträde

med skriv- och räknemaskinsarbete ansåg styrelsen emellertid, att densamma

fortfarande borde beräknas till samma belopp som förut. Styrelsen

hemställde, att på den ordinarie staten måtte upptagas i avlöning

åt en vaktmästare ett belopp av 1,500 kronor, varav 900 i lön,

450 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna

komma ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 års tjänstgöring. För åtnjutande

av ålderstillägg borde enligt styrelsens mening den tid, som

vaktmästaren redan varit anställd, räknas honom till godo.

Slutligen ansåg styrelsen, att å den ordinarie staten borde upptagas

tre kvinnliga tjänstebefattningar. Rörande behovet av dessa biträden

anförde styrelsen följande.

De arbeten, som skulle utföras av dem, vore dels registrators-,

räkenskaps-, gransknings- och renskrivningsarbeten, dels ritarbeten och

dels räknearbeten, vartill komme kollationering och korrekturläsning.

Registratorsarbetena omfattade förande av in- och utgående diarier

för styrelsen och byrån; kontrolljournaler över inkomna vattenståndsrapporter

och diagram; kontrolljournaler över inkomna vattenprov; kortregister

över vattenståndsstationerna, över fixpunkter och över byråns

bibliotek. Räkenskapsarbetena omfattade biträde med förande av kassaoch

huvudböcker samt inventarieförteckning. Gransknings- och renskrivningsarbetena

omfattade dels granskning och avskrift av insomna

månadsrapporter, dels ock biträde med uppgörande av tabeller över de

dagliga vattenståndsobservationerna, månadsmedelvattenstånd, månadsmaximivattenstånd,

månadsminimivattenstånd, årliga maximi- och minimivattenstånd,

månad sned erbörd och antal dagar med nederbörd, snötjocklek,

snötäckets vattenvärde, vattnets temperatur och vattenanalyser samt

kollationering och korrekturläsning av dessa tabeller. För de nämnda

registrators- m. fl. arbetena behövdes ett kvinnligt biträde. Med hänsyn

till arten av större delen av dessa arbeten ansåg styrelsen, att avlöningen

till detta biträde borde sättas »lika med den högre av de normalgrader,

som vid senare löneregleringar fastställts».

Ritarbetena omfattade uppritande av diagram över de dagliga vat
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

tenstånden vid samtliga stationer, över vattentemperaturen och över vattenanalyserna

samt uppritande av vattenmängdsdiagram. Till dessa

arbeten komme uppritning av äldre serier av vattenståndsobservationer

samt i främsta rummet uppritning av pegelskisser, kopiering av inkomna

ritningar över vattenbyggnader o. d. ävensom uppritning av diagram

samt planscher för byråns publikationer m. in. För ritarbetena erfordrades

ett kvinnligt biträde, som helt kunde syssla med dessa. Med hänsyn

till arten av dessa arbeten ansåg styrelsen, att även för detta biträde

avlöningen borde utgå med det högre beloppet.

De räknearbeten, som skulle utföras av det tredje kvinnliga biträdet,

utgjordes av uträknande av medelvärden för månad och år å vattenståndet

vid samtliga stationer liksom övriga medelvärden i vissa tabeller

i årsboken. Därvid anmärkte styrelsen, att motsvarande räknearbete beträffande

den stora mängd av äldre serier av vattenståndsobservationer,

som insamlats, icke vore på långt när avslutat. I samband med byråns

vetenskapliga verksamhet tillkomme dessutom ett stort antal arbeten,

för vilka behovet av ett räknebiträde vore oundgängligt. Ifrågavarande

biträde borde också hjälpa till med kollationering och korrekturläsning.

Behovet av även detta biträde hade erkänts genom bifall till byråns

framställning om ökat anslag för år 1913 till avlönande av ett dylikt

biträde. Avlöningen åt detsamma syntes styrelsen med hänsyn till det

mera mekaniska arbetet kunna sättas lika med den lägre avlöningen till

de kvinnliga biträdena inom ämbetsverk.

Styrelsen hemställde alltså, att på ordinarie stat måtte upptagas

tre kvinnliga biträden. För två av dessa borde avlöningen utgå med

1,600 kronor, varav 900 i lön, 550 i tjäustgöringspenningar och 150 i

ortstillägg, samt med rätt till 200 kronor i ålderstillägg efter resp. 5

och 10 års tjänstgöring. För ett av biträdena borde avlöningen utgå

med 1,200 kronor, varav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar och

150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg, vartdera

å 200 kronor, efter 5 och 10 år. Den tid, som de nuvarande innehavarna

av dessa befattningar varit anställda, syntes styrelsen böra tillgodoräknas

dem vid övergången på ordinarie stat.

I fråga om semesterförmån för tjänstinnehavare vid hydrografiska

byrån har st}Telsen ansett vad i sådant hänseende redan stadgats beträffande

föreståndaren och byråingenjörerna fortfarande böra bestå, nämligen

rätt till semester under högst sex veckor, när sådant kan ske

utan hinder av göromålens behöriga gång.

Beträffande däremot byråingenjörernas rättighet att utöver semes
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

tertiden åtnjuta högst en månads ledighet årligen för utförande av enskild

hydrografisk undersökning ävensom i fråga om den ersättning,

som byråingenjör för enskilt hydrografiskt uppdrag skulle äga att betinga

sig eller uppbära, syntes eventuellt nya bestämmelser böra fastställas

i samband med en omarbetning av instruktionen.

Hittills hade någon ökad ersättning för den, som inträtt i annans

tjänstgöring vid semester, icke lämnats, utan hade i detta avseende

samma tillvägagångssätt praktiserats som vid Sveriges geologiska undersökning,

så länge detta ämbetsverk var på extra stat. Härutinnan har

stvrelsen ansett ändring böra ske också för hydrografiska byrån. Ett

anslag till vikariatsersättning borde sålunda upptagas.

För vaktmästaren syntes böra fastställas rätt till semester under 15

dagar. Till uppehållande av hans tjänstgöring under denna tid borde,

då endast en vaktmästare funnes, upptagas ett anslag, beräknat efter 3

kronor om dagen.

För de kvinnliga biträdena ansåg styrelsen böra stadgas rätt till

semester under en månad. I vikariatsersättning åt de kvinnliga biträdenas

ställföreträdare under semester syntes böra utgå ett belopp, motsvarande

100 kronor per månad för vartdera av biträdena av högre avlöningsgrad

och 75 kronor för biträdet av lägre avlöningsgrad.

Sammanlagt skulle för vikariatsersättningar behöva beräknas en

summa av 1,200 kronor.

För närvarande funnes vid hydrografiska byrån anställda jämväl

en biträdande ingenjör och ett manligt extra biträde, varjämte tillfälliga

biträden anlitades. För avlöning av dessa borde ett anslag beredas på

ordinarie stat. Det nuvarande anslaget till extra biträden utgjorde å

byråns stat 9,000 kronor. Därav skulle emellertid avgå 3,600 kronor,

utgörande arvoden till de kvinnliga biträdena, vilkas befattningar föreslagits

till uppförande såsom ordinarie. Återstoden utgjorde alltså 5,400

kronor, men detta belopp syntes numera icke räcka till.

Till avlönande av en biträdande ingenjör hade hittills beräknats

endast 1,800 kronor. Styrelsen ansåg emellertid någon ökning av byråns

arbetskrafter vara nödvändig, om det skulle vara möjligt för densamma

att inom rimlig tid bliva till det gagn för den praktiska företagsamheten

inom landet, som vid byråns inrättande avsågs. Bäst skulle nog

en sådan ökning av arbetskrafterna tillgodoses genom inrättande av

ytterligare en byråingenjörsbefattning, men då med avseende å den

ifrågavarande biträdande ingen]örsbefattningen icke i lika hög grad som

beträffande byråingenjörsbefattningarna gällde vad styrelsen förut anfört

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

rörande fördelen av en mera fast anställning vid byrån och olägenheterna

av ett passagesystem, syntes behovet av ökad arbetskraft för närvarande

kunna tillgodoses genom ett ökat anslag till avlönande av en

extra ingenjör. I stället för det nuvarande beloppet, 1,800 kronor,

borde därför beräknas ett belopp av 4,000 kronor till arvode åt eu

extra ingenjör.

Vidare avlönades från ifrågavarande anslag en manlig ritare med

1,800 kronor. Denne ålåge i främsta rummet att utföra de grafiska

vattenmängdsberäkningarna, ett arbete som vore av allra största vikt.

Den nuvarande avlöningen syntes styrelsen alltför knappt tilltagen. Riktigast

vore det enligt styrelsens mening att jämnställa denne ritare i

avlöningsförmåner med ritare vid rikets allmänna kartverk. Då styrelsen

emellertid, om ock med tvekan, icke ansett sig böra föreslå uppförandet

av en dylik befattning å byråns ordinarie stat, fann sig styrelsen dock

böra föreslå, att anslaget till extra biträden i denna del höjdes med 600

kronor, så att arvodet till det manliga biträdet skulle kunna utgå med

ett högre belopp.

Från anslaget till extra biträden ersattes ock den person, som

utförde analyserna av byråns vattenprov. För detta ändamål beräknades

en summa av 1,200 kronor om året hädanefter bliva erforderlig, sedan

arvodet i sammanhang med ombyte av biträde måst höjas med 1 krona

per vattenprov.

Därjämte skulle från nämnda anslag utgå gratifikation åt vaktmästaren

med högst 500 kronor samt vikariatsersättningar, vilka, såsom

förut nämnts, beräknats till 1,200 kronor.

Slutligen skulle tillfälliga biträden avlönas från anslaget. Därvid

borde särskilt räknas arvoden, om ock mycket måttligt tilltagna, åt

ingen]örselever vid tjänstgöring å byrån under sommarmånaderna samt

smärre anslag åt personer, vilka, särskilt i landets svårtillgängliga delar,

ville ägna sig åt hydrografiska undersökningar. För dessa ändamål

samt andra svårförutsedda utgifter av detta slag syntes en summa av

omkring 1,200 kronor böra beräknas.

Med hänsyn till det anförda föreslog styrelsen, att å byråns stat

måtte upptagas en post å 10,500 kronor till »extra biträden samt vikariatsersättning».

För avlönande av byråns observatörer vore för närvarande beräknat

ett förslagsbelopp av 8,000 kronor. Arvodena utginge med belopp, som

växlade mellan 36 och 75 kronor alltefter stationernas läge och arbetenas

omfång. Då ifrågavarande anslag visat sig räcka till för dessa avlönin
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

gar under den gångna tiden samt då de stationer, som under de närmaste

åren kunde tillkomma, skulle avlönas med medel, som utginge

under vattenfalls förteckningens stat, ansåg styrelsen ändring i det nämnda

beloppet, 8,000 kronor, icke erforderlig.

Till expenser utginge ett belopp av 2,500 kronor. Till denna

summa komme från år 1911 ett anslag av 500 kronor å vatten fallsförteckningens

stat. Sammanlagt både alltså byrån år 1912 haft 3,000

kronor till förfogande för dessa utgifter. Anslagen hade emellertid icke

räckt till, utan hade varje år en, om ock icke stor brist uppstått. Utgifterna

för expenser hade utgjort:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80

Det nu ifrågavarande anslagets karaktär av förslagsanslag hade

gjort, att ett överskridande hittills icke vållat några större olägenheter.

Upptoges emellertid anslaget på den ordinarie staten, bleve förhållandena

härutinnan annorlunda, och anslaget syntes därför böra beräknas så högt,

att, med iakttagande av sparsamhet, brist icke behövde uppstå. En

ökning av anslaget med 1,000 kronor, d. v. s. från 2,500 till 3,500

kronor, skulle fördenskull vara erforderlig.

Å byråns stat återstode tre anslagstitlar, nämligen till publikationer

ett belopp för år 1913 av 8,000 kronor, till resekostnader

och hantlangning vid mätningar ett belopp av 8,000 kronor samt till

komplettering och underhåll av peglar och utrustning ett belopp av

2,600 kronor. Enär alla dessa utgifter kunde vara av ganska växlande

storlek, syntes det styrelsen lämpligast, om anslagen för desamma fortfarande

utginge såsom förslagsanslag på extra stat, i vilket hänseende

styrelsen åberopade förhållandet beträffande anslagen till fältarbeten och

publikationer vid Sveriges geologiska undersökning.

Anslaget till publikationer, vilket, såsom nämnts, för år 1913

utgjorde 8,000 kronor, kunde icke beräknas räcka till annat än tryckningen

av byråns årsböcker, årsberättelser och, i mindre utsträckning,

meddelanden, men icke till utgivandet av monografier. Utgivandet av

monografier återkomme dock tydligtvis icke regelbundet varje år. För

de år, då för ant}rdda ändamål ett högre anslag vore nödvändigt, syntes

sådant fördenskull kunna äskas på förhand. Detta växlande anslagsbehov

talade enligt styrelsens mening för bibehållande av deöna post

på extra stat och såsom förslagsanslag. I så fall syntes ock de obetydliga

inkomster — uti 1912 års inkomst- och utgiftsstat beräknade till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

100 kronor — som uppstode vid försäljningen av byråns publikationer,

böra fä disponeras av byrån. Någon ändring uti det för år 1913 beräknade

anslagsbeloppet ansåg styrelsen icke beböva ifrågakomma.

Anslaget till fältarbeten, för närvarande 8,000 kronor, kunde också

anses vara tämligen växlande. Det kunde nämligen influeras av de flodområden,

som vore föremål för speciella undersökningar m. m. Detta

anslag syntes därför böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag. Någon

ändring i dess nuvarande storlek förutsattes icke.

De anförda synpunkterna gällde ännu mera rörande det anslag,

som utginge till komplettering och underhåll av peglar och utrustning.

Intet anslag hade visat sig så svårberäkneligt. Anslaget i fråga hade

också flera år ansenligt överskridits, såsom följande tabell visade:

År 1908. År 1909. År 1910. År 1911.

Anslag..... 10,500: — 3,600: — 6,700: — 3,700: —

Utgifter .... 10,866:75 8,969:06 6,435:42 5,886:15

Därvid vore att märka, att uti anslagen till utrustningen liksom i

dithörande utgifter inginge organisationskostnader.

Ur detta anslag skulle betäckas nyinköp av instrument, reparationer

av äldre instrument, inköp av möbler och andra behövliga inventarier

vid byrån, reparationer och nyuppsättning av peglar vid observationsstationerna

o. s. v. Delvis måste dessa apparater för varje år förnyas.

Det kunde nämligen icke undgås, att de vid mätningar under svåra

förhållanden, issörja, flottning m. m. åtminstone delvis ginge förlorade.

Ett icke obetydligt anslag för inköp av nya instrument och reparation

av äldre vore därför årligen nödvändigt, men behovet härutinnan vore

växlande. Vidare behövdes med ökade arbetskrafter å byrån ökad utrustning

i form av skriv- och ritbord, ritmaterialier, räknemaskiner o. s. v.

Underhållet av pegelstationerna vore vidare mycket olika under olika

år, i främsta rummet beroende av vårflödenas beskaffenhet men också

av de tillfälliga uppdrag, som ålades byrån. Slutligen inginge under

denna post utgifterna för flygelprövningar. För att göra dessa så billiga

som möjligt och samtidigt inbespara mycken tid, hade byrån upprättat

en provisorisk provningsanstalt vid Stockholms stads vattenledningsverk

vid Norsborg. Utgifterna hade därigenom högst väsentligt minskats.

Ä denna anstalt hade byrån ävenledes provat instrument, tillhörande

privata, mot ersättning, som tillfallit byrån och i 1912 års inkomstoch

utgiftsstat beräknats till 200 kronor.

Styrelsen höll före, att anslagsbehovet för utgifter till utrustning

m. m. kunde beräknas till omkring 4,500 kronor. Då emellertid därav

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 207 höft. (Nr 267.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

1,000 kronor syntes böra utgå ur de för vattenfällsförteckningen beviljade

medel, föreslogs en ökning av anslaget å byråns stat för utrustningen

till 3,500 kronor eller med 900 kronor utöver anslaget för år 1913. Därjämte

syntes de inkomster, som byrån erhölle genom utförande av flygelprövningar

för privata, fortfarande böra tillfalla byrån och upptagas

under denna anslagspost. Jämväl ifrågavarande anslag borde fortfarande

utgå å extra stat.

Något anslag för lokalhyra vore icke medräknat. Därest utgift i

sådant hänseende bleve erforderlig, syntes anslag jämväl därför böra

begäras på extra stat.

Den stat, som styrelsen sålunda föreslagit, skulle hava följande lydelse:

På ordinarie stat.

Chefen.

1 byråingenjör

1 byråingenjör

1 kvinnligt biträde

1 ,, »

1

1 vaktmästare ......

Till extra biträden samt vikariats
ersättning

.................................

Till expenser................................

Till arvoden åt observatörer............

Summa

Tjänst-

Lön

görings-

Orts-

Summa

pen-

ningar

tillägg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

6,200

2,800

9,000

3,600

1,800

400

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas

'' med 500 kronor och

3,600

1,800

400

5,800

efter 10 år med ytter- '' ligare 500 kronor.

900

550

150

1,600

(Efter 5 år kan lönen höjas

900

550

150

1,600

j med 200 kronor och

| efter 10 år med ytter-

700

350

150

1,200

l ligare 200 kronor.

900

450

150

1,500

fEfter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

_

—

—

10,500

—

—

—

3,500

—

—

—

8,000

i

—

48,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skola, så

länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 250 kronor årligen.

På extra stat.

Till resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis .......................... kronor 8,000

Till publikationer, förslagsvis ......................................................................... •> 8,000

Till komplettering och underhåll av peglar samt utrustning, förslagsvis ............... » 3,500

Summa kronor 19,500

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Sammanlagda utgifterna för den hydrografiska byrån med underlydande

observationsstationer skulle alltså, ålderstillägg oberäknade, uppgå

till 68,000 kronor. Som anslaget för år 1913 utgjorde 55,000 kronor,

skulle ökningen utgöra 13,000 kronor. Därifrån borde emellertid dragas

2,250 kronor, vilket belopp utgått till personalen i form av extra lönetiHägg.

Till den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

hörde jämväl de under statens meteorologiska centralanstalt stående

meteorologiska observationerna samt de under Sveriges geologiska undersökning

varande hydrogeologiska specialundersökningarna. Karaktären

av de poster, vilka vore upptagna i dessa beräkningar, syntes styrelsen

göra det lämpligast, att utgifterna för desamma fortfarande utginge på

extra stat. Någon ändring i anslagsbeloppen för dessa ändamål ifrågasattes

icke.

Löneregleringskommittén bär i sitt betänkande till eu början omförmält,

att vid behandlingen inom kommittén av nu förevarande

ärende ifrågasatts, huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter

vara önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution

sammanföra en del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska

byrån, nautisk-meteorologiska byrån och meteorologiska centralanstalten.

Det hade därvid särskilt framhållits, att de arbeten, som utfördes

av de nämnda anstalterna, ägde sådana beröringspunkter med varandra,

att man borde söka åstadkomma en intimare samverkan dem emellan.

Även hade inom kommittén framställts den tanken, att man utan

en sammanslagning av de nämnda anstalterna skulle kunna, åtminstone

till en viss grad, vinna det syfte, som avsåges med berörda åtgärd. I

sådant hänseende hade ifrågasatts att för de tre anstalterna inrätta en

gemensam oavlönad styrelse, vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift

att årligen uppgöra förslag till arbetsplaner för arbetenas bedrivande

inom de särskilda anstalterna och att yttra sig uti viktigare frågor

rörande anstalternas organisation och verksamhet m. m. Genom en

sådan anordning skulle kunna vinnas, att arbetena vid de särskilda anstalterna

bleve organiserade och planlagda på bästa möjliga sätt och så,

att vid den ena anstaltens arbeten i görligaste mån hänsyn toges till

de övriga anstalternas uppgifter och arbeten samt att dubbelarbete undvekes.

Det både'' ock påpekats, att genom insättande i den ifrågasatta

styrelsen av representanter för såväl de teoretiska som de praktiska intressena

garanti skulle kunna vinnas mot att arbetena vid någon av

anstalterna ensidigt riktades åt det ena eller andra hållet. Jämväl hade

Lönereglering»-kommittén.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

erinrats, att för de topografiska, ekonomiska ock geologiska kartverken

samt sjökartevarket redan funnes ett slags gemensam överstyrelse —

med åligganden i väsentliga hänseenden motsvarande dem, som tänkts

skola tillkomma den ifrågasatta styrelsen för de tre ovannämnda anstalterna

— nämligen den genom nådigt brev den 28 maj 1880 inrättade

kommissionen för de allmänna kartarbetena.

Med hänsyn emellertid till den ingående prövning av frågan om

den hydrografiska byråns ställning, som ägde rum, innan beslut träffades

om densammas inrättande, hade kommittén ansett sig icke böra nu framlägga

något förslag varken i den ena eller i den andra riktningen, utan

allenast velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén förekommit,

på det att, därest, såsom kommittén för sin del hölle före,

saken befunnes förtjänt av vidare uppmärksamhet, det måtte genom

sakkunnig utredning kunna utrönas, om och i vad mån någon av de

antydda anordningarna eller tilläventyrs annan anordning borde träffas

i angivet syfte.

För den händelse att hydrografiska byrån nu uppfördes på ordinarie

stat och befattningshavare därstädes erhölle ordinarie anställning,

borde emellertid enligt kommitténs bestämda uppfattning, för underlättande

av framdeles möjligen skeende förändring av byråns ställning,

avlöningsvillkoren för personalen givas sådan avfattning, att en var

ordinarie befattningshavare skulle bliva skyldig att, i händelse av behov,

låta sig förflyttas till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter

inom annan institution ävensom att eljest utföra de förändrade

göromål, som kunde bliva befattningshavaren ålagda.

Frågan om hydrografiska byråns uppförande å ordinarie stat vore

— enligt vad kommittén vidare anfört — givetvis beroende på, i vad

mån behovet av arbeten, som utfördes av anstalten i fråga, kunde anses

vara av stadigvarande natur eller åtminstone komma att göra sig gällande

under en synnerligen lång tidrymd framåt.

Den av byråns styrelse nu lämnade redogörelsen för ej mindre

beskaffenheten av de viktigare arbeten, som redan tillhörde byrån eller

kunde väntas komma att anförtros densamma, än även den tid ifrågavarande

arbeten kunde beräknas komma att kräva hade synts kommittén

giva vid handen, att de hydrografiska byrån redan nu tillkommande

arbeten vore till en del av den natur, att behovet av dem kunde anses

permanent, och till en del av beskaffenhet, att deras utförande utan

tvivel komme att draga en så gott som oöverskådlig tid. Härtill komme,

att antalet av de befattningar, som föreslagits till uppförande såsom

ordinarie, icke vore större än att innehavarna av dessa befattningar

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

under alla förhållanden och oberoende av de mer eller mindre tillfälliga

särskilda uppdrag, som anförtrotts byrån, syntes komma att erhålla full

sysselsättning.

Kommittén hade fördenskull funnit sig kunna tillstyrka, att hydrografiska

byrån måtte överflyttas till ordinarie stat.

I detta sammanhang ansåge sig kommittén ock böra upptaga

spörsmålet om förändrad benämning å denna byrå. 1 sådant hänseende

hade styrelsen för byrån föreslagit, att institutionen i fråga måtte benämnas

hydrografiska centralbyrån eller hydrografiska centralanstalten.

De sålunda föreslagna benämningarna syntes emellertid kommittén

allt för starkt framhålla ifrågavarande institution såsom en centralmyndighet

för samtliga de hydrografiska undersökningarna i Sverige.

Enligt gällande instruktion vore nämligen hydrografiska byråns verksamhetsområde

inskränkt till färskvattenshydrografien, under det att

nautisk-meteorologiska byrån hade till uppgift att bland annat bearbeta

iakttagelser, tillhörande havsvattenshydrografien. För att emellertid

hydrografiska byråns egenskap av statsinstitution måtte tydligare angivas,

hade kommittén ansett den ändringen kunna göras, att byrån

benämndes statens hydrografiska byrå.

Enligt styrelsens förslag skulle å staten för hydrografiska byrån

uppföras följande ordinarie befattningshavare, nämligen, utom föreståndaren,

2 byråingenjörer, 3 kvinnliga biträden och 1 vaktmästare.

Föreståndaren hade hittills åtnjutit ett årligt arvode av 7,000

kronor.

Styrelsen för hydrografiska byrån hade nu, under framhållande att

avlöningen till chefen för Sveriges geologiska undersökning vid 1909

års riksdag bestämts till 9,000 kronor, föreslagit, att avlöningen till

föreståndaren för nu ifrågavarande anstalt måtte utgå med nyssnämnda

belopp.

För egen del har kommittén uti nu förevarande hänseende till en

början erinrat, att kommittén erhållit nådig befallning att i samband

med fullgörande av det kommittén meddelade uppdrag med avseende å

lönereglering för hydrografiska byrån till behandling jämväl upptaga

frågan om ny stat för meteorologiska centralanstalten.

Med hänsyn såväl till innehållet i den kommittén sålunda givna

befallningen som ock till det i det föregående omförmälda spörsmålet

att på ett eller annat sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån

med meteorologiska centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

hade kommittén ansett, att, därest föreståndaren för hydrografiska byrån

bleve ordinarie tjänsteman och såsom sådan erhölle pensionsrätt, det

borde kunna vara tillfyllest, om han i avlöningshänseende likställdes

med föreståndaren för meteorologiska centralanstalten. För denne senare

hade avlöningen vid 1909 års riksdag bestämts lika med den, som i

allmänhet tillkomme universitetsprofessorer, och något förslag till ändring

därutinnan förelåge icke uti de till kommittén överlämnade handlingar

beträffande meteorologiska centralanstalten. Avlöningen till föreståndaren

för hydrografiska byrån skulle alltså enligt kommitténs mening böra

utgå med 7,500 kronor, vartill skulle kunna komma ett ålderstillägg

efter fem år å 600 kronor.

Av styrelsen för hydrografiska byrån hade ock ifrågasatts, huruvida

icke sistbemälde föreståndares benämning borde ändras till närmare

överensstämmelse med förhållandet vid andra motsvarande ämbetsverk

eller så, att han bleve betecknad såsom »chef» för byrån. Med sin nyss

antydda uppfattning hade kommittén icke kunnat biträda berörda förslag

i fråga om föreståndarens benämning.

Å gällande stat för hydrografiska byrån vore vidare upptagna två

byråingenjörer, vardera med ett arvode av 4,500 kronor. Därest hydrografiska

byrån skulle överföras på ordinarie stat, ansåge kommittén i

likhet med byråns styrelse, att de bägge redan befintliga byråingenjörsbefattningarna

borde förändras till ordinarie tjänster. Det syntes nämligen

vara oundgängligen nödvändigt för arbetets behöriga gång, att

vid byrån funnes, förutom föreståndaren, åtminstone två ordinarie tjänstemän

med högre utbildning.

Vidkommande avlöningarna till ifrågavarande byråingenjörer har

kommittén erinrat, att nuvarande arvode, 4,500 kronor, utgjorde samma

belopp som begynnelseavlöningen för tjänsteman i andra normalgraden

vid oreglerade centrala ämbetsverk. De nämnda befattningarna syntes

kommittén böra, därest de nu uppfördes såsom ordinarie, erhålla samma

avlöningsförmåner, som numera i allmänhet vore tillerkända tjänstemän i

andra normalgraden. Kommittén hade därvid icke ansett sig böra taga

hänsyn till att byråingenjörerna enligt gällande instruktion ägde att

under vissa villkor åtaga sig att utom tjänstetiden utföra praktiskt

hydrografiska undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda.

Enligt vad kommittén inhämtat hade byråingenjörernas behållna inkomster

av dylika uppdrag utgjort.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Muj.ts Nåd. Proposition Nr 267.

år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912

kr. kr. kr. kr. kr.

för den ene byråingenjören 211:— 27:75 170:35 611:70 305: —

)> » andre » — 27: 7 5 _ _ _

Vid bifall till kommitténs förslag, att byråingenjörerna vid hydrografiska

byrån skulle likställas med tjänstemän i andra normalgraden

vid centrala ämbetsverk, borde de ock utnämnas av Kungl. Maj:t.

Vad styrelsen föreslagit i fråga om uppförande å stat av''tre ordinarie

kvinnliga, biträdesbefattningar samt angående avlöningsförmånerna

för dem, hade icke givit kommittén anledning till erinran.

Beträffande den avlöning, som skulle tillkomma vaktmästaren vid

hydrografiska byrån i denna hans egenskap, ansåge sig kommittén icke

kunna tillstyrka, att den sattes högre än som befunnits skäligt för vaktmästare

i allmänhet vid centralt ämbetsverk eller 1,200 kronor med två

ålderstillägg efter 5 och 10 år, vartdera ålders tillägget å 100 kronor.

Då kunnighet i skrivmaskins- och räknemaskinsarbete icke syntes kunna

fordras såsom kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, hade det synts

kommittén billigt att, därest sådant arbete av vaktmästaren vid hydrografiska

byrån besörjdes på ett tillfredsställande sätt, särskild gratifikation

till belopp av högst 500 kronor, för år räknat, måtte såsom hittills

kunna tillerkännas honom. Det för sådant ändamål erforderliga beloppet

borde utgå av anslag till extra biträden m. m. Kommittén har erinrat

att vid fastställandet år 1909 av stat för Sveriges geologiska undersökning

det avsetts, att dåvarande förste vaktmästaren därstädes skulle från

motsvarande anslag å nämnda institutions stat kunna få uppbära särskild

ersättning av 500 kronor för bestyr med fotografering och dylikt.

I anslutning till vad vid löneregleringar under de senare åren för

ett flertal, ämbetsverk och myndigheter plägat föreskrivas samt vad som

stadgats i kungörelsen den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och

bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar har kommittén hemställt, att

såsom förutsättning för godkännande av den blivande staten för statens

hydrografiska byrå måtte uppställas att, för så vitt tjänstgöringen är

förlagd till byråns lokaler i Stockholm, ordinarie tjänstinnehavare skola,

i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall

efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar

varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare

icke må i något fall utsträckas med mera än en. timme.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Kommittén har vidare framlagt förslag till avlönings villkor, innefattande

bland annat bestämmelser om semester samt därom att föreståndare

och vaktmästare skulle tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen.

Uti den kostnadsberäkning, som låg till grund vid bestämmande

av anslaget till hydrografiska byrån för år 1913, var — enligt vad kommittén

vidare erinrar — upptaget ett belopp av förslagsvis 9,000 kronor

till extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren. Av berörda belopp

beräknades 3,600 kronor åtgå till arvoden åt de kvinnliga biträdena,

för vilka nu föreslagits ordinarie anställning. Återstoden skulle alltså

utgöra 5,400 kronor, men hade styrelsen ansett detta belopp icke vidare

förslå till bestridande av utgifter för extra biträden m. m.

Till avlöning åt eu biträdande ingenjör under sex månader om

året hade hittills beräknats 1,800 kronor. Styrelsens förslag att för

avlönande av en dylik ingenjör få använda 4,000 kronor avsåge att

kunna året om hava tillgång till ingen] örsbiträde. Den omfattning,

byråns arbeten numera nått, syntes ock enligt kommitténs mening kräva

ökad tillgång till extra arbetskraft med ingenjörsutbildning. Det av

styrelsen för ändamålet beräknade beloppet hade kommittén emellertid

funnit väl högt tilltaget. Ett arvode av 3,600 kronor för år räknat

hade synts kommittén böra vara för ändamålet tillfyllest, varvid kommittén

erinrat, att årsarvodet till extra biträdande ingenjör i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till sistnämnda belopp.

Vidare avlönades för närvarande från anslaget i fråga en manlig

ritare med 1,800 kronor. Styrelsen hade hemställt om höjning av anslaget

med 600 kronor, på det att arvodet till ritaren måtte kunna utgå med

högre belopp. Mot den sålunda föreslagna förhöjningen av arvodet åt

ritbiträdet till 2,400 kronor för år hade kommittén icke haft anledning

till erinran.

De ersättningar, styrelsen föreslagit dels med 1,200 kronor till

den person, som utför analyser av vattenprov, och dels med högst 500

kronor åt byråns vaktmästare för utförande av skrivmaskins- och räknemaskinsarbete

hava icke föranlett erinran från kommitténs sida, liksom

ej heller det till 1,200 kronor beräknade beloppet till gratifikationer i

övrigt åt tillfälliga biträden och liknande utgifter.

För uppehållande av vederbörande ordinarie befattningar under

semesterledighet erfordrades slutligen medel till vikariatsersättningar.

Med avseende å eventuellt behov av medel utöver tjänstgöringspenningar

till avlönande av vikarie för ordinarie kvinnligt biträde och vaktmästare

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

under sjukdom samt för anslagets avrundande har kommittén beräknat

det i ifrågavarande hänseenden avsedda beloppet till 1,200 kronor. I

detta sammanhang har kommittén påpekat, att, därest för beredande av

semester åt ordinarie befattningshavare vid byrån den biträdande ingenjören

uppehölle ordinarie tjänst och därför åtnjöte vikariatsersättning,

motsvarande tjänstgöringspenningar för sistnämnda tjänst, han icke

under några förhållanden borde få samtidigt uppbära sitt arvode såsom

biträdande ingenjör oavkortat.

Med avseende å vad sålunda anförts, har kommittén hemställt, att

till ersättningar åt extra biträden, gratifikationer och vikariatsersättningar

måtte i staten för hydrografiska byrån uppföras ett anslag av 10,100

kronor.

Till arvoden åt observatörer vid hydrografiska byråns stationer vore

för närvarande beräknat ett belopp av 8,000 kronor. Någon ändring i

detta belopp hade icke ansetts erforderlig.

Styrelsen hade vidare hemställt, att anslaget till expenser å byråns

stat måtte höjas till 3,500 kronor. Då en del av utgifterna för expenser

fortfarande syntes böra bestridas av anslaget till vattenfallsförteckningen,

hade det synts kommittén tillfyllest, om anslaget å byråns stat för ifrågavarande

ändamål bestämdes till 3,000 kronor.

I likhet med styrelsen för hydrografiska byrån har kommittén

ansett övriga å nu gällande stat för byrån uppförda anslagsposter böra

utgå å extra stat.

Kommittén har härefter framlagt följande förslag till ordinarie

stat för statens hydrografiska byrå:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 207 höft. (Nr 267.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Tjänst-

Lön

görings-

Orts-

Summa

pen-

ningar

tillägg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

5,000

2,500

7,500

/Efter fem år kan lönen

Föreståndare................................

\ höjas med 600 kronor.

(Efter fem år kan lönen

1 byråingenjör ..............................

3,600

1,800

400

5,800

) höjas med 500 kronor

1

3,600

1,800

400

5,800

och efter tio år med

1 v ............................

l ytterligare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad

900

550

150

1,600

\ Efter fem år kan lönen

höjas med 200 kronor

1 tf It tl It )t

900

550

150

1,600

( och efter tio år med

1 tt tf it lägre „

700

350

150

1,200

J ytterligare 200 kronor.

(Efter fem år kan lönen

700

350

150

1,200

j höjas med 100 kronor

1 vaktmästare .............................

j och efter tio år med

\ ytterligare 100 kronor.

Till ersättningar åt extra biträden,

gratifikationer och vikariatsersätt- ningar .....................................

—

—

—

10,100

Till arvoden åt observatörer...........

—

—

—

8,000

Till expenser .............................

—

—

—

3,000

Summa

—

—

—

45,800

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Motsvarande poster i gällande stat för byrån utgöra sammanlagt

36,400 kronor. Kommitténs förslag innebär alltså en kostnadsökning

av 9,400 kronor. Härvid har dock icke tagits hänsyn till blivande

ålderstillägg, vilka torde böra utgå av nionde huvudtitelns gemensamma

anslag till ålderstillägg.

Kommittén har jämväl yttrat sig i fråga om byråingenjörernas

pensionsålder och, ehuru någon framställning därom från byråns styrelse

icke blivit gjord, ifrågasatt, huruvida icke denna borde sättas till allenast

65 levnadsår jämte 35 tjänstår.

A staten för hydrografiska byrån för år 1913 vore vidare uppförda

anslag till publikationer 8,000 kronor, till resekostnader och hantlangning

vid mätningar 8,000 kronor samt till komplettering och underhåll av

peglar och utrustning 2,600 kronor. Beträffande beloppen av ifrågavarande

anslag hade styrelsen icke föreslagit annan ändring, än att

anslaget till komplettering och underhåll av peglar och utrustning

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

borde böjas till 3,500 kronor. Samtliga de tre ifrågavarande anslagen

syntes kommittén fortfarande böra utgå å extra stat. På någon närmare

granskning av de föreslagna beloppen hade kommittén icke funnit

anledning att ingå. Kommittén hade dock ansett sig icke kunna undgå

att giva uttryck åt den uppfattning, att det till publikationer avsedda

anslaget 8,000 kronor syntes väl högt tilltaget, allra helst som, enligt

vad styrelsen meddelat, kostnaderna för utgivandet av monografier icke

vore för framtiden beräknade att täckas av nämnda anslagssumma, utan

vid behov förhöjning av anslaget skulle för sådant ändamål äskas.

Genom iakttagande av nödig sparsamhet syntes tilläventyrs kostnaderna

för publikationer kunna nedbringas.

För den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten

utginge å extra stat, jämte de till hydrografiska byråns disposition

ställda medlen, dels till meteorologiska centralanstalten anslag för meteorologiska

observationer och dels till Sveriges geologiska undersökning

anslag för hydrogeologiska specialundersökningar. Åven dessa anslag

hade styrelsen för hydrografiska byrån ansett fortfarande böra utgå å

extra stat.

Kommittén hade icke något att erinra häremot. Vad emellertid

beträffade det för meteorologiska obsex-vationer avsedda anslaget, tilläte

sig kommittén erinra, att i nämnda anslag för närvarande inginge en

post å 1,000 kronor till arvodestillökning åt en amanuens vid meteorologiska

centralanstalten samt att från nämnda anslag ett vetenskapligt

bildat extra biträde vid anstalten åtnjöte ett belopp av omkring 600

kronor. Vidkommande dessa utgiftsposter yttrade sig kommittén vidare

uti det betänkande, kommittén hade att avgiva angående meteorologiska

centralanstalten.

Sedan några år hade, såsom nämnts, på extra stat anvisats anslag

för verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av

en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall. Då

dessa anslag avsåge mera tillfälliga ändamål, syntes även dessa fortfarande

böra utgå å extra stat.

I utlåtande den 20 mars 1913 har styrelsen för hydrografiska

byrån med anledning av löneregleringskommitténs betänkande anfört

huvudsakligen följande.

Enligt nu gällande stat åtnjöte byråns föreståndare ett arvode av

7,000 kronor, d. v. s. han vore i avlöningsförmåner jämnställd med

Styrelsen för

hydrografiska

byrån den 20

mars 1913.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

överdirektörer och chefer för mindre verk enligt äldre staterna. Dessa

löneförmåner hade utförligt motiverats uti propositionen till 1907 års

Riksdag angående inrättandet av en hydrografisk undersökning.

Enligt det förslag, som tidigare hade uppgjorts av väg- och vattenbyggnads-

samt lantbruksstyrelserna gemensamt, skulle föreståndaren

jämnställas med byråchef i centralt ämbetsverk och tillerkännas de avlöningsförmåner,

som vore eller framdeles bleve bestämda för sådan tjänsteman.

I vattenfallskommitténs yttrande hade emellertid yrkats, att chefen

skulle i avseende på avlöningsförmåner jämnställas med överdirektör, med

hänsyn till de onekligen stora krav, som hydrografiska byråns viktiga

uppgift ställde på chefens såväl förmåga av objektiv vetenskaplig

forskning och klara blick för det praktiska livets fordringar som ock

hans kunskaper och vyer inom de hydrografiska vetenskaperna.

Till denna uppfattning anslöt sig Kungl. Maj:t. Departementschefen

anförde bland annat, under erinran, att arbeten påginge för en

omreglering av lönerna för de förvaltande ämbetsverkens personal samt

att i sammanhang härmed även medellönen för cheferna för de mindre

verken torde komma att höjas, att, då regleringen en gång började genomföras,

även föreståndaren för hydrografiska byrån syntes böra komma i

åtnjutande av en sådan höjning.

Vad sålunda av departementschefen anfördes beträffande föreståndarens

avlöningsförmåner, bildade den grundval, enligt vilken den

nyinrättade befattningen eftersträvats av flera innehavare av statstjänst

och andra, och enligt vilken den av Kungl. Maj:t förordnade föreståndaren

givetvis ansett sig hava skyldighet att uteslutande ägna sin fritid åt

vetenskapliga arbeten på det hydrografiska området i stället för att

genom arbeten inom andra grenar av den geografiska vetenskapen

skaffa sig ökade möjligheter till befordran på den akademiska banan.

Att propositionens förslag och yttrande icke skulle innebära någon förpliktelse

från statens sida att vid en blivande reglering låta föreståndaren

åtnjuta löneförmåner enligt den tjänstegrad, som det vid befattningens

inrättande ansågs riktigt att bereda honom, skulle innebära ett osäkerhetstillstånd,

som icke kunde anses förenligt med rätt och billighet.

Styrelsen hade också ansett sig kunna helt och hållet trygga sig vid

den motivering och det yttrande i propositionen, som nyss omnämnts,

och icke i sin framställning ingått närmare på frågan om föreståndarens

löneförmåner.

Löneförmånerna för de befattningar, som i det föregående omnämnts

och för en del andra, vilka i ett eller annat hänseende vore

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

jämförliga med den ifrågavarande, hade vid de senaste årens riksdagar

reglerats efter följande grunder. Cheferna för de mindre verken hade

erhållit en lön av 9,000 kronor med en något växlande uppdelning i

lön och tjänstgöringspenningar eller lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg. Enligt denna grund hade lönerna exempelvis reglerats för

flera befattningsinnehavare, för vilka de vetenskapliga meriterna vore

de viktigaste såsom riksarkivarien, riksbibliotekarien, riksantikvarien,

överintendenten för nationalmuseum och chefen för Sveriges geologiska

undersökning.

Byråcheferna i de centrala ämbetsverken hade erhållit en avlöning

av 7,500 kronor jämte 600 kronor i ortstillägg och 600 kronor i ålderstillägg

d. v. s. en slutlön av 8,700 kronor.

Professorerna vid universiteten i Uppsala och Lund, vetenskapsakademien

m. fl. hade erhållit en avlöning av 7,500 kronor jämte 600

kronor i ålderstillägg d. v. s. en slutlön av 8,100 kronor.

Professorn vid generalstaben, föreståndare för den geodetiska avdelningen

av rikets allmänna kartverk, hade erhållit en avlöning av 5,900

kronor i lön, 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar, 600 kronor i ålderstillägg

samt 1,000 kronor i inkvarteringsbidrag d. v. s. en slutlön av

8,700 kronor.

Föreståndarna vid skogsförsöksanstalten och vid centralanstalten

för jordbruksförsök hade erhållit en lön av 7,500 kronor jämte 600

kronor i ålderstillägg, vartill komme för den föreståndare vid skogsförsöksanstalten,

som förordnades som chef för anstalten, ett chefsarvode

av 500 kronor, vadan denne uppbure en slutavlöning av 8,600 kronor.

Nu föresloge kommitterade, att föreståndaren för hydrografiska

byrån skulle i avlöningsförmåner jämnställas med professorerna vid

universiteten. Detta förslag innebure en sänkning av grundlönen å

1,500 kronor i förhållande till den av styrelsen i enlighet med propositionen

till 1907 års Riksdag föreslagna lönen och en minskning av

slutlönen med 900 kronor. Det innebure också att i stället för att i

löneförmåner jämnställas med fjärde gradens tjänstemän, såsom i propositionen

utlovats, föreståndaren för byrån bleve jämnställd med tjänstemännen

i en lönegrad, som läge mellan andra och tredje graden.

Kommitterade hade icke uppvisat, på vilka skäl de ansett sig böra

underkänna den motivering, som av departementschefen framlagts i

propositionen till 1907 års Riksdag, för att föreståndaren för hydrografiska

byrån skulle i avlöningsförmåner jämnställas med chefen för Sveriges

geologiska undersökning. Möjligen skulle denna innefattas däri, att

»lian varder ordinarie tjänsteman och såsom sådan erhåller pensionsrätt».

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

Att denna förmån skulle uppväga en löneskillnad av resp. 1,500 och

900 kronor, vartill komme pensionsavgifterna, syntes styrelsen alldeles

orimligt. I propositionen 1907 hade visserligen departementschefen

såsom skäl för att sätta lönen till 7,000 kronor anfört, att med den av

styrelserna föreslagna begynnelselönen av 6,400 kronor och slutlönen

av 7,000 kronor skillnaden mellan denna och professorernas avlöning,

som utgjorde 6,000 kronor i begynnelselön och 7,000 kronor i slutlön,

bleve så obetydlig, att den uppvägdes därav, att professorerna vore

ordinarie ämbetsmän med ty åtföljande pensionsrätt. Men från denna

uppfattning till den nu av kommitterade framställda vore ett stort steg.

För sin del finge styrelsen alltså på det bestämdaste vidhålla, att

den ansåge såväl arten av arbetet vid den hydrografiska byrån som också

den kompetens, detta erfordrade, och den stora betydelse, som dessa

undersökningar hade för all praktisk företagsamhet i landet, göra, att

föreståndaren fortfarande i avlöningshänseende borde jämnställas med

chefen för Sveriges geologiska undersökning och andra chefer för

mindre verk.

Om kommitterade alltså icke ingått på någon undersökning av

vilka förändrade förhållanden, som skulle gorå departementschefens

gamla motivering oriktig, framkomme de i stället med två andra

motiv till den av dem föreslagna lönen. Det ena motivet vore »att

kommittén anbefallts att i samband med fullgörande av det kommitterade

meddelade uppdrag med avseende å lönereglering för hydrografiska byrån

till behandling jämväl upptaga frågan om ny stat för meteorologiska

centralanstalten». I vad avseende innehållet i denna befallning kunde

inverka på avlöningsförhållandena vid hydrografiska byrån, förefölle

styrelsen icke rätt klart, så mycket mindre som det icke varit ifrågasatt

reglering av avlöningsförmånerna till andra än vissa av meteorologiska

centralanstaltens befattningshavare. Kommitterades andra motiv vore, att

vid behandlingen av byråns regleringsfråga det blivit inom kommittén

dryftat, huruvida det icke skulle vara önskvärt att på ett eller annat

sätt närmare sammansluta hydrografiska byrån med meteorologiska

centralanstalten och nautisk-meteorologiska byrån. Kommitterade hade

därvid antingen tänkt sig en direkt sammanslagning eller en kommission,

som skulle hava till huvudsaklig uppgift att årligen uppgöra förslag till

arbetsplaner m. m. i likhet med kommissionen för de allmänna kartarbetena.

Beträffande det förra alternativet ville styrelsen hänvisa till

den utredning rörande byråns ställning, som återfunnes uti propositionen

år 1907. Vad åter anginge inrättandet av en kommission, som skulle

övervaka arbetsplanernas uppgörande in. m., syntes detta icke kunna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 267.

på något sätt inverka på löneförmånerna till cheferna för de verk som

skulle vara representerade i densamma.

Beträffande kommitterades förslag att sätta föreståndaren för hydrografiska

byrån i avlöningshänseende lika med professorerna vid universiteten

ville styrelsen framhålla, hurusom därav med nödvändighet

bleve följden, att en vetenskapligt bildad föreståndare måste ägna den

tid, som bleve övrig från det direkta byråarbetet, åt författarskap på

andra områden än det hydrografiska. Den ifrågasatta lönen vore nämligen

givetvis att anse såsom betydligt mera fördelaktig uti universitetsstäderna

Uppsala och Lund än i Stockholm med dess avsevärt dyrare

hyroi och andra levnadsomkostnader. Att därigenom byråns verksamhet

och resultaten av denna komme att bliva i hög grad lidande vore

självklart. Det förtjänade därvid att påpekas, att förhållandena i detta

avseende vore olika vid hydrografiska byrån och en del andra vetenskapliga

institutioner sådana som meteorologiska centralanstalten och

skogsförsöksanstalten, i det att de ämnen, meteorologi och botanik, speciellt

växtbiologi, vilka vore föremål för arbetena vid dessa anstalter, vore

representerade av professorsbefattningar vid universiteten, till vilka dessa

befattningshavare kunde meritera sig samtidigt med att de bidroge till

den vetenskapliga verksamheten vid sina anstalter, men att hydrografi

på detta sätt icke vore representerat.

Grenom beslut av förra arets Riksdag hade bland annat lönerna

för befattningshavare vid statens skogsförsöksanstalt reglerats. Kommitterade

föresloge nu, att hydrografiska byråns föreståndare i löneförmåner

skulle sättas efter chefen för skogsförsöksanstalten. Och dock

funnes flera skiljaktigheter mellan de båda chefernas ställning. Sålunda

vore chefen för skogsförsöksanstalten icke medlem av anstaltens styrelse

utan endast föredragande, under det att föreståndaren för hydrografiska

byrån vore medlem av dess styrelse. Skogsförsöksan staltens föreståndare

tillsattes efter ansökan på förslag av styrelsen, medan föreståndaren

för hydrografiska byrån direkt förordnades av Kungl. Maj:t. Beträffande

de bada chefernas åligganden förelåge även åtskilliga andra olikheter.

Vid de utredningar, som föregått byråns inrättande, hade det

aldrig varit tal om att jämföra föreståndarens avlöningsförmåner med

universitetsprofessorernas, utan tvekan hade då endast gällt, huruvida avlöningen

borde sättas lika med byråchefernas eller överdirektörernas. Detta

var helt naturligt. Såsom i både vattenfallskommitténs och departementschefens

yttrande framhölls, var det av största vikt, att den blivande

chefen erhölle en möjligast självständig ställning, så att han vore medlem

av styrelsen och hade den omedelbara ledningen av byråns verk
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

samhet om -hand, under det att styrelsens befogenhet skulle begränsas

till att huvudsakligen omfatta granskningen av de årliga arbetsplanerna

och kostnadsberäkningarna. Uti byråns instruktion förklarades också

styrelsens huvuduppgift vara »att vaka över, att de allmänna hydrografiska

arbetena bedrivas på ett ändamålsenligt sätt, och att ett effektivt

samarbete äger rum emellan de institutioner, åt vilka utförandet av

dessa arbeten anförtrotts». För övrigt skulle enligt instruktionen den

hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten äga rum under

ledning av hydrografiska byrån. Det ålåge också dennas föreståndare

att uppgöra sammanfattande förslag till arbetsplaner och kostnadsberäkningar

rörande hela den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten.

I det föregående hade styrelsen vid bedömandet av avlöningsförmånerna

för byråns föreståndare huvudsakligast utgått därifrån, att denne vore

vetenskapsman. Såsom av propositionen 1907 framginge, borde emellertid

föreståndaren »vara både vetenskapsman och ingenjör och i båda hänseendena

stå på höjden av sin tids bildning». Det borde därför framhållas, att

möjligheterna att erhålla en ingenjör för denna befattning med den

föreslagna lönen icke torde vara stora. Departementschefen hade härom

anfört: »För en ingenjör med den stora erfarenhet, som här skulle

fordras, och med framstående egenskaper i övrigt bjuder emellertid det

praktiska livet stora möjligheter till högre inkomst än den föreslagna

lönen, som ju till att börja med icke skulle uppgå till mer än 6,400

kronor». Detta ansåge styrelsen numera i lika hög grad gälla rörande

den av kommitterade föreslagna lönen. Bland tekniska befattningsinnehavare

med utbildning på det hydrografiska området hade såväl byråchefen

för tekniska ärenden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som

byråchefen för kulturtekniska äreuden i lantbruksstyrelsen högre avlöningar

än den av kommitterade nu för byråns chef föreslagna. Detsamma

gällde beträffande biträdande ingenjören i vattenfallsstyrelsen, vilken

uppbure en begynnelselön av 8,000 kronor. Svårigheterna att få föreståndarbefattningen

besatt med en tekniskt bildad person med tillräckliga

meriter skulle sålunda säkerligen bliva avsevärda, därest lönen icke

sattes högre än den av kommitterade föreslagna.

Då byrån inrättades, hade detta i första rummet varit för att tillfredsställa

ett av den praktiska företagsamheten i landet länge känt

behov av en statsanstalt för hydrografiska undersökningar och dessas

stora betydelse erkändes allmänt. Kommitterade syntes nu i sitt förslag

rörande avlöningen till föreståndaren hava i viss mån förbisett denna

praktiska sida av byråns verksamhet. Det vore dock endast fa grenar

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 41

av företagsamheten i landet, som icke hade behov och nytta av dessa

undersökningar, och de ekonomiska värden, som dessa grenar av företagsamhet

representerade, vore så stora, att de belopp, som inbesparades

genom en säker kännedom om landets hydrografi, vore av allra största

betydelse. Utan att i detta sammanhang kunna ingå i en detaljerad

redogörelse för detta spörsmål ville styrelsen framhålla, att hydrografiska

undersökningar vore nödvändiga för jordbruket vid uppgörande av

planer till dränering, sjösänkningar och invallningar, vid bedömande av

jords värde med hänseende till översvämningar, vid utbyggande av

större vattenfall till kraftdistribution eller för storindustriell drift och

av smärre för kvarnar, sågar eller för kraft till jordbrukets motorer,

vid anläggande av broar och kulvertar för järnvägar eller landsvägar,

vid anordnandet av farleder eller flottleder, vattenledningsverk, vid frågor

om vattendrags förorenande genom avfallsvatten från fabriker o. s. v.,

vid uppgörande av regleringsplaner samt för ett stort antal rättsliga

frågor angående rätt till dämning in. m. Det hade varit hänsynen till

denna störa praktiska betydelse av de hydrografiska undersökningarna,

som gjort, att byrån organiserades på det sätt, som vore fallet, och

det syntes styrelsen icke, som om byråns verksamhet under de gångna

åren skulle hava givit skäl för en sådan förändring härutinnan, som

den av kommitterade föreslagna nedsättningen i avlöningsförmåner för

föreståndaren i förhållande till dem, som vid byråns inrättande ansetts

böra fastställas vid en blivande reglering, måste anses innebära.

Styrelsen finge alltså fasthålla vid sitt förslag, att ledningen av

byråns arbeten skulle utövas av en chef, och att avlöningen till denne

skulle utgå med 9,000 kronor, varav 6,200 kronor i lön och 2,800

kronor i tjänstgöringspenningar eller ock för åvägabringande av större

överensstämmelse med senaste regleringar med den uppdelning av

nämnda belopp att 5,700 kronor skulle utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar

och 800 kronor ortstillägg.

Beträffande avlönings villkoren hade kommitterade ansett, att byråingenjörer

icke skulle hava rätt att tillgodoräkna sig den tid, som

före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen. Styrelsen ansåge, att denna rätt borde tillerkännas jämväl

byråingenjörerna i enlighet med vad som i regel varit fallet vid alla

löneregleringar, då det gällt redan förut på stat upptagna platser och

icke nyinrättade sådana. Styrelsen ansåge sig såsom ytterligare skäl

för denna sin uppfattning böra tillägga, dels att de nuvarande byråingenjörerna

arbetat under byråns hela organisationsperiod, vilken väl

borde få anses som en av byråns viktigaste och mest krävande, dels att

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

42 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

ett personalbyte på dessa platser skulle tillföra de nya, sannolikt mindre

erfarna, byråingenjörerna samma avlöningsförmåner i alla avseenden som

de nuvarande tjänstemännen, vilket icke kunde anses rättvist eller uppmuntrande

för de senare med hänsyn till deras hittills nedlagda arbete.

Rörande vaktmästarens avlöning hade kommitterade föreslagit, att

den skulle sättas lika med den, som befunnits skälig för vaktmästare i

allmänhet vid centralt ämbetsverk. Styrelsen hade däremot föreslagit,

att han i avlöningshänseende skulle jämnställas med förste vaktmästare

i nyreglerade centrala ämbetsverk. Med hänsyn till den mängd av

expeditionsgöromål beträffande utsändandet av skalor och blankettryck

m. m. till observationsstationerna samt den tillsyn av byråns instrument

och de expeditionsgöromål med desammas försändande, som byråns vaktmästare

ombesörjde, ansåge sig styrelsen böra vidhålla sin framställning

att vaktmästarens avlöning måtte sättas till 1,500 kronor, varav 900

kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i

ortstillägg, samt ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år.

Beträffande anslaget till expenser hade kommitterade påyrkat en

nedsättning från 3,500 kronor till 3,000 kronor. Därigenom skulle byrån

årligen disponera 3,500 kronor till expenser, om nämligen såsom hittills

500 kronor årligen toges ur anslaget till vattenfallsförteckningen. Utgifterna

för expenser hade emellertid utgjort:

år 1908 år 1909 år 1910 år 1911 år 1912

2,511:02 2,916:97 2,902:25 3,792:80 4,097:41

Det syntes styrelsen därav framgå, att ett verkligt behov av

anslagets ökning till 3,500 kronor förelåge.

Statskontoret har i utlåtande den 27 mars 1913 anfört följande.

För byråingenjörerna hade löneregleringskommittén under erinran,

att nuvarande arvodet, 4,500 kronor, utgjorde samma belopp som begynnelseavlöningen

för tjänstemän i andra normalgraden vid oreglerade centrala

ämbetsverk, föreslagit samma avlöningsförmåner, som numera, i

allmänhet vore tillerkända tjänstemän i nämnda grad. Då emellertid

de nya grunderna för regleringen av avlöningsförhållandena, vid de centrala

ämbetsverken första gången tillämpades av samma Riksdag, som

beviljade nu utgående arvoden åt byråingenjörerna, förefunnes enligt

statskontorets mening ingen anledning antaga, att dessa byråingenjörer

då ansetts böra i avlöningsväg likställas med tjänstemän i andra lönegraden

vid centralt ämbetsverk. I stället syntes en jämförelse hava

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

gjorts med vad lantbruksstipendiat ansetts kunna förtjäna ävensom med

byråingenjör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid sådant förhållande

och då vid 1911 års Riksdag åt 3 byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beviljats avlöning av 4,000 kronor med 3 ålderstillägg

å 500 kronor och vid 1909 års Riksdag åt 11 tjänstemän vid Sveriges

geologiska undersökning avlöning av 4,000 kronor med 4 ålderstillägg

a 500 kronor, hade statskontoret känt sig tveksamt, huruvida de för nu

ifrågavarande tjänstemän föreslagna avlöningsförmåner kunde anses tillräckligt

motiverade.

Skulle dessa tjänstemän erhålla samma avlöningsförmåner, som

enligt vad ovan nämnts beviljats geologerna, borde envar av de nuvarande

byråingenjörerna för ålderstilläggs åtnjutande få tillgodoräkna sig

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans

tillträde till befattningen. Denna rätt borde väl för övrigt tillkomma

byråingenjör även med de av kommittén föreslagna löneförmåner, ifall

tjänsten redan nu ansåges jämnställd med andra gradens tjänster.

Kommitténs "förslag i fråga om byråingenjörernas pensionsålder

avstyrktes.

Anslaget till expenser hade synts kommittén kunna bestämmas till

3,000 kronor. Såsom skäl för nedsättning av det av styrelsen begärda

anslaget, 3,500 kronor, anförde kommittén, att en del av utgifterna för

ifrågavarande ändamål fortfarande borde bestridas av anslaget till vattenfallsförteckningen.

Då emellertid styrelsens förslag finge anses innebära,

att även under nämnda förutsättning ett anslag av 3,500 kronor

å byråns stat vore för ändamålet erforderligt, hemställde statskontoret

om bifall till styrelsens förslag härutinnan.

I övrigt hade statskontoret intet att erinra mot vad kommittén

anfört och hemställt.

Den åvägabragta utredningen synes mig först och främst giva vid

handen, att hydrografiska byrån nu bör uppföras å ordinarie stat. De

arbetsuppgifter, som redan åligga byrån, utgöras till stor del av arbeten,

som komma att bliva permanenta, och övriga arbeten komma i allt fall

att kräva en mycket lång tid. Med den utveckling, som råder på de

områden, där den vetenskapliga forskningen och det praktiska livets

krav mötas, är det också all anledning att antaga, att nya arbetsuppgifter

framdeles komma att föreläggas byrån.

Löneregleringskommittén har meddelat, att inom densamma uppkommit

fråga om byråns sammanförande med vissa andra anstalter till

en gemensam institution. Av de skäl, jag redan i propositionen till

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

1907 års riksdag anförde, synas mig näppeligen några fördelar av ett

dylikt sammanförande vara att förvänta, och det bör icke förbises, att

avsevärda olägenheter skulle kunna därigenom uppstå. Kommittén har

nu ej heller framställt förslag därom utan inskränkt sig till att genom en

bestämmelse i avlöningsvillkoren hålla möjligheten av en dylik sammanföring

öppen. Jag anser också detta vara för närvarande tillfyllest.

Att, såsom inom kommittén jämväl ifrågasatts, inrätta en gemensam

styrelse, som skulle befrämja samarbetet mellan hydrografiska byrån

och närstående anstalter, är en fråga, som väl kan förtjäna att tagas

under övervägande, men som icke utövar någon inverkan på byråns uppförande

å ordinarie stat.

Mot förslaget att förändra byråns nuvarande benämning till statens

hydrografiska byrå har jag ingen erinran.

Den fråga, som förnämligast framkallat olika meningar, rör avlöningen

åt byråns föreståndare. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen i utlåtande den 19 december 1900 föreslagit,

att föreståndaren måtte i avlöningshanseende jämnställas med byråchef

i centralt ämbetsverk, men vattenfallskommittén av anförda skäl

tillstyrkt, att han måtte bliva likställd med överdirektör, anslöt jag mig

i mitt yttrande den 21 december 1906 till den senare uppfattningen och

anförde tillika, att, om avlöningen för chefer för mindre ämbetsverk komme

att vid förestående löneregleringar höjas, även föreståndaren för hydrografiska

byrån borde åtnjuta dylik höjning i avlöningen. Med anledning

härav och sedan avlöningen för bemälda chefer numera höjts till

9,000 kronor, har byråns styrelse nu hemställt, att föreståndarens avlöning

måtte höjas till nämnda belopp. Löneregleringskommittén har emellertid

förordat, att avlöningen måtte sättas till samma belopp som för föreståndaren

för meteorologiska centralanstalten, nämligen till 7,500 kronor

med ett ålderstillägg å 600 kronor eller sålunda enahanda avlöning

som den, vilken tillkommer universitetsprofessorer i allmänhet.

Hydrografiska byråns styrelse har i sitt utlåtande över kommitténs

förslag med styrka påyrkat, att styrelsens förslag i detta hänseende

måtte bifallas.

Redan den utredning rörande denna föreståndarbefattnings natur

och de egenskaper, den kräver av sin innehavare, som jag lämnade år

1906 och som fortfarande synes mig äga full giltighet, gör, att jag

icke kan för min del ansluta mig till löneregleringskommitténs nu

ifrågavarande förslag. Föreståndarskapet för hydrografiska byrån synes

mig, isynnerhet på grund av de med detsamma förenade praktiska

arbetsuppgifterna, ställa på sin innehavare krav av annan art och av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 45

vida mångsidigare innehåll än det av kommittén åberopade föreståndarskapet

för meteorologiska centralanstalten. Kommittén har såsom skäl

för sitt avlöningsförslag beträffande föreståndaren åberopat ovan omförmälda,

inom kommittén uppkomna spörsmål om sammanslagning av

nu ifrågavarande byrå med vissa andra statsinstitutioner. Den ståndpunkt,

till vilken jag tidigare kommit vid övervägande av denna fråga,

synes mig fortfarande hava goda skäl för sig, men vilken ställning man

än ma intaga i berörda fråga, torde det få anses givet, att bestämmandet

av avlöningen åt hydrografiska byråns föreståndare bör ske ur synpunkten

av vad denna befattning i och för sig kräver.

Vad då vidkommer den avlöning, som enligt min mening bör

tillkomma ifrågavarande föreståndare, tillåter jag mig först erinra, att

jag år 1906 förklarade mig anse den byråchefer i centrala ämbetsverk

då tillkommande avlöningen — som dock avsevärt översteg föreståndarens

för meteorologiska centralanstalten dåvarande avlöning — vara

för låg för föreståndaren för hydrografiska byrån och att Riksdagen

år 1907 gillade denna åskådning genom att åt föreståndaren bevilja

samma avlöning som åt chefer för de mindre verken. Bemälda byråchefer

hava emellertid numera fått sin avlöning höjd till 8,100 kronor

jämte ett ålderstillägg å 600 kronor och deras avlöning är således

numera^ 600 kronor högre än vad löneregleringskommittén föreslagit

för byråns föreståndare. Att nu ställa denne i ogynnsammare avlöningsställning

än nämnda byråchefer kan jag icke finna lämpligt. Detta skulle

också stå i alltför stark motsättning mot den grundsats, som får anses

hava legat till grund för avlöningens bestämmande vid 1907 års riksdag.

^ Det skulle nu kunna ifrågasättas att till den avlöning, som kommittén

föreslagit för byråns föreståndare, lägga ett chefsarvode å 500

kronor liksom för skogsförsöksanstaltens chef. Detta skulle emellertid

ge 100 kronor lägre avlöningssumma än byråchefsavlöning och jag kan,

med hänsyn till vad jag nyss anfört, icke finna den utvägen tillrådlig.

Mot en jämförelse med statens skogsförsöksanstalt kan för övrigt göras

den erinran, att nämnda anstalt är delad i två särskilda avdelningar

med var sin föreståndare och att det egentligen blott är för de anstalten

i. dess helhet berörande chefsgöromålens skull, som den ene föreståndaren

tillerkänts ett särskilt mindre arvode. Vid hydrografiska byrån vilar

däremot allt ytterst på chefen; han har ledningen av och ansvaret för

byråns samtliga arbeten.

Det är min övertygelse att, därest man verkligen vill för denna

maktpåliggande och mycket krävande tjänst förvärva och bibehålla en

person, som är i stånd att leda byråns arbeten så, att de bliva till det

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

störa gagn för landet och speciellt för ett flertal av dess viktigaste

näringar, såsom jordbruket, industrien, trävaruflottningen m. fl., som

avsetts vid byråns inrättande, detta mål icke kan vinnas med lägre

avlöning för föreståndaren än den, som redan år 1906 i överensstämmelse

med då rådande förhållanden av Riksdagen ansågs behövlig, nämligen

den, som åtnjutes av cheferna för de mindre ämbetsverken. Det

bör icke förbises, att det uttalande, som i propositionen till 1907 års

riksdag oemotsagt gjordes angående blivande höjning av föreståndarens

avlöning i samband med förestående höjning i avlöningen åt nyssnämnda

chefer, spelat en måhända avgörande roll för dem, som sökte platsen,

och att de betraktat detta uttalande som ett löfte.

Av dessa skäl finner jag mig böra tillstyrka, att föreståndarens

avlöning nu upptages till 9,000 kronor, fördelad i 5,700 kronor lön,

2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor ortstillägg. Jag

finner mig jämväl böra såsom en konsekvens härav förorda, att föreståndarens

benämning ändras till chef.

I enlighet med löneregleringskommitténs förslag synas vidare

de två byråingenjörsbefattningarna böra uppföras å den ordinarie staten.

Kommittén har för dem föreslagit avlöning i andra normalgraden och

jag biträder detta förslag. Visserligen har statskontoret uttalat betänkligheter

häremot, huvudsakligen grundade på jämförelse med den avlöning,

som nu åtnjutes av geologerna vid Sveriges geologiska undersökning,

men jag tillåter mig erinra, att dessa geologer själva påyrkat att erhålla

andra gradens avlöning och att Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag

avlät framställning att, i avbidan på lönereglering, provisorisk avlöningsförbättring

måtte beredas dem i form av hyresbidrag. Denna framställning

vann icke Riksdagens bifall, men av Riksdagens förhandlingar i

ämnet framgick, att behovet av en förbättring i geologernas avlöningsförmåner

nästan från alla håll erkändes, och jordbruksutskottet framhöll

uttryckligen önskvärdheten av, att en lönereglering för dem snarast

möjligt måtte komma till stånd. Alla skäl synas då tala för att åt

ifrågavarande byråingenjörer redan nu bereda avlöning enligt andra

normalgraden.

Kommitténs yttrande innefattar, att de nuvarande byråingenjörerna

icke skulle vid erhållandet av den förhöjda avlöningen å ordinarie stat

få för ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid byrån.

En sådan rätt hava däremot såväl byråns styrelse som statskontoret förordat

för dem. Jag anslutei’ mig till kommitténs förslag härutinnan.

Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat, finner han

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

sig icke böra tillstyrka den av kommittén beträffande byråingenjörerna

ifrågasatta nedsättningen i den för pension i regel föreskrivna levnadsåldern.

Vad löneregleringskommittén föreslagit i fråga om de tre kvinnliga

biträdena och vaktmästaren ävensom angående anslag till extra

biträden m. m. och till observatörer föranleder ingen erinran från min

sida. Tillräckligt skäl att, såsom byråns styrelse föreslagit, giva vaktmästaren

förste vaktmästares avlöning synes mig alltså icke föreligga.

Anslaget till expenser synes mig däremot, särskilt med anledning av vad

byråns styrelse anfört rörande utgifterna för detta ändamål under år

1912, böra höjas till 3,500 kronor, såsom jämväl statskontoret tillstyrkt.

Övriga för byrån erforderliga anslag ävensom anslaget till hydrogeologiska

specialundersökningar synas mig böra fortfarande anvisas å

extra stat. Beträffande de medel, som erfordras för de arbeten, vilka

tillhöra meteorologiska centralanstalten, lärer chefen för ecklesiastikdepartementet

komma att göra hemställan. v

Jag tillåter mig alltså nu. framlägga följande förslag till ordinarie

stat för statens hydrografiska byrå:

1 ............

Tjänst-

-—-

Lön

görings-

Orts-

Sum-

pen-

ningar

tillägg

ma

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Chefen ................................................

5,700

2,500

800

9,000

1 byråingenjör.......................................

3,600

1,800

400

5,800

''I Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kronor och efter

1 „ .......................................

3,600

1,800

400

5,800

j JO år med ytterligare 500

J kronor.

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad......

900

550

150

1,600

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1

>» »» J* >> t» ......

900

550

150

1,600

l, med 200 kronor och efter

f 10 år med ytterligare 200

1 » - .« lägre „ ......

700

350

150

1,200

j kronor.

( Efter 5 år kan lönen höjas

j med 100 kronor och efter

\ 10 år med ytterligare 100

l. kronor.

1 vaktmästare.......................................

700

350

150

1,200

Till ersättningar åt extra biträden, grati- fikationer och vikariatsersättningar.........

10,100

Till arvoden åt observatörer ..................

—

—

_

8,000

Till expenser .......................................

—

—

—

3,500

Summa

—

—

—

47,800

Anm.

länge denna

årligen.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 krotior

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

I enlighet med vad löneregleringskommittén hemställt och med

iakttagande, att ålderstillägg enligt denna stat icke tillkommer chefen,

anser jag, att för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner

för ordinarie befattningshavare vid statens hydrografiska byrå böra

fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda byrå skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

byrån eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,

ävensom därest byråns ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution,

eller därest vissa ifrågavarande byrå tillhörande göromål överflyttas till

annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning, han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas

;

att med ordinarie befattning vid statens hydrografiska byrå icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande byrå ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

såframt ej, vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare

av annan befattning vid byrån, styrelsen för byrån uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

byrån, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid byrån allenast genom

byråns förmedling och under villkor i övrigt, som i byråns instruktion

varda angivna, må åtaga sig praktiskt hydrografiska undersökningar och

utredningar åt kommuner och enskilda;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267. 49

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket

av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid byrån,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under

ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att emellertid, därest föreståndaren till följd av tjänsteresa eller

för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få, högst

fyra dagar hindrad att sköta sin befattning, byråingenjör skall vara

pliktig att utan särskild ersättning sköta de till föreståndarebefattningen

hörande löpande göromålen;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit semester, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor;

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

Bihang till Biksdagens protokoll 1913. 1 samt. 207 käft. (Nr 267.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

att därvid vaktmästare bör tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställt vid hydrografiska byrån och antages till ordinarie biträde å

denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid byrån;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske tätan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren och byråingenjörerna

en var under en och en halv månad och av de kvinnliga biträdena en

var under en månad samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant

förekommer, utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti kungl. kungörelsen

den 10 juni 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda,

biträdesbefattningar.

Vad löneregleringskommittén anfört i fråga om tjänstgöringstiden

för byråns personal torde böra införas i byråns instruktion.

Hydrografiska byråns styrelse har vidare hemställt, att på extra

stat måtte fortfarande anvisas medel dels till resekostnader och hantlangning

vid mätningar, förslagsvis, 8,000 kronor, dels till publikationer,

förslagsvis, 8,000 kronor och dels till komplettering och underhåll av

peglar och utrustning, förslagsvis, 3,500 kronor. De bägge första

beloppen äro desamma, vilka upptagas i staten för år 1913. Det sista

beloppet är höjt från 2,600 kronor och synes mig byråns styrelse hava

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 267.

anfört goda skäl för denna flöjning. Å extra stat för år 1914 skulle

alltså behöva anvisas för byråns behov inalles 19,500 kronor. Anslaget

torde böra anvisas till fältarbeten, publikationer och utrustning.

Anslaget å extra stat för år 1914 till hy dr ogeologiska specialundersökningar

torde böra liksom föregående år upptagas till 3,000

kronor.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Kungl. Aluj:t

måtte i proposition föreslå Riksdagen att

dels besluta, att hydrografiska byrån skall från och med år 1914

under benämning statens hydrografiska byrå uppföras å ordinarie stat;

dels godkänna det av mig framlagda förslaget till stat för byrån,

att tillämpas från och med år 1914, ävensom de villkor och bestämmelser,

som av mig föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

samt vid bifall härtill å ordinarie stat under riksstatens nionde

huvudtitel uppföra ett anslag till statens hydrografiska byrå till belopp

av 47,800 kronor;

dels till bestridande av kostnaderna under år 1914 för statens

hydrografiska byrås fältarbeten, publikationer och utrustning på extra

stat för samma år anvisa ett anslag av 19,500 kronor;

dels ock för verkställande under år 1914 av hydrogeologiska specialundersökningar

på extra stat för samma år anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnande, att

proposition i ämnet av den lydelse, bilaga — till detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen avlåtas.

Vid protokollet:

Gösta Alstermark.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1913:144 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande å ordinarie stat av statens hydrografiska hyra m. m. s. 1 i texten