Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Majds regeringsrätt den 26 maj 1909
1913-04-25 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:287, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Majds regeringsrätt den 26 maj 1909
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
1
Nr 287.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Majds
regeringsrätt den 26 maj 1909; given Stockholms slott
den 25 april 1913.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda
protokoll vill Kungl. Magt härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909.
Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Gast. Sandström.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 227 käft. (Nr 287.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909.
Härigenom förordnas, att 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:
2 §•
Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skola, med de undantag varom i 3 § sägs, tillhöra
regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:
l:o) mål om riksdagsmannaval — — — — — riksdagsmannauppdrag;
mål om annat val--— — avsägelse;
mål om delning av kommun eller valkrets i valdistrikt för val till
andra kammaren eller för val av landstingsmän eller kommunalfullmäktige,
om upphävande av eller ändring i redan skedd
delning;
2:o)--— — —--— — — — —--— — — —--—
3 ro)--------------------
4:o) mål om avlöningsförmåner — — — — — — överenskommelser;
mål om annan ersättning---— — — riksförsäkringsanstalten;
mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret,
tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet eller
Konungens befallningshavande enligt gällande författningar må
bevilja eller skall på rekvisition utbetala;
5:o) mål om tullbehandling;
mål om införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning;
mål om taxering till skatt eller annan avgift;
mål om debitering — — — — — avgifter;
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
mål om skyldighet---— bidrag;
mål om restitution — —--medel;
anmärknings- eller redogörelsemål — — — — avskrivning;
mål om förvaltning — — — — ägodelar;
mål om fördelning — —--skogsvårdsavgifter;
mål om fördelning — — — — allmänna medel;
6:o)-----------------
7:0)--------------;--- “
8:o) mål om rust- och rotehållares----rotenngsverket;
mål om hemmans — — — — — skyldigheter;
mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar,
av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och
vintertiden, om vägdelning, om rätt att hava byggnad utmed
väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande,
om bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;
mål rörande skjutsväsendet;
mål om allmän flottled — — — — begagnande;
mål om strömrensningar — — — — bidraga;
mål om ordningen — — — — — tångtäkt;
9:o) — — —--— — — — — —--—--—--
10:o)-------------------
ll:o) mål om avsöndring — — — — — åborätt;
mål om avgäld — — — — — lägenhet;
mål, huruvida-----ägostyckning;
mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende
av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande
särskilda bestämmelser;
mål om naturminnesmärkens fredande;
12:o)-------------------
13:o)--------------------
14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;
mål om meddelande — — — — — modeller;
mål om anteckning — — — — — näringsyrke;
mål om registrering — — — — — skeppsmätning;
mål om beslut av tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i andra
fall än förut i denna § angivits;
15:o) — — — — —--— — — — — — —--— — —
16:o) mål om meddelande — — — — — brandväsen;
mål om tillsynsmyndighets beslut rörande förbud mot nyttjande av
fartyg eller dess inrättningar och redskap;
4
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 287.
17:o) mål om kyrkotukt — — — — — målsmän;
mål om tillämpning av vad angående behandling av alkoholister
är särskilt stadgat;
mål om disciplinär bestraffning — —--— åtalstid;
mål om bötesansvar — — — — — författningar;
mål om häktads vård — —---verkställande av straff;
18:o) handräckningsmål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj tis Nåd. Proposition Nr 287-
Utdrag av protokollet över justitiedepartements ärenden^ hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet
å Stockholms slott fredagen den 18 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Efter gemensam beredning med övriga departementschefer anförde
chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström:
»Vid regeringsrättens inrättande infördes i 2 § av lagen om regeringsrätten
den 26 maj 1909 en fullständig förteckning på de olika slag
av besvärsmål, som skulle tillhöra regeringsrättens upptagande och
avgörande. Denna förteckning har icke sedermera undergått någon
förändring. Redan vid lagens tillkomst framhölls emellertid, att med
lagstiftningsarbetets fortgång åtskilliga i lagen ej förutsedda fall kunde
uppkomma, som gjorde det nödvändigt att ändra eller fullständiga den
verkställda uppräkningen, samt att man även måste räkna med möjligheten,
att vid enumerationens verkställande för bisetts någon eller några
av alla de olika slag av administrativa besvärsmål, vartill mängden av
gällande författningar kunde giva upphov. Sedan nu några år förflutit
från det den ifrågavarande lagen trädde i kraft, har jag, särskilt med
hänsyn till det störa antal författningar, som under denna tid blivit
6
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
utfärdade, ansett tiden vara inne att undersöka, om behov föreligger
att överflytta några av de nya klasser av besvärsmål, som sålunda
tillkommit, till regeringsrättens avgörande, och i sammanhang därmed
tillse, om lagen på grund av den erfarenhet man vunnit vid dess
tillämpning eljest är i behov av revision i något avseende. Sedan utredning
i nämnda syfte blivit verkställd inom de olika departementen,
har jag inom justitiedepartementet låtit uppgöra en förteckning över
sådana mål, vilkas överflyttande till regeringsrätten kunde ifrågasättas.
Därpå har jag anmodat regeringsrättens älste ledamot att inhämta och
meddela mig yttranden från regeringsrättens ledamöter såväl över det
upprättade förslaget som huruvida behov att vidtaga ändring i 2 § av
lagen om regeringsrätten i övrigt förelåge. Sedan nämnda yttranden
inkommit, har med ledning därav förslag inom justitiedepartementet
utarbetats till de ändringar i lagen om regeringsrätten, som ansetts
behövliga. Vid uppgörande av detta förslag har det även gjorts till
föremål för övervägande, om jämväl mål rörande tillämpningen av vissa
nya lagar, som föreligga till behandling vid innevarande års riksdag,
böra tillhöra regeringsrättens avgörande. Och tillåter jag mig nu att
inför Kungl. Maj:t framlägga de tillägg till lagen om regeringsrätten,
som innefattas i det uppgjorda ändringsförslaget.
Mål om riksdagsmannaval och om avsägelse av riksdagsmannauppdrag
skola enligt nu gällande bestämmelser (§ 2 punkt 1) prövas av
regeringsrätten. I samband med dessa mål torde jämväl mål om delning
av kommun eller valkrets i valdistrikt för val till andra kammaren
böra upptagas i samma punkt av enumerationen. Då indelningen i
valdistrikt kan äga politisk betydelse såsom inverkande på deltagandet
i valet, lärer det nämligen vara lämpligt att hithörande frågor icke i
sista hand avgöras av regeringen. Rörande ifrågakomma uppdelning
av de i lagen stadgade valdistrikten i mindre sådana, därom det i
första hand tillkommer Konungens befallningshavande att på gjord
framställning fatta beslut, finnas närmare bestämmelser meddelade i 19
och 20 §§ av lagen om val till Riksdagen den 26 maj 1909. Det
förslag till ändringar i förordningarna om kommunalstyrelse på landet
och om landsting, som genom nådig proposition framlagts för årets
riksdag, innehåller bestämmelser om att indelning av kommun eller valkrets
i valdistrikt må ske jämväl för val av kommunalfullmäktige och
landstingsmän. Åven beträffande denna indelning tillkommer det Konungens
befallningshavande att på framställning fatta beslut. Då dessa
beslut likaledes synas böra komma under prövning i regeringsrätten,
har det nu gjorda tillägget erhållit tillämpning i dylika fall.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
Den s. k. patentlagstiftningskommittén har i sitt den 20 september
1911 avgivna betänkande framställt förslag, att mål om införsel till riket
av varor med oriktig ursprungsbeteckning skulle i sista instans behandlas
av regeringsrätten. Den i nämnda hänseende föreslagna bestämmelsen,
som redan i samband med den av samma kommitté föreslagna lagen
angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning
varit föremål för lagrådets granskning, har fått sin plats i
femte punkten av enumerationen näst efter de där upptagna målen om
tullbehandling.
Under åttonde punkten hava mål om bredden av hjulringar å
arbetsåkdon på landet upptagits i förteckningen. Det nära samband,
som dessa mål äga med de i nämnda punkt upptagna vägmålen, synes
nämligen böra föranleda en likartad behandling. Visserligen är det
vid tillämpning av lagen om bredden av hjulringar å arbetsåkdon på
landet i allmänhet fråga om en ren skälighetsprövning, då nämligen
Konungens befallningshavande äger lämna bestämmelser om att bredden
å hjulringar ej må understiga visst mått, så snart förhållandena inom
ett visst landstingsområde sådant påkalla, utan att närmare föreskrifter
äro givna om lagens tillämpning. Detsamma kan dock sägas vara
förhållandet även med vissa slag av vägmål, vilka mål detta oaktat i
sin helhet ansetts böra hänvisas till fullföljd hos regeringsrätten. Inom''
regeringsrätten, som enhälligt tillstyrkt förslaget i denna del, har även
påpekats, att regeringsrätten redan nu skall pröva mål om rätt att hava
byggnad utmed väg, vilka mål i likhet med de förevarande röra tillämpning
av föreskrift, som lämnats för underlättande av vägens underhåll.
Enligt lagen den 25 juni 1909 om arrende av viss jord å landet
inom Norrland och Dalarne skola särskilda från den allmänna arrendelagen
avvikande bestämmelser gälla vid upplåtelse på arrende av sådan jord,
som i förstnämnda lag avses. Dessa bestämmelser äro dock icke ovillkorliga.
Visas särskilda omständigheter böra föranleda därtill, att skriftligen
upprättat arrendeavtal undantages från tillämpningen av lagen eller
någon dess föreskrift, och innehåller avtalet förbehåll, att medgivande
därtill må sökas, ankommer det på Konungens befallningshavande att
därifrån göra undantag. Dylika mål angående undantag från den norrländska
arrendelagens tillämpning hava nu upptagits i förteckningen
länder elfte punkten, där redan förut vissa mål angående tillämpningen
av den speciella norrlandslagstiftningen fått sin plats, nämligen mål
huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av bolag
eller förening samt mål om tillstånd till ägostyckning. Den prövning,
varom här är fråga, synes nämligen, i likhet med vad i sist omförmälda
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
mål är fallet, i övervägande grad vara av rättslig natur och är åtminstone
delvis reglerad därigenom att lagen angivit de omständigheter, som i
dylika mål särskilt böra beaktas.
I samma punkt hava även upptagits mål, som uppkomma vid
tillämpningen av lagen den 25 juni 1909 angående naturminnesmärkens
fredande. I de mål, varom denna lag huvudsakligen handlar, eller mål
om fridlysande av naturminnesmärken och om upphävande av redan skedd
fridlysning innefattar prövningen i allmänhet dels den rätt enskilda rättsägare
kunna hava till den fastighet eller det föremål, som skall fridlysas,
dels frågan, om ett naturminnesmärke i lagens mening föreligger.
I förra delen är prövningen tydligen av rent juridisk natur, men även
i den senare delen är det väsentligen fråga om en rättslig tillämpning
av bestämmelserna i lagen. Det synes därför naturligt, att dessa mål
hänskjutas till regeringsrättens avgörande. Mera tvivelaktigt torde det
visserligen vara, om mål angående sådant förbud, som avses i 11 eller
13 §§ av lagen, böra behandlas på enahanda sätt. Något undantag för
vissa mål enligt ifrågavarande lag torde dock knappast böra ske och har
icke heller ifrågasatts vid regeringsrättens granskning av det föreslagna
tillägget.
Kommerskollegium har i särskild framställning gjort hemställan
om att mål rörande beslut av den i den nya sjukkasselagen föreskrivna
tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i riket skola överflyttas till
regeringsrättens prövning. Att mål angående beviljande av statsbidrag åt
sjukkassor, därom stadgande upptagits i fjärde punkten, komma under
regeringsrättens prövning, överensstämmer med vad förut för dylika fall
varit stadgat. Före den nya sjukkasselagens ikraftträdande hava nämligen
frågor om beviljande av förvaltningsbidrag åt sjukkassor handlagts och
beviljat förvaltningsbidrag utbetalats av Konungens befallningshavande
eller i vissa fall av statskontoret, i följd varav sådana mål redan enligt
fjärde punktens nuvarande lydelse fallit under regeringsrätten; och någon
ändring härutinnan bör tydligtvis ej ske, sedan tillsynsmyndigheten i
fråga om sjukkassor, som registrerats efter den nya lagen, övertagit
Konungens befallningshavandes och statskontorets omförmälda uppgift.
Likaledes synes det vara tydligt och framgår redan av nu gällande bestämmelser,
att klagan över tillsynsmyndighetens beslut i registreringsfrågor
bör behandlas av regeringsrätten. Däremot kan det vara föremål
för tvekan, om tillsynsmyndighetens beslut i övriga fall, i enlighet
med vad kommerskollegium föreslagit, böra hänvisas till regeringsrätten.
Vid en granskning av de olika fall, i vilka tillsynsmyndigheten
enligt lagen om sjukkassor äger fatta beslut finner man nämligen, att
9
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 287.
tillsynsmyndighetens beslutanderätt visserligen i flertalet fall är i lagen
bestämd på ett sådant sätt, att beslutens laglighet kan prövas från
rättslig synpunkt. I andra fall är tillsynsmyndigheten åter mera obunden
av särskilda i lagen givna föreskrifter, och prövningen av dess
beslut kommer i sådana fall att röra jämväl frågan om beslutens ändamålsenlighet.
Så är exempelvis förhållandet med beslut, varigenom tillsynsmyndigheten
enligt 93 § 2 stycket meddelar sjukkassa anvisning
om viss åtgärds vidtagande eller om förändring i något avseende av
kassans verksamhet. Då regeringsrätten icke haft något att erinra däremot
att även mål av ifrågavarande beskaffenhet hänskjutas till dess
prövning och det synes vara av vikt, att lagens föreskrifter erhålla så
stor enkelhet och överskådlighet som möjligt, har jag emellertid ansett
det vara riktigast, att alla beslut av tillsynsmyndigheten överlämnas till
regeringsrätten. Föreskrift härom har därför meddelats under fjortonde
punkten i enumerationen.
Under sextonde punkten hava i anledning av en av lagrådet
gjord anmärkning vid behandlingen av ett till dess yttrande hänskjutet
förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen upptagits mål om
tillsynsmyndighets beslut rörande förbud mot nyttjande av fartyg eller
dess inrättningar och redskap.
Vid framläggande av det förslag till lag om behandling av alkoholister,
som nyligen genom nådig proposition förelagts Riksdagen till
antagande, förutsatte jag, att mål om tillämpning av denna lags bestämmelser
skulle tillhöra regeringsrättens prövning, ehuru förslag därom
fick anstå för att behandlas i samband med övriga ändringar i lagen
om regeringsrätten. Bestämmelse härom har nu intagits i lagen och
fått sin plats i sjuttonde punkten.»
Departementschefen hemställde därefter, att lagrådets yttrande
måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom utdragav
statsrådsprotokollet inhämtas över ifrågavarande såsom bilaga vid
protokollet fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 227 höft. (Nr 287.)
2
10
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Knngl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909.
Härigenom förordnas, att 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909 skall erhålla följande ändrade lydelse:
2 §■
Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skola, med de undantag varom i 3 § sägs, tillhöra
regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:
l:o) mål om riksdagsmannaval — —---riksdagsmannauppdrag;
mål om annat val — — — — avsägelse;
mål om delning av kommun eller valkrets i valdistrikt för val till
andra kammaren eller för val av landstingsmän eller kommunalfullmäktige,
om upphävande av eller ändring i redan skedd
delning;
4:o) mål om avlöningsförmåner-------överenskommelser;
mål om annan ersättning — — — — — riksförsäkringsanstalten;
mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret,
tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet eller
Konungens befallningshavande enligt gällande författningar må
bevilja eller skall på rekvisition utbetala;
5:o) mål om tullbehandling;
mål om införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning;
mål om taxering till skatt eller annan avgift;
mål om debitering — —--— avgifter;
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
mål om skyldighet — — — — bidrag;
mål om restitution — — — — medel;
anmärknings- eller redogörelsemål —---avskrivning;
mål om förvaltning — —--ägodelar;
mål om fördelning — — — — skogsvårdsavgifter;
mål om fördelning — — — — allmänna medel;
6:o) — — — — — —------— — — — —
7:°)------------------
8:o) mål om rust- och rotehållares — — — — roteringsverket;
mål om hemmans-----skyldigheter;
mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar,
av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och
vintertiden, om vägdelning, om rätt att hava byggnad utmed
väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande,
om bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;
mål rörande skjutsväsendet;
mål om allmän flottled — — — — begagnande;
mål om strömrensningar —--— — bidraga;
mål om ordningen — — — — — tångtäkt;
9:o) — — — — — — — —--— — — — — — — --
11 ro) mål om avsöndring —--— — åborätt;
mål om avgäld-----lägenhet;
mål, huruvida — — — — — ägostyckning;
mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende
av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande
särskilda bestämmelser;
mål om naturminnesmärkens fredande;
12:0)--------------------
13:o)-------------------
14:o) mål om inmutning eller utmålsläggning;
mål om meddelande-----modeller;
mål om anteckning-----näringsyrke;
mål om registrering — — — — — skeppsmätning;
mål om beslut av tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i andra
fall än förut i denna 8 angivits;
15:o)-------------------
16:o) mål om meddelande-----brandväsen;
mål om tillsynsmyndighets beslut rörande förbud mot nyttjande av
fartyg eller dess inrättningar och redskap;
12
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 287.
17:o) mål om kyrkotukt — — — — — målsmän;
mål om tillämpning av vad angående behandling av alkoholister
är särskilt stadgat;
mål om disciplinär bestraffning —----åtalstid;
mål om bötesansvar--— — — författningar;
mål om häktads vård-----verkställande av straff;
18:o) handräckningsmål.
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 287.
13
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd torsdagen
den 24 april 1913.
Närvarande:
Justitieråden Thomasson,
Gustaf Caklson,
Svedelius,
Regeringsrådet Thulin.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
i statsrådet den 18 april 1913, hade Kungl. Magt förordnat,
att lagrådets yttrande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmäler, inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet
föredragits av hovrättsrådet Olof af Geijerstam.
Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.
Ur protokollet
Erik Öländer.
14
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 25 april 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,
Statsråden: PETERSSON,
SöHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Sandström anmälde
lagrådets den 24 april 1913 givna utlåtanden över det genom Kungl.
Maj:ts beslut den 18 i samma månad till lagrådet remitterade förslag
till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
den 26 maj 1909 samt anförde:
»Då lagrådet lämnat förslaget utan anmärkning, får jag — under
erinran att detsamma i vissa delar förutsätter, att åtskilliga därmed
sammanhängande bestämmelser i vissa andra lagförslag, beträffande vilka
Riksdagen ännu icke fattat något beslut, bliva bifallna — hemställa, att
ifrågavarande förslag måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig
proposition föreläggas Riksdagen till antagande.»
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 287.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
sitt bifall; och skulle till Riksdagen avlåtas nådig proposition
av den lydelse bilagan litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Israel Myrberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1913:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Majds regeringsrätt den 26 maj s. 8 i texten
- LU 1913:39 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909. s. 1 i texten