Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

1913-04-25 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:286, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

1

Kr 286.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen

den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för

särskilda förmåner och rättigheter; given Stockholms

slott den 25 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 28 mars 1913 samt denna dag vill Kungl. Maj:t

föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om

ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF. •

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 226 käft. (Nr 286.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 286.

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

4 §■

1 mom. Utlänning, som utan att hava förvärvat den i mom. 14

här nedan omförmälda rätt här i riket giver offentlig föreställning eller

tillställning av vad slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift eller

mot avgift, som eljest på ett eller annat sätt fordras, uppbäres eller

mottages, skall, där ej sådant fall är för handen, som avses i 3 mom., härför

utgöra särskild bevillningsavgift med fem procent av bruttoinkomsten.

Denna bevillningsavgift skall utgå:

a) vid konsert, opera- eller annan musikalisk, dramatisk eller

litterär föreställning, cirkus- eller varietéföreställning, så ock vid annan

med någon av de nu nämnda jämförlig föreställning ävensom vid bal,

maskerad eller annan dylik tillställning,

1) då bruttoinkomsten kan antagas komma att överstiga femhundra

kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med minst tio

kronor, samt

2) då bruttoinkomsten kan antagas icke komma att överstiga femhundra

kronor, efter beräknad bruttoinkomst, med lägst tio och högst

tjugufem kronor;

b) för anställande eller anordnande av karusell- eller annan konståkning,

målskjutning, ringkastning eller kraftprov samt för förevisande

av människor, djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama,

biografbilder, vaxkabinett, optiska eller mekaniska konststycken eller

vid annan med de nu nämnda jämförlig tillställning, som icke är att

hänföra under a), efter beräknad bruttoinkomst, med lägst fem och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition Nr 286. 8

högst femtio kronor för varje dag, sådan föreställning eller förevisning

äger rum.

2 mom. Utlänning, som utan att hava förvärvat den i mom. 14

omförmälda rätt medverkar vid av svensk eller utlänning given offentlig

föreställning, offentligt utförande av musik, såsom kafékonsert och dylikt,

eller vid annan offentlig tillställning, som ej är att hänföra under 3

mom., skall, oavsett huruvida inträdes- eller annan avgift därvid uppbäres

eller tillställningen är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift

med tio procent av den inkomst, som på grund av hans medverkan tillflyter

honom, vare sig denna inkomst utgöres av i penningar bestämd

ersättning, naturaförmåner eller andel av inkomsten å tillställning. Avgiften

skall i varje fall utgå med minst femtio öre för varje dag, medverkan

lämnas av utlänning eller ersättning till honom beräknas.

3 mom. Utländska positivspelare, musikanter, förevisare av djur

eller annat, akrobater och dylika, vilka utan att hava förvärvat den i

mom. 14 omförmälda rätt driva sitt näringsfång under bar himmel och

uppbära allenast frivillig avgift, skola för rättigheten att utöva sådan

verksamhet för varje person erlägga särskild bevillningsavgift med femton

kronor för varje kalendermånad; och utgår denna bevillningsavgift med

nämnda belopp, även om under samma månad uppträdande äger rum

å olika orter.

é mom. Ansökning om tillstånd till offentligt uppträdande, varom

i 1—3 mom. förmärs, skall göras enligt föreskrifter, som av Kungl.

Maj:t utfärdas, och skall sådan ansökning innehålla:

i fall, som avses i 1 inom.: fullständiga uppgifter om föreställnings

beskaffenhet, antalet föreställningar för varje dag av den tid, för vilken

tillstånd sökes, den eller de orter, där föreställning är avsedd att givas,

inträdesavgifter eller andra vid föreställning förekommande avgifter ävensom

om den för föreställning avsedda lokal och antalet åhörar- eller

åskådarplatser;

i fall, som avses i 2 inom.: fullständiga uppgifter angående föreställnings

beskaffenhet, medverkande utlännings nationalitet, namn och

bostad, den eller de orter samt den lokal, där föreställning är avsedd

att givas; skolande ansökningen vara åtföljd av en av den, åt vilken

utlänning lämnar biträde eller som eljest är att anse såsom uppdragsgivare,

på beder och samvete avgiven uppgift angående beskaffenheten

och beloppet av den ersättning, som varje utlänning äger erhålla;

i fall, som avses i 3 mom.: fullständiga uppgifter om föreställningarnas

beskaffenhet, antalet personer, för vilka tillstånd sökes, samt

deras nationalitet, namn, ålder och hemvist.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

Sökande är därjämte pliktig att meddela den myndighet, hos vilken

ansökning göres, de ytterligare upplysningar, som av myndigheten

begäras.

5 mom. Med ledning av lämnade och eljest tillgängliga upplysningar

skall nämnda myndighet, därest ansökningen bifalles, bestämma,

enligt vilken av de i 1—3 mom. härovan angivna grunder bevillningsavgift

skall utgöras, ävensom beträffande föreställning, som avses i 1

mom. a) 2), 1 mom. b), 2 och 3 inom., fastställa bevillningsavgiftens

belopp.

Därest i ersättning åt utlänning, som avses i 2 mom., ingå naturaförmåner,

skola dessa vid bevillningsavgiftens bestämmande uppskattas

till skäligt belopp i penningar. Om högre värde ej är angivet, skall

kost och bostad därvid upptagas till vardera en krona för dag.

6 mom. I fråga om föreställning, som avses i 1 mom. a) 1), skall

bruttoinkomsten utrönas antingen medelst kontroll å biljettförsäljningen,

på sätt i 7 mom. sägs, eller ock, därest vederbörande myndighet finner

så kunna ske med bibehållen säkerhet för bevillningsavgiftens behöriga

erläggande, med ledning av en av föreställningsgivaren eller i orten

bosatt person, som av myndigheten godkännes, å heder och samvete

avgiven deklaration.

Förordnas, att dylik deklaration skall avgivas, vare det dock vederbörande

obetaget att föranstalta om kontroll å biljettförsäljningen.

7 mom. Då vid sådan föreställning, som avses i 1 mom. a) 1),

kontroll å biljettförsäljningen skall äga rum, verkställes den, i stad

genom vederbörande polismyndighet och å landet genom länsmannen

med biträde av å orten anställda polismän eller, vid förfall för länsmannen

eller där så eljest erfordras, genom särskilda av länsmannen på

vederbörande kommuns bekostnad för tillfället antagna personer.

Vid varje inträdesbiljett till sådan föreställning, vid vilken kontroll

skall utövas å biljettförsäljningen, skall finnas fästad kupong med uppgift

om biljettens pris eller om densammas användande såsom fribiljett, vilken

kupong för beräkning av bruttoinkomsten av kontrollant avskiljes.

Den, som giver föreställning, är skyldig att på anmaning vidtaga

erforderliga anordningar för kontrollens underlättande och behöriga

utövande.

Vid föreställnings slut skall föreställningsgivaren till kontrollanten

avlämna skriftlig uppgift om bruttoinkomsten, vilken uppgift, tillika

med egen rapport, kontrollanten därefter överlämnar till den myndighet,

som enligt vad i 9 mom. sägs, för orten handhar uppbörden av ifrågavarande

bevillningsavgifter; skolande, i händelse skiljaktighet förefinnes

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 286.

emellan de av föreställningsgivaren och kontrollanten uppgivna inkomstbelopp,

bevillningsavgiften beräknas efter det högsta beloppet.

8 mom. Deklaration, varom i 6 mom. förmäles, skall senast första

söckendag efter föreställning avgivas till den myndighet, som, enligt

vad i 9 mom. sägs, för orten handhar uppbörden av ifrågavarande bevillningsavgifter,

samt innehålla på heder och samvete avgiven uppgift

om beloppet av den vid föreställning influtna bruttoinkomst.

Avgives icke behörig deklaration inom sålunda stadgad tid, skall

för bestämmande av bevillningsavgiften antagas, att föreställningen givits

för utsålt hus med därvid gällande biljettpris, och bevillningsavgift utgå

å sålunda beräknad bruttoinkomst.

tiar någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

och därigenom föranlett, att bevillningsavgift blivit fastställd till lägre

belopp än vad rätteligen bort utgå, böte från och med fyra till och med

tio gånger den bevillningsavgift, som genom det svikliga förfarandet

undandraga, dock minst femtio kronor. Saknas tillgång till böternas

gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 mom. För bevillningsavgift, som utgår efter den verkliga bruttoinkomsten,

skall, innan tillståndsbevis må meddelas, till den myndighet,

som har att pröva ansökningen, avlämnas vederhäftig borgen eller annan

godkänd säkerhet, avseende hela den tid, det begärda tillståndet omfattar.

Annan enligt denna paragraf utgående bevillningsavgift skall förskottsvis

erläggas till nämnda myndighet, innan tillståndsbevis utfärdas.

Därest vederhäftig borgen eller annan godkänd säkerhet ställes, må

myndigheten medgiva anstånd med erläggande av bevillningsavgift. I

fråga om bevillningsavgift enligt 3 mom. må dylikt anstånd dock icke

medgivas.

Bevillningsavgift, som ej erlägges förskottsvis, skall inbetalas, i

stad till den myndighet, som utfärdat tillståndsbeviset, och å landet till

kronans uppbördsman i orten, första söckendag efter föreställningen

eller, där en följd av föreställningar gives i samma stad eller fögderi,

senast å första söckendagen efter varje veckas utgång för då givna föreställningar.

Betalas icke bevillningsavgift inom sålunda föreskriven tid,

upphör utfärdat tillståndsbevis att äga gällande kraft, och varde bevillningsavgiften

ofördröjligen hos vederbörande utmätt.

Bevillningsavgift, som ej erlägges förskottsvis, må inom tid, som

nyss är sagd, på skattskyldigs eget äventyr med allmänna posten insändas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

10 mom. Frihet från erläggande av bevillningsavgift enligt denna

paragraf åtnjutes:

a) för amatöridrottsmän vid deltagande i idrottstävling^; samt

b) då Kungl. Maj:t, till följd av särskilda omständigheter, för visst

fall medgivit befrielse från bevillningsavgift.

11 mom. Vad i denna paragraf stadgas om utlänning äge ock

tillämpning å i utlandet bosatt svensk undersåte.

12 mom. Av bevillningsavgift, varom stadgas i 1 och 2 inom. av

denna paragraf, tillfalla fyra tiondelar kronan och sex tiondelar den

kommun, inom vilken föreställning givits, dock med avdrag från kommunens

andel av kostnad för kontroll å biljettförsäljning i de fall, då

kontroll utövats av jämlikt 7 mom. särskilt antagen kontrollant.

Bevillningsavgift efter 3 mom. tillfaller odelad kronan.

13 mom. Omedelbart efter varje kvartals utgång skola i stad

stadsfiskal eller annan vederbörande tjänsteman och å landet länsmannen

till den myndighet, som, enligt vad i 9 mom. sägs, för orten handhar

uppbörden av ifrågavarande bevillningsavgifter, meddela skriftlig uppgift

å de under kvartalet givna föreställningar, för vilka bevillningsavgift

enligt 1 eller 2 mom. skolat utgå, och å ställen, där dessa givits, eller

ock, om föreställning ej förekommit, sådant för nämnda myndighet

skriftligen anmäla.

14 mom.. Vad i denna paragraf är stadgat gäller icke för här i

riket bosatt utlänning, som i vederbörlig ordning förvärvat lika rätt med

härstädes bosatt svensk undersåte till offentligt uppträdande, varom i

denna paragraf förmäles.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1914.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

7

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 28 mars 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE;

Berg,

friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Jag anhåller att till behandling få upptaga ett par frågor rörande

den beskattning av här i riket vistande utlänningar, som nu regleras av

förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

Enligt den i ämnet tidigare gällande förordningen den 2 december

1892 fanns föreskrivet, att utländsk man eller kvinna, som med vederbörligt

tillstånd, mot inträdesavgift, för egen räkning gav konsert eller

annan musikalisk tillställning, uppförde skådespel, förevisade konstridning,

lindansning, mekaniska eller andra konster, kosmoramor, panoramor

och andra optiska konststycken, vaxkabinetter, samlingar av djur och

naturalier m. m., skulle för varje särskild konsert eller varje dag, då

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 286.

skådespel eller annan föreställning gavs, erlägga bevillningsavgift i

Stockholm och Göteborg med tre kronor och å annan ort inom riket

med en krona 50 öre.

Den beskattning, som sålunda vilade å utländska artister och konstmakare,

befanns emellertid vara otillfredsställande, och det framfördes

skarpa anmärkningar mot densamma såväl från Riksdagens sida som

inom intresserade kretsar, synnerligast bland svenska musiker, varvid

behovet av en effektivare skattelagstiftning med avseende å ifrågavarande

utlänningar med styrka gjordes gällande. Särskilt påvisades önskvärdheten

därav, att avgifterna sattes i skäligt förhållande till inkomsten,

vilket uppenbarligen icke var fallet med de dåvarande avgifterna, samt

att genom lagstiftningen undanröjdes det missförhållandet, att de utländska

artisterna i beskattningsväg voro väsentligen gynnsammare ställda

än de inhemska. Vidare påyrkades, att utlänningar borde beskattas vare

sig de gåve föreställning för egen räkning eller biträdde vid föreställning,

som gåves av svensk undersåte.

I anslutning till dessa önskemål utarbetades inom finansdepartementet

och förelädes 1908 års riksdag ett förslag till förändrade bestämmelser

rörande denna skatteangelägenhet. Detta förslag resulterade i

förenämnda, nu gällande förordning av den 23 oktober 1908 angående

bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. I den nya

förordningen hade man tillmötesgått kraven på såväl höjda avgifter som

beskattningens utsträckande till artister, som medverkade vid av andra

givna föreställningar, varjämte särskild bevillningsavgift införts jämväl

för kringresande utländska positivspelare, musikanter, akrobater med

flera dylika personer. Dessutom blev på Riksdagens initiativ förordningen

utsträckt att gälla även i utlandet bosatta svenskar, som icke för

det år, varför uppbörd av bevillning till svenska staten senast ägt rum,

erlagt bevillning för inkomst av kapital eller arbete.

Vid avvägande av beskattningen å artister och därmed likställda

hade man sökt anordna denna så, att, på samma gång väsentligare

hinder ej lades för den högre konstens utövare, artisterna dock skulle

drabbas av en beskattning, som stode i möjligast rättvisa förhållande

till den uppburna inkomsten och tillika vore satt åtminstone tillräckligt

hög för att i sådant avseende ställa artisterna i jämbredd med inhemska

konstutövare. De avgifter, som i den nya förordningen fastställdes, äro

följande. Vid konsert, opera- eller annan musikalisk, dramatisk eller

litterär föreställning, föredrag, cirkus- eller varietéföreställning eller vid

annan jämförlig föreställning ävensom vid bal, maskerad eller annan

dylik tillställning, erlägges av utlänning, som giver föreställningen eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

tillställningen, bevillningsavgift med 5 procent av bruttoinkomsten, vilken

avgift utgår, då bruttoinkomsten kan antagas komma att överstiga 500

kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten, dock alltid med minst 10 kronor,

samt, då bruttoinkomsten kan antagas icke komma att överstiga 500 kronor,

efter eu beräknad bruttoinkomst, med lägst 10 och högst 25 kronor. För

anställande eller anordnande av karusell- eller annan konståkning, målskjutning,

ringkastning eller kraftprov samt för förevisande av människor,

djur, naturalier eller andra föremål eller av panorama, biografbilder,

vaxkabinett, optiska eller mekaniska konstst}rcken eller vid annan jämförlig

tillställning erlägger utlänning bevillningsavgift, efter 5 procent

av en beräknad bruttoinkomst, med lägst 5 och högst 50 kronor för varje

dag, sådan föreställning eller förevisning äger rum. Utlänning, som

medverkar vid av svensk eller utlänning given offentlig föreställning,

offentligt utförande av musik, såsom kafékonsert och dylikt, eller annan

offentlig tillställning, skall, oavsett huruvida inträdes- eller annan avgift

därvid uppbäres eller tillställningen är avgiftsfri, erlägga särskild bevillningsavgift

med 10 procent av den inkomst, som på grund av hans

medverkan tillflyter honom, vare sig denna inkomst utgöres av penningar

eller naturaförmåner. Avgiften skall i varje fall utgå med minst

50 öre per dag. Slutligen skola utländska positivspelare, musikanter,

förevisare av djur eller annat, akrobater och dylika, vilka driva sitt

näringsfång under bar himmel och uppbära allenast frivillig avgift, för

rättigheten att utöva sådan verksamhet för varje person erlägga bevillningsavgift

med 15 kronor för varje kalendermånad.

För att emellertid icke den nya lagstiftningen skulle föranleda

dubbelbeskattning i sådana fall, då enligt bevillnings- och inkom stskatteförordningarna

utlänning eller i utlandet bosatt svensk av förut angiven

kategori borde taxeras för inkomst av här i landet utövad verksamhet,

infördes år 1910 sådana bestämmelser i nämnda förordningar, att den,

som givit eller medverkat vid offentlig föreställning av här ifrågavarande

slag, frikallades från utgörande av inkomstbevillning och inkomstskatt

för inkomst av föreställning, för vilken särskild bevillningsavgift

utgjorts eller författningsenlig befrielse från dylik avgift åtnjutits.

Vid den nu i korthet angivna lagstiftningens genomförande har,

på sätt redan antytts, såsom ögonmärke satts, att å utlänningar lägga

och av dem jämväl kunna utkräva en skatt, som icke ställde deras

näringsfång förmånligare i beskattningsavseende än svenska undersåtars

motsvarande verksamhet. Härvid åsyftade man framför allt att nå sådana

utlänningar, som endast på genomresa besökte landet i och för

konstutövning eller vilkas vistelse här var så pass kortvarig, att det

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 226 käft, (Nr 286). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

allmänna beskattningsförfarandet med fastställande i vanlig ordning av

skatt å inkomst av arbete icke med fördel kunde tillämpas å dem.

Emellertid medtogos även sådana utlänningar, som hade mera stadigvarande

vistelse här i riket och beträffande vilka den vanliga beskattningsordningen

utan olägenhet och utan fara för att skatten skulle lämnas

ogulden kunde iakttagas. Orsaken härtill torde bland annat hava

varit dels den mera rent historiska anledningen, att alla utlänningar,

oavsett vistelsens varaktighet, redan enligt den äldre förordningen voro

underkastade en särskild bevillningsavgift, dels ock svårigheten att uppdraga

gränsen mellan utlänningar i allmänhet och sådana utlänningar,

som äro fast knutna till landet — åtminstone för en längre tid — och

beträffande vilka det sålunda kan förutsättas, att de icke genom avflyttning

ur landet komma undan erläggandet av de skatter till stat och

kommun, som i vanlig ordning uttaxeras.

Genom att låta beskattningen få en sådan omfattning, som nyss

angivits, har man dock kommit att bryta mot eljest i nyare skattelagar

mera allmänt tillämpade principer, enligt vilka ett lands bofasta innevånare,

oavsett deras statliga undersåtarskap, äro med avseende å beskattningen

av deras yrkesutövning i allmänhet likställda. Visserligen

har man genom de förut angivna bestämmelserna i bevillnings- och

inkomstskatteförordningarna förebyggt, att för utländska näringsidkare

dubbelbeskattning av den av yrkesutövningen härflytande inkomsten

skulle äga rum, men olikställigheten framträder i andra avseenden på

ett rätt så kännbart sätt. Sålunda förfaller artistskatten till betalning

på ett långt tidigare stadium än de ordinarie skatterna och erlägges

ofta i förskott, Artistskatten skall även i vissa fall utgöras efter en på

förhand uppskattad inkomst och icke efter den verkliga samt beräknas

alltid, om man frånser den i 4 § 3 mom. för positivspelare och dylika

stadgade avgiften, efter bruttoinkomsten. Förhållandet blir ock på orter

med icke alltför tyngande kommunalbeskattning, att artistskatten kommer

att utgå med högre belopp än summan av den stats- och kommunalskatt,

som vid tillämpning av de allmänna beskattningslagarna skulle

belöpa på inkomsten i fråga. I stort sett torde också kunna sägas, att

artistskatten drabbar tyngre än den vanliga beskattningen; och enligt

min mening saknas tillräcklig anledning att låta en kategori här i landet

bosatta personer i utövningen av sitt yrke träffas av en drygare

beskattning uteslutande därför, att de äro utländska undersåtar.

Om jag sålunda anser det vara riktigast, att här i landet bosatta

utländska yrkesutövare så långt som möjligt likställas i beskattningsväg

med motsvarande svenska undersåtar, finner jag dock vara angeläget,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

att likställigheten icke genomföres på bekostnad av beskattningens

effektivitet. Man måste nämligen tillse icke blott att beskattningsförfarandet

blir lika utan även att stat och kommun äga samma möjlighet

som med avseende å landets egna medborgare att verkligen kunna

göra sin rätt gällande. Beträffande utlänningar, som vistas här i landet

endast kortare tid, finnes uppenbarligen icke någon betryggande säkerhet

för det allmänna att få ut skatt på inkomst av artistyrke eller annan

dylik näring, om det vanliga beskattningsförfarandet skulle tillämpas.

Man må nämligen ihågkomma, att enligt de allmänna skattelagarna tages

ju inkomsten till beskattning först året efter det den tillflutit den skattskyldige.

Då nu de skatter, som debiteras på inkomsten, förfalla till

betalning, statsskatten i slutet av det ar taxeringen verkställes och kommunalskatten

först påföljande år, är givet, att utsikterna att av ifrågavarande

personer verkligen utfå dessa skatter äro skäligen små. Vad

åter angår artister och dylika yrkesutövare, som blivit bofasta här i

landet, föreligger visserligen med avseende å dem en någorlunda stor

sannolikhet för, att en i vanlig ordning verkställd beskattning skall

bliva effektiv vad beträffar möjligheten att få skatterna att inflyta i

statens och kommunernas kassor, men någon fullt betryggande säkerhet

därför finnes icke. På grund av själva arten av nu ifrågavarande

yrkesutövning blir i regel bostadsorten rätt växlande för yrkesidkarna,

med hänsyn till vilket förhållande det ingalunda kan vara uteslutet, att

en avflyttning ur landet mellankommer och förrycker beskattningsresultatet.

I betraktande härav måste utöver fordran på bosättning här i

landet någon ytterligare garanti krävas, för att man skall kunna utan

olägenhet för det allmänna i beskattningsavseende likställa utländska, i

riket bosatta yrkesutövare av här ifrågavarande slag med motsvarande

svenska undersåtar.

Efter samråd med chefen för civildepartementet har jag trott mig

finna en lämplig lösning av frågan vara den, att befrielse från den

särskilda bevillningsavgiften meddelades åt sådana här bosatta utlänningar,

som i vederbörlig ordning förvärvat lika rätt med här bosatt svensk till

offentligt uppträdande, varom i 4 § i förordningen angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter förmäles. För erhållande av

dylik rätt till offentligt uppträdande skulle åter krävas, att den utländske

undersåten hos offentlig myndighet ställt vederhäftig borgen eller annan

säkerhet för utskylder till stat och kommun under viss tid, exempelvis tre

år i sänder. För utlänning, som erhållit nu angiven rättighet, skulle i beskattningsavseende

gälla samma bestämmelser som för svenska medborgare.

1 den ställda säkerheten funnes då betryggande garanti för att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

det allmänna verkligen finge uppbära skatt på den av yrkesutövningen

härflytande inkomsten. Att denna skatt, i vad den går till kommunen,

i vissa fall skulle komma en annan kommun till godo än enligt nu

gällande regler är uppenbart, men förändringen innebär ju blott, att på

bestämmandet av beskattningsorten för bär ifrågavarande personer skulle

tillämpas de för beskattning av yrkesutövare i allmänhet gällande

föreskrifterna i bevillningsförordningen.

Ett medgivande av befrielse i nyss angivna avseende från den

särskilda bevillningsavgiften ligger ju såsom varande en bevillningsfråga

inom området för Riksdagens beslutanderätt, i följd varav en lagändring

i berörda syfte kräver proposition till Riksdagen i ärendet. Ifrågavarande

lagändring kan åvägabringas genom att i förordningens 4 § tillägges dels

ett nytt moment i slutet av paragrafen dels ock hänvisningar till detsamma

i 1, 2 och 3 mom. Någon ändring av föreskrifterna i bevillningsoch

inkomstskatteförordningarna kräves däremot icke för ändamålet.

Föreskrifter om villkor för rätt till offentligt uppträdande äro åter

av beskaffenhet att böra i administrativ väg meddelas; och torde det i

händelse av bifall till den bär ifrågasatta ändringen av förordningen

om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra ankomma

på chefen för civildepartementet att göra framställning om

utfärdandet av erforderliga administrativa föreskrifter.

På sätt jag förut angivit, blev den år 1908 antagna förordningen

om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter på Riksdagens

initiativ utsträckt att vad angår givande av offentlig föreställning

eller tillställning eller medverkan därvid gälla även sådan i utlandet

bosatt svensk undersåte, som icke för det år, varför uppbörd av bevillning

till svenska staten senast ägt rum, erlagt bevillning för inkomst

av kapital eller arbete. Enligt vad bevillningsutskottets i ärendet avgivna

betänkande upplyser, är förebilden till nu berörda stadgande, som huvudsakligen

motiverades med behovet att förebygga icke åsyftade inkonsekvenser

med avseende å beskattningen av i Sverige tillfälligt uppträdande,

eljest i utlandet bosatta svenskar, att återfinna i förevarande

förordnings 3 §, innehållande bestämmelse om särskild bevillningsavgift

för handelsresande, vilken är utlänning eller sådan i utlandet bosatt

svensk undersåte, som icke erlagt bevillning på sätt nyss nämnts. Nu

synes det mig vara alldeles riktigt, att de särskilda bevillningsavgifterna

drabba i utlandet bosatta svenskar, men inskränkningen i denna beskattning

till förmån för sådana, som erlagt bevillning nästföregående år,

vilken inskränkning är fullt i sin ordning vad gäller handelsresande,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

lärer sakna egentlig betydelse i fråga om artister och därmed likställda

samt allenast vara ägnad att åvägabringa eu i detta fall onödig olikformighet

i beskattningsreglerna för utlänningar och svenskar. Jag anser

därför, att ur författningen — 4 § 11 mom. — bör uteslutas det praktiskt

taget betydelselösa stadgandet om befrielse från artistskatten för sådana i

utlandet bosatta svenska undersåtar, som för det år, varför uppbörd av

bevillning till svenska staten senast ägt rum, erlagt bevillning för inkomst

av kapital eller arbete.

Vid en jämförelse mellan de i 1892 års förordning intagna bestämmelserna

om den särskilda bevillningsavgiften för artister in. fl. och

motsvarande stadganden i 1908 års förordning visa dessa sig skiljaktiga

utom i redan angivna hänseenden jämväl, bland annat, därutinnan, att

skatteplikten i den senare förordningen utsträckts att gälla även utlänning,

som här i landet håller offentliga föredrag, med undantag dock för sådana

offentliga föredrag, som äro att hänföra till andaktsövning eller föreläsning

vid läroanstalt. Angående lämpligheten av denna utsträckningav

avgiftsskyldigheten till flertalet föredrag hava meningarna varit mycket

delade såväl under förarbetena till lagstiftningen som vid förordningens

tillkomst och även sedermera.

De mest vägande skäl, som anförts till förmån för avgiftsplikt för

föredrag, äro dels kravet på effektivitet och likformighet i beskattningen,

så att den inkomst, som härflyter av föredragshållande, likasåväl som

inkomst av artistverksamhet och dylikt verkligen blir beskattad, dels

ock önskan att underlätta lagens tillämpning genom att bespara myndigheterna

eu förutsatt svårighet att skilja mellan föredrag och åtskilliga

därmed likartade men i varje fall beskattningsbara tillställningar, såsom

litterära föreställningar och dylikt. Å andra sidan har framhållits, att

de inkomster, varom det här rörde sig, varken vore så synnerligen ofta

återkommande eller i allmänhet belöpte sig till större belopp, och att de

i var je fall sammanlagda icke uppginge till någon summa, vars beskattande

ur statslinansiell synpunkt sett ägde betydelse. Frågan om skatteplikt

för föredrag borde ock avgöras efter andra grunder än de rent finansiella

och skattetekniska. I sistnämnda avseende har tillika påpekats, att den

lättnad i tolknings väg man velat åstadkomma genom att i beskattningshänseende

likställa föredrag i allmänhet med annat offentligt uppträdande

blivit uppvägd av svårigheten att vid tillämpningen begränsa de avgiftspliktiga

föredragen från sådana, som äro skattefria, ävensom skilja föredrag

från tillställningar, som ligga utanför denna beskattnings räckvidd,

exempelvis fristående undervisningskurser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 286.

Då jag för egen del hyser den bestämda uppfattningen, att alla föredrag

böra undantagas från avgiftsplikt, vill jag bär något närmare angiva

skälen härför. Det är visserligen sant, att eu beskattning i regel bör vara

likformig och allmän, så att den omfattar såvitt möjligt alla objekt av

det slag, som göres till föremål för beskattningen. Men denna allmänna

sats kan knappast med någon större styrka åberopas som skäl mot ett

fritagande i vårt land av föredrag från skatt, ty hela nu ifrågavarande

beskattningslagstiftning själv är föga grundad på nyssnämnda princip.

Alldeles frånsett den omständigheten, att denna beskattning av artister,

konstmakare m. fl. icke omfattar alla dylika personer, utan avser huvudsakligen

endast utlänningar, är den jämväl i övrigt ingalunda allmän

eller likformig i den mening, att den omfattar och beskattar alla likartade

inkomster, d. v. s. i detta fall utlänningars och utomlands boende svenskars

inkomst av en mera tillfällig verksamhet bär i landet. Ej ens all inkomst

av konstutövning är föremål för beskattningen. Jag vill i avseende

härå erinra därom, att en utländsk målare eller bildhuggare, som uppehåller

sig eu kortare tid härstädes och förvärvar inkomst genom utövning

av sin konst, ingalunda drabbas av någon särskild bevillningsavgift

för denna verksamhet. Och ytterligare kan framhållas, att vissa

föredrag äro, såsom redan nämnts, undantagna från den särskild beskattningen.

Det synes mig också vara påtagligt, att man vid bedömandet

av frågan om förevarande beskattnings omfattning icke kan följa rent

skatteteoretiska principer, utan fast mera, i likhet med vad vid lagens

revision år 1908 synes ha skett, får låta andra synpunkter vara avgörande.

Uppställer man då frågan om det är lämpligt och riktigt att med skatt

drabba föredrag, kan för ett besvarande av den frågan jakande icke hämtas

stöd av hänsynen till statens eller kommunernas finansiella intressen, alldenstund

bevillningsavgiften för skattepliktiga föredrag säkerligen uppgår

till ett mycket ringa belopp. Ej heller kan till förmån för skattläggande

av föredrag skäligen åberopas någon omständighet av den art, som

kraftigt bidrog till den år 1908 vidtagna högst betydande skärpningen

av artistskatten, nämligen de inhemska yrkesutövarnas, särskilt musikernas,

krav på att i beskattningsavseende icke vara sämre ställda än

här uppträdande utlänningar. I fråga om föredrag har någon liknande

konkurrens icke förefunnits, och det är föga troligt, att en sådan skall

åtminstone i en närmare framtid uppstå. Då jag Audare förklarar, att jag,

för övrigt i likhet med åtskilliga anhängare till beskattningen av föredrag,

icke finner densamma vara påkallad eller ens lämplig såsom en slags

garanti för värdet och halten av de föredrag, som komma att hållas, och då

jag slutligen framhåller, att tolkningen och tillämpningen av lagen, därest

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 286.

alla föredrag göras skattefria, icke lärer — även om därigenom något

större svårigheter skulle uppstå, vilket dock ingalunda är säkert —

komma att ställa större krav på myndigheternas förmåga, än dessa

kunna motsvara, tror jag mig ha berört åtminstone flertalet av de skäl,

som anförts eller möjligen kunna andragas mot att från bevillningsavgift

befria föredrag.

För ett fritagande av föredrag från den särskilda beskattningen

talar åter föredragens själva karaktär att i allmänhet vara ett bildningsmedel

i eminent mening. Av ålder har man i vårt land sökt på allt vis

främja bildningens insteg och utbredning bland vårt folk. Det synes

mig därför hava inneburit ett avvikande från denna väg, då man skattlade

en avsevärd mängd föredrag; och jag finner det vara med intresset

för den andliga odlingens främjande mest överensstämmande, att den

särskilda bevillningsavgiften för föredrag borttages.

Fn lagändring i berörda syfte lärer, utan att ett omformulerande

behöver göras av den allmänt hållna ingressen i 1 mom. i 4 § av förevarande

förordning, kunna vinnas genom att ur stycket a) i momentet

i fråga uteslutes ordet »föredrag», i sammanhang varmed stycket a) i

10 mom. i samma § givetvis bör bortfalla och där återstående stycken

omlittereras.

Departementschefen uppläste härefter ett i anslutning till förut

angivna synpunkter inom finansdepartementet utarbetat förslag till ändrad

lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter; och hemställde departementschefen,

att kammarrättens utlåtande över förslaget måtte skyndsamt

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna hemställan, som biträddes av statsrådets

övriga ledamöter, blev av Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifallen.

Ur protokollet:

Olof Ljungberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 april

1913.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EURENSVÄRD,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anmälde

kammarrättens genom utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 28 nästlidna mars inhämtade utlåtande över ett vid samma

protokoll fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen

den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

Enligt berörda, av kammarrätten den 17 innevarande april avgivna

utlåtande hade kammarrätten icke haft något att erinra mot den nu

ifrågasatta ändrade lydelsen av 4 § i förutnämnda förordning av den

23 oktober 1908.

Efter att hava uppläst det förevarande författningsförslaget hemställde

departementschefen, att detsamma måtte genom nådig proposition

föreläggas Riksdagen till antagande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 286.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 226 höft. (Nr 286.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:250 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angåen s. 1 i texten
  2. BevU 1913:62 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande nr 51, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till s. 2 i texten
  3. BevU 1913:51 Betänkande, i anledning av Kung!. Maj ris proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 4 § i förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillnin s. 1 i texten