Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar m. m

1913-04-25 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:297, Med förslag till förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

1

Nr 297.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar

m. m.; given Stockholms slott den 25 april 1913.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

antaga härvid fogade förslag till

dels förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar,

dels ock ändrad lydelse av anm. 1 under rubriken 160, socker, ävensom

av anm. under rubriken 161, sirap och melass, i gällande tulltaxa,

att gälla från den dag Kungl. Maj:t bestämmer.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 235 höft. (Nr 297.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 297.

Förslag

till

förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar.

Härigenom förordnas som följer:

För sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70

procent direkt polariserat socker, färglösa eller med en askhalt ej överstigande

1.3 procent av torrsubstansens vikt, skall, vare sig de inom

riket tillverkas eller dit införas, vid utlämnande till fritt bruk erläggas

skatt, i enlighet med vad i fråga om socker i förordningen den 11

oktober 1907 angående beskattning av socker är stadgat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

3

Förslag

till

ändrad lydelse av anm. 1 under rubriken 160, socker, ävensom av anm. under

rubriken 161, sirap och melass, i gällande tulltaxa.

160.-------------------

Anm. 1. Sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

direkt polariserat socker, ej till honung hänförliga, färglösa eller med en

askhalt, ej överstigande 1.3 procent av torrsubstansens vikt, hänföras till

raffinerat socker. Övriga sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla

mindre än 70 procent polariserat socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet

till sirap eller honung.

161.--------------------

Anm. Till ledning vid tullbehandlingen skall avlämnas en av tillverkaren

på tro och heder avgiven försäkran, att sirapens askhalt överstiger 1.3

procent av torrsubstansens vikt samt att den genom direkt polarisation

bestämda sockerhalten i torrsubstansen ej överstiger 70 procent.

Företes ej dylik försäkran, drabbe kostnaden för behövlig undersökning

importören.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

Historik.

Utdrag av ''protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhrensväRD,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Anmärkningarna i tulltaxan rörande »sirap och melass» hava sedan

år 1896 undergått åtskilliga förändringar. I tulltaxan för nämnda år

hade berörda bestämmelse följande lydelse:

»Därest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullavgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet».

I 1898 års tulltaxa fick anmärkningen emellertid nedanstående

förändrade avfattning:

»Därest ett och samma kolli innehåller särskilda sockerslag, underkastade

olika tullavgifter, tillämpas den högre tullsatsen för hela innehållet;

skolande dock avseende ej fästas å stärkelsesocker eller stärkelsesirup,

som ingår i vanlig sirap av brun eller ljusbrun färg.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

Orsaken till denna förändrade lydelse av ifrågavarande bestämmelse

torde vara att söka i ett av generaltullstyrelsen den 18 januari 1897

avgivet utlåtande. Med anledning av frän en importör framställda

klagomål rörande tullbehandling av en sirapsvara, framhöll styrelsen de

stora praktiska olägenheter, som förekommit vid tullbehandling av

sockersirap, sedan denna vara under de senaste åren börjat försättas

med dextros. Till undvikande av dessa olägenheter föreslog styrelsen

tvänne alternativa åtgärder. Antingen skulle tullen för stärkelsesirap

nedsättas till samma belopp som för sirap eller, därest ett bibehållande

av stärkelsesirapens höga tullskydd befunnes nödvändigt för den inhemska

industrien, skulle ifråga om stärkelsesocker och stärkelsesirap

upphävas den eljest gällande bestämmelsen, att, då flera, olika tullbeskattade

slag av socker inkomme i ett kolli, tullavgiften för hela innehållet

skulle beräknas efter tullsatsen för det högst beskattade slaget av

socker. Generaltullstyrelsens utlåtande remitterades till bevillningsutskottet

vid 1898 års Riksdag, som tillstyrkte ett godkännande av det

senare alternativet. Detta blev även Riksdagens beslut.

Det visade sig emellertid snart, att trots den sålunda vidtagna

förändringen stora svårigheter vid tullbehandling av sirap och sirapsblandningar

alltjämt kvarstodo. Det befanns omöjligt att vid tullbehandlingen

utan undersökning utröna, huru stor kvantitet stärkelsesirap, som

ingick i vanlig sirap, varjämte bestämmelsen om färgen på sirapen g av

anledning till tvister. Ytterligare svårigheter uppstodo genom 1905 års

sockerbeskattningsförordning, enligt vilken sirap, därest sockerhalten

översteg en viss siffra, underkastades sockerskatt. Upprepade klagomål

såväl från importörer av sirap som ock från utländska exportörer däröver,

att samma slag av sirap, som förut förtullats såsom sirap efter en

tull av 10 öre per kilogram, av vissa tullmyndigheter tullbehandlats

såsom stärkelsesirap, dragande en tull av 23.5 öre per kilogram, föranledde

framställning i ämnet vid 1911 års Riksdag. På hemställan av

dess bevillningsutskott uppdrog Kungl. Maj:t åt generaltullstyrelsen att

avgiva utlåtande i ämnet.

I detta utlåtande framhölls, att det enda sätt, varigenom kemiska

undersökningar vid tullbehandling av sirap kunde undvikas, vore att

fastställa samma tullsats för sirap, melass och stärkelsesirap. Härvid

hade man emellertid att räkna med en annan svårighet, som komme

att uppstå i de fall, då blandningar av sirap och stärkelsesirap infördes

under namn av sirap, i det att sådana blandningar, utöver tullen, kunde

komma att, på grund av gällande sockerbeskattningsförordning, beläggas

med sockerskatt. I denna föreskrevs nämligen, att till socker ej skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

räknas sirap eller melass, i vilka sockerhalten vore mindre än 70 procent

av torrsubstansens vikt, ävensom att sockerhalten skulle, i regel, utrönas

genom direkt polarisation. Den direkt polariserande sockerhalten i ifrågavarande

blandningar skulle emellertid vanligen på grund av dextrosoch

dextrinhalten komma att överstiga 70 procent. Sålunda skulle ej

ens med de nu ifrågasatta bestämmelserna undersökningar av importerad

sirap kunna helt undvikas.

Den lösning av frågan, som av generaltullstyrelsen förordades,

gick ut på fastställande av en viss maximiprocent av dextroshalt såsom

villkor för tullbehandling såsom sirap, med iakttagande likväl av att

denna procent ej sattes så hög, att varan komme att falla under bestämmelsen

i lagen om beskattning av socker. De olika slagen av sirap

borde, syntes det styrelsen, sammanföras i en gemensam anmärkning

och maximihalten dextros bestämmas till högst 20 procent av sirapens

ton-substans. För att i möjligaste mån undvika de med en kemisk

undersökning förenade olägenheterna föreställde styrelsen sig, att ett

av den utländska firman utfärdat och av svensk konsul i utskeppningsorten

legaliserat certifikat, upptagande det ifrågavarande partiets dextroshalt,

beräknad i procent av torrsubstansen, skulle kunna användas till

ledning vid tullbehandlingen.

Med anledning av detta generaltullstyrelsens utlåtande anförde

bevillningsutskottet i avgivet memorial, att ordalydelsen i anm. 1 under

rubriken sirap näppeligen syntes innefatta annan begränsning i avseende

på myckenheten av i varan ingående stärkelsesocker eller stärkelsesirap,

än att denna ingrediens ej finge utgöra varans huvudbeståndsdel.

Vid sådant förhållande syntes det icke utskottet tillrådligt att utan grundligare

utredning inlåta sig på frågan om en begränsning av dextroshalten

till viss procent; i varje fall saknade utskottet i den förebragta utredningen

tillräcklig ledning för bedömande, huruvida de föreslagna 20

procenten vore den lämpliga gränsen. På grund härav hemställde utskottet,

att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

verkställande av utredning av frågan, vilka förändringar i tulltaxan och

sockerbeskattningsförordningen, som kunde vara påkallade för att på ett

för importen såväl som för statskassan och den inhemska industrien tillfredsställande

sätt ordna de avgifter, som åligga sirap och sirapsblandningar

vid införsel från utlandet, samt för Riksdagen framlägga de

förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Därjämte föreslog utskottet

en provisorisk anordning, varigenom ur anm. 1 under rubriken sirap

orden »av brun eller ljusbrun färg» uteslötes. Utskottets förslag blev

av Riksdagen godkänt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

Med anledning därav erhöll i den från den 1 december 1911 gällande

tulltaxan anmärkningen under rubriken »sirap och melass» följande förändrade

lydelse:

»Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i sirap, fästes

icke avseende vid tullbehandlingen.»

Därjämte uppdrog Kung!. Maj:t den 16 juni 1911 åt generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen att gemensamt verkställa den av Riksdagen

begärda utredningen. Jämlikt nådigt bemyndigande tillkallade

ämbetsverken tre sakkunniga personer, nämligen en representant för

vardera av socker- och stärkelseindustrierna samt en representant för

handeln med sirap att deltaga i frågans behandling och tillsammans

med en representant för vartdera ämbetsverket verkställa den anbefallda

utredningen. Vid dennas överlämnande uttalade ämbetsverken, dels

sin anslutning till de sakkunnigas utlåtande, dels ock önskvärdheten av

att de författningsändringar, som på grund därav eventuellt komme att

vidtagas, ej måtte vinna tillämpning, förrän sirapsfabrikanter och -importörer

fått viss tid på sig att inrätta sig efter de nya förhållandena.

De sakkunnigas utlåtande utmynnar i en hemställan från majoritetens

sida om nedanstående förändringar av nu gällande bestämmelser

i tulltaxan samt sockerbeskattningsförordningen:

»l:o). Anm. 1 under rubriken sirap och melass i nu gällande

tulltaxa ändras sålunda:

»Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i sirap, fästes

ej avseende vid tullbehandlingen, därest varans halt av dextros +

dextrin ej överstiger 10 procent av torrsubstansens vikt.

Till ledning vid tullbehandlingen skall avlämnas av tillverkaren

utfärdat certifikat, innehållande uppgift om att sirapens halt

av dextros + dextrin ej överstiger 10 procent av torrsubstansens

vikt.»

2:o) Under paragraf 1 i nu gällande sockerbeskattningsförordning

intages följande anmärkning:

»Sirap, som blivit förtullad såsom sirap, är ej underkastad denna

förordning.»

Den av de sakkunniga, vilken deltagit i ärendets behandling såsom

representant för sirapshandeln, har i en särskilt avgiven reservation

anmält en från majoritetens förslag i huvudfrågan avvikande mening

Utredning av

särskilda sakkunniga.

Sakkunnig
majoritetens
förslag.

Reservantens

förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Trustkommit
terade.

1913 års

Riksdag.

Nytt utlåtande

av särskilda

sakkunniga.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

och i sådant hänseende föreslagit, att anm. 1 under rubriken sirap och

melass i gällande tulltaxa må erhålla följande lydelse:

»Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i sirap, fästes

ej avseende vid tullbehandlingen, därest varans halt av dextros + dextrin

ej överstiger 20 procent av sirapens vikt. Till ledning vid tullbehandlingen

skall avlämnas av tillverkaren utfärdat certifikat innehållande

uppgift om, att sirapens halt av dextros + dextrin ej överstiger 20

procent av varans vikt.»

Över det sålunda avgivna utlåtandet har trustkommitterades yttrande

inhämtats. På anförda skäl hava nämnda kommitterade föreslagit,

att nedanstående bestämmelser i gällande tulltaxa och sockerbeskattningsförordning

må erhålla följande ändrade lydelse:

l:o) Anm. 1 under rubriken »sirap och melass» i nu gällande

tulltaxa:

»Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår i sirap, fästes

ej avseende vid tullbehandlingen, därest varans halt av dextros

+ dextrin ej överstiger 20 procent av torrsubstansens vikt.

Till ledning vid tullbehandlingeu skall avlämnas av tillverkaren

utfärdat certifikat, innehållande uppgift om att sirapens halt

av dextros + dextrin ej överstiger 20 procent av torrsubstansens

vikt.»

2:o) Under 1 § i nu gällande sockerbeskattningsförordning intages

följande anmärkning:

»Sirap, som blivit förtullad såsom sirap, är ej underkastad

„ denna förordning.»

Sedan de av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen tillkallade

sakkunniga avgivit sitt utlåtande och förslag, har innevarande års Riksdag

på förslag av Kungl. Maj:t fastställt tullen på sirap till 5 öre per

kilogram, att gälla från och med den 1 januari 1914.

Då nämnda sakkunnigas förslag var avgivet under förutsättning

att tullsatsen å sirap utgjorde 10 öre per kilogram, har jag begärt de

sakkunnigas uttalande, huruvida de ansåge någon ändring i det av dem

avgivna förslaget erforderlig på grund av den beslutade tullsänkningen.

I anledning härav hava de sakkunniga avgivit efterföljande förslag

till förändrade bestämmelser i anmärkningarna under rubrikerna 160—

161 i tulltaxan, sådan den kommer att lyda från och med den 1 ianuari

1914.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Socker:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

9

Kr. öre

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

även om varan inkommer i upplöst

eller flytande tillstånd ........................... 1 kg. —: 08

Anm. 1. Sockerlösningar, vilka i torrsubstansen

hålla mindre än 70 procent direkt polariserat

socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till

sirap eller till honung, försåvitt de ej på grund

av särskilda bestämmelser i anmärkningarna till

sirap och melass hänföras till annan rubrik i

tulltaxan.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar

premier för tillverkning eller utförsel av

sådan vara, belägges med en tilläggsavgift till

den allmänna tullsatsen i enlighet med vad särskilt

är stadgat.

Anm. 3. Om ufsprungsbevis för utländskt socker

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Anm. 4. Då socker, även sådant i upplöst eller

flytande tillstånd, från tullverket utlämnas till

fritt bruk, skall jämte tullavgiften erläggas sockerskatt

enligt vad därom är särskilt stadgat.

161. Sirap och melass ...............................................

Anm. 1. Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar,

vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

direkt poraliserat socker, ej till honung hänförliga,

färglösa eller med en askhalt ej överstigande 1.2

procent av torrsubstansens vikt eller med en halt

av dextros + dextrin överstigande 10 procent av

torrsubstansens vikt, tullbehandlas såsom stärkelsesirap.

Anm. 2. Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar,

vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

direkt polariserat socker, ej till honung hänförliga,

icke färglösa, med en askhalt överstigande 1.2 procent

av torrsubstansens vikt, samt med en halt av

dextros + dextrin ej överstigande 10 procent av

torrsubstansens vikt, draga, därest de till färgen

äro ljusare än genom särskilda bestämmelser fastställt

normalprov, den för socker, oraffinerat, till

färgen mörkare än nr 18 av den i världshandeln

gällande holländska standard stadgade tullsats, dock

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 235 käft.

1 kg. —: 05

(Nr 297.) 2

158.

159.

160.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 297.

utan tillämpning av bestämmelsen i anm. 2 under

rubr. 160.

Anm. 3. Till ledning vid tullbehandlingen skall avlämnas

av tillverkaren på tro och heder avgiven

försäkran, att varan i torrsubstansen håller mindre

än 70 procent direkt polariserat socker, att askhalten

överstiger 1.2 procent av torrsubstansens

vikt och att halten av dextros -J- dextrin ej överstiger

10 procent jämväl av torrsubstansens vikt.

Företes ej dylik försäkran, drabbe kostnaden för

behövlig undersökning importören.

Till stöd för detta förslag hava de sakkunniga anfört:

»Såsom sirap hava sedan derå år tillbaka importerats mer eller mindre rena

sockerlösningar, vilka blott undergått s. k. inversion, varigenom kristallisationsförmågan

blivit väsentligen minskad.

Här torde vara på sin plats att redogöra för vad som egentligen menas med

sirap, och varutav de varor bestå, som för närvarande importeras under namn av

sirap. Den verkliga sirapen är den moderlut, som vid kolonialsockerraffinaderierna

uppstår, sedan allt kristalliserbart socker utkristalliserat. Den är till färgen mörkbrun,

men kan genom en stark benkolsfiltration göras ljusbrun. Man torde således

kunna antaga, att all brun sirap, som importeras, är verklig sirap. Annorlunda

förhåller det sig med den ljusa sirapen. Denna består av en blandning av verklig

sirap med inverterad sockerlösning samt med stärkelsesirap. Då allmänheten ansåg

sirapen renare ju ljusare den var, föranledde konkurrensen mellan sirapstillverkarne

en strävan hos producenterna att överbjuda varandra i tillverkningen av ljus sirap,

vilket skedde genom tillsättning i allt större skala av inverterade sockerlösningar.

För närvarande torde ofta förekomma sirap, som till allra största delen består av

ren inverterad sockerlösning.

Så länge tullen var 10 öre ansågs ej behövligt att göra någon restriktion

för inverterade sockerlösningar, utan blott för en onödigt stor tillsats av glykos i

sirapen. Med 5-öres tull åter blir frestelsen att importera inverterade sockerlösningar

vida större.

Det är sålunda att förutse, att lösningar av utländskt socker under namn av

sirap framdeles komma att starkt inkräkta på förbrukningen av det inhemska

sockret. Ett dylikt intrång på den inhemska sockermarknaden, varigenom den på

grund av tullsänkningen å socker i utsikt ställda ökade förbrukningen av denna

vara skulle väsentligt motarbetas, bör naturligen ej blott för sockerindustrin och

betodlingen, utan även för staten, på grund av minskad tull och sockerskatt, medföra

betydande olägenheter. Den vidtagna sänkningen av sirapstullen gör följaktligen

en reglering av införseln av sockerlösningar under namn av sirap oavvisligen

nödvändig.

De kategorier av sockerlösningar, rörande vilka ändrade bestämmelser i nu

gällande tulltaxa synas böra införas, äro dels lösningar av uteslutande raffinadsocker,

mer eller mindre inverterade, dels numera under namn av sirap gående blandningar

av inverterat socker med verklig sirap. Beträffande de förstnämnda synes på grund

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 297.

av dessa lösningars höga renhet och uteslutande användning i stället för raffinerat

socker, några principiella betänkligheter mot deras beläggande ej blott med raffinadtull,

utan även med sockerskatt, icke förefinnas. På grund härav skulle dessa

lösningar från 1 januari 1914 draga en avgift av 11 + 16 = 27 öre per kilogram.

För att undgå de för en dylik behandling nödvändiga förändringarna i nu gällande

sockerbeskattningsförordning, synes emellertid de ifrågavarande lösningarna lämpligen

böra hänföras till stärkelsesirap. En tullbehandling som honung torde visserligen

varit fullt lika motiverad; då emellertid tillsatsen av glykos till sockerlösningar

och sirap i vissa fall kan föranleda, att dessa vid förtullningen hänföras till

stärkelsesirap, har detta föreslagits även här. Avgifterna å desamma bliva visserligen

härigenom något lägre än om de behandlats som raffinerat socker, nämligen

23.5 öre, men då denna avgift är fullt tillräcklig att förhindra intrång från dylika

lösningar på den inhemska sockermarknaden, torde några betänkligheter mot en

sådan tullbehandling knappast kunna göras.

Askhalten hos dessa lösningar utgör i regel endast några få tiondels procent

och understiger under normala förhållanden 1 procent av lösningens vikt. En lägre

askhalt än en procent, motsvarande 1.2 procent av torrsubstansens vikt, medför sålunda

i varje fall en tullsats av 23.5 öre per kilogram. Överstiger askhalten 1.2

procent, blir för tullbehandlingen avgörande, huruvida lösningen är färglös eller färgad,

i det att en färglös inverterad sockerlösning, med en askhalt överstigande 1.2 procent

av torrsubstansens vikt, fortfarande hänföres till stärkelsesirap.

Denna senare bestämmelse är nödvändig på den grund, att en avsiktlig ökning

av askhalten till över 1.2 procent är tänkbar, varigenom en i övrigt ren och

färglös, inverterad sockerlösning skulle komma att draga en lägre tullsats.

Den andra kategorien av sockerlösningar, beträffande vilka ändrade tullbestämmelser

äro av nöden, nämligen under namn av sirap gående blandningar av

inverterat socker med verklig sirap, karakteriseras i kemiskt avseende genom en

något högre askhalt än som förefinnes hos de förut nämnda sockerlösningarna. I

dessa blandningar uppgår sålunda askhalten i varje fall till över 1.2 procent av

torrsubstansens vikt. Såväl med avseende på renhet som färg intaga dessa lösningar

en mellanställning mellan de förut omnämnda sockerlösningarna och verklig

sirap. De äro sålunda visserligen färgade, men likväl av vida ljusare färg än verklig

sirap. Till denna kategori bör följaktligen hänföras alla färgade lösningar av socker,

mer eller mindre inverterade, med en askhalt överstigande 1.2 procent av torrsubstansens

vikt och ljusare än en viss bestämd färgton.

Beträffande de avgifter, som böra åläggas dessa sistnämnda produkter, är det

påtagligt, att då de till avsevärd del och i de flesta fall i övervägande mängd utgöras

av raffinerat socker, eller socker, ljusare än nr 18 av den i världshandeln

gällande holländska standard, desamma borde draga raffinadtull. Då emellertid denna

från och med 1 januari 1914 utgör 11 öre per kilogram skulle en sådan tullbehandling

medföra en ökning av den nuvarande tullsatsen, vilket ej torde vara lämpligt.

Under sådana förhållanden synes den avgift, som närmast kan ifrågakomma,

vara tullsatsen å oraffinerat socker, till färgen mörkare än nr 18 av den i världshandeln

gällande holländska standard, vilken tullsats från och med den 1 januari

1914 utgör 8 öre per kilogram. På grund av däri ingående invertsocker äro dessa

produkter, emedan den genom direkt polarisation funna sockerhalten i torrsubstansen

är mindre än 70 procent, enligt soekerbeskattningsförordningen fria från skatt.

Enligt tulltaxans bestämmelser kunde visserligen ifrågasättas, huruvida icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

vid sådan tullbehandling ursprungsbevis vore erforderligt. Ingenting synes emellertid

hindra, att de ifrågavarande lösningarna hänföras till sockerhaltiga produkter, för

vilka enligt Brysselkonventionen hittills ej fordrats ursprungsbevis.

Beträffande den färgton, som bör utgöra gränsen mellan dessa lösningar och

verklig sirap, har densamma valts så, att endast de renare produkterna skulle träffas

av tullsatsen 8 öre. Sirapsprov av sådan färg, att produkter, som äro ljusare än

detsamma, draga denna högre tull, bilägges denna utredning.

Genom införande av denna tullsats åstadkommes en i förhållande till dessa

produkters verkliga sammansättning och egenskaper vida riktigare tullbehandling,

än som skulle komma dem till del, därest de skulle hänföras till sirap, varmed uteslutande

bör förstås avfallspr o dukter vid framställning av raffinad och för vilka en lägre

tullsats kan anses motiverad. Härmed skulle även den inhemska fabrikationen av

dessa produkter erhålla ett tullskydd, som möjligen skulle kunna sätta densamma i

stånd att fortsätta med sirapstillverkningen. Vid Svenska sockerfabriks-aktiebolagets

raffinaderier har under verksamhetsåret Ys 1911—SI/7 1912 tillverkats följande

kvantiteter av sirap.

»Bolde» > sirap (ljus) ................................................ 1,752,207 kg.

Mörk sirap ................................................................ 1,223,062 »

Summa 2,975,269 kg.

Den inhemska tillverkningen av sirap har sålunda under det ifrågavarande året,

såsom även framhållits i den till bevillningsutskottets betänkande nr 21 gjorda

reservationen, starkt ökats, och denna ökning kommer huvudsakligen å den ljusa

sirapen.

En sänkning av tullen från 10 öre, vilken tullsats erbjudit en viss garanti

mot import av utländskt socker i löst form, till 5 öre per kilogram skulle beröva

den inhemska fabrikationen av ljus sirap det tullskydd, utan vilket densamma icke

gärna kan utveckla sig.

Tullen å dylika, helt eller delvis inverterade sockerlösningar skulle sålunda

komma att sättas till 8 öre per kilogram. Om härigenom en utsträckt tillverkning

därav inom landet möjliggöres, skulle detta ej blott för betodlingen, utan även för

stärkelseindustrin och potatisodlingen, på grund av möjligheter till ökad avsättning

av glykos, vara av den allra största betydelse.

Beträffande den i hithörande produkter tillåtna mängden dextros 4- dextrin

hava undertecknade ej funnit anledning frångå den i utredningen av den 1 oktober

1912 framlagda uppfattningen.

Till lättnad vid tullbehandlingen har i den föreslagna försäkran, utom den

förut införda uppgiften rörande mängden dextros + dextrin även intagits föreskrift

om uppgift å mängden polariserat socker i torrsubstansen ävensom om askhalten.

Försäkrans ändrade lydelse gör det i föregående utredning framlagda förslaget om

införande i sockerbeskattningsförordningen av anmärkningen:

»Sirap, som blivit förtullad såsom sirap, är ej underkastad denna förordning»,

överflödig, varför densamma bör utgå.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

Den av de sakkunniga, som deltagit i ärendets behandling såsom

representant för sirapshandeln, har ej heller biträtt de sakkunnigas nyss

återgivna förslag, utan för sin del framställt följande förslag till ändrad

lydelse av anmärkningarna under tulltaxans rubrik 161, sirap och melass:

»Anm. 1. Sockerlösningar, sirap och sirapsblandningar, vilka i

torrsubstansen hålla mindre än 70 procent direkt polariserat socker, ej

till honung känförliga, färglösa eller med en askhalt, ej överstigande

1 procent av sirapens vikt eller med en halt av dextros + dextrin, överstigande

20 procent av sirapens vikt, tullbehandlas såsom stärkelsesirap.

Anm. 2. Till ledning vid tullbehandlingen skall avlämnas av tillverkaren

utfärdat certifikat, innehållande uppgift därom, att varan i

torrsubstansen håller mindre än 70 procent direkt polariserat socker,

att askhalten överstiger 1 procent av sirapens vikt och att, halten av

dextros + dextrin ej överstiger 20 procent jämväl av sirapens vikt.

Företes ej certifikat, drabbar kostnaden för behövlig undersökning importören.

»

Reservanten har därjämte föreslagit, att i sockerbeskattningsförordningen

skulle intagas en bestämmelse av innehåll, att »sockerlösningar,

färglösa eller med en askhalt, ej överstigande 1 procent av lösningens

vikt ej må från sockerfabrik utföras».

Till stöd för sitt förslag har reservanten anfört bland annat:

»Genom den beslutade tullsänkningen å sirap har intet inträffat, som kan

föranleda mig att frångå min i oktober 1912 reservationsvis framlagda avvikande

mening, att en tillåten högsta halt av 20 procent dextrin -}- dextros i sirap, beräknad

av sirapens egen vikt, bör fastställas.

I fråga om de rena inverterade sockerlösningarna, d. v. s. de färglösa eller

de med en askhalt under 1 procent av lösningens vikt, är jag naturligtvis----—

enig med majoriteten beträffande införandet av en prohibitiv tullsats, men skulle

jag hellre sett, att dessa sockerlösningar förts till honung, varifrån de ofta ej kemiskt

kunna skiljas.

Genom de föreslagna bestämmelserna har man visserligen skyddat statskassan

mot förlust, förorsakad genom eventuell import av flytande socker, men just genom

dessa bestämmelser har man möjliggjort för de inhemska sockerfabrikerna att

genom utsläppande i marknaden av inverterade rena sockerlösningar undandraga

statsverket skatt för det använda sockret, och anser jag därför det vara nödvändigt,

att i sockerbeskattningsförordningen införes förbud för utförsel av dylika rena lösningar

från fabrikerna.

Enligt min mening kunna de föreslagna åtgärderna blott utgöra ett provisorium,

i avvaktan på en grundlig omarbetning av bestämmelserna i sockerbeskattningsförordningen,

ty det är teoretiskt vidrigt,

att tullbehandla rena sockerlösningar som något annat än socker,

Reservation

vid de sakkunnigas

senare förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

att graden av invertering, en sak som blott kan utrönas genom ingående

kemisk analys, skall bestämma, om en ren sockerlösning skall draga skatt eller

icke, om den skall tullbehandlas som socker eller som stärkelsesirap,

att tillsatsen av ett ämne som stärkelsesirap, som ej faller under sockerbeskattningsförordningen,

skall kunna göra en annars skattefri lösning eller sirap

skattepliktig, och

att en ytterligare ökning av stärkelsesirapstillsatsen åter skulle kunna göra

lösningen eller sirapen skattefri,

o. s. v.

Då de sakkunniga föreslagit, att den ljusa sirapen, vilken numera utgör

största delen av importen, skulle utsättas för en tullförhöjning av 3 öre per kilogram,

synes det mig som de ej haft tillräcklig respekt för Riksdagens nyligen fattade

beslut, och ej heller att de anfört någon tillfyllestgörande motivering för sina förslag.

När Riksdagen beslöt att nedsätta tullen på handelsvaran sirap (sirapstullen),

vilken enligt bevillningsutskottets betänkande huvudsakligen hade karaktär av finanstull,

till förmån för konsumenterna av varan, kan det enligt min mening ej vara

till statens fördel, att för beredande av en ökad inkomst till sockerbolaget av minst

50,000 kronor, åter belasta konsumenterna med dessa 50,000 kronor jämte ytterligare

cirka 300,000 kronor (ökad tull å cirka 10,000,000 kilogram ljus importerad

sirap) och vill jag nu övergå att punkt för punkt bemöta majoritetens motivering

i denna fråga.

Enligt uppgift vid de sakkunnigas sammanträden i höstas, hade då tills dato

icke förekommit någon märkbar import av rena sockerlösningar, men nu påstår

utan vidare majoriteten, att import härav pågått sedan flera år tillbaka.

Att sänkningen av sirapstullen skulle möjliggjort import av rena inverterade

sockerlösningar, är ej med verkligheten överensstämmande. Som av det nyligen i

Malmö gjorda importförsöket framgår, går det lika bra att importera med den nuvarande

10-öressirapstullen. Denna trafik med rena sockerlösningar måste hindras

oberoende av om sirap vore belagd med till exempel 15 öres tull eller tullfri.

Felet är som jag tidigare anfört sockerbeskattningsförordningens och alls icke tullsänkningens.

Farhågorna, att sirapsimporten skulle på grund av tullnedsättningen ökas och

göra intrång på den inhemska sockermarknaden, hava intet egentligt fog för sig.

Statistiken visar nämligen tydligt, att konsumtionen av sirap varit konstant år efter

år antingen det varit mörk eller ljus sirap som konsumerats, oberoende av om

sirapsprisen varit höga eller låga i förhållande till sockerpriserna (priserna på dessa

artiklar följas nämligen ej helt åt). Av ovanstående framgår, att sirapen fyller ett

visst konsumtionsbehov i landet i stort sett oberoende av sockerbehovet. Då härtill

kommer, att sockerpriset på grund av tullsänkningen den 1 januari 1914 nedsättes

med 3 öre (den 1 januari 1916 med 4 öre) sker ju med en sirapstull av 5 öre ingen

större förskjutning å de inbördes priserna på sirap och socker.

Uppdelningen av sirap i mörkare och ljusare, som majoriteten föreslår, är

nog praktiskt taget så gott som omöjlig att genomföra, och vore de sakkunniga i

våras och i höstas eniga om att detta ej läte sig göra. Beroende på bland annat

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

att färgen ofta ändrar sig under inflytande av ljus och luft,

att färgen ter sig betydligt ljusare om något socker utkristalliserar,

att nyanserna är o så olika från rent rött till rent gult och kan det ju vara

rent orimligt att påstå en viss röd färg vara lika ljus som en viss gul, allra helst

om ljusheten skall bestämmas efter en brun standard.

Att då nu som de sakkunniges majoritet gjort på rent spekulativa grunder

föreslå en dylik gräns utan att anställa verkliga ingående försök kan jag ej finna

vara någon bindande motivering för deras förslag.

Beträffande vad som bör hänföras till sirap säger majoriteten å sid. 4 rad 4:

»sirap, varmed uteslutande bör förstås avfallsprodukter vid framställning av raffinad»

och tillägges »och för vilka en lägre tullsats kan anses motiverad».

Nu är det emellertid så att dessa importerade ljusa siraper, (med bortseende

från glykosen) nästan uteslutande bestå av dylika avfallsprodukter. Grundbeståndsdelen

i sirapsblandningen är kemiskt blekta avloppssiraper, vartill satts inverterade

lösningar av avfallsprodukter (lägre sockerkvaliteter) vid raffinaderierna, vilket även

framgår av dessa sirapers askhalt.

Av det ovan anförda framgår, att det ej föreligger några övertygande skäl

att införa en dylik tullgräns och belägga de ljusare siraperna (d. v. s. största delen

av importen) med en extra tullsats av 3 öre.

På den korta tid av 4 dagar, som stått mig till buds, har jag kunnat konstatera,

att från tre raffinaderier i England såldes i fjol till Sverige sammanlagt

minst 6,000,000 kg. sirap av en färg lika med eller ljusare än bilagda prov R. IIII,

vilket är ljusare än den föreslagna standarden.

Det är ett livsvillkor för köpmännen med socker och sirap att ej komma i

fullständigt beroende av ett monopolbolag, ty så länge sirapshandeln är fri, d. v. s.

import möjlig, måste monopolbolaget i socker dock visa köpmännen något tillmötesgående

för att bliva av med sin sirap, men vore det även monopol för det Svenska

sockerbolaget på sirapsmarknaden kunde detta bolag i stor utsträckning misshandla

köpmännen. Dessa voro då berövade ett av sina bästa försvarsmedel mot bolaget

och nästan fullkomligt på nåd och onåd överlämnade åt sockertrustens godtycke.

Hur de nödiga bestämmelserna än avfattas, anser jag, att en alldeles särskild

uppmärksamhet bör riktas på, att ej i författningarna göres någon ändring, varigenom

sockerbolagets monopolställning utsträckes att även omfatta den hittills fristående

sirapshandeln.

Jag har härmed redogjort för den utredning, som hittills blivit verkställd

i anledning av 1911 års Riksdags förenämnda skrivelse angående

ordnandet av de avgifter, som åligga sirap och sirapsblandningar vid

införsel från utlandet.

Innan emellertid denna fråga i hela dess vidd kan överskådas,

erfordras enligt min mening ytterligare undersökning i vissa avseenden.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

Särskilt gäller detta frågan om den halt av stärkelsesirap, som vanlig

sirap skall få hålla för att tullbehandlas som sådan.

Då jag nu går att tillråda Kungl. Maj:t att göra framställning

redan till innevarande års Riksdag i ämnet, är det därför endast viss

del av frågan, som jag med framställningen åsyftar.

Jag anser till en början, att nyssberörda fråga om stärkelsesirapshalten

i sirap nu icke bör komma under slutlig prövning, utan att

härmed må anstå till tiden för början av nästkommande års Riksdag,

då ytterligare behövlig utredning torde föreligga. Jag kan alltså] nu

lämna å sido såväl de sakkunnigas första förslag som trustkommitterades

däröver avgivna utlåtande.

Yad de sakkunniga i sitt senare förslag ifrågasatt i syfte, att

sirap och sirapsblandningar under vissa förutsättningar skola tullbehandlas

såsom stärkelsesirap eller oraffinerat socker, till färgen mörkare

än nr 18 av den i världshandeln gällande holländska standard, torde

icke kunna bliva föremål för den nu församlade Riksdagens avgörande,

utan att i verkligheten ändring sker i det beslut om sänkning av sirapstullen,

som innevarande år redan fattats av Riksdagen.

Förslag i förevarande punkt torde alltså ej heller böra nu framläggas

för Riksdagen.

Däremot synas, enligt vad utredningen i dess senaste skede givit

vid handen, redan nu böra meddelas erforderliga förtydligande bestämmelser,

för att sockerlösningar, som i själva verket äro att anse såsom

socker, icke må varda tullbehandlade som sirap.

Rätteligen böra dessa sockerlösningar såväl i skatte- som tullhänseende

behandlas såsom socker; och torde detta syftemål tillsvidare

kunna vinnas därigenom, att i särskild, av Riksdagen antagen förordning

bestämmes, att vissa sockerlösningar skola med avseende å de

avgifter, som skola åligga dem, vara underkastade sockerskatteförordningen

samt att i anslutning härtill under rubriken 160, socker, i tulltaxan

införes en anmärkning i syfte att enahanda sockerlösningar i

tullbehandlingshänseende komma att hänföras till socker.

De sockerlösningar, för vilka dessa bestämmelser böra bliva

gällande, äro närmast de, som — bortsett från sirap och sirapsblandningar

— avses i anm. 1 under rubriken 161, sirap och melass, i de

sakkunnigas senare förslag.

Med hänsyn till vad jag förut anfört, skulle dock icke någon

fordran på viss halt av dextros + dextrin hos dessa lösningar nu

komma i fråga.

Därjämte torde enligt en promemoria av överingenjör A. Gr. Ek
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

strand askhalten böra bestämmas till 1.3 procent i stället för av sakkunnige

föreslagna 1.2 procent av torrsubstansens vikt. Den nämnda

promemorian är av följande lydelse:

»Askbalten av inverterade sockerlösningar beror dels på sockrets

beskaffenhet, dels på mängden och beskaffenheten av den till invertering

använda syran, dels slutligen på beskaffenheten av det till syrans neutralisering

använda alkali’t och kan därför växla inom rätt vida gränser.

Kommitterade hava trott sig finna att inverterade sockerlösningar, vari

askhalten ej överstiger 1.2 procent av torrsubstansen, borde anses som

mycket fin kvalitet, men genom efteråt bekantgjorda undersökningar halhet

visat sig, att askan i till synes samma kvalitet kan uppgå till närmare

1.3 procent av torrsubstansen, vadan det torde vara skäl att sätta

askgränsen vid 1.3 procent hos här avsedda, finare sockerlösningar.»

Lösningarna böra alltså i bestämmelserna karaktäriseras sålunda:

»sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

direkt polariserat socker, ej till honung hänförliga, färglösa eller med

en askhalt ej överstigande i.3 procent av torrsubstansens vikt».

Anm. 1 under tulltaxerubriken 160 lyder nu sålunda:

»Sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

polariserat socker, hänföras allt efter sin beskaffenhet till sirap eller

honung».

Denna anmärkning skulle enligt vad jag nu ifrågasätter komma

att lyda sålunda:

»Sockerlösningar, vilka i torrsubstansen hålla mindre än 70 procent

direkt polariserat socker, ej till honung hänförliga, färglösa eller med

en askhalt ej överstigande 1.3 procent av torrsubstansens vikt, hänföras

till raffinerat socker. Övriga sockerlösningar, vilka i torrsubstansen

hålla mindre än 70 procent polariserat socker, hänföras alltefter sin beskaffenhet

till sirap eller honung».

Till ledning vid tullbehandlingen torde, såsom också sakkunniga i

sitt senare förslag ifrågasatt, böra avlämnas på tro och heder avgiven

försäkran om vissa lösningars egenskaper. En sådan försäkran erfordras

uppenbarligen allenast, då avsett är att få eu lösning tullbehandlad såsom

sirap.

Bestämmelsen härom bör därför inflyta i en anmärkning under

tulltaxerubriken 161, sirap och melass, som skulle komma att lyda

sålunda:

»Till ledning vid tullbehandlingen skall avlämnas en av tillverkaren

på tro och heder avgiven försäkran, att sirapens askhalt överBihcmg

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 235 käft. (Nr 297.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

stiger 1.3 procent av torrsubstansens vikt samt att den genom direkt

polarisation bestämda sockerbalten i torrsubstansen ej överstiger 70

procent.

Företes ej dylik försäkran, drabbe kostnaden för behövlig undersökning

importören.»

Med fordran att ifrågavarande sockerlösningar skola innehålla högst

70 procent polariserat socker vinner man ock, enligt vad en av överingenjören

Ekstrand i ämnet gjord utredning synes giva vid handen,

en viss garanti för att samma lösningar icke innehålla över 20 procent

dextros + dextrin. Överingenjören Ekstrand anför härom i en särskild

promemoria, bland annat, följande:

»Därjämte torde den föreslagna bestämmelsen verka reglerande på

tillsatsen av stärkelsesirap till sirapen i så måtto, att blott vid en jämförelsevis

hög halt av invertsocker en större tillsats av stärkelsesirap

är förenlig med stadgandet ifråga. Till belysning av detta förhållande

må här anföras ett par sammanställningar:

I. Antag att sirapen håller: 20 procent vatten,

5 » salter,

20 » dextros+dextrin,

25 » sackaros (rörsocker)

30 » invertsocker,

~ 100

Med de vanligen antagna vridningstalen:

nämligen för dextros+dextrin (torrsubstansen i stärkelsesirap) + 134.0°

» sackaros........................................................................ “k 66.6°

» invertsocker .................................................................. 20. o

kommer denna sirap att hålla en genom direkt polarisation utrönt

sockerhalt i torrsubstansen av omkring 67 procent.

II. Antag åter, att sirapen håller 20 procent vatten,

5 » salter(

5 » dextros+dextrin,

50 » sackaros,

20 » invertsocker,

iöö

så blir sockerhalten i torrsubstansen även här omkring 67 procent.

I de allra flesta i handeln förekommande sirapstyper torde förhållandet

mellan sackaros och invertsocker röra sig mellan gränserna i

de anförda exemplen, respektive 25/ao och 6%o, och därav torde man

vara berättigad till den slutsatsen, att en tillsats av mer än 20 procent

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

dextrin+dextros förutsätter eu alldeles ovanligt hög halt av invertsocker,

om nämligen villkoret av högst 70 procent polariserat socker i

torrsubstansen skall uppfyllas.»

Om sålunda, som det vill synas, berörda sockerlösningar, vilka

äro avsedda att tullbehandlas såsom sirap, i regel icke kunna hålla mera

än 20 procent dextros+dextrin, lärer, under förutsättning att en anmärkning

av nyss angivna lydelse införes under tulltaxerubriken 161,

sirap och melass, den nu till samma rubrik hörande anmärkningen

kunna uteslutas ur tulltaxan.

De nu av mig ifrågasatta bestämmelserna torde böra träda i kraft

snarast möjligt, i följd varav Riksdagens bemyndigande torde inhämtas

för Kungl. Maj:t att förordna om tiden för deras ikraftträdande.

Sedan departementschefen härefter uppläst inom finansdepartementet

utarbetade förslag till

dels förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar,

dels ock ändrad lydelse av anm. 1 under rubriken 160, socker,

ävensom av anm. under rubriken 161, sirap och melass, i gällande

tulltaxa,

hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen antaga samma förslag att gälla från den dag Kungl. Maj:t

bestämde.

Till denna av statsrådets'' övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

sitt bifall; och skulle proposition till Riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilaga litt. ... vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumaclier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:169 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar m. m. s. 1 i texten
  2. BevU 1913:50 Betänkande, i anledning av dels Kungl. NLajits proposition med förslag till förordning angående beskattning av vissa sockerlösningar m. m. dels ock en i ämnet v s. 1 i texten