Sök i Ratio Lex

Angående ny stat för meteorologiska centralanstalten

1913-04-11 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:270, Angående ny stat för meteorologiska centralanstalten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.

1

Nr 270.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny stat

för meteorologiska centralanstalten; given Stockholms slott

den 11 april 1913.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

Riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för meteorologiska centralanstalten, att tillämpas

från och med år 1914, järnte däri omförmälda, för åtnjutande av i

staten upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

. dels föreskriva, att en var, som med eller efter ingången av år 1914

tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser,

dels höja det ordinarie anslaget till centralanstalten, nu 27,863

kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag, med 14,137 kronor till

42,000 kronor, därav 14,800 kronor reservationsanslag,

dels medgiva, att de i staten omförmälda ålderstilläggen må utgå

av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget:

ålderstillägg,

dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten

anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 21,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 Käft. (Nr 270).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms

slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg anförde:

Ny stat för Vid anmälan av anslagsbehoven för år 1914 under riksstatens åttonde

Io"''iskä?(''Ti- huvu,tltel omnämnde jag, på sätt framgår av statsrådsprotokollet över eckletraianstal-

siastikärenden för den 14 januari 1913, punkten 127, att vetenskapsen*

akademien tid efter annan och senast i skrivelse den 4 december 1912

hemställt om lönereglering för befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten.

Akademiens ifrågavarande framställningar hade överlämnats

tiU löneregleringskommittén, vars betänkande i ämnet väntades inkomma så

tidigt, att förslag till lönereglering för anstalten kunde avlåtas till årets

Kiksdag Under dessa. förhållanden hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå Riksdagen att i avbidan på proposition i ämnet beräkna en höjningi

ordinarie anslaget till nämnda anstalt från dess nuvarande belopp, 27,863

kronor, till 35,600 kronor eller med 7,737 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Med hänsyn till sammanhanget mellan frågan om berörda höjning

och spörsmålet om extra anslag till "upprätthållande av fullständigt ordnad

väderlekstjänst vid anstalten hemställde jag under samma punkt i statsverkspropositionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för sistnämnda

ändamål beräkna ett extra anslag för år 1914 å 6,150 kronor.

Vad jag sålunda hemställt blev av Kungl. Maj:t bifallet, och i enighet

därmed avfattades ovannämnda punkt i statsverkspropositionen.

Sedan löneregleringskornmitténs betänkande i detta ärende numera

inkommit och ytterligare utredning åvägabragts, anhåller jag att ånyo få

anmäla ärendet och därvid till en början få göra följande erinringar.

I riksstaten för år 1913 är för meteorologiska centralanstalten uppfört

ett ordinarie anslag å 27,863 kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag.

Enligt den av Riksdagen år 1876 godkända staten för anstalten

med °däri sedermera vidtagna ändringar är det ordinarie anslaget fördelat

på följande poster:

Kronor.

Kronor.

Föreståndaren:

tjänstgörinespenningar...................... * 2,B00

7,500

Amanuenser:

813

3,000

10,813

Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räkne-

biträden, avlöning åt en vaktmästare, anskaffande och underhåll av instrumenter,

underhåll av anstaltens telegraf och materiel, ävensom för andra behov vid an- stalten, reservationsanslag............•............

—

16,000

Bidrag till bestridande av meteorologiska centralanstaltens årliga utgifter för väder-

1,050

Summa

—

27,863

Föreståndarens lön kan efter 5 år höjas med 600 kronor, vilket

belopp, enligt Riksdagens medgivande, skall utgå av det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.

Av förutnämnda reservationsanslag å 16,000 kronor är ett belopp av

1,000 kronor avsett till avlöning åt en vid anstalten anställd vaktmästare.

Utöver det ordinarie anslaget hava under en följd av år extra anslag

varit anvisade till uppehållande av särskilda grenar av centralanstaltens

verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

I detta avseende är först att nämna, att från och med år 1907

till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten på extra stat utgått ett belopp av 10,250 kronor

årligen,. varav 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt amanuensen

vid centralanstalten, filosofie doktorn N. Ekholm samt 3,000 kronor

såsom arvode åt en andre amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda

vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under hela året och med skyldighet

att, om så påfordrades, mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda

vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna under månaderna juli—september.

Likaledes från och med år 1907 har, jämväl på extra stat, till upprätthållande

av tva meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra

i norra Värmland eller i norra Dalarne, årligen anvisats ett anslag av

600 kronor.

Till utförande under anstaltens ledning och kontroll av vissa meteorologiska

observationer för eu av Riksdagen beslutad hydrografisk undersökning

av Sveriges färskvatten anvisades på extra stat för år 1908 under

åttonde huvudtiteln ett belopp av 10,800 kronor. Av sistberörda anslag

var ett belopp av 1,000 kronor avsett att användas till tillökning i arvodet

åt den av amanuenserna vid meteorologiska centralanstalten, åt vilken

skulle uppdragas det mesta bestyret med ordnandet av observationerna för

den hydrografiska ° undersökningen. Enligt vad jag inhämtat, har denna

arvodestillökning åtnjutits av den andre amanuensen vid centralanstalten.

Sedermera har Riksdagen till utförande av nyssnämnda meteorologiska

observationer beviljat på extra stat under åttonde huvudtiteln för

år 1909 ett belopp av 12,300 kronor samt för vart och ett av åren

1910 1913 ett belopp av 13,700 kronor. Anslagets förhöjning har dock

icke föranlett någon ändring i avseende å tilläggsarvodet åt den amanuens

vid meteorologiska centralanstalten, som särskilt hade sig anförtrott

bestyret med ordnandet av dessa observationer.

Gällande be- Jag torde härefter få i korthet redogöra för det väsentligaste av de

rörande''Scen-nu spillande bestämmelserna rörande anstaltens organisation och verksamhet.

tra/ansta/tens _ Dessa bestämmelser innehållas dels uti de av Kungl. Maj:t den 15

0r9<m.''Sm.l0n aPr^. 1904 fastställda grundstadgar för vetenskapsakademien (svensk författningssamling

n:r 18), dels uti de av nämnda akademi den 9 oktober

1907 antagna ordningsregler för akademien, dels ock uti en likaledes av

akademien antagen instruktion för statens meteorologiska centralanstalt.

Enligt de nämnda grundstadgarna gäller i avseende å meteorologiska

centralanstalten, vilken är ställd under vetenskapsakademiens inseende och

vård, huvudsakligen följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Akademien utser bland sina ledamöter genom val två inspektörer

för anstalten (§ 25).

Föreståndaren för anstalten, vilken äger titel av professor, väljes av

akademien i viss angiven ordning, men skall valet underställas Kungl.

Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,

upptages ärendet till ny behandling (§§ 14 och 18).

Skall amanuens vid anstalten utses, åligger det föreståndaren att

avgiva förslag å lämplig person. Akademien kan antaga den föreslagne

vid den sammankomst, då förslaget avgivits. Antages icke den föreslagne,

skall nytt förslag upprättas av institutionens föreståndare och inspektörer

gemensamt. För antagen amanuens utfärdas förordnande av akademien

(§ 19).

Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden meddelas av

akademien genom särskild instruktion. Tjänsteman är dock skyldig att,

utöver vad instruktionen bestämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom området

för hans sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom av akademien

eller något av akademiens ordinarie utskott (§ 23).

Har tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i tjänsten eller

på annat sätt givit anledning till berättigat klagomål, äger akademien, allt

efter förseelsens art och på sätt i akademiens ordningsregler närmare föreskrives,

tilldela honom varning eller skilja honom från tjänst och lön för

viss tid eller för alltid, dock må beslut om entledigande av föreståndaren

för meteorologiska centralanstalten ej äga giltighet, förr än detsamma blivit

fastställt av Kungl. Maj:t (§ 24).

I de av vetenskapsakademien antagna ordningsreglerna finnas intagna

bestämmelser, som i viss mån motsvara de i allmänhet för ordinarie tjänstemän

fastställda avlöningsvillkor.

Här må allenast nämnas, att enligt dessa ordningsregler semester

må,, när sådant utan hinder'' för göromålens behöriga gång kan ske,

åtnjutas av meteorologiska centralanstaltens föreståndare under en och

en halv månad och av övriga tjänstemän vid anstalten under en månad

(§ 44).

Enligt ordningsreglerna antagas och entledigas betjänte vid ifrågavarande

anstalt av akademiens förvaltningsutskott efter av inspektörerna

och föreståndaren avgivet förslag (§ 63).

Enligt den av akademien antagna instruktionen för meteorologiska

centralanstalten ansvarar föreståndaren för att alla åligganden, som på

grund av instruktionen eller av akademien lämnade särskilda föreskrifter

och uppdrag tillkomma anstalten, varda sorgfälligt uppfyllda. Är föreståndaren

av sjukdom eller annat förfall förhindrad att utöva sin befatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

ning, inträder förste amanuensen i hans ställe, intill dess en ställföreträdare

blivit i vederbörlig ordning förordnad (§ 2).

Amanuenserna åligger att hava den närmaste uppsikten över de

meteorologiska stationerna och deras verksamhet, att biträda vid väderlekstjänsten

samt att i övrigt utföra de arbeten vid anstalten, som av akademien

eller föreståndaren åläggas dem (§ 3).

Vaktmästaren, som bör vara kunnig i skrivning och, om så erfordras,

i telegrafering, skall utföra de arbeten, som åläggas honom av föreståndaren.

Denne äger att bevilja vaktmästaren eu halv månads ledighet

under året (§ 4).

Till hjälp vid det vetenskapliga arbetet och byrågöromålen ävensom

för utförandet av mera mekaniska räkningar och renskrivningsarbeten,

korrekturläsning och dylikt äger föreståndaren att, där så nödigt tinnes

och anstaltens tillgångar det medgiva, använda särskilt avlönade biträden (§ 5).

Tjänstemännens ordinarie tjänstetid är 10 f. in.-—3 e. in. varje

söckendag med de smärre avvikelser, vartill förhållandena efter föreståndarens

prövning kunna föranleda, samt sön- och helgdagar så lång tid, som erfordras

för väderlekstjänstens förrättande (§ 6).

Det åligger anstalten att öva tillsyn och kontroll över alla under

anstaltens uppsikt ställda, såväl statens som enskilda meteorologiska stationer,

ävensom över den meteorologiska avdelningen av akademiens observatorium,

och att draga försorg därom, att de alla ständigt äro försedda

med väl justerade instrumenter och med journalblanketter. Då inspektörerna

eller föreståndaren anse, att besiktning av någon eller några av

berörda stationer bör äga rum, göres anmälan därom hos akademien, som,

om den gillar framställningen, förordnar någon av anstaltens tjänstemän

att utföra besiktningsresan på anstaltens bekostnad; och åligger det den

tjänsteman, som härom erhållit uppdrag, att efter återkomsten avgiva

berättelse till akademien om sina under resan gjorda iakttagelser. Anses

en dylik besiktningsresa böra företagas så skyndsamt, att akademiens

beslut i frågan icke kan avvaktas, äga inspektörerna att besluta i ärendet,

varom anmälan göres till akademien vid dess näst därpå följande sammankomst

(§ 7).

Det åligger anstalten tillse, att de vid de meteorologiska stationerna

förda journalerna snarast möjligt bliva insända till anstalten, som har att

oförtövat därefter ombesörja deras granskning, beräkning och bearbetning

enligt det internationella systemet. Observationerna från statens ordinarie

andra klassens stationer publiceras snarast möjligt uti ett gemensamt i

årgångar utkommande arbete med titel: »Meteorologiska iakttagelser i Sverige».

I detta arbete införas även de likartade meteorologiska observa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 270.

tioner, som anställas på Stockholms och Lunds observatorier, samt, då så

prövas lämpligt, sammandrag även av observationer utförda på en del enskilda

stationer (§ 8).

_ Det åligger anstalten att dagligen telegrafiskt insamla meteorologiska

uppgifter från vissa stationer inom landet ävensom från de utländska orter,

rörande vilka överenskommelse blivit i sådant avseende träffad. Där utbyten

av meteorologiska telegram blivit avtalade med utländska meteorologiska

institutioner, åligger det anstalten att vaka däröver, att dessa avtal

bliva punktligt uppfyllda (§ 9).

Det åligger anstalten att på grund av de meteorologiska uppgifter,

som på telegrafväg anlända, medelst lämpliga metoder dagligen,

dels om förmiddagarna, dels, så länge det därför avsedda extra anslaget

utgår, under juli september även om eftermiddagarna uppgöra en översikt

av atmosfärens tillstånd över sa stor del av Europa, som uppgifterna

omfatta. Anstalten skall varje dag, så fort ske kan, med telegraf befordra

dessa^ översikter jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt som möjligt

till sådana hamnorter eller andra ställen inom landet, vilka äro vederbörligen

berättigade till dylika meddelandens erhållande. Synnerligast då

den för någon dag uppgjorda översikten giver anledning att antaga en

storms annalkande, skall anstalten lata det vara sig angeläget att skyndsamt

för ifrågavarande orter bekantgöra detta förhållande (§ 10).

Det åligger anstalten att tillhandagå de offentliga myndigheter, som

därom göra framställningar, med alla sådana meteorologiska upplysningar,

meddelanden eller utlåtanden, vartill anstalten äger erforderligt material (§ 11).

I den mån de löpande göromålen och fullgörandet av övriga åligganden

det medgiva, bör anstalten vetenskapligt'' bearbeta det meteorologiska

observationsmaterial, som under en föregående tid blivit vid anstalten

samlat, samt för akademien anmäla de erhållna resultaten till offentliggörande.

Det tillhör i övrigt anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet

följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling (§ 12).

Alla anstalten beträffande angelägenheter, om vilka föreståndaren

icke kan anses äga befogenhet att besluta, skall han anmäla för inspektörerna,

som i mindre viktiga fall äga att lämna nödiga föreskrifter. Frågor

av större vikt skola, jämte inspektörernas yttranden, hänskjutas till

akademien (§14).

Jag övergår härefter till en redogörelse för handlingarna i det

föreliggande ärendet.

Genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk

och myndigheter att var för sin förvaltningsgren inkomma med ut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

redning, huruvida, under angiven förutsättning, för tiden efter år 1902

ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum.

I anledning därav inkom vetenskapsakademien den 14 maj och den

25 november 1902 med skrivelser i ämnet. Uti dessa skrivelser hemställde

akademien, bland annat, om höjning av avlöningarna till den å

ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten upptagna amanuensen

samt till vaktmästaren och telegrafisten vid anstalten.

En närmare redogörelse för nämnda förslag torde icke vara erforderlig,

då numera nya förslag i ämnet föreligga.

Framställning I skrivelse den 1 september 1911 gjorde föreståndaren för meteo
\luLh™

giska Central- om åtgärders vidtagande för erhållande snarast möjligt av reglering av

anstaltens aviönimrsförhållandena för anstaltens båda amanuenser samt vaktmästaföreståndare.

**

ren och telegransten.

I sådant hänseende anfördes beträffande de båda amanuenserna, att

de icke vore att förväxla med de underordnade amanuenserna vid universiteten

eller andra institutioner, utan dåmera bestrede självständiga tjänstemannabefattningar

i och för utförande av de maktpåliggande uppgifter, som

efter hand blivit pålagda anstalten.

Anstalten ålåge huvudsakligen följande:

den utvidgade dagliga väderlekstjänsten med stormvarningar vid

Sveriges väst- och sydkust,

klimatiska arbeten, vartill hörde bland annat redaktionen av »meteorologiska

iakttagelser i Sverige»,

nederbördsobservationer i utvidgad skala,

tjänsteresor för inspektion av de talrika stationerna,

att tillhandagå de offentliga myndigheter, som därom gjorde framställningar,

med alla sådana upplysningar, meddelanden och utlåtanden,

vartill anstalten ägde erforderligt material,

att, i den mån de löpande göromålen och fullgörandet av andra

åligganden det medgåve, vetenskapligt bearbeta det meteorologiska observationsmaterial,

som under en föregående tid blivit samlat vid anstalten,

samt anmäla för vetenskapsakademien de erhållna resultaten till offentliggörande,

varjämte det i övrigt tillhörde anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet

följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling.

Enär till de ifrågavarande amanuenserna, enligt föreståndarens mening,

utginge alltför otillräckliga avlöningsbelopp för deras arbeten, måste de, till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

skada för anstaltens verksamhet, för sitt livsuppehälle söka extra arbete

utom anstalten. Den största vådan av denna deras osäkra ekonomiska

ställning vore emellertid, att det visat sig mycket svårt, om icke omöjligt,

att för den meteorologiska verksamheten vinna dugande vetenskapliga

krafter samt till och med att bibehålla dem, som redan ägnat sig däråt.

Kompetensfordringarna vore nämligen höga och fullt jämförliga med dem

för lektorer vid läroverken, arkivarie!1, antikvarier, geologer o. s. v., och till

följd av de förbättrade villkoren vid läroverken sökte sig de, vilkas studier

läge åt det matematiskt-fysiska hållet, helst dit eller ginge de andra vägar.

Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten uttalade, att han

helst skulle se, att den ena av de båda amanuensbefattningarna i avlöningshänseende

likställdes med tjänster i andra normalgraden och den andra

amanuensbefattningen med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk,

men att, om detta icke skulle kunna ske, ingenderas avlöningsförhållanden

dock borde ställas lägre än för tjänsteman i första normalgraden.

Tillika föreslogs, att amanuensernas titel måtte förändras till meteorolog

och befattningarna uppföras såsom ordinarie.

Det hemställdes även, att den bestämmelse, som dittills gällt den

andre amanuensen, i fråga om skyldighet för honom att, om så påfordrades,

mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli—september, måtte hädanefter

gälla vilken som helst av de båda meteorologerna.

Anstaltens vaktmästare och telegrafist hade, enligt vad föreståndaren

vidare erinrade, uppburit dels 1,000 kronor av anslag på ordinarie stat, dels

200 kronor av anslag å extra stat för förökade göromål, söndagsarbete m. m.,

dels ock »dyrtidstillägg» av 250 kronor. Med hänsyn till, bland annat, de

särskilt kvalificerade fordringar, som måste ställas på innehavaren av

ifrågavarande befattning, samt svårigheten att för densamma finna fullt

lämplig person för en så låg »ordinarie lön», som hittills utgått, hemställde

föreståndaren, att avlöningen måtte helt och hållet utgå på ordinarie

stat och bestämmas till 1,500 kronor jämte två ålderstillägg efter 5

och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.

Det föreslogs tillika, att såväl meteorologerna som vaktmästaren

skulle för ålderstillägg få räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring

vid anstalten.

Uti underdånig skrivelse den 13 september 1911, varmed nyssberörda

framställning från föreståndaren för meteorologiska centralanstalten

överlämnades till Kungl. Maj:t, framhöll vetenskapsakademien, att den

skolade arbetskraft, varav nämnda anstalt vore i behov, hade varit så

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 käft. (Nr 270.) 2

Skrivelser

från vetenskapsakademien

13/9 1911.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

efterfrågad å andra mera lönande arbetsområden, att anstalten i följd

av denna efterfrågan varit i fara att förlora vid henne anställd vetenskapsman.

Denna fara vore, yttrade akademien, med svårighet tills vidare avvärjd,

men, om ej lönereglering mellankomme, borgade ingenting för att

den ej när som helst hotade på nytt. Då under de senare åren anstaltens

föreståndare haft anledning att söka tillförsäkra sig nya dugande medarbetare,

hade detta visat sig förenat med hart när oövervinnliga svårigheter.

Anstalten vore, anförde akademien vidare, ett verk av den betydenhet

att, då dess avlöningsstat reglerades, det ej syntes böra ifrågasättas

annat än att chefens närmaste man — den tjänsteman som näst chefen

hade den mest kvalificerade arbetsuppgiften samt under chefens semester och

i övrigt vid förfall för honom hade att inträda i chefskapet — skulle

innehava ställning av andra gradens tjänsteman. Hans ämbetstitel borde

enligt akademiens mening utmärka denna ställning. Han borde lämpligen

kallas förste meteorolog, under det innehavaren av den andra tjänstemannabefattning,

varom fråga vore, skulle kallas andre meteorolog.

Tillika framhöll akademien, att anstalten komme att — efter likasom

före regleringen — behöva under juli, augusti och september månader

taga i anspråk den ene av de föreståndaren underlydande två tjänstemännen

å tider, under vilka arbetet syntes akademien icke billigtvis kunna

anses ersatt med den ordinarie avlöningen. Skyldigheten att, mot särskild

ersättning, fullgöra sådant arbete borde åläggas bägge de ifrågavarande

tjänstemännen.

Akademien hemställde, att Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition

till Riksdagen om beviljande av anslag till genomförande av följande ändringar

i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten.

f stället för den amanuens, som funnes upptagen å den ordinarie

staten, skulle uppföras en förste meteorolog med 3,600 kronor i lön,

1,800 kronor i tjänstgöringspenningar och 400 kronor i ortstillägg jämte

två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget

å 500 kronor.

Vidare skulle i stället för den andre amanuens, som uppbure arvode

av anslag å extra stat, uppföras å stat en andre meteorolog med 2,200

kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar samt 300 kronor i

ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen efter resp. 5, 10 och 15 år,

vart och ett ålderstillägg å 500 kronor.

Vaktmästaren-telegrafistens avlöning å stat skulle höjas till 900

kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i orts
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

tillägg jämte två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera

ålderstillägget å 100 kronor.

I särskild skrivelse till Kungl. Maj:t, likaledes den 13 september

1911, meddelade akademien, att, om nyssberörda framställning i fråga om

ändring i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten vunne

bifall, ”det extra anslag å 10,250 kronor, som sedan åtskilliga år utgått

för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst, icke skulle

behöva tagas i anspråk för personlig avlöningsförbättring åt amanuensen

Ekholm 1,100 kronor, för avlöning av en andre amanuens 3,000 kronor

eller för vaktmästaren-telegrafistens ersättande för förökat arbete in. in.

200 kronor, tillhopa 4,300 kronor.

Som emellertid det extra anslaget i fråga under en följd av år visat

sig för knappt, så att mindre brister år efter år uppkommit, ansåg akademien

det under angivna förutsättning erforderliga anslaget icke kunna

minskas med hela berörda belopp, 4,300 kronor, d. v. s. till 5,950 kionoi,

utan böra upptagas 200 kronor högre eller till 6,150 kronor.

Uti underdånigt utlåtande jämväl den 13 september 1911 över ett

av löneregleringskommittén den 29 juni 1911 avgivet betänkande i fråga

om uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter

har vetenskapsakademien föreslagit, att för ett biträde å meteorologiska

centralanstalten, om vilket biträdes uppförande å ordinarie stat

akademien förut hemställt, avlöningen ej borde sättas lägre än 1,600

kronor. Nämnda biträde, vars dagliga tjänstgöringstid kunde lämpligen

utsträckas till minst sex timmar, vore nämligen, i förhållande till

de vid centrala ämbetsverk anställda biträden med avlöning av normaltyp,

högt kvalificerat.

I skrivelse till vetenskapsakademien den 2 december 1912 anmäld

t. f. föreståndaren för meteorologiska centralanstalten, att, sedan andre akademien

amanuensen vid anstalten M. Jansson blivit utnämnd till aktuarie i kommerskollegium,

räknat från och med den 1 januari 1913, ifrågavarande

befattning vid centralanstalten blivit ledig från och med sistnämnda dag,

4/i2 1912.

~ ~ ------- ----- '' ’

samt att för det dåvarande icke funnes någon kompetent person, som

vore

villig att sköta befattningen

Med överlämnande av berörda skrivelse anhöll vetenskapsakademien

uti underdånig skrivelse den 4 december 1912, att Kungl. Maj:t. måtte

medgiva, att ifrågavarande amanuensbefattning finge efter den 1 januari

1913 tills vidare, till dess befattningen kunde i vanlig ordning besättas

med kompetent person, uppehållas genom tillfälligt anställda biträden,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 270.

samt. att kostnaden för befattningens uppehållande på sådant sätt finge

bestridas av de för samma amanuensbefattning avsedda medel.

Enligt nådigt brev den 20 december 1912 medgavs, att de åsyftade

medlen finge från början av år 1913 tillsvidare användas på sätt vetenskapsakademien

hemställt.

I sistnämnda skrivelse upprepade akademien sin framställning om

avlåtande till Riksdagen av proposition om ny stat för anstalten och anförde

_i detta avseende följande:

Vad akademien länge befarat hade då inträffat. Meteorologiska

centralanstalten hade förlorat en framstående kraft, och enär såväl föreståndaren

som även förste amanuensen inom ett, respektive tre år vore

pensionsberättigade, förelåge största anledning att frukta, det anstaltens

verksamhet inom kort ej skulle kunna på ett tillfredsställande sätt uppehållas,

därest ej ny stat för anstalten bleve med det första antagen. Ett

par fullt kompetenta personer funnes visserligen, men då dessa redan

innehade ordinarie befattningar med vida bättre avlöning än den, som åtnjötes

av amanuenserna vid anstalten, funnes icke någon utsikt till att de

skulle emottaga kallelse till någon av dessa platser.

På grund av dessa förhållanden anhöll akademien, att Kungl. Maj:t

redan för 1913 års Riksdag måtte framlägga det förslag till ny stat för

anstalten, varom akademien i underdånig skrivelse den 13 september 1911

gjort framställning.

Skrivelse från Sedan samtliga dessa framställningar överlämnats till lönereglerino-s
ff°örSansdtaitenn

kommittén, har föreståndaren för centralanstalten till kommittén avlåtit

"/, 1913. en särskild, den 17 februari 1913 dagtecknad skrivelse, däri anförts huvudsakligen

följande.

Enligt vetenskapsakademiens förslag skulle de nuvarande två amanuensbefattningarna

vid anstalten ombildas till tjänster av respektive

andra och första graden. Därest det emellertid skulle sättas i fråga, huruvida

någondera av innehavarna utav nämnda tjänster eventuellt skulle

kunna utom den ordinarie avlöningen tillerkännas dels hittills utgående

arvode av 600 kronor för eftermiddagstjänstgöring, dels ock nu jämväl

förekommande arvode av 1,000 kronor för arbeten med de hydrografiska

nederbördsstationerna, hade föreståndaren ansett sig nu böra föreslå, att

bägge ifrågavarande befattningar måtte uppföras i andra graden med skyldighet

för deras innehavare att utan särskild ersättning utföra de arbeten,

som eljest skolat förrättas för de nämnda arvodena.

Därvid vore att märka, att de arbeten, som tillhörde eftermiddagstjänsten,

måste utföras såväl vardag som söndag under den varmare års
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

tiden, för närvarande juli—september, och att det icke vore uteslutet, att

dessa arbeten inom en snar framtid komme att utsträckas till en längre

tid av året. Vidkommande de hydrografiska arbetena erinrades, att dessa

på sista tiden icke obetydligt ökats och sannolikt komme att ytterligare ökas.

Jämväl i ett annat hänseende hade föreståndaren ansett en modifikation

av det utav vetenskapsakademien framlagda statförslaget vara av

behovet påkallad.

För arbetets behöriga bedrivande vid meteorologiska centralanstalten

hade det nämligen visat sig oundgängligen nödvändigt att, utöver de

nämnda två amanuenserna, hava tillgång till vetenskapligt bildad arbetskraft.

Särskilt under de ordinarie tjänstemännens semester och under

tjänsteresor samt vid eventuella sjukdomsförfall bleve det givetvis erforderligt,

att vederbörligen kvalificerad vikarie funnes att tillgå.

Anstalten hade hittills sökt nödtorftigt hjälpa sig med en extra

amanuens med en avlöning av 150 kronor i månaden, vilket belopp utgått

med 50 kronor från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från

det å extra stat uppförda anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad

väderlekstjänst och med 50 kronor från extra anslaget för hydrografiska

undersökningar. På sista tiden hade det emellertid visat sig omöjligt att

för detta belopp erhålla tillräckligt kvalificerad person. Föreståndaren ansåg

fördenskull en höjning av arvodet nödvändig och ett belopp av 300 kronor

i månaden ingalunda vara för högt tilltaget. Det erinrades, att styrelsen

för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning

beträffande ny stat för hydrografiska byrån föreslagit ett årligt

arvode av 4,000 kronor till en biträdande ingenjör.

Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten hemställde, att

å ordinarie staten för anstalten måtte uppföras ett sålunda erforderligt

belopp till avlönande av vetenskapligt bildade extra biträden.

Uti föreståndarens yttrande i sistnämnda skrivelse hava de av vetenskapsakademien

utsedda inspektörerna för anstalten f. d. generaldirektören

R. Åkerman och professorn S. Arrhenius instämt och på det livligaste

tillstyrkt de i skrivelsen innefattade framställningar.

Sedan löneregleringskommitténs betänkande i ärendet, dagtecknat

den 6 mars 1913, inkommit till ecklesiastikdepartementet, har på grund

av därå erhållen nådig remiss vetenskapsakademien, efter att hava inhämtat

föreståndarens vid centralanstalten den 25 mars 1913 dagtecknade yttrande,

som biträtts av bemälde Åkerman och Arrhenius, den 5 april 1913 avgivit

eget underdånigt utlåtande i ämnet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.

Då jag nu går att återgiva det väsentliga innehållet i löneregleringskommitténs

betänkande, kommer jag att tillika redogöra för de erinringar,

som vid vissa punkter framkommit i vetenskapsakademiens sist

berörda utlåtande och därvid fogade yttrande av anstaltens föreståndare.

Därefter skall jag för egen del uttala mig i ärendet.

Lönereg/e- Kommittén har erinrat, hurusom meteorologiska centralanstalten,

"ténfteiän- alltsedan densamma på grund av beslut vid 1872 års Riksdag inrättats,

kände 6/s 1913 varit en självständig institution, ehuru ställd under vetenskapsakademiens

0ChavdgZna'' överinseende.

yttranden. Beträffande den ställning, som anstalten må för framtiden böra in
taga

inom statsförvaltningen, hade inom löneregleringskommittén ifrågasatts,

huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter vara

önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution sammanföra en

del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautiskmeteorologiska

byrån och meteorologiska centralanstalten.

Likaledes hade den möjligheten dryftats att, utan sammanslagning

av de tre anstalterna, för dem inrätta eu gemensam oavlönad styrelse,

vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift att årligen uppgöra förslag till

arbetsplaner för arbetenas bedrivande inom de särskilda anstalterna och

att yttra sig uti viktigare frågor rörande anstalternas organisation och

verksamhet m. m.

Kommittén har emellertid icke ansett sig böra nu framlägga något

vare sig i den ena eller den andra av de angivna riktningarna,

utan allenast velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén

förekommit, på det att, därest, såsom kommittén för sin del hölle före,

saken befunnes förtjänt av vidare uppmärksamhet, densamma måtte bliva

föremål för sakkunnig utredning.

Före- Vad de särskilda befattningarna vid meteorologiska centralanstalten

ståndaren. angär> har kommittén till en början erinrat, att föreståndaren för anstalten,

vilken är den ende ordinarie befattningshavaren därstädes, enligt

gällande ordinarie stat för anstalten är i avlöningshänseende likställd med

universitetsprofessorer i

förslag,

icke föreligger.

OO

allmänhet och att fråga om ändring härutinnan

Amann- De två amanuensbefattningarna vid anstalten äro däremot, efter vad

enserna. kommittén vidare erinrat, icke ordinarie tjänster. Den ene amanuensen

åtnjuter ett arvode av 3,000 kronor å ordinarie stat jämte ett personligt

avlöningstillägg å 1,100 kronor från det under en följd av år å extra stat

anvisade anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst

vid anstalten, eller tillhopa 4,100 kronor. Till den andre amanu
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

15

ensen har utgått dels en ersättning av 3,000 kronor för förmiddagstjänstgöring

från nyssberörda å extra stat anvisade anslag, dels 600 kronor för

eftermiddagstjänstgöring under månaderna juli—september från samma

anslag och dels 1,000 kronor för vissa meteorologiska arbeten för den hydrografiska

undersökningen av Sveriges färskvatten, vilket sistnämnda belopp

bestritts från det å extra stat anvisade anslaget till utförande av meteorologiska

observationer för nämnda undersökning, alltså tillhopa 4,600 kronor.

Vetenskapsakademien har — erinrar löneregleringskommittén vidare

— i de till kommittén remitterade handlingarna med eftertryck framhållit,

hurusom den omständigheten, att ifrågavarande befattningar kvarstode

oreglerade, medförde alltjämt ökade svårigheter att kunna för befattningarna

förvärva och i desamma bibehålla verkligt dugande förmågor samt

att det slutligen kommit därhän, att den ene av amanuenserna lämnat sin

befattning vid anstalten för att tillträda annan statstjänst.

Akademien har hemställt om förändring av de nämnda befattningarna

till ordinarie tjänster, med avlöningsförmåner för den ena tjänsten

lika med tjänster i andra normalgraden och för den andra tjänsten lika

med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk.

Därvid har akademien emellertid förutsatt, att det för ovannämnda

eftermiddagstjänstgöring avsedda arvodet å 600 kronor skulle kunna utgå

till endera av nämnda ordinarie tjänstemän. Aven torde hava varit avsett,

att den särskilda ersättningen å 1,000 kronor för meteorologiska arbeten

för den hydrografiska undersökningen fortfarande skulle bibehållas

för den ene av tjänstemännen.

Sedermera har dock föreståndaren, med instämmande av de utav

vetenskapsakademien utsedda inspektörerna för anstalten, föreslagit att, för

den händelse de nämnda särskilda ersättningarna utöver den ordinarie

avlöningen icke skulle få utgå, bägge de ifrågavarande tjänstemännen

skulle uppföras i andra noiunalgraden, med skyldighet för dem att utan

särskild ersättning bestrida omförmälda eftermiddagstjänstgöring och utföra

arbete för den hydrografiska undersökningen.

Även för löneregleringskommittén hade det nuvarande förhållandet

beträffande de ifrågavarande befattningarnas ställning och avlöning framstått

såsom i längden ohållbart. Därest meteorologiska centralanstalten

skulle för framtiden kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de

skilda och alltmer ökade göromål, som blivit eller bleve densamma ålagda,

ansåge kommittén det fördenskull vara oundgängligen nödvändigt att

ombilda de nämnda befattningarna till ordinarie tjänster med lämplig avlöning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Skrivbiträde.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Vid bestämmande av avlöningen borde, enligt kommitténs mening,

särskilt uppmärksammas såväl den vetenskapliga kompetens som den speciella

utbildning, vilka måste fordras av innehavarna av dessa tjänster.

Tillika borde erinras, att bägge de nämnda befattningshavarna på grund

av tjänstens natur måst alternerande arbeta å tjänsterummet även under

sön- och helgdagar samt den ena av dem tidvis jämväl under eftermiddagar

såväl vardag som helgdag.

Med avseende å antydda förhållanden och då kommittén icke kunde

tillstyrka, att för vissa åligganden i tjänsten särskild ersättning utginge,

hade kommittén ansett bägge de ifrågavarande befattningshavarna böra uppföras

i andra normalgraden. Genom en sådan anordning skulle ock vinnas

den fördelen, att göromålen kunde mellan de bägge befattningshavarna

uppdelas på ett för tjänsten lämpligare sätt, än om endera befattningshavaren

skulle utöver sin ordinarie avlöning få åtnjuta särskild ersättning

för vissa göromål.

I anslutning till vad föreslaget blivit, syntes nämnda befattningshavare

kunna benämnas meteorologer.

I detta sammanhang ansåge sig kommittén emellertid böra uttala,

att vid avvägandet av avlöningsbeloppen åt vederbörande befattningshavare

vid anstalten kommittén utgått från den bestämda förutsättningen, att,

därest — såsom torde vara ifrågasatt, — ytterligare uppgifter skulle

komma att tilläggas anstalten, detta icke finge föranleda anspråk från personalen

på särskild ersättning, utöver ordinarie avlöning, för eventuellt ökat

arbete i tjänsten, utan, i den mån sådant funnes oundgängligen erforderligt,

därtill att ökat antal arbetskrafter anställdes.

Vetenskapsakademien har i sin skrivelse den 5 april 1913 i fråga om

kommitténs förslag till lönereglering för de nuvarande amanuenserna yttrat:

Kommittén hade föreslagit att uppföra båda meteorologerna såsom

tjänstemän av andi’a lönegraden. Att akademien i sin skrivelse den 13

september 1911 beräknat den enes avlöning efter första normalgraden berodde

därpå, att akademien, såsom kommittén antydde, förutsatt, att denne

tjänsteman fortfarande skulle kunna tillerkännas särskild ersättning för

eftermiddagstjänstgöring under sommarmånaderna och för arbeten, som

utförts för hydrografiska byråns räkning. Då emellertid en sådan anordning

vore mindre lämplig, hade akademien all anledning att till fullo

instämma i löneregleringskommitténs förslag med avseende på meteorologernas

löneförmåner.

Vid meteorologiska centralanstalten anlitas vidare ett antal icke

o

vetenskapligt bildade biträden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Av löneregleringskommitténs den 29 juni 1911 avgivna betänkande,

angående uppförande i stat av vissa biträden bos ämbetsverk och myndigheter,

framgår, att vid den förberedande behandlingen av sistnämnda ärende

föreståndaren för meteorologiska centralanstalten uti yttrande till vetenskapsakademien

anfört, att av de fem biträden, som på ett mera stadigvarande

sätt användes vid anstalten, två utfört sitt arbete huvudsakligen på tjänsterummet

och tre i hemmet.

Då avsett syntes vara, att endast sådana biträden, som regelbundet

arbetade på tjänsterummet, skulle kunna beredas en fastare anställning,

hade föreståndaren ansett sig höra till erhållande av sådan anställning, till

en början, föreslå allenast ett av de förstnämnda två biträdena.

Detta biträdes uppgift vore huvudsakligen att för anstalten utföra

räkningar, ofta rätt komplicerade. Arbetet vore särdeles ansträngande

och krävde av biträdet »större kvalifikationer än enligt vanliga kompetensfordringar

å med detsamma i övrigt jämförliga biträden i ämbetsverken».

Anstalten komme aldrig att kunna undvara ett dylikt biträde, och

arbetsuppgifterna för detsamma vore av den omfattning, att biträdets

arbetskraft kunde fullt utnyttjas för statstjänsten.

Med avseende därå, att arbetet vore särdeles ansträngande, ansage

anstaltens föreståndare så lång daglig arbetstid som sex timmar ej kunna

föreskrivas utan fara för överansträngning och utan att arbetsresultatens

korrekthet äventyrades.

Den omständigheten, att av biträdet fordrades högre än vanliga

kvalifikationer, syntes ock böra berättiga detsamma att, om avlöningen

bleve den vanliga, få åtnjuta förmanen av att arbetstiden bleve kortare

än den för ifrågavarande slag av statstjänare normala.

Enär biträdets avlöning utginge med omkring 900 kronor årligen

av anstaltens ordinarie reservationsanslag, ansåg föreståndaren biträdets

uppförande i stat höra föranleda 900 kronors »avkortning» av sagda anslag.

Av sistnämnda betänkande inhämtas vidare, att vetenskapsakademien

för sin del beträffande nämnda fråga gjort gällande den uppfattning, att

en biträdesbefattning å meteorologiska centralanstalten borde uppi öras å

ordinarie stat. Denna befattnings innehavare vore nämligen för stadig

varande statsuppgifter sysselsatt å tjänsterummet på stadigvarande sätt

med arbeten av det slag, varom fråga vore, och biträdets arbetskrafter

kunde för statstjänsten utnyttjas i den utsträckning, att skäl förefunnes

för dess uppförande i stat.

Akademien hemställde om framställning till Riksdagen, att å. anstaltens

ordinarie stat måtte uppföras en biträdesbefattning med avlöningsförBiliang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 210 käft. (Nr 270.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Vakt
mästaren.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

måner enligt normaltyp, och att i sammanhang därmed anstaltens reservationsanslag

måtte minskas med 900 kronor.

Det uttalades emellertid av akademien, att, då densamma för det högre

kvalificerade biträdet å meteorologiska centralanstalten ej föresloge högre

avlöning än den normala, detta skedde allenast därför, att den dagliga

arbetstiden för detta biträde, i följd av arbetets ansträngande beskaffenhet,

icke lämpligen kunde utsträckas till det normala måttet eller sex timmar.

Akademien hemställde fördenskull, att biträdets uppförande å ordinarie

stat ej måtte för detsamma föranleda längre arbetstid än akademien eller

anstaltens föreståndare ur angivna synpunkter funne skäligt föreskriva.

I förenämnda betänkande den 29 juni 1911 anförde lönereglering skommittén

beträffande ifrågavarande kvinnliga biträde, att, därest akademiens

uppfattning att den dagliga arbetstiden ej lämpligen kunde utsträckas

till 6 timmar vidhölles, kommittén ansåge sig ej kunna tillstyrka

biträdets uppförande å stat.

Vetenskapsakademien har uti sitt den 13 september 1911 avgivna

utlåtande över kommitténs i nyssberörda betänkande innefattade förslag

anfört, att akademien i fråga om biträdet å meteorologiska centralanstalten

icke vidare kunde betvivla, att detta biträdes dagliga tjänstgöringstid

lämpligen kunde utsträckas till minst sex timmar. Under framhållande,

att nämnda befattningshavare i förhållande till biträden med avlöning av

normaltyp vore högt kvalificerad, har akademien ansett, att avlöningen ej

borde sättas lägre än 1,600 kronor.

Då, enligt vad akademien sålunda numera meddelat, det ifrågavarande

biträdets arbetskraft skulle kunna utnyttjas under den för ordinarie

dylika biträden i allmänhet stadgade minimiarbetstiden samt då de uppgifter,

som åligga nämnda biträde, torde vara av mera kvalificerad art,

har löner eglerin g skommittén i sitt nu avgivna betänkande förklarat sig icke

göra någon erinran mot, att å staten för meteorologiska centralanstalten

uppfördes en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning av högre lönegrad,

alltså med en avlöning av 1,600 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera

å 200 kronor.

Den vid anstalten nu anställde vaktmästaren, vilken tillika utför

telegrafering, åtnjuter, erinrar vidare löneregleringskommittén, i avlöning

dels ett arvode av 1,000 kronor från anstaltens reservationsanslag, dels för

ökade göromål, söndagsarbete in. in. ett tillägg av 200 kronor från anslag

å extra stat och dels extra lönetillägg 250 kronor, eller tillhopa 1,450

kronor.

Under framhållande av de särskilda kvalifikationer, som måste ställas

på nämnde befattningshavare, samt svårigheten att för befattningen finna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.

lämplig person för en så låg »ordinarie» avlöning, har vetenskapsakademien

i skrivelse den 13 september 1911 föreslagit, att hela avlöningen måtte

utgå å ordinarie stat samt bestämmas till 9Ö0 kronor i lön, 450 kronor i

tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa 1,500 kronor,

jämte två ålderstillägg till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera

ålderstillägget å 100 kronor. _ . ,

Åt nu ifrågavarande befattningshavare har lönereglering^kommittén

emellertid för de med själva vaktmästarbefattningen förenade göromål förklarat

sig icke kunna tillstyrka högre ersättning än den, som i allmänhet

tillkomme ordinarie vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller 1,200 kronor,

därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg,Jämte

två ålderstillägg till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget

å 100 kronor. Något extra lönetillägg skulle naturligtvis icke

vidare kunna ifrågakomma.

Då likväl givetvis kunnighet i telegrafering icke kunde fordras såsom

kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, hade det synts kommittén skäligt

att, därest och så länge sådant arbete utfördes av vaktmästaren vid

meteorologiska centralanstalten, han härför erhölle ytterligare ersättning.

Att av sådan anledning sätta den ordinarie avlöningen högre än nyss

antytts syntes kommittén icke vara lämpligt. Måhända kunde ock förändrade

anordningar framdeles göra behovet av direkt telegrafering från

och till anstalten överflödigt.

Vid sådant förhållande hade kommittén ansett ersättning för telegrafering

lämpligen kunna utgå i form av gratifikation, beräknad efter 300

kronor om året. Det för gratifikationen erforderliga beloppet hade kommittén

ansett kunna bestridas från det å ordinarie stat för anstalten uppförda

reservationsanslaget.

Föreståndaren för centralanstalten har i sin skrivelse den 25 mars

1913 anfört, att han icke kunde godkänna kommitténs förslag till avlöning

åt vaktmästaren, och i denna punkt uttalat sig på följande sått:

Vaktmästarens avlöning hade av kommittén föreslagits till 1,200

kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150

kronor ortstillägg, mot den av akademien förordade 1,500 kronor, därav

900 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstilllägg,

vartill i båda fallen komme två ålderstillägg å 100 kronor vartdera.

Kommittén hade även uteslutit benämningen »telegrafist», som i akademiens

underdåniga skrivelse av den 13 september 1911 och i föreståndarens skrivelse

till akademien av den 1 september 1911 tillagts nämnda befattningshavare

för att antyda hans högre kvalifikation än en vanlig vaktmästares, och i

stället tillerkänt honom en årlig gratifikation av 300 kronor att utgå av reser
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 270.

vationsanslaget, »så länge sådant arbete (telegrafering) utföres av vaktmästaren

vid meteorologiska centralanstalten.» Föreståndaren ville härvid

erinra, att benämningen telegrafist, som för korthetens skull begagnats,

bär icke borde tagas fullt i den vanliga meningen. Hans arbete vid

väderlekstjänsten bestode nämligen icke uteslutande eller ens huvudsakligen

uti arbetet vid telegrafnyckeln, utan uti dechiffreringen av de talrika,

ganska komplicerade väderlekstelegrammen från olika länder, varvid

han även brukade för centraltelegrafstationen påpeka fel eller ofullständighet

i telegrammen, samt uppgifternas tabellering och utskrivning i den

form, som syntes av de långa tabellerna i tidningarna och å anslagstavlorna.

i huvudstaden. Detta arbete, som dagligen toge omkring 2 Va

timme i anspråk, vore ganska ansträngande och måste utföras med raskhet,

noggrannhet och omtanke, på det icke de vid väderlekstjänsten upptagna

meteorologerna måtte störas i sitt arbete eller andra olägenheter

uppstå. Det vore uppenbart, att detta arbete billigast och på det, icke

minst för kontinuitetens skull, mest betryggande sätt utfördes just av

vaktmästaren, om han därtill vore kvalificerad, men då måste ock hans

avlöning vara avpassad därefter. Eldigt kommitténs förslag skulle det

nämligen kunna inträffa, att om själva apparattjänstgöringen, som blott

vore en mindre del av vaktmästarens arbete vid väderlekstjänsten, av någon

anledning skulle bortfalla, han skulle mista de 300 kronorna men ändock

hava den väsentligaste delen av arbetet kvar, och att hans löneförmån

således icke bleve bättre än den nuvarande, såsom behövligt vore, utan

tvärtom sämre. Och vid ett personombyte skulle anstalten stå vid den

oroande uppgiften att för en redan nu såsom otillräcklig ansedd avlöning

av 1,200 kronor få en behörigen kvalificerad person på denna för anstaltens

verksamhet viktiga post. Då, efter vad sålunda anförts, det kvalificerade

arbete, som motiverade den högre avlöningsgraden för vaktmästaren

och som huvudsakligen icke läge i den egentliga telegraferingen,

utan, såsom nämnts, i dechiffreringen av telegrammen, tabelleringen m. m.,

alltid borde utföras av honom, förefunnes intet skäl att ersätta honom

härför med en gratifikation, men väl med den högre lönegrad, som av

akademien förordats.

Vetenskapsakademien har i sitt utlåtande den 5 april 1913 beträffande

vaktmästaren yttrat:

Akademien vidhölle, att vaktmästaren finge den ställning och de

löneförmåner, som av akademien och anstaltens föreståndare blivit föresiaöna.

Det vore nämligen uppenbart, att vaktmästaren dels på grund av

söndagstjänstgöringen och dels i följd av det arbete, som hittills ålegat

honom, med avseende på tjänstgöringens kvantitet och kvalitet stode

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

över vanliga vaktmästare. Av kommitténs motivering för dess förslag syntes

framgå, dels att den, såsom centralanstaltens föreståndare i sin skrivelse

framhållit, ej haft full kännedom om vaktmästarens skyldigheter, dels att

den tänkt sig möjligheten att de arbeten med telegrafering och tolkning

av väderlekstelegram in. m., som nu ålåge vaktmästaren, skulle kunna utföras

av annan person, därest vaktmästaren ej ägde de därför erforderliga

egenskaperna. Med avseende härpå ville akademien påpeka, att om till

vaktmästare antoges en person, som ej ägde ovannämnda egenskaper, skulle

anstalten nödgas utföra detta arbete genom annat biträde, i vilket fall

kostnaderna därför med säkerhet komme att högst väsentligt överstiga 300

kronor om året. Det läge således i statens eget intresse att hålla fast

vid att till vaktmästare endast finge antagas en person med de nödiga

kvalifikationerna, och då syntes det ock billigt, att hans avlöning stode i

förhållande till dessa krav. Skulle Ivungl. Maj:t emellertid av formella

skäl anse, att löneregleringskommitténs förslag borde fastställas, tilläte sig

akademien framhålla, att den gratifikation, som tilldelades vaktmästaren,

borde höjas till 500 kronor, ty endast på sådant sätt erhölle han de förmåner,

som kunde motsvara den ordinarie lön akademien föreslagit med

därav följande pension, och endast därigenom ansåge akademien möjligt

för anstalten att erhålla en kompetent person för befattningen.

Under erinran att avlöningen för föreståndaren blivit bestämd så

sent som år 1909 och att någon ändring härutinnan icke blivit ifrågasatt,

har löneregleringskommittén hemställt, att å staten för meteorologiska

centralanstalten uppfördes två meteorologbefattningar, vardera med avlöning

av 5,800 kronor, därav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar

och 400 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till

lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med

500 kronor, efter ytterligare fem år; att å staten för ifrågavarande anstalt

vidare upptoges en kvinnlig biträdesbefattning av högre lönegrad med en

avlöning av 1,600 kronor, därav 900 i lön, 550 i tjänstgöringspenningar

och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till

lönen, det ena med 200 kronor efter fem år och det andra, likaledes med

200 kronor, efter ytterligare fem år; att vaktmästaren vid anstalten tilldelades

en avlöning å stat av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar

och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två

ålderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor efter fem år och det

andra, likaledes med 100 kronor, efter ytterligare fem år, samt att den

bestämmelsen intoges i staten, att, därest vaktmästare i sådan egenskap

åtnjöte fri bostad samt bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode,

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utsträckt

arbetstid.

Semester.

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk

har Riksdagen, på sätt löneregleringskommittén erinrat, uppställt såsom

förutsättning för godkännande av lönestaterna, att Kungl. Maj:t före

den tidpunkt, då staterna skulle träda i kraft, meddelat föreskrift

därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning

medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje

söckendag. Därjämte har genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912

angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,

ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar

(svensk författningssamling n:r 151) föreskrivits, att i verk, där

arbetstiden å tjänsterummet är för tjänstemännen bestämd till sex timmar,

biträdes arbetstid skall vara nämnda tid samt att biträdet skall vara

pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna

i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme.

Kommittén har förklarat sig anse, att även beträffande meteorologiska

centralanstalten torde böra gälla motsvarande föreskrifter. Därvid

finge dock uppmärksammas, att hinder icke syntes böra möta, att, där så

befunnes lämpligt, tjänstgöringen förlädes till olika delar av dagen.

Erinras borde jämväl, att arbete vid anstalten måste äga rum även

under sön- och helgdagar, dock endast för vissa befattningshavare och i

mindre utsträckning, i regeln omkring tre timmar. Härutinnan hade kommittén

givetvis icke avsett att göra någon ändring.

Kommittén har hemställt, att såsom förutsättning för godkännande

av den blivande staten för meteorologiska centralanstalten uppställdes, att

ordinarie tjänstinnehavare skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra

stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar varje söckendag, dock att arbetstiden

för kvinnlig befattningshavare icke finge i något fall utsträckas med mera

än en timme.

Enligt kungl. kungörelse den 11 juni 1909 angående lönereglering

för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten m. m. (bihang till

svensk författningssamling n:r 43) äger bemälde föreståndare årligen, när

sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester

under en och en halv månad.

I fråga om semester har löneregleringskommittén anfört, att i sammanhang

med uppförande å ordinarie stat för nämnda anstalt av meteorologbefattningar,

kvinnlig biträdesbefattning samt vaktmästarbefattningen även

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 270.

23

innehavarna av dessa tjänster borde tillerkännas förmån av semester, i

överensstämmelse med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits befattningshavare

i motsvarande grader. Semestertiden skulle alltså bliva en

och en halv månad för meteorolog, en månad för kvinnligt biträde och

15 dagar för vaktmästare.

Genom nyss omförmälda kungl. kungörelse den 11 juni 1909 äro Aviöninggredan

fastställda avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska vlUkorcentralanstalten.

Då löneregleringskommittén nu framlagt förslag till dylika villkor

för befattningshavare vid nämnda anstalt, har kommittén yttrat sig

sålunda:

Kommittén hade ansett avlöningsvillkoren böra så avfattas, att de

komme att för framtiden gälla samtliga ordinarie befattningshavare vid

anstalten. För den nuvarande innehavaren av föreståndarbefattningen

skulle emellertid fortfarande gälla de genom nådiga kungörelsen den 11

-juni 1909 fastställda avlöningsvillkoren.

För underlättande av framdeles möjligen skeende förändring av

meteorologiska centralanstaltens ställning hade kommittén ansett de nya

avlöningsvillkoren böra givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare

bleve skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas

till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan

institution ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunde

bliva befattningshavaren ålagda.

I övrigt hade kommittén tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar till

bestämmelser, som vid senare årens Riksdagar antagits i samband med åtskilliga

då beslutade löneregleringar.

Uppmärksammas borde emellertid, att kommittén i fråga om rätt för

manlig befattningshavare, som förut ej innehaft ordinarie befattning vid

meteorologiska centralanstalten, att för löneförhöjning tillgodoräknas viss

tid, som förflutit före den nya avlöningsstatens ikraftträdande, avfattat avlöningsvillkoren

så, att dylik förmån skulle allenast tillkomma vaktmästaren.

Däremot hade kommittén icke tilltrott sig att föreslå sådan förmån för

innehavare av amanuensbefattning, vilken erhölle meteorologtjänst med

avlöning- i andra normalgraden.

o O

Utom de bägge amanuenserna har vid meteorologiska centralanstalten Anslag till

tjänstgjort ett vetenskapligt bildat biträde, vars avlöning under senare tidve“™k®pligt

utgjort 150 kronor i månaden. Detta belopp har utgått med 50 kronor bildat extra

från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från extra anslaget till ^vikariate”*

upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst samt med 50 kronor ersättningar,

från extra anslaget för hydrografiska undersökningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Rungl Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Uti skrivelsen från föreståndaren den 17 februari 1913 bär framhållits

nödvändigheten av att vid anstalten hava tillgång till dylik vetenskapligt

bildad extra arbetskraft. På sista tiden hade det emellertid visat

sig omöjligt att för nämnda avlöningsbelopp kunna erhålla tillräckligt

kvalificerad person. Föreståndaren har fördenskull funnit en höjning av

arvodet nödvändig och ansett ett belopp av 300 kronor i månaden ingalunda

vara för högt tilltaget. Till jämförelse har erinrats, att styrelsen

för hydimgrafiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning

beträffande ny stat för byrån föreslagit ett arvode av 4,000

kronor till en biträdande ingenjör.

Enligt löneregleringskommitténs uppfattning vore det oundgängligen

nödvändigt för anstalten att utöver de ordinarie tjänstemännen hava ständig

tillgång till åtminstone en vetenskapligt bildad extra tjänsteman. Det

borde i sådant hänseende framhållas, att allenast för uppehållande av

meteorologbefattning vid anstalten under semester för föreståndaren och

meteorologerna samt under inspektionsresor behov av behörigen kvalificerad

vikarie skulle komma att förefinnas omkring sex månader om året.

Vad avlöningen till ifrågavarande extra tjänsteman beträffade, tilläte

sig kommittén erinra, att enligt kommitténs den 6 mars 1913 avgivna förslag

beträffande hydrografiska byrån kommittén beräknat avlöningen till en biträdande

ingenjör därstädes till 3,600 kronor.

Då för den nu ifrågavarande extra tjänstemannen vid meteorologiska

centralanstalten, vilken, enligt vad nyss blivit antytt, i stor utsträckning

skulle komma att vikariera å ordinarie befattning, givetvis borde fordras

enahanda vetenskapliga kompetens som för meteorolog, hade kommittén

icke haft något att anmärka mot det föreslagna årsarvodet av 3,600

kronor.

I motsats mot vad hittills varit fallet beträffande avlöning till icke

ordinarie befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten, syntes det

till arvode åt det vetenskapligt bildade extra biträdet erforderliga beloppet

böra i staten sammanföras med anslag till vikariatsersättningar.

Däremot syntes ersättningar åt övriga mer eller mindre tillfälliga

extra biträden kunna lämpligen såsom hittills allt efter arbetets art bestridas

från antingen anstaltens reservationsanslag eller till anstaltens disposition

ställda extra anslag.

A gällande stat för ifrågavarande anstalt är uppförd en post å 313

kronor till vikariatsersättning åt vikarie för föreståndaren under dennes

semester. Nämnda belopp motsvarar, i avrundat tal, de föreståndaren

under semesterledighet tillkommande tjänstgöringspenningar.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 270.

I denna del av ärendet har löneregleringskommittén anfört, att i

sammanhang med tillerkännande av semesterförmån åt ytterligare befattningshavare

vid anstalten givetvis en höjning av vikariatsersättningsanslaget

erfordrades.

Ersättning till vikarie för semesterledig befattningshavare skulle, vad

beträffade vikarie för såväl föreståndaren som för meteorologerna, utgå med

belopp, motsvarande de på semestertiden belöpande tjänstgöringspenningar

för ifrågavarande befattningshavare.

Åt vikarie för det kvinnliga biträdet under semester hade kommittén,

i enlighet med vad förut,, i dylika fall blivit godkänt, beräknat en ersättning

av 100 kronor. Åt vikarie för vaktmästaren hade ansetts böra

avses en ersättning, motsvarande högst 3 kronor om dagen.

Utöver nämnda belopp torde även en mindre summa böra beräknas

till eventuellt erforderliga fyllnadsbelopp för ersättande av vikarier för

det kvinnliga biträdet och vaktmästaren under sjukdomsförfall.

Enär väderlekstjänsten måste uppehållas jämväl under de tider, då

föreståndaren eller meteorologerna vore upptagna av inspektion sresor, borde

slutligen av denna anledning i beräkningen upptagas nödiga medel till

ersättning åt vikarie i förekommande fall.

Till vikariatsersättningar uti samtliga nu ifrågavarande hänseenden

hade kommittén beräknat ett belopp av 1,400 kronor.

I detta sammanhang ansåge sig kommittén böra påpeka, att under de

tider, det vetenskapligt bildade extra biträdet vikarierade för meteorolog i

och för beredande av semester åt föreståndaren eller meteorologerna eller

under deras tjänsteresor och biträdet fördenskull åtnjöte vikariatsersättning,

motsvarande tjänstgöringspenningarna för den ordinarie befattningen,

biträdet icke under några förhållanden borde få uppbära biträdesarvodet

oavkortat.

Kommittén har hemställt att till arvode åt vetenskapligt bildat extra

biträde samt vikariatsersättningar finge i staten för meteorologiska centralanstalten

uppföras ett anslag å 5,000 kronor.

Från det å ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten uppförda

reservationsanslaget å 16,000 kronor hava hittills utgått, bland

annat, dels 900 kronor i ersättning till ett av de kvinnliga biträdena,

dels 1,1)00 kronor såsom avlöning åt vaktmästaren och dels 600 kronor

i ersättning åt ett vetenskapligt bildat extra biträde eller tillhopa 2,500

kronor.

Löneregleringskommittén har framhållit, att då enligt kommitténs

förslag såväl nämnda kvinnliga biträdesbefattning som vaktmästarbefatt
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 häjt. {Nr 270.) 4

Meteorologiska

centralanstaltens

reservationsanslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Anslag å

extra stat.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

ningen skulle. i staten uppföras såsom ordinarie tjänster samt arvode till

ett vetenskapligt bildat extra biträde utgå av annat anslag, härav skulle

föranledas en minskning av 2,500 kronor i anslagsbehov att bestridas från

reservationsanslaget. Enligt vad förut vore nämnt, hade kommittén emellertid

beräknat, att från ifrågavarande anslag skulle kunna utgå gratifikation

å. 300 kronor för telegrafering. Med hänsyn härtill skulle alltså minskning

av anslaget kunna ske med allenast 2,200 kronor eller till 13,800

kronor.o

A andra sidan syntes den till bidrag till bestridande av meteorologiska

centralanstaltens årliga utgifter för väderlekstelegram å ordinarie

stat uppförda anslagsposten å 1,050 kronor lämpligen kunna överföras

till reservationsanslaget, vilket vid sådant förhållande skulle upp o-å till

14,850 kronor eller avrundat 14,900 kronor.

För meteorologiska centralanstalten hava, såsom redan förut är omnämnt,

under en följd av år å extra stat anvisats till upprätthållande av

fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten 10,250 kronor samt till

upprätthållande av två meteorologiska stationer 600 kronor.

Från det förra anslaget å 10,250 kronor äro beräknade att utgå,

förutom andra utgifter, 1,100 kronor för personlig avlöningsförbättring åt

amanuensen Ekholm, 3,000 kronor för avlöning av en andre amanuens,

600 kronor för ersättning till sistnämnde amanuens för biträde vid väderlekstjänsten

om eftermiddagarna under månaderna juli—september, 200

kionoi föi ersättning till vaktmåstaren-telegrafisten för förökat arbete in. m.

samt 600 kronor bidrag till arvode åt ett vetenskapligt bildat extra biträde

eller tillhopa 5,500 kronor.

Lönereglering skommittén har i avseende å dessa anslag anfört, att

vid bifall till kommitténs förslag icke vidare de nämnda utgiftsposterna

skulle bestridas från berörda anslag, och skulle alltså detsamma kunna

minskas till 4,750 kronor. Då emellertid vetenskapsakademien uti förut

omförmåld skrivelse den 13 september 1911 meddelat, att ifrågavarande

extra anslag under flera år visat sig för knappt, samt i följd härav ansett

ett ytterligare belopp av 200 kronor erforderligt, torde vid nämnda förhållande

det extra anslaget i fråga tilläventyrs höra upptagas till 4,950

kronor.

Det hade synts kommittén kunna ifrågasättas, huruvida icke nyssnämnda

anslag,. behörigen reducerat, samt anslaget till upprätthållande av

två. meteorologiska stationer lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie

stat, men kommittén hade icke velat framlägga något bestämt förslag

härom. ö

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Vetenskapsakademien har i sitt utlåtande den 5 april 1913 med avseende

på ovannämnda anslag, som sedan år 1907 utgått med oförändrat

belopp, i anslutning till kommitténs yttrande hemställt, att då ifrågavarande

anslag vore och komme att bliva nödvändiga för anstaltens verksamhet,

dessa anslag måtte uppföras på ordinarie stat på sådant sätt att

det av kommittén å ordinarie stat upptagna reservationsanslaget höjdes

från 14,900 till 20,450 kronor och med rätt för anstalten att, om så i

framtiden prövades lämpligt, förlägga de båda meteorologiska stationerna

till annan plats än nu vore stadgat. Genom en sådan sammanslagning av

de båda anslagen skulle utan ökad kostnad för statsverket en betydlig

förenkling av meteorologiska anstaltens räkenskaper kunna åstadkommas.

Vidare har till meteorologiska centralanstalten å extra stat under

senare år anvisats anslag till utförande av meteorologiska observationer

för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten. Av ifrågavarande

anslag hava utgått dels 1,000 kronor till arvodesförhöjning åt den

ene amanuensen vid anstalten dels ock omkring 600 kronor till bidrag till

avlönande av ett vetenskapligt bildat extra biträde därstädes. Då enligt

kommitténs förslag berörda arvodesförhöjning å 1,000 kronor icke vidare

skulle ifrågakomma samt det nämnda biträdet helt och hållet skulle avönas

från ordinarie anslag, skulle vid bifall till kommitténs förslag nu

ifrågavarande extra anslag kunna minskas med vid pass 1,600 kronor.

Till verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande

av en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall hava

å extra stat under sjätte huvudtiteln under de senaste åren anvisats vissa

anslag, till en mindre del avsedda för undersökningar, som utföras av

meteorologiska centralanstalten. Kommitténs förslag föranleder icke någon

ändring härutinnan.

Jaar anser mig'' slutligen böra omnämna, att lönereqlerinqskommittén Ordningen

0 O O '' ^ ^ #.. i .-i |

i sitt betänkande jämväl framställt förslag angående ordningen för till- sättande av

sättande av vissa tjänster vid centralanstalten. vissa tjänster

Enligt gällande grundstadgar av den 15 april 1904 för vetenskaps- m- raakademien

(§18 jämförd med § 16) väljer vetenskapsakademien föreståndare

för meteorologiska centralanstalten; valet skall dock underställas Kungl.

Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,

upptages ärendet av akademien till ny behandling.

Det har synts kommittén lämpligare, att då statsverket bestrede avlöningen

åt anstaltens föreståndare och han hade att utöva statsfunktioner,

akademien, sedan befattningen anslagits ledig, till Kungl. Maj:t överlämnade

de inkomna ansökningshandlingarna och därvid förordade till tjänstens er
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

hållande den bland de sökande, som ansåges företrädesvis böra ifrågakomma,

samt att Kung]. Maj:t sedermera utnämnde föreståndare.

Enahanda ordning torde ock böra tillämpas vid tillsättande av

meteorologbefattning.

Kommittén förutsatte, att bestämmelser i dessa och andra hänseenden

bleve intagna i den instruktion för meteorologiska centralanstalten, vilken

i sammanhang med en omreglering av anstalten torde vara erforderlig

och som syntes kommittén böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

I anledning av kommitténs härutinnan framställda förslag har vetenskapsakademien

i sitt utlåtande den 5 april 1913 hemställt, att det förfaringssätt,

som nyligen blivit fastställt genom nyssnämnda grundstadgar,

även fortfarande, så länge meteorologiska centralanstalten vore ställd under

akademiens överinseende, finge förbliva gällande, ehuru med det tillägg

att meteorologbefattningarna skulle tillsättas på samma sätt, som för tillsättning

av föreståndare i § 18 vore föreskrivet. Till stöd härför anfördes,

att akademien på grund av sin organisation på förhand måste äga

noggrann kännedom om de personers inbördes förtjänster och lämplighet,

som kunde vara kompetenta till platser av så speciell uppgift som dessa,

samt att genom denna anordning onödig tidsutdräkt och arbete vid platsernas

besättande undvekes. Det vore nämligen en känd sak, att, då

platser anslogos lediga till ansökan, vanligen anmälde sig en mängd sökande,

som ej ens själva gjorde sig någon förhoppning om att erhålla

platsen, men endast önskade få sina meriter offentligt prövade och bedömda.

Departe
mentschefen.

_ Beträffande först den av löneregleringskommittén framställda tanken

att till eu gemensam institution sammanföra en del vetenskapliga mindre

anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och

meteorologiska centralanstalten, torde jag få erinra, att chefen för jordbruksdepartementet

uttalat sig rörande detta spörsmål, då han den 4 april

1913 för Kungl. Maj:t anmälde frågan om hydrografiska byråns uppförande

å ordinarie stat. Chefen för jordbruksdepartementet yttrade då, att

näppeligen några fördelar av ett dylikt sammanförande syntes honom vara

att förvänta och att det icke borde förbises, att avsevärda olägenheter skulle

kunna därigenom uppstå. Kommittén hade nu ej heller framställt förslag

därom, utan inskränkt sig till att genom en bestämmelse i avlöningsvillkoren

hålla möjligheten av en dylik sammanföring öppen. Chefen för

jordbruksdepartementet ansåge också detta vara för närvarande tillfyllest.

Jämte det jag biträder vad chefen för jordbruksdepartementet sålunda

. yttrat, vill jag särskilt betona, att frågan om ny stat för meteorologiska

centralanstalten, sådan denna fråga nu föreligger, torde kunna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 270.

behandlas fullkomligt oberoende av spörsmålet om anstaltens förening

med närstående anstalter. Ty huru man än tänker sig meteorologiska

centralanstaltens framtida ställning i organisatoriskt hänseende, lärer

det få anses givet — särskilt om man tager hänsyn till den utveckling

av anstaltens verksamhet, som på senare tider förekommit, bland annat

för tillgodoseende av vissa, direkt praktiska syften — att den personal,

som enligt det nu föreliggande förslaget skulle vara uppförd på ordinarie

stat, under alla förhållanden kommer att bliva nödvändig för verksamhetens

upprätthållande. Den nya statens antagande kommer sålunda icke

att på något sätt försvåra meteorologiska centralanstaltens sammanförande

med andra anstalter, därest en dylik anordning skulle framdeles befinnas

ändamålsenlig, och lika litet skulle därigenom läggas något hinder i vägen

för inrättande, på sätt löneregleringskommittén alternativt ifrågasatt, av

en för meteorologiska centralanstalten m. 11. anstalter gemensam styrelse.

Då jag nu går att yttra mig rörande de särskilda posterna i den

föreslagna nya staten för meteorologiska centralanstalten, vill jag till en

början såsom min mening uttala, att det nu rådande förhållandet, att

endast en av de vetenskapligt bildade befattningshavarna vid anstalten,

nämligen dess föreståndare, är uppförd på ordinarie stat, måste anses

innebära en allvarsam olägenhet för anstaltens drift och framtida utveckling.

Den svårighet, för att icke säga omöjlighet att för anstalten förvärva

och bibehålla dugande, vetenskapligt skolade arbetskrafter, som redan

givit sig tillkänna, torde tydligt ådagalägga nödvändigheten av att även

föreståndarens närmaste män erhålla en avlöning och tjänsteställning, motsvarande

den utbildning och de förutsättningar i övrigt, som av dem måste

fordras. Jag finner mig därför kunna utan tvekan biträda kommitténs

förslag, att de nuvarande amanuensbefattningarna ombildas till ordinarie

tjänster med avlöning i andra normalgraden.

Mot den av kommittén föreslagna benämningen meteorolog för ifrågavarande

befattningshavare har jag intet att erinra.

Förslaget att i staten uppföra ett kvinnligt biträde av högre lönegrad

synes mig även vara grundat på fullgoda skäl.

Vad beträffar den vid anstalten anställde vaktmästaren, har kommittén

förklarat sig icke kunna för honom tillstyrka högre avlöning än

den, som tillkommer ordinarie vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller

1,200 kronor jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor.

Därtill skulle, så länge vaktmästaren sysselsättes med telegrafering, komma

en gratifikation av 300 kronor om året såsom ersättning för dylikt

arbete. Detta kommitténs förslag anser jag ej vara fullt tillfredsställande.

Av den redogörelse, som föreståndaren för centralanstalten lämnat för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

vaktmästarens tjänståligganden, synes mig framgå, att dessa åligganden

för närvarande äro av den art och omfattning, att desamma ej skulle

vara till fullo ersatta med de av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna,

helst som den föreslagna gratifikationen icke skulle bereda vaktmästaren

någon fördel i pensionshänseende. Väl föreligger den möjligheten,

att till följd av ändrade anordningar — genom anstaltens förflyttning eller

eljest — det skulle kunna inträffa, att vaktmästarens arbete icke vidare behövde

tagas i anspråk för själva telegraferingen. Men även i dylikt fall torde,

enligt vad de utav anstaltens föreståndare lämnade upplysningarna i ämnet synas

giva vid handen, de åligganden, som i alla händelser komma att kvarstå

för den ifrågavarande befattningshavaren, delvis vara av annan och mera fordrande

beskaffenhet än vanliga vaktmästargöromål. Det synes mig då vara

väl motiverat, att den normala avlöningen för honom sättes lika med första

vaktmästares avlöning, d. v. s. 1,500 kronor, därav 900 kronor i lön, 450

kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, vartill skulle

komma ett ålderstillägg å 1Ö0 kronor efter 5 års tjänstgöring. Såsom ett

i viss mån jämförligt fall, likaledes under åttonde huvudtiteln, vill jag

erinra, hurusom de två vaktmästarna hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

tillerkänts förste vaktmästares avlöning.

Enligt vad jag förut antytt, synes mig denna avlöning vara avpassad

efter den ifrågavarande befattningshavarens göromål, för den händelse

han befriades från telegrafering. Så länge detta särskilda åliggande

kvarstår, torcle han, på sätt föreslagits av löneregleringskommittén och

alternativt av vetenskapsakademien i dess senaste utlåtande, böra åtnjuta

särskild ersättning därför i form av gratifikation. Denna särskilda ersättning

torde, därest den normala avlöningen sättes lika med avlöningen till

förste vaktmästare, kunna begränsas till 200 kronor om året. Därigenom

skulle, enligt mitt förslag, denna befattningshavare komma att tills vidare

åtnjuta en begynnelseavlöning av 1,700 och en slutavlöning av 1,800

kronor, under det att enligt vetenskapsakademiens nyssberörda alternativa

förslag begynnelseavlöningen skulle utgöra 1,700 och slutavlöningen 1,900

kronor.

För den händelse fri bostad framdeles skulle beredas vaktmästaren,

torde sedvanligt förbehåll om löneavdrag böra införas i staten.

Med avseende å arten av de göromål, som åligga denna befattningshavare,

hemställer jag, att han må i staten uppföras under benämningen

»vaktmästare, tillika biträde för telegrams mottagande och dechiffrering m.m.»

Mot det av kommittén ifrågasatta anslaget till arvode åt vetenskapligt

bildat extra biträde samt vikariatsersättningar har jag icke något att

anmärka.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

31

Kommittén har hemställt, att det för centralanstalten nu anvisade

reservationsanslaget å 16,000 kronor måtte nedsättas till 14,900 kronor,

däri inberäknat eu gratifikation till vaktmästaren å 300 kronor för telegrafering.

Härvid har jag endast den erinran att göra, att i händelse

av bifall till mitt förslag därom, att nämnda gratifikation må utgå med

allenast 200 kronor, reservationsanslaget torde kunna minskas med 100

kronor eller till 14,800 kronor.

I den av kommittén väckta frågan om ordningen för tillsättande av

föreståndar- och meteorologbefattningarna vid centralanstalten är jag ej

beredd att nu uttala någon bestämd mening. Därest ny stat för anstalten

varder av Riksdagen godkänd, torde jag få tillfälle att framdeles underställa

denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med vad jag nu anfört tillåter jag mig framlägga följande

förslag till ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten:

Föreståndare.........

1 meteorolog.........

1 > .........

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad

............

1 vaktmästare, tillika biträde för

telegrams mottagande och dechiffrering

m. m.......

Till arvode åt vetenskapligt bildat

extra biträde samt vikariatsersättningar.

.....

Till arvoden åt observatörerna

vid rikets meteorologiska stationer

samt för räknebiträdon,

anskaffande och underhåll av

instrumenter, underhåll av anstaltens

telegraf och materiell

ävensom för andra behov vid

anstalten, reservationsanslag

Summa

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Er.

Orts-

tillägg

Kr.

Summa

Kr.

5,000

2,500

—

7,500

3,600

1,800

400

5,800

3,600

1,800

400

5,800

900

550

150

1,600

900

450

150

1,500

—

—

--

5,000

14,800

—

—

_

42,000

/Efter fem år kan lönen höjas

\ med 600 kronor.

Efter fem år kan lönen höjas

med 500 kronor och efter tio

år med ytterligare 500 kronor.

(Efter fem år kan lönen höjas

< med 200 kronor och efter tio

1 år med ytterligare 200 kronor.

/Efter fem år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

För åtnjutande av de i den nya staten för ordinarie befattningshavare

föreslagna avlöningsförmånerna torde böra gälla följande villkor

och bestämmelser, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda anstalt skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,

ävensom därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution, eller

därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas till annan

institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de

göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning vid meteorologiska centralanstalten icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom

aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,

vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan

befattning vid anstalten, den myndighet varunder den lyder, uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten,

finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas

och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att den,

som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges frän tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder lian

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning er a i

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; . ,,

att° därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring e

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas

}ffl befattning^ uppehållande, skall under tiden innehållas, savida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

P att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd a\ Ijåns te

resor eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre gia

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre manader under ett

och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stallet för egna tjänst

göringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tiänsteörin^penningarna, men eljest däremot svarande belopp,

J att emellertid''; därest föreståndaren till följd av tjänsteresa eller för

handläggning av särskilda ärenden är under allenast nagra fa, högst fyra

dagar “hindrad att sköta sin befattning, meteorolog skall vara pliktig att

utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattnmgen hörande lo
PaIlde

a^iTåga’om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpun v eu

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem ar unde

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den ^nstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin elen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fulgjort

“annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke ma foras honom til

''laS‘ Vita teÄTS: sådan äger rum, efter ytterligare fem

5r’ ^ umfer^iåkttagande, vad var och en av omför-malda löneförhöjningar

aim-år att den hö^re avlöningen ej får tillträdas förr än vid början a\

kafenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd, biträde, som vid den nya statens ikraftträdande ar an
ställt

vid meteorologiska centralanstalten och antages till ordinarie bitiåde

å denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo

den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid anstalten

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för eihädande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjånsteålder, som be

rättio-ar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,

“ Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 210 käft. (Nr 270.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för ^öromålens

behöriga gång åtnjutas av föreståndaren och meteoroloo-erna en

var under en och eu halv månad och av det kvinnliga biträdet Snder en

manad samt av vaktmästaren, tillika biträde för telegrams mottagande och

dechiffrering in. m., under femton dagar;

o-ond, pVi Vil ,aIgung- tjänSten til1 fölJd av avskedstagande, entledi
me

d ntl +-fl0dS”a 1 :,SJ Va, Önen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,

utgå till manadens slut;

om ratt* nifråga 0mi änyl(lidhet ? från ^''änsten avgå ävensom i fråga

vid” ÄfflÄ befa“ni”g’ 801,1 *refter

Vn_tn a-t de?/ S0''n tl,llt^der den n}''a skall vara skyldig under
kasta

. sig efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller ut°å för

bestyr i sammanhang därmed; samt °

att beträffande den i staten upptagna kvinnliga befattningshavaren

skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti nådiga kungörelsen

f.en „ . |Utlj 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att o-älla

trädibSnt^'' ’ ämbetS™rk8 och myndigheters stater uppförda bi
Jag

har vid avfattandet av dessa villkor och bestämmelser fölit

nere^ermgskormmtten, allenast med avvikelse i fråga om rätt till ålders!

f<?r vaktmastaren, tillika biträde för telegrams mottagande och

dechiffrering in m. I detta hänseende hade kommittén föreslagit, att

vaktmastaren skulle få tillgodoräknas den tid, som före den nya statens

trådande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen. Då nu denne

befattningshavare enligt mitt förslag skulle erhålla förste vaktmästares

avlöning, oavsett särskild ersättning för telegrafering, torde i enlighet

skilddademe|lei’’ T" .tJ}4™pats Vld andra löneregleringar, nyssberörda särkomma

dglVande 1 fraga °m rätt til! åld^stillägg icke höra här före
med

^löneregleringskommittén anser jag, att föreskrift bör

meddelas därom att ordinarie tjänstinnehavare vid meteorologiska centi

alanstalten skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller

minst fikl1? ^ eftei- prövI!mJ medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes

minst 6 timmar varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare

icke må i något fall utsträckas med mera än eu timme

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts nåd. proposition Nr 210. 35

En dylik föreskrift synes lämpligen kunna införas i instruktionen för

anstalten.

Enligt löneregleringskommitténs beräkning skulle det extra anslaget

till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska

central an stalten kunna nedsättas till 4,950 kronor. Kommittén har

emellertid ifrågasatt, huruvida icke detta anslag, behörigen reducerat,

lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie stat. Jag finner mig

emellertid icke kunna för närvarande biträda denna tanke, då, på sätt jag

nu ämnar utveckla, ett nytt anslag för likartat ändamål torde böra äskas

på extra stat.

Chefen för finansdepartementet har förut denna dag gjort framställning

om avlåtande till Riksdagen av proposition angående beviljande av

anslag för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster. Genomförandet

av dessa anordningar förutsätter emellertid, att, utöver det anslag som

skulle komma att utgå under riksstatens sjunde huvudtitel, särskilda medel

beredas för åvägabringande av utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,

hava kostnaderna för sistberörda ändamål beräknats som följer:

Telegramporton för nya morgontelegram . kr. 1,088: —

D:o för nya aftontelegram . . » 10,085: 25 pr.

Nya arvoden till observatörer.............»

ökning i arvodet till en tjänsteman vid Stockholms centraltelegrafstation

................»

En ny assistent vid meteorologiska centralanstalten . . . . »

Löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna.....»

Skrivbiträde, instrument, underhåll, m. m. .......»

Summa kr. 24,360

11,173:

5,778:

250:

3,600

2,000

1,558

25

75

Om presstelegramtaxa kan utverkas i de länder, där sådan förefinnes,

skulle beloppet för telegramporton, 11,173 kronor 25 öre, kunna

reduceras till 8,304 kronor 25 öre, varigenom den beräknade kostnaden

skulle minskas med i runt tal 3,000 kronor.

För år 1914, då de avsedda anordningarna icke ännu hunnit fullständigt

genomföras, skulle emellertid ett belopp av endast 18,000 kronor

erfordras för utvidgad väderlekstjänst vid anstalten.

Den sålunda framlagda beräkningen giver mig icke anledning till

annan erinran, än att, därest amanuensbefattningarna vid meteorologiska

centralanstalten ombildas till ordinarie tjänster med avlöning i andra nor
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

malgraden, någon särskild gottgörelse för den tjänstgöring, som kan komma

att för nu ifrågavarande ändamål åläggas innehavarna av dessa befattningar,

tydligen icke skulle förekomma. Den ökning av arbetskrafterna vid

anstalten, som i detta sammanhang ifrågasatts genom förslaget om anställande

av en ny assistent, torde däremot befinnas nödig även efter genomförande

av den nya staten för anstalten.

För den utvidgade väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,

varom i detta sammanhang är fråga, torde därför, efter avdrag av det

till löneförbättring åt amanuenserna vid anstalten avsedda beloppet av

2,000 kronor, böra för framtiden beräknas ett anslag av 22,360, eventuellt

19,360 kronor, vilket belopp emellertid torde för år 1914 kunna reduceras

till 16,000 kronor.

Lägges till denna summa det av löneregleringskommittén beräknade

belopp, 4,950 kronor, som, efter det den nya staten för anstalten blivit antagen,

fortfarande skulle kvarstå av det nuvarande extra anslaget till upprätthållande

av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten, erhålles sammanlagt

20,950 kronor, vilket belopp, avrundat till 21,000 kronor, torde

böra för ifrågavarande ändamål äskas på extra stat för år 1914 under

titel »till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten».

Löneregleringskommittén har ifrågasatt, att det sedan åtskilliga år

å extra stat utgående anslaget av 600 kronor till upprätthållande av två

meteorologiska stationer skulle uppföras å ordinarie stat. Ett bestämt

förslag i denna riktning har framlagts av vetenskapsakademien i dess utlåtande

över kommitténs betänkande. Jag anser mig dock ej kunna för

närvarande biträda detta förslag, dels emedan redan på extra stat för år

1914 begärts och, enligt vad känt är, av Riksdagens kamrar beviljats för

ändamålet behövligt belopp, dels ock därför att. såsom akademiens sistnämnda

utlåtande synes giva vid handen, frågan om stationernas förläggningsplats

icke torde vara definitivt avgjord.

Det av mig förordade förslaget till ordinarie stat för meteorologiska

centralanstalten slutar å en summa av 42,000 kronor och skulle medföra

en ökning i det ordinarie anslaget till meteorologiska centralanstalten av

14,137 kronor. Tager man emellertid i beräkning, att för närvarande

utgå anslag på extra stat till belopp av 7,100 kronor för ändamål, som

blivit tillgodosedda i den föreslagna nya staten, skulle den verkliga ökningen

i utgifter utgöra 7,037 kronor. Dock är att märka, att vid ovanstående

kostnadsberäkning hänsyn icke tagits till ålderstillägg, vilka torde

böra utgå av åttonde huvudtitelns gemensamma förslagsanslag till ålderstillägg,

liksom ej heller till de särskilda kostnader, som äro beroende av

förslaget om anordnande av stormvarningar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.

Jag tillstyrker nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att

dels godkänna det av mig framlagda förslaget till

stat för meteorologiska centralanstalten, att tillämpas

från och med år 1914, jämte nyss omförmälda, för åtnjutande

av däri upptagna avlöningsförmåner föreslagna

villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter

ingången av år 1914 tillträder ordinarie befattning vid

centralanstalten, skall vara pliktig att underkasta sig

ovanberörda villkor och bestämmelser,

dels höja det ordinarie anslaget till centralanstalten,

nu 27,863 kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag,

med 14,137 kronor till 42,000 kronor, därav

14,800 kronor reservationsanslag,

dels medgiva, att de i staten omförmälda ålders

tilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,

dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska

centralanstalten anvisa på extra stat för år 1914

ett anslag av 21,000 kronor.

Till denna departementschefens hemställan, vari

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och

skulle nådig proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Christer d’Albedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.