Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Lund m.m

1913-04-11 · 32 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:273, Angående anslag till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Lund m.m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majd Nåd. Proposition Nr 273.

Nr 273.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet

i Lund m.m.; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet

av arkitekten G. Améen uppgjorda ritningar och förslag, av erforderliga

byggnader för folkskoleseminariet i Lund bevilja ett anslag av

657.000 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1914 ett belopp av

200.000 kronor;

dels ock till anordnande vid berörda seminarium under höstterminen

1913 och vårterminen 1914 av en parallellklass till första seminarieklassen

samt under höstterminen 1914 av parallellklasser till första och andra seminarieklasserna

bevilja på extra stat för år 1914 ett belopp av 18,245

kronor.

Till ärendet hörande kartor, ritningar och övriga handlingar skola

tillhandahållas Riksdagens vederbörande utskott, och Kungl. Maj:t förbliver

Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Fridtjuv Berg.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 käft. (Nr 273.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 273.

Nya byggnader

för folkskoleseminariet

i Lund

m. m.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:

På min i statsrådet gjorda hemställan har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till innevarande års Riksdag föreslagit Riksdagen att i avbidan

på proposition om anslag till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet

i Lund för sådant ändamål beräkna på extra stat för år

1914 ett belopp av 200,000 kronor.

Vid ärendets föredragning anförde jag till statsrådsprotokollet, att

förberedande åtgärder för en framställning i ämnet till Riksdagen vidtagits

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

men vid tiden för statsverkspropositionen avgivande ännu icke hunnit avslutas.

Jag uttryckte emellertid den förhoppningen, att den utredning,

som ytterligare vore erforderlig, skulle kunna medhinnas i så god tid, att

proposition i frågan kunde hinna avlåtas till innevarande års Riksdag.

Sedan nu förslag i ämnet utarbetats och vederbörande myndigheters

yttranden däröver inhämtats, synes ärendet nu befinna sig i sådant skick,

att det kan föreläggas Riksdagen.

Bland de folkskoleseminarier, för vilka behovet av rymligare och. i Byfarfaadns~

allmänhet ändamålsenligare lokaler måste anses oavvisligt, befinner sig Behovet av

folkskoleseminariet i Lund i första rummet. nybyggnad

Den första framställningen om vidgat lokalutrymme för seminariet toZtområde.

gjordes redan av numera avlidne rektor P. Wingren i en skrivelse till

Lunds domkapitel den 19 juli 1900. Med anledning av denna framställning

blevo förslagsritningar uppgjorda, avseende en större tillbyggnad till

det gamla lärohuset, men någon ytterligare åtgärd blev ej vidtagen. Sedermera

upptogs frågan av Wingrens efterträdare, rektor O. W. Sundén, och

efter hemställan från domkapitlet uppdrog Kungl. Maj:t den 7 september

1906 åt överintendentsämbetet att gå i författning om utarbetande av

nya förslagsritningar och kostnadsförslag. Det förslag, som överintendentsämbetet

genom tjänstgörande arkitekten hos ämbetet G. Améen

nu lät upprätta'' och som i mars 1908 delgavs vederbörande domkapitel

och seininarierektor, avsåg dels uppförandet vid sidan av det gamla lärohuset

av ett nytt sådant, inrymmande lärosalar för de fyra seminarieklasserna

jämte två parallellklasser samt rum för övningsskolan m. m., dels

uppförandet av gymnastikbyggnad och vaktmästarbostad, dels slutligen

ombyggnad av det gamla lärohuset särskilt med hänsyn till behovet av

lokaler för undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Förslaget slutade

å eu kostnadssumma av 550,000 kronor, kostnaderna för yttre planeringar

däri ej inräknade. Försök gjordes av Sundén att genom inskränkningar

på olika håll nedbringa kostnaderna för de sålunda avsedda

förändringarna. Under ärendets vidare behandling framställde sig emellertid

med allt större tydlighet önskvärdheten av att de åtgärder, som komme

att vidtagas, måtte erhålla en sådan omfattning, att seminariet i vidsträcktare

mån kunde komma att bidraga till lärarbehovets fyllande, och

i en skrivelse till domkapitlet den 7 juni 1909 hemställde Sundén slutligen,

att domkapitlet måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning därom,

att Kungl. Maj:t täcktes lämna överintendentsämbetet i uppdrag att ombesörja

upprättandet av förslagsritningar och kostnadsförslag till sådana

lokaler för folkskoleseminariet i Lund, att detta kunde ombildas till ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

s. k. dubbelseminarium. Uppdrag av sådant innehåll blev ock på domkapitlets

tillstyrkan den 14 juni 1909 överintendentsämbetet meddelat.

I sistnämnda skrivelse av Sundén utvecklar denne närmare behovet.

av nybyggnad för seminariet och anför därvid bland annat:

Rektors skri- . Behovet av bättre lokaler för härvarande folkskoleseminarium har länge gjort

14''Tuni 1909 S^i s}rpn®rhgen kännbart. I den man, läroanstalten och de vid densamma använda

undervisningsmetoderna utvecklats, hava lokalerna blivit alldeles otillräckliga, varjämte’

flera av dem äro för sitt ändamål otjänliga.

För eu av seminariets fyra klasser finnes ingen lämplig lokal, utan måste denna

klass inrymmas i ett pa vinden inrättat alldeles för trångt och även i övrigt olämpligt

rum. För övningsskolan finnas blott två små rum, av vilka det ena är inrett i

ett uthus. Båda rummen tillsammans lämna icke plats för flera än 50 barn. Det är

sålunda en mycket liten övningsskola, seminariet kan förfoga över. Likväl måste man

åt andra, tredje och fjärde seminarieklasserna med tillsammans mer än 90 elever bereda

tillfälle till undervisningspraktik i nämnda skola. Under sådana förhållanden

later det svårligen göra sig att pa ett fullt tillfredsställande sätt ordna denna viktiga

sida av seminariearbetet.

Men bristen på lokaler sträcker sig än längre. För vissa grenar av naturkunnighetsundervisningen,

sådan den i ett folkskoleseminarium bör bedrivas, anses särskilda

lokaler nödvändiga. Sådana saknas fullständigt vid härvarande folkskoleseminarium.

Nämnda seminarium har heller ingen egen gymnastiksal, intet kollegierum,

intet biblioteksrum, ingen teckningssal med tillräckligt utrymme och ytterst liten plats

för undervisningsmateriellen, som på grund härav i hög grad löper fara att skadas.

Yarken seminariets elever eller övningsskolans barn hava någon lämplig plats för sina

ytterplagg, varför dessa måste förvaras i den kalla förstugan eller den mörka och

trånga trappuppgången.

Dessa och dylika brister försvåra i hög grad seminariets verksamhet och vålla,

stora olägenheter i hygieniskt avseende. Det måste därför anses som en angelägenhet

av stor vikt, att seminariet snarast möjligt erhåller mera tillfredsställande lokaler.

Sedan det särskilt efter den utredning, som lämnats av folkundervisningskominittén

i dess den 20 december 1911 avgivna betänkande angående

seminarierna, blivit klart, att den nybyggnad för folkskoleseminariet

i Lund, som otillräckligheten och otjänligheten hos detta seminariums nuvarande

lokaler gjorde behövlig, borde avses för ett dubbelklassigt seminarium,

blev det ock tydligt, att den tomt, över vilken seminariet nu förfogar,

icke längre kunde anses för sitt ändamål tillräcklig.

Seminariets nuvarande tomt har en storlek av endast 2,65 hektar..

Den är. genom kungl. brev den 9 oktober 1868 och den 2 december 1904

för alltid avsöndrad från det biskopen i Lunds stift på lön anslagna säteriet

Helgonagård nr 1 i Lunds socken, och seminariet erlägger enligt

kungl. brev den 30 december 1876 och den 2 december 1904 till indelningshavaren

en årlig avgäld, beräknad efter markegångspris. Avgälden

uPPSPck år 1912 till 314 kronor 71 öre. Till seminarietomten hör dess
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts K åd. Proposition Kr 273.

5

utom en mindre jordremsa, för vilken betalas jordskyld till Lunds stad

med 8 kronor årligen.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1912 gjorde seminariets nuvarande

rektor Ch. Swanborg framställning'' angående utvidgning av tomtområdet

i och för den tilltänkta nybyggnaden, därvid tillika framhållande

önskvärdheten av att seminariets trädgårdsområde bleve utvidgat med minst

en hel hektar och helst åt öster. Med anledning av denna framställning,

som tillstyrkts såväl av Lunds domkapitel som av överintendentsämbetet,

anmodades Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande att efter hörande

av direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund hänvända

sig till länets landsting med förfrågan, huruvida landstinget, som genom

beslut den 12 april 1912 erhållit nyttjanderätt till ett öster om seminarietomten

liggande och intill densamma gränsande område, likaledes avsöndrat

från nyssnämnda Helgonagård, vore villigt att till förmån för seminariet

avstå från nyttjanderätten till någon del av detta område. Sedan

emellertid direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund,

för vilka inrättningars räkning landstinget erhållit det ifrågavarande området

åt sig upplåtet, uttalat sig avstyrkande, förklarade sig landstinget

den 17 september 1912 icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att bifalla framställningen

i fråga, varefter jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställde,

att densamma måtte lämnas utan avseende.

Under sådana förhållanden var man tydligen hänvisad att på annat

håll söka det behövliga nya tomtområdet. Rektor Swanborg har i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 november 1912 utförligt redogjort för

de olika möjligheter, som härvid varit att taga i betraktande, och framlagt

förslag till sådan lösning av seminariets tomtfråga, som synts honom

mest tillfredsställande.

De fordringar, säger Swanborg, vilka man i avseende på storlek m. m. måste ställa på

denna nya tomt, bero givetvis på ändamålet med densamma. Kunde den nya seminariebyggnaden

uppföras på seminariets eget tomtområde, i vilket fall den — något som förut också

varit påtänkt — lämpligast skulle förläggas till den i södra delen av nuvarande tomtområde

belägna idrottsplatsen med en areal av 58 ar 60 kvm. och begränsad i öster av

den tomt, som landstinget nyss förvärvat för sjukhusbyggnader, och i väster av tre

fastigheter, tillhöriga enskilda personer, behövde den nya tomten endast beräknas för

idrotts- och lekplats jämte område för ökning av trädgården. Att uppföra ny seminariebyggnad

på idrottsplatsen vore emellertid under nuvarande förhållanden säkerligen

mindre välbetänkt. Sedan de planerade sjukhusbyggnaderna uppförts, komme den nya

seminariebyggnaden att ligga inklämd emellan sjukhusbyggnaderna åt öster och nyssnämnda

fastigheter i väster, vilka senare i en framtid kunna tänkas ersatta av än mera

besvärande byggnader; ett inköp av nyssnämnda fastigheter ställer sig allt för dyrt

(enligt inkomna anbud skulle köpesumman uppgå till 111,616 kronor 52 öre). Åter
-

Frågan om

ny tomt för

seminariet.

Rektors skrivelse

den

22 november

1912.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

står° således att förlägga den nya seminariebyggnaden på det tilltänkta nya jordområdet.

Ingen utsikt finnes för närvarande att från staden Lund bekomma en för ändamålet

lämplig tomt. Att från enskild person förvärva sådan skulle ställa sig allt för

kostsamt. Under sådana förhållanden blir seminariet hänvisat till statsjord eller

jord av ecklesiastik natur.

Staten tillhörig jord finnes söder om staden å Hospitalsgårdens ägor. Denna

jord omfattar eu areal av cirka 70 hektar, lyder direkt under kronan och är till enskild

person utarrenderad.

Detta område erbjuder gott utrymme och skulle, om förhållandena i övrigt här

vore fullt tillfredsställande^ och fördelaktigare tomt ej stode att få, kunna bli eu för

ändamålet lämplig plats. Åtskilligt finnes emellertid, som talar emot bebyggandet av

denna mark.

Jordområdet är icke inkorporerat med staden, är icke ens påtänkt att inryckas

inom den stadsplan, som i framtiden tänkes genomförd. Under sådana förhållanden

kan man icke påräkna, att staden Lund skulle vilja för sakens främjande påtaga sig

några utgifter, utan finge staten själv vidkännas kostnaden med ledningars framdragande,

vägens belysning till seminariet in. m. ävensom kostnaderna för avträdandet

av arrendet, en summa, som jag icke lyckats få av vederbörande preciserad men som säkerligen

icke bleve ringa, då den närmast staden belägna jorden, som här kunde bliva

tal om att bebygga, enligt arrendator^ uppgift är den mest bördiga av arrendeområdet.

Då staden Lunds utveckling ej går åt detta håll (söder), är det också ovisst,

om seminariet, förlagt å Hospitalsgårdens ägor, skulle kunna fylla sitt behov av barn

för övningsskolan, som är ett oeftergivligt villkor för seminariets verksamhet. Jordområdet

ligger — då staden sluttar oavbrutet mot söder — relativt lågt. Yad

markens beskaffenhet för byggnadsändamål angår är mot densamma ingenting att anmärka.

Den överensstämmer härvidlag med den mark, som av mig senare här

föreslås.

Vida förmånligare i dessa avseenden ställer sig det norr och nordost om nuvarande

seminarieträdgården belägna området å Helgonagårdens jord. Denna jord är av

samma natur som den, seminariet för närvarande förfogar över, tillhör alltså det biskopen

i Lund på lön anslagna 3 1/2 mantal nr 1 Helgonagården, beläget i Lunds

landsförsamling och av biskopen utarrenderat till staden Lund, som å sin sida utarrenderat

detsamma till enskild person. Området tillhör staden Lunds planlagda mark

och kommer, när stadsplanen genomföres, att i framtiden få alla de fördelar, som

därmed följa. Från och med den 1 januari 1913 är området inkorporerat med

staden.

Stadens utveckling går åt detta håll (liksom åt väster). Mark, tillhörig detta

område, har av landstinget redan förvärvats för uppförande av ny sjukhusbyggnad,

liksom universitetet för sina institutioner ligger i underhandling om tomtförvärv åt detta

håll. Icke långt borta ligga den s. k. Smörlyckan och Möllevången, vilka kvarter

tillväxa raskt. Härigenom kan man vänta, att eleverna på nära håll skola kunna tillförsäkras

goda och billiga bostäder, liksom ingen fara finnes för att icke övningsskolan

skall kunna erhålla tillräckligt antal barn.

Området, som seminariet skulle tänkas förvärva, ligger högt, är i alla hänseenden

synnerligen hygieniskt och äger redan på grund härav avgjorda företräden framför

marken å Hospitalsgårdens ägor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Byggnadsgrunden är mycket god, inga svårigheter möta för framdragande av

elektricitets-, gas- och vattenledningar till samt avloppsledning från området. Vattentrycket

är tillräckligt, jorden synnerligen lämplig för trädgårdsanläggning och åbyggnader

finnas icke.

Från Lunds stad möter intet hinder att under återstående arrendetiden förvärva

området, och hava stadsfullmäktige å stadens vägnar dessutom åtagit sig att, i den

händelse seminariebyggnaden där komme att uppföras, låta framdraga vatten-, gas-,

elektricitets- och avloppsledningar till den blivande seminarietomtens gräns samt att

utlösa arrendatorn för avträde av jordområdet i fråga utan kostnad i dessa båda avseenden

för statsverket. Biskopen i Lunds stift bär förklarat sig ingenting hava

att invända mot att seminariet förvärvar området i fråga. Nuvarande arrendatorn

har erbjudit sig att allt fortfarande, och så länge han arrenderar Helgonagården, till

samma arrendesumma som förut arrendera den del av området-, som, ehuru tillhörigt

seminariet, möjligen icke genast Lomme att tagas i bruk.

Granskar man således och jämför de skäl, som finnas för ett jordförvärv åt seminariet

å ena sidan å Hospitalsgårdens mark, å andra sidan å Helgonagårdens mark,

måste man ovillkorligen, synes det mig, lämna företrädet åt det senare jordområdet.

Detta är också såväl inspektörs som seminariekollegiets enhälliga mening.

Stannar man alltså för förslaget om tomtförstoring å den norr och nordost om

nuvarande seminarieområdet belägna marken, blir nästa fråga den, huru stor areal av

den föreslagna jorden som kan bliva behövlig. Denna fråga sammanhänger åter med

frågan om, huruvida den nuvarande seminariebyggnaden för undervisningsändamål

ävensom rektors- och vaktmästarbostaden kunna bibehållas.

Skulle den nuvarande seminariebyggnaden komma att allt fortfarande tjäna något

undervisningsändamål, skulle den i så fall kunna tänkas bli till användning antingen

för naturvetenskapsundervisningen eller för övningsskolan. Vad dess användning för

naturvetenskapsundervisningen angår finner man emellertid vid en närmare granskning,

att den härtill saknar tillräckligt utrymme och även annars är olämplig. Eu

tillbyggnad vore för detta ändamål nödvändig ävensomoen genomgående reparation,

vilket allt skulle komma att draga stora omkostnader. Återstår dess användning för

övningsskolan. Som seminariebyggnaden endast, utom aula, förfogar över 4 rymliga

lärosalar, skulle — därest man icke avsåge en tillbyggnad — det endast kunna bliva

fråga om att hit förlägga dels småskolan, för vilken i dubbelseminariet erfordras två

lärosalar, dels två avdelningar av folkskolan; de övriga 4 klasserna av övningsskolan

skulle förläggas till den nya byggnaden. Då emellertid seminarieklasserna och övningsskoleklasserna

torde för framtiden få äga åtskilligt av den dyrbarare undervisningsmateriel!

en gemensamt, bleve det förenat om icke med oövervinneliga så dock

med stora svårigheter, särskilt vid de praktiska övningarna, att förlägga åtminstone

folkskoleavdelningarna hit. Bättre vore då utan tvivel att hit förlägga dels småskolan,

dels en högre avdelning av folkskolan, där förbindelsen med det övriga seminariet icke

är så intim, samt dessutom avse eu sal för kvinnlig slöjd eller huslig ekonomi eller

undervisning i trädgårdsskötsel.

Vare sig man nu emellertid tänker sig det ena eller det andra, fordras en genomgående

reparation med fullständigt ny värmeapparat, elektriska ledningars inläggning

m. m., och efter den erfarenhet, man i allmänhet äger om vad det kostar att å gamla

byggnader vidtaga så genomgående reparationer, är jag fullt övertygad om olämplig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

heten härav, och att ingen ekonomisk vinst av ett dylikt arrangement torde uppkomma,

helst som driftkostnaderna för seminariet i dess helhet skulle bliva högre, då denna

gamla reparerade byggnad måste extra uppvärmas och med stor sannolikhet extra biträde

härför anlitas.

Rektorsbostaden är liksom seminariet gammal och, som det synes mig, opraktiskt

inredd. Den upptager många rum, men endast ett av dem är verkligt rymligt. Fem

av rummen äro så små, att de näppeligen kunna få namn av bostadsrum. Några av rummen

äro fuktiga. Under innevarande höst har dessutom genom undersökningar, utförda

vid statens kemiska anstalt i Halmstad och över vilkas resultat originalintyg av

mig överlämnats till domkapitlet för vidare befordran till överintendentsämbetet,

framgått, att väggar, målade golv, trappor, dörrar, förstuga m. m. innehålla arsenik.

Rektorsbostaden, »fuktig som den är», betecknas i intyget såsom synnerligen

hälsovådlig och i sitt närvarande skick obeboelig, på grund varav rektor måste hyra

ny bostad. Vad kostnaden skulle belöpa sig till för bortskaffandet av arseniken jämte

tapetsering, målning o. s. v. är jag icke i tillfälle att nu angiva; däremot skulle, i

den händelse byggnaden icke vidare behövde användas som bostad, denna reparation

kunna inskränkas högst betydligt. Den behövde nämligen då endast omfatta

avlägsnandet av arseniken och en billigare målning av det rum, som hittills använts

som expeditionslokal, samt — i den händelse parallellklass skall inrättas hösten 1913

— av de rum, som på grund härav torde bliva nödvändiga att tagas i anspråk, något

som av mig i särskild skrivelse kommer att närmare utvecklas. Några nutida bekvämligheter

såsom badrum, vattenldosett, elektriskt ljus och centralvärme finnas

naturligtvis icke i den nuvarande rektorsbostaden och skulle, om det ansåges lämpligt

att förse byggnden med dylika, betinga stora kostnader. Ett synnerligen viktigt

skäl för en ny rektorsbostads uppförande ligger slutligen däri, att rektor bör hava

sin bostad intill seminariet för att lätt vara tillgänglig för eleverna samt för att

kunna öva nödig tillsyn över dem ävensom över trädgården, så länge trädgårdsmästaren

icke har sin bostad inom seminarieområdet.

Yad vaktmästarbostaden angår är den synnerligen dålig, rent av hälsofarlig,

vilket vid årets ekonomiska besiktning också vitsordades av synemännen och vid skilda

tillfällen framhållits av seminarieläkaren. De båda rummen vetta mot norr, golven

— i det ena rummet förstört av mask — vila direkt på marken utan trossbotten samt

äro ytterst dragiga. Köket är mörkt och litet. Köksingången ligger inpå seminariets

avträden, däråt även det gluggliknande köksfönstret vetter. En ny vaktmästarbostad

blir nödvändig också från den synpunkten, att vaktmästaren måste bo i omedelbar

närhet av seminariet.

Skulle nu, som är att hoppas, såväl ny seminariebyggnad som rektorsbostad och

vaktmästarbostad uppföras, anser jag det likväl för staten förmånligt, att de gamla

byggnaderna — så länge seminariet disponerar den gamla tomten — kvarstå för att

utarrenderas, något som icke osannolikt torde kunna ske.

Yad slutligen den nuvarande trädgården angår, upptagande mitten och norra

delen av seminarieområdet, har den under nuvarande förhållanden, så långt möjligt

varit, motsvarat sitt ändamål, ehuru det icke kan förbises, att den än bättre

skulle tjänat undervisningen i trädgårdsskötsel, om den varit anlagd efter moderna principer

för undervisningen i detta ämne. Att nu omdana den skulle medföra större kostnader

än anläggande av trädgård på den nya marken och utan att giva samma resultat,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

©11:''''IB 5 1 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.

alldenstund en trädgård på den nya fruktbara åkerjorden skulle lämna betydligt större

behållning.

Emellertid är — även om den nuvarande trädgården tänkes bibehållen — en

utvidgning av trädgården för dubbelseminariet nödvändig, något som jag i skrivelse

av den 9 mars 1912 framhållit. Denna utvidgning komme då att omfatta någon del

av den föreslagna nya tomten. Under sådana förhållanden komme seminariets trädgårdsområde

att klyvas genom en i stadsplanen intagen 22 meter bred gata, något

som blir synnerligen olämpligt.

Det synes mig därför framsynt, att då nu för seminariet planeras ny tomt,

denna tages så pass stor, att den genast eller så småningom, då sådant anses lämpligt,

kan rymma allt, vad till det nya seminariet hör, såväl seminariebyggnad som gymnastikbyggnad,

rektorsbostad, vaktmästarbostad och trädgård, varefter den nuvarande

tomten lämnas, och därmed också tomthyran för densamma upphör.

Det ytinnehåll, som för detta ändamål anses behövligt, utgör 4 hektar. Staden

Lund har visserligen på förfrågan lämnat sitt medgivande till områdets förvärv före

arrendetidens slut på det villkor, att seminariets tilltänkta område går i norr ända till

stadsgränsen, vilket skulle öka seminariets område med cirka 1/4 hektar. Staden har

emellertid sedermera medgivit, att motsvarande minskning av området åt öster må

äga rum, så att hela det seminariet tillkommande området skulle stanna vid jämnt

4 hektar.

Det sålunda påtänkta området gränsar mot norr till enskild persons mark, och gränsen

sammanfaller här med den planerade stadsgränsen, i öster till stadens planlagda

område, som enligt uppgift kommer att reserveras för villabyggnader, i söder till den

nyförvärvade sjukhustomten samt till seminariets nuvarande tomt, i stadsplanen skilt

från densamma genom en 22 meter bred gata, i väster till jordområde, tillhörigt enskild

person. Visserligen hade det varit önskvärt att för direkt tillträde till landsvägen

förvärva detta sistnämnda område, men då kostnaden synes mig för hög — enligt

inkommet anbud 6 kronor för kvm. — och förvärvet ej är oundgängligen nödvändigt,

alldenstund ingången kan förläggas åt söder, anser jag mig icke böra göra

något förslag härom.

Vad platsen för de olika byggnaderna angår torde det vara lämpligast att längst åt

öster förlägga idrottsplatsen, väster därom seminariebyggnaden, invid vilken bör reserveras

mark för möjlig till- eller nybyggnad, avsedd för eventuell femte årsklass eller

fortbildningskurs, åt norr eller åt söder rektorsbostaden samt vid södra sidan intill

den planerade nya gatan vaktmästarbostaden. Trädgården anlägges företrädesvis på

den lägre liggande marken.

Huru och efter vilka grunder avgäld för det föreslagna området

till indelningshavaren kunde komma att utgå, därom ansåge Spånkorg

intet för närvarande kunna yttras, utan hänvisade till de bestämmelser,

som Kungl. Maj:t därom framdeles kunde meddela.

Slutligen erinrar Swanborg därom, att å seminariets nuvarande tomtområde

finnes förutom seminariebyggnaden och rektorsbostaden jämväl ett av

framlidne rektorn P. Wingren uppfört uthus, vilket, på sätt jag i det följande

skall närmare omnämna, statsverket äger att under vissa villkor

inlösa.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 höft. (Nr 273.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Indelnings
havarens
yttrande.

Stadsfullmäktiges

i

Lund beslut.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Såsom sammanfattning av vad Swanborg i sin skrivelse anfört hemställer

han,

alt Kungl. Maj:t måtte medgiva folkskoleseminariet i Lund rättighet att, på det

sätt Kungl. Maj:t efter vederbörande myndigheters hörande finner lämpligast, förvärva

den norr och nordost om nuvarande seminarieområdet belägna jorden till en areal av

4 hektar och med läge, som medföljande av stadsingenjören i Malmö majoren A.

Nilsson den 7 oktober 1912 upprättade karta utvisar, med den minskning åt öster,

som av staden Lund medgivits på grund av områdets utsträckning ända till den planerade

stadsgränsen i norr, samt

att åtgärder måtte vidtagas, att snarast möjligt där måtte uppföras ny seminariebyggnad,

avsedd för s. k. dubbelseminarium inclusive gymnastikbyggnad, jämte rektorsoch

vaktmästarbostad, ävensom

att ny seminarieträdgård där måtte anläggas, samt slutligen

att den uthusbyggnad tillhörande förre rektor P. Wingrens stärbhus, som av

seminariet disponeras, måtte efter verkställd värdering av staten inlösas.

Vid skrivelsen voro fogade åtskilliga bilagor, innehållande bland annat

yttranden av seminariets inspektor, lärarkollegium och läkare, indelningshavaren

biskop Billing samt Lunds stadsfullmäktige ävensom andra handlingar,

vilka styrka de i skrivelsen lämnade uppgifterna. Jämväl voro vid

skrivelsen fogade dels en karta över staden Lund, där det nuvarande seminarieområdet

fanns utmärkt, dels ock den i Swanborgs nyssnämnda hemställan

åberopade, den 7 oktober 1912 av majoren A. Nilsson upprättade

kartan, där det föreslagna nya tomtområdet särskilt utmärkts och betecknats

med litt. A.

Indelningshavaren biskop Billing anför:

Mot att det med A i den av A. Nilsson uppgjorda kartan betecknade området

blir använt till plats för den tilltänkta nybyggnaden för Lunds folkskoleseminarium

har jag ej något att erinra.

Stadsfullmäktiges i Lund omförmälda åtagande, beslutat den 15 november

1912, är av följande innehåll:

Stadsfullmäktige hade alltså enligt vice ordförandens yrkande enhälligt beslutit:

l:o) att i anledning av den föreliggande motionen och seminarierektorns framställning

i ärendet tillkännagiva:

att fullmäktige vid en blivande stadsplans uppgörande rörande Helgonagården

ville låta den å majoren A. Nilssons karta av den 7 oktober 1912 utmärkta jorden

litt. A, i den mån denna komme att av Kungl. Maj:t anvisas till folkskoleseminariet

härstädes, bibehållas ostyckad såsom en tomt inom ett blivande byggnadskvarter;

att fullmäktige icke hade något att erinra mot seminarierektorns hemställan om

förenande med tomtområdet litt. A av den norr därom belägna, Helgonagården tillhöriga

mark, med motsvarande minskning i stället i öster av jordområdet litt. A, så

att tomten bleve 4 hektar på sätt av Nilsson med grön linje å kartan utmärkts; och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

att fullmäktige å stadens vägnar åtoge sig att utlösa arrendatorn för avträde av

jordområdet i fråga efter det denne fått inbärga nästa års gröda samt att låta framdraga

vatten-, gas-, elektricitets- och avloppsledningar, förbundna med stadens allmänna

ledningsnät, till den blivande seminarietorntens gräns, utan kostnad i båda dessa avseenden

för statsverket;

allt dock under förbehåll från stadens sida:

dels att Kungl. Maj:t måtte förklara från kronans sida hinder icke skola möta

för staden Lund att enligt plan, som av Kungl. Maj:t i vanlig ordning prövades, intaga

i stadsplanen det område av Helgonagården, som komme att till seminariet anvisas,

jämte den därtill angränsande, till Helgonagården hörande gatamark, som upptoges

i fastställd stadsplan;

dels ock att, intill dess den å Nilssons förberörda karta upptagna gatan söder

om seminariets nya område utlades, arrendatorn av Helgonagården erhölle utfart under

sin arrendetid över seminariets mark fram till Getinge- eller Kristianstadsvägen; samt

2:6) att bemyndiga drätselkammaren att, under ovan nämnda förutsättningar,

eftergiva stadens fordringsanspråk a arrende för utarrenderad mark under Helgonagården

med belopp av högst 320 kronor för år under vart och ett av åren 1914, 1915 och

1916 för jordområde, som till seminariet upplätes, ävensom ställa till styrelsens för

Lunds stads tekniska verk förfogande ett förslagsanslag av 6,360 kronor för framdragning

till den blivande seminarietorntens gräns av vatten-, gas-, elektricitets- och avloppsledningar,

förbundna med stadens allmänna ledningsnät; skolande detta anslagsbelopp

6,360 kronor upptagas i stadens budget för år 1913 samt täckas genom upplåning.

Över Swanborgs framställning har Lunds domkapitel den 11 december

1912 avgivit följande yttrande;

Domkapitlet finner den ifrågasatta förändringen nödvändig, enär den nuvarande

seminariebyggnaden är både olämplig och otillräcklig som skolbyggnad och även efter

en kostsam reparation eller tillbyggnad icke skulle kunna fylla de berättigade kraven

på en tidsenlig seminariebyggnad. Helt nya byggnader behöva därför uppföras, som

på de av rektor Swanborg anförda skäl böra rymma ett dubbelklassigt seminarium.

Mot den föreslagna nya tomten har domkapitlet intet att erinra och instämmer

med rektor Swanborg däri, att denna tomt bör rymma allt vad till det nya seminariet

hör — seminariebyggnad, rektorsbostad, idrottsplats och trädgård.

På grund härav vill domkapitlet, med instämmande i vad rektor Swanborg i

ärendet anfört, tillstyrka bifall till den nu föreliggande framställningen.

I ärendet hava sedermera hörts dels överintendentsämbetet, dels

ock kammarkollegium. Överintendentsämbetet yttrar i skrivelse; den j.4

januari 1913:

Överintendentsämbetet — som i ärendets nuvarande skede endast lärer hava att

yttra sig angående den ifrågasatta tomtens lämplighet för avsedda ändamål och som

för utrönande härav uppdragit åt en av sina tjänstgörande arkitekter G. Améen att

avlägga besök pa platsen — får i underdånighet anföra, att da den nuvarande seminarietomten

är alltför liten och med avseende å sitt läge icke kan lämpligen utvidgas

Domkapitlet

rörande

tomtfrågan.

Överinten
dentsämbetet
rörande
tomtfrågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

samt det föreslagna tomtområdet är välbelägen erbjuder goda grundförhållanden och,

enligt vad i ärendet upplysts, erforderliga ledningar komma att av staden dit framdragas

samt området därjämte synes vara tillräckligt stort för att tillåta ett dubbelseminariums

förläggande a detsamma, ämbetet för sin del icke har något att erinra

mot nådigt bifall till förevarande framställning, i vad densamma nu vant föremål för

ovenntendentsämbetets prövning.

Kammarkollegium

rörande tomtfrågan.

Kammarkollegium, vars utlåtande är dagtecknat den 6 februari 1913,

anför:

Kammarkollegium, ^ som det icke lärer tillkomma att yttra sig över förevarande

ansökning i vidare män än densamma avser den ifrågasatta jordupplåtelsen, får

tillkannagiva, att kollegium för sin del icke bar något att erinra däremot, att ovannamnda

område om 4 hektar avsöndras från omförmälda boställe att av seminariet under

nyttjanderätt innehavas, så länge området användes för nu avsedda ändamål och lana

hmder ej möter, under villkor dels att årlig avgäld, som anses skälig, av Kung], Mai ds

befallningshavande i Malmöhus län efter vederbörandes hörande fastställes i spannmål

eller annan lämplig persedel att av seminariet till indelningshavaren utgöras med lösen

i penningar efter medelmarkegångspris, vilken avgäld på därom av vederbörande

^1(* 1Iva.rJe “y tioårsperiods början gjord framställning må kunna av Kungl. Mai ds

befallningshavande med hänsyn till då rådande förhållanden höjas, dels ock att seminanet

later,, där så erfordras, på egen bekostnad uppföra och under besittningstiden

underhålla lämpligt stängsel kring området.

Förslag^tiii Sedan överintendentsämbetet enligt vad förut omtalats den 14 juni

ny yggna . pgpg erhållit i uppdrag att utarbeta ritningar oeh kostnadsförslag till ett

dubbelseminarium, överlämnade ämbetet jämväl detta uppdrags utförande

åt arkitekten Améen, som ock uppgjorde skisser till en seminariebygo-nad

och . en. gymnastikbyggnad, förlagda till södra delen av den nuvarande

seminarietomten. Då tomtfrågan sedermera, såsom i det föregående nämnts,

kommit i annat läge och överintendentsämbetet i likhet med samtliga övriga

myndigheter, som haft att yttra sig i frågan, funnit sig höra förorda

seminariets förläggning till det föreslagna nya tomtområdet, hava av

Améen nya byggnadsritningar och kostnadsförslag utarbetats, avseende

seminariets fullständiga överflyttning till detta område.

\ id ritningarnas utarbetande har man åsyftat en sådan anordning av

kyggnadskomplexet, som kunde medgiva en naturlig och kostnadsbesparande

anpassning efter tomtens form och beskaffenhet och på samma gåno- tilllata

den förläggning av de olika lokaliteterna, som är lämpligast för deras

ändamål. Förslaget har i huvudsak uppgjorts enligt samma byggnadsprogram,

som legat till grund för de nya seminariebyggnaderna i Falun

och Uppsala. I likhet med sistnämnda byggnad skulle den nu föreslagna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

omfatta 9 seminariesalar, av vilka en avsetts att användas för en studentklass.

Dessutom innefattar förslaget ytterligare en lärosal såsom reservrum

vare sig för seminariet eller övningsskolan. I åtskilliga hänseenden hava

emellertid utrymmena begränsats i jämförelse med nyssnämnda byggnadsplan;

så hava korridorerna gjorts smalare, lärosalarna något mindre

O. S. V.

Arkitekten Améen har lämnat följande redogörelse för byggnadsförslaget:
Situationsplanen

visar den föreslagna byggnadsplatsen norr om staden Lund, sådan

den blivit upptagen i under utarbetning varande förslag till stadsplanens utvidgning,

och har området en areal av 4 hektar, utgörande s. k. biskopsjord.

Från staden kommer man till platsen från sydväst och väster förbi nuvarande

seminariet, varför till den västra delen av tomtens södra sida är förlagd huvudingången

med portvaktsstuga, vilken uppföres av sten innehållande ett rum och kök samt ett

vindsrum.

Innanför huvudgrindarna öppnar sig eu mindre förplats, från vilken vägarna föra

dels upp mot seminariebyggnadens huvudingång dels till rektorsbostaden av sten innehållande

6 rum och kök m. m.

Seminariebyggnaden med tillhörande gymnastikbygguad är förlagd upp mot norra

gränsen och har fått sin planform i möjligaste mån avpassad efter tomtens form och

beskaffenhet. Med tre armar omsluter den två solbelysta gårdar, avsedda att utgöra

rastplatser för seminariets och övningsskolans elever.

Öster därom, å områdets högsta och tillika av naturen planaste del, är idrottsplatsen

förlagd omedelbart intill gymnastikbyggnadens gavel med ingång till gymnastiklokalens

två större avklädningsrum. Norr om gymnastikbyggnaden är förlagd

en avträdesbyggnad och öster om idrottsplatsen utmed gränsen lägges ett trädgårdshus

för redskap med ett mindre växthus på södra och ett utrymme för idrottsredskap

å norra gaveln. Dessa byggnader utföras av s. k. korsvirke.

Byggnadsgrunden är av god beskaffenhet och utgöres av hård, torr lerjord motstående

inemot 7 kg. tryck pr kvcm. För samtliga byggnader användas grundmurar av

betong uppdragna ovan jord till socklar, vilka ytbehandlas medelst pikhackning. Seminariebyggnaden

liksom rektorsbostaden och portvaktsstugan uppföres av tegel med fogstrukna

fasader. Alla byggnaderna täckas med tegeltak. Seminariebyggnaden erhåller

eldfasta bjälklag, innertrappor av betong med kalkstenssteg samt yttertrappor av granit.

Seminariebyggnaden och rektorsbostaden uppvärmas medelst centralvärmeledning och

förses med gas och elektriska ledningar. Servisledningar härtill ävensom för vatten

samt avloppsledningar kunna erhållas till tomten genom stadens försorg.

Seminariebyggnaden utgöres av 3 våningar förutom jordvåning och vind. Till

jordvåningen, som endast sträcker sig under byggnadens södra, västra och mellersta

delar, är o förlagda två salar för träslöjd och en för metallslöjd med till dessa

hörande modell- och materialrum samt virkesupplag, vidare pannrum med kolförråd och

varmkammare. Till en tvättstuga med mangelrum samt till iörrådskällare för trädgårdsprodukter

jämte arbetsrum för frösortering m. m. leder särskild nedgång från

östra gården. Ävenså är i jordvåningen anordnad en bekvämlighetsinrättning för

övningsskolans flickor med avskild nedgång från västra gården intill övningsskolans

Redogörelse

för byggnadsförslaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kostnads
beräkning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

ingångsport. Från pannrummet är dragen en rörkulvert under byggnadens östra del

fram till gymnastikbyggnaden, där den utvidgas till en trafikabel gång ställd i förbindelse

med i denna del befintlig trappa. Denna gång slutar med en uppgång till

ett kapprum utanför de två större för seminarieeleverna avsedda avklädningsrummen,

så att dessa på så sätt bliva tillgängliga utan att man passerar gården. Intill gymnastikbyggnadens

trappuppgång äro förlagda ett par smärre källarutrymmen avsedda för

biologiska preparat o. d. I jordvåningens västra del, där golvplanet kommer över omgivande

mark, äro anordnade två bostäder, en å 2 rum och kök m. m. för vaktmästaren

och en å 1 rum och kök för eldaren. Dessa lägenheter hava särskild ingång

från gården men stå dock i förbindelse med b_yggnadens övriga lokaler genom en

gång fram till den inre huvudtrappan. Köken erhålla gasspisar.

Huvudingången till bottenvåningen är belägen i vinkeln mellan södra och västra

partierna och leder genom ett vindfång in till eu centralvestibul, intill vilken den inre

huvudtrappan är belägen och i vilken korridorer till läraravdelningen, övningsskolan

och seminarieavdelningen utmynna. Genom ett mindre väntrum intill samma vestibul

kommer man till rektorsexpeditionen. Intill läraravdelningen ligger biblioteket med

läsrum tillgängligt även från vestibulen. Intill denna ligger även ett material- och

konferensrum. I bottenvåningens södra del finnas 5 salar för övningsskola, tillgängliga

även från särskild ingång i närheten till en särskild trappuppgång. I den östra delen

finnas 3 seminariesalar och leder dess korridor till gymnastikbyggnadens trappa

och avklädningsrum, varav finnas 2 större och 2 mindre grupperade omkring en duschavdelning

med 16 duschar och särskilt, varmare tvagningsrum i dess mitt. Invid de

mindre avklädningsrummen tinnes ett läkarrum. Från samtliga avklädningsrum är

gymnastiksalen tillgänglig genom två mindre trappor avsedda att begagnas endast

av till gymnastik klädda elever. Under trapporna finnas två toaletter.

Våningen 1 tr. upp innehåller 6 seminariesalar och 3 övningsskolesalar. Från

denna vånings centralvestibul är ingång till musiksalen, vilken ligger isolerad från

övriga lärosalar. I västra delen ligger teckningssal med norrbelysning samt skuggrum

jämte modell- och materialrum.

I denna våning ligger även gymnastiksalen med lärarrum och materialrum.

I våningen 2 tr. upp finnes i södra delen en större sal för övningsskolan samt den

fysiska och geografiska avdelningen. I den västra delen åter ligger den kemiska och den

biologiska avdelningen, vardera med erforderliga lärosalar, rum för samlingar, laboratorier

m. m. Den östra delen upptages av den stora samlingssalen med plats för omkring

450 personel-. I höjd med denna våning tinnes även en läktare till gymnastiksalen.

Vindsvåningen innehåller läktare till samlingssalen, 9 överspelningsrum, rum

för trädgårdsprodukter, vindar och reservutrymmen ävensom ett rum för urverk.

En taklanternin lämnar dager till salens läktare och utanförvarande korridor.

Den uppgjorda kostnadsberäkningen visar följande slutsiffror:

Huvudbyggnaden med gymnastiklokal

och bostad för vaktmästare

och eldare:

byggnadskostnad..................................... kronor 450,000: —

värmeledning......................................... » 34,000: —

Transport kronor 484,000:—

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 273.

Transport kronor 484,000:—

gas-, vatten- och avloppsledningar

med alla tillbehör ...........................

* 17,000: —

kronor

501,000: —

Rektorsbostaden:

byggnadkostnad ....................................

värmeledning.........................................

gas-, vatten-och avloppsledningar...

» 30,500: —

2,800: —

» 2,200: —

35,500: —

Portvaktsbyggnad...................................

»

7,900: —

Avträde sbyggnad:

byggnadskostnad....................................

vatten- och avloppsledningar med

torrklosetter in. m......................

kronor 3,400: —

» 900: —

»

4,300: —

Utvändiga gas-, vatten- och avlopps- ledningar med alla tillbehör......

Grävning, fyllning och dränering

för ledningarna ..........................

* 10,500: —

» 3,800: —

»

14,300: —

Belysningsledningar i seminariebygg- naden, samtliga yttre lednin- gar samt åskledare.......................

»

14,000: —

Planeringsarbeten å tomten samt

stängsel............................................

Oförutsedda utgifter, ritningar och

kontroll...........................................

»

15,000: —

60,000: —

Kronor

652,000: —

Trädgårdshus ........................................

5,000: —

Summa

Kronor

657,000: —

Över det utarbetade byggnadsförslaget har genom domkapitlet i Lund

yttrande inhämtats från lärarkollegiet vid seminariet.

Kollegiet har i fråga om seminariebyggnaden förklarat sig ingenting hava att

erinra utan uttalat sitt erkännande av det sätt, på vilket nödvändiga krav blivit tillgodosedda.

Läraren i naturkunnighet har uttalat vissa önskemål i avseende på inredningen

av den biologiska avdelningen. Gymnastikläraren har yrkat, att avklädningsrummen

måtte göras större, och läraren i musik och sång har funnit antalet överspelningsrum

för litet. Beträffande rektorsbostaden har kollegiet enhälligt som sin

bestämda uppfattning uttalat, att utrymmet är alldeles för knappt tilltaget. Då rektorsbostaden

icke uppföres för någon viss person, utan är avsedd att för längre tid framåt

tjäna seminariets rektor med hans kanske talrika familj till bostad, och med tanken

på, att Lunds seminarium skall bliva dubbelseminarium, då lärarantalet ökas

Seminarielcollegiet

om

byggnadsförslaget.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Domkapitlet

om byggnadsförslaget.

Överintendentsämbetet

om byggnadsförslaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

till mer än det dubbla mot nu, och det väl anses lämpligt, att rektor som gäster i sin

bostad kan mottaga såväl ^kollegiet som någon klass lärjungar, måste man ovillkorligen

hava den fordran, att saväl antalet rum som storleken av desamma bliva tillfredsställande.

Om också rummens antal icke kan bliva lika stort som i den nyuppförda

rektorsbostaden i Göteborg med dess dubbelseminarium, måste det anses rimligt, att

rummens såväl antal som storlek icke äro mindre än i rektorsbostaden i Växjö, vars

seminarium är enkelseminarium.

Vad portvaktsstugan angår anser kollegiet, att vaktmästaren där bör hava sin

bostad, varigenom särskild portvakt bliver överflödig. Men i så fall är det nödvändigt,

att _ storleken av rummen ökas. Helst borde ännu ett rum tillkomma; med

rätta framträder i var tid mer och mer kraven pa goda och rymliga bostäder för

arbetsklassen.

Den å ritningarna som vaMmästarbostad betecknade lägenheten användes lämpligen

som bostad åt trädgårdsbiträdet, som ovillkorligen måste hava sin bostad inom

seminaiiets område i och för övervakande av trädgarden, då icke trädgårdsmästaren

där har sin bostad.

Vad angår ^ fragan om inlösen för statens räkning av uthusbyggnad vid Lunds

seminarium, biträder kollegiet den underdåniga framställning, som av rektor i denna

sak förut gjorts, att nämligen uthusbyggnaden efter skedd ny värdering av staten

måtte inlösas.

Av en yttrandet bilagd jämförande tabell framgår, att rektorsbostaden

vid seminariet i Växjö innehåller 7 rum och kök med sammanlagt ytinnehåll

av 213,75 kvadratmeter, varemot den föreslagna rektorsbostaden

i Lund innehåller 6 rum och kök med sammanlagt ytinnehåll av 161,57

kvadratmeter.

Seminariets rektor har i särskilt yttrande förklarat sig till fullo instämma

i lärarkollegiets uttalande.

Domkapitlet i Lund har beträffande det framlagda byggnadsförslaget

i skrivelse den 2 april 1913 uttalat sig sålunda:

Domkapitlet, som tagit kännedom om ritningarna med tillhörande kostnadsförslag,

finner mot ritningarna till själva seminariebyggnaden ingenting att anmärka utan

anser dem särdeles ändamålsenliga och tillstyrker byggnadens uppförande i enlighet

med desamma. Vidare finner domkapitlet det särskilt lämpligt, att efter rektors°och

kollegiets förslag vaktmästarbostaden förlägges till den å ritningen som portvaktsstuga

betecknade byggnaden, vilken för detta ändamål torde kräva något större utrymme.

Den å ritningarna åt vaktmästaren avsedda lägenheten upplåtes lämpligen åt

trädgårdsbiträdet, vilket liksom vaktmästare och eldare bör av skäl, som rektorn och

kollegiet angivit, hava sin bostad inom seminarieområdet.

Slutligen har överintendentsämbetet, med överlämnande av de utarbetade

ritningarna och kostnadsförslaget samt övriga handlingar i ärendet,

i skrivelse den 8 april 1913 anfört bland annat:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.

Sedan av vederbörande godtaget förslag framkommit om nytt tomtområde för

seminariet norr om staden, har föreliggande förslag, med beaktande också av ritningarna

till det redan till uppförande medgivna dubbelseminariet i Uppsala, utarbetats

sådant det återfinnes i bifogade, av kostnadsberäkningar, slutande å 657,000 kronor,

samt beskrivningar åtföljda ritningar; lärande, därest anslag varder för ändamålet

äskat, detta lämpligen kunna fördelas på tre år, därav för år 1914 torde begäras

200,000 kronor.

Av ifrågavarande förslag har vederbörande domkapitel varit i tillfälle att taga

del liksom ock såväl semin ålder ektor som seminariets lärarkollegium, varvid vispa

anmärkningar framställts. I anledning härav anser sig ämbetet böra erinra, att det vill

synas ämbetet lämpligare, att seminariets vaktmästare har — såsom ämbetets förslag

innebär — sin bostad i själva seminariebyggnaden än i portvaktsstugan och att hellre

trädgårdsbiträdesbefattningen förenas med portvaktssysslan; skulle portvaktsbyggnaden

behöva göras större, för att också vaktmästaren där skulle beredas bostad, bleve denna

anordning givetvis ekonomiskt ofördelaktig, att rektorsbostaden fått den begränsning,

ritningarna utvisa, med hänsyn därtill, att mot föregående seminariebyggnadsföretag

riktats anmärkningar mot rektorsbostädernas storlek, att de av musik- och gymnastiklärarna

framställda anmärkningarna innebära krav, vilka gå utöver det givna programmet,

samt att övriga uttryckta önskemål utgöras av detaljer, som vid arbetenas bringande

till verkställighet lära kunna nöjaktigt ordnas.

Innan jag avslutar redogörelsen för handlingarna i ärendet, har jag

att lämna några närmare upplysningar om den förut mera i förbigående

omnämnda, av seminariets förre rektor P. Wingren å seminarietomten uppförda

uthusbyggnaden. Härom är att meddela följande.

I skrivelse den 29 december 1875 hade Wingren gjort framställning

om rätt att på vissa villkor uppföra ett uthus och därvid anfört:

Då det icke är möjligt att förmå någon redbar och sakkunnig person att

vid härvarande folkskoleseminarium åtaga sig eldningen, som redan kl. 1 å 2 på

natten måste begynna, därest icke bostad med rum och^kök m. m. åt eldaren, som

därjämte är trädgårdsdräng, å läroverkets område upplåtes; dä det rum, som förut

varit överlämnat åt seminariets städerska, måste användas till musikrum, därest undervisningen

i musik skall kunna ändamålsenligt och utan förfång för den övriga undervisningen

ordnas samt tillfälle till nödig enskild övning i detta ämne beredas de talrika

eleverna, och då äntligen större utrymme än hittills för kol och ved är erforderligt,

därest icke som under förflutna år kol i mindre partier och därför till synnerligen

höga priser skall fortfarande inköpas, måste jag, lör att å seminariets område

bostad åt eldaren och träd gårdsdrängen, särskilt musikrum och tillräckligt utrymme

för kolupplag måtte vinnas, avstå de lägenheter (brygghus, ved- ych kolbod

m. m.) i seminariets uthus, som städse varit åt rektor upplåtna, och vågar därför

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta,

dels att jag på egen bekostnad å seminariets område under våren 1876 får

för rektors räkning uppföra ett uthus, som staten skulle äga att inlösa till pris, som,

när byggnaden blir färdig, skulle bestämmas av tre gode män, utsedda den ene av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 käft. (Nr 273.)

Wingrenslca

uthusbygg
naden.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gode männens

värdering.

*8 -Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

domkapitlet i Lund, den andre av mig eller min rättsinnehavare och den tredje av

de två förra;

dels att jag eller min rättsinnehavare, därest nämnda anhållan bifalles, från instundande

ar, och intill dess staten pa bemälda villkor övertager det av mig uppförda

uthuset, av seminariets arsanslag till materiell, ljus, ved m. m. årligen får uppbära

400 kronor;

och dristar jag mig så mycket snarare utbedja mig bifall till min anhållan, som

eldaren, om han annars funne sig i att bo utom läroverkets område, näppeligen skulle

anse 200 å 250 kronors förhöjning i sitt årliga arvode ersätta den fria bostaden, och

ett musikrum, förhyrt i staden, skulle betinga omkring 150 kronor i årlig hyra samt

utgifterna för kol och ved, därest uppköp därav i parti och å lämplig tid kunde göras,

skulle varje år minskas med 75 å 100 kronor.

Denna framställning blev av Kungl. Maj:t den 17 mars 1876 bifallen.

Den bestämda årliga avgiften har från och med år 1882 bestritts medelst

för ändamålet anvisat särskilt anslag. Sedan Wingren under år 1906 avlidit,

gjorde hans rättsinnehavare hos domkapitlet i Lund framställning

därom, att domkapitlet måtte utverka, att ifrågavarande byggnad enligt

givna bestämmelser bleve inlöst av statsverket. Denna framställning var

åtföljd av protokoll över en utav vederbörligen utsedda gode män den

27 maj 1907 verkställd besiktning och värdering av byggnaden. Gode

män vid nämnda tillfälle voro: byggmästaren A. P. Månsson, utsedd av

Wingrens stärbhus, konsistorienotarien B. Wivesson, utsedd av Lunds domkapitel,

och domkyrkoarkitekten f. Wåhlin, utsedd av de båda övriga

gode männen. Det vid förrättningen förda protokollet innehåller såväl

en redogörelse för byggnaden som ett angivande av det värde, den vid

dåvarande tidpunkt ansågs äga.

Ur protokollet må anföras:

Vid företagen uppmätning utvändigt befanns byggnaden innehålla följande dimensioner:

i längd 19,87 meter, i bredd 10,29 meter och i höjd 2,6 meter från sockelns

överkant till gesimsens överkant räknat, varjämte sockelhöjden vid södra sidan

utgjorde 0,3 5 meter.

By§Sna<fen är uppförd av gulbränt nr 1 tegel, utvändigt cementfogad, med

rappad sockel och under tak av papp. Trävirket är oljemålat. Den är försedd med en

åskledare, fyra takfönster av järn samt två stuprör från taket å varje sida för avledande

av regnvatten.

Lftei antecknandet härav förrättades besiktning invändigt av byggnaden, som

år inredd från väster räkuat på sätt ritning närmare utvisar.

I överensstämmelse med denna finnes först inredda garderob och förstuga eller

tambur; därefter tva rum, a ritningen benämnda gästrum, båda tapetserade och försedda

med porslinsugnar. Strykrummet, som jämväl är apterat till badrum, är försett

med badkar och cementbassäng samt vattenledning till bad och dusch genom ett rör

från brygghuspannan pa andra sidan om väggen; innehåller dessutom en å ritningen

icke upptagen järnugn. I mangelboden, vars golv är belagt med tegel i motsats

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

mot de föregående rummens golv, vilka bestå av trä, finnes uppsatt en garderob med

brädväggar. Brygghuset eller tvättstugan bar likaledes golv av tegel, innehåller en

inmurad panna och en inmurad spis, vars skiva befanns söndrig, samt är försedd med

vattenledning. Trappan upp till vinden är förlagd till östra sidan i stället för den

västra, såsom å ritningen finnes angivet. Vagnboden är jämväl försedd med tegelo-olv.

Vedboden innehåller två avstängningar för kol. Golvet, som saknar beläggning,

är sänkt under markens nivå. I fråga om stall och hönshus m. m. förekom

intet särskilt att anteckna. Vid den sålunda förrättade besiktningen utröntes, att

byggnaden i dess helhet är i ett särdeles gott skick.

'''' Då det nu gällde att bestämma det pris, som staten i händelse av byggnadens

inlösen skäligen borde för densamma erlägga, uttalade undertecknad TVivesson betänkligheter

emot att sätta detta pris till högre belopp än det, vartill rektor Wingren

förut vid brandförsäkran det själv värderat den, eller 7,000^kronor. ^ Men sedan

de två övriga gode männen, båda fackmän på hithörande område, enstämmigt förklarat,

att samma byggDads uppförande under nutida förhållanden, med nu gällande

arbetslöner och priser på byggnadsmaterialier, skulle draga en kostnad, av omkring

11,000 kronor och att densamma därför i dess nuvarande skick rättvisligen måste

värderas till minst det ursprungligen beräknade kapitalet av 8,000 kronor, vara hittills

till rektor Wingren och hans stärbhusdelägare erlagts ränta efter fem procent

med 400 kronor såsom årlig hyresavgäld, enade sig förrättningsmännen om att för

uthusbyggnaden i fråga, därest den komme att av staten övertagas, bestämma detta

pris eller 8,000 kronor.

Efter hörande av seminariets rektor hemställde domkapitlet, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att den sålunda till inlösen

hembjudna uthusbyggnaden måtte av staten övertagas till det densamma

av de utsedda gode männen åsätta priset.

Därefter inhämtades överintendentsämbetets yttrande över den gjorda

framställningen.

Under erinran att förberedande åtgärder redan vidtagits för anskaffande

av nya byggnader för seminariet tillstyrkte ämbetet, att med ifrågavarande

framställnings avgörande måtte anstå, till dess ärendet angående

till- och ombyggnad av folkskoleseminariehuset blivit slutbehandlat.

Ärendet blev sedermera återremitterat till överintendentsärnbetet att

behandlas i samband med ärendet angående upprättande av ritningar och

kostnadsförslag till seminariets ombyggnad.

Såsom jag redan nämnt, har nu seminariets rektor i sin förutberörda

skrivelse den 22 november 1912 hemställt, att ifrågavarande byggnad

måtte, efter verkställd värdering, av staten inlösas.

Slutligen har överintendentsärnbetet i sin förut åberopade slutliga

skrivelse den 8 april 1913 i förevarande ärende anfört, att om seminariets

byggnadsfråga bleve löst, på sätt av ämbetet föreslagits, ifrågavarande

byggnad icke bleve för seminariets behov erforderlig.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

mentsc/lefen. P*en nuvarande seminariebyggnaden i Lund, vars ersättande med en

ny sådan nu föreslagits, är den första seminariebyggnad, som uppfördes i

vårt land. Beslut om byggnadens utförande fattades den 20 december

1862, och undervisningen tog sin böljan i det nya huset den 1 februari

1864. Kostnaderna för byggnaden bestredos ur den Filéenska fonden;

en kort därefter vidtagen utvidgning bekostades dels ur nämnda fond,

dels genom anvisning från allmänna besparingarna å åttonde huvudtiteln.

Sedermera har på 1870-talet en utvidgning av undervisningslokalerna skett i

samband därmed, att en särskild rektorsbostad uppfördes. Om tillkomsten

av den genom rektor Wingren uppförda uthuslängan är i det föregående

uppgift lämnad.

Det kan näppeligen väcka förvåning, att den sålunda 50-åriga seminariebyggnaden,

vilken från början icke var avsedd att mottaga det antal

klasser, som den sedermera fått inrymma, icke längre kan tillfredsställa

de anspråk ur undervisningens och sundhetsvårdens synpunkt, som

man numera torde vara berättigad att ställa på en byggnad för ifrågavarande

ändamål. Redan för 13 år sedan fäste också seminariets dåvarande

rektor uppmärksamheten pa de svårigheter för undervisningsarbetet,

som vållades därav, att seminariets lokaler »mer och mer befunnits för

sitt ändamål dels otillräckliga, dels och framför allt otjänliga». I anledning

härav utarbetades ock ett förslag till tillbyggnad. Såsom den förut

lämnade redogörelsen utvisar, hava sedermera gång efter annan av seminariets

rektor, framställts erinringar om det trängande behovet av nya lokaler

för seminariets räkning, och flera olika förslag till nybyggnad hava

utarbetats men befunnits i ena eller andra hänseendet mindre tillfredsställande.

Behovet av förbättrade lokaler för seminariet i Lund är sålunda sedan

länge känt och erkänt, och man kan, enligt vad jag själv övertygat

mig om, utan överdrift saga, att detta behov är i allra högsta måtto trängande.

Lokalernas beskaffenhet är sådan, att det torde vara mycket få

läroanstalter i vårt land även av ringare betydelse än ett folkskoleseminarium,

vilka i detta hånsende äro så illa utrustade som seminariet i

Lund. Jämväl det i denna del av riket kännbara och från många håll

vitsordade behovet av ökad tillgång på lärarkrafter för folkskolan talar

för att det föreliggande byggnadsförslag^ icke längre undanskjutes.

Den lämnade redogörelsen för byggnadsfrågans nuvarande läge ådagalägger

emellertid, att densamma icke kan få en tillfredsställande lösning

annat än i samband med anskaffande av ny tomtplats. Skall seminariet

utvidgas till ett dubbelseminarium och erhålla därför lämpade lokaler —

och alla skäl tala härför — måste det nuvarande tomtutrymmet anses så
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 273.

21

som otillräckligt, och det är enligt min tanke överensstämmande med klokhet

och framsynthet, att man i tid sett sig om efter möjligheter att vinna

ökat utrymme. Av redogörelsen framgår, att någon lämplig utvidgning

av den nuvarande tomten icke kan vinnas, utan att andra synnerligen behjärtansvärda

intressen därigenom skulle skadas, men att däremot lämpligt

nytt tomtområde utan svårighet kunnat finnas på annat håll.

Två områden äro därvid att i första rummet taga i betraktande, nämligen

dels ett område söder om staden å indragna hospitalshemmanet Lilla

Råby nr 16 eller den så kallade Hospitalsgården, dels ock ett område norr

om staden i omedelbart grannskap till seminariets nuvarande tomt och

liksom denna tillhörande det biskopen i Lunds stift på lön anslagna

säteriet Helgonagård nr 1.

Av dessa båda områden synes det sistnämnda ur alla synpunkter

vara att föredraga. Till alla de av vederbörande myndigheter

framhållna skälen av hygienisk art och ur synpunkten av belägenheten

kommer ock, att under det för åtkomsten av det förstnämnda området

skulle erfordras ett avsevärt avträdesbelopp till dess arrendator, det sistnämnda

området, tack vare från Lunds stad visat tillmötesgående, kan upplåtas

till statsverket utan avträdeskostnad. Vad angår kostnaderna för

framtiden torde tomten å hospitalsjorden icke ställa sig väsentligt billigare

än tomten å biskopsjorden, enär den minskning i arrende, upplåtelsen av

det förra området skulle betinga, säkerligen komme att bliva nära neglika

hög som avgälden för det senare området. Skillnaden kan i varje

fall blott komma att uppgå till ett jämförelsevis obetydligt belopp.

I likhet med alla de myndigheter, som haft att yttra sig i ärendet,

anser jag mig därför böra bestämt förorda valet av det föreslagna området

å säteriet Helgonagårds ägor. De av stadsfullmäktige i Lund för deras

i ärendet gjorda utfästelse uppställda villkor synas icke vara av beskaffenhet

att giva anledning till betänkligheter. Någon Riksdagens medverkan

till den föreslagna tomtens upplåtande, på sätt kammarkollegium

föreslagit, erfordras icke.

Beträffande det föreliggande byggnadsförslaget vill jag anföra följande.

Så länge förhoppning fanns, att den nuvarande seminarietomten skulle

kunna i erforderlig grad utvidgas och komma till användning även för

framtiden, var det min åsikt, att för nedbringande av kostnaderna den

gamla seminariebyggnaden borde, tillbörligen restaurerad, fortfarande

komma till användning och sålunda nybyggnaden kunna i motsvarande

mån begränsas. Ritningar och kostnadsförslag hava ock utarbetats under

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273,

sådan förutsättning. Aven sedan det blivit klart, att ny tomtplats måste

anskaffas, tänkte jag mig till en början, att nämnda anordning åtminstone

tills vidare skulle vara möjlig. Därför har byggnadsplanen anlagts så,

att en avdelning av huvudbyggnaden, till omfånget motsvarande det lokalutrymme,

som skulle kunna beredas i den nuvarande byggnaden, tänkts

kunna nu utelämnas och först framdeles komma till utförande. Enligt en

av ingenjör K. Bildmark uppgjord P. M., vilken torde få biläggas handlingarna

i ärendet, skulle härigenom kunna för det närvarande inbesparas

en byggnadskostnad av omkring 50,000 kronor.

Emellertid föreligga en mängd omständigheter, som synas avgjort

tala mot en sådan utväg.

Först och främst framgår av en utav arkitekten G. Améen uppgjord

kostnadsberäkning, vilken likaledes torde få biläggas handlingarna i ärendet,

att kostnaderna för en reparation av den gamla byggnaden, varigenom densamma

åtminstone för någon avsevärdare tid kunde göras tjänlig för sitt ändamål,

skulle bliva så betydliga, att den vunna besparingen i byggnadskostnader

därav skulle till större delen motvägas. Trots en så pass betydande

reparationskostnad skulle i alla händelser lokalerna i den gamla byggnaden

på grund av dennas ursprungliga anordning aldrig kunna göras fullt ändamålsenliga.

Vissa olägenheter ur undervisningens synpunkt skulle givetvis

uppstå på grund av lokalernas fördelning på två på avstånd från varandra

belägna byggnader. Kostnaderna för uppvärmning skulle komma att ökas,

då två skilda värmeanläggningar behövde skötas och underhållas, och även

renhållningen skulle bliva kostsammare. Slutligen skulle genom berörda

anordning för en tid framåt för seminariets räkning bindas två tomtområden,

av vilka det ena, det för andra ändamål mest användbara,

uteslutande på grund av de å detsamma uppförda byggnaderna, men ej i

övrigt skulle vara för seminariet erforderligt. Då jämväl för detta område

avgäid måste betalas, komme härav att föranledas en kostnadsökning å minst

300 kronor årligen. Klart är ock, att då man framdeles skulle uppföra

den del av den nya byggnaden, som tills vidare skulle ersättas av den

gamla, kostnaden därför komme att ställa sig högre, än om densamma nu

komme till utförande. Hur omsorgsfullt man än vid huvudbyggnadens

uppförande sökte planlägga för eu framtida tillbyggnad, komme nämligen

alltid dennas uppförande att till en viss grad medföra ingrepp på huvudbyggnaden.

För den avsevärda kostnad, erforderliga reparationer å den

gamla byggnaden komme att betinga, skulle vid ett framtida avträdande

av densamma sannolikt icke kunna vinnas någon motsvarande ersättning.

Av alla dessa omständigheter synes mig framgå, att ett bibehål
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 273.

lande av det gamla lärohuset för seminariets räkning och i samband

därmed eu inskränkning av nybyggnaden icke blott skulle medföra avsevärda

olägenheter utan också komme att ur ekonomisk synpunkt ställa

sig oförmånligt. Jag anser sålunda, att en fullständig anläggning för ett

dubbelseminarium nu bör komma till utförande å den föreslagna nya

tomten. Av skäl, som anförts av seminariets rektor, synes det mig lämpligt,

att jämväl ny rektorsbostad nu uppföres.

Den nu föreliggande byggnadsplanen medför tydligen en beaktansvärd

fördel framför tidigare framlagda förslag till lokalutvidgning för seminariet

därigenom, att seminariets verksamhet skulle under byggnadstiden kunna

fortgå ostörd, intill dess de nya lokalerna stode färdiga att tagas i bruk.

Mot den föreliggande byggnadsplanen synes mig intet vara att invända,

helst densamma, såsom redan nämnts, i allt väsentligt överensstämmer

med den plan, som blivit följd i fråga om de seminarieanläggningar, vilka

under de senaste åren blivit beslutade. Att förslaget, i likhet med den

av 1912 års Riksdag beslutade nybyggnaden för seminariet i Uppsala,

avser inrymmandet även av en studentklass, finner jag lämpligt, och att

till de direkt behövliga utrymmena lagts ett reservrum torde anses välbetänkt.

Utöver byggnadsplanen för seminariet i Uppsala upptager förslaget

en mindre byggnad för trädgårdens behov, innehållande förvaringsrum

för redskap in. m. samt ett förvaringsrum för växter vintertiden och

betingande en kostnad av 5,000 kronor. Då en dylik byggnad otvivelaktigt

förr eller senare blir oundgängligen behövlig, liksom fallet även

torde bliva vid seminariet i Uppsala, synes intet vara att invända mot

att den från början ingår i byggnadsplanen. Yad angår de önskemål

om förändring eller utvidgning av de föreslagna byggnaderna, vilka

uttalats av seminariets lärarkollegium eller vissa bland dess medlemmar

och vilka i några fall vunnit domkapitlets understöd, är min åsikt, att

desamma böra vinna beaktande, så långt det kan bliva möjligt inom den

framlagda kostnadsberäkningens ram, men att någon ökning av kostnaderna

utöver det beräknade beloppet för deras förverkligande icke bör

ifrågakomma.

Kostnaderna för seminariebyggnad, rektorsbostad och portvaktsstuga,

652.000 kronor, understiga med 9,000 kronor vad av sistlidna års Riksdag

äskades till motsvarande byggnader för seminariet i Uppsala. Till

nämnda belopp skulle komma kostnaden för trädgårdshuset, 5,000 kronor,

vadan den sammanlagda byggnadskostnaden skulle komma att uppgå till

657.000 kronor. Någon nedpressning av kostnaderna under detta belopp

anse vederbörande sakkunniga enligt vad jag inhämtat icke möjlig utan

direkta inskränkningar i lokalutrymmena, vilka komme att i ena eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

Inrättande

av parallellklasser.

24 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 273.

andra hänseendet göra desamma mindre lämpliga för sitt syfte. Att

sådana inskränkningar vidtoges, skulle jag finna mycket beklagligt. Vid

kostnadernas beräkning har hänsyn måst tagas till möjligen inträffande

prisstegringar å arbetsmarknaden.

Vad angår det nu för seminariet upplåtna tomtområdet torde intet

hinder möta för att den genom förut åberopade kungl. brev beslutade

avsöndringen upphäves, därest området icke längre blir behövligt för

seminariet.

Beträffande den framtida användningen av seminariets nuvarande

lokaler lärer något avgörande icke nu böra träffas. Sedan nya lokaler

blivit tillgängliga för seminariet, torde frågan om nämnda lokalers användning

böra, vederbörligen förberedd, företagas till slutlig prövning.

Icke heller i fråga om inlösning av den utav rektor Wingren uppförda

uthuslängan lärer något beslut nu vara av nöden. Klart synes

emellertid vara, att nämnda byggnad i enlighet med den givna utfästelsen

måste förr eller senare inlösas av statsverket, då det icke kunde anses

lämpligt att alltjämt erlägga ränta å anläggningskostnaden för en byggnad,

som icke är för statsändamål längre behövlig. Dessförinnan bör emellertid,

i överensstämmelse med vad av rektor föreslagits, en ny värdering på

vederbörligt sätt äga rum. Lämpligt synes vara, att därest den föreslagna

nybyggnaden nu kommer till stånd, beslut i nämnda ärende fattas samtidigt

därmed, att frågan om de gamla seminarielokalernas användning

företages till avgörande.

Samtidigt därmed att beslut fattades om nybyggnad för folkskoleseminarierna

i Göteborg och i Uppsala och i samband därmed om deras utvidgning

till dubbelseminarier beslöts ock att påbörja inrättandet av parallellklasser,

på det vid inflyttningen i de nya lokalerna det avsedda antalet

klasser skulle vara fulltaligt och de nya byggnaderna således från början

i hela sin omfattning komma till användning. Att under rådande stora

brist på lärarkrafter för folkskolorna en sådan åtgärd måste anses välbetänkt

torde vara självfallet.

Vid bifall till det förslag om nybyggnad för seminariet i Lund, jag i

det föregående förordat, skulle enligt beräkning de nya byggnaderna vara

färdiga att tagas i bruk från och med höstterminen 1916. Intoges redan

instundande hösttermin en parallellklass till första klassen i seminariet

samt likaledes sådana klasser höstterminerna 1914 och 1915, skulle vid

inflyttningen i den nya byggnaden höstterminen 1916 den fjärde parallell
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!,. Majlts Nåd. Proposition Nr 273.

klassen kunna intagas och därmed seminariets utvidgning till dubbelseminarium

vara fullt genomförd.

Ett hinder för realiserandet av denna plan har emellertid legat i

svårigheten att anskaffa för ändamålet erforderliga lokaler. Denna fråga

har dock på sista tiden kommit i ett annat läge. I oktober 1912 kom

det nämligen i dagen, att den åt rektor upplåtna bostaden på grund

av stark arsenikhalt i tapeter och oljefärg var och sedan många år varit

synnerligen hälsovådlig. I anledning härav har Kungl. Maj:t anvisat medel

till ”hyresersättning åt rektor, och denne har avflyttat från rektorsbostaden

å '' seminarieområdet. Då sedermera frågan om rektorsbyggnadens

behöriga reparation togs under omprövning, syntes det med hänsyn till

de föreliggande planerna på nybyggnad för seminariets räkning mindre

lämpligt att påkosta nämnda byggnad en så grundlig reparation som skulle

erfordras för att göra den lämplig till bostad, helst som densamma på

grund av sin anordning är i flera hänseenden mindre passande härtill.

I stället framkom den tanken, att uti ifrågavarande byggnad skulle

kunna efter avlägsnande av arseniken för jämförelsevis ringa kostnad nödtorftigt

anordnas erforderliga lokaler för parallellavdelningar. Efter framställning

i sådan riktning från seminariets rektor hos överintendentsämbetet

har ämbetet genom domkyrkoarkitekten T. Wåhlin låtit verkställa

utredning av denna fråga. Wåhlin har i till ämbetet ingiven skrivelse

lämnat anvisning på de åtgärder, som för ifrågavarande ändamål borde

vidtagas, och beräknat de därför erforderliga kostnaderna till omkring

1,400 kronor. De för reparationsarbetets genomförande nödiga medlen

torde utan Riksdagens särskilda medverkan stå till förfogande.

Sedan utsikt sålunda yppats att under övergångstiden anskaffa användbara

lokaler för parallellklasser, har seminariets lärarkollegium uttalat

sig för att dylika klasser borde inrättas, med början höstterminen 1913

med en parallellklass till första klassen. I anledning härav, har seminariets

rektor genom domkapitlet inkommit med framställning i ämnet, vari

han anfört:

Sedan undertecknad i skrivelse den 22 november 1912 anhallit, att bland

annat ny seminariebyggnad måtte med det snaraste uppföras för folkskoleseminariet

i Lund, avsedd för ett dubbelseminarium, och nämnda fråga förelagts 1913 års

Riksdag, har det synts såväl mig som lärarkollegiet angeläget vara, att redan vid

början av läsåret 1913—1914 en parallellklass inrättades för första semiuarieklassen,

avsedd att under de två följande åren efterföljas av nya parallellklasser för seminariet

ävensom nödiga parallellavdelningar till övningsskolan,_ så att, då den nya seminariebyggnaden,

som är att hoppas, hösten 1916 bliver färdigbyggd, densamma redan från

början skall kunna tagas i anspråk av fulltaliga dubbelklasser.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 213 höft. (Nr 273.)

Rektors

framställnin

angående

pavallell
klasser.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 273.

Det skäl, som härvid varit bestämmande, är — förutom nyssnämnda — framförallt

den stora och kännbara lärarbrist, som allt fortfarande råder vid folkskolorna i

riket. Enligt folkundervisningskommitténs betänkande antogs bristen på fullt kompetenta

lärare vid 1910 års början hava uppgått till 920 lärare, därav 485 manliga och

435 kvinnliga, en brist, som sedan detta år säkerligen icke minskats, åtminstone vad

Skåne angår med dess tätt bebyggda trakter, där antalet skolor är i ständigt stigande,

vilkas lärarkrafter i regel tagas från Lunds och Landskrona seminarier. De från

skolrådsordförandena hos mig ofta framställda förfrågningarna, om icke Lunds seminarium

skulle vilja stå till tjänst med att låta sina lärjungar för längre eller kortare

tid tjänstgöra i församlingarna som lärare, visa klart, vilken brist på kompetenta lärare,

som här nere råder. Min anhållan att redan nu, innan nybyggnaden är färdig,

få anordna parallellklass vid seminariet vågar jag också stödja på det förhållandet, att

vid såväl Uppsala som Göteborgs seminarium det ansetts lämpligt att inrätta parallellklass

samtidigt med det nybyggnader för nämnda seminarier beslutats. Ett skäl,

som visserligen talar mot inrättandet av dubbelklasser före den nya byggnadens tillkomst,

ligger i de bristfälliga lokalerna vid härvarande seminarium. Men då likväl

möjlighet finnes att bereda rum åt särskilda parallellklasser under de tre år, sådant

blir nödvändigt, och då saken är så behjärtansvärd, anser jag såväl som kollegiet det

lyckligt, om början med parallellklasser vid härvarande seminarium kunde äga rum

redan innevarande höst. De utgifter, som komma att åtfölja inrättandet av parallellklass,

återfinnas i närslutna kostnadsberäkning, uppgjord dels för en parallellklass till

första seminarieklassen läsåret 1913—1914, dels för en ny första parallellklass vid

seminariet höstterminen 1914, dels för en parallellklass till andra seminarieklassen samt

en parallellavdelning till övningsskolan höstterminen samma år.

Vissa i nämnda kostnadsförslag upptagna poster äro av den natur, att nödvändigheten

eller storleken av däri upptagna summor icke behöva närmare motiveras. De

arvoden, som begäras för undervisningen, ävensom timantalet för denna senare stå sålunda

i överensstämmelse med gällande löneförfattning för seminarierna och med seminariestadgan,

dock med tillägget, att åt läraren i trädgårdsskötsel för hans utsträckta

undervisningsskyldighet begärts ett extra arvode, ävensom åt gymnastikläraren begärts

ett mindre arvode som en berättigad ersättning för det ökade arbete, som undervisningen

av ett större antal elever måste medföra.

För hyra av gymnastiklokal har begärts ytterligare 90 kronor, för kalenderår

räknat, sotn. ersättning för det avklädningsrum, som styrelsen för landstingets småskoleseminarium

— folkskoleseminariet hyr gymnastiklokalen av nämnda seminarium —

åtagit sig iordningställa och som blir en nödvändighet, om ett större antal elever där

skall undervisas. Åt rektor har begärts arvode åt skrivbiträde av samma storlek, som

förut beviljats rektorerna vid Uppsala och Göteborgs seminarier.

Ökningen i stipendieanslaget har föreslagits till 1,600 kronor, för läsår räknat,

något som väl motiveras av den fattigdom, som i regel råder bland seminariets

elever.

För inköp av två pianinon anhålles om en summa av 750 kronor. Angående denna

post beder jag få hänvisa till särskild framställning'' från seminariets musiklärare,

där det stora behovet härav närmare motiveras, och hade det varit min avsikt att —

även om utvidgning till hösten av seminariet icke påtänkts — göra en framställning

om medel för inköp av två dylika instrument, avsedda för elevernas överspelningsövningar.

Angående inredningskostnaderna har jag sökt att begränsa dem till minsta möj
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

liga summa och samtidigt uppgjort kostnadsförslaget, vad såväl beträffar möbler som

undervisniugsmateriell, med tanke på att bådadera skola komma till användning för

det nya dubbelseminariet.

Till ökning i anslaget för slöjdundervisningen bär anhållits om 150 kronor för

läsår räknat. Det nuvarande anslaget har också visat sig otillräckligt, helst sedan

pappslöjd blivit införd i övningsskolan.

Vad beträffar begärt ökat anslag till materiell, ved och ljus m. in. kan det synas,

som om det vore något högt tilltaget beträffande utgifterna till värme och ljus

ävensom till arbetshjälp för städning och eldning. Med kännedom om de lokala förhållandena

måste man dock fasthålla vid att så icke är fallet. Trots det sydliga läget

måste seminariet eldas ända in i maj liksom tidigt på hösten. Seminariets

lokaler äro kalla och dragiga, och vad rektorsbostaden och ekonomibyggnaden

angår, vilka torde komma att användas för undervisningsändamål, äro de både kalla

och fuktiga, varom jag, vad rektorsbostaden angår, har personlig erfarenhet. Antagligen

torde det också bliva nödvändigt att av hygieniska skäl elda dessa senare byggnader

med ved, som ställer sig dyrare än kol. Priserna på kol, som användas för

seminariebyggnaden och slöjdlokalerna, hava under senare tid stegrats så, att sista

leveransen av ångkol med 25 öre för hektoliter översteg priset år 1911, och hava

prisen sedan dess ytterligare stegrats. Utgifterna för ljus hava också blivit proportionsvis

större, sedan på sista tiden läsrum inrättats för eleverna, liksom också de kemiska

laborationerna, förbruka mycken gas. Yad angår arbetshjälp för eldning och

städning måste, om parallellklasser komma till stånd, med nödvändighet extra anslag

lämnas härtill. Seminariets vaktmästare är redan nu under eldningstiden sysselsatt

från fyratiden om morgonen till bortåt sjutiden på aftonen — med nödiga raster för

måltider — beroende bland annat på den lilla och dåliga, för övrigt redan utdömda

centralvärmeapparat, som med mycket korta mellanrum alltjämt måste »matas» och

dessutom förstärkas av kaminugnar, som skola skötas (under den starka vinterkylan

äro utom centralvärmeapparaten tio kaminer i bruk). Därtill kommer städning av

lokalerna, renhållning av planen framför byggnaden och utförandet av ärenden m. m.

Seminariets vaktmästare kan därför icke medhinna skötseln av parallellklassen, utan

måste härför extra hjälp tagas, vilken äter här på stället är dyr.

Angående begärt ökat arvode till läkare ävensom till inköp av undervisningsmateriel!

i fysik och kemi samt till böcker torde anhållan härom icke närmare behöva

motiveras. Om böckerna gäller i övrigt detsamma som om möbler och undervisningsmateriell,

att de komma till användning även framdeles.

På grund av vad sålunda anförts får jag därför anhålla,

att det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga åtgärder, att höstterminen 1913 vid

folkskoleseminariet i Lund en parallellklass till första seminarieklassen måtte inrättas ,

för att efterföljande läsår efterföljas av en ny parallellklass ävensom av en parallellavdelning

till övningsskolan, samt

att åtgärder måtte vidtagas för utbekommande av de medel, som härför enligt

närslutna kostnadsberäkning bliva nödvändiga för höstterminen 1913 ävensom för kalenderåret

1914, 16,229 kronor 24 öre.

Framställningen var åtföljd av den åberopade kostnadsberäkningen, utdrag

ur protokollet vid sammanträde med styrelsen för Malmöhus läns landstings

småskoleseminarium samt särskilt yttrande av folkskoleseminariets

musiklärare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

Kostnads
beräkning.

Kostnadsberäkningen är av följande innehåll:

1. Kostnader för ''parallellklass till lista seminarielclassen läsåret 1913—1914:

Arvode till eu extra ordinarie adjunkt..................................................

» för 2 veckotimmar i välskrivning och 8 i teckning..................

» för 6 veckotimmar i musik och sång .......................................

» för 4 veckotimmar i slöjd...........................................................

Extra arvode åt gymnastikläraren...........................................................

» » » läraren i teoretisk och praktisk trädgårdsskötsel ......

Okad hyra för gymnastiklokal ...............................................................

Skrivbiträde åt rektor ..............................................................................

Ökning i stipendieanslaget för året.........................................................

Två pianinon............................................................................................

24 bord med stolar å 14 kronor ............................................................

Katederplau med bord och stol............................................................

Svart tavla ................................................................................................

Diverse: skåp, hyllor, lampor m. m.....................................................

Värme och ljus (för parallellavdelningens klassrum och avklädningsrum,

expeditionslokal, lärarrum samt för uppspelningsrum i ekonomibyggnaden)

..............................................................................

Läkararvode ............................................................................................

Undervisningsmateriellen i kemi och kemikalier....................................

» » fysik.............................................................

Redskap vid trädgårdsarbetet...............................................................

Böcker, kartor m. m...............................................................................

Ökat arvode till städning och eldning (omkring 1 krona om dagen,

söndagarna ej inberäknade)...........................................................

Ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ......................................

kronor 2,000

» 500

» 600

» 300

» 100

» 200

» 90

» 250

i 1,600

» 750

» 336

» 45

» 25

» 300

500

50

100

50

50

100

250

150

Summa kronor 8,346

2. Kostnader för ny parallellklass till l:sta seminarieklassen höstterminen 1914:

Lärararvoden enligt beräkningsgrunden • 3,700 .........

A / U

, Ökad hyra för g-ymnastiklokal ............................................

119

Skrivbiträde åt rektor enligt beräkningsgrunden • 250

Ökning i stipendieanslaget ....................................................

Ljus och värme.........................................................................

Läkararvode..............................................................................

Undervisningsmateriel! i kemi, kemikalier ...........................

Undervisningsmateriell i fysik ...............................................

Ökat arvode till städning och eldning ..................................

Ökning av anslaget för slöjdundervisning ............................

........ kronor

1,630: 74

........ »

45: —

........ »

110: 19

........ »

800: —

........ »

200: —

........ »

25: —

........ »

50: —

........ »

25: —

....... »

100: —

........ »

75: —

Summa kronor 3,060: 93

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 273.

29

3. Kostnader för parallellklass till 2:dra seminariéklassen höstterminen 1914 ävensom

parallellavdelning för övningsskolan för samma termin:

Arvode

»

till eu extra ordinarie adjunkt enligt beräkningsgrunden

, 2 000 ..................................... kronor

270 ’

119

till en lärare för övningsskolan • (1,700 + 300)............... »

för undervisning i teckning (2 timmar) och välskrivning (ltimme)

11Q

270 '' 300 ............................................................................... *

119

för undervisning i musik och sång (5 timmar) • 500...... »

881:48

881:48

132:22

220: 37

» för undervisning i slöjd (3 timmar)

» för undervisning i gymnastik (6 timmar)

Extra arvode för undervisning i trädgårdsskötsel

• 225

119

270

119

270

600.....

200.....

»

Ökning i stipendieanslaget .................................................................. *

24 bord med stolar ä 14 kronor .......................................................... *

12 bänkar å 12 kronor för parallellavdelningen till övningsskolan...... »

2 katedrar med stolar............................................................. *

Diverse för parallellklassen och parallellavdelningen till övningsskolan,

däribland minst 3 större skåp, skofack i gymnastiklokalen m. m. »

Värme och ljus......................................................................................... *

Läkararvode......................................v ••••.................................................. J>

Undervisningsmateriell i kemi, kemikalier.............. »

» » fysik .............................................................. *

Böcker, kartor m. in. .............................•_............................................... *

Arvode för hjälp med städning och eldning......................................... »

Ökning i årsanslaget för slöjdundervisningen ........................................»_

Summa kronor

99:17

264:44

88: 15

800: —

336: —

144: —

90: —

400: —

100: —

25: —

50: —

25: —

150: —

60: —

75: —

4,822: 31

Sammanlagda kostnaden för ifrågavarande parallellklasser skulle alltså uppgå till

16,229 kronor 24 öre. Av detta belopp skulle under år 1913 erfordras 4,816 kronor

93 öre eller i runt tal 4,817 kronor.

Domkapitlet i Lund har med överlämnande av nu berörda handlingar

tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Vid föredragning i statsrådet av de frågor, som tillhörde regleringen

av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1914, anförde jag under punkten

Departe
mentschefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

176 vid anmälan av anslagsbehovet för vissa parallellklasser vid folkskoleseminarierna,

att enligt den av folkundervisningskommittén uppgjorda

planen för lärarbristens undanröjande en parallellklass till första klassen

borde inrättas vid seminariet i Lund under år 1913 samt att jag hoppades

senare kunna framlägga förslag härom. Av vad jag nyss meddelat framgår,

att erforderliga förberedelser för en framställning till Riksdagen i

sådan riktning nu utförts.

Rörande behövligheten av de åtgärder, som föreslagits genom den

i det föregående återgivna framställningen från seminariets rektor, torde

intet behöva yttras utöver vad av rektor i sådant hänseende anförts. Jag

vill blott tillägga, att vad särskilt Skåne angår, så många och så samstämmande

uttalanden framkommit rörande förhandenvaron av en besvärande

lärarbrist, att intet tvivel synes mig råda därom, att en utvidgning av

seminariet i Lund snarast möjligt är av behovet högeligen påkallad. Även

om enligt nu föreliggande förslag en parallellavdelning till första klassen

intages höstterminen 1913, kommer det att dröja till våren 1917, innan

något ökat antal lärare kan utexamineras från seminariet. Jag anser mig

alltså böra förorda, att vad rektor och lärarkollegium härutinnan föreslagit

måtte vinna bifall.

Den av seminariets rektor framlagda kostnadsberäkningen är uppgjord

i överensstämmelse med vad hittills varit gällande i fråga om lärararvoden,

stipendiebelopp m. m. Tydligt är emellertid, att kostnaderna för ifrågavarande

klasser böra beräknas i enlighet med de i vissa hänseenden förändrade

grunder för avlöning in. m., som kunna antagas bliva gällande

beträffande seminarierna, dels på grund av i årets statsverksproposition till

Riksdagen gjorda och enligt vad känt är av dess båda kamrar bifallna

framställningar, dels på grund av den den 4 april 1913 beslutade propositionen

till Riksdagen angående ökade anslag till folkskoleseminarierna m. m.

På grund härav bliva följande förändringar i den av seminariets rektor

gjorda kostnadsberäkningen erforderliga, varjämte ytterligare ett par poster

däri torde böra något jämkas.

Arvodet till extra ordinarie adjunkter bör för år 1914 beräknas efter

2,700 kronor för år. Anslaget till stipendier bör för samma år beräknas

efter 1,600 kronor för termin och klass, och läkararvode för höstterminen

nämnda år upptagas efter 75 kronor årligen för varje parallellklass. Utöver

vad av rektor begärts behöves sålunda till arvoden åt extra ordinarie

adjunkter 1,008 kronor 52 öre, till stipendier 2,400 kronor och till läkararvode

25 kronor eller tillhopa 3,433 kronor 52 öre.

Ä andra sidan kunna de äskade beloppen i vissa punkter minskas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

31

eller utgå. För en lärare i övningsskolan under höstterminen 1914 har

arvode redan begärts i förutnämnda proposition den 4 april detta år, vadan

det för sådan lärare; föreslagna arvodet, 881 kronor 48 öre, icke bör här

upptagas. Vidare torde, då seminariet, vid bifall till nyssnämnda proposition

under år 1914 skulle erhålla väsentligt ökade anslag till anskaffning

av böcker och undervisningsmateriell, intet anslag för sagda år böra

begäras för parallellklassernas räkning, vadan denna post synes böra

minskas med 300 kronor. Med hänsyn till vad som begärts beträffande

andra seminarier, synas mig inredningskostnaderna för de båda klassrummen

kunna minskas med tillhopa 200 kronor. Då slutligen enligt äskandet

i förenämnda proposition till arvode för skrivbiträde under höstterminen

1914 skulle vara tillgängligt ett belopp av 50 kronor, räknat efter

vad som skulle utgå vid enkelseminarium, men arvodet vid dubbelseminariet

skulle utgå med 125 kronor för termin, skulle nu för nämnda ändamål

begäras allenast 75 kronor i stället för beräknade beloppet 110 kronor

19 öre, vadan här bör avdragas 35 kronor 19 öre. Då jag beträffande

övriga i rektors framställning upptagna poster icke har någon invändning

att göra, komma de avdrag å begärda anslagsbelopp, som böra göras, att

uppgå till sammanlagt 1,416 kronor 67 öre.

Dragés sistnämnda belopp från det förut angivna belopp, 3,433 kronor

52 öre, som erfordras utöver den begärda anslagssumman, återstår ett belopp

av 2,016 kronor 85 öre, varmed det i rektors framställning angivna

beloppet, 16,229 kronor 24 öre, bör ökas. Den för ändamålet erforderliga

anslagssumman uppgår således till 18,246 kronor 9 öre, av vilket belopp,

avjämnat till 18,245 kronor, 4,817 kronor erfordras under höstterminen

1913.

Det torde böra erinras därom, att de möbler och den undervisningsmateriell,

som nu skulle anskaffas för parallellklassernas räkning, är avsedd

att framdeles komma till användning i de nya seminarielokalerna.

I årets statsverksproposition har något belopp för upprättandet av

ifrågavarande parallellklasser icke tagits i beräkning, men lärer på grund

av nedprutningar i begärda anslag, som enligt vad känt är vidtagits av

Riksdagens båda kamrar, av sådan orsak hinder icke möta för utgåendet

av för här avsedda ändamål erforderligt belopp.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att

dels till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med för ändamålet av arkitekten G. Améen uppgjorda

ritningar och förslag, av erforderliga byggnader

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 273.

för folkskoleseminariet i Lund bevilja ett anslag av

657,000 kronor och därav anvisa på extra stat för år

1914 ett belopp av 200,000 kronor;

dels ock till anordnande vid berörda seminarium

under höstterminen 1913 och vårterminen 1914 av en

parallellklass till första seminarieklassen samt under höstterminen

1914 av parallellklasser till första och andra

seminarieklasserna bevilja på extra stat för år 1914 ett

belopp av 18,245 kronor.

Vid bifall härtill torde hinder icke möta för Kungl. Maj:t att av tillgängliga

medel under år 1913 förskottsvis utanordna det under samma

år för ändamålet erforderliga beloppet.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,

bifalla; och skulle proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Christer d’Albedyhll.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1913:141 Utlåtande, i anledning av Kling}. Maj:ts ''proposition angående anslag till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Lund m. m. s. 1 i texten