Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt berg spräng ar för mannen Karl August Lundgrens änka och minderåriga barn

1913-04-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:290, Angående understöd åt berg spräng ar för mannen Karl August Lundgrens änka och minderåriga barn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

1

Nr 290.

Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående

understöd åt berg spräng ar för mannen Karl August Lundgrens

änka och minderåriga barn; given Stockholms slott

den 25 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över civil ärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgiva, att bergsprängarförmannen Karl August Lundgrens änka

Sofia Fredrika Lundgren, född Larsdotter, samt vart och ett av makarnas

minderåriga barn Sven Magnus, Berta Kristina och Nils Bertil må av

vattenfallsverkens medel uppbära ett årligt understöd, att utgå från och

med den 1 november 1912, till änkan Lundgren med 120 kronor under

hennes återstående livstid, så länge hon förbliver ogift, och till vart

och ett av nämnda barn med 60 kronor, intill dess det fyllt femton år.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 229 höft. (Nr 290.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård,

Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 10 mars 1913 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning

om understöd åt bergsprängarförmannen Karl August Lundgrens

efterlämnade änka och minderåriga barn. I skrivelsen anför

styrelsen följande:

Hos vattenfallsstyrelsen har arbetschefen vid Trollhätte kanals ombyggnad

anmält, att vid kanalombyggnaden anställde bergsprängarförmannen

Karl August Lundgren, efter att en längre tid hava lidit av

höggradig nervositet, den 30 oktober 1912 tagit sig själv av daga.

Lundgren hade allt sedan den 27 september 1907 varit anställd

vid vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten, nämligen från nyssnämnda

tidpunkt till den 7 februari 1910 vid arbetena med anläggning av statens

kraftstation i Trollhättan och därefter vid kanalombyggnaden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

3

Före sin anställning i vattenfallsstyrelsens tjänst bär, enligt vunnen

upplysning, Lundgren under en lång följd av år haft sysselsättning vid

andra jämväl av staten utförda anläggningar, såsom Bohusbanan och

Vabergets fästningsbyggnad vid Karlsborg, å vilken senare plats Lundgren,

enligt uppgift av änkan, under en tid av omkring sex å sju år

varit anställd såsom förman för där bedrivna sprängningsarbeten.

I sin anställning vid vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten har

Lundgren städse visat största skicklighet och berömvärd flit samt

med aldrig svikande energi och tålamod fullgjort sitt krävande arbete.

Hans uppförande har också städse varit det bästa. Lundgrens åligganden

vid vattenfallsstyrelsens byggnadsarbeten bestodo i att leda och

övervaka sprängningsarbeten. Nämnda slags arbeten, vilka försiggått

delvis i tunnel och till en del i öppna schakt, äro av synnerligen ansträngande

och maktpåliggande art, och särskilt är detta fallet med

tunnelsprängningarna, då dessa för vinnande av tid bedrivits medelst

skiftarbete och sålunda pågått oavbrutet under hela dygnet. Och så

mycket mera betungande bliva givetvis sådana arbeten därigenom, att

den luft, i vilken de måste utföras, helt naturligt är osund och påfrestande

för hälsan. Att under nu angivna förhållanden arbete av

den art, som Lundgren sålunda under flera år utfört, varit ägnat att

i väsentlig grad inverka menligt på hans hälsa, torde vara ställt utom

tvivel; och anför styrelsen, att det ej synes vara uteslutet, att den höggradiga

nervositet, för vilken Lundgren under tiden närmast före sin

död vårdats, åtminstone i någon mån haft sin grund i hans ansträngande

arbete.

Styrelsen åberopar vidare intyg av pastorsämbetet i Gärdhems församling,

vilken Lundgren vid sin död tillhörde, att Lundgrens efterlevande

utgöras av änkan, Sofia Fredrika Larsdotter, född 1862, och

sex barn i åldern 3, 8, 12, 15, 18 och 19 år, samt intyg av ordföranden

i Gärdhems fattigvårds styrelse och vederbörande länsman, att

änkan med sina tre minderåriga barn befinner sig i utblotta! tillstånd.

Av de tre äldsta barnen kan, enligt inhämtad uppgift, endast den äldsta

sonen, vilken är anställd såsom smedshantlangare vid Trollhätte kanals

ombyggnad, i någon mån bidraga till familjens uppehälle.

Under sådana förhållanden och med hänsyn till Lundgrens mångåriga

och plikttrogna arbete i statens tjänst anser vattenfallsstyrelsen

det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att staten träder

emellan genom att bevilja änkan och hennes minderåriga barn årliga

understöd. Beträffande dessas storlek anser vattenfallsstyrelsen det

vara lämpligt, om härvid tillämpades samma grunder, som gälla vid ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statskontoret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

givande av livräntor i sådana fall, som avses i lagen den 5 juli 1901

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. I enlighet

med denna beräkningsgrund skulle sålunda för tiden efter Lundgrens

död utgå dels ett årligt understöd av 120 kronor till änkan, så

länge hon lever ogift, dels ock till vart och ett av de tre yngsta

barnen ett årligt understöd av 60 kronor, till dess det uppnått 15 års

ålder.

På grund av vad sålunda anförts, har vattenfallsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj: t måtte i proposition föreslå innevarande års Riksdag

medgiva, att Lundgrens änka Sofia Fredrika Lundgren, född Larsdotter,

måtte under sin återstående livstid från och med den 1 november 1912,

så länge hon förbliver ogift, å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 120 kronor, samt att vart och ett av hennes i äktenskapet

med bemälde Lundgren födda barn, Sven Magnus, Berta Kristina och

Nils Bertil, måtte, från samma tidpunkt räknat och intill dess det fyllt

15 år, erhålla ett årligt understöd av 60 kronor.

Vid skrivelsen fanns fogat ett intyg av en avdelningsingenjör vid

kanalens ombyggnad, att Lundgren, som varit anställd under åren 1907

—1910 vid kraftstationsanläggningen och 1910—1912 vid kanalbygget

såsom förman för bergsprängarlag både i tunnel och öppet schakt,

städse med största skicklighet och berömvärd flit utfört honom förelagda

arbeten och att han med aldrig svikande energi och tålamod

fullgjort det krävande arbete, som särskilt tunnelsprängning under

skiftgång vore, samt att han alltid ådalagt ett hedrande uppförande.

Därjämte åberopades läkarintyg angående Lundgren, prästbetyg

angående hans änka och barn samt ett intyg av länsmannen i Tunhems

distrikt och ordföranden i fattigvårdsstyrelsen i Gärdhem, att

änkan Lundgren saknade egna medel till sitt och sina minderåriga barns

försörjning.

Statskontoret har i avgivet utlåtande yttrat, att statskontoret icke

mot vattenfallsstyrelsens förevarande framställning hade annat att erinra

än att, då pensionskostnader för personal vid statens s. k. affärsdrivande

verk i allmänhet ansetts böra såsom annan driftkostnad belasta

verkets konto, det syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke uuderstödsbeloppen

i detta fall böra anvisas att utgå av vattenfallsverkets medel,

och har statskontoret i detta avseende åberopat det förhållande, att

1912 års Riksdag i enlighet med framställning av Kungl. Maj:t anvisat

understöd att utgå av telegrafverkets medel till arbetsledaren vid samma

verk A. E. Jönssons änka.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 290.

Beträffande den föreliggande framställningen ber jag att få fram- Departementshålla,

att förmannen Lundgrens arbete att övervaka och leda spräng- cliefenningar

delvis i tunnel torde hava varit av synnerligen ansträngande och

ansvarsfull beskaffenhet och att det ej synes osannolikt, att de av läkaren

intygade sjukdomssymptomen hos Lundgren, sömnlöshet, melankoli

och psykisk oro, vilka sedermera övergått till verklig sinnessjukdom,

kunna hava framkallats genom överansträngning i arbetet. Då Lundgren

därjämte torde hava haft anställning vid statens arbeten under en

följd av'' år samt erhållit de allra bästa vitsord om sin tjänstgöring,

synes det mig billigt, att hans efterlämnade änka och minderåriga barn

beredes understöd med de belopp, vattenfallsstyrelsen föreslagit. Understödet

torde emellertid, såsom statskontoret erinrar, böra utgå av vattenfallsverkens

medel.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att medgiva, att bergsprängarförmannen Karl

August Lundgrens änka Sofia Fredrika Lundgren,

född Larsdotter, samt vart och ett av makarnas minderåriga

barn Sven Magnus, Berta Kristina och Nils

Bertil må av vattenfallsverkens medel uppbära ett årligt

understöd, att utgå från och med den 1 november

1912, till änkan Lundgren med 120 kronor under

hennes återstående livstid, så länge hon förbliver

ogift, och till vart och ett av nämnda barn med 60

kronor, intill dess det fyllt femton år.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lind,hult.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 229 höft. (Nr 290.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:157 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt bergsprängarförmannen Karl August Lundgrens änka och minderåriga barn. s. 4 i texten
  2. SU 1913:149 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt bergsprängarförmannen Karl August Lundgrens änka och minderåriga barn. a1 i texten