Angående ny stat för meteorologiska centralanstalten
1913-04-11 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:270, Angående ny stat för meteorologiska centralanstalten
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.
1
Nr 270.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ny stat
för meteorologiska centralanstalten; given Stockholms slott
den 11 april 1913.
Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
Riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till stat för meteorologiska centralanstalten, att tillämpas
från och med år 1914, järnte däri omförmälda, för åtnjutande av i
staten upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,
. dels föreskriva, att en var, som med eller efter ingången av år 1914
tillträder ordinarie befattning vid centralanstalten, skall vara pliktig att
underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser,
dels höja det ordinarie anslaget till centralanstalten, nu 27,863
kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag, med 14,137 kronor till
42,000 kronor, därav 14,800 kronor reservationsanslag,
dels medgiva, att de i staten omförmälda ålderstilläggen må utgå
av det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget:
ålderstillägg,
dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten
anvisa på extra stat för år 1914 ett anslag av 21,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 Käft. (Nr 270).
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms
slott den 11 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde:
Ny stat för Vid anmälan av anslagsbehoven för år 1914 under riksstatens åttonde
Io"''iskä?(''Ti- huvu,tltel omnämnde jag, på sätt framgår av statsrådsprotokollet över eckletraianstal-
siastikärenden för den 14 januari 1913, punkten 127, att vetenskapsen*
akademien tid efter annan och senast i skrivelse den 4 december 1912
hemställt om lönereglering för befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten.
Akademiens ifrågavarande framställningar hade överlämnats
tiU löneregleringskommittén, vars betänkande i ämnet väntades inkomma så
tidigt, att förslag till lönereglering för anstalten kunde avlåtas till årets
Kiksdag Under dessa. förhållanden hemställde jag, att Kungl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att i avbidan på proposition i ämnet beräkna en höjningi
ordinarie anslaget till nämnda anstalt från dess nuvarande belopp, 27,863
kronor, till 35,600 kronor eller med 7,737 kronor.
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Med hänsyn till sammanhanget mellan frågan om berörda höjning
och spörsmålet om extra anslag till "upprätthållande av fullständigt ordnad
väderlekstjänst vid anstalten hemställde jag under samma punkt i statsverkspropositionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för sistnämnda
ändamål beräkna ett extra anslag för år 1914 å 6,150 kronor.
Vad jag sålunda hemställt blev av Kungl. Maj:t bifallet, och i enighet
därmed avfattades ovannämnda punkt i statsverkspropositionen.
Sedan löneregleringskornmitténs betänkande i detta ärende numera
inkommit och ytterligare utredning åvägabragts, anhåller jag att ånyo få
anmäla ärendet och därvid till en början få göra följande erinringar.
I riksstaten för år 1913 är för meteorologiska centralanstalten uppfört
ett ordinarie anslag å 27,863 kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag.
Enligt den av Riksdagen år 1876 godkända staten för anstalten
med °däri sedermera vidtagna ändringar är det ordinarie anslaget fördelat
på följande poster:
Kronor.
Kronor.
Föreståndaren:
tjänstgörinespenningar...................... * 2,B00
7,500
Amanuenser:
813
3,000
10,813
Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt för räkne-
biträden, avlöning åt en vaktmästare, anskaffande och underhåll av instrumenter,
underhåll av anstaltens telegraf och materiel, ävensom för andra behov vid an- stalten, reservationsanslag............•............
—
16,000
Bidrag till bestridande av meteorologiska centralanstaltens årliga utgifter för väder-
1,050
Summa
—
27,863
Föreståndarens lön kan efter 5 år höjas med 600 kronor, vilket
belopp, enligt Riksdagens medgivande, skall utgå av det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslag: ålderstillägg.
Av förutnämnda reservationsanslag å 16,000 kronor är ett belopp av
1,000 kronor avsett till avlöning åt en vid anstalten anställd vaktmästare.
Utöver det ordinarie anslaget hava under en följd av år extra anslag
varit anvisade till uppehållande av särskilda grenar av centralanstaltens
verksamhet.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
I detta avseende är först att nämna, att från och med år 1907
till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten på extra stat utgått ett belopp av 10,250 kronor
årligen,. varav 1,100 kronor såsom personligt tillägg i arvodet åt amanuensen
vid centralanstalten, filosofie doktorn N. Ekholm samt 3,000 kronor
såsom arvode åt en andre amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda
vid väderlekstjänsten om förmiddagarna under hela året och med skyldighet
att, om så påfordrades, mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda
vid väderlekstjänsten om eftermiddagarna under månaderna juli—september.
Likaledes från och med år 1907 har, jämväl på extra stat, till upprätthållande
av tva meteorologiska stationer, den ena i Gällivare och den andra
i norra Värmland eller i norra Dalarne, årligen anvisats ett anslag av
600 kronor.
Till utförande under anstaltens ledning och kontroll av vissa meteorologiska
observationer för eu av Riksdagen beslutad hydrografisk undersökning
av Sveriges färskvatten anvisades på extra stat för år 1908 under
åttonde huvudtiteln ett belopp av 10,800 kronor. Av sistberörda anslag
var ett belopp av 1,000 kronor avsett att användas till tillökning i arvodet
åt den av amanuenserna vid meteorologiska centralanstalten, åt vilken
skulle uppdragas det mesta bestyret med ordnandet av observationerna för
den hydrografiska ° undersökningen. Enligt vad jag inhämtat, har denna
arvodestillökning åtnjutits av den andre amanuensen vid centralanstalten.
Sedermera har Riksdagen till utförande av nyssnämnda meteorologiska
observationer beviljat på extra stat under åttonde huvudtiteln för
år 1909 ett belopp av 12,300 kronor samt för vart och ett av åren
1910 1913 ett belopp av 13,700 kronor. Anslagets förhöjning har dock
icke föranlett någon ändring i avseende å tilläggsarvodet åt den amanuens
vid meteorologiska centralanstalten, som särskilt hade sig anförtrott
bestyret med ordnandet av dessa observationer.
Gällande be- Jag torde härefter få i korthet redogöra för det väsentligaste av de
rörande''Scen-nu spillande bestämmelserna rörande anstaltens organisation och verksamhet.
tra/ansta/tens _ Dessa bestämmelser innehållas dels uti de av Kungl. Maj:t den 15
0r9<m.''Sm.l0n aPr^. 1904 fastställda grundstadgar för vetenskapsakademien (svensk författningssamling
n:r 18), dels uti de av nämnda akademi den 9 oktober
1907 antagna ordningsregler för akademien, dels ock uti en likaledes av
akademien antagen instruktion för statens meteorologiska centralanstalt.
Enligt de nämnda grundstadgarna gäller i avseende å meteorologiska
centralanstalten, vilken är ställd under vetenskapsakademiens inseende och
vård, huvudsakligen följande.
5
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Akademien utser bland sina ledamöter genom val två inspektörer
för anstalten (§ 25).
Föreståndaren för anstalten, vilken äger titel av professor, väljes av
akademien i viss angiven ordning, men skall valet underställas Kungl.
Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,
upptages ärendet till ny behandling (§§ 14 och 18).
Skall amanuens vid anstalten utses, åligger det föreståndaren att
avgiva förslag å lämplig person. Akademien kan antaga den föreslagne
vid den sammankomst, då förslaget avgivits. Antages icke den föreslagne,
skall nytt förslag upprättas av institutionens föreståndare och inspektörer
gemensamt. För antagen amanuens utfärdas förordnande av akademien
(§ 19).
Närmare bestämmelser rörande tjänstemans åligganden meddelas av
akademien genom särskild instruktion. Tjänsteman är dock skyldig att,
utöver vad instruktionen bestämmer, fullgöra tillfälligt uppdrag inom området
för hans sakkunskap, när sådant uppdrag tilldelas honom av akademien
eller något av akademiens ordinarie utskott (§ 23).
Har tjänsteman visat försumlighet eller vårdslöshet i tjänsten eller
på annat sätt givit anledning till berättigat klagomål, äger akademien, allt
efter förseelsens art och på sätt i akademiens ordningsregler närmare föreskrives,
tilldela honom varning eller skilja honom från tjänst och lön för
viss tid eller för alltid, dock må beslut om entledigande av föreståndaren
för meteorologiska centralanstalten ej äga giltighet, förr än detsamma blivit
fastställt av Kungl. Maj:t (§ 24).
I de av vetenskapsakademien antagna ordningsreglerna finnas intagna
bestämmelser, som i viss mån motsvara de i allmänhet för ordinarie tjänstemän
fastställda avlöningsvillkor.
Här må allenast nämnas, att enligt dessa ordningsregler semester
må,, när sådant utan hinder'' för göromålens behöriga gång kan ske,
åtnjutas av meteorologiska centralanstaltens föreståndare under en och
en halv månad och av övriga tjänstemän vid anstalten under en månad
(§ 44).
Enligt ordningsreglerna antagas och entledigas betjänte vid ifrågavarande
anstalt av akademiens förvaltningsutskott efter av inspektörerna
och föreståndaren avgivet förslag (§ 63).
Enligt den av akademien antagna instruktionen för meteorologiska
centralanstalten ansvarar föreståndaren för att alla åligganden, som på
grund av instruktionen eller av akademien lämnade särskilda föreskrifter
och uppdrag tillkomma anstalten, varda sorgfälligt uppfyllda. Är föreståndaren
av sjukdom eller annat förfall förhindrad att utöva sin befatt
-
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
ning, inträder förste amanuensen i hans ställe, intill dess en ställföreträdare
blivit i vederbörlig ordning förordnad (§ 2).
Amanuenserna åligger att hava den närmaste uppsikten över de
meteorologiska stationerna och deras verksamhet, att biträda vid väderlekstjänsten
samt att i övrigt utföra de arbeten vid anstalten, som av akademien
eller föreståndaren åläggas dem (§ 3).
Vaktmästaren, som bör vara kunnig i skrivning och, om så erfordras,
i telegrafering, skall utföra de arbeten, som åläggas honom av föreståndaren.
Denne äger att bevilja vaktmästaren eu halv månads ledighet
under året (§ 4).
Till hjälp vid det vetenskapliga arbetet och byrågöromålen ävensom
för utförandet av mera mekaniska räkningar och renskrivningsarbeten,
korrekturläsning och dylikt äger föreståndaren att, där så nödigt tinnes
och anstaltens tillgångar det medgiva, använda särskilt avlönade biträden (§ 5).
Tjänstemännens ordinarie tjänstetid är 10 f. in.-—3 e. in. varje
söckendag med de smärre avvikelser, vartill förhållandena efter föreståndarens
prövning kunna föranleda, samt sön- och helgdagar så lång tid, som erfordras
för väderlekstjänstens förrättande (§ 6).
Det åligger anstalten att öva tillsyn och kontroll över alla under
anstaltens uppsikt ställda, såväl statens som enskilda meteorologiska stationer,
ävensom över den meteorologiska avdelningen av akademiens observatorium,
och att draga försorg därom, att de alla ständigt äro försedda
med väl justerade instrumenter och med journalblanketter. Då inspektörerna
eller föreståndaren anse, att besiktning av någon eller några av
berörda stationer bör äga rum, göres anmälan därom hos akademien, som,
om den gillar framställningen, förordnar någon av anstaltens tjänstemän
att utföra besiktningsresan på anstaltens bekostnad; och åligger det den
tjänsteman, som härom erhållit uppdrag, att efter återkomsten avgiva
berättelse till akademien om sina under resan gjorda iakttagelser. Anses
en dylik besiktningsresa böra företagas så skyndsamt, att akademiens
beslut i frågan icke kan avvaktas, äga inspektörerna att besluta i ärendet,
varom anmälan göres till akademien vid dess näst därpå följande sammankomst
(§ 7).
Det åligger anstalten tillse, att de vid de meteorologiska stationerna
förda journalerna snarast möjligt bliva insända till anstalten, som har att
oförtövat därefter ombesörja deras granskning, beräkning och bearbetning
enligt det internationella systemet. Observationerna från statens ordinarie
andra klassens stationer publiceras snarast möjligt uti ett gemensamt i
årgångar utkommande arbete med titel: »Meteorologiska iakttagelser i Sverige».
I detta arbete införas även de likartade meteorologiska observa
-
7
Kungl. Majits nåd. proposition Nr 270.
tioner, som anställas på Stockholms och Lunds observatorier, samt, då så
prövas lämpligt, sammandrag även av observationer utförda på en del enskilda
stationer (§ 8).
_ Det åligger anstalten att dagligen telegrafiskt insamla meteorologiska
uppgifter från vissa stationer inom landet ävensom från de utländska orter,
rörande vilka överenskommelse blivit i sådant avseende träffad. Där utbyten
av meteorologiska telegram blivit avtalade med utländska meteorologiska
institutioner, åligger det anstalten att vaka däröver, att dessa avtal
bliva punktligt uppfyllda (§ 9).
Det åligger anstalten att på grund av de meteorologiska uppgifter,
som på telegrafväg anlända, medelst lämpliga metoder dagligen,
dels om förmiddagarna, dels, så länge det därför avsedda extra anslaget
utgår, under juli september även om eftermiddagarna uppgöra en översikt
av atmosfärens tillstånd över sa stor del av Europa, som uppgifterna
omfatta. Anstalten skall varje dag, så fort ske kan, med telegraf befordra
dessa^ översikter jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt som möjligt
till sådana hamnorter eller andra ställen inom landet, vilka äro vederbörligen
berättigade till dylika meddelandens erhållande. Synnerligast då
den för någon dag uppgjorda översikten giver anledning att antaga en
storms annalkande, skall anstalten lata det vara sig angeläget att skyndsamt
för ifrågavarande orter bekantgöra detta förhållande (§ 10).
Det åligger anstalten att tillhandagå de offentliga myndigheter, som
därom göra framställningar, med alla sådana meteorologiska upplysningar,
meddelanden eller utlåtanden, vartill anstalten äger erforderligt material (§ 11).
I den mån de löpande göromålen och fullgörandet av övriga åligganden
det medgiva, bör anstalten vetenskapligt'' bearbeta det meteorologiska
observationsmaterial, som under en föregående tid blivit vid anstalten
samlat, samt för akademien anmäla de erhållna resultaten till offentliggörande.
Det tillhör i övrigt anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet
följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling (§ 12).
Alla anstalten beträffande angelägenheter, om vilka föreståndaren
icke kan anses äga befogenhet att besluta, skall han anmäla för inspektörerna,
som i mindre viktiga fall äga att lämna nödiga föreskrifter. Frågor
av större vikt skola, jämte inspektörernas yttranden, hänskjutas till
akademien (§14).
Jag övergår härefter till en redogörelse för handlingarna i det
föreliggande ärendet.
Genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk
och myndigheter att var för sin förvaltningsgren inkomma med ut
-
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
redning, huruvida, under angiven förutsättning, för tiden efter år 1902
ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum.
I anledning därav inkom vetenskapsakademien den 14 maj och den
25 november 1902 med skrivelser i ämnet. Uti dessa skrivelser hemställde
akademien, bland annat, om höjning av avlöningarna till den å
ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten upptagna amanuensen
samt till vaktmästaren och telegrafisten vid anstalten.
En närmare redogörelse för nämnda förslag torde icke vara erforderlig,
då numera nya förslag i ämnet föreligga.
Framställning I skrivelse den 1 september 1911 gjorde föreståndaren för meteo
\luLh™
giska Central- om åtgärders vidtagande för erhållande snarast möjligt av reglering av
anstaltens aviönimrsförhållandena för anstaltens båda amanuenser samt vaktmästaföreståndare.
**
ren och telegransten.
I sådant hänseende anfördes beträffande de båda amanuenserna, att
de icke vore att förväxla med de underordnade amanuenserna vid universiteten
eller andra institutioner, utan dåmera bestrede självständiga tjänstemannabefattningar
i och för utförande av de maktpåliggande uppgifter, som
efter hand blivit pålagda anstalten.
Anstalten ålåge huvudsakligen följande:
den utvidgade dagliga väderlekstjänsten med stormvarningar vid
Sveriges väst- och sydkust,
klimatiska arbeten, vartill hörde bland annat redaktionen av »meteorologiska
iakttagelser i Sverige»,
nederbördsobservationer i utvidgad skala,
tjänsteresor för inspektion av de talrika stationerna,
att tillhandagå de offentliga myndigheter, som därom gjorde framställningar,
med alla sådana upplysningar, meddelanden och utlåtanden,
vartill anstalten ägde erforderligt material,
att, i den mån de löpande göromålen och fullgörandet av andra
åligganden det medgåve, vetenskapligt bearbeta det meteorologiska observationsmaterial,
som under en föregående tid blivit samlat vid anstalten,
samt anmäla för vetenskapsakademien de erhållna resultaten till offentliggörande,
varjämte det i övrigt tillhörde anstaltens tjänstemän att med uppmärksamhet
följa meteorologiens framsteg och söka bidraga till dess utveckling.
Enär till de ifrågavarande amanuenserna, enligt föreståndarens mening,
utginge alltför otillräckliga avlöningsbelopp för deras arbeten, måste de, till
9
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
skada för anstaltens verksamhet, för sitt livsuppehälle söka extra arbete
utom anstalten. Den största vådan av denna deras osäkra ekonomiska
ställning vore emellertid, att det visat sig mycket svårt, om icke omöjligt,
att för den meteorologiska verksamheten vinna dugande vetenskapliga
krafter samt till och med att bibehålla dem, som redan ägnat sig däråt.
Kompetensfordringarna vore nämligen höga och fullt jämförliga med dem
för lektorer vid läroverken, arkivarie!1, antikvarier, geologer o. s. v., och till
följd av de förbättrade villkoren vid läroverken sökte sig de, vilkas studier
läge åt det matematiskt-fysiska hållet, helst dit eller ginge de andra vägar.
Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten uttalade, att han
helst skulle se, att den ena av de båda amanuensbefattningarna i avlöningshänseende
likställdes med tjänster i andra normalgraden och den andra
amanuensbefattningen med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk,
men att, om detta icke skulle kunna ske, ingenderas avlöningsförhållanden
dock borde ställas lägre än för tjänsteman i första normalgraden.
Tillika föreslogs, att amanuensernas titel måtte förändras till meteorolog
och befattningarna uppföras såsom ordinarie.
Det hemställdes även, att den bestämmelse, som dittills gällt den
andre amanuensen, i fråga om skyldighet för honom att, om så påfordrades,
mot en särskild ersättning av 600 kronor biträda vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli—september, måtte hädanefter
gälla vilken som helst av de båda meteorologerna.
Anstaltens vaktmästare och telegrafist hade, enligt vad föreståndaren
vidare erinrade, uppburit dels 1,000 kronor av anslag på ordinarie stat, dels
200 kronor av anslag å extra stat för förökade göromål, söndagsarbete m. m.,
dels ock »dyrtidstillägg» av 250 kronor. Med hänsyn till, bland annat, de
särskilt kvalificerade fordringar, som måste ställas på innehavaren av
ifrågavarande befattning, samt svårigheten att för densamma finna fullt
lämplig person för en så låg »ordinarie lön», som hittills utgått, hemställde
föreståndaren, att avlöningen måtte helt och hållet utgå på ordinarie
stat och bestämmas till 1,500 kronor jämte två ålderstillägg efter 5
och 10 år, vartdera ålderstillägget å 100 kronor.
Det föreslogs tillika, att såväl meteorologerna som vaktmästaren
skulle för ålderstillägg få räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring
vid anstalten.
Uti underdånig skrivelse den 13 september 1911, varmed nyssberörda
framställning från föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
överlämnades till Kungl. Maj:t, framhöll vetenskapsakademien, att den
skolade arbetskraft, varav nämnda anstalt vore i behov, hade varit så
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 käft. (Nr 270.) 2
Skrivelser
från vetenskapsakademien
13/9 1911.
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
efterfrågad å andra mera lönande arbetsområden, att anstalten i följd
av denna efterfrågan varit i fara att förlora vid henne anställd vetenskapsman.
Denna fara vore, yttrade akademien, med svårighet tills vidare avvärjd,
men, om ej lönereglering mellankomme, borgade ingenting för att
den ej när som helst hotade på nytt. Då under de senare åren anstaltens
föreståndare haft anledning att söka tillförsäkra sig nya dugande medarbetare,
hade detta visat sig förenat med hart när oövervinnliga svårigheter.
Anstalten vore, anförde akademien vidare, ett verk av den betydenhet
att, då dess avlöningsstat reglerades, det ej syntes böra ifrågasättas
annat än att chefens närmaste man — den tjänsteman som näst chefen
hade den mest kvalificerade arbetsuppgiften samt under chefens semester och
i övrigt vid förfall för honom hade att inträda i chefskapet — skulle
innehava ställning av andra gradens tjänsteman. Hans ämbetstitel borde
enligt akademiens mening utmärka denna ställning. Han borde lämpligen
kallas förste meteorolog, under det innehavaren av den andra tjänstemannabefattning,
varom fråga vore, skulle kallas andre meteorolog.
Tillika framhöll akademien, att anstalten komme att — efter likasom
före regleringen — behöva under juli, augusti och september månader
taga i anspråk den ene av de föreståndaren underlydande två tjänstemännen
å tider, under vilka arbetet syntes akademien icke billigtvis kunna
anses ersatt med den ordinarie avlöningen. Skyldigheten att, mot särskild
ersättning, fullgöra sådant arbete borde åläggas bägge de ifrågavarande
tjänstemännen.
Akademien hemställde, att Kungl. Maj:t måtte avlåta proposition
till Riksdagen om beviljande av anslag till genomförande av följande ändringar
i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten.
f stället för den amanuens, som funnes upptagen å den ordinarie
staten, skulle uppföras en förste meteorolog med 3,600 kronor i lön,
1,800 kronor i tjänstgöringspenningar och 400 kronor i ortstillägg jämte
två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget
å 500 kronor.
Vidare skulle i stället för den andre amanuens, som uppbure arvode
av anslag å extra stat, uppföras å stat en andre meteorolog med 2,200
kronor i lön, 1,500 kronor i tjänstgöringspenningar samt 300 kronor i
ortstillägg jämte tre ålderstillägg till lönen efter resp. 5, 10 och 15 år,
vart och ett ålderstillägg å 500 kronor.
Vaktmästaren-telegrafistens avlöning å stat skulle höjas till 900
kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i orts
-
11
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
tillägg jämte två ålderstillägg till lönen efter resp. 5 och 10 år, vartdera
ålderstillägget å 100 kronor.
I särskild skrivelse till Kungl. Maj:t, likaledes den 13 september
1911, meddelade akademien, att, om nyssberörda framställning i fråga om
ändring i den ordinarie staten för meteorologiska centralanstalten vunne
bifall, ”det extra anslag å 10,250 kronor, som sedan åtskilliga år utgått
för upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst, icke skulle
behöva tagas i anspråk för personlig avlöningsförbättring åt amanuensen
Ekholm 1,100 kronor, för avlöning av en andre amanuens 3,000 kronor
eller för vaktmästaren-telegrafistens ersättande för förökat arbete in. in.
200 kronor, tillhopa 4,300 kronor.
Som emellertid det extra anslaget i fråga under en följd av år visat
sig för knappt, så att mindre brister år efter år uppkommit, ansåg akademien
det under angivna förutsättning erforderliga anslaget icke kunna
minskas med hela berörda belopp, 4,300 kronor, d. v. s. till 5,950 kionoi,
utan böra upptagas 200 kronor högre eller till 6,150 kronor.
Uti underdånigt utlåtande jämväl den 13 september 1911 över ett
av löneregleringskommittén den 29 juni 1911 avgivet betänkande i fråga
om uppförande i stat av vissa biträden hos ämbetsverk och myndigheter
har vetenskapsakademien föreslagit, att för ett biträde å meteorologiska
centralanstalten, om vilket biträdes uppförande å ordinarie stat
akademien förut hemställt, avlöningen ej borde sättas lägre än 1,600
kronor. Nämnda biträde, vars dagliga tjänstgöringstid kunde lämpligen
utsträckas till minst sex timmar, vore nämligen, i förhållande till
de vid centrala ämbetsverk anställda biträden med avlöning av normaltyp,
högt kvalificerat.
I skrivelse till vetenskapsakademien den 2 december 1912 anmäld
t. f. föreståndaren för meteorologiska centralanstalten, att, sedan andre akademien
amanuensen vid anstalten M. Jansson blivit utnämnd till aktuarie i kommerskollegium,
räknat från och med den 1 januari 1913, ifrågavarande
befattning vid centralanstalten blivit ledig från och med sistnämnda dag,
4/i2 1912.
~ ~ ------- ----- '' ’
samt att för det dåvarande icke funnes någon kompetent person, som
vore
villig att sköta befattningen
Med överlämnande av berörda skrivelse anhöll vetenskapsakademien
uti underdånig skrivelse den 4 december 1912, att Kungl. Maj:t. måtte
medgiva, att ifrågavarande amanuensbefattning finge efter den 1 januari
1913 tills vidare, till dess befattningen kunde i vanlig ordning besättas
med kompetent person, uppehållas genom tillfälligt anställda biträden,
12
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 270.
samt. att kostnaden för befattningens uppehållande på sådant sätt finge
bestridas av de för samma amanuensbefattning avsedda medel.
Enligt nådigt brev den 20 december 1912 medgavs, att de åsyftade
medlen finge från början av år 1913 tillsvidare användas på sätt vetenskapsakademien
hemställt.
I sistnämnda skrivelse upprepade akademien sin framställning om
avlåtande till Riksdagen av proposition om ny stat för anstalten och anförde
_i detta avseende följande:
Vad akademien länge befarat hade då inträffat. Meteorologiska
centralanstalten hade förlorat en framstående kraft, och enär såväl föreståndaren
som även förste amanuensen inom ett, respektive tre år vore
pensionsberättigade, förelåge största anledning att frukta, det anstaltens
verksamhet inom kort ej skulle kunna på ett tillfredsställande sätt uppehållas,
därest ej ny stat för anstalten bleve med det första antagen. Ett
par fullt kompetenta personer funnes visserligen, men då dessa redan
innehade ordinarie befattningar med vida bättre avlöning än den, som åtnjötes
av amanuenserna vid anstalten, funnes icke någon utsikt till att de
skulle emottaga kallelse till någon av dessa platser.
På grund av dessa förhållanden anhöll akademien, att Kungl. Maj:t
redan för 1913 års Riksdag måtte framlägga det förslag till ny stat för
anstalten, varom akademien i underdånig skrivelse den 13 september 1911
gjort framställning.
Skrivelse från Sedan samtliga dessa framställningar överlämnats till lönereglerino-s
ff°örSansdtaitenn
kommittén, har föreståndaren för centralanstalten till kommittén avlåtit
"/, 1913. en särskild, den 17 februari 1913 dagtecknad skrivelse, däri anförts huvudsakligen
följande.
Enligt vetenskapsakademiens förslag skulle de nuvarande två amanuensbefattningarna
vid anstalten ombildas till tjänster av respektive
andra och första graden. Därest det emellertid skulle sättas i fråga, huruvida
någondera av innehavarna utav nämnda tjänster eventuellt skulle
kunna utom den ordinarie avlöningen tillerkännas dels hittills utgående
arvode av 600 kronor för eftermiddagstjänstgöring, dels ock nu jämväl
förekommande arvode av 1,000 kronor för arbeten med de hydrografiska
nederbördsstationerna, hade föreståndaren ansett sig nu böra föreslå, att
bägge ifrågavarande befattningar måtte uppföras i andra graden med skyldighet
för deras innehavare att utan särskild ersättning utföra de arbeten,
som eljest skolat förrättas för de nämnda arvodena.
Därvid vore att märka, att de arbeten, som tillhörde eftermiddagstjänsten,
måste utföras såväl vardag som söndag under den varmare års
-
13
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
tiden, för närvarande juli—september, och att det icke vore uteslutet, att
dessa arbeten inom en snar framtid komme att utsträckas till en längre
tid av året. Vidkommande de hydrografiska arbetena erinrades, att dessa
på sista tiden icke obetydligt ökats och sannolikt komme att ytterligare ökas.
Jämväl i ett annat hänseende hade föreståndaren ansett en modifikation
av det utav vetenskapsakademien framlagda statförslaget vara av
behovet påkallad.
För arbetets behöriga bedrivande vid meteorologiska centralanstalten
hade det nämligen visat sig oundgängligen nödvändigt att, utöver de
nämnda två amanuenserna, hava tillgång till vetenskapligt bildad arbetskraft.
Särskilt under de ordinarie tjänstemännens semester och under
tjänsteresor samt vid eventuella sjukdomsförfall bleve det givetvis erforderligt,
att vederbörligen kvalificerad vikarie funnes att tillgå.
Anstalten hade hittills sökt nödtorftigt hjälpa sig med en extra
amanuens med en avlöning av 150 kronor i månaden, vilket belopp utgått
med 50 kronor från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från
det å extra stat uppförda anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad
väderlekstjänst och med 50 kronor från extra anslaget för hydrografiska
undersökningar. På sista tiden hade det emellertid visat sig omöjligt att
för detta belopp erhålla tillräckligt kvalificerad person. Föreståndaren ansåg
fördenskull en höjning av arvodet nödvändig och ett belopp av 300 kronor
i månaden ingalunda vara för högt tilltaget. Det erinrades, att styrelsen
för hydrografiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning
beträffande ny stat för hydrografiska byrån föreslagit ett årligt
arvode av 4,000 kronor till en biträdande ingenjör.
Föreståndaren för meteorologiska centralanstalten hemställde, att
å ordinarie staten för anstalten måtte uppföras ett sålunda erforderligt
belopp till avlönande av vetenskapligt bildade extra biträden.
Uti föreståndarens yttrande i sistnämnda skrivelse hava de av vetenskapsakademien
utsedda inspektörerna för anstalten f. d. generaldirektören
R. Åkerman och professorn S. Arrhenius instämt och på det livligaste
tillstyrkt de i skrivelsen innefattade framställningar.
Sedan löneregleringskommitténs betänkande i ärendet, dagtecknat
den 6 mars 1913, inkommit till ecklesiastikdepartementet, har på grund
av därå erhållen nådig remiss vetenskapsakademien, efter att hava inhämtat
föreståndarens vid centralanstalten den 25 mars 1913 dagtecknade yttrande,
som biträtts av bemälde Åkerman och Arrhenius, den 5 april 1913 avgivit
eget underdånigt utlåtande i ämnet.
14
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.
Då jag nu går att återgiva det väsentliga innehållet i löneregleringskommitténs
betänkande, kommer jag att tillika redogöra för de erinringar,
som vid vissa punkter framkommit i vetenskapsakademiens sist
berörda utlåtande och därvid fogade yttrande av anstaltens föreståndare.
Därefter skall jag för egen del uttala mig i ärendet.
Lönereg/e- Kommittén har erinrat, hurusom meteorologiska centralanstalten,
"ténfteiän- alltsedan densamma på grund av beslut vid 1872 års Riksdag inrättats,
kände 6/s 1913 varit en självständig institution, ehuru ställd under vetenskapsakademiens
0ChavdgZna'' överinseende.
yttranden. Beträffande den ställning, som anstalten må för framtiden böra in
taga
inom statsförvaltningen, hade inom löneregleringskommittén ifrågasatts,
huruvida icke tilläventyrs skulle kunna ur flera synpunkter vara
önskvärt och gagneligt att till en gemensam institution sammanföra en
del vetenskapliga mindre anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautiskmeteorologiska
byrån och meteorologiska centralanstalten.
Likaledes hade den möjligheten dryftats att, utan sammanslagning
av de tre anstalterna, för dem inrätta eu gemensam oavlönad styrelse,
vilken skulle hava till huvudsaklig uppgift att årligen uppgöra förslag till
arbetsplaner för arbetenas bedrivande inom de särskilda anstalterna och
att yttra sig uti viktigare frågor rörande anstalternas organisation och
verksamhet m. m.
Kommittén har emellertid icke ansett sig böra nu framlägga något
vare sig i den ena eller den andra av de angivna riktningarna,
utan allenast velat omförmäla vad i nämnda avseenden inom kommittén
förekommit, på det att, därest, såsom kommittén för sin del hölle före,
saken befunnes förtjänt av vidare uppmärksamhet, densamma måtte bliva
föremål för sakkunnig utredning.
Före- Vad de särskilda befattningarna vid meteorologiska centralanstalten
ståndaren. angär> har kommittén till en början erinrat, att föreståndaren för anstalten,
vilken är den ende ordinarie befattningshavaren därstädes, enligt
gällande ordinarie stat för anstalten är i avlöningshänseende likställd med
universitetsprofessorer i
förslag,
icke föreligger.
OO
allmänhet och att fråga om ändring härutinnan
Amann- De två amanuensbefattningarna vid anstalten äro däremot, efter vad
enserna. kommittén vidare erinrat, icke ordinarie tjänster. Den ene amanuensen
åtnjuter ett arvode av 3,000 kronor å ordinarie stat jämte ett personligt
avlöningstillägg å 1,100 kronor från det under en följd av år å extra stat
anvisade anslaget till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst
vid anstalten, eller tillhopa 4,100 kronor. Till den andre amanu
-
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
15
ensen har utgått dels en ersättning av 3,000 kronor för förmiddagstjänstgöring
från nyssberörda å extra stat anvisade anslag, dels 600 kronor för
eftermiddagstjänstgöring under månaderna juli—september från samma
anslag och dels 1,000 kronor för vissa meteorologiska arbeten för den hydrografiska
undersökningen av Sveriges färskvatten, vilket sistnämnda belopp
bestritts från det å extra stat anvisade anslaget till utförande av meteorologiska
observationer för nämnda undersökning, alltså tillhopa 4,600 kronor.
Vetenskapsakademien har — erinrar löneregleringskommittén vidare
— i de till kommittén remitterade handlingarna med eftertryck framhållit,
hurusom den omständigheten, att ifrågavarande befattningar kvarstode
oreglerade, medförde alltjämt ökade svårigheter att kunna för befattningarna
förvärva och i desamma bibehålla verkligt dugande förmågor samt
att det slutligen kommit därhän, att den ene av amanuenserna lämnat sin
befattning vid anstalten för att tillträda annan statstjänst.
Akademien har hemställt om förändring av de nämnda befattningarna
till ordinarie tjänster, med avlöningsförmåner för den ena tjänsten
lika med tjänster i andra normalgraden och för den andra tjänsten lika
med tjänster i första normalgraden vid centrala ämbetsverk.
Därvid har akademien emellertid förutsatt, att det för ovannämnda
eftermiddagstjänstgöring avsedda arvodet å 600 kronor skulle kunna utgå
till endera av nämnda ordinarie tjänstemän. Aven torde hava varit avsett,
att den särskilda ersättningen å 1,000 kronor för meteorologiska arbeten
för den hydrografiska undersökningen fortfarande skulle bibehållas
för den ene av tjänstemännen.
Sedermera har dock föreståndaren, med instämmande av de utav
vetenskapsakademien utsedda inspektörerna för anstalten, föreslagit att, för
den händelse de nämnda särskilda ersättningarna utöver den ordinarie
avlöningen icke skulle få utgå, bägge de ifrågavarande tjänstemännen
skulle uppföras i andra noiunalgraden, med skyldighet för dem att utan
särskild ersättning bestrida omförmälda eftermiddagstjänstgöring och utföra
arbete för den hydrografiska undersökningen.
Även för löneregleringskommittén hade det nuvarande förhållandet
beträffande de ifrågavarande befattningarnas ställning och avlöning framstått
såsom i längden ohållbart. Därest meteorologiska centralanstalten
skulle för framtiden kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra de
skilda och alltmer ökade göromål, som blivit eller bleve densamma ålagda,
ansåge kommittén det fördenskull vara oundgängligen nödvändigt att
ombilda de nämnda befattningarna till ordinarie tjänster med lämplig avlöning.
16
Skrivbiträde.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Vid bestämmande av avlöningen borde, enligt kommitténs mening,
särskilt uppmärksammas såväl den vetenskapliga kompetens som den speciella
utbildning, vilka måste fordras av innehavarna av dessa tjänster.
Tillika borde erinras, att bägge de nämnda befattningshavarna på grund
av tjänstens natur måst alternerande arbeta å tjänsterummet även under
sön- och helgdagar samt den ena av dem tidvis jämväl under eftermiddagar
såväl vardag som helgdag.
Med avseende å antydda förhållanden och då kommittén icke kunde
tillstyrka, att för vissa åligganden i tjänsten särskild ersättning utginge,
hade kommittén ansett bägge de ifrågavarande befattningshavarna böra uppföras
i andra normalgraden. Genom en sådan anordning skulle ock vinnas
den fördelen, att göromålen kunde mellan de bägge befattningshavarna
uppdelas på ett för tjänsten lämpligare sätt, än om endera befattningshavaren
skulle utöver sin ordinarie avlöning få åtnjuta särskild ersättning
för vissa göromål.
I anslutning till vad föreslaget blivit, syntes nämnda befattningshavare
kunna benämnas meteorologer.
I detta sammanhang ansåge sig kommittén emellertid böra uttala,
att vid avvägandet av avlöningsbeloppen åt vederbörande befattningshavare
vid anstalten kommittén utgått från den bestämda förutsättningen, att,
därest — såsom torde vara ifrågasatt, — ytterligare uppgifter skulle
komma att tilläggas anstalten, detta icke finge föranleda anspråk från personalen
på särskild ersättning, utöver ordinarie avlöning, för eventuellt ökat
arbete i tjänsten, utan, i den mån sådant funnes oundgängligen erforderligt,
därtill att ökat antal arbetskrafter anställdes.
Vetenskapsakademien har i sin skrivelse den 5 april 1913 i fråga om
kommitténs förslag till lönereglering för de nuvarande amanuenserna yttrat:
Kommittén hade föreslagit att uppföra båda meteorologerna såsom
tjänstemän av andi’a lönegraden. Att akademien i sin skrivelse den 13
september 1911 beräknat den enes avlöning efter första normalgraden berodde
därpå, att akademien, såsom kommittén antydde, förutsatt, att denne
tjänsteman fortfarande skulle kunna tillerkännas särskild ersättning för
eftermiddagstjänstgöring under sommarmånaderna och för arbeten, som
utförts för hydrografiska byråns räkning. Då emellertid en sådan anordning
vore mindre lämplig, hade akademien all anledning att till fullo
instämma i löneregleringskommitténs förslag med avseende på meteorologernas
löneförmåner.
Vid meteorologiska centralanstalten anlitas vidare ett antal icke
o
vetenskapligt bildade biträden.
17
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Av löneregleringskommitténs den 29 juni 1911 avgivna betänkande,
angående uppförande i stat av vissa biträden bos ämbetsverk och myndigheter,
framgår, att vid den förberedande behandlingen av sistnämnda ärende
föreståndaren för meteorologiska centralanstalten uti yttrande till vetenskapsakademien
anfört, att av de fem biträden, som på ett mera stadigvarande
sätt användes vid anstalten, två utfört sitt arbete huvudsakligen på tjänsterummet
och tre i hemmet.
Då avsett syntes vara, att endast sådana biträden, som regelbundet
arbetade på tjänsterummet, skulle kunna beredas en fastare anställning,
hade föreståndaren ansett sig höra till erhållande av sådan anställning, till
en början, föreslå allenast ett av de förstnämnda två biträdena.
Detta biträdes uppgift vore huvudsakligen att för anstalten utföra
räkningar, ofta rätt komplicerade. Arbetet vore särdeles ansträngande
och krävde av biträdet »större kvalifikationer än enligt vanliga kompetensfordringar
å med detsamma i övrigt jämförliga biträden i ämbetsverken».
Anstalten komme aldrig att kunna undvara ett dylikt biträde, och
arbetsuppgifterna för detsamma vore av den omfattning, att biträdets
arbetskraft kunde fullt utnyttjas för statstjänsten.
Med avseende därå, att arbetet vore särdeles ansträngande, ansage
anstaltens föreståndare så lång daglig arbetstid som sex timmar ej kunna
föreskrivas utan fara för överansträngning och utan att arbetsresultatens
korrekthet äventyrades.
Den omständigheten, att av biträdet fordrades högre än vanliga
kvalifikationer, syntes ock böra berättiga detsamma att, om avlöningen
bleve den vanliga, få åtnjuta förmanen av att arbetstiden bleve kortare
än den för ifrågavarande slag av statstjänare normala.
Enär biträdets avlöning utginge med omkring 900 kronor årligen
av anstaltens ordinarie reservationsanslag, ansåg föreståndaren biträdets
uppförande i stat höra föranleda 900 kronors »avkortning» av sagda anslag.
Av sistnämnda betänkande inhämtas vidare, att vetenskapsakademien
för sin del beträffande nämnda fråga gjort gällande den uppfattning, att
en biträdesbefattning å meteorologiska centralanstalten borde uppi öras å
ordinarie stat. Denna befattnings innehavare vore nämligen för stadig
varande statsuppgifter sysselsatt å tjänsterummet på stadigvarande sätt
med arbeten av det slag, varom fråga vore, och biträdets arbetskrafter
kunde för statstjänsten utnyttjas i den utsträckning, att skäl förefunnes
för dess uppförande i stat.
Akademien hemställde om framställning till Riksdagen, att å. anstaltens
ordinarie stat måtte uppföras en biträdesbefattning med avlöningsförBiliang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 210 käft. (Nr 270.) 3
18
Vakt
mästaren.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
måner enligt normaltyp, och att i sammanhang därmed anstaltens reservationsanslag
måtte minskas med 900 kronor.
Det uttalades emellertid av akademien, att, då densamma för det högre
kvalificerade biträdet å meteorologiska centralanstalten ej föresloge högre
avlöning än den normala, detta skedde allenast därför, att den dagliga
arbetstiden för detta biträde, i följd av arbetets ansträngande beskaffenhet,
icke lämpligen kunde utsträckas till det normala måttet eller sex timmar.
Akademien hemställde fördenskull, att biträdets uppförande å ordinarie
stat ej måtte för detsamma föranleda längre arbetstid än akademien eller
anstaltens föreståndare ur angivna synpunkter funne skäligt föreskriva.
I förenämnda betänkande den 29 juni 1911 anförde lönereglering skommittén
beträffande ifrågavarande kvinnliga biträde, att, därest akademiens
uppfattning att den dagliga arbetstiden ej lämpligen kunde utsträckas
till 6 timmar vidhölles, kommittén ansåge sig ej kunna tillstyrka
biträdets uppförande å stat.
Vetenskapsakademien har uti sitt den 13 september 1911 avgivna
utlåtande över kommitténs i nyssberörda betänkande innefattade förslag
anfört, att akademien i fråga om biträdet å meteorologiska centralanstalten
icke vidare kunde betvivla, att detta biträdes dagliga tjänstgöringstid
lämpligen kunde utsträckas till minst sex timmar. Under framhållande,
att nämnda befattningshavare i förhållande till biträden med avlöning av
normaltyp vore högt kvalificerad, har akademien ansett, att avlöningen ej
borde sättas lägre än 1,600 kronor.
Då, enligt vad akademien sålunda numera meddelat, det ifrågavarande
biträdets arbetskraft skulle kunna utnyttjas under den för ordinarie
dylika biträden i allmänhet stadgade minimiarbetstiden samt då de uppgifter,
som åligga nämnda biträde, torde vara av mera kvalificerad art,
har löner eglerin g skommittén i sitt nu avgivna betänkande förklarat sig icke
göra någon erinran mot, att å staten för meteorologiska centralanstalten
uppfördes en ordinarie kvinnlig biträdesbefattning av högre lönegrad,
alltså med en avlöning av 1,600 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera
å 200 kronor.
Den vid anstalten nu anställde vaktmästaren, vilken tillika utför
telegrafering, åtnjuter, erinrar vidare löneregleringskommittén, i avlöning
dels ett arvode av 1,000 kronor från anstaltens reservationsanslag, dels för
ökade göromål, söndagsarbete in. in. ett tillägg av 200 kronor från anslag
å extra stat och dels extra lönetillägg 250 kronor, eller tillhopa 1,450
kronor.
Under framhållande av de särskilda kvalifikationer, som måste ställas
på nämnde befattningshavare, samt svårigheten att för befattningen finna
19
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 270.
lämplig person för en så låg »ordinarie» avlöning, har vetenskapsakademien
i skrivelse den 13 september 1911 föreslagit, att hela avlöningen måtte
utgå å ordinarie stat samt bestämmas till 9Ö0 kronor i lön, 450 kronor i
tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa 1,500 kronor,
jämte två ålderstillägg till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera
ålderstillägget å 100 kronor. _ . ,
Åt nu ifrågavarande befattningshavare har lönereglering^kommittén
emellertid för de med själva vaktmästarbefattningen förenade göromål förklarat
sig icke kunna tillstyrka högre ersättning än den, som i allmänhet
tillkomme ordinarie vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller 1,200 kronor,
därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar och 150 i ortstillägg,Jämte
två ålderstillägg till lönen efter respektive 5 och 10 år, vartdera ålderstillägget
å 100 kronor. Något extra lönetillägg skulle naturligtvis icke
vidare kunna ifrågakomma.
Då likväl givetvis kunnighet i telegrafering icke kunde fordras såsom
kompetensvillkor för vaktmästarbefattning, hade det synts kommittén skäligt
att, därest och så länge sådant arbete utfördes av vaktmästaren vid
meteorologiska centralanstalten, han härför erhölle ytterligare ersättning.
Att av sådan anledning sätta den ordinarie avlöningen högre än nyss
antytts syntes kommittén icke vara lämpligt. Måhända kunde ock förändrade
anordningar framdeles göra behovet av direkt telegrafering från
och till anstalten överflödigt.
Vid sådant förhållande hade kommittén ansett ersättning för telegrafering
lämpligen kunna utgå i form av gratifikation, beräknad efter 300
kronor om året. Det för gratifikationen erforderliga beloppet hade kommittén
ansett kunna bestridas från det å ordinarie stat för anstalten uppförda
reservationsanslaget.
Föreståndaren för centralanstalten har i sin skrivelse den 25 mars
1913 anfört, att han icke kunde godkänna kommitténs förslag till avlöning
åt vaktmästaren, och i denna punkt uttalat sig på följande sått:
Vaktmästarens avlöning hade av kommittén föreslagits till 1,200
kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och 150
kronor ortstillägg, mot den av akademien förordade 1,500 kronor, därav
900 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstilllägg,
vartill i båda fallen komme två ålderstillägg å 100 kronor vartdera.
Kommittén hade även uteslutit benämningen »telegrafist», som i akademiens
underdåniga skrivelse av den 13 september 1911 och i föreståndarens skrivelse
till akademien av den 1 september 1911 tillagts nämnda befattningshavare
för att antyda hans högre kvalifikation än en vanlig vaktmästares, och i
stället tillerkänt honom en årlig gratifikation av 300 kronor att utgå av reser
-
20
Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 270.
vationsanslaget, »så länge sådant arbete (telegrafering) utföres av vaktmästaren
vid meteorologiska centralanstalten.» Föreståndaren ville härvid
erinra, att benämningen telegrafist, som för korthetens skull begagnats,
bär icke borde tagas fullt i den vanliga meningen. Hans arbete vid
väderlekstjänsten bestode nämligen icke uteslutande eller ens huvudsakligen
uti arbetet vid telegrafnyckeln, utan uti dechiffreringen av de talrika,
ganska komplicerade väderlekstelegrammen från olika länder, varvid
han även brukade för centraltelegrafstationen påpeka fel eller ofullständighet
i telegrammen, samt uppgifternas tabellering och utskrivning i den
form, som syntes av de långa tabellerna i tidningarna och å anslagstavlorna.
i huvudstaden. Detta arbete, som dagligen toge omkring 2 Va
timme i anspråk, vore ganska ansträngande och måste utföras med raskhet,
noggrannhet och omtanke, på det icke de vid väderlekstjänsten upptagna
meteorologerna måtte störas i sitt arbete eller andra olägenheter
uppstå. Det vore uppenbart, att detta arbete billigast och på det, icke
minst för kontinuitetens skull, mest betryggande sätt utfördes just av
vaktmästaren, om han därtill vore kvalificerad, men då måste ock hans
avlöning vara avpassad därefter. Eldigt kommitténs förslag skulle det
nämligen kunna inträffa, att om själva apparattjänstgöringen, som blott
vore en mindre del av vaktmästarens arbete vid väderlekstjänsten, av någon
anledning skulle bortfalla, han skulle mista de 300 kronorna men ändock
hava den väsentligaste delen av arbetet kvar, och att hans löneförmån
således icke bleve bättre än den nuvarande, såsom behövligt vore, utan
tvärtom sämre. Och vid ett personombyte skulle anstalten stå vid den
oroande uppgiften att för en redan nu såsom otillräcklig ansedd avlöning
av 1,200 kronor få en behörigen kvalificerad person på denna för anstaltens
verksamhet viktiga post. Då, efter vad sålunda anförts, det kvalificerade
arbete, som motiverade den högre avlöningsgraden för vaktmästaren
och som huvudsakligen icke läge i den egentliga telegraferingen,
utan, såsom nämnts, i dechiffreringen av telegrammen, tabelleringen m. m.,
alltid borde utföras av honom, förefunnes intet skäl att ersätta honom
härför med en gratifikation, men väl med den högre lönegrad, som av
akademien förordats.
Vetenskapsakademien har i sitt utlåtande den 5 april 1913 beträffande
vaktmästaren yttrat:
Akademien vidhölle, att vaktmästaren finge den ställning och de
löneförmåner, som av akademien och anstaltens föreståndare blivit föresiaöna.
Det vore nämligen uppenbart, att vaktmästaren dels på grund av
söndagstjänstgöringen och dels i följd av det arbete, som hittills ålegat
honom, med avseende på tjänstgöringens kvantitet och kvalitet stode
21
Kuncjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
över vanliga vaktmästare. Av kommitténs motivering för dess förslag syntes
framgå, dels att den, såsom centralanstaltens föreståndare i sin skrivelse
framhållit, ej haft full kännedom om vaktmästarens skyldigheter, dels att
den tänkt sig möjligheten att de arbeten med telegrafering och tolkning
av väderlekstelegram in. m., som nu ålåge vaktmästaren, skulle kunna utföras
av annan person, därest vaktmästaren ej ägde de därför erforderliga
egenskaperna. Med avseende härpå ville akademien påpeka, att om till
vaktmästare antoges en person, som ej ägde ovannämnda egenskaper, skulle
anstalten nödgas utföra detta arbete genom annat biträde, i vilket fall
kostnaderna därför med säkerhet komme att högst väsentligt överstiga 300
kronor om året. Det läge således i statens eget intresse att hålla fast
vid att till vaktmästare endast finge antagas en person med de nödiga
kvalifikationerna, och då syntes det ock billigt, att hans avlöning stode i
förhållande till dessa krav. Skulle Ivungl. Maj:t emellertid av formella
skäl anse, att löneregleringskommitténs förslag borde fastställas, tilläte sig
akademien framhålla, att den gratifikation, som tilldelades vaktmästaren,
borde höjas till 500 kronor, ty endast på sådant sätt erhölle han de förmåner,
som kunde motsvara den ordinarie lön akademien föreslagit med
därav följande pension, och endast därigenom ansåge akademien möjligt
för anstalten att erhålla en kompetent person för befattningen.
Under erinran att avlöningen för föreståndaren blivit bestämd så
sent som år 1909 och att någon ändring härutinnan icke blivit ifrågasatt,
har löneregleringskommittén hemställt, att å staten för meteorologiska
centralanstalten uppfördes två meteorologbefattningar, vardera med avlöning
av 5,800 kronor, därav 3,600 i lön, 1,800 i tjänstgöringspenningar
och 400 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till
lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med
500 kronor, efter ytterligare fem år; att å staten för ifrågavarande anstalt
vidare upptoges en kvinnlig biträdesbefattning av högre lönegrad med en
avlöning av 1,600 kronor, därav 900 i lön, 550 i tjänstgöringspenningar
och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till
lönen, det ena med 200 kronor efter fem år och det andra, likaledes med
200 kronor, efter ytterligare fem år; att vaktmästaren vid anstalten tilldelades
en avlöning å stat av 1,200 kronor, därav 700 i lön, 350 i tjänstgöringspenningar
och 150 i ortstillägg, vartill skulle kunna komma två
ålderstillägg till lönen, det ena med 100 kronor efter fem år och det
andra, likaledes med 100 kronor, efter ytterligare fem år, samt att den
bestämmelsen intoges i staten, att, därest vaktmästare i sådan egenskap
åtnjöte fri bostad samt bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode,
Utsträckt
arbetstid.
Semester.
22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Vid löneregleringar under de senare åren för ett flertal ämbetsverk
har Riksdagen, på sätt löneregleringskommittén erinrat, uppställt såsom
förutsättning för godkännande av lönestaterna, att Kungl. Maj:t före
den tidpunkt, då staterna skulle träda i kraft, meddelat föreskrift
därom, att samtliga ordinarie tjänstinnehavare skola, i den mån ej
undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning
medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje
söckendag. Därjämte har genom kungl. kungörelse den 10 juni 1912
angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars,
ämbetsverks och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar
(svensk författningssamling n:r 151) föreskrivits, att i verk, där
arbetstiden å tjänsterummet är för tjänstemännen bestämd till sex timmar,
biträdes arbetstid skall vara nämnda tid samt att biträdet skall vara
pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det kräver, kvarstanna
i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme.
Kommittén har förklarat sig anse, att även beträffande meteorologiska
centralanstalten torde böra gälla motsvarande föreskrifter. Därvid
finge dock uppmärksammas, att hinder icke syntes böra möta, att, där så
befunnes lämpligt, tjänstgöringen förlädes till olika delar av dagen.
Erinras borde jämväl, att arbete vid anstalten måste äga rum även
under sön- och helgdagar, dock endast för vissa befattningshavare och i
mindre utsträckning, i regeln omkring tre timmar. Härutinnan hade kommittén
givetvis icke avsett att göra någon ändring.
Kommittén har hemställt, att såsom förutsättning för godkännande
av den blivande staten för meteorologiska centralanstalten uppställdes, att
ordinarie tjänstinnehavare skulle, i den mån ej undantag kunde anses böra
stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag, dock att arbetstiden
för kvinnlig befattningshavare icke finge i något fall utsträckas med mera
än en timme.
Enligt kungl. kungörelse den 11 juni 1909 angående lönereglering
för föreståndaren för meteorologiska centralanstalten m. m. (bihang till
svensk författningssamling n:r 43) äger bemälde föreståndare årligen, när
sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester
under en och en halv månad.
I fråga om semester har löneregleringskommittén anfört, att i sammanhang
med uppförande å ordinarie stat för nämnda anstalt av meteorologbefattningar,
kvinnlig biträdesbefattning samt vaktmästarbefattningen även
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 270.
23
innehavarna av dessa tjänster borde tillerkännas förmån av semester, i
överensstämmelse med vad i nyreglerade verk i allmänhet medgivits befattningshavare
i motsvarande grader. Semestertiden skulle alltså bliva en
och en halv månad för meteorolog, en månad för kvinnligt biträde och
15 dagar för vaktmästare.
Genom nyss omförmälda kungl. kungörelse den 11 juni 1909 äro Aviöninggredan
fastställda avlöningsvillkor för föreståndaren för meteorologiska vlUkorcentralanstalten.
Då löneregleringskommittén nu framlagt förslag till dylika villkor
för befattningshavare vid nämnda anstalt, har kommittén yttrat sig
sålunda:
Kommittén hade ansett avlöningsvillkoren böra så avfattas, att de
komme att för framtiden gälla samtliga ordinarie befattningshavare vid
anstalten. För den nuvarande innehavaren av föreståndarbefattningen
skulle emellertid fortfarande gälla de genom nådiga kungörelsen den 11
-juni 1909 fastställda avlöningsvillkoren.
För underlättande av framdeles möjligen skeende förändring av
meteorologiska centralanstaltens ställning hade kommittén ansett de nya
avlöningsvillkoren böra givas sådan avfattning, att en var ordinarie befattningshavare
bleve skyldig att, i händelse av behov, låta sig förflyttas
till befattning med motsvarande eller liknande uppgifter inom annan
institution ävensom att eljest utföra de förändrade göromål, som kunde
bliva befattningshavaren ålagda.
I övrigt hade kommittén tagit behörig hänsyn i tillämpliga delar till
bestämmelser, som vid senare årens Riksdagar antagits i samband med åtskilliga
då beslutade löneregleringar.
Uppmärksammas borde emellertid, att kommittén i fråga om rätt för
manlig befattningshavare, som förut ej innehaft ordinarie befattning vid
meteorologiska centralanstalten, att för löneförhöjning tillgodoräknas viss
tid, som förflutit före den nya avlöningsstatens ikraftträdande, avfattat avlöningsvillkoren
så, att dylik förmån skulle allenast tillkomma vaktmästaren.
Däremot hade kommittén icke tilltrott sig att föreslå sådan förmån för
innehavare av amanuensbefattning, vilken erhölle meteorologtjänst med
avlöning- i andra normalgraden.
o O
Utom de bägge amanuenserna har vid meteorologiska centralanstalten Anslag till
tjänstgjort ett vetenskapligt bildat biträde, vars avlöning under senare tidve“™k®pligt
utgjort 150 kronor i månaden. Detta belopp har utgått med 50 kronor bildat extra
från anstaltens reservationsanslag, med 50 kronor från extra anslaget till ^vikariate”*
upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst samt med 50 kronor ersättningar,
från extra anslaget för hydrografiska undersökningar.
24
Rungl Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Uti skrivelsen från föreståndaren den 17 februari 1913 bär framhållits
nödvändigheten av att vid anstalten hava tillgång till dylik vetenskapligt
bildad extra arbetskraft. På sista tiden hade det emellertid visat
sig omöjligt att för nämnda avlöningsbelopp kunna erhålla tillräckligt
kvalificerad person. Föreståndaren har fördenskull funnit en höjning av
arvodet nödvändig och ansett ett belopp av 300 kronor i månaden ingalunda
vara för högt tilltaget. Till jämförelse har erinrats, att styrelsen
för hydimgrafiska byrån i en till kommitténs behandling överlämnad framställning
beträffande ny stat för byrån föreslagit ett arvode av 4,000
kronor till en biträdande ingenjör.
Enligt löneregleringskommitténs uppfattning vore det oundgängligen
nödvändigt för anstalten att utöver de ordinarie tjänstemännen hava ständig
tillgång till åtminstone en vetenskapligt bildad extra tjänsteman. Det
borde i sådant hänseende framhållas, att allenast för uppehållande av
meteorologbefattning vid anstalten under semester för föreståndaren och
meteorologerna samt under inspektionsresor behov av behörigen kvalificerad
vikarie skulle komma att förefinnas omkring sex månader om året.
Vad avlöningen till ifrågavarande extra tjänsteman beträffade, tilläte
sig kommittén erinra, att enligt kommitténs den 6 mars 1913 avgivna förslag
beträffande hydrografiska byrån kommittén beräknat avlöningen till en biträdande
ingenjör därstädes till 3,600 kronor.
Då för den nu ifrågavarande extra tjänstemannen vid meteorologiska
centralanstalten, vilken, enligt vad nyss blivit antytt, i stor utsträckning
skulle komma att vikariera å ordinarie befattning, givetvis borde fordras
enahanda vetenskapliga kompetens som för meteorolog, hade kommittén
icke haft något att anmärka mot det föreslagna årsarvodet av 3,600
kronor.
I motsats mot vad hittills varit fallet beträffande avlöning till icke
ordinarie befattningshavare vid meteorologiska centralanstalten, syntes det
till arvode åt det vetenskapligt bildade extra biträdet erforderliga beloppet
böra i staten sammanföras med anslag till vikariatsersättningar.
Däremot syntes ersättningar åt övriga mer eller mindre tillfälliga
extra biträden kunna lämpligen såsom hittills allt efter arbetets art bestridas
från antingen anstaltens reservationsanslag eller till anstaltens disposition
ställda extra anslag.
A gällande stat för ifrågavarande anstalt är uppförd en post å 313
kronor till vikariatsersättning åt vikarie för föreståndaren under dennes
semester. Nämnda belopp motsvarar, i avrundat tal, de föreståndaren
under semesterledighet tillkommande tjänstgöringspenningar.
25
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 270.
I denna del av ärendet har löneregleringskommittén anfört, att i
sammanhang med tillerkännande av semesterförmån åt ytterligare befattningshavare
vid anstalten givetvis en höjning av vikariatsersättningsanslaget
erfordrades.
Ersättning till vikarie för semesterledig befattningshavare skulle, vad
beträffade vikarie för såväl föreståndaren som för meteorologerna, utgå med
belopp, motsvarande de på semestertiden belöpande tjänstgöringspenningar
för ifrågavarande befattningshavare.
Åt vikarie för det kvinnliga biträdet under semester hade kommittén,
i enlighet med vad förut,, i dylika fall blivit godkänt, beräknat en ersättning
av 100 kronor. Åt vikarie för vaktmästaren hade ansetts böra
avses en ersättning, motsvarande högst 3 kronor om dagen.
Utöver nämnda belopp torde även en mindre summa böra beräknas
till eventuellt erforderliga fyllnadsbelopp för ersättande av vikarier för
det kvinnliga biträdet och vaktmästaren under sjukdomsförfall.
Enär väderlekstjänsten måste uppehållas jämväl under de tider, då
föreståndaren eller meteorologerna vore upptagna av inspektion sresor, borde
slutligen av denna anledning i beräkningen upptagas nödiga medel till
ersättning åt vikarie i förekommande fall.
Till vikariatsersättningar uti samtliga nu ifrågavarande hänseenden
hade kommittén beräknat ett belopp av 1,400 kronor.
I detta sammanhang ansåge sig kommittén böra påpeka, att under de
tider, det vetenskapligt bildade extra biträdet vikarierade för meteorolog i
och för beredande av semester åt föreståndaren eller meteorologerna eller
under deras tjänsteresor och biträdet fördenskull åtnjöte vikariatsersättning,
motsvarande tjänstgöringspenningarna för den ordinarie befattningen,
biträdet icke under några förhållanden borde få uppbära biträdesarvodet
oavkortat.
Kommittén har hemställt att till arvode åt vetenskapligt bildat extra
biträde samt vikariatsersättningar finge i staten för meteorologiska centralanstalten
uppföras ett anslag å 5,000 kronor.
Från det å ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten uppförda
reservationsanslaget å 16,000 kronor hava hittills utgått, bland
annat, dels 900 kronor i ersättning till ett av de kvinnliga biträdena,
dels 1,1)00 kronor såsom avlöning åt vaktmästaren och dels 600 kronor
i ersättning åt ett vetenskapligt bildat extra biträde eller tillhopa 2,500
kronor.
Löneregleringskommittén har framhållit, att då enligt kommitténs
förslag såväl nämnda kvinnliga biträdesbefattning som vaktmästarbefatt
Bihang
till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 210 häjt. {Nr 270.) 4
Meteorologiska
centralanstaltens
reservationsanslag.
26
Anslag å
extra stat.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
ningen skulle. i staten uppföras såsom ordinarie tjänster samt arvode till
ett vetenskapligt bildat extra biträde utgå av annat anslag, härav skulle
föranledas en minskning av 2,500 kronor i anslagsbehov att bestridas från
reservationsanslaget. Enligt vad förut vore nämnt, hade kommittén emellertid
beräknat, att från ifrågavarande anslag skulle kunna utgå gratifikation
å. 300 kronor för telegrafering. Med hänsyn härtill skulle alltså minskning
av anslaget kunna ske med allenast 2,200 kronor eller till 13,800
kronor.o
A andra sidan syntes den till bidrag till bestridande av meteorologiska
centralanstaltens årliga utgifter för väderlekstelegram å ordinarie
stat uppförda anslagsposten å 1,050 kronor lämpligen kunna överföras
till reservationsanslaget, vilket vid sådant förhållande skulle upp o-å till
14,850 kronor eller avrundat 14,900 kronor.
För meteorologiska centralanstalten hava, såsom redan förut är omnämnt,
under en följd av år å extra stat anvisats till upprätthållande av
fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten 10,250 kronor samt till
upprätthållande av två meteorologiska stationer 600 kronor.
Från det förra anslaget å 10,250 kronor äro beräknade att utgå,
förutom andra utgifter, 1,100 kronor för personlig avlöningsförbättring åt
amanuensen Ekholm, 3,000 kronor för avlöning av en andre amanuens,
600 kronor för ersättning till sistnämnde amanuens för biträde vid väderlekstjänsten
om eftermiddagarna under månaderna juli—september, 200
kionoi föi ersättning till vaktmåstaren-telegrafisten för förökat arbete in. m.
samt 600 kronor bidrag till arvode åt ett vetenskapligt bildat extra biträde
eller tillhopa 5,500 kronor.
Lönereglering skommittén har i avseende å dessa anslag anfört, att
vid bifall till kommitténs förslag icke vidare de nämnda utgiftsposterna
skulle bestridas från berörda anslag, och skulle alltså detsamma kunna
minskas till 4,750 kronor. Då emellertid vetenskapsakademien uti förut
omförmåld skrivelse den 13 september 1911 meddelat, att ifrågavarande
extra anslag under flera år visat sig för knappt, samt i följd härav ansett
ett ytterligare belopp av 200 kronor erforderligt, torde vid nämnda förhållande
det extra anslaget i fråga tilläventyrs höra upptagas till 4,950
kronor.
Det hade synts kommittén kunna ifrågasättas, huruvida icke nyssnämnda
anslag,. behörigen reducerat, samt anslaget till upprätthållande av
två. meteorologiska stationer lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie
stat, men kommittén hade icke velat framlägga något bestämt förslag
härom. ö
27
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Vetenskapsakademien har i sitt utlåtande den 5 april 1913 med avseende
på ovannämnda anslag, som sedan år 1907 utgått med oförändrat
belopp, i anslutning till kommitténs yttrande hemställt, att då ifrågavarande
anslag vore och komme att bliva nödvändiga för anstaltens verksamhet,
dessa anslag måtte uppföras på ordinarie stat på sådant sätt att
det av kommittén å ordinarie stat upptagna reservationsanslaget höjdes
från 14,900 till 20,450 kronor och med rätt för anstalten att, om så i
framtiden prövades lämpligt, förlägga de båda meteorologiska stationerna
till annan plats än nu vore stadgat. Genom en sådan sammanslagning av
de båda anslagen skulle utan ökad kostnad för statsverket en betydlig
förenkling av meteorologiska anstaltens räkenskaper kunna åstadkommas.
Vidare har till meteorologiska centralanstalten å extra stat under
senare år anvisats anslag till utförande av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten. Av ifrågavarande
anslag hava utgått dels 1,000 kronor till arvodesförhöjning åt den
ene amanuensen vid anstalten dels ock omkring 600 kronor till bidrag till
avlönande av ett vetenskapligt bildat extra biträde därstädes. Då enligt
kommitténs förslag berörda arvodesförhöjning å 1,000 kronor icke vidare
skulle ifrågakomma samt det nämnda biträdet helt och hållet skulle avönas
från ordinarie anslag, skulle vid bifall till kommitténs förslag nu
ifrågavarande extra anslag kunna minskas med vid pass 1,600 kronor.
Till verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande
av en schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall hava
å extra stat under sjätte huvudtiteln under de senaste åren anvisats vissa
anslag, till en mindre del avsedda för undersökningar, som utföras av
meteorologiska centralanstalten. Kommitténs förslag föranleder icke någon
ändring härutinnan.
Jaar anser mig'' slutligen böra omnämna, att lönereqlerinqskommittén Ordningen
0 O O '' ^ ^ #.. i .-i |
i sitt betänkande jämväl framställt förslag angående ordningen för till- sättande av
sättande av vissa tjänster vid centralanstalten. vissa tjänster
Enligt gällande grundstadgar av den 15 april 1904 för vetenskaps- m- raakademien
(§18 jämförd med § 16) väljer vetenskapsakademien föreståndare
för meteorologiska centralanstalten; valet skall dock underställas Kungl.
Maj:ts prövning och stadfästelse. Därest Kungl. Maj:t ej stadfäster valet,
upptages ärendet av akademien till ny behandling.
Det har synts kommittén lämpligare, att då statsverket bestrede avlöningen
åt anstaltens föreståndare och han hade att utöva statsfunktioner,
akademien, sedan befattningen anslagits ledig, till Kungl. Maj:t överlämnade
de inkomna ansökningshandlingarna och därvid förordade till tjänstens er
-
28
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
hållande den bland de sökande, som ansåges företrädesvis böra ifrågakomma,
samt att Kung]. Maj:t sedermera utnämnde föreståndare.
Enahanda ordning torde ock böra tillämpas vid tillsättande av
meteorologbefattning.
Kommittén förutsatte, att bestämmelser i dessa och andra hänseenden
bleve intagna i den instruktion för meteorologiska centralanstalten, vilken
i sammanhang med en omreglering av anstalten torde vara erforderlig
och som syntes kommittén böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
I anledning av kommitténs härutinnan framställda förslag har vetenskapsakademien
i sitt utlåtande den 5 april 1913 hemställt, att det förfaringssätt,
som nyligen blivit fastställt genom nyssnämnda grundstadgar,
även fortfarande, så länge meteorologiska centralanstalten vore ställd under
akademiens överinseende, finge förbliva gällande, ehuru med det tillägg
att meteorologbefattningarna skulle tillsättas på samma sätt, som för tillsättning
av föreståndare i § 18 vore föreskrivet. Till stöd härför anfördes,
att akademien på grund av sin organisation på förhand måste äga
noggrann kännedom om de personers inbördes förtjänster och lämplighet,
som kunde vara kompetenta till platser av så speciell uppgift som dessa,
samt att genom denna anordning onödig tidsutdräkt och arbete vid platsernas
besättande undvekes. Det vore nämligen en känd sak, att, då
platser anslogos lediga till ansökan, vanligen anmälde sig en mängd sökande,
som ej ens själva gjorde sig någon förhoppning om att erhålla
platsen, men endast önskade få sina meriter offentligt prövade och bedömda.
Departe
mentschefen.
_ Beträffande först den av löneregleringskommittén framställda tanken
att till eu gemensam institution sammanföra en del vetenskapliga mindre
anstalter, såsom hydrografiska byrån, nautisk-meteorologiska byrån och
meteorologiska centralanstalten, torde jag få erinra, att chefen för jordbruksdepartementet
uttalat sig rörande detta spörsmål, då han den 4 april
1913 för Kungl. Maj:t anmälde frågan om hydrografiska byråns uppförande
å ordinarie stat. Chefen för jordbruksdepartementet yttrade då, att
näppeligen några fördelar av ett dylikt sammanförande syntes honom vara
att förvänta och att det icke borde förbises, att avsevärda olägenheter skulle
kunna därigenom uppstå. Kommittén hade nu ej heller framställt förslag
därom, utan inskränkt sig till att genom en bestämmelse i avlöningsvillkoren
hålla möjligheten av en dylik sammanföring öppen. Chefen för
jordbruksdepartementet ansåge också detta vara för närvarande tillfyllest.
Jämte det jag biträder vad chefen för jordbruksdepartementet sålunda
. yttrat, vill jag särskilt betona, att frågan om ny stat för meteorologiska
centralanstalten, sådan denna fråga nu föreligger, torde kunna
29
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 270.
behandlas fullkomligt oberoende av spörsmålet om anstaltens förening
med närstående anstalter. Ty huru man än tänker sig meteorologiska
centralanstaltens framtida ställning i organisatoriskt hänseende, lärer
det få anses givet — särskilt om man tager hänsyn till den utveckling
av anstaltens verksamhet, som på senare tider förekommit, bland annat
för tillgodoseende av vissa, direkt praktiska syften — att den personal,
som enligt det nu föreliggande förslaget skulle vara uppförd på ordinarie
stat, under alla förhållanden kommer att bliva nödvändig för verksamhetens
upprätthållande. Den nya statens antagande kommer sålunda icke
att på något sätt försvåra meteorologiska centralanstaltens sammanförande
med andra anstalter, därest en dylik anordning skulle framdeles befinnas
ändamålsenlig, och lika litet skulle därigenom läggas något hinder i vägen
för inrättande, på sätt löneregleringskommittén alternativt ifrågasatt, av
en för meteorologiska centralanstalten m. 11. anstalter gemensam styrelse.
Då jag nu går att yttra mig rörande de särskilda posterna i den
föreslagna nya staten för meteorologiska centralanstalten, vill jag till en
början såsom min mening uttala, att det nu rådande förhållandet, att
endast en av de vetenskapligt bildade befattningshavarna vid anstalten,
nämligen dess föreståndare, är uppförd på ordinarie stat, måste anses
innebära en allvarsam olägenhet för anstaltens drift och framtida utveckling.
Den svårighet, för att icke säga omöjlighet att för anstalten förvärva
och bibehålla dugande, vetenskapligt skolade arbetskrafter, som redan
givit sig tillkänna, torde tydligt ådagalägga nödvändigheten av att även
föreståndarens närmaste män erhålla en avlöning och tjänsteställning, motsvarande
den utbildning och de förutsättningar i övrigt, som av dem måste
fordras. Jag finner mig därför kunna utan tvekan biträda kommitténs
förslag, att de nuvarande amanuensbefattningarna ombildas till ordinarie
tjänster med avlöning i andra normalgraden.
Mot den av kommittén föreslagna benämningen meteorolog för ifrågavarande
befattningshavare har jag intet att erinra.
Förslaget att i staten uppföra ett kvinnligt biträde av högre lönegrad
synes mig även vara grundat på fullgoda skäl.
Vad beträffar den vid anstalten anställde vaktmästaren, har kommittén
förklarat sig icke kunna för honom tillstyrka högre avlöning än
den, som tillkommer ordinarie vaktmästare i centrala ämbetsverk, eller
1,200 kronor jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera å 100 kronor.
Därtill skulle, så länge vaktmästaren sysselsättes med telegrafering, komma
en gratifikation av 300 kronor om året såsom ersättning för dylikt
arbete. Detta kommitténs förslag anser jag ej vara fullt tillfredsställande.
Av den redogörelse, som föreståndaren för centralanstalten lämnat för
30
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
vaktmästarens tjänståligganden, synes mig framgå, att dessa åligganden
för närvarande äro av den art och omfattning, att desamma ej skulle
vara till fullo ersatta med de av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna,
helst som den föreslagna gratifikationen icke skulle bereda vaktmästaren
någon fördel i pensionshänseende. Väl föreligger den möjligheten,
att till följd av ändrade anordningar — genom anstaltens förflyttning eller
eljest — det skulle kunna inträffa, att vaktmästarens arbete icke vidare behövde
tagas i anspråk för själva telegraferingen. Men även i dylikt fall torde,
enligt vad de utav anstaltens föreståndare lämnade upplysningarna i ämnet synas
giva vid handen, de åligganden, som i alla händelser komma att kvarstå
för den ifrågavarande befattningshavaren, delvis vara av annan och mera fordrande
beskaffenhet än vanliga vaktmästargöromål. Det synes mig då vara
väl motiverat, att den normala avlöningen för honom sättes lika med första
vaktmästares avlöning, d. v. s. 1,500 kronor, därav 900 kronor i lön, 450
kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, vartill skulle
komma ett ålderstillägg å 1Ö0 kronor efter 5 års tjänstgöring. Såsom ett
i viss mån jämförligt fall, likaledes under åttonde huvudtiteln, vill jag
erinra, hurusom de två vaktmästarna hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
tillerkänts förste vaktmästares avlöning.
Enligt vad jag förut antytt, synes mig denna avlöning vara avpassad
efter den ifrågavarande befattningshavarens göromål, för den händelse
han befriades från telegrafering. Så länge detta särskilda åliggande
kvarstår, torcle han, på sätt föreslagits av löneregleringskommittén och
alternativt av vetenskapsakademien i dess senaste utlåtande, böra åtnjuta
särskild ersättning därför i form av gratifikation. Denna särskilda ersättning
torde, därest den normala avlöningen sättes lika med avlöningen till
förste vaktmästare, kunna begränsas till 200 kronor om året. Därigenom
skulle, enligt mitt förslag, denna befattningshavare komma att tills vidare
åtnjuta en begynnelseavlöning av 1,700 och en slutavlöning av 1,800
kronor, under det att enligt vetenskapsakademiens nyssberörda alternativa
förslag begynnelseavlöningen skulle utgöra 1,700 och slutavlöningen 1,900
kronor.
För den händelse fri bostad framdeles skulle beredas vaktmästaren,
torde sedvanligt förbehåll om löneavdrag böra införas i staten.
Med avseende å arten av de göromål, som åligga denna befattningshavare,
hemställer jag, att han må i staten uppföras under benämningen
»vaktmästare, tillika biträde för telegrams mottagande och dechiffrering m.m.»
Mot det av kommittén ifrågasatta anslaget till arvode åt vetenskapligt
bildat extra biträde samt vikariatsersättningar har jag icke något att
anmärka.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
31
Kommittén har hemställt, att det för centralanstalten nu anvisade
reservationsanslaget å 16,000 kronor måtte nedsättas till 14,900 kronor,
däri inberäknat eu gratifikation till vaktmästaren å 300 kronor för telegrafering.
Härvid har jag endast den erinran att göra, att i händelse
av bifall till mitt förslag därom, att nämnda gratifikation må utgå med
allenast 200 kronor, reservationsanslaget torde kunna minskas med 100
kronor eller till 14,800 kronor.
I den av kommittén väckta frågan om ordningen för tillsättande av
föreståndar- och meteorologbefattningarna vid centralanstalten är jag ej
beredd att nu uttala någon bestämd mening. Därest ny stat för anstalten
varder av Riksdagen godkänd, torde jag få tillfälle att framdeles underställa
denna fråga Kungl. Maj:ts prövning.
I enlighet med vad jag nu anfört tillåter jag mig framlägga följande
förslag till ordinarie stat för meteorologiska centralanstalten:
Föreståndare.........
1 meteorolog.........
1 > .........
1 kvinnligt biträde av högre lönegrad
............
1 vaktmästare, tillika biträde för
telegrams mottagande och dechiffrering
m. m.......
Till arvode åt vetenskapligt bildat
extra biträde samt vikariatsersättningar.
.....
Till arvoden åt observatörerna
vid rikets meteorologiska stationer
samt för räknebiträdon,
anskaffande och underhåll av
instrumenter, underhåll av anstaltens
telegraf och materiell
ävensom för andra behov vid
anstalten, reservationsanslag
Summa
Lön
Kr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Er.
Orts-
tillägg
Kr.
Summa
Kr.
5,000
2,500
—
7,500
3,600
1,800
400
5,800
3,600
1,800
400
5,800
900
550
150
1,600
900
450
150
1,500
—
—
--
5,000
14,800
—
—
_
42,000
/Efter fem år kan lönen höjas
\ med 600 kronor.
Efter fem år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter tio
år med ytterligare 500 kronor.
(Efter fem år kan lönen höjas
< med 200 kronor och efter tio
1 år med ytterligare 200 kronor.
/Efter fem år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
32
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
För åtnjutande av de i den nya staten för ordinarie befattningshavare
föreslagna avlöningsförmånerna torde böra gälla följande villkor
och bestämmelser, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid nämnda anstalt skall vara
underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i
åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,
ävensom därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution, eller
därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas till annan
institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de
göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,
tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;
att med ordinarie befattning vid meteorologiska centralanstalten icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom
aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk
eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,
vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan
befattning vid anstalten, den myndighet varunder den lyder, uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda
uppdrag eller i behörig ordning avstänges frän tjänstgöring eller
eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under
ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder lian
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning er a i
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall; . ,,
att° därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring e
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas
}ffl befattning^ uppehållande, skall under tiden innehållas, savida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
P att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd a\ Ijåns te
resor eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre gia
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten,
bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre manader under ett
och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stallet för egna tjänst
göringspenningar, åtnjuta, vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna
tiänsteörin^penningarna, men eljest däremot svarande belopp,
J att emellertid''; därest föreståndaren till följd av tjänsteresa eller för
handläggning av särskilda ärenden är under allenast nagra fa, högst fyra
dagar “hindrad att sköta sin befattning, meteorolog skall vara pliktig att
utan särskild ersättning sköta de till föreståndarbefattnmgen hörande lo
PaIlde
a^iTåga’om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss tids
fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpun v eu
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem ar unde
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den ^nstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin elen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fulgjort
“annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke ma foras honom til
''laS‘ Vita teÄTS: sådan äger rum, efter ytterligare fem
5r’ ^ umfer^iåkttagande, vad var och en av omför-malda löneförhöjningar
aim-år att den hö^re avlöningen ej får tillträdas förr än vid början a\
kafenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd, biträde, som vid den nya statens ikraftträdande ar an
ställt
vid meteorologiska centralanstalten och antages till ordinarie bitiåde
å denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo
den tid, hon därförinnan innehaft stadig anställning vid anstalten
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för eihädande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjånsteålder, som be
rättio-ar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning,
“ Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 210 käft. (Nr 270.) 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för ^öromålens
behöriga gång åtnjutas av föreståndaren och meteoroloo-erna en
var under en och eu halv månad och av det kvinnliga biträdet Snder en
manad samt av vaktmästaren, tillika biträde för telegrams mottagande och
dechiffrering in. m., under femton dagar;
o-ond, pVi Vil ,aIgung- tjänSten til1 fölJd av avskedstagande, entledi
me
d ntl +-fl0dS”a 1 :,SJ Va, Önen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till manadens slut;
om ratt* nifråga 0mi änyl(lidhet ? från ^''änsten avgå ävensom i fråga
vid” ÄfflÄ befa“ni”g’ 801,1 *refter
Vn_tn a-t de?/ S0''n tl,llt^der den n}''a skall vara skyldig under
kasta
. sig efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller ut°å för
bestyr i sammanhang därmed; samt °
att beträffande den i staten upptagna kvinnliga befattningshavaren
skola i övrigt lända till efterrättelse föreskrifterna uti nådiga kungörelsen
f.en „ . |Utlj 1912 angående allmänna villkor och bestämmelser att o-älla
trädibSnt^'' ’ ämbetS™rk8 och myndigheters stater uppförda bi
Jag
har vid avfattandet av dessa villkor och bestämmelser fölit
nere^ermgskormmtten, allenast med avvikelse i fråga om rätt till ålders!
f<?r vaktmastaren, tillika biträde för telegrams mottagande och
dechiffrering in m. I detta hänseende hade kommittén föreslagit, att
vaktmastaren skulle få tillgodoräknas den tid, som före den nya statens
trådande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen. Då nu denne
befattningshavare enligt mitt förslag skulle erhålla förste vaktmästares
avlöning, oavsett särskild ersättning för telegrafering, torde i enlighet
skilddademe|lei’’ T" .tJ}4™pats Vld andra löneregleringar, nyssberörda särkomma
dglVande 1 fraga °m rätt til! åld^stillägg icke höra här före
med
^löneregleringskommittén anser jag, att föreskrift bör
meddelas därom att ordinarie tjänstinnehavare vid meteorologiska centi
alanstalten skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller
minst fikl1? ^ eftei- prövI!mJ medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes
minst 6 timmar varje söckendag, dock att arbetstiden för kvinnlig befattningshavare
icke må i något fall utsträckas med mera än eu timme
Kungl. Mcij:ts nåd. proposition Nr 210. 35
En dylik föreskrift synes lämpligen kunna införas i instruktionen för
anstalten.
Enligt löneregleringskommitténs beräkning skulle det extra anslaget
till upprätthållande av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid meteorologiska
central an stalten kunna nedsättas till 4,950 kronor. Kommittén har
emellertid ifrågasatt, huruvida icke detta anslag, behörigen reducerat,
lämpligen skulle kunna överflyttas till ordinarie stat. Jag finner mig
emellertid icke kunna för närvarande biträda denna tanke, då, på sätt jag
nu ämnar utveckla, ett nytt anslag för likartat ändamål torde böra äskas
på extra stat.
Chefen för finansdepartementet har förut denna dag gjort framställning
om avlåtande till Riksdagen av proposition angående beviljande av
anslag för anordnande av stormvarningar vid rikets kuster. Genomförandet
av dessa anordningar förutsätter emellertid, att, utöver det anslag som
skulle komma att utgå under riksstatens sjunde huvudtitel, särskilda medel
beredas för åvägabringande av utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten. Enligt vad chefen för finansdepartementet meddelat,
hava kostnaderna för sistberörda ändamål beräknats som följer:
Telegramporton för nya morgontelegram . kr. 1,088: —
D:o för nya aftontelegram . . » 10,085: 25 pr.
Nya arvoden till observatörer.............»
ökning i arvodet till en tjänsteman vid Stockholms centraltelegrafstation
................»
En ny assistent vid meteorologiska centralanstalten . . . . »
Löneförbättring åt de nuvarande amanuenserna.....»
Skrivbiträde, instrument, underhåll, m. m. .......»
Summa kr. 24,360
11,173:
5,778:
250:
3,600
2,000
1,558
25
75
Om presstelegramtaxa kan utverkas i de länder, där sådan förefinnes,
skulle beloppet för telegramporton, 11,173 kronor 25 öre, kunna
reduceras till 8,304 kronor 25 öre, varigenom den beräknade kostnaden
skulle minskas med i runt tal 3,000 kronor.
För år 1914, då de avsedda anordningarna icke ännu hunnit fullständigt
genomföras, skulle emellertid ett belopp av endast 18,000 kronor
erfordras för utvidgad väderlekstjänst vid anstalten.
Den sålunda framlagda beräkningen giver mig icke anledning till
annan erinran, än att, därest amanuensbefattningarna vid meteorologiska
centralanstalten ombildas till ordinarie tjänster med avlöning i andra nor
-
36
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
malgraden, någon särskild gottgörelse för den tjänstgöring, som kan komma
att för nu ifrågavarande ändamål åläggas innehavarna av dessa befattningar,
tydligen icke skulle förekomma. Den ökning av arbetskrafterna vid
anstalten, som i detta sammanhang ifrågasatts genom förslaget om anställande
av en ny assistent, torde däremot befinnas nödig även efter genomförande
av den nya staten för anstalten.
För den utvidgade väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,
varom i detta sammanhang är fråga, torde därför, efter avdrag av det
till löneförbättring åt amanuenserna vid anstalten avsedda beloppet av
2,000 kronor, böra för framtiden beräknas ett anslag av 22,360, eventuellt
19,360 kronor, vilket belopp emellertid torde för år 1914 kunna reduceras
till 16,000 kronor.
Lägges till denna summa det av löneregleringskommittén beräknade
belopp, 4,950 kronor, som, efter det den nya staten för anstalten blivit antagen,
fortfarande skulle kvarstå av det nuvarande extra anslaget till upprätthållande
av fullständigt ordnad väderlekstjänst vid anstalten, erhålles sammanlagt
20,950 kronor, vilket belopp, avrundat till 21,000 kronor, torde
böra för ifrågavarande ändamål äskas på extra stat för år 1914 under
titel »till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten».
Löneregleringskommittén har ifrågasatt, att det sedan åtskilliga år
å extra stat utgående anslaget av 600 kronor till upprätthållande av två
meteorologiska stationer skulle uppföras å ordinarie stat. Ett bestämt
förslag i denna riktning har framlagts av vetenskapsakademien i dess utlåtande
över kommitténs betänkande. Jag anser mig dock ej kunna för
närvarande biträda detta förslag, dels emedan redan på extra stat för år
1914 begärts och, enligt vad känt är, av Riksdagens kamrar beviljats för
ändamålet behövligt belopp, dels ock därför att. såsom akademiens sistnämnda
utlåtande synes giva vid handen, frågan om stationernas förläggningsplats
icke torde vara definitivt avgjord.
Det av mig förordade förslaget till ordinarie stat för meteorologiska
centralanstalten slutar å en summa av 42,000 kronor och skulle medföra
en ökning i det ordinarie anslaget till meteorologiska centralanstalten av
14,137 kronor. Tager man emellertid i beräkning, att för närvarande
utgå anslag på extra stat till belopp av 7,100 kronor för ändamål, som
blivit tillgodosedda i den föreslagna nya staten, skulle den verkliga ökningen
i utgifter utgöra 7,037 kronor. Dock är att märka, att vid ovanstående
kostnadsberäkning hänsyn icke tagits till ålderstillägg, vilka torde
böra utgå av åttonde huvudtitelns gemensamma förslagsanslag till ålderstillägg,
liksom ej heller till de särskilda kostnader, som äro beroende av
förslaget om anordnande av stormvarningar.
37
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 270.
Jag tillstyrker nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att
dels godkänna det av mig framlagda förslaget till
stat för meteorologiska centralanstalten, att tillämpas
från och med år 1914, jämte nyss omförmälda, för åtnjutande
av däri upptagna avlöningsförmåner föreslagna
villkor och bestämmelser,
dels föreskriva, att en var, som med eller efter
ingången av år 1914 tillträder ordinarie befattning vid
centralanstalten, skall vara pliktig att underkasta sig
ovanberörda villkor och bestämmelser,
dels höja det ordinarie anslaget till centralanstalten,
nu 27,863 kronor, därav 16,000 kronor reservationsanslag,
med 14,137 kronor till 42,000 kronor, därav
14,800 kronor reservationsanslag,
dels medgiva, att de i staten omförmälda ålders
tilläggen må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,
dels ock till utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska
centralanstalten anvisa på extra stat för år 1914
ett anslag av 21,000 kronor.
Till denna departementschefens hemställan, vari
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och
skulle nådig proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Christer d’Albedyhll.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.