Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i avlöning sreglementet för statens järnvägar m. in

1913-02-21 · 155 sidor, varav 148 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 148 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:5, Angående vissa ändringar i avlöning sreglementet för statens järnvägar m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1

Nr 5.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

vissa ändringar i avlöning sreglementet för statens järnvägar

m. in.; given Stockholms slott den 21 februari 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

dels besluta sådan ändring av gällande avlöningsreglemente för

tjänstemän vid statens järnvägar, som framgå av bifogade förslag till

nådig kungörelse i ärendet,

dels medgiva, att övergångsbestämmelser rörande tillämpningen av

de nya avlöningsförmånerna må, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

närmare omförmäles, av Kungl. Maj:t utfärdas;

dels ock antaga i statsrådsprotokollet närmare omförmäld ändring av

1 och 2 §§ i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för tjänstemän

vid statens järnvägar.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 halt. (Nr 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 23 augusti 1912 har järnvägsstyrelsen avgivit

förslag till ändring i styrelsens organisation.

Enligt detta förslag skulle i styrelsens stat upptagas sex sektionschefer

och tolv byrådirektörer i stället för såsom nu femton föredragande

byrådirektörer, häri ej medräknad den på styrelsens stat icke uppförda

byrådirektören vid militärbyrån. Härutöver upptages i staten en byrådirektörsbefattning

i stället för den nuvarande ombudsmansbetattningen,

varjämte vissa ändringar föreslagits beträffande de notarier, vilka vid

förfall för byrådirektörerna i egenskap av deras närmaste män inträda

såsom föredragande och ledamöter i styrelsen.

Innan jag går att närmare redogöra för det av järnvägsstyrelsen

sålunda framlagda förslaget, ber jag att få lämna en kortfattad översikt

av järnvägsstyrelsens utveckling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

3

Historik:

Allt eftersom de först färdigbyggda stambanedelarna öppnades för

allmän trafik, ställdes den personal, som å dem ombesörjde järnvägsdriften,

under befäl av vederbörande överingenjör vid statens järnvägsbyggnader.

I den mån de trafikerade statsbanelinjerna tillväxte, tillsattes

för ombesörjandet av deras förvaltning särskilda tjänstemän. Ledningen

av förvaltningen jämväl av de trafikerade banorna tillkom chefen för

statens järnvägsbyggnader. Genom nådigt brev den 4 april 1862 förklarades

chefen för statens järnvägsbyggnader, på grund av honom meddelat

bemyndigande att vid statens järnvägsbyggnader antaga erforderlig

tjänstemannapersonal, berättigad låta vid var och en av de då

trafikerade statsbanornas huvudstationer — Stockholm, Göteborg och

Malmö — anställa en intendent, som inom sitt distrikt skulle utgöra den

verkställande och sammanhållande myndigheten samt tillika förmedla

förhållandet till de lokala myndigheterna och allmänheten.

Genom nådigt brev den 30 december 1862 förordnade emellertid

Kungl. Magt, att den myndighet och förvaltning, som dittills utövats

av chefen för statens järnvägsbyggnader, skulle från och med 1863 års

ingång fördelas på två särskilda styrelser. Den ena av dessa skulle

under benämning styrelsen för statens järnvägstrafik övertaga befattningen

med alla de ärénden, som avsåge ordnandet av allmänna trafiken

å stambanorna, i den mån de vore eller bleve färdigbyggda, vidmakthållandet

av banorna jämte därtill hörande byggnader, verkstäder, materiel

m. m. ävensom uppbörden och förvaltningen av därvid inflytande

medel. Den andra styrelsen skulle under benämning styrelsen över

statens järnvägsbyggnader hava att, intill dess annorlunda kunde varda

förordnat, utöva högsta ledningen av nybyggnadsarbetena vid statens

stambanor och vad därmed hade gemenskap.

Enligt sistberörda nådiga brev skulle styrelsen för statens järnvägstrafik

tills vidare utgöras av en chef under benämning generaldirektör

med ensam beslutanderätt ävensom av tre intendenter — en för vartdera

av stambanornas dåvarande tre huvuddistrikt — samt en byråchef.

Intendenterna skulle det åligga dels att en var inom sitt distrikt

utöva befäl och hava uppsikt över vederbörande personal, förvaltning,

uppbörd och materiel, dels ock att tillika å vissa tider sammanträda i

styrelsen vid avgörande därstädes av viktigare angelägenheter, som anginge

stambanorna i deras helhet, därvid varje intendent borde anmäla

de frågor, vilka han ansåge böra komma under gemensam prövning,

ävensom föredraga de ärenden i övrigt, som särskilt anginge hans

Banorna, förvaltade

i sammanhang

med

byggnaderna.

1863 års

organisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

1866 års

organisationsförändring.

4 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

distrikt. Vad beträffar byråchefen skulle denne hava att bereda och

i styrelsen föredraga alla övriga dit inkommande mål och ärenden,

expediera styrelsens beslut samt närmast under generaldirektören vaka

däröver, att de vid styrelsen anställda tjänstemännen fullgjorde sina

åligganden.

Närmast under ledamöterna ställdes å byråavdelningen registrator,

notarier, kamrerare, revisor och kassör samt å den egentliga trafikavdelningen

dels särskilda kontor, nämligen kontrollkontoret, milkontoret,

styrelsens telegrafkontor och statistiska kontoret, dels ock en kontrollerande

maskiningenjör och en telegrafdirektör, de båda sistnämnda för

att användas för inspektion.

I denna endast provisoriskt fastställda organisation vidtogs snart

nog en väsentlig förändring. Intendenternas ställning såsom på en gång

ledamöter i styrelsen och chefer för trafikdistrikt visade sig nämligen

ohållbar. Sedan intendenterna vid första och andra trafikdistrikten en

i sänder under jämförelsevis längre tider oavbrutet tjänstgjort i styrelsen,

blev på framställning av styrelsen genom nådigt brev den 13 juli

1866 stadgat, att nämnda båda intendenter skulle inkallas till daglig

tjänstgöring i styrelsen; och förordnades genom samma nådiga brev,

att intendenten vid första trafikdistriktet skulle bereda och i styrelsen

föredraga alla ärenden, som anginge trafikdistriktens ban- och

maskinavdelningar och den vid dessa avdelningar anställda personalen,

samt kontrasignera därom utgående expeditioner;

att intendenten vid andra trafikdistriktet skulle bereda och föredraga

de ärenden, som tillhörde trafikavdelningen och den därvid anställda

personalen, samt kontrasignera därom utgående expeditioner ävensom

hava inseendet över kontrollkontoret; samt

att byråchefen skulle bereda och föredraga alla ärenden, som anginge

den allmänna ekonomien, redogörelseverket, kassaförvaltningen

och statistiken, hava inseendet över kansliet, statistiska kontoret, boksluts-,

kassa- och milkontoren med därvid anställd personal samt kontrasignera

alla därom utgående expeditioner.

I övrigt stadgades, att styrelsen skulle äga att åt ledamöterna uppdraga

att göra inspektionsresor på distrikten, i den mån sådana ansåges

behövliga, samt att, i händelse något ärende förekomme till avgörande

inom styrelsen under den ordinarie föredragandens frånvaro, generaldirektören

ägde bestämma, vilken bland övriga föredragande skulle

handlägga ärendet och kontrasignera den utgående expeditionen.

Intendenten vid tredje distriktet — Malmödistriktet — bibehölls

fortfarande i sin intendentsbefattning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Den 23 december 1867 avgav därefter trafikstyrelsen underdånigt

förslag till, bland annat, en definitiv organisation av statens järnvägstrafiks

förvaltning.

Enligt detta förslag skulle förvaltningen fördelas på fyra särskilda

avdelningar, nämligen

byråavdelningen, vartill skulle böra kansli-, kameral-, kassa-,

statistiska och sådana ärenden, som anginge förvaltningen i allmänhet;

b ana vdelningen, som skulle besörja bevakningen och vidmakthållandet

av banor och telegraflinjer, underhållet av järnvägens fasta egendom

samt utförandet av nya byggnader och anläggningar;

maskinavdelningen, vartill skulle höra den rörliga materielens anskaffning,

vård och underhåll, dragkraftens tillhandahållande samt förrådens

förseende och vård; och

trafikavdelningen, som skulle ombesörja den egentliga trafiken, eller

dels befordrandet av personer, gods och telegram, dels taxor och tariffer

för sådan befordran, dels ock stationernas uppbörd och redovisning av

inflytande trafik- och telegraminkomster.

Förvaltningen skulle handhavas av en centralstyrelse, som skulle

utgöras av en generaldirektör såsom chef i styrelsen och tillsvidare tre

ledamöter, vilka skulle vara föredragande och chefer för de olika avdelningarna,

nämligen en byråchef för byråavdelningen, en överdirektör

för ban- och maskinavdelningarna — vilka båda avdelningars angelägenheter

ansågos kunna handhavas av samma ledamot i styrelsen,

under förutsättning att denne erhölle ett tekniskt biträde antingen genom

kontrollerande maskiningenjören eller genom maskindirektören

vid distriktet närmast huvudstaden — samt en överdirektör för trafikavdelningen.

I fråga om de förändringar i styrelsens personal, som i övrigt ansågos

behövliga, torde böra nämnas, att enligt förslaget skulle inrättas

följande befattningar, nämligen å byråavdelningen en ombudsmansbefattning,

å ban- och maskinavdelningen en assistents-, en arkitekts- och

en förrådskontrollörsbefattning samt å trafikavdelningen en assistentsbefattning.

Ifrågavarande organisationsförslag innehöll beträffande styrelsens

och ledamöternas befogenhet m. m., bland annat, följande bestämmelser.

Reglementen för trafiken på statens järnvägar och taxa för avgifterna

ävensom reglementen för personalens antagande, entledigande,

tjänstledighet, bestraffning, avlöning och pensionering skulle efter förslag

av. styrelsen utfärdas av Kungl. Maj:t, varemot styrelsen skulle

äga ej mindre att till efterrättelse fastställa tjänstgöringsreglementen

Trafikstyrelsens

organisationsförslag

av

år 1867.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sakkunnigas

utlåtande.

1869 års instruktion.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

än även att i överensstämmelse med de i förslaget stadgade grunder

meddela särskilda instruktioner för den under styrelsen lydande personalen.

Då ärendenas vikt och beskaffenhet ej ansåges fordra samtliga ledamöters

närvaro, skulle de kunna av generaldirektören jämte föredraganden

handläggas och avgöras.

Överdirektör skulle äga att på eget ansvar och genom direkta

order till cheferna för linjeförvaltningen eller till de under dessa lydande

avdelningsföreståndarc meddela sådana detalj bestämmelser, vilka kunde

vara behövliga såsom en omedelbar tillämpning av styrelsens beslut eller

av gällande reglementen och instruktioner. Varje ledamot skulle dessutom

vara behörig att infordra upplysningar i ärenden, som anginge

hans avdelning.

Vad angår linjeförvaltningen skulle genom den förändrade organisation,

som föreslagits för styrelsen, intendentens ställning givetvis

också bliva annorlunda än förut. Då varje förvaltningsgren erhölle

sin ständiga föredragande och chef inom styrelsen, skulle intendentens

egenskap av ledamot upphöra, varförutom pa varje avdelningschef

inom styrelsen skulle komma att överflyttas en del av det ansvar för

avdelningens verksamhet, som dittills ensamt ålegat intendenten. Av den

förändrade betydelse, intendentsbefattningen sålunda skulle erhålla, ansåg

styrelsen, att det borde följa även en förändring till namnet; och styrelsen

föreslog därför, att den, åt vilken högsta befälet å varje distrikt

uppdroges, måtte benämnas distriktschef, vilken benämning egentligare

skulle angiva befattningens blivande karaktär.

Över trafikstyrelsens organisationsförslag liksom oek över andra

av styrelsen samtidigt därmed avgivna och med järnvägsförvaltningens

organisation sammanhängande förslag ansåg Kungl. Maj:t sig böra höra

några utom förvaltningen av statens järnvägstrafik stående, men med

järnvägstrafikförhållandena i allmänhet förtrogna, insiktsfulla män; och

anförtrodde Kungl. Magt denna granskning åt översten, friherre Nils

Ericson, ordföranden i direktionen för Gävle—Dala järnväg P. Muren och

trafikdirektören vid Köping—Hults järnväg M. Ägrelius.

Dessa kommitterade förklarade sig icke kunna annat än godkänna

den synpunkt, från vilken styrelsen vid förslagens upprättande utgått,

och vitsordade den sakkännedom, som utmärkte förslagen.

Sedan styrelsens organisationsförslag underställts Riksdagens prövning,

utfärdade Kungl. Maj:t den 17 september 1869 den första in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition Nr 5.

7

struktionen för styrelsen för statens järnvägstrafik. Denna instruktion

var i fråga om styrelsens sammansättning m. m. avfattad i

huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens organisationsförslag. Beträffande

linjeförvaltningen innehöll instruktionen icke några föreskrifter

om de särskilda befattningshavarna, utan stadgades endast helt allmänt,

att den ständiga tillsynen över linjeförvaltningen skulle utövas av styrelsen

med den personal, som Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen för

varje år uti stat bestämde.

Genom nådigt brev den 9 juni 1871 gjordes så tillvida ändring

i 1869 års instruktion, att Kungl. Maj:t, bland annat, varom här ej

är fråga, medgav, att intendenten vid tredje distriktet finge inkallas till

styrelsen att tills vidare tjänstgöra som inspektör vid ban-, maskin- och

trafikavdelningarna enligt instruktion, som av styrelsen honom delgåves,

samt med rättighet för styrelsen att vid förefallande behov förordna denne

inspektör att vikariera för ledamot hos styrelsen.

Genom nådigt brev den 6 juni 1873 medgav Kungl. Maj: t tillsättandet

av en särskild överdirektör för maskinavdelningen.

Ny instruktion för trafikstyrelsen utfärdades den 5 november 1875.

Denna instruktion, i vilken den allmänna bestämmelsen bibehölls, att

den ständiga tillsynen över linjeförvaltningen skulle Utövas av styrelsen

med den personal, Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen för varje år

i stat bestämde, skilde sig i huvudsak från den äldre instruktionen

endast därigenom, att i den förra funnos bestämmelser rörande den nyinrättade

överdirektörsbefattningen vid maskinavdelningen, samt att de

åligganden, som tillkommo inspektören, närmare angåvos. Denne sistnämnda

befattningshavare, vars tjänsteverksamhet redan dessförinnan

utsträckts jämväl till byråavdelningen och alltså omfattade samtliga avdelningarna,

ålåg det enligt instruktionen att genom resor å statsbanorna

iakttaga, huru tjänsten sköttes vid linjeförvaltningens samtliga avdelningar,

att enligt styrelsens föreskrifter å styrelsens vägnar utöva den tillsyn

över enskilda järnvägar och dessas materiel, som tillkomme styrelsen,

samt att, där ej annorlunda förordnades, under semester eller vid laga

förfall för överdirektör förvalta dennes ämbete.

Efter instruktionens utfärdande förordnade Kungl. Maj:t dels genom

nådigt brev den 23 december 1881, att föredraganden och chefen för

byråavdelningen skulle i likhet med styrelsens övriga ledamöter benämnas

överdirektör, samt att sekreterarbefattningen skulle ersättas

Bestämmelser

rörande linjemyndigheternas

organisation.

Särskild

överdirektör

för maskinavdelningen.

1875 års instruktion.

Åndrade

tjänstebefatt
ningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Järnvägsbyggnadernas

ledning

till trafikstyrelsen.

Tillsättande

av 1893 års

järnvägskommitté.

1893 års

kommittés

anmärkningar

mot organisationen.

av en överdirektörsassistenttjänst å byråavdelningen, dels ock genom

nådigt brev den 31 maj 1888, att inspektörstjänsten skulle indragas,

i sammanhang varmed bestämdes, att överdirektörsassistent vid förfall

för överdirektör skulle inträda såsom dennes vikarie. Vad inspektörstjänstens

indragning beträffar visade det sig emellertid nödvändigt

att redan från och med år 1891 vid maskinavdelningen upptaga

ett särskilt maskindirektörsarvode för anställande av en maskininspektör

med åliggande ej mindre att utöva tillsyn över statens

järnvägars materiel än även att tillhandagå styrelsen med verkställande

av besiktningar och utövande av kontroll å de enskilda banornas

materiel.

En mera betydelsefull förändring i fråga om styrelsens för statens

järnvägstrafiks organisation vidtogs genom Kung!. Maj:ts beslut den

31 maj 1888, genom vilket ledningen av statens järnvägsbyggnader,

som efter den särskilda byggnadsstyrelsens upphörande år 1882 ålegat

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, överflyttades till styrelsen för statens

järnvägstrafik, vilken därefter enligt nådig kungörelse den 28 september

1888 erhöll benämningen järnvägsstyrelsen.

Vid föredragning inför Kung! Maj:t den 2 juni 1893 av ett av järnvägsstyrelsen

på nådig befallning uppgjort förslag till förnyat avlöningsreglemente

för personalen vid statens järnvägar framhöll föredragande

departementschefen, hurusom det syntes böra genom särskilt

utsedda sakkunniga män undersökas, huruvida och i sådant fall vilka

förenklingar och besparingar i järnvägs förvaltningen skulle kunna vidtagas

såväl i avseende å själva organisationen som ock genom det sätt,

varpå administrationens verksamhet i väsentligare detaljer ordnades,

och beslöt Kungl. Maj: t att uppdraga åt en kommitté med generalpostdirektören

E. v. Krusenstjerna såsom ordförande att, efter noggrann

undersökning av järnvägsadministrationens organisation och det sätt,

varpå dess verksamhet i väsentliga grenar utövades, dock tills vidare

ej vad taxeväsendet rörde, till Kungl. Maj:t avgiva underdånigt betänkande

ävensom förslag ej mindre till ny instruktion för järnvägsstyrelsen

och nytt avlöningsreglemente för järnvägsstaten än även till de

övriga bestämmelser, som syntes kommitterade i fråga om statsbaneförvaltningen

böra meddelas.

Mot den dåvarande organisationen anmärkte denna kommitté, som

plägar benämnas 1893 års järnvägskommitté, först och främst att allt

för stark centralisation vore rådande inom järnvägsförvaltningen. Grän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

9

sen mellan styrelsens och de lokala myndigheternas, d. v. s. avdelningsföreståndarnas

vid trafikdistrikten, befogenhet vore icke närmare uppdragen

genom sammanförda reglementariska bestämmelser, utan förhållandena

hade i detta avseende till icke rin°-a del ordnats allenast genom

praxis. Detta hade lett därhän, att den självständiga beslutanderätt,

som tillkom avdelningsföreståndarna, icke vore synnerligen stor, ett förhållande,

som med tydlighet framträdde, om man med ledning av styrelsens

diarier i detalj granskade arten och beskaffenheten av de ärenden,

vilka under en viss tidsperiod faktiskt gjorts till föremål för styrelsens

avgörande.

Av den starka centralisation, som således förefunnes. hade olägenheter

uppstått, vilka antingen härflöte ur förvaltningsformens egen

natur eller vore att tillskriva den omständigheten, att styrelsen genom

centralisationen erhållit en alltför tung arbetsbörda. Till förra gruppen

räknade kommittén dels det förhållandet, att en del till den löpande

tjänsten hörande ärenden icke erhölle den snabba behandling, som vore

önsklig och möjlig, dels ock den olägenheten att, då förvaltningen vore

koncentrerad i huvudstaden och distriktsbefälet saknade vederbörlig

myndighet, den trafikerande allmänheten icke komme i nog direkt

beröring med sådana representanter för förvaltningen, med vilka den

kunde träffa mera ingående avtal och överenskommelser.

Vad anginge de svårigheter, som föranletts därav, att en alltför

tung arbetsbörda ålåge styrelsen, vore det uppenbart, att en sådan arbetsbörda

i många olika avseenden måste hava en menlig och hämmande

inverkan på verkets förvaltning. Sålunda föranledde det hopade

arbetet, att avgörandet av en del ärenden fördröjdes, och att, då de

ärenden, som hörde till den löpande tjänsten, ofta vore af beskaffenhet

att icke kunna uppskjutas, det bleve de stora, grundligare utredningkrävande

frågorna, som man nödgades skjuta åt sidan, och av dessa

senare framför allt sådana, som berodde på styrelsens eget initiativ.

Men inom ett verk sådant som statens järnvägsförvaltning med dess

rörlighet, dess hastiga utveckling och dess nära samband med det kommersiella

livets skiftande företeelser vore förmågan av initiativ hos styrelsen

av den allra största bet}Melse. Den tryckande arbetsbördan föranledde

också därtill, att en var av avdelningscheferna vore så upptagen

av sin egen avdelnings ärenden, att han icke hunne följa med de övriga

avdelningarnas arbeten samt verkets skötsel i dess helhet i den utsträckning,

som önskligt vore, och att till följd därav samarbetet mellan styrelsens

ledamöter försvårades.

Kommittén, som jämväl ansåg sig böra, i den mån sådant läte sig

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Kommitténs

förslag.

1897 års

instruktion

m. m.

gorå, söka bringa den centrala järnvägsförvaltningen i närmare överensstämmelse

med övriga centrala administrativa verk, framhöll vidare, att

den växande arbetsbördan hos styrelsen framkallat en lätt förklarlig strävan

att skapa så enkla former som möjligt för ärendenas handläggning

och avgörande. En dylik strävan knnde nog vara riktig inom ett industriellt

verk, men det vore i detta fall att märka, att det industriella

verket tillika vore en statsinstitution, som skulle stå under offentlig

kontroll, och att den relativt vidsträckta myndighet, som tillkomme verket,

gjorde en dylik kontroll så mycket nödvändigare.

Slutligen angav kommittén såsom en av de förnämsta bristerna i

järn vägsförvaltningens dåvarande organisation saknaden av en verkligt

sammanhållande kraft inom distrikten.

För att undanröja de olägenheter, som sålunda vidlådde den dåvarande

organisationen, ansåg kommittén, att de lokala myndigheterna

borde erhålla eu starkare organisation. Detta skulle åstadkommas först

och främst därigenom, att i spetsen för distriktet ställdes en distriktsförvaltning,

som skulle sammanträda till gemensam överläggning och

beslut i alla ärenden, vilka anginge förvaltningen i allmänhet eller eljest

vore av den vikt eller beskaffenhet, att samarbete mellan de olika avdelningarna

borde i fråga om dem äga rum. Därjämte ansåg kommittén,

att distriktschefsbefattningar borde inrättas. Endast genom anställande

inom distriktet av en verklig chef syntes nämligen den nödiga enheten

och sammanhållningen inom distriktets förvaltning kunna uppnås och

förvaltningens ordförande erhålla tillräckligt inflytande gent emot övriga

avdelningsföreståndare.

Slutligen föreslog kommitténs flertal, att befattningshavarna vid

statens järnvägar fortfarande såsom dittills skulle innehava sina beställningar

endast på förordnande med 3 månaders uppsägningstid.

I enlighet med de av kommittén sålunda angivna huvudgrunderna

för en förändrad organisation av järnvägsförvaltningen utarbetade kommittén

fullständiga förslag dels till instruktion för järnvägsstyrelsen med

underlydande distriktsförvaltningar och dels till avlöningsreglemente för

personalen vid statens järnvägar.

Kungl. Maj:t, som beträffande arten av järnvägspersonalens anställning

hade en från kommittén avvikande mening, godkände i övrigt i

huvudsak kommitténs förslag samt ingick till 1897 års Riksdag med

nådig proposition i ämnet, därvid Kungl. Maj:t underställde Riksdagens

prövning kommitténs förslag till avlöningsreglemente med vissa mindre

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

ändringar ävensom hemställde, att Riksdagen beträffande frågan om

villkoren för personalens anställning måtte godkänna den grundsatsen,

att tjänstemän och betjänte vid statens järnvägar skulle tillsättas genom

konstitutorial. Organisationsfrågan gjordes icke till föremål för Riksdagens

prövning i vidare mån än densamma berördes av avlöningsreglementets

bestämmelser.

Riksdagen biföll i huvudsak Kungl. Maj:ts proposition och godkände

därigenom indirekt den föreslagna organisationsförändringen, vilken

dock av Riksdagen betecknades endast såsom ett försök.

Den av 1893 års järn vägskommitté föreslagna förändrade organisationen

av statens järnvägsförvaltning blev därefter, med vidtagande av

ändring huvudsakligen i fråga om arten av personalens anställning,

fastställd genom den av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1897 utfärdade

instruktionen för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar.

I detaljerna av den genom 1897 års instruktion fastställda organisationen

vidtogos sedermera vissa förändringar. I detta avseende torde här

böra särskilt nämnas, hurusom den 2 september 1898 nådigt tillstånd

meddelades till anställande för viss tid av en särskild överingenjör med

åliggande att inom styrelsen föredraga och handlägga ärenden rörande

nya järnvägsbyggnader för statens räkning, vilket medgivande sedermera

ständigt förnyats; att från och med år 1902 hos styrelsen för ett år i sänder

anställdes en adjungerad ledamot för handläggning av de till taxebyrån

och kontrollkontoret hörande ärendena med samma befogenhet som tillkom

en överdirektör; samt att genom särskilda Kungl. Maj:ts och Riksdagens

beslut vissa sådana befattningar tillkommit, vilkas antal är i

avlöningsreglementet bestämt, ävensom ökning skett i antalet av de

inom styrelsen belintliga byråerna.

1907 års omorganisation.

Redan år 1906 bragtes frågan om järnvägsstyrelsens organisation

ånyo på dagordningen, i det att Kungl. Maj:t den 4 augusti nämnda

år på vederbörande departementschefs hemställan uppdrog åt en kommitté

med dåvarande generaldirektören M. Sahlin såsom ordförande att

Tillsättande

av 1906 års

omorganisationskommitté.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Organisationskommitténs

utlåtande den

8 mars 1907.

12 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

avgiva underdånigt yttrande och förslag beträffande, bland annat, berörda

fråga.

Den 8 mars 1907 avgav kommittén sitt betänkande, och föreslogs

i detsamma, att i järnvägsstyrelsens stat skulle upptagas, bland annat,

en överdirektör och souschef samt fem avdelningschefer. Dessa senare

skulle motsvara de dåvarande fyra överdirektörerna och den adjungerade

ledamoten. Om dessa avdelningschefer yttrar kommittén, bland annat,

följande:

»Det låter sig för närvarande svårligen göra för avdelningscheferna

att i önskvärd grad ägna tid och arbete åt de högre och mera betydelsefulla

bland de uppgifter, som tillhöra dem, ävensom att åt de till styrelsen

inkommande ärendena bereda den skyndsamma gång och behandling

inom ämbetsverket, som borde vara utmärkande för järnvägsstyrelsen

såsom ett modernt kommunikationsverk. Orsakerna till dessa missförhållanden

har kommittén funnit vara att söka dels i den omständie
O
heten,

att i styrelsen avgöres en mängd löpande ärenden av den lokala

eller mindre betydande art, att de lämpligen icke böra påkalla styrelsens

prövning, och dels däruti, att det inom styrelsen till biträde åt avdelningscheferna

icke finnes tillräckligt många fast anställda befattningshavare

i den ställning, att av dem skulle skäligen kunna fordras ett

mera självständigt och maktpåliggande arbete.

Genom den av kommittén föreslagna överflyttningen från styrelsen

till distriktsförvaltningarna av befogenhet att meddela beslut i en mängd

frågor kommer givetvis antalet av de i styrelsen diariiförda ärendena

att avsevärt minskas. Vad som sålunda överlämnas till distriktsförvaltningarnas

avgörande är emellertid huvudsakligen ärenden av löpande

art, under det att alla de mera omfattande och svårlösta frågorna på

grund av sin natur måste fortfarande såsom hittills omedelbart handläggas

i styrelsen. Den affärsmässighet i förvaltningen av statens järnvägar,

till vars genomförande kommittén söker visa vägen, tillgodoses

dock ingalunda tillräckligt allenast därigenom, att ärenden av löpande

natur flyttas ut ur styrelsen eller, i den mån de måste fortfarande handläggas

av styrelsen, beredas ett snabbt och säkert avgörande. Det är

lika viktigt, att de större frågorna, vilka mycket ofta äro av lika brådskande

natur, icke uppskjutas. Men för att detta skall kunna undvikas

måste den personal, som skall ägna dessa ärenden den förberedande

handläggningen, vara tillräckligt talrik och i erforderlig mån väl utrustad

för sitt arbete.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

13

Från denna synpunkt måste kravet på en förändring av styrelsens

organisation göra sig starkt gällande. För att tillfredsställa detta krav

bär ifrågasatts, att styrelsens delning i särskilda avdelningar, av vilka

var och en omfattar flera byråer eller kontor, skulle upphöra, och att

det ej vidare skulle finnas några sådana befattningshavare som de nuvarande

avdelningscheferna, vilka sammanhålla var och en sin avdelning

samt föredraga i styrelsen eller, i den män avdelningschef därtill

äger befogenhet, avgöra alla avdelningens ärenden. I stället skulle föredragandenas

antal ökas, så att det ungefärligen komme att motsvara de

inom styrelsen befintliga och erforderliga byråernas antal. Varje föredragande

skulle förestå en byrå och föredraga allenast de ärenden, som

tillhöra denna. Styrelsens organisation skulle alltså, vad angår föredragandenas

antal samt omfattningen av vars och ens verksamhetsområde,

komma att i betydlig grad erinra om det sätt, varpå de preussiska

järnvägsdirektionerna äro ordnade. Föredragandenas eller de så

kallade dezernenternas antal uppgår nämligen i en sådan direktion till

i medeltal omkring 20.

Kommittén har insett och uppskattat fördelen av den ökade snabbhet

och omedelbarhet i föredragningen, som skulle vara att vinna genom

ett system av många föredragande inom styrelsen, men kommittén har

icke desto mindre ansett sig icke böra föreslå en sådan förändring i

styrelsens organisation. Att en sådan anordning, som nyss nämnts, kan

visa sig vara lämplig för en preussisk direktion men däremot icke böra

förordas för den svenska järnvägsstyrelsen, beror på den av kommittén

redan angivna väsentliga skillnaden i dessa båda myndigheters ställning

i organisationskedjan. En preussisk direktion tillkommer ju, såsom kommittén

redan framhållit, huvudsakligen skötseln av järn vägsförvaltningen

inom dess område, under det att den svenska järnvägsstyrelsen i vidsträckt

omfattning har hand jämväl om förvaltningens ledning och enligt

kommitténs förslag skulle få detta till sin huvuduppgift.

Anordningen med ett större antal byråchefer såsom föredragande

sammanhänger nämligen i mycket med begreppet direkt skötsel. År det

åter fråga om utövandet av en sådan ledande och normerande myndighet

som den, vilken redan nu tillkommer och efter genomförandet av

kommitténs förslag i ännu högre grad skulle tillkomma den svenska

järnvägsstyrelsen, i vars verksamhet måste såsom ett synnerligen viktigt

moment ingå utfärdande av reglementen, anvisningar och instruktioner,

då skärpes i hög grad fordran på enhetlighet inom denna centrala

myndighet, och från den synpunkten måste systemet med järn
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj''ds Aad. Proposition Nr 5.

Två reservanter.

förelsevis få avdelningschefer, försedda med goda medhjälpare, böra förordas.

I det preussiska ministeriet för allmänna arbeten, vilket i Preussen

ombesörjer den egentliga ledningen av järn vägsförvaltningen, finnas

ju också för handläggning av järnvägsärendena särskilda avdelningar

med avdelningschefer, ministerialdirektörer. Antalet avdelningar för järnvägsärenden

är där fem. Till följd av förvaltningens storlek finnas emellertid

å varje avdelning till avdelningschefens biträde flera högre tjänstemän

med föredragningsskyldighet.

Det måste finnas god sammanhållning inom styrelsen och oavbruten

samverkan mellan chefen och föredragandena för att det bästa möjliga

resultatet av förvaltningen skall kunna uppnås. Uppenbart torde också

vara, att detta jämförelsevis lätt skall kunna ernås med ett mindre antal

verkliga avdelningschefer inom styrelsen, under det att anordningen med

ett större antal föredragande måste väsentligt öka chefens arbete. Avdelningschefen

åligger det nämligen att i första rummet ansvara för,

att enhetlighet och likformighet förefinnas mellan de olika byråer och

kontor, som höra till hans avdelning, varemot det tillkommer chefen

att med biträde av souschefen vaka över likformigheten och samarbetet

mellan de olika avdelningarna. Skulle avdelningscheferna försvinna, är

det givet, att det arbete och det ansvar, som i nu angivna avseende

vilar på avdelningscheferna, skulle överflyttas på chefen och hans ställföreträdare

samt i viss mån draga deras uppmärksamhet och omtanke

från andra dem åliggande viktiga uppgifter.

För varje byrå bör såsom för närvarande finnas eu byrådirektör

att närmast biträda avdelningschefen vid ärendenas beredning och expeditionernas

uppsättande. På sätt som nu är stadgat bör byrådirektör,

då avdelningschef åtnjuter semester eller tjänstledighet eller eljest är

hindrad att förrätta sin tjänst, förvalta avdelningschefens befattning, där

Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnar. Under avdelningschefens frånvaro

å tjänsteresa bör likaledes byrådirektören föredraga avdelningen tillhörande

ärenden och förrätta andra till tjänsten hörande löpande göromål.

I övrigt skall föredragningsskyldighet i regel icke tillkomma byrådirektör,

men skall i enlighet med i sådant avseende nu gällande bestämmelser

generaldirektören äga att, då sådant finnes av bebo1." påkallat,

förordna byrådirektör eller annan vid statens järnvägar anställd

befattningshavare att i avdelningschefs ställe föredraga visst ärende eller

viss grupp av ärenden.»

Mot kommitténs förslag anmältes två reservationer.

Uti den ena reservationen framhölls i förevarande fråga, att de

starka distriktsförvaltningarna med en verklig chef, som kommittén före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

15

slagit, förutsatte noll möjliggjorde enligt reservantens förmenande eu

annan och enklare organisation av själva styrelsen, i det avdelningschefer

icke borde bibehållas i styrelsen utan överdirektörernas funktioner

skötas av ett, med hänsyn till det genom distriktsförvaltningarnas

stärkande minskade arbetet i styrelsen, erforderligt antal byrådirektörer

såsom föredragande med avlöning mellan distriktschef och avdelningsföreståndare.

Aven den andra reservanten förordade indragning av överdirektörsbefattningarna

och hemställde, att respektive byrådirektörer i stället

måtte bliva föredragande i och ledamöter av järnvägsstyrelsen efter

samma grunder beträffande deras rätt att i styrelsen taga säte, som

kommitténs flertal velat tillägga avdelningschef. Ett verkligt genomförande

av ett stort antal ärendens förflyttning till avgörande inom

distrikten syntes reservanten böra medföra så stor minskning i järnvägsstyrelsens

arbetsbörda, att, även om överdirektörsbefattningarna indroges,

antalet byrådirektörer, åtminstone tillsvidare, oj behövde ökas

utöver de av kommittén föreslagna.

Vad dessa reservanter uttalat blev bestämmande för förslaget i

den nådiga propositionen,.

Efter att hava framhållit, att en väsentlig förenkling i ärendenas

behandling utan tvivel skulle inom styrelsen åstadkommas, om den nuvarande

instansen, överdirektören, mellan dem, som berett och läst in

ärendet, samt generaldirektören avskaffades, anförde föredragande departementschefen

:

)>Det är, synes mig, givet, att här föreligger ett dubbelarbete, vars

nackdelar i de allra flesta fall icke torde motsvaras av ett genom detsamma

ernått bättre resultat i avgörandet. Man skulle kanske invända,

att fackkunskapen icke skulle komma fullt till sin rätt inom styrelsen

genom den ifrågavarande anordningen. Detta synes mig dock icke med

fog kunna sägas, då ju varje föredragande säkerligen har större specialkännedom

rörande de ärenden, varmed han sysslar, än avdelningschefen,

som måste blicka över ett större område. Med den samverkan mellan

de särskilda byråerna, som jag givetvis förutsätter skola äga rum, torde

även varje ärende kunna bliva allsidigt utrett, innan det förelägges

inför generaldirektören. Den huvudanmärkning, som kommittén riktat

mot det av mig nu förordade systemet, nämligen att det skulle försvåra

sammanhållningen inom styrelsen och samverkan mellan chefen och föredragandena,

torde komma att bortfalla, om generaldirektören, såsom jag

Nådiga

propositionen

1907.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

förutsätter, vid sin sida får eu souschef, vilken särskilt i detta

avseende torde få eu viktig uppgift att fylla. Dessutom lärer man kunna

förvänta, att samarbetet mellan styrelsens alla byråer skall underlättas,

om varje särskild byrå kommer att lyda direkt under generaldirektören,

och det stränga uppdelandet i avdelningar ej vidare förekommer. Säkerligen

skulle ock byrådirektörernas intresse och ansvarskänsla skärpas

därigenom, att de erhölle ett mera självständigt arbete.

Vad som för mig utgjort en huvudanledning att biträda reservanternas

förslag är emellertid en omständighet, som jag redan tidigare

i mitt yttrande berört, den nämligen att genom bibehållande av de nuvarande

överdirektörerna — visserligen under namn av avdelningschefer —

den stränga åtskillnaden mellan statsjärnvägarnas tre huvudavdelningar

skulle bliva svårare att nedbryta. Om åter all makt samlas i generaldirektörens

hand, skulle, synes mig, det nu rådande betraktelsesättet

så småningom försvinna och styrelsen sammansmälta till ett enhetligt

verk, där varje ärende avgöres med hänsyn icke till varje särskild

avdelnings önskemål utan till det helas och allmänhetens gagn. Det

ligger nära till hands, att eu avdelningschef skulle komma att bliva betraktad

såsom chef ej blott för vederbörande avdelning inom styrelsen

utan jämväl för de under styrelsen lydande befattningshavarna vid distrikten,

så vitt de berörde hans avdelning. Detta skulle sannolikt få

till följd att, vad än skrivna instruktioner komrne att innehålla, avdelningschefen

i många fall med förbigående av distriktschefen vände sig

till vederbörande avdelningsföreståndare i en hel del frågor, därigenom

undergrävande den ställning distriktschefen bör äga — och så vore

man snart åter inne på det gamla systemet, om vars ohållbarhet de

flesta äro ense. Här synes mig vara den svagaste punkten i kommitténs

förslag, och skulle den vinna godkännande, torde de av kommittén så

starkt framhållna fördelarna av distriktsförvattningarnas nya organisation

snart bliva illusoriska. Det av mig förordade förslaget beträffande styrelsens

organisation lärer åter vara en följdriktig tillämpning av kommitténs

uttalade åsikter rörande lokalförvaltningarna.»

Uti sitt yttrande rörande behovet av ökning i antalet befattningshavare

inom styrelsen berörde även departementschefen föreliggande

fråga, i det han yttrade:

»Med statsbanenätets utveckling och den ofantliga ökning i trafiken

å statens järnvägar, som under de senare åren ägt rum, måste givetvis

de styrelsen tillkommande förvaltningsuppgifterna hava i hög grad

tillväxt i antal och omfattning. I samma mån som en sådan tillväxt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

ägt rum, måste också inom styrelsen hava gjort sig gällande behovet

av ökning i antalet befattningshavare med den ställning och avlöning,

att av dem skulle kunna fordras ett mera självständigt och maktpåliggande

arbete. Visserligen har under den tid, som den nuvarande organisationsformen

tillämpats, genom särskilda, av Kungl. Maj:t och Riksdagen

fattade beslut tillkommit åtskilliga nya befattningar av den art,

som nyss berörts, men det synes dock av den utredning, som av organisationskommittén

lämnats rörande ärendenas antal och fördelning på

de olika byråerna under tidsperioden 1895 —1906, hava tydligen framgått,

att ökningen i personaluppsättningen icke ägt rum i sådan grad,

som tillväxten i ärendenas antal kan hava krävt. Emellertid skulle, om

nu föreliggande organisationsförslag genomföres, genom den överflyttning

av en mängd ärenden från styrelsens till distriktsförvaltningarnas

handläggning och avgörande, som ingår i förslaget, en icke oväsentlig

lättnad uppstå i styrelsens arbetsbörda. Ehuru jag i fråga om personaluppsättningen

inom styrelsen hemställt om den förändring i kommitténs

förslag, att de 5 avdelningschefsbefattningarna icke skulle förekomma,

anser jag dock på nyss angivna grund, att det erfordras endast en jämförelsevis

ringa ändring uti det av kommittén framställda förslaget i

fråga om nya tjänstebefattningar å styrelsens olika avdelningar, vilket

förslag jämväl blivit av järnvägsstyrelsen tillstyrkt. Jag antager detta

så mycket hellre som genom anordningen med ärendenas föredragningav

byrådirektörer åtskilligt inom styrelsen förekommande dubbelarbete,

såsom jag redan framhållit, kommer att upphöra.»

En motionär i Första kammaren, greve Taube, själv distriktschef

vid statens järnvägar, hade hemställt om avdelningschefernas bibehållande

och till stöd härför huvudsakligen anfört, att, därest Kungl. Maj:ts förslag i

denna del bleve af Riksdagen bifallet, skulle därigenom den nya järnvägsstyrelsens

funktioner försvåras och särskilt skulle den inspektion, som

måste utövas från styrelsens sida och som måste vara desto mera ingående,

ju självständigare ställning distriktsförvaltningarna skulle intaga,

därav i hög grad försvagas. Den styrka, som låg i organisationskommitténs

förslag, att till verkets bästa förflyttningar skulle kunna ske

mellan avdelningschefs- och distriktschefsbefattningar hade helt och hållet

utplånats utan att något annat satts i stället. Det vore visserligen allas

önskan att tillskapa starka distriktsförvaltningar, men detta borde icke

hindra, att ändock de bästa krafterna inom förvaltningen samlades såsom

biträden åt verkets chef och icke hos distriktscheferna. Då nu emellerBihcmg

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 käft. 3

Motion i

ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets

utlåtande.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

tid enligt Kungl. Majrts förslag avdelningsföreståndarna vid distrikten

tillmättes en lön, som vore avsevärt större än den lön, som avsetts

för byrådirektörerna hos styrelsen, vore varje möjlighet att förflytta

exempelvis en bandirektör hos distriktschefen till byrådirektörsbefattning

hos styrelsen utesluten. Till och med bandirektörens närmaste man,

baningenjören av l:a klass, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag i avlöningshänseende

bliva bättre ställd än byrådirektören, enär han med samma

arvode som denne skulle tillgodonjuta bostad in natura, vilken givetvis

vore mera värd än den byrådirektören tillkommande bostadsersättningen.

Utskottet yttrade i ämnet:

»Vid övervägande av frågan om uppförande i staten av fem avdelningschefer

vill utskottet villigt erkänna, att det av departementschefen

angivna syftet med dessa befattningshavares uteslutande ur organisationen

— eller ett fullständigt avlägsnande från styrelsen av gränserna

mellan de särskilda avdelningarna och den gamla indelningens bibehållande

endast inom distriktsförvaltningarna -—- kommer att därigenom synnerligen

verksamt främjas. Ty efter vidtagande av denna genomgripande

anordning skulle icke vidare särskilda avdelningar utan endast särskilda

byråer inom styrelsen bestå. Och utskottet, som till fullo delar den av

organisationskommittén icke mindre än av reservanterna och departementschefen

uttalade meningen, att allt bär göras, som lämpligen kan

göras för att åt distriktsförvaltningarna bereda den starka och enhetliga

organisation och den orubbade prestige, som är en nödvändig förutsättning

för ett verksamt handhafvande av dess viktiga funktioner, skulle

icke hava något att erinra mot den anordning inom styrelsen, som av

Kungl. Maj:t föreslagits, därest utskottet vore övertygat, att icke den

gamla indelningen i särskilda huvudavdelningar även inom styrelsen är

eu organisatorisk nödvändighet, som under alla förhållanden måste åtminstone

i sina allmänna drag för framtiden uppehållas, och därest icke

utskottet befarade, att av ett så stort antal direkt under chefen och souschefen

sorterande småavdelningar avsevärda administrativa olägenheter

bleve en oavvislig följd.

De betänkligheter, som i detta hänseende uttalats av motionären

greve Taube, kunna enligt utskottets förmenande icke tillbakavisas såsom

alldeles obefogade, och de här ovan utförligt refererade motiv, på

grund av vilka organisationskommittén föreslagit avdelningschefernas

bibehållande, giva även stöd åt en sådan uppfattning. Ty även om

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds Nåd. Fr oposition Nr 5.

föredragningen inför generaldirektören — såsom ock kommittén synes

hava för speciella fall förutsatt — kan lämpligen besörjas av byrådirektörerna,

en var för de ärenden, som tillhöra hans byrå, återstår

det dock alltid så många ärenden av för avdelningen gemensam natur,

vilka måste enhetligt behandlas, att ett organisationsled mellan de

många särskilda till avdelningen hörande byråerna med deras förmän,

byrådirektörerna, och generaldirektören lämpligen bör finnas.

Härtill kommer — och vid denna omständighet har utskottet

fäst synnerlig vikt — att, såsom greve Taube erinrar, det utbyte av

personal, som måste betraktas som eftersträvansvärt mellan distrikten

och styrelsen, kommer att i hög grad försvåras, om icke alldeles omöjliggöras,

därest alla byrådirektörer komme att, på sätt Kungl. Maj:t

föreslagit, åtnjuta avlöningsförmåner, som vore lägre än avdelningsföreståndarnas

vid distrikten.

Men å andra sidan kan icke utskottet helt ansluta sig till organisationskommitténs

och greve Taubes mening, att överdirektörerna under

den förändrade benämningen av avdelningschefer böra bibehållas. Ty

ehuru kommittén avsett, att dessa befattningshavares befälsrätt å linjen

skulle genom instruktion och arbetsordning väsentligt inskränkas samtidigt

därmed att distriktsförvaltningarna förstärktes och fasta gränser

uppdroges mellan avdelningschefernas och distriktschefernas befogenhet,

är det dock fara värt, att reformen i denna del komme att till sina

verkningar försvagas i följd av den inom järn vägsförvaltningen fastrotade

föreställningen, att cheferna för avdelningarna inom styrelsen

också vore chefer för och ägde eller åtminstone borde äga rätt att ingripa

i detaljerna av arbetet hos avdelningarna i distrikten.

Utskottet har därför trott sig böra söka en medelväg mellan organisationskommitténs

och Kung]. Maj:ts förslag och hemställer alltså, med

anledning av greve Taubes förslag, att ett belopp av 7,500 kronor må

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande att användas till arvoden av 1,500

kronor åt de fem byrådirektörer inom styrelsen, som eu var inom sin

avdelning (administrativa, ban-, maskin-, trafik- och kommersiella) undfå

Kungl. Maj:ts förordnande att utöva en sammanhållande myndighet

och handlägga sådana ärenden, som gemensamt avse flera byråer inom

avdelningen.))

Mot utskottets utlåtande avgåvos i den föreliggande frågan tre

reservationer.

Reserva
tioner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Två ntskottsledamöter, vilka förordade bibehållande av avdelningscheferna,

ansågo, att utskottets yttrande i fråga om befattningshavare

av högre grad bort erhålla följande lydelse:

»Utskottet, som till fullo delar den av organisationskommittén icke

mindre än av reservanterna och departementschefen uttalade meningen,

att allt bär göras, som lämpligen Jean göras för att åt distriktsförvaltningarna

bereda den starka och enhetliga organisation och den orubbade

pfestige, som är en nödvändig förutsättning för ett verksamt handhavande

av dess viktiga funktioner, skulle icke hava något att erinra

mot den anordning inom styrelsen, som av Kungi. Magt föreslagits,

därest utskottet vore övertygat, att icke den gamla indelningen i särskilda

huvudavdelningar även inom styrelsen är en organisatorisk nödvändighet,

som under alla förhållanden måste åtminstone i sina allmänna

drag för framtiden uppehållas, och därest icke utskottet befarade, att av

ett så stort antal direkt under chefen och souschefen sorterande småavdelningar

avsevärda administrativa olägenheter bleve en oavvislig följd.

De betänkligheter, som i detta hänseende uttalats av motionären,

greve Taube, kunna enligt utskottets förmenande icke tillbakavisas,

och de här ovan utförligt refererade motiv, på grund av vilka organisationskommittén

föreslagit avdelningschefernas bibehållande, giva även

stöd åt en sådan uppfattning. Ty även om föredragningen inför generaldirektören

— såsom ock kommittén synes hava förutsatt — kan

lämpligen besörjas av byrådirektörerna, en var för de ärenden, som

tillhöra hans byrå, återstår det dock alltid så många ärenden av för

avdelningen gemensam natur, vilka måste enhetligt behandlas, att ett

organisationsled mellan de många särskilda till avdelningen hörande

byråerna med deras förmän, byrådirektörerna, och generaldirektören

lämpligen bör finnas.

Härtill kommer — och vid denna omständighet har utskottet fäst

synnerlig vikt — att, såsom greve Taube erinrar, det utbyte av personal,

som måste betraktas som eftersträvansvärt mellan distrikten och

styrelsen, kommer att i hög grad försvåras, om icke alldeles omöjliggöras,

därest alla byrådirektörer komme att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

åtnjuta avlöningsförmåner, som vore lägre än avdelningsföreståndarnas

vid distrikten.»

En utskottsledamot yttrade, att han huvudsakligen för att underlätta

det utbyte av personal, som nödvändigtvis borde kunna äga rum

mellan distrikten och styrelsen, velat biträda utskottets förslag om anvisande

av 1,500 kronors arvodestillägg åt fem byrådirektörer, och yrkade

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

förty, att byrådirektör, som undfinge Kungl. Maj:ts förordnande att inom

sin avdelning av styrelsen utöva en sammanhållande myndighet och

handlägga sådana ärenden, som gemensamt avsåge flera byråer inom

avdelningen, måtte av Kungl. Maj:t tilläggas ett särskilt arvode av

1,500 kronor för år räknat.

Fem utskottsledamöter enade sig om följande uttalande:

»Då Kungl. Maj:t icke gjort framställning om ett särskilt arvode

av 1,500 kronor åt var och en av fem närmare angivna byrådirektörer

eller tillsammans 7,500 kronor och då ej heller ådagalagts, att en sådan

särställning, som av utskottet angives, bör inrymmas åt nämnda fem

byrådirektörer, varav det ökade arvodet skulle följa, föreligger icke

något skäl för Riksdagen att bevilja ovannämnda 7,500 kronor, vadan

vi yrka avslag å ifrågavarande mom. i avlöningsreglementet.»

Vid behandling av utskottets förslag i kamrarna uttalades olika

meningar i förevarande organisationsfråga. A ena sidan gjordes gällande,

att för att skapa verkligt starka distriktsförvaltningar avdelningschefsbefattningarna

borde ur staten utgå och i sammanhang därmed all

föredragningsskyldighet inom styrelsen tilläggas byrådirektörerna. Å

andra sidan förfäktades, att, om än starka distriktsförvaltningar erfordrades,

detta dock ej uteslöte, att även styrelseförvaltningen gjordes stark,

vilket emellertid ej vore möjligt med antagande av förslaget om föredragningsskyldighetens

fördelning å ett stort antal byrådirektörer.

Allmänna meningen inom kamrarna synes hava varit, att såväl

lönereglerings- som den därmed sammanhängande organisationsfrågan i

sin helhet icke tålde något uppskov, men att på den grund, som lagts,

kunde byggas vidare eller vidtagas modifikationer, därest sedermera

vid tillämpningen vissa brister skulle befinnas vidlåda den nya organisationen.

V id den gemensamma voteringen avgåvos 162 röster för utskottets

förslag och 183 mot detsamma, vadan således med 21 rösters övervikt

bestämdes, att de föredragande byrådirektörerna till ett antal av

16, däri inberäkna! den i statens järnvägars avlöningsreglemente ej upptagna

byrådirektören för militärbyrån, skulle vara sinsemellan likställda

och utan någon mellanhand direkt subordinera under generaldirektören

och souschefen.

Den 31 december 1907 utfärdade Kungl. Maj:t instruktion för järnvägsstyrelsen

med underlydande distriktsförvaltningar.

Frågans behandling

i

kamrarna.

1907 års instruktion.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1908 års

arbetsordning.

Överrerisorernas

berättelse

för år 1908.

Överrevisorernas

berättelse

för år

1909.

I denna instruktion föreskrevs, att det skulle tillkomma styrelsen

huvudsakligen att utöva förvaltningens ledning och distriktsförvaltningarna

förvaltningens skötsel. Distriktsförvaltningens ökade befogenhet

avsågs att närmare bestämmas i en blivande arbetsordning, i vilken

noggrant skulle angivas de ärenden, som skulle för avgörande överflyttas

från styrelsen till distriktsförvaltningarna.

Sådan arbetsordning utfärdades den 11 september 1008 med tilllämpning

från och med den 1 november 1908.

Ifrågasatta ändringar i styrelsens organisation åren 1908—1912.

Här torde först böra omnämnas de uttalanden, som sedan år 1907

från såväl överrevisorernas vid statens järnvägar som statsrevisorernas

sida förekommit i fråga om erforderliga ändringar av samma organisation.

Uti årsberättelsen för år 1908 uttalade överrevisorerna, att, vad

anginge den från och med år 1908 tillämpade nya organisationen för

järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar, hade denna

organisation varit i verksamhet allt för kort tid för att överrevisorerna

skulle hava kunnat bilda sig något bestämt omdöme rörande organisationens

ändamålsenlighet.

För att i någon mån betysa verksamheten på järnvägsstyrelsens

byråer meddelades i berättelsen uppgifter rörande vid 1908 års början

inbalanserade, under samma år inkomna och avgjorda samt vid årets

slut kvarliggande ärenden.

Overrevisorerna framhöllo, att det icke läte sig göra att på grund

av dylika uppgifter för ett enda år draga några slutsatser angående

verksamheten på de olika byråerna. Värdet av uppgifterna förringades

dessutom därav, att 1908 var det första år, under vilket den nya organisationen

verkade. Först när motsvarande uppgifter för en följd av år

förelåge, kunde tillförlitliga slutsatser möjligen av dem dragas.

Jämte meddelande av enahanda uppgifter för åren 1909 och 1910

uttalade sig överrevisorerna i årsberättelserna för dessa år om den nya

organisationsformen.

Uti årsberättelsen för år 1909 anförde de sålunda, att de icke kunnat

undgå att finna, att arbetet på vissa byråer inom järnvägsstyrelsen vore

av den begränsade omfattning, att dessa utan olägenhet borde kunna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

indragas samt göromålen överföras till andra byråer med närliggande

verksamhetsområden. Överrevisorerna syftade härmed närmast på telegrafbyrån

och maskininspektionsbyrån, vilka under år 1909 hade att

handlägga den förra 135 och den senare 658 ärenden. Visserligen

kunde man icke endast på grund av ärendenas antal draga några slutsatser

angående arbetets omfattning på en viss byrå, enär ärendenas

beskaffenhet med hänsyn till det med handläggningen förknippade arbetet

kunde vara så olika, att ett enda ärende av större omfattningkunde

mer än uppväga ett stort antal mindre besvärliga ärenden. Men

de på såväl telegrafbyrån som på maskininspektionsbyrån förekommande

ärendena hade till största delen synts överrevisorerna vara av den enkla

beskaffenhet, att för deras handläggning särskilda byråer med, förutom

byrådirektör, på telegrafbyrån en byråingenjör av lista klass och eu

underingenjör samt på maskininspektionsbyrån en byråingenjör av 2:dra

klass och 2 underingenjörer icke borde vara av behovet påkallade.

Vidare hade överrevisorerna trott sig finna, att avsevärda fördelar

skulle kunna vinnas, om de 16 byråerna sammanfördes i grupper, omfattande

i avseende å göromålens natur varandra närmast liggande

byråer. Om därtill till avdelningschef för varje grupp förordnades den

för sådant uppdrag lämpligaste byrådirektören, skulle samarbetet såväl

mellan till samma grupp hörande byråer som mellan järnvägsstyrelsen

och distriktsförvaltningarna utan tvivel underlättas. En naturlig följd

av en dylik anordning torde bliva, att avdelningscheferna bekläddes med

självständig inspektionsskyldighet samt ökad rätt att avgöra frågor av

mindre betydelse, varigenom arbetsbördan skulle lättas för generaldirektören

och överdirektören, vilka mera ostörda kunde ägna tid och

krafter åt den allmänna ledningen av statens järnvägar.

Genom indragning av telegraf- och maskininspektionsbyråerna skulle,

även om någon ökning av personalen på de byråer, till vilka telegraf- och

maskininspektionsärendena bleve överförda, kunde komma att erfordras,

uppstå eu besparing, som mer än väl uppvägde kostnaden för tilläggsarvoden

åt de byrådirektörer, som förordnades till avdelningschefer.

Ehuru överrevisorerna icke varit i tillfälle att så intränga i denna

fråga, att överrevisorerna kunnat framlägga något förslag, hade överrevisorerna

ändock ansett sig böra fästa Kung!. Maj:ts uppmärksamhet

på denna angelägenhet.

I sitt den 19 januari 1911 avgivna underdåniga utlåtande i anledning

av sistnämnda berättelse framhöll järnvägsstyrelsen, att de av över
-

Järnvägsstyrelsens

svar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Överrevisorernasjberättelse

förgår 1910.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 5.

revisorerna gjorda uttalanden berörde i själva verket frågan om den nuvarande

organisationens större eller mindre lämplighet. Styrelsen ansåge

sig i anledning härav böra förklara, att, vilken åsikt man än kunde

hysa om den för järnvägsstyrelsen gällande instruktionens fördelar och

nackdelar, enligt styrelsens förmenande redan den omständigheten, att

denna instruktion icke varit tillämpad längre tid än tre år, utgjorde tillräckligt

skäl för att icke ännu upptaga denna fråga till prövning, allt

dock under förutsättning att det icke förelåge särskilda olägenheter,

som krävde ett omedelbart ingripande. Styrelsen hade den uppfattningen

att sistnämnda förutsättning icke förefunnes och fann jämväl ett

stöd härför såväl i överrevisorernas allmänna uttalande om järnvägsstyrelsens

förvaltning som ock uti de framställda förslagen till förändringar

uti den gällande organisationen. Många olika åsikter skulle

kunna framställas i fråga om jämkningar i de nu bestående förhållandena

med anförande av kanske lika vägande skäl för dem alla. Av

ovan angivna skäl ansåge sig styrelsen icke böra ingå i en närmare

prövning av vare sig de av överrevisorerna antydda förslagen eller andra

dylika. Då det likväl av överrevisorernas uttalanden skulle kunna

dragas den slutsatsen, att maskininspektions- och telegrafbyråernas arbetsområde

varken kvalitativt eller kvantitativt lämnade fullt arbete för

dessa byråers personal, finge järnvägsstyrelsen vitsorda, att så icke

vore förhållandet. Omfattningen av dessa byråers arbete borde nämligen

icke bedömas efter antalet diarieförda ärenden, enär vikten och

omfattningen av det inspektionsarbete, som ålåge framför allt maskininspektionsbyrån

men även till viss grad telegrafbyrån, icke på sådant

sätt komme till synes uti nyssnämnda byråers registratur, att man av

dessa ensamt kunde bilda sig en riktig föreställning om arbetets omfattning.

Skulle, på sätt överrevisorerna ifrågasatte, dessa byråer i följd av

en förändrad organisation indragas, skulle härav visserligen uppkomma

eu omgruppering men icke en minskning i arbetet, och någon

nämnvärd minskning i personalkostnader torde icke komma att

uppstå.

Vidare hava överrevisorerna i årsberättelsen för år 1910 yttrat

följande:

»Överrevisorerna hava jämlikt föreskrift i den nådiga instruktionen

med uppmärksamhet följt verkningarna av den nya organisationsformen

för att kunna bilda sig en uppfattning av, huruvida densamma i ett

eller annat avseende fungerat mindre väl. I berättelsen för år 1909

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 5.

tilläto sig överrevisorerna framhålla, dels att arbetet på vissa byråer

inom järnvägsstyrelsen syntes vara av den begränsade omfattning, att

ifrågavarande byråer utan olägenhet borde kunna indragas samt göromålen

överföras till andra byråer med närliggande verksamhetsområden,

dels att avsevärda fördelar borde kunna vinnas, om byråerna sammanfördes

i grupper, omfattande i avseende å göromålens natur varandra

närmast liggande byråer. I järnvägsstyrelsens underdåniga yttrande

över överrevisorernas berättelse uttalade järnvägsstyrelsen den meningen,

att redan den omständigheten, att den för styrelsen gällande instruktionen

icke varit tillämpad längre tid än tre år, utgjorde tillräckligt

skäl för att icke ännu upptaga denna fråga till prövning. Detta dock

under förutsättning att särskilda olägenheter icke förelåge, som krävde

ett omedelbart ingripande, vilken förutsättning enligt järnvägsstyrelsens

uppfattning icke förelåg. Ett stöd för denna uppfattning ansåg sig

järnvägsstyrelsen hava i överrevisorernas allmänna uttalanden om järnvägsstyrelsens

förvaltning.

Det vill synas överrevisorerna, som om den nu under tre och trefjärdedels

år samlade erfarenheten borde vara mera än tillfyllest för att

taga under övervägande frågan, huruvida icke organisationen genom

lämpliga förändringar kunde förbättras. Att undanskjuta frågan i avvaktan

på ytterligare erfarenhet synes överrevisorerna så mycket mindre

tillrådligt, som jämkningar i organisationen böra hava till ändamål icke

blott att råda bot på redan möjligen yppade olägenheter utan även, vilket

ingalunda är mindre angeläget, att söka förekomma sådana. Åven

den omständigheten, att meningarna angående organisationens lämplighet

redan från början voro starkt delade, synes tala för frågans snara

upptagande.

Anmärkas bör även, att överrevisorernas erkännande åt järnvägsstyrelsen

för det sätt, varpå järnvägsstyrelsen förvaltat statens järnvägar,

givetvis icke innebär något som helst omdöme i frågan, huruvida

organisationen bör anses tillfredsställande eller ej. Erkännandet

innebär ingenting annat, än att det enligt överrevisorernas förmenande

lyckats järnvägsstyrelsen att med den nuvarande organisationen på ett

tillfredsställande sätt handhava statens järnvägars angelägenheter. Detta

utesluter ingalunda möjligheten, att icke resultatet kunnat bliva än

bättre, därest styrelsens organisation varit på ett mera tillfredsställande

sätt ordnad.

Overrevisorerna anse sig böra framhålla eu omständighet, som synes

antyda, att den nya organisationsformen är otillfredsställande och tarvar

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 5 höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Statsrevisorernas

berättelse

för år

1909 och

järnvägsstyrelsens

svar

härå.

Statsrevisorernas

berättelse

för

år 1910.

förbättring. Under tiden, sedan överrevisorerna avgåvo sin berättelse

för år 1909, hava tvenne byrådirektörer lämnat järnvägsstyrelsen för att

övertaga tjänstebefattningar på linjen. Ehuru järnvägsstyrelsen härigenom

gått miste om dugande krafter, vore härom måhända ingenting

att säga, därest nu ifrågavarande fallen vore att anse som undantagsfall.

Men så är nog icke händelsen, utan torde dessa fall böra tillmätas

symptomatisk betydelse. Vore organisationen väl avvägd, borde statens

järnvägars mest dugande tjänstemän eftersträva plats inom järnvägsstyrelsen.

De relaterade fallen antyda en strävan i motsatt riktning,

från styrelsen till tjänstgöring på linjen, vilken strävan till men för

statsbanorna kan befaras leda till järnvägsstyrelsens försvagande. Den

naturliga följden av byråernas sammanioring i grupper, på sätt överrevisorerna

antytt, bleve, att de byrådirektörer, vilka såsom avdelningschefer

ställdes i spetsen för grupperna, linge högre ställning och högre

avlöning än byrådirektörerna för närvarande hava. Härigenom skulle

benägenheten att söka sig från tjänstgöring i järnvägsstyrelsen till linjetjänstgöring

säkerligen minskas.

Overrevisorerna tillåta sig följaktligen att ånyo fästa Kungl. Majits

uppmärksamhet på angelägenheten av att frågan om möjligen erforderliga

jämkningar i den nya organisationsformen utan dröjsmål tages under

övervägande.»

I sin revisionsberättelse för år 1909 hava statsrevisorerna funnit innehållet

i den av överrevisorerna vid statens järnvägar för samma år avgivna

berättelse vara synnerligen beaktansvärt, och uttala statsrevisorerna

sin anslutning till överrevisorernas önskemål angående, bland annat, indragning

av vissa byråer inom järnvägsstyrelsen.

Uti häröver den 19 januari 1911 avgivet utlåtande har järnvägsstyrelsen

hänvisat till sitt samma dag avgivna svar å överrevisorernas

berörda önskemål.

Statsrevisorerna hava vidare i sin berättelse för år 1910 framhållit,

att de, i anledning av överrevisorernas förnyade framställning angående

lämpligheten av att järnvägsstyrelsens organisationsform toges under övervägande,

ägnat ingående uppmärksamhet åt denna angelägenhet. Protokoll

och diarier från styrelsens olika byråer hade genomgåtts och

granskats, och därvid hade revisorerna kommit till den bestämda uppfattningen,

att flera av byråerna hade ett så begränsat och obetydligt

arbete sig ålagt, att deras fortvaro som självständiga byråer icke kunde

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 5.

27

försvaras ur synpunkten av en val avvägd och med sparsamhetens grundsatser

förenlig organisation. Revisorerna anslöto sig därför till den av

1910 års revisorer ävensom av överrevisorerna två gånger uttalade

uppfattningen, att vissa byråer inom stj^relsen borde indragas och göromålen

å dessa överflyttas till andra byråer med närliggande verksamhetsområden.

Beträffande den av överrevisorerna i senast avgivna berättelse

anvisade utvägen att sammanföra närbesläktade byråer i grupper, vars

avdelningschefer finge högre ställning och högre avlöningsförmåner, saknade

revisorerna anledning att närmare uttala sig, även om det torde

kunna ifrågasättas, huruvida denna jämkning i organisationsformen vore

den närmast liggande eller över huvud taget lämplig. Revisorerna

hade emellertid även i detta uppslag funnit ett stöd för sin mening,

att frågan om den nuvarande organisationsformens ändamålsenlighet

snarast möjligt borde komma under noggrann prövning.

Vidare må erinras om en inom Andra kammaren år 1911 väckt

motion, n:r 276, däri motionärerna biträtt förslaget om indragning av

telegraf- och maskininspektionsbyråerna och i övrigt velat inskränka

byråernas antal till 8 genom sammanslutning till en byrå av de tre

taxebyråerna samt likaledes sammanslagning av administrativa och kamerala

byråerna, av bangårds- och bankonstruktionsbyråerna samt av trafikoch

tidtabellsbyråerna ävensom indragning av militärbyrån.

I anledning av berörda motion beslöt Andra kammaren i enlighet

med kammarens tredje tillfälliga utskotts förslag att i skrivelse till

Kung].. Magt hemställa, förutom annat varom här ej är fråga, att Kungl.

Majt ville låta genom sakkunniga, utsedda åtminstone delvis bland personer,

som icke tillhörde statens järnvägars förvaltning, utreda huruvida

icke genom förenklingar i organisationen och bättre utnyttjande av befintliga

arbetskrafter indragningar av tjänster av högre grad kimde ske inom

styrelsens byråer och övriga förvaltningsgrenar.

Första kammarens första tillfälliga utskott åberopade i avgivet utlåtande

en inom järnvägsstyrelsen i anledning av motionen utarbetad

P. M., däri beträffande frågan om indragning av vissa tjänster yttrats

följande:

»Då i motionen förutsättes, att vissa byrådirektörs- och byråingenjörstjänster

skulle kunna indragas och arvodena för dessa tjänsters

innehavare helt besparas, torde här böra erinras, att det arbete, som

av dessa tjänstehavare nu fullgöres, måste utföras, huru än en förändrad

organisation kommer att verkställas, vadan motionärernas antagande

Motion i

Andra kammaren

1911.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Motioner i

Andra kammaren

1912.

att ren besparing- skulle uppstå är oriktig-. Beträffande särskilt telegrafoch

maskininspektionsbyråerna må här nämnas, att dessa bland byråerna

inom styrelsen intaga en viss undantagsställning, i det för dem — särskilt

maskininspektionsbyrån — ifrågakommer ett omfattande inspektionsarbete

ute å linjen. Ja, sistnämnda byrå är, såsom ock av namnet

framgår, nästan uteslutande en inspektionsbyrå. Så förekomma i medeltal

för de tre senare åren i och för besiktningen vid över 30 verkstäder

och bruk av till statens järnvägar levererad materiel med tillbehör, representerande

för år ett inköpspris av omkring 7,900,000 kronor, 122 reseoch

förrättningsdagar för byrådirektöreh, 166 för byråingenjören och för de

båda underingenjörerna respektive 224 och 262, varförutom för andra

ärenden byrådirektören och byråingenjören använt i medeltal för år

respektive 110 och 33 rese- och förrättningsdagar.»

Utskottet, som icke ansåg sig hava skäl tillstyrka Andra kammarens

tredje tillfälliga utskotts hemställan, föreslog, att Första kammaren

icke måtte biträda Andra kammarens i ärendet fattade beslut, vilken

hemställan jämväl av kammaren bifölls.

Vid 1912 års Riksdag väcktes i Andra kammaren två motioner, berörande

förevarande ämne.

I den ena motionen (n:r 226) framställdes det yrkande, att Riksdagen

ville i skrivelse till Kung!. Maj:t hemställa om en allsidig

utredning av statens'' järnvägars organisation och därmed sammanhängande

frågor.

I denna motion anfördes, bland annat:

»Vad beträffar själva järnvägsstyrelsen, så blir ju förhållandet så,

sedan överdirektörsbefattningarna indragits, att de olika huvudavdelningarna

fullständigt sakna en enhetlig ledning och speciell representant

inom järnvägsstyrelsen, och de olika ärendena ha specialiserats på ett

flertal byråer för samma avdelning. Det kan starkt ifrågasättas, huruvida

inte ett sådant förfaringssätt i vissa avseenden vållar en viss förvirring

och omöjliggör en enhetlig ledning av det hela.

Dessutom förefinnes ju den olägenheten, att dessa byrådirektörer,

som inom järnvägsstyrelsen representera den högsta ledningen för de

olika avdelningarna, till sin tjänsteställning stå under avdelningsföreståndarna

på distrikten. Härav följer också givetvis, att dessa byrådirektör

sbefattningar inom järnvägsstyrelsen beklädas av yngre och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

29

mindre meriterade tjänstemän än direktörerna ute på distrikten, rars

överordnade de väl i stället borde vara och i verkligheten väl också

äro, då de tillhöra järnvägsstyrelsen. Men hur de under sådana förhållanden

skola kunna för sig och sina handlingar skaffa sig erforderlig

respekt hos distriktsbefälet, då detta i regel är äldre och mer

meriterat, det är ett av dessa olösliga problem, som tillhöra det nuvarande

systemet.

Med kännedom om hur de nuvarande organisationsformerna verkat

måste man enligt vår mening vid en eventuell revision noga överväga,

huruvida inte en återgång till en mera centraliserad och enhetlig organisationsform

bör ske. Det vill synas som om ett återinförande, i en

eller annan form, av överdirektörsinstitutionen skulle vara att förorda.

Därigenom erhölle de olika avdelningarna den naturliga och välbehövliga

centralledningen inom styrelsen. Därigenom kunde också de olika

byråernas antal betydligt inskränkas, då det väl knappast behövdes mer

än en för varje avdelning, inom vilken arbetet ju sedan kunde delas på

avdelningar, där så visade sig nödigt.

Dessutom bör det väl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida distriktsförvaltningsinstitutionen

kan anses hava den uppgift att fylla,

som man vid dess tillkomst förutsatte. Huruvida distriktsförvaltningarna

alldeles böra försvinna eller deras antal förminskas, kommer väl

att bero på, vad en undersökning av frågan giver vid handen. I

varje fall bör man vid en kommande omorganisation såsom ögonmärke

uppställa kravet på att erhålla en organisationsform, som möjliggör

ärendenas snabba behandling, fri från onödiga och tidsödande

omgångar, och där varje befattningshavare intar en så pass självständig

ställning, att hans arbetsförmåga och initiativkraft i möjligaste

mån kan göra sig gällande på samma gång som nödig kontroll utövas.

Framför allt måste det gälla att icke upprätthålla flera befattningar

än som med en praktisk anordning äro nödvändiga för arbetets

utförande, eller med andra ord tillämpa en praktisk och god organisationsform.

En god organisation bör enligt vårt förmenande vara sådan:

att regering och Riksdag alltid kunna hava en noggrann och

hastig överblick av det helas skötsel, kunna följa med den växlande

trafiken, dess utgifter, dessas ökning eller minskning och orsaken

härtill;

att järnvägsstyrelsen och dess underavdelningar kunna övertyga sig

om och ansvara för att underhållet sker på billigaste och lämpligaste

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

vis, att den rullande materielen i möjligaste mån utnyttjas, att personalen

utnyttjas rationellt och ej överanstränges;

att den trafikerande allmänheten erhåller för sina avgifter billig

och snabb befordran samt praktiska lastnings- och lossningsanordningar.

I samband med en sådan omorganisation borde även på allvar undersökas,

huruvida icke, i likhet med vad fallet är på en del håll i utlandet,

allt som tillhör den egentliga trafikdriften borde läggas under trafikavdelningen

d. v. s. att såväl lokomotiven den tid de äro i tjänst som

ock dess personal och annan nu maskinavdelningen tillhörande personal,

vars arbete är av den art att det står i direkt samband med trafikarbetet,

även skulle höra under trafikavdelningen. Det vill synas som

om man med en sådan anordning kuride ernå eu mera enhetlig ledningav

själva trafiktjänsten. Möjligen skulle en sådan anordning förutsätta,

att föreståndaren för trafikavdelningen måste vara en tekniskt bildad

person, men den omständigheten torde väl icke utgöra något oöverstigligt

hinder.»

Den andra motionen (n:r 240) utmynnade i en hemställan om

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes genom

en för ändamålet tillsatt undersökningskommission låta utreda, bland

annat, huruvida icke en genomgripande omorganisation av statens järnvägsförvaltning

lämpligen borde äga rum.

Motionerna remitterades till Andra kammarens tredje tillfälliga utskott,

till vilket järnvägsstyrelsen efter nådig befallning den 7 maj 1912 avgav

yttrande i ämnet.

Styrelsen framhöll i detta yttrande, att vilken åsikt man än kunde

hysa, huru statsbaneförvaltningen borde vara organiserad, hanne dock

styrelsen i beaktande av den jämförelsevis korta tid eller fyra år, som

förflutit, sedan den nu gällande organisationsformen tillkom, att en total

omgestaltning av de bestående förhållandena, såsom i motionerna påyrkats,

icke vore lämplig. För vilken institution som helst, vare sig i

statens eller enskildas ägo, kunde det ej vara gagneligt ätt så omedelbart,

som ifrågasatts, rubba själva huvudgrunderna i förvaltningen, för

såvitt det ej visade sig uppenbart, att resultatet av förvaltningens skötsel

krävde dylik omläggning av grunderna. Och gentemot vad som anmärkts

rörande statens järnvägars förvaltning vågade styrelsen påstå,

att dylikt resultat ej förelåge. Under det vid framställningen av anmärk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

31

ningarna mot statsbaneförvaltningens organisation åberopats det ekonomiska

resultatet av allenast de tvenne första åren under tiden för tillämpningen

av den senaste nya organisationen, vilka tvenne år på grund av

omständigheter, som ej vore av järnvägsförvaltningen beroende, utvisade

dåligt ekonomiskt resultat, hänvisade styrelsen till yttrandet bilagd översikt

över resultatet för hela perioden, jämfört med resultatet från föregående

tid. Av densamma framginge, att de egentliga driftkostnaderna för

år 1908 till år 1911 nedgått med omkring 2,700,000 kronor, och att, fastän

avskrivningarna och bidragen till personalens pensionering ökas för varje år

under den senaste 4-års perioden, det oaktat nettobehållningen på grund

av nämnda nedgång av de egentliga driftkostnaderna och ökning av

bruttoinkomsterna visat ständig stegring. Berörda avskrivningar och pensioneringsbidrag

hade ökats från år 1908 till år 1911 med ej mindre än i

runt tal 3,700,000 kronor, medan ökningen i nettobehållningen för

samma tid utgjorde 11,300,000 kronor. Den senast tillgängliga ekonomiska

månadsöversikten rörande statens järnvägar utvisade, att nettobehållningen

alltjämt vore i stigande.

Om sålunda befogade anmärkningar kunde riktas mot det i motionerna

framhållna huvudmotivet för den totala omgestaltningen av statens järnvägars

förvaltning, vilket angåves vara att vinna största möjliga behållning

av förvaltningens skötsel, kunde ock enahanda sägas om skälen i övrigt.

Man syntes härvid framför allt hava avsett, att genom tillkomsten av de

särskilt vid senaste organisationsreformen med ökad befogenhet försedda

distriktsförvaltningarna och genom i övrigt alltför talrika förvaltningsorgan

en alltför tung form för ärendenas avgörande skapats till skada för allmänheten.

Det vore emellertid att märka, att man vid senaste omorganisationen

sökt tillämpa principen, att intet ärende borde handläggas i högre instans,

än ärendets beskaffenhet krävde. Och åsyftades härmed just att bryta udden

av den gjorda anmärkningen om tung och omständlig form för ärendenas

handläggning. I enlighet härmed överflyttades vissa ärenden för

avgörande från Kungl. Maj:t till styrelsen och likaså en stor mängd

ärenden från styrelsen till distriktsförvaltningarna. I sistnämnda hänseende

torde enligt approximativa beräkningar efter 1907 års diarier

närmare 15 % av ärendenas antal inom styrelsen kommit under distriktsförvaltningarnas

direkta avgörande till lättnad för ärendenas handläggning.

1 fråga om organisationen av dessa distriktsförvaltningar med

deras sålunda ökade befogenhet voro ock vid statsmakternas behandling

av frågan meningarna ej synnerligen delade, vilket väl i främsta rummet

var att tillskriva den omständigheten, att med trafikens alltjämt ökade

stegring och mängden av förvaltningsuppgifter man insåg svårigheterna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

att inom det stora och långsträckta nätet samla avgörandet på en centralpunkt.

Beträffande påståendet, att allt för talrika förvaltningsorgan tillskapats

på linjen, lämnade styrelsen utredning, varav framgick, att

ökningen av antalet högre befälsposter vid distrikten ej stode i något

missförhållande till trafikökningen. Att särskilt inom maskin avdelningen

ökningen tedde sig hög, vore att tillskriva de krav på en fullt rationell

skötsel av verkstäderna och lokomotivstationerna, som med trafikens

alltjämt ökade utveckling framkommit och nödvändiggjort, att mera

kvalificerade arbetskrafter anskaffats.

I avgivet utlåtande anförde utskottet, att det ansåge eu allmän

omläggning av 1907 års organisation ej nu vara av behovet påkallad,

varemot utskottet biträdde de av överrevisorerna såväl i 1909 som 1910

års berättelser framställda anmärkningarna mot den splittring av den

högsta ledningen, som genom järnvägsstyrelsens uppdelning på ej mindre

än 16 byråer ägt rum. Ett sammanförande av dessa byråer i grupper

med en chef för varje grupp vore enligt utskottets mening en åtgärd,

ägnad att öka möjligheterna för ett enhetligt och planmässigt arbete

inom styrelsen. Under sådana förhållanden ansåge utskottet, att byrådirektörsinstitutionen

i dess nuvarande form borde bortfalla.

Utskottet hemställde, att kammaren för sin del ville besluta, att

Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t taga under omprövning, huruvida sålunda omförmälda förändringar

i statsbaneförvaltningens organisation lämpligen borde företagas.

Mot utskottets utlåtande i nu ifrågavarande del avgavs en reservation,

varuti på anförda skäl ifrågasattes, huruvida ens den i utlåtandet

skisserade reformeringen av järnvägsstyrelsens sammansättning redan nu

kunde anses påkallad.

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet

överlämnades till Första kammaren, som hänvisade ärendet till behandling

av sitt andra tillfälliga utskott.

Sistnämnda utskott fann sig emellertid icke under den korta tid,

som stode till utskottets förfogande, hinna behörigen utreda och avgiva

yttrande angående ärendet — utskottet hade mottagit detsamma med

protokollsutdrag av den 24 maj 1912. Utskottet hemställde därför, att

Första kammaren icke måtte biträda Andra kammarens i ärendet fattade

beslut. Detta blev också fallet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. 3faj:ts Nåd. Proposition Nr 5. SB

Järnvägsstyrelsens framställning den 23 augusti 1912.

Styrelsen erinrar i sin skrivelse till eu början, hurusom huvudsyftet

med 1907 års omorganisation av järn vägs förvaltningen var att

skapa verkligt starka distriktsförvaltningar med vidsträcktare befogenhet

, än den, som förut tillkommit dem, vilket syfte jämväl fått uttryck

i 1907 års instruktion och i arbetsordningen av år 1908. Med åberopande

av det ovan omförmälta yttrandet till Andra kammarens vid 1912

års Riksdag tredje tillfälliga utskott ävensom av utskottets utlåtande i

ämnet angiver styrelsen såsom sin mening, att förhållandena icke för

närvarande påkalla någon ändring i den år 1907 uppdragna gränsskillnaden

mellan styrelsens och distriktsförvaltningarnas olika behörighetsområden,

och att det förty icke bör ifrågasättas, att en total omorganisation

av statsbaneförvaltningen omedelbart företages.

I fråga om särskilt styrelsens organisation är åter, säger styrelsen,

förhållandet ett annat. Styrelsen erinrar därvid såväl om de vitt

skilda meningsriktningarna i frågan vid 1907 års Riksdag som om överrevisorernas

vid statens järnvägar och statsrevisorernas ovan återgivna

uttalanden i ämnet, och uttalar styrelsen den meningen, att, sedan nu flera

års erfarenhet om verkningarna av den nuvarande organisationsformen

föreligger, tidpunkten är inne att framlägga förslag i ämnet.

Visserligen, säger styrelsen, skulle kunna invändas, att tidpunkten

för en omorganisation av styrelsen så tillvida vore mindre lämpligt vald,

som frågan härom äger ett visst samband med den i departementalkommitténs

reformförslag ingående frågan om de centrala verkens inorganiserande

i statsdepartementen. Styrelsen finner dock ej tillrådligt att

till en oviss framtid uppskjuta den välbehövliga rekonstrueringen av

styrelsen, varförutom vore att märka, att berörda kommitté själv uttalat,

att den icke velat göra någon inskränkning i de delvis till inflyttning

i departementen föreslagna verkens självständighet vare sig i fråga om

initiativrätt d. v. s. rättigheten för verken att inom sina förvaltningsområden

göra alla de framställningar och förslag till Kungl. Maj:t, verken

funne gagneligt för sin uppgift, eller beträffande rätten att i avgivna

yttranden fritt uttala sin mening och i enlighet därmed framställa

förslag. Kommittén har också, tillägger styrelsen, särskilt framhållit, att

det ifrågasatta införlivandet av de särskilda centrala ämbetsmyndigheterna

med departementen icke heller förutsätter, att dessa myndigheters

inre organisation vid inflyttningen bör undergå några mer genomgripande

förändringar, utan hölle kommittén tvärtom före, att denna borde i stort

sett och i den mån, kommitténs reform eller särskilda omständigheter

icke därutinnan påfordrade undantag, bibehållas. För en sådan invändning

synes det således styrelsen saknas fog.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 5 käft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Grunddragen

av styrelsens

verksamhet

åren 1908—

1911.

34

Styrelsen yttrar därefter följande:

»Efter ingående prövning av frågan om styrelsens omorganisation

har styrelsen funnit, att väl vissa fördelar äro förenade med den nuvarande

organisationsformen, men att å andra sidan betydande olägenheter

vidlåda densamma, och har förty styrelsens strävan vid avfattande av

organisationsförslaget varit att med bibehållande av fördelarna undanröj

a olägenheterna.

Styrelsen har härvid kommit till det resultat, att detta mål bäst

skulle vinnas genom den ändring i styrelsens organisation, att i styrelsens

stat upptagas sex sektionschefer och tolv byrådirektörer i stället

för såsom nu femton föredragande byrådirektörer, häri ej medräknad den

på styrelsens stat icke uppförda byrådirektören vid militärbyrån, och att

härutöver i staten upptages en byrådirektörsbefattning i stället för den

nuvarande ombudsmansbefattningen, varjämte styrelsen funnit sig

böra föreslå vissa ändringar beträffande de notarier, vilka vid förfall

för byrådirektörerna i egenskap av deras närmaste män inträda såsom

föredragande och ledamöter i styrelsen.

Innan styrelsen övergår till att motivera de ifrågasatta förändringarna

i den nuvarande styrelseformen, anser sig styrelsen böra redogöra

för sin verksamhet under tiden från år 1908 samt den nuvarande organisationens

fördelar och olägenheter.

Frågar man sig, huru under den nuvarande organisationsformen

styrelsens verksamhet utfallit, så kan vid besvarandet av detta spörsmål

för visso icke förnekas, att trots den med trafikens utveckling följande

ökade arbetsbördan det dock varit för styrelsen med dess nuvarande

sammansättning möjligt att utöver handläggning av de rent löpande

göromålen behandla och i en mängd fall slutföra betydande förvaltningsuppgifter,

som väntade på sin lösning. 1 främsta rummet torde väl

detta få tillskrivas den ökning i kvalificerade arbetskrafter, som samtidigt

med organisationsreformen tillkommit. Vid 1907 års Riksdagförelåg

utredning, som tydligen ådagalade, att ökning erfordrades i antalet

byråtjänstemän inom styrelsen med sådan ställning och avlöning, att av

dem skulle kunna fordras ett mera självständigt och maktpåliggande

arbete, och godkände Riksdagen denna uppfattning, i det ökat antal

befattningshavare med dylik tjänsteställning tillkom i staten. Väl antogs

ej organisationskommitténs förslag om överdirektörernas bibehållande

såsom avdelningschefer, men det tillkom ökat antal byrådirektörer,

byråingenjörer och notarier jämte en matematiker eller närmare an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

givet 6 byrådirektörer, 10 byråingenjörer och 2 notarier jämte matematikern,

vadan, med frånräknande av de 4 överdirektörsbefattningarna

för respektive administrativa, ban-, maskin- och trafikavdelningen, vilka

befattningar indrogos, det ökade antalet kvalificerade arbetskrafter inom

styrelsen — oberäknat den såsom ställföreträdare för generaldirektören

nyanställda befattningshavaren, souschefen — kom att uppgå till 15,

därav räknat å de dåvarande avdelningarna på ban avdelningen 3 byråingenjörer,

på maskinavdelningen 7 byråingenjörer, på trafikavdelningen

1 notarie och på taxeavdelningen 2 byrådirektörer, 1 matematiker och 1

notarie. Det må bär dock erinras, att flera av dessa befattningshavare

redan funnos anställda i styrelsen, ehuru å extra stat eller i lägre tjänstegrad.

Vidare har reformarbetet främjats av förut omnämnda överflyttning

av ärenden till linjeförvaltningen.

Bland de särskilt viktiga frågor, som under berörda period behandlats

på byråerna, må följande här angivas.

Av allmänna förvaltningsuppgifter må först nämnas arbetsordningarna

för styrelsen och för distriktsförvaltningarna. Särskilt till ledning

för linjebefälet bär tillkommit en sammanfattning av bestående cirkulärskrivelser.

Vidare har utfärdats till efterrättelse allmän tjänsteordning

och disciplinstadga för personalen. Vid avgivande av infordrat yttrande

i ämnet har styrelsen framlagt förslag till särskilda lagbestämmelser för

järnvägarna inom expropriations- och vattenlagstiftningens områden. Löneregleringen

år 1907 för den ordinarie personalen påkallade lönereglering

för den extra ordinarie personalen, vilket krävt omfattande arbete. Av

allmänna personalärenden hava frågorna om nytt beklädnadreglemente

samt om rese- och traktamentsersättning vunnit sin lösning. Bestämmelser

om tjänstgöringstid och övertidsersättning hava utfärdats. Aven den

viktiga frågan om en mera rationell bokföring av statens järnvägars utgifter

har under perioden slutbehandlats. Lösning av personalens pensionsfråga

vid 1910 års Riksdag har påkallat inom det kamerala området

åtskilliga detaljbestämmelser. Förslag till pensionering av verkstadsarbetarna

och den extra ordinarie personalen har utarbetats och inlämnats

till Kung!. Maj:t samt likaså förslag till nya beräkningsgrunder för milpenningar

till den åkande personalen. Järn vägsläkarnas ställning har

blivit närmare klargjord genom för dem utfärdad instruktion. Slutligen

har för inköp av Malmö-Kontinentens järnväg rätt betydande arbete

nedlagts.

Inom det ban- och maskintekniska området må framhållas de vittomfattande

utredningar och undersökningar, som med anledning av tillkomsten

av den nya ångfärjeförbindelsen Trälleborg—Sassnitz fått vid
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

tagas i avseende å anläggande av ångfärjeläge, anskaffande och utrustning

av åugfärjor, ny konstruktion av vagnstyper in. in. I fråga om den

rullande materielen har pågått ett omfattande nydaningsarbete. Aven

för materielens bättre utnyttjande hava årligen utredningar gjorts. Förslag

till anläggning av verkstäder i Örebro och Notviken hava utarbetats

och, sedan Riksdagen beviljat erforderliga medel, blivit fastställda,

varjämte upprepade utvidgningar av centralverkstaden i Örebro på styrelsens

förslag kommit till stånd. Åtskilliga nya instruktioner för linjepersonalen,

såsom för lokomotivförare, eldare, vagnskötare med flera, hava

fastställts. För lokomotivpersonalen har utarbetats fullständigt ny lärobok

om lokomotivet, och lärobok rörande övrig rullande materiel är

under tryckning. — Bland bankonstruktionsarbeten må erinras om de

betydande utredningarna för de nya broarna över Ångermanälven, Stångån,

Petikeån med flera och förstärkning av viadukterna vid Hälsingborg och

Olskroken. Dessutom hava utarbetats konstruktionsritningar till alla

broar vid de nya statsbanebyggnaderna. Förslag till ombyggnad av

åtskilliga bangårdar hava fastställts till efterrättelse, och nya förslag

hava utarbetats för Stockholms, Göteborgs, Malmö och Norrköpings bangårdar.

Gnisttelegraf för trafikleden Trälleborg—Sassnitz har anordnats.

Betydande arbete har nedlagts för elektrifiering av riksgränsbanan. Bantelefon

har inrättats utefter flertalet statsbanelinjer. Morsetelegraflinjer

och Morseapparater hava nästan utefter hela linjen ersatt den förut allmänna

visartelegrafen. Fn husbyggnadsordning har utarbetats. Konstruktionsritningar

hava utförts till den nu färdiga ansenliga byggnaden

för kontrollkontoret med flera kontor vid Tomteboda.

Åven inom det trafiktekniska området har givetvis tillkomsten av

den nya ångfärjeförbindelsen föranlett betydande utredningar och utfärdande

av erforderliga bestämmelser. Allmänna föreskrifter angående

antagande och utbildning av aspiranter till tjänstebefattningar hava utarbetats.

Ny fribiljettordning med utförliga detaljbestämmelser har tillkommit.

Omfattande transportplaner hava efter hand utarbetats, och

torde den 1 oktober 1912 transporterna för samtliga slag av försändelser

bliva — med ett mindre betydande undantag — ordnade. Bestämmelser

rörande godsvagnars framförande i tåg i syfte att bättre utnyttja

dragkraften hava utfärdats. För införande av plattformsspärr hava

nödiga anordningar vidtagits. Omfattande anordningar hava vidtagits

för ombesörjande på ett mera tillfredsställande sätt av trafiken vid de stora

helgerna och andra dylika tillfällen. Med postverket har träffats överenskommelse

rörande handhavande av postgöromålen vid stationerna.

För åtskilliga tjänstehavare å linjen hava tillkommit nya instruktioner

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

likasom ock för växlingstj ärtsten. Ny telegraf ordning vid statens järnvägar

har utfärdats. Vidare hava tillkommit nya bestämmelser angående

järnvägarnas användande för militära ändamål. Granskningen

av trafiksäkerhetskommitténs betänkande har föranlett genomgripande

ändringsförslag uti åtskilliga delar av betänkandet.

Inom taxeväsendets område hava beträffande persontrafiken omarbetningdelvis

av såväl den inländska personsamtrafikstaxan som några avpersonsamtrafikstaxorna

med utlandet ägt rum. Ny militärtaxa har utarbetats.

I fråga om godstrafiken hava tvenne nya samtrafikstaxor med utlandet

utarbetats, varjämte samtliga förut förefintliga samtrafikstaxor med utlandet

med allenast ett undantag undergått mer eller mindre genomgripande

omarbetningar. De vidlyftiga arbetena för utfärdande av ny trafikstadga

hava resulterat uti nu avgivet underdånigt förslag härom.

Slutligen må anmärkas, att betydande arbete nedlagts på utredningar

rörande frågor, som inom kort komma att slutbehandlas, såsom fråga

om ny förrådsordning, allmänna godstransportföreskrifter, föreskrifter

för besörjande av sovvagnstrafiken, undervisningen för banavdelningens

lägre tjänstemän m. in.

Om sålunda på grund av ökat antal kvalificerade arbetskrafter och

ökat antal föredragande styrelsen kunnat under de gångna åren utöva

en mera omfattande nydaningsverksamhet, än vad förut varit fallet, så

kan man ej härav draga den slutsatsen, att styrelsens organisation varit

i allo lämplig. I själva verket är denna organisation, även om betydande

fördelar vunnits med den senaste reformen, förenad med rätt

avsevärda olägenheter.

I fråga om de fördelar, den nuvarande organisationsformen medfört,

må i främsta rummet framhållas, att genom införande av systemet med

ett jämförelsevis stort antal föredragande har i avseende å snabbhet i

ärendenas handläggning åstadkommits en väsentlig förbättring i de förutvarande

förhållandena. Med det fåtal föredragande, som förefanns under

föregående organisationsform, blevo nämligen svårigheterna att med den

ständigt fortgående ökningen av antalet ärenden inom skälig tid behandla

och slutföra de föreliggande förvaltningsuppgifterna såväl av löpande

natur som sådana, vilka ankommo på styrelsens eget initiativ,

alltjämt stegrade.

Nämnda fördel av större snabbhet i ärendenas handläggning måste

emellertid tillskrivas jämväl den ovan omnämnda ökningen av det antal

kvalificerade arbetskrafter, som från och med år 1908 ställdes till styrelsens

förfogande.

Fördelarna

av den nuvarande

organisationen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Olägenheterna

med

den nuvarande

organisationen.

Med det nuvarande systemet har vidare vunnits fördelen av viss

besparing i arbetskraft genom förskjutning av föredragningsskyldigheten

till byrådirektören, vilken förut allenast haft att genom utredningar bereda

ärendena till föredragning och avgörande. Berörda förskjutning

av föredragningsskyldigheten har visserligen i någon mån medfört förskjutning

till byrådirektörens närmaste man av skyldigheten att bereda

ärendena till avgörande, men åtminstone inom vissa områden har genom

reformen åstadkommits beredning och omedelbar föredragning av samma

person eller den efter reformen nu direkt inför chefen respektive souschefen

föredragande byrådirektören.

I en del fall kan därjämte den förändrade anordningen hava medfört

någon fördel i avseende å det sakliga avgörandet av en föreliggande

fråga, om än härvid de mera allmänna och betydande ärendena böra

undantagas. För de få föredragande, som förut funnos och av vilka en

var hade eu mängd skiftande förvaltningsfrågor att behandla, var det ej

möjligt att ägna varje fråga, som av dem skulle företagas till avgörande,

den detaljerade granskning, som vederborde.

De nuvarande föredragande byrådirektörerna med sina betydligt inskränktare

verksamhetsområden hava däremot mera tillfälle att ingående

granska de faktorer, som kunna inverka vid avgörande av varje fråga

inom detta område, vilket förhållande kan hava bidragit till en mera

noggrann och på detaljkännedom grundad prövning av de föreliggande

frågorna.

Övergår härefter styrelsen till att angiva de med den nuvarande

organisationen förenade olägenheterna, märkes dels att chefen och souschefen

äro så mycket upptagna av behandling av detaljfrågor, att därigenom

de större och allmänna frågorna i viss mån undanskymmas, dels

svårigheten att åvägabringa fullt tillfredsställande enhetlighet i ärendenas

behandling och samverkan inom styrelsen.

Enhetlighet i ärendenas behandling erfordras inom vart och ett av

de huvudområden, vari en järnvägsförvaltning till följd av ärendenas

natur måste indelas, nämligen banteknik, maskinteknik, drift o. s. v.

Bevarandet av sådan enhetlighet inom varje av dessa områden påvilar

enligt nu gällande organisation chefen och souschefen, för vilka det visat

sig icke vara görligt att utan åsidosättande av sina huvuduppgifter

kunna på ett tillfredsställande sätt vaka häröver. Det är emellertid av

vikt, att denna enhetliga ledning inom varje särskilt huvudområde förefinnes

och göres effektiv, enär på grund av teknikens utveckling och

trafikens stegring ständigt nya oförutsedda uppgifter av stor omfattning,

berörande flera byråer inom samma huvudområde, framträda med krav

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

39

på lösning. Med flera byråer inom dylikt huvudområde utan särskild

chef för detsamma ligger den faran nära till hands, att de ledande inom

byråerna arbeta i olika riktningar, och att arbeten och utredningar för enahanda

eller varandra liknande ändamål från olika håll igångsättas. Dylika

fall hava inträffat och klagomål häröver hava försports från linjeförvaltningarna,

vilkas arbete härigenom förtyngts. Svårigheter och slitningar

i avseende å handläggningen och avgörandet av dylika ärenden

hava härav föranletts. Anordning är därför behövlig för åstadkommande

av mera enhetlighet i förevarande avseende.

Enhetlighet i ärendenas handläggning- erfordras ock i fråga om

sådana förvaltningsuppgifter, vilka beröra två eller flera av berörda

huvudområden. I första hand vakas häröver av chefen och souschefen,

men i viss omfattning är även sådan enhetlighet åsyftad att vinnas

genom stadgandet i § 55 av den för styrelsen gällande instruktion.

Vid instruktionens utarbetande ansågs nämligen nödvändigt, för att i

vissa för personalen synnerligen viktiga frågor vinna största möjliga

likformighet, att stadgande intoges därom, att vid behandlingen av

dessa frågor, såvitt möjligt, de fem byrådirektörer skulle vara närvarande,

vilka mer än de övriga hade att handlägga personalfrågor.

På grund härav blev berörda paragraf så avfattad, att det skulle åligga

byrådirektörerna för administrativa byrån, banbyrån, maskinbyrån och

trafikbyrån ävensom den byrådirektör, som enligt generaldirektörens

bestämmande hade att föredraga personalärenden rörande personalen vid

kontrollkontoret samt biljett- och blankettkontoret, att såvitt möjligt

vara närvarande vid avgörandet av ärenden, som anginge antagande, befordran,

avskedande och entledigande av personal, bestämmelser angående

extra ordinarie personalens avlöningsförhållanden, fastställelse och

ändring av arbetsordningarna för styrelsen och distriktsförvaltningarna

samt fastställelse och ändring av reglementen och instruktioner för personalen

vid statens järnvägar. Vid tillämpningen av bestämmelsen i berörda

§ 55 har det visat sig, att plenisammanträden i styrelsen på

grund av denna bestämmelse under de gångna fyra åren hållits, om ej

i samma omfattning som på den tid, då överdirektörerna närmast chefen

hade ansvaret för statens järnvägars ledning, så dock i en utsträckning,

som närmat sig de förut rådande förhållandena. Detta finner ock

sin förklaring däri, att antalet av de i paragrafen avsedda personaloch

övriga ärenden är synnerligen stort. Härförutom äger enligt instruktionen

och arbetsordningen samråd i ganska stor utsträckning rum

enstaka byrådirektörer sins mellan, men är anordnande av samråd i

många fall beroende på uppfattningen hos den byrådirektör, som i

första hand fått ärendet under sin handläggning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Styrelsen håller emellertid före, att, om verket skall kunna rationellt

förvaltas, det icke är till fyllest, att samverkan på angivet sätt

äger ruin på det område, förenämnda paragraf angiver. Lika viktigt,

särskilt för en rätt lösning av de betydelsefullare och de på grund

av styrelsens eget initiativ väckta frågorna, är, att samverkan obligatoriskt

äger rum även på andra områden genom vissa ärendens avgörande

i enahanda eller liknande ordning, som nämnda paragraf angiver, eller

i samfällt plenum, däri närvara cheferna för de av verkets huvudområden,

som av saken beröras. Under den samfällda diskussionen inför

generaldirektören kan nämligen en var av de närvarande vara i tillfälle

att med sin erfarenhet från de områden, han behärskar, framdraga förhållanden,

som kanhända bliva bestämmande för beslutet.

Den bristfälliga samverkan inom styrelsen har även medfört menlig

inverkan i ett annat avseende, nämligen i fråga om möjligheten att

överflytta beslutanderätten i de mera löpande ärendena till de närmast

under generaldirektören och souschefen lydande tjänstemännen inom

styrelsen. Överflyttande av beslutanderätten i dessa ärenden från generaldirektören

och souschefen kan under nuvarande styrelseform icke lämpligen

vidtagas i tillräcklig omfattning. Faran för att de beslutande vid

avgörande av dessa ärenden arbeta i olika riktningar är givetvis större,

därest denna beslutanderätt fördelas mellan ett flertal, såsom med det

stora antalet jämställda ledamöter nu skulle vid dylik överflyttning

bliva fallet. Först genom en sådan omändring i organisationen, som

ger möjlighet att lämna avgöranderätten ifråga till ett mindre antal,

kan en så effektiv överflyttning i förevarande avseende vara tänkbar,

att generaldirektören och souschefen beredes tillfälle att mera ägna

sin uppmärksamhet åt de för verket i dess helhet stora och betydelsefulla

frågorna.

Slutligen må betonas, att med det stora antalet jämställda föredragande

det visat sig i åtskilliga hänseenden mota svårigheter för en

effektiv samverkan mellan styrelsen och linjeförvaltningarna, vare sig

genom samråd eller annorledes, enär varje föredragande blott kan

yttra sig rörande sitt jämförelsevis inskränkta verksamhetsområde; och

klagomål i enahanda avseende hava ej heller saknats från allmänhetens

och enskilda järnvägars sida.

Vidare föreligger med den nuvarande styrelseformen en olägenhet

uti den stora svårigheten att anordna erforderlig inspektion av

linjeförvaltningen.

Enligt § 23 i nådiga instruktionen åligger det byrådirektör att tid

efter annan företaga inspektionsresor för att tillse, att meddelade före
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

41

skrifter efterlevas, samt att likformighet och samarbete äga rum mellan

distriktsförvaltningarna vid fullgörande av deras åligganden, ävensom för

att eljest undersöka förhållanden, som för statens järnvägar äro av vikt.

Erfarenheten från de gångna fyra åren har emellertid visat, att nyssnämnda

bestämmelse icke i någon nämnvärd mån kommit till tilllämpning.

Detta förhållande beror på två omständigheter. Den ena är, att

flertalet byrådirektörer varit så strängt upptagna av föreliggande byrågöromål,

att föga tid återstått dem för utövningen av nämnda inspektionsverksamhet.

Den andra inverkande omständigheten är den oförmånliga

tjänsteställning, byrådirektör erhållit genom den nuvarande organisationen.

Uti denna tjänsteställning med en avlöning, understigande till

och med avlöningen för de befattningshavare, som äro närmast underordnade

avdelnings föreståndare å linjen, skall byrådirektör självfallet

finna det möta vissa svårigheter att utöva den inspektionsverksamhet

gent emot distriktsmyndigheterna, som instruktionen ålägger honom.

Känslan härav torde hava verkat återhållande i fråga om fullgörande

av berörda inspektionsskyldighet, och har måhända, då inspektion enligt

stadgandena ägt rum, uti viss mån tryckt sin stämpel på själva omfattningen

och arten av inspektionen. Det ligger dock ingen ringa

betydelse i, att denna inspektion av den ledande myndigheten gent emot

den verkställande sker på ett fullt effektivt sätt. Väl må man ej underskatta

den inspektionsverksamhet, som distriktsförvaltningarna hava

både rätt och skyldighet att själva eller genom sina underordnade organ

utöva. Denna är nödvändig, men man måste dock göra klart för sig,

att vid tillämpningen i praktiken av alla de instruktioner, reglementen

och säkerhetsföreskrifter m. m., som av styrelsen fastställas, respektive

föredragande inom styrelsen är lämpligaste mannen att tillse, att denna

tillämpning sker likformigt, likasom ock att övervaka, att linjetjänstemännen

med förståelse samt med nit, intresse och ansvarskänsla fullgöra

sina åligganden enligt givna föreskrifter. Vid utövande av denna sin

inspektionsverksamhet beredes honom jämväl tillfälle att bedöma verkan

av de inom hans arbetsfält bestående föreskrifter m. m. samt förbereda

sig till de revisioner av desamma, som med järnvägs väsendets nutida snabba

utveckling titt och ofta äro behövliga. Ändring i nu angivna förhållanden

bör således vidtagas för vinnande av en mera effektiv inspektionsverksamhet.

Såsom av överrevisorerna redan påvisats, har med den nuvarande

organisationsformen och den ställning, byrådirektör enligt denna intager,

ej minst i avlöningshänseende, uppkommit en olägenhet, som bör undan
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 käft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 5.

röjas, nämligen svårigheten att tillförsäkra styrelsen erfarna arbetskrafter,

varmed sammanhänger svårigheten att genomföra tjänstebyte

mellan ledamöter i styrelsen och distriktsförvaltning, när sådant i tjänstens

intresse kräves.

Vid besättande av ledig byrådirektörsbefattning kan befaras, att med

byrådirektörs nuvarande ställning och avlöningsvillkor platsen icke blir

besatt med en sådan arbetskraft, som tjänsten kräver.

Redan vid organisationsfrågans behandling inom Riksdagen betonades

ock av åtskilliga talare, att det bleve omöjligt att med den föreslagna

avlöningen åt byrådirektör vinna välbehövligt utbyte mellan personer

i styrelsen och på linjen och sålunda ernå den växelverkan dem

emellan, som för verkets förvaltning innebure en så stor fördel.

I regel torde väl avlöningen utgöra en måttstock på en befattningshavares

ställning. Enligt den nuvarande organisationsformen innehar

byrådirektör avlöningsvillkor, som äro vida underlägsna dem, hans ämbetsställning

motiverar.

Berörda missförhållande kan komma att medföra betänkliga verkningar

i avseende å rekryteringen av byrådirektörskåren. En god befordringsordning

bör väl syfta därhän att i styrelsen, som ju har det

stora verkets ledning om hand, samla i olika grader de bästa krafter,

som finnas inom verket. Byrådirektörsbefattningarna borde väl från

denna synpunkt sett erbjuda så goda löneförmåner, att jämväl avdelningsföreståndare

å linjen kunde utan ekonomisk uppoffring motse en förflyttning

till styrelsen såsom byrådirektör. Endast på detta sätt kan

generaldirektören hava visshet om, att han vid inträffande ledighet

inom byrådirektörernas led kan till efterträdare välja den för befattningen

lämpligaste. Sådan ställningen nu är, kan man ej ens med visshet

förvänta, att ban- eller maskiningenjör, respektive trafikinspektör, vill

mottaga en tilltänkt förflyttning till byrådirektör. Som byrådirektör

har sådan linjetjänsteman under nuvarande förhållanden mycket små utsikter

att vinna befordran inom styrelsen. År han duglig i sin förutvarande

befattning, vet han, att lian utan att passera byrådirektörsgraden

kan nå en direktörsbefattning å linjen och därifrån måhända

en distriktschefsbefattning. De enda fall, då sådan linjetjänsteman kan

förväntas vilja mottaga en byrådirektörsbefattning, torde väl — utom i

specialfall, då någon möjligen av privata skäl önskar vistas i Stockholm

— vara, då en tjänsteman med tanke att vinna snabbare befordran

anser sig böra offra de med linjetjänsten förenade pekuniära fördelarna,

i förhoppning att såsom byrådirektör kunna förvärva meriter, tillräckliga

att tillsammans med förut på linjen förvärvade försäkra honom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

43

tidigare än eljest om en direktörsbefattning å linjen. En sådan byrådirektör

kommer givetvis »att under sitt arbete inom styrelsen hava

sina blickar riktade på linjetjänsten och kommer att begagna varje

till buds stående tillfälle till att åter lämna styrelsen. Enahanda blir

givetvis förhållandet ifråga om de tjänstemän, vilka eventuellt befordras

inom styrelsen till byrådirektörer. Följden blir säkerligen den,

att, därest ändring i de bestående förhållandena icke vidtages, de flesta

byråer förr eller senare komma att förestås av de yngre och mindre

erfarna bland dem, som över huvud taget kunna ifrågakomma till en

byrådirektörsbefattning. Den bästa fackkunskapen, de bästa förmågorna

gå ut på linjen och vända icke åter till styrelsen, vilket allt innebär,

att generaldirektören och souschefen komma att, om icke snar förbättring

vinnes, vid ledningen av förvaltningen hava såsom sina närmaste

män härtill mindre kvalificerade personer än som skulle kunna

stå dem till buds, därest byrådirektörernas avlöningsförhållanden stode

i riktig proportion till linjetjänstemännens. Såsom överrevisorerna påvisat,

hava de anförda farhågorna redan besannats.

En förändring i en eller annan form av de bestående förhållandena

i förevarande avseende är därför av nöden, och bör strävan vid genomförande

av sådan ändring vara att möjliggöra önskvärd växelverkan

genom tjänstebyte mellan styrelsen och linjeförvaltningarna.

För lösning av den föreliggande frågan kunna olika utvägar tänkas.

En utväg vore att återinföra det forna öv er direktör ssystemet i vad

detta system avsåg organisationen inom själva styrelsen d. v. s. att

anställa ett mindre antal chefer, en var för en större del av styrelsens

arbetsfält, med föredragningsskyldighet inför generaldirektören av de

inom styrelsen förekommande ärenden, i vilka beslut skola fattas. Genom

införande av detta system skulle visserligen en del av olägenheterna

försvinna, men de påvisade väsentliga fördelarna av nuvarande organisationssystem

tillika gå förlorade. Uti det förra överdirektörssystemet,

där föredragningsskyldigheten utövades av allenast ett fåtal och ej i

nämnvärd mån överflyttning av beslutanderätt ägde rum, betungades

såväl generaldirektören och souschefen som de föredragande i sådan

grad, att ärendena hopades och verklig inspektion av linjeförvaltningen

blev nästan otänkbar. Frågor av allmänt intresse, reformarbete och dylikt

måste undanskjutas. Detta var det äldre systemets stora brister. Utvägen

att återinföra detta system har fördenskull ansetts icke böra

ifrågakomma.

Med beaktande av det sammanjämkningsförslag, som 1907 års stats
-

Förslag

till undanröjande

av olägenheterna

med

bibehållande

av

fördelarna.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sektions
systemet.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 5.

utskott framförde, kan vidare ifrågasättas, att vissa byrådirektörer skulle,

med bibehållande av chefsskapet för egen byrå, jämväl utöva eu sammanhållande

verksamhet inom ett visst större område eller sektion av

styrelsens förvaltning, och att sådan byrådirektör i denna egenskap skulle

dels föredraga egen byrå tillhörande ärenden, dels medverka vid behandlingen

av de viktigare av de ärenden, som förekomma å övriga till samma

större område hörande byråer. Genom antagande av ett dylikt system,

vilket har karaktären av att vara allenast ett ofullständigt sektionssystern,

torde emellertid antingen icke vinnas huvudsyftet med reformen eller

bättre samverkan inom styrelsen eller ock en annan olägenhet uppstå,

nämligen att en dylik byrådirektör tvingades att försumma sin egen

b}u-ås ärenden. Det är nämligen alldeles uteslutet, att en såsom sektionschef

fungerande byrådirektör skall kunna jämsides med skötseln av

egna byrågöromål medhinna att vederbörligen utöva sin sammanhållande

verksamhet. Styrelsen anser på grund härav, att ej heller denna utväg

för frågans lösning bör ifrågakomma.

Man kan vidare för frågans lösning tänka sig ett verkligt sektionssystem,

nämligen så att den sammanhållande verksamheten utövas icke

av en vid sin byrå bunden tjänsteman utan av en särskild sektionschef.

Fackchefer skulle därvid anställas till ett antal, svarande mot antalet

av de huvudområden, i vilka enligt sakens natur en järnvägsförvaltnings

verksamhet fördelar sig, såsom banteknik, maskinteknik, drift

o. s. v. Dessa områden kunna lämpligen benämnas sektioner.

Cheferna för dessa eller sektionscheferna skulle föredraga ärenden

av mera viktig eller mera principiell natur samt för lättande av chefens

och souschefens arbete i största möjliga utsträckning utöva, i fråga om

de till sektionen hörande ärenden, den chefen och souschefen tillkommande

beslutanderätten.

De skulle vidare medverka och närvara vid byrådirektörs föredragning

inför chefen eller souschefen av de till byrådirektörs handläggning

anförtrodda ärenden. Denna medverkan synes lämpligen böra anordnas

så, att före dylik föredragning sektionschef i allmänhet beredes tillfälle

taga del av den av byrådirektör verkställda utredningen i förekommande

ärenden eller åtminstone av det i ärendet uppsatta förslag till beslut,

där ej i särskilt fall en enkel redogörelse av byrådirektör för ärendets

beskaffenhet kunde anses tillfyllest.

Behovet av samverkan inom varje av berörda huvudområden eller

sektioner skulle härigenom fyllas på ett fullt tillfredsställande sätt.

Samverkan mellan de olika sektionerna skulle åstadkommas i första

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

hand genom chefen och souschefen samt för övrigt genom samråd

mellan enstaka sektionschefer och genom olika slag av gemensamma

sammanträden inför chefen och sonschefen.

Sektionscheferna skulle vidare utöva inspektionsverksamhet enligt

stadgandet i § 23 i nuvarande instruktion, var och eu rörande sitt

verksamhetsområde.

De övriga föredragandena skulle under den bibehållna benämningen

byrådirektör dels utöva föredragningsskyldighet i övrigt antingen inför

chefen respektive souschefen eller inför sektionschefen, dels utan föredragning

avgöra vissa mindre viktiga ärenden, för vilka grunder fastställts,

således mestadels handlägga ärenden av mera löpande natur eller ärenden,

vid vilkas behandling deras särskilda detaljkunskap vore till gagn.

Ett på nu angivet sätt anordnat system har styrelsen för sin del

funnit mest ägnat att undanröja olägenheterna med nuvarande organisationsform,

utan att de därmed förbundna fördelarna givas till spillo.

Inom styrelsen hava dock röster höjts mot införande av ett dylikt

system. De, som ansett sig icke kunna förorda detta system, hava

velat finna lösningen av frågan på annan väg eller genom utvidgningav

souschefsinstitutionen. Enligt deras förslag borde reformen gå i den

riktning, att det anställdes ytterligare en souschef, vilken jämte den

nuvarande souschefen skulle, vardera inom visst område, utöva den

sammanhållande verksamheten närmast under generaldirektören och inom

detta område i generaldirektörens ställe utöva beslutanderätt i viss utsträckning.

Enligt detta system eller souschef ^systemet borde närmast

under chefen och souscheferna finnas ett visst antal föredragande byråchefer

med chefskap för byråer inom styrelsen, vilkas arbetsområden

motsvara de nuvarande byråernas.

Då sålunda olika meningar i frågan förfäktats, må till en början

beröras den grundskillnad i åskådningssätt, som vid ärendets behandling

inom stja-elsen gjort sig gällande. Denna grundskillnad avser sättet för

åstadkommande av bättre samverkan inom styrelsen.

Man har väl inom styrelsen varit enig därom, att bättre samverkan

är av nöden, men däremot hava olika meningar yppat sig, inom vilket

område, organisatoriskt sett, anordningar böra vidtagas i detta syfte.

Beträffande souschefssystemet har man tänkt sig, att genom anställande

av ytterligare eu souschef skulle åstadkommas bättre samverkan

överhuvud taget mellan styrelsens byråer. Under den ena souschefen

skulle läggas sex byråer, nämligen de tre taxebyråerna och de tre tra
-

Souachefs
eystemet.

De olika

huvudsynpunkterna

i frågan.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majrls Nåd. Proposition Nr 5.

fiktekniska byråerna, samt under den andra souschefen de åtta rent

tekniska byråerna, medan liknande sammanhållande verksamhet i fråga

om administrativa och kamerala byråerna skulle utövas av generaldirektören.

Enligt den mening, styrelsen med sitt förordande av sektionssystemet

biträder, bör man vid organisationsreformen söka erhålla erforderlig

samverkan såväl inom varje av de olika huvudområden, i vilka verksamheten

inom styrelsen i enlighet med järnvägsväsendets natur bör

indelas, eller sektioner som ock mellan sektionerna inbördes. I fråga

om samverkan inom sektionerna framträda, såsom påvisats, i hög grad

olägenheterna av det nuvarande systemet, och behov föreligger av ändring

i nuvarande förhållanden. Men även den lika viktiga samverkan

mellan sektionerna bör ernås. Härför fordras dock icke en organisatorisk

reform av förvaltningen, utan syftemålet kan och bör ernås dels

genom att överflytta beslutanderätten i ett flertal ärenden från chefen

och souschefen och således giva dem bättre tillfälle att verka för dylik

samverkan, dels genom intagande i den för styrelsen gällande instruktionen

eller särskild arbetsordning av bestämmelser, som erfordras för

samverkan genom samråd och gemensamma sammanträden.

Den här framhållna huvudskiljaktigheten i tillvägagångssättet vid

reformens genomförande står i samband med frågan, om bildandet av

sektioner över huvud taget är erforderligt. De, som vilja utvidga

souschefsinstitutionen, anse, att med den utveckling statens järnvägar

numera uppnått det icke är möjligt för någon att med åsyftat

resultat behärska arbetsfältet inom dylik sektion. Den gruppindelningav

ärenden, som svarar mot den nuvarande byråfördelningen, är enligt

deras mening nödvändig, enär med utvecklingen följt, att inom varje

grupp den speciella sakkunskapen är av den art, att en person icke ens

nu, än mindre i framtiden, kan till fullo behärska två eller flera av dessa

byråers verksamhet.

Styrelsen håller dock före, att det är eu väsentlig skillnad mellan

att äga speciell sakkunskap inom ett visst område och att besitta de

egenskaper, som fordras för utövande av ledningen mom visst huvudområde

eller sektion av styrelsens verksamhet. Den, som har att utöva

sådan ledning, måste besitta vissa egenskaper, som man icke behöver

kräva av den, som representerar särskild fackkunskap inom ett mindre

område. Han skall nämligen äga förmåga att sammanhålla och leda arbetskrafterna

inom sin sektion samt angiva, huru och var förbättringar inom

de till sektionen hörande arbetsuppgifterna skola ernås och genomföras,

ävensom övervaka ekonomien inom sektionen. I besittning av dessa

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

47

egenskaper och med sin kännedom om åtminstone huvuddragen av de

under honom lydande byråernas verksamhetsområden bör han vara väl

skickad att lösa inom sektionen förekommande förvaltningsuppgifter av

större vikt och taga initiativ till förbättringar inom sektionens verksamhetsområde.

Åger han såväl genom sin föregående verksamhet som genom

administrativ duglighet förmåga att i rätt riktning leda sektionens verksamhet,

kan man förvänta, att med den ökade erfarenhet, han förvärvar under

utövande av sitt kall, han skall vara väl ägnad att helt fylla sin uppgift.

För en rätt lösning av åtskilliga förvaltningsuppgifter vore det till

gagn, att representanter för berörda större områden av styrelsens verksamhet

finge göra sina åsikter gällande eller åtminstone medverka vid

frågornas lösning. Sådana uppgifter hava aldrig saknats och komma

ej heller att saknas.

När det till exempel gäller inom det bantekniska området att efter

långvariga förhandlingar med enskild järnväg, som vill ansluta till statsbanan,

få slutligt avtal rörande anslutningen upprättat, kan under frågans

förberedande behandling uppkomma spörsmål berörande flera av de

nuvarande byråerna inom berörda område. För frågans slutförande är

det då ej minst från statsbanans synpunkt önskvärt, att befogenheten

att från statens järnvägars sida förhandla samlas i en hand eller sektionschefens

och att hans på en mera omfattande erfarenhet grundade

uppfattning får göra sig gällande i frågan. Att låta en souschef i dylikt

och liknande fall uppträda såsom förhandlande kan endast i undantagsfall

ifrågasättas.

Inom det maskintekniska området är givetvis vid fråga om ett

ärende, som nu behandlas av byrån för elektrisk drift, den del av arbetet

med detta ärende, som kräver särskild sakkunskap inom det elektrotekniska

området, förlagd till byrådirektören, men i själva huvudspörsmålet,

i vilken omfattning åtgärder i frågan skola vidtagas, kommer den

inblick i hela huvudområdets verksamhet, som kräves av representanten

för detsamma, att i många fall vara bestämmande vid frågans avgörande.

Här såsom på andra områden erfordras ock enhet i fråga om tekniska

och ekonomiska spörsmål ävensom rörande underhåll av materiel och

anläggningar.

Inom det trafiktekniska området är en dylik sammanhållande verksamhet

särskilt av behovet påkallad. Då i regel samtliga spörsmål å detta

område utöva inflytande på stations- och tågtjänsten, ligger i sakens

natur, att enhetlighet skall avhjälpa åtskilliga olägenheter, som nu existera.

Huru man är. lämpligast söker att genom samråd ordna de föreliggande

förvaltningsuppgifterna, kan för visso ej undvikas, att både tidsutdräkt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Skal för

avstyrkande

av souschefssystemet

och

antagande av

sektionssystemet.

och slitningar uppstå, som skulle kunna undvikas genom vissa förvaltningsuppgifters

sammanförande på nu angivet sätt till föredragning

eller avgörande.

Inom faxe väsendets område bör givetvis enhetlighet råda först och

främst beträffande statens taxepolitik. Vidare bör likformighet iakttagas

i fråga om expeditionstjänsten i person- och godstrafik liksom

beträffande redovisning och kassakontroll.

Även inom det rent administrativa området möter under nuvarande

förhållanden viss svårighet att uppdraga för alla fall gällande gränsskillnad

mellan de nu bestående två byråerna inom detta område.

Huru styrelsen tänkt sig den närmare fördelningen av göromålen

mellan sektionschefen och byrådirektörerna inom sektionen framgår av

den redogörelse härför, som lämnas längre fram i denna skrivelse.

Enligt det förestående anse de, som förorda souschefssystemet, att

nödig samverkan mellan byråerna inom styrelsen skulle kunna åstadkommas

genom chefen och två souschefer.

Såsom styrelsen här ovan närmare utvecklat, anser styrelsen behovet

av samverkan mellan de byråer, som tillhöra samma huvudområde,

böra bättre tillgodoses än nu är förhållandet. Denna samverkan bör gå

ut på, att dessa byråers verksamhet övervakas och ledes av en person,

som behärskar dessa byråers område i tillräckligt hög grad. Detta är

ock möjligt att förverkliga. Man kan däremot endast i undantagsfall

förvänta, att en souschef, som ju skulle hava ungefär dubbelt så stort

verksamhetsområde som sektionschef och besitta, förutom administrativa

chefsegenskaper, sakkunskap i viss omfattning inom järnvägsfacket, skall

helt fylla sin uppgift. I varje fall tillgodoses icke i souschefssystemet

i erforderlig grad berörda samverkan, vilket åter är förhållandet inom

sektionssystemet. Att genom detaljerade bestämmelser om samråd åstadkomma

den effektiva samverkan, som nu brister, är ej ett tillräckligt

botemedel, utan fordras härför särskilda representanter. Att de jämställda

ledamöterna under sina gemensamma sammanträden och samråd

skola hinna förvärva för berörda samverkan erforderlig inblick i närgränsande

byråers verksamhet är icke möjligt. I övrigt må här anmärkas,

att, då i souschefssystemet betonas svårigheten för en person att behandla

två eller flera byråers verksamhetsområden, detta just framhäver

den här ovan berörda svårigheten för en souschef att helt fylla sin

uppgift. Sektionssystemet träffar den rätta medelvägen att låta sakkunskapen

komma till sin rätt.

I betraktande av svårigheten för en souschef att vara tillräckligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

inne i de honom underställda arbetsområdena kan ock ställas i tvivelsmål

lämpligheten av att i souschefssystemet i den utsträckning, som erfordras,

avlyfta ärenden från'' generaldirektören för att lätta hans arbetsbörda,

vilket däremot utan olägenhet kan äga rum genom antagande av sektionssystemet,

Med antagande av souschefssystemet skulle ej heller avhjälpas andra

olägenheter med nuvarande organisationsform.

Uti detta system är väl avsett, att en förbättrad inspektion skulle

vinnas, om generaldirektören befriades från en mängd löpande ärenden

och inspektionsverksamhet i högre grad än nu sker utövades av honom

och hans blivande båda souschefer. Men det är icke inspektionsverksamhet

av denna art, som den anmärkta olägenheten berör. Det är de

sakkunniga föredragandes inspektion, som legat i lägervall, och dylik

inspektion med dess övervakande av linjeförvaltningen enligt § 23 i

nådiga instruktionen är av den vikt, att den ej bör eftersättas. Souscheferna

kunna ej vare sig genom inspektion eller samråd med linjebefälet

i samma mån som sektionscheferna., övervaka linjeförvaltningen

brom respektive huvudområden.

Enligt sektionssystemet åter blir inspektionsverksamhet från de sakkunniga

sektionschefernas sida möjliggjord. Inspektion av flera var på

sitt område sakkunniga sektionschefer skall med den uppsättning av

föredragande, som styrelsen här nedan föreslår, kunna ske både oftare och

mera effektivt än inspektion av två souschefer. Uti detta system skulle ock

samråd med linjebefälet i förekommande ärenden bliva mera fruktbringande.

Vad nu sagts om sektionschefs inspektionsverksamhet utesluter

ej, att i de fall, där byrådirektörs särskilda sakkunskap så påkallar,

inspektion från hans sida ock ifrågakomma-, exempelvis i fråga om

större brobyggnadsföretag eller nya anläggningar för elektrisk drift in. in.

Förslaget om inrättande av souschefer tillerkänner visserligen byrådirektörerna

en bättre ställning i avlöningshänseende, men härvid har ej

tillräckligt beaktats det så ofta och även under Riksdagens behandlingav

frågan år 1907 betonade önskemålet om möjlighet till växelverkan i

fråga om personalutbyte mellan styrelsen och distriktsförvaltningarna.

Sektionssystemet tillgodoser — samtidigt med det att därmed i

högre mån än genom souschefssystemet vinnes tillfälle tillförsäkra styrelsen

erfara a arbetskrafter — det ingalunda oviktiga kravet på att i

förekommande fall kunna genomföra utbyte av högre tjänstemän mellan

styrelsen och distriktsförvaltningarna.

Såsom ett totalomdöme om souschefssystemet vill styrelsen framhålla,

att man med detta system söker att i viss mån avhjälpa olägenBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 haft. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 ‘Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

hetern a av nuvarande organisationsform, men synes man ej vilja taga

steget fullt ut.

Genom antagande av sektionssystemet skulle den av alla erkända

fördelen med det omedelbara föredragningssättet vinnas på samma gång

som man i allo undanröjde de påvisade olägenheterna med den nuvarande

styrelseformen.

vissa invänd- Styrelsen övergår nu till bemötande av några under behandlingen

lektions-0 av denna fråga gjorda invändningar mot sektionssystemet.

systemet. Det har sagts, att enligt detta system väl ej skulle bliva dubbel
föredragning,

men att dubbelarbete icke undvekes.

Det är emellertid att märka, att byrådirektörerna skola även enligt

sektionssystemet få beslutanderätt i vissa ärenden av mera löpande natur.

Vidare skall generaldirektörens beslutanderätt i största möjliga utsträckning

överflyttas till sektionscheferna. Det återstår alltså ett jämförelsevis

mindre antal ärendegrupper, i vilka beslutanderätt skulle bibehållas

hos generaldirektören, I dessa ärenden skulle det klandrade dubbelarbetet

uppstå. Men just dessa ärenden äro av den natur, att deras

lösning främjas genom att frågan behandlas från flera och andra synpunkter

än som i regel kan väntas av den, som äger sin huvudsakliga

sakkunskap inom visst begränsat område. I dessa viktigare frågor är

samverkan mellan den föredragande och en sakkunnig sektionschef med

större allmän överblick över beslutets räckvidd både önsklig och nödvändig

för en allsidig belysning av de uppkomna frågorna. Denna samverkan

är det, som styrelsen avsett att vinna genom anordningen med

sektionschefer. Häri ligger intet ofruktbart dubbelt arbete. Där i undantagsfall

sektionschef, efter att hava tagit del av den av byrådirektör

i ärendet verkställda utredning, anser sig böra fullständigt genomgå

handlingarna i ärendet, är detta ju jämförligt med det förhållandet, att,

såsom vid nuvarande styrelseform förekommer, generaldirektören respektive

souschefen begär att före avgörandet få genomläsa handlingarna i

ärendet. I regel är berörda samverkan mellan sektionschef och byrådirektör

avsedd att äga rum i form av överläggning före själva föredragningen

inför chefen, respektive souschefen.

Vidare har anmärkts, att genom antagande av sektionssystemet

skulle ärendenas föredragning och avgörande fördröjas. Med det antal

föredragande, som styrelsen här nedan föreslår, har styrelsen skäl antaga,

att sektionschefernas arbetsbörda skall kunna begränsas därhän,

att ingen oskälig tidsförlust uppstår vid ärendenas avgörande utan att

endast den tid förflyter, som erfordras för ärendenas allsidiga utredning.

Den vidare framställda anmärkningen, att varje sektion innefattar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

ett område alltför vittomfattande för att kunna grundligt behärskas av

en enda person, har i det föregående bemötts. Det är givetvis i sektionssystemet

ej avsett, att sektionschefen skall för föredragning lägga

hand vid ärende, för vars ingående behandling han icke äger den sakkännedom,

som honom underordnad byrådirektör besitter.

Man kan vidare icke med fog erinra, att genom inrättande av

sektionschefer skulle komma att förryckas den ämbetsställning den nya

organisationen skapat åt distriktschefen och avdelningsföreståndare å

linjen. Styrelsen har sin förelagda uppgift att lösa, och distriktsförvaltningarna

hava genom instruktion och arbetsordning fått sina befogenhetsområden

så noggrant avvägda, att genomförande av styrelsens nu

föreliggande omorganisationsförslag icke kan innebära fara för någon

inskränkning uti distriktsförvaltningarnas nuvarande befogenhetsområde,

som vunnit i styrka och fasthet under de år, som gått, och kan förväntas

än ytterligare ökas med erhållande, tid efter annan, av ytterligare

till förvaltningens skötsel hörande uppgifter. Icke heller kan

här vara tal om att genom sammanslagning för vinnande av samverkan

mellan styrelsens byråer äventyras, att statens järnvägars förvaltning

skulle komma att, såsom under statens järnvägars första förvaltningsskede

nog i viss mån kan sägas hava ägt rum, ånyo uppdelas i tre

strängt åtskilda huvudavdelningar, ban-, maskin- och trafikavdelningen

utan behörigt samarbete sins emellan, vilket förhållande ju anfördes

såsom ett huvudskäl vid fastställande av nuvarande organisationsformen

för styrelsen. Här är ju fråga om vinnande av erforderlig samverkan

å det område, styrelsen behärskar, och med den stadga, distriktsförvaltningarna

numera vunnit, sakna de anförda betänkligheterna all reell grund.

Den anordning med föredragningen, som med sektionssystemets

införande ifrågasatts, är för svenska förhållanden ny. Stora förhållanden

kräva emellertid andra medel än mindre dylika. Och statsbaneförvaltningen

är den obetingat största administrationen inom vårt land. Järnvägsstyrelsen

har att bära ansvaret för statens järnvägars förvaltning

och förräntning av det stora byggnadskapitalet, och den årliga kostnadsstatens

slutsumma är nu nära 60,000,000 kronor. Det är således icke

hållbart att i detta hänseende uppdraga jämförelser mellan järnvägsstyrelsen

och andra centrala ämbetsverk i allmänhet eller ens med de övriga

kommunikationsverken. Statsmakterna hava ock redan vid bestämmandet

av avlöningen för generaldirektören och souschefen erkänt den

undantagsställning, statsbaneförvaltningen såsom den största affärsdrivande

statsinstitutionen intager.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Fortfarande

behov av

en souschef

vid antagande

av sektionssystemet.

Närmare utveckling

av

huvuddragen

av sektionssystemet.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1 detta samband må beröras ett spörsmål, som väckts under beredningen

av förevarande ärende. Det har ifrågasatts, huruvida efter antagande

av sektionssystemet chefen fortfarande skulle vara i behov av

biträde av en souschef. Det är emellertid att märka, att souschefen bör

fylla ett annat behov än vad genom inrättande av sektionschefer avses.

I detta hänseende tillåter sig styrelsen hänvisa till organisationskommitténs

(sid. 148—152) motivering för förslaget, att statens järnvägar, liksom

i de allra flesta större merkantila och industriella verk vore brukligt,

borde erhålla såsom chefens närmaste man en souschef. Styrelsen vill

särskilt erinra om vad därvid anförts om nödvändigheten att icke

blott i generaldirektörens frånvaro skall finnas någon, som kan företräda

honom, utan ock att den, som det gör, är en befattningshavare, som

kan antagas vara fullt förtrogen med chefens planer och uppfattningar

och åt vilken utan olägenhet kan anförtros att i generaldirektörens

frånvaro avgöra även jämförelsevis mera betydelsefulla frågor. Den

gångna tidens erfarenhet har ock visat huru gagneligt det varit att för

nyss angivna ändamål ett intimt samarbete äger rum mellan chefen och

hans ställföreträdare.

På ovan anförda skäl har styrelsen stannat därvid, att övervägande

skäl föreligga för antagande av ett sektionssystem, så anpassat

efter för handen varande förhållanden, som här nedan närmare utvecklas.

I detta sammanhang må framhållas, att i fråga om valet av system

man icke lämpligen kunnat hämta mönster från förvaltningsordningen

vid de preussiska statsbanorna. Såsom organisationskommittén (sid.

63—69) närmare utvecklat, äro förhållandena där annorlunda, i det att

de göromål, som i Sverige ombestyras av järnvägsstyrelsen, i Preussen

äro delade på direktionerna och ministeriet för allmänna arbeten, vartill

sedermera kommit ett Eisenbahn-Zentral-Amt; och tillkommer det ministeriet

att utöva icke endast den övre ledningen av järnvägs förvaltningen

utan också till icke ringa del den verkliga, omedelbara ledningen.

Vid den närmare utveckling av huvuddragen av sektionssystemet,

varpå styrelsen nu ingår, må till en början redogöras för sektionschefs

åligganden.

Han bör med uppmärksamhet följa sådana frågor, som falla inom

sektionens verksamhetsområde, samt i dem framställa förslag.

Han skall leda och övervaka arbetet inom sektionen och är närmast

ansvarig för sektionens skötsel.

Han bör efter i arbetsordning eller annorledes av styrelsen eller

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts, Nåd. Proposition Nr 5.

generaldirektören fastställd plan för arbetets fördelning föredraga sektionen

tillhörande ärenden av viktigare art eller av principiell natur.

Härvid är dock att märka, att oberoende av dylik arbetsplan det bör

vara honom obetaget, å ena sidan, att förskjuta föredragningsskyldigheten

till honom underordnad byrådirektör och, å den andra, att övertaga

föredragning i ärende, som enligt planen eljest tillkommer byrådirektör,

allt under förutsättning att ej för särskilt fall generaldirektören annorledes

bestämmer. En styrka hos förslaget är, att sektionschefens verksamhet

ej instruktionsmässigt bindes i avseende å föredragning av vissa

grupper av ärenden. Skall han fullgöra sina funktioner utan att eftersätta

någon gren därav, måste i avseende å reglerna för hans verksamhet

en viss smidighet vara till finnandes, så att han kan efter inom

hans sektion föreliggande förhållanden bäst tjäna sektionens intressen.

På grund av den ställning, han innehar, förväntar man av honom, att

han vet att avväga, i vilka fall enhetlighet eller andra skäl påkalla hans

personliga beredning och föredragning av förekommande ärenden.

Vidare bör det tillkomma sektionschef att, enligt vad i arbetsordningen

närmare angives, i generaldirektörens ställe på föredragning

av byrådirektör avgöra ärenden, vilka tillhöra hans sektion.

Sektionschef bör dessutom, efter vad arbetsordningen bestämmer,

medverka vid avgörandet av vissa ärenden såväl på föredragning av byrådirektör

inför generaldirektören som i den ordning, § 55 i nuvarande

nådiga instruktion stadgar, eller liknande ordning i fråga om ärenden,

däri samarbete mellan sektionscheferna eller vissa av dem anses erforderligt.

Givetvis bör ock samråd annorledes, på sätt arbetsordningen föreskriver,

äga rum mellan sektionschefer.

Sektionschef skall utöva hans sektion berörande inspekterande myndighet

i förhållande till distriktsmyndigheterna jämlikt § 23 i nuvarande

instruktion.

Slutligen må anmärkas, att för vederbörlig beredning av ärende,

som sektionschef själv föredrager, han givetvis äger att anlita biträde

av byrådirektör eller annan tjänsteman inom sektionen.

Byrådirektör bör åligga att bereda och, efter vad i arbetsordningen

sägs, dels inför generaldirektören dels inför sektionschefen föredraga

ärenden, vilka tillhöra hans byrå och ej av sektionschefen direkt handläggas.

Huru före föredragningen inför generaldirektören samarbetet

med sektionschefen skall ordnas är redan förut berört. Sektionschef

eller byrådirektör, som vid besluts fattande efter dylik föredragning har

skiljaktig mening, skall det åligga att till protokollet anteckna densamma.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Samråd i erforderlig omfattning bör ock för byrådirektör föreskrivas.

Enligt bestämmelse i arbetsordningen bör vidare byrådirektör själv

avgöra ärenden, tillhörande hans byrå.

I avsikt att fördela föredragningsskyldigheten inom varje sektion

efter vad för sektionens vidkommande på grund av sakliga eller personliga

förhållanden kan anses fördelaktigt bör i blivande ny instruktion

lör styrelsen med underlydande distriktsförvaltningar icke inryckas

stadgande rörande sektioners uppdelning i byråer utan bestämmelse

härom intagas först i en efter grunderna i instruktionen utarbetad ny

arbetsordning. Dessa grunder böra givetvis angiva de göromål, som

tillhöra de olika sektionerna, men styrelsen bör icke genom instruktionsbestämmelser

vara bunden i fråga om fördelningen efter föreliggande

förhållanden av föredragningsskyldigheten mellan byrådirektörerna inom

samma sektion.»

Reservation till järnvägsstyrelsens förslag av (len 23 augusti 1912.

__ den av järnvägsstyrelsen sålunda uttalade mening hava sex

byrådirektörer varit skiljaktiga, och hava dessa till styrelsens protokoll

den 23 augusti 1912 avgivit i huvudsak följande gemensamma yttrande:

Reservanterna instämma i majoritetens uttalanden om behovet av

ökad sammanhållning mellan styrelsens olika byråer, av ökad inspektionsverksamhet

och av ökade möjligheter till utbyte av tjänstemän

mellan styrelsen och linjen.

De anse emellertid, att den nu gällande organisationen, som grundar

sig på det s. k. byrådirektörssystemet, gått i rätt riktning. Den har i

högre grad än den förra organisationen ställt fackkunskapen direkt inför

chefen, den har undanröjt dubbelarbete och därigenom befordrat snabbhet

i ärendenas handläggning.

De olägenheter, som förefinnas i den nya organisationen, äro enligt

deras mening icke i och för sig en följd af styrelsens uppdelning på ett

större antal byråer i stället för de gamla avdelningarna, ty eu dylik anordning

var en naturlig följd av utvecklingen och specialiseringen av

styrelsens arbetsområden, utan de äro att tillskriva dels den omständigheten,

att chefens tid och krafter måste i allt för stor utsträckning tagas

i anspråk för avgörandet av mindre viktiga ärenden och för åstadkommande

av sammanhållning mellan styrelsens olika byråer, dels ock det

förhållandet, att styrelsens ledamöter icke i avlöningshänseende erhållit

den ställning inom statsbaneorganisationen i dess helhet, som motsvarar

deras ansvar och befogenhet och som möjliggör ett utbyte av tjänstemän

mellan styrelsen och linjen.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

55

De anse således, att byrådirektörssystemet bör bibehållas och att de

nuvarande olägenheterna kunna avhjälpas genom en sådan utveckling av

detta system, att en ny överdirektörsbefattning inrättas, samt genom

höjning av byrådirektörernas löneförmåner.

Vad då först beträffar de av styrelsen föreslagna sektionschefernas

uppgift att sörja för ökad sammanhållning inom styrelsen lämna reservanterna

till eu början för att klargöra den uppgift i sammanhållande

riktning, som enligt deras mening skulle tillkomma den nya överdirektören,

eu redogörelse för den verksamhet i sådant avseende, som utövas

av den nuvarande överdirektören.

Med stöd av bestämmelsen i § 19 av instruktionen, enligt vilken åt

souschefen kan uppdragas att i stället för generaldirektören, även då

denne i övrigt förvaltar sitt ämbete, avgöra visst ärende eller under viss

tid viss grupp eller slag av ärenden eller alla till en eller flera byråer

hörande ärenden, har generaldirektören genom beslut, antecknat i styrelsens

protokoll den 31 december 1907, funnit skäl bestämma, att under

därpå följande januari månad överdirektören och souschefen skulle i stället

för generaldirektören avgöra alla till de åtta rent tekniska byråerna,

eller banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, telegrafbyrån,

maskinbyrån, förrådsbyrån, maskininspektionsbyrån och byrån för elektrisk

drift, hörande ärenden, med undantag allenast beträffande de ärenden,

i vilka expedition skulle avlåtas till Kungl. Maj:t. Anordningen

befanns ändamålsenlig och har under de gångna åren, i huvudsaklig

anslutning till vad med berörda beslut åsyftats, så varit ordnat, att byrådirektörerna

för nämnda åtta byråer haft föredragning inför souschefen

utom i särskilt viktiga ärenden, som ansetts erfordra inhämtande av

generaldirektörens mening och beslut i frågan. Generaldirektören har

således själv direkt handlagt ärenden, tillhörande övriga byråer d. v. s.

administrativa byrån, kameralbyrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån, militärbyrån,

persontaxebyrån samt inrikes och utrikes godstaxebyråerna.

Den verksamhet i fråga om sammanhållning, som den nuvarande

överdirektören utövar, är sålunda i främsta rummet inriktad på de tekniska

byråerna. Den nya överdirektören skulle, såsom längre fram närmare

utvecklas, enligt reservanternas förslag erhålla eu motsvarande

uppgift i fråga om flertalet av de icke tekniska byråerna.

Styrelsen har i sitt förslag ansett, att det för vinnande av enhetlighet

och samverkan vore nödvändigt att med frångående av byrådirektörssystemet

övergå till ett system, som närmar sig det, som slopades

år 1907 och som blivit benämnt överdirektörssystemet, varvid styrelsen

Enhetlighet

och

samverkan.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 5.

emellertid icke velat rubba det nuvarande decentralisation ssystemet d. v. s.

systemet med starka distriktsförvaltningar. De med överdirektörssystemet

i dess förutvarande form förenade olägenheterna av dubbelföredragning

med ty åtföljande dubbelarbete och tidsförlust har styrelsen sökt undvika

genom den föreslagna anordningen, att sektionscheferna skola handlägga

och föredraga ärenden av viktigare art och principiell natur och att byrådirektörerna

skola själva inför generaldirektören respektive överdirektören

föredraga övriga ärenden, i allmänhet i sektionschefens närvaro.

Det har emellertid synts reservanterna, dels att den ökade sammanhållning,

som erfordras, lika väl och i visst avseende än bättre kan vinnas

inom det nuvarande systemets ram, dels ock att med styrelsens system

nyssnämda olägenheter i avsevärd mån skulle komma att kvarstå.

De klargöra här sin uppfattning av de i styrelsens utlåtande använda

uttrycken enhetlighet och samverkan. Med enhetlighet torde böra

förstås, att ärenden av likartad natur behandlas på samma sätt och avgöras

i samma riktning. Av ärenden, tillhörande olika byråer, torde det

väl huvudsakligen vara personalfrågor, som kunna bliva föremål för dylik

enhetlig behandling. Kravet på sådan enhetlighet anse de vara tillräckligt

tillgodosett dels genom instruktionens bestämmelser i § 55 om s. k.

personalplenum och dels genom den anordningen att föreståndaren för

kameralbyrån, till vilkens handläggning höra frågor rörande avlöningsbestämmelser,

alltid lämnas tillfälle att deltaga i behandlingen av de

avlöningsfrågor av principiell betydelse, som kunna förekomma å de

olika byråerna.

Med samverkan lär åter i främsta rummet böra förstås, att ett

ärende, som rör två eller flera byråer, icke behandlas ensamt av den byråföreståndare,

till vilkens byrå ärendet överlämnats, utan att samtliga de

byråföreståndare, vilkas verksamhetsområden beröras av ärendet i fråga,

lämnas tillfälle att medverka vid ärendets såväl beredning som avgörande.

Kunde man således vara viss om, att varje dylikt ärende ovillkorligen

bleve behandlat å samtliga vederbörande byråer, behövdes icke

något särskilt organ för åstadkommande av samverkan. Emellertid kan

det givetvis hända, att en byrådirektör av förbiseende eller av bristande

insikt icke uppmärksammar, att ett å hans byrå diariefört ärende också

berör en annan byrå, liksom det ju icke är uteslutet, att en byrådirektör,

av önskan att i så vidsträckt omfattning som möjligt sätta sin prägel

på lösningen av en viss fråga, anser sig kunna undvara andra byråers

medverkan vid behandlingen av samma fråga. Det är också givet, att

bristen på samverkan skall vara relativt stor i början av en ny organisation,

innan alla föredragande fått sin uppfattning genomträngd av nöd
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

jKungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

57

vändigheten av samt vant sig in i formerna för samverkan och innan arbetsordningen

anpassats efter förhållandenas krav. Det är således lätt

förklarligt, att trots byrådirektörernas bemödanden att åstadkomma samverkan

generaldirektörens tid och arbetsförmåga under den gångna tiden

i allt för hög grad måst tagas i anspråk för att åvägabringa samverkan.

Och det är också tydligt, att inom ett så oerhört omfattande verk som

järnvägsstyrelsen chefen, även med den bästa arbetsordning och det

bästa samarbete mellan styrelsens ledamöter, alltid måste ägna omvårdnad

och arbetskraft åt åstadkommandet och vidmakthållandet av samverkan

inom styrelsen. Att åtgärder vidtagas för att lätta hans arbete

i detta avseende är givetvis nödvändigt, men att för den skull kasta

över bord det nuvarande systemet med dess många omisskänneliga fördelar,

synes varken klokt eller behövligt. Reservanterna tro, att de

hittillsvarande olägenheterna i väsentlig mån kunna undanröjas genom

vidtagande av vissa ändringar i den för styrelsen gällande instruktionen

och genom utveckling av de medel, som eu arbetsordning erbjuder.

Gränserna mellan byråerna skulle väl kunna dragas tydligare, föreskrifterna

om samråd fullständigas, åtgärder vidtagas för att hindra igångsättandet

av utredningar samtidigt från flera byråer o. s. v. Och den

alltmer ökade erfarenheten och förståelsen av vikten av samarbete kommer

givetvis att i sin mån medverka till, att fallen av bristande samarbete

bliva mera sällsynta. Om därtill eu ny överdirektörsbefattning

inrättas, skulle enligt reservanternas uppfattning generaldirektören i de

två överdirektörerna hava tillräcklig hjälp för övervakandet av sammanhållningen

inom styrelsen.

Reservanterna anse vidare, att detta övervakande mera effektivt och

fullständigt kan omhänderhavas av två överdirektörer än av sex sektionschefer.

Reservanterna hysa nämligen i motsats mot styrelsen den uppfattningen,

att behovet av ökad sammanhållning gör sig mera gällande i fråga

om förhållandet mellan byråer, tillhörande olika huvudområden — eller,

för att använda styrelsens beteckningssätt för dessa, sektioner — än mellan

byråer, tillhörande samma sektion. Skälet härtill är, att arbetsområdena

för byråer inom samma sektion i allmänhet ligga så nära varandra, att

i förekommande fall nödvändigheten av samarbete dem emellan oftare

är eller åtminstone bör vara uppenbar än i fråga om byråer, tillhörande

olika sektioner. Om man t. ex. ser på förhållandena å taxebyråerna, förefinnes

i regel icke något behov av sammanhållning mellan persontaxebyrån,

å ena, samt inrikes och utrikes godstaxebyråerna, å andra sidan.

Förstnämda byrås arbete berör nämligen sällan de andras områden. Och

i de få fall, då så sker, t. ex. då eu enskild järnväg begär fastställelse

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

av såväl person- som godstaxa, är ju nödvändigheten av samarbete

uppenbar. Detta samarbete består för övrigt endast däri, att inrikes

godstaxebyrån, å vilken ärendet diarieföres, anmodar persontaxebyrån

att avgiva yttrande angående persontaxan och tillser, att detta yttrande

införes i det gemensamma förslaget till utlåtande, varefter ärendet gemensamt

föredrages. Vad inrikes och utrikes godstaxebyråerna angår

är ju samarbete ofta nödvändigt, men detta samarbete föreskriver sig

självt utan några stadganden. Däremot finns ett stort behov av tillsyn

över, att samarbete äger rum mellan exempelvis de olika taxebyråerna,

å ena, samt trafik- och tidtabellsbyråerna, å andra sidan. Likaså är det av

vikt, att maskinbyrån, exempelvis i fråga om underdåniga framställningar

om anslag till ny rörlig materiel, icke handlar på egen hand utan först

efter samråd med trafik- och tidtabellsbyråerna. Likaså är samarbete

erforderligt mellan maskin- och banbyråerna. För ett sådant samarbete,

vilket är vida svårare att åstadkomma än mellan byråer, tillhörande

samma sektion, lära icke de ifrågasatta sektionscheferna hava större förutsättningar

än de nuvarande byrådirektörerna, medan däremot två överdirektörer

självfallet äro i stånd att lämna generaldirektören ett kraftigt

bistånd i hans strävanden i detta avseende. Var och en av dessa sörj er

för sammanhållningen mellan de större områden, som stå under hans

överinseende, och bådas nära samarbete med generaldirektören bör göra

det lätt för denne att åstadkomma sammanhållning mellan de två överdirektörerna.

Enligt reservanternas uppfattning skulle dessutom styrelsens förslag att

lägga tyngdpunkten av sammanhållningen i händerna på sektionschefer rent

av kunna medföra en fara för att den gamla motsättningen mellan de olika

avdelningarna, som ju till följd av styrelsens uppdelning i byråer rätt

väsentligt utplånats, skulle ånyo växa fram och vinna styrka. En sådan

motsättning är icke att befara, om sammanhållningen lägges i händerna

på, förutom generaldirektören, två överdirektörer.

Nu skulle man ju mot denna uppfattning angående kravet på enhetlighet

kunna göra den invändningen, att denna uppfattning är för

snäv och att med enhetlighet i främsta rummet avses att vissa ledande

grundsatser, särskilt i viktigare frågor, böra göra sig gällande inom

styrelsens sektioner. Gent emot en dylik invändning framhålles, att, även

om åt enhetligheten gives denna innebörd, reservanternas förslag om enhetlighetens

övervakande av två överdirektörer torde hava företräde framför

styrelsens förslag. Med sektionschefer såsom målsmän för enhetligheten

i nu ifrågavarande bemärkelse föreligger säkerligen den faran, att sektionscheferna

icke kunna höja sig över de fackliga synpunkterna, maskin
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

teknikerns, banteknikerns etc., under det att enligt reservanternas förslagstörre

utsikter förefinnas för att en vidare syn på tingen skall komma att

gorå sig gällande, då enhetligheten kommer att övervakas, förutom av

generaldirektören, av två souschefer, som i sin verksamhet icke äro

bundna vid ett enda fack.

Styrelsen ger för de särskilda avdelningarna exempel på frågor, vilkas

lämpliga lösning skulle förutsätta en sammanhållande sektionschef.

Dessa exempel bevisa emellertid icke förefintligheten av det påstådda

behovet. Om det gäller att få ett avtal träffat med en enskild järnväg

angående dennas anslutning till statens järnvägar, är denna fråga

icke inskränkt till endast bansektionens område, utan berör även

andra sektioner. En sektionschef är således icke nog för att överblicka

hela denna fråga. Exemplet tyder tvärtom på, att sammanhållningen

bör ligga hos en än mer enande person d. v. s. en överdirektör.

Och i alla händelser behöver icke frånvaron av sektionschefer betyda,

att den enskilda järnvägens representanter skola behöva förhandla med

flera byråföreståndare var för sig. I arbetsordning eller för varje

särskilt tillfälle kan föreskrift utfärdas, att i sådana frågor en viss byråföreståndare

skall såsom styrelsens huvudrepresentant leda förhandlingarna

med den enskilda järnvägen, och då’samtliga av frågan berörda

byråer givetvis skola vara representerade vid förhandlingarna, kommer

ju alla dessas samlade erfarenhet att göra sig gällande.

Vad beträffar exemplet från det maskintekniska området synes det

självfallet, att en åtgärd rörande elektrisk drift, som kan influera på

maskinbyråns nuvarande verksamhet, icke får eller kan vidtagas utan

föreståndarens för sistnämnda byrå hörande, vid vilket tillfälle ju denne

har tillfälle att göra sina synpunkter gällande.

Vad det trafiktekniska området beträffar medgives, att en viss

svårighet föreligger att skarpt skilja mellan trafikbyråns och tidtabellsbyråns

områden. Med den erfarenhet, som förvärvats under de år, den

nuvarande organisationen ägt bestånd, bör dock en sådan ändring av instruktionen

och arbetsordningen kunna genomföras, att omfattningen av

berörda byråers arbetsområden bestämmes på ett riktigare sätt och gränserna

mellan dem uppdragas skarpare än för närvarande är fallet, och i

övrigt bör genom samråd och gemensamma föredragningar kunna åstadkommas

den sammanhållning, som sannolikt icke under alla förhållanden

kan ernås genom föreskrifter i instruktion och arbetsordning. I alla

händelser torde en lika säker borgen för sammanhållning mellan dessa byråer

vinnas genom en ny överdirektör, under vilken de båda skulle lyda. I

enlighet med vad förut antytts vinnes härvid ur sammanhållningens synpunkt

den ytterligare fördelen, att denne överdirektör också övervakar

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Sektionschefens

föredragningsskyldighet

och beslutanderätt.

de tre taxebyråerna, vilkas arbetsfält i många fall beröra nyssnämnda

två byråers områden.

Inom taxeväsendets område bär framhållits statens taxepolitik. Denna

är givetvis av så ömtålig natur, att den måste bestämmas av generaldirektören

själv, i den mån icke regeringen lämnar direktiv för densamma;

någon fara för bristande sammanhållning föreligger således icke

i detta avseende. Huruvida en taxepolitisk fråga i t. ex. inrikes godstrafik

kan hava inflytande på persontrafik eller utrikes godstrafik torde

väl ligga i öppen dag, och i sådant fall är ju gemensam behandling av

denna fråga från flera byråföreståndares sida nödvändig; därigenom

blir densamma också säkerligen bättre och allsidigare belyst än om densamma

handlägges av en sektionschef, som numera svårligen kan vara

fackman inom taxebyråernas samtliga områden.

Vad det administrativa området angår anför styrelsen icke något

annat skäl än att en viss svårighet råder att uppdraga en för alla fall

gällande gränsskillna.d mellan de nuvarande byråerna inom detta område.

Givetvis förefinnas dylika fall, om de också inträffa mera sällan,

men dessa äro just sådana, där behovet av samråd tydligt och klart

framträder och där således samarbete tvingar sig fram, även om icke

något särskilt organ inrättas för åstadkommande av sammanhållning

inom detta område.

Reservanterna övergå sedan till sektionschefens övriga huvuduppgifter,

nämligen att vara föredragande för »ärenden av viktigare art eller

av principiell natur» ävensom att utöva beslutanderätt, vilken uppgift

enligt styrelsens uppfattning bör i största möjliga utsträckning överflyttas

till sektionscheferna.

Vad då beträffar sektionschefens ställning såsom föredragande anse

reservanterna, att en dylik tjänsteman icke på ett tillfredsställande sätt kan

ombesörja föredragningen av frågor av nyss nämnda art, enär han icke kan

representera den tillräckliga sakkunskapen å hela sektionens arbetsfält.

Med denna fordran på tillräcklig sakkunskap avses icke, att varje föredragande

skall sitta inne med kunskap om alla smådetaljer av byråns

arbete, så att han skall bättre än någon annan kunna förrätta varje å

byrån förekommande arbete. Vad därmed avses är, att, då styrelsens

arbetsfält ju är uppdelat i vissa områden enligt den indelningsgrunden

att vart område representerar en särskild gren av styrelsens verksamhet

av den storlek, att den av sin ledare kräver hans fulla arbetskraft, ingen

annan än denne ledare kan, frånsett detaljer å byråns arbetsfält,

sägas grundligt behärska hela detta område. Men därmed följer ock, att,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

61

om en person såsom föredragande, d. v. s. såsom ombesörjande ärendenas

fackliga utredning, skall förestå flera dylika områden, han icke kan sägas

sitta inne med den tillräckliga sakkunskapen å samtliga dessa områden.

Må vara att han med tillhjälp av den verkligen sakkunnige byrådirektören

kan lära in varje ärende för sig, men om nya uppslag göras inför eller

av chefen, eller om fråga uppstår om ett ärendes avgörande i annan

riktning än föredraganden tänkt sig, kan han säkerligen icke såsom den

verklige fackmannen belysa ärendet, förklara förslagets och det eventuella

motförslagets detaljer, ärendets sammanhang med ärenden av liknande

slag, de olika förslagens konsekvenser etc.

Nu skulle visserligen häremot kunna invändas, att verksamheten inom

dessa särskilda områden är så begränsad, att den icke lämnar byråns

föreståndare någon möjlighet att erhålla vidare synpunkter å uppkommande

större frågor. Sant är, att några byråer finnas, som bearbeta

speciella arbetsfält, vilka icke lämna särskilt stora möjligheter till vidare

överblick över styrelsens arbetsområde i dess helhet, t. ex. telegrafbyrån,

bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, militärbyrån och byrån för elektrisk

drift, men handläggningen av dessa speciaibyråers ärenden lärer

väl sällan fordra dylik överblick över stora områden utanför dem själva.

Verksamhetsområdena för de byråer däremot, som handlägga de allmänna

förvaltningsärendena, tangera och gripa ofta in på varandra

och lämna därigenom byråföreståndarna talrika tillfällen till inblick i

andra områden än det egna. Och för övrigt äro dessa egna områden

i och för sig så omfattande, att det enligt reservanternas uppfattning icke

är riktigt att frånkänna deras föreståndare möjlighet och förmåga att tillägna

sig vidare synpunkter. Granskar man dessa byråers uppgifter och

arbetsområden, torde man finna bekräftelse å detta påstående. Administrativa

byrån har ju till uppgift att handlägga vissa större, mera gemensamma

ärenden. De till kameralbyrån hörande lönefrågorna giva byråföreståndaren

en god inblick i styrelsens verksamhet inom de olika avdelningarna,

och denna inblick blir säkerligen än grundligare, om, såsom måste anses

riktigt, de i nära samband med lönefrågorna stående frågorna rörande

personalens sociala förhållanden läggas till kameralbyrån. Det är också

svårt att se, huru t. ex. chefen för administrativa sektionen skall kunna

med vidare blick än den speciellt sakkunnige byrådirektören handlägga

en viktig lönefråga. Banbyråns, trafikbyråns och maskinbyråns verksamhetsområden

torde vara tillräckligt stora för att deras föreståndare

icke komma att sakna den vidare överblick, som erfordras för att de på

bästa sätt skola kunna handlägga ärenden inom respektive fack. Samma

är förhållandet med tidtabellsbyrån och de tre taxebyråerna, som var

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

för sig hava stora områden att bearbeta och som dessutom liksom de

övriga måste i sitt arbete stå i ständig beröring med andra byråer.

Reservanterna framhålla också, att deras förslag ju upptager överdirektörerna

såsom särskilda organ för att vid avgörandet av viktigare

ärenden tillvarataga de vida synpunkterna, vilka genom överdirektörernas

nära samarbete med generaldirektören kunna sträcka sig över samtliga

avdelningar.

Granskar man åter styrelsens förslag från beslutanderättens synpunkt,

avser detsamma, såsom förut nämnts, att i största möjliga utsträckning

överflytta å sektionscheferna den chefen och souschefen tillkommande

beslutanderätten. Reservanterna åter anse, att beslutanderätten

i viktigare frågor — här är ju icke fråga om den beslutanderätt,

som är överlämnad åt byrådirektörerna — kan till större fromma för

verket utövas av två överdirektörer — naturligen alltid under generaldirektörens

överinseende och enligt hans direktiv — än av sex sektionschefer.

Skälen härtill äro följande. Over huvud taget bör ju delning

av den beslutande makten i viktiga frågor icke ske, för så vitt icke

den beslutande chefens arbetsbörda är så stor, att en delning är nödvändig,

och om så är förhållandet — vilket just är fallet inom järnvägsstyrelsen

— bör beslutanderätten delas på så få händer som möjligt.

-Dessutom är att märka, att de sex personer, på vilka den enligt styrelsens

förslag skulle fördelas, trots den överblick de skulle vinna över större

områden, likväl måste bliva representanter för fackintressen. Den faran

ligger således före, att, såsom förut i ett annat sammanhang anmärkts,

deras beslutanderätt kommer att utövas från facksynpunkt d. v. s. att

de medvetet eller omedvetet söka i sina beslut främja särskilt sitt speciella

fack. Två överdirektörer åter kunna icke förväntas på samma sätt

bliva fackchefer. De hava långt större områden att överblicka, och deras

nära samarbete med generaldirektören bör än mer bidraga att bevara

dem från ensidighet i besluten.

I detta sammanhang betonas, att man icke behöver och icke kan

på den beslutande myndigheten ställa det krav, att han skall vara grundligt

fackutbildad inom alla de arbetsgrenar, som tillhöra det område, där han

såsom chef skall utöva beslutanderätt. Ett sådant krav skulle ju göra det

omöjligt att finna någon generaldirektör för statens järnvägar, då icke

någon kan vara fackutbildad på järn vägsväsendets samtliga områden.

Givetvis är det synnerligen angeläget, att generaldirektören vunnit sin

utbildning inom j är n vägstj änsten, men vad som framför allt fordras av

chefen är administrativ förmåga eller, med andra ord, att han äger

chefsegenskaper. Då överdirektörsinstitutionen endast skulle innebära

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5. 63

eu uppdelning av chefsbefattningen, lträves även av överdirektören förnämligast

chefsegenskaper. Visserligen är det nära nog nödvändigt,

att en överdirektör är järnvägsman med vidsträckt erfarenhet i görligaste

mån å de områden, som han är satt till att leda. Vikten härav framgår

särskilt, om man betänker, att det måhända icke alltid är möjligt att

inom järnvägsfackmännens led finna en lämplig generaldirektör, utan att

till chef måste väljas en framstående administrativ förmåga utan särskild

erfarenhet å järnvägsväsendets område. I sådant fall måste överdirektörerna,

på vilka chefen skall stödja sig, hava erfarenhet om järnvägsdrift.

Men huvudvikten måste dock ligga på chefsegenskaperna. Finnas

dessa, är ställningen för överdirektören densamma som för generaldirektören.

Av sina byrådirektörer kan han fordra, att den bästa sakkunskapen

å varje fackområde skall framläggas för honom till ledning för

hans beslut såsom chef.

Riktigheten av denna åsikt bestyrkes väl ock av det faktum, att

såväl nuvarande generaldirektören som överdirektören såsom chefer fullt

behärskat vardera åtta av styrelsens byråers arbetsområden, trots att

ingendera kan sägas vara speciellt utbildad fackman på samtliga dessa

områden. Går man till linjeförvaltningen, finner man ju samma förhållande.

Icke lär väl någon kunna påstå, att den omständigheten att eu

distriktschef icke är utbildad fackman både på ban-, maskin- och trafikväsendets

områden skulle utgöra något hinder för honom att vara en

duglig beslutande myndighet å samtliga dessa områden.

Styrelsens förslag innebär vidare, att den nuvarande byråindelningen

skall upphöra. För närvarande har Kungl. Maj:t i styrelsens instruktion

fastslagit de särskilda bjn-åernas verksamhetsområden. Måhända är det

för styrelsearbetets bedrivande icke oundgängligen erforderligt att i själva

instruktionen bestämma områdena för styrelseledamöternas verksamhet,

men nog förefaller oss eu sådan anordning främmande, att av styrelsens

20 föredragande ledamöter icke mindre än 14 skulle i styrelsens instruktion

sakna varje annan av Kungl. Maj:t given ledning för sin

verksamhet och varje annan begränsning av sitt verksamhetsområde

än den, som ligger däri, att instruktionen skulle angiva göromålen

inom varje sektion.

Mot den av styrelsen föreslagna ändringen av den nuvarande

organisationen bör även göras den invändningen, att densamma icke

kommer att avhjälpa de med det s. k. överdirektörssystemet förbundna

olägenheterna av dubbelföredragning med ty åtföljande dubbelarbete

och tidsförlust. Skall sektionschefens närvaro vid byrådirektörernas föredragning

vara av någon verklig betydelse i fackligt hänseende, måste

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

han naturligtvis, likaväl som den föredragande byrådirektören, studera

ärendet och bilda sig en uppfattning om detsamma, innan det föredrages.

Och helt säkert kommer detta studium att tillgå så,

att den byrådirektör, som handlagt ärendet, anmodas att inför sektionschefen

referera detsamma och redogöra för de skäl, varpå byrådirektören

grundat sin åsikt i frågan, d. v. s. ett slags föredragning

kommer att äga rum även inför sektionschefen. Och även om sektionschefen

skulle på egen hand studera frågan, innan den av byrådirektören

föredrages för generaldirektören, kvarstår ju i alla fall dubbelarbetet.

Härigenom vållas givetvis tidsutdräkt. Dessutom kan det ju lätt inträffa,

att sektionschefen icke har tillfälle att närvara vid föredragningen inför

generaldirektören vid det tillfälle, då byrådirektören är beredd att föredraga

ärendet, och därför, i sitt intresse av att få deltaga i handläggningen

av detsamma, åvägabringar ett uppskov.

Vad angår det moment i den föreslagna organisationen, att sektionschefen

för egen handläggning och föredragning skulle utvälja de

ärenden inom de honom underlydande byråernas verksamhetsområden,

som äro av viktigare art och principiell natur, så lärer den omständigheten

att å vissa sektioner ingå grupper av ärenden, vilkas handläggning

förutsätter en speciell fackutbildning, som vederbörande sektionschefer

säkerligen i allmänhet icke innehava, komma att lägga hinder i

vägen för en dylik självständig handläggning. Så torde väl sektionschefen

för maskinsektionen icke kunna självständigt handlägga viktigare

ärenden rörande den elektriska driften, sektionschefen å bansektionen

lärer icke kunna handlägga viktigare telegrafärenden, sektionschefen för

trafiksektionen lärer icke kunna handlägga viktigare militära järnvägsärenden.

Och även om t. ex. bansektionschefens sakkunskap skulle

räcka till att handlägga en större fråga, tillhörande bangårdsbyrån —

t. ex. Stockholms bangårdsfråga — lärer väl hans ställning såsom chef

för hela sektionen förbjuda honom att, med åsidosättande av de mera

allmänna ärenden, som tillhöra bansektionens verksamhet, övertaga behandlingen

av en dylik specialfråga, som givetvis under en mycket lång

tid tager i anspråk en mans hela arbetsförmåga.

Även på de sektioner, där sådana speciella arbetsområden icke

förefinnas, d. v. s. administrativa och taxesektionerna, kommer säkerligen

förhållandet att bliva detsamma. Det är ytterst ringa sannolikhet för

att sektionschefen skall hinna eller över huvud taget kunna till egen

handläggning uttaga särskilt viktiga frågor t. ex. å administrativa

sektionen alla viktiga, lönefrågor eller å taxesektionen, därest sektions
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

65

chefens speciella fackutbildning skett å persontaxeområdet, frågor om

upprättande av nya tariffer i inrikes eller utrikes godstrafik.

I detta sammanhang fästes uppmärksamheten därå, att redan 1906

års organisationskommitté ansett, att ärenden inom vissa verksamhetsgrenar,

för att erhålla en fullt tillfredsställande behandling, borde handläggas

och föredragas självständigt av en byrådirektör och utan överinseende

av avdelningschefen. Så har kommittén (sid. 188 i kommittébetänkandet)

i fråga om bangårdsbyrån förordat en sådan anordning,

att byrådirektören för nämnda byrå skulle, mot åtnjutande af ett särskilt

tilläggsarvode, förordnas att självständigt d. v. s. fristående från

vederbörande av kommittén förordade avdelningschef, handlägga och

inom styrelsen föredraga bangårdsärenden, som styrelsen beslutat att

till honom överlämna. Vad beträffar byrån för elektrisk drift har

kommittén (sid. 191) likaledes ansett, att, så snart fråga förelåge om

vattenfalls bebyggande i större utsträckning för järnvägens räkning,

samma anordning som å bangårdsbyrån borde vidtagas jämväl i fråga

om byrån för elektrisk drift.

Vad härefter angår behovet av ökad inspektion framhålles till en

början, att förslaget om inrättande av en ny överdirektörsbefattning

lämnar generaldirektören mera tid till inspektion än för närvarande.

Givetvis skulle också de båda överdirektörerna med sin förmansställning

och sin omfattande verksamhet inom styrelsen särdeles väl kunna utöva

inspektion. Deras arbetsbörda inom styrelsen skulle ej heller utgöra

något svåröverstigligt hinder därför, då ju, om en av överdirektörerna

företager en inspektionsresa, generaldirektören själv eller den andra

överdirektören vore i tillfälle att under hans frånvaro övertaga hans beslutande

verksamhet inom styrelsen. Och deras inspektionsverksamhet

utesluter icke byråföreståndarnas inspektioner.

Då fråga är om inspektion över linjeförvaltningens allmänna ledning

av järnvägens angelägenheter inom respektive distrikt, anses sektionschefer

såsom inspektionsförrättare mindre lämpliga än generaldirektören och

överdirektörerna. Gäller det åter inspektion av förhållandena inom de

särskilda avdelningarna å linjen, lärer det icke kunna med fog påstås,

att fackkunniga byråföreståndare med den ställning i avlöningshänseende,

som reservanterna ämna föreslå för dem, icke skulle vara minst lika skickade

att förrätta dylik inspektion som sektionscheferna. Och i fråga om specialområden,

t. ex. elektriska anläggningar, brobyggnader m. in., blir inspektionen

givetvis bäst utförd av den fackkunniga byråföreståndaren.

Vad slutligen angår behovet av utbyte av tjänstemän mellan styrelsen

och linjen erkännes till eu början, att med reservanternas löne
Bihang

till Riksdag eris protokoll 1913. 1 sand. 5 käft. 9

Inspektion.

Utbyte av

tjänstemän

mellan styrel

sen och linjen

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Sammanfattning

angående

organisationen.

förslag, som icke upptager några löner av samma storlek som distriktschefernas,

utsikterna att kunna flytta en distriktschef in till styrelsen i

annan befattning än såsom överdirektör icke äro stora. Ett inkallande

av en distriktschef till styrelsen för att övertaga en sektionschefsbefattning

skulle emellertid ytterst sällan kunna komma ifråga. Under det

att sektionscheferna böra representera den högsta möjliga fackkunskapen,

var och en inom sitt område, gäller nämligen om distriktscheferna, att

de i första hand böra äga chefsegenskaper. Om deras förmåga att vara

chefer för ett stort område har styrelsen också haft tillfälle att under

deras långa tjänstetid vid statens järnvägar bilda sig en bestämd uppfattning.

Väl bliven distriktschef, kommer eu sådan tjänsteman säkerligen

att allt mindre och mindre ägna sig åt ett visst fackområde, och han

torde således efter någon tid lämpa sig mindre väl för att övertaga en

sektionschefsbefattning. I alla händelser torde väl en förflyttning till

sektionschefsbefattning av en man med sådana chefsegenskaper, som måste

förutsättas hos en distriktschef, i de flesta fall kunna sägas vara ett slöseri

med arbetskraft.

Vad åter beträffar möjligheten att från styrelseledamöternas led

rekrytera distriktschefsbefattningarna med lämpliga innehavare erbjuder

reservanternas förslag, enligt vilket avlöningen för styrelsens samtliga

ledamöter skulle bliva något lägre än för distriktscheferna, goda möjligheter.

Den egentliga faran för närvarande ur rekryteringssynpunkt är, såsom

också från flera håll påpekats och som i styrelsens utlåtande utförligt utvecklas,

att styrelsen på grund av byrådirektörernas låga löner i förhållande

till linjebefälets icke kan förmå avdelningsföreståndare å linjen att

åtaga sig en byrådirektörsbefattning och att byrådirektörerna med ali

kraft sträva att få övertaga avdelningsföreståndarbefattningar å linjen.

Denna fara avhjälpes — frånsett sektionscheferna — bättre genom reservanternas

förslag än genom styrelsens. De föreslå nämligen för byråföreståndarna

löner, som motsvara byråchefernas i post- och telegrafstyrelserna,

och då dessa löner ju äro något högre än avdelningsföreståndarlönerna

å linjen, ligger häri eu — om också icke så stor — förmån,

vilken väl torde bidraga att öka möjligheterna dels att förmå

lämpliga linjetjänstemän att åtaga sig byråföreståndarskap, dels ock att

avhålla lämpliga byråföreståndare från att söka sig ut på linjen. En sådan

löneskillnad förefinnes icke i styrelsens förslag.

Grundtanken i reservanternas förslag, i vad detsamma avser själva

systemet för styrelsens arbete, är, såsom förut antytts, att icke skapa några

mellanled mellan den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndighe
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

67

ten, utan att låta sakkunskapen direkt framträda inför chefen, varigenom

dubbelarbete undvikes och största möjliga snabbhet i ärendenas

handläggning vinnes, samt att, då det visat sig, att verkets chef omöjligt

kan sammanhålla den stora mängden av ärenden, uppdela den beslutande

myndigheten under generaldirektörens överinseende på flera personer,

dock så få som möjligt. En sådan uppdelning utesluter givetvis icke,

att ärenden, som angå tillämpning av givna direktiv, må kunna i något

vidsträcktare mån än hittills överlämnas till byråföreståndarnas eget

avgörande.

Eu dylik uppdelning av den beslutande myndigheten utgör för övrigt

en naturlig utveckling och ett fullständigande av den förut omnämnda

anordningen att lätta generaldirektörens arbetsbörda, nämligen att den

nuvarande överdirektören tilldelats stadigvarande befogenhet att handlägga

och självständigt avgöra ärenden, tillhörande vissa byråer.

I)å det nn visat sig nödvändigt att ytterligare lätta generaldirektörens

arbetsbörda, kunde detta lämpligast ske på enahanda sätt d. v. s.

genom att åt en ny överdirektör överlämna beslutanderätten i ärenden

av icke principiell natur från ett flertal av de nu under generaldirektörens

omedelbara överinseende stående byråerna. Så t. ex. skulle eu

lämplig arbetsfördelning kunna ske genom att generaldirektören fortfarande

behölle den omedelbara ledningen av administrativa och kamerala

byråerna, vilkas arbete ofta hänför sig till förvaltningens organisation

och frågor, som röra hela personalen och som därför i många fall gripa

in på samtliga byråers område, samt att den ifrågasatta nya överdirektören

tilldelades beslutanderätten i fråga om flertalet ärenden, tillhörande

trafik- och tidtabellsbyråernas, taxebyråernas ävensom militärbyråns arbetsområden.

Därigenom skulle ock vinnas möjlighet att bättre än hittills

och bättre än genom sex sektionschefer sammanhålla de olika byråernas

ärenden. Räknat med den nuvarande byråindelningen, skulle således den

ena av de båda överdirektörerna hava under sig åtta. och den andra

sex byråer, ett antal, som icke kan sägas vara för stort, allra helst fördelningen

ju bör göras så, att under respektive överdirektörer komma de

byråer, vilkas arbetsfält närmast beröra varandra. Till den enas arbetsområde

skulle sålunda höra den del av styrelsens verksamhet, som

avser den egentliga driften och taxeväsendet, och till den andras den del

av samma verksamhet, som i stort sett hänför sig till underhåll av bana

och stationer samt tillhandahållandet och vården av den rörliga materielen.

Med bibehållande av den nuvarande anordningen med ett flertal

jämnställda föredragande, begränsad på sätt som här nedan skall angivas,

och med den beslutande myndigheten uppdelad mellan generaldirektören

såsom högsta chef och omedelbar ledare av organisations- och

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Arbets
kvantiteten.

personalangelägenheter samt två överdirektörer såsom souschefer och

enligt av generaldirektören givna direktiv beslutande å var sitt omfattande

område skulle organisationen erhålla en form, som såvitt möjligt

låter sakkunskapen på varje område komma till sin fulla rätt, som

tillgodoser sammanhållning, som befordrar enkelhet vid ärendenas handläggning

och snabbhet i besluten och som bättre än den nuvarande

utgör ett adeqvat uttryck för styrelsen såsom representerande den egentliga

förvaltningen av statens järnvägar. Den lämnar också möjligheter

för ökad inspektion samt för ett behövligt och tillfredsställande utbyte

av tjänstemän mellan styrelsen och linjen.

Sedan jag sålunda återgivit de olika principuppfattningarna inom

styrelsen, övergår jag till

styrelsens detaljerade organ!safionsförslag.

Styrelsen lämnar härvid till en början redogörelse för antalet ärenden,

som under den gångna fyraårsperioden handlagts inom styrelsen.

Antalet och beskaffenheten av dessa ärenden framgår av här närslutna

(Bil. B, C och D) tabellariska uppgifter för nämnda år rörande

dels diarieförda dels avgjorda ärenden, i vilka tabeller — för vinnande

av jämförelse med omfattningen av arbetskvantiteten under tiden före

omorganisationen — intagits liknande uppgifter för vissa år eller närmare

angivet åren 1895, 1900, 1906 och 1907, hämtade för de tre förstnämnda

åren från organisationskommitténs å sid. 31 i dess betänkande

härom lämnade uppgifter.

Bilagan B angiver, att i styrelsens dunder införts under nedannämnda

år följande antal ärenden.

1895,

1300.

1906.

1907.

1908.

1909.

1910.

1911.

Antal ärenden ............

3,288

6.641

10,372

11,439

12,154

12,207

13,311

14,046

Från nästföregående år

balanserade ärenden

—

—

—

—

444

534

524

524

I enlighet med vad organisationskommittén framhållit såsom lämpligt

diarieföras ej alla ärenden, som inom styrelsen avgöras, vadan antalet

avgjorda ärenden inom en byrå överskjuter antalet diarieförda.

Bilagan C angiver antalet diarieförda ärenden åren 1895, 1900, 1906

och 1907 samt antalet avgjorda ärenden för åren 1908—1911. Enligt

densamma skulle en jämförelsetabell, motsvarande den förestående, erhålla

följande utseende:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 5. 69

1895.

li)00.

1900.

1907.

1908.

1909.

1910.

1911.

Antal ärenden ............

3,288

6,641

10,372

11,439

12,751

14,822

15,366

16,364

De i bilagan C upptagna avgjorda ärenden hava slutligen i bilagan

D fördelats allt efter ärendenas vikt uti större, ordinära och mindre

ärenden, och bar fördelningen utfallit på sätt framgår av nedanstående

tabell, däri större ordinära och mindre ärenden i kolumnen betecknats

med respektive siffrorna 1, 2 och 3.

Antalet avgjorda ärenden.

1908.

1

1909.

!

1 ''

1.

•2.

I

o. 1! Summa.

ii

ii

Härav lind.

skrivelser.

!

1. 1 2.

i

3.

Summa.

Härav und.

skrivelser.

| 753

4,833

7,165

12,751

338

!

479 ] 4,905

9,438

14,822

322

1910.

1911

, j ,

3.

Summa.

Härav und.

skrivelser.

1.

2.

3.

Summa.

Härav und. 1

skrivelser.

454 | 5,249

9,663

15,366

389

524

5,330

10,510

16,364

353

De diarieförda ärendena hava sålunda ökats från 11,439 under år

1907 eller sista året före den nya organisationens trädande i kraft

till 12,207 under år 1909 för att därefter uppgå under år 1910 och

1911 till respektive 13,311 och 14,046. Antalet avgjorda ärenden under

3-årsperioden 1909—1911 har utgjort respektive 14,822,15,366 och 16,364.

Denna stegring har ägt ruin, oaktat till följd av den nya instruktionens

bestämmelser ett mycket stort antal ärenden överflyttats till

distriktsförvaltningarnas självständiga avgörande. Från övergångsåret

1908, som ock visade stegring, torde kunna bortses, då under detta

år genom utfärdande av arbetsordningen med tillämpning från den

1 november 1908 överflyttning av ärenden till distriktsförvaltningarna

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Xungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Sektionsin delningen.

ägde rum, och även genom särskilt beslut i styrelsens protokoll

den 2 mars 1908 omedelbar överflyttning verkställdes av en stor del

av de ärenden, som sedan i arbetsordningen i sådant hänseende uppräknats.

Vilken beräkningsgrund man följer, efter diarieförda eller avgjorda

ärenden, torde på grund av nämnda utredning vara uppenbart, att,

ehuru styrelsens byråer vid omorganisationen befriades från handläggning

av en mängd ärenden, dock mest av löpande natur, och oaktat

utbrytning av ärenden i viss man till avgörande av distriktsförvaltningarna

i enlighet med styrelsens strävan härutinnan även framgent

kommer att äga rum, det likväl med utvecklingen följt och allt

framgent kommer att följa en ökning av byråärendenas antal. Det

kan antagas för visst, att med trafikens utveckling antalet ärenden,

som beröra förvaltningens skötsel och sålunda distriktförvaltningarnas

verksamhetsområden, komma att ökas, men lika säkert torde vara,

att utvecklingen även kommer att medföra ökning av de till förvaltningens

ledning hörande ärendena eller sålunda arbetet inom styrelsen,

vilket givetvis enligt sin natur är i många fall särskilt maktpåliggande.

Den sammanslutning av byråerna genom bildandet av ett fåtal

sektioner, som styrelsen finner erforderlig, synes lämpligen böra ske i

huvudsaklig anslutning till det förslag om särställning för vissa byrådirektörer,

som förelåg vid behandlingen år 1907 av organisationsfrågan.

Koncist har detta förslag funnit sitt uttryck uti en i den historiska

framställningen berörd motion, däri yttrats, att en gruppering i ban-,

maskin- och trafik- förutom administrativa och taxesaker måste alltid

finnas vid en järnväg.

Med det undantag i fråga om förrådssektionen, varför härnedan

närmare redogöres, har ock styrelsen funnit sektionsindelningen böra

ske efter nyssnämda gruppering.

I fråga om den föreslagna förrådssektionen må framhållas, att den

nuvarande förrådsbyrån bildar så att säga ett affärsföretag för sig av

synnerligen omfattande beskaffenhet och intager eu. särställning inom

styrelsen. Den har att ombesörja anskaffandet och vården av förrådsartiklar

ävensom upphandlingen av rullande materiel, räler, broöverbyggnader,

kol och andra effekter, representerande stora värden, allt ärenden

av en för Sveriges industri mycket ingripande betydelse. Från och

med år 1908 sker på denna byrås föredragning all den upphandlingför

statens järnvägars räkning, som verkställes genom styrelsen. Exem
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

pel vis för år 1910 har genom denna byrås försorg verkställts upphandlingar

till ett värde av 12,175,390 kronor för inhemska och till ett värde

av 12,043,000 kronor för utländska varor. Endast bränsleuppköpen uppgå

för år till 8 å 9 millioner kronor. Det kräves av chefen för detta

iackområde, att han skall äga stor erfarenhet i järnvägstjänst för rätt

bedömande av olika varors användbarhet för olika ändamål. Det är

givetvis av synnerlig vikt, att det finnes eu fullt sakkunnig kontrollerande

myndighet vid dessa upphandlingar och att framför allt nämnda

chef, som har hand om dessa inköp, som planlägger dem, och på vars

föredragning beslut rörande dem fattas, innehar fullständig och noggrann

sakkunskap på dithörande område.

Det är även av stor betydelse, att denna chef intager en sådan ställning

i organisationen och erhåller en sådan avlöning, att styrelsen kan

påräkna, att en duglig person finner med sin fördel förenligt att kvarstanna

vid befattningen.

Beträffande den kontrollerande verksamhet, som styrelsen i och för

sina upphandlingar utövar, är att märka, att för det metallurgiska och

kemisk-tekniska arbetet inom den nuvarande förrådsbyrån finnas anställda

särskilda specialister med biträden. Inom det förra området

verkställas undersökningar och provningar av materialier och effekter av

järn, stål och koppar in. m., som upphandlas för statens järnvägars

räkning, och inom det senare området kemiska och fysikaliska undersökningar

och provningar å leveranser av oljor, bränsleämnen, textil- och

gummivaror, färgstofter, metaller och legeringar därav m. m. Dessa

anstalter för kontrollering hava visat sig vara av särdeles stort gagn

såväl vid prövning av föreliggande anbud som vid kontrollering av leveranser,

och utvecklingen går därhän, att dessa anstalters verksamhet blir

av växande betydelse.

Enligt styrelsens förslag skulle styrelsen indelas i följande sex

sektioner:

1) Administrativa sektionen för handläggning av de till administrativa

och kamerala byråerna nu hörande ärenden.

2) ^ Bansektionen för handläggning av de till ban-, bankonstruktions-,

bangårds- och telegrafbyråerna nu hörande ärenden.

3) Maskinsektionen för handläggning av de till maskin- och maskininspektionsbyråerna

samt byrån för elektrisk drift nu hörande ärenden.

4) Driftsektionen för handläggning av de nuvarande trafik-, tidtabells-

och militära byråärendena.

5) Taxesektionen för handläggning av de nuvarande persontaxe-,

inrikes godstaxe- och utrikes godstaxeärendena.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Byrådirek
törerna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

6) FörrddsseJctionen för handläggning av upphandlings- och förrådsärenden.

Benämningen driftsektionen har valts i stället för det närmast till

hands liggande namnet trafiksektionen för att bättre än som är möjligt

med sistnämnda namn karaktärisera göromålen å nuvarande trafikbyrån,

tidtabellsbyrån och militärbyrån. Göromålen ifråga äro nämligen av

den art, att de mera än inom andra områden inom styrelsen beröra

den egentliga drifttjänsten å linjen.

Vad därefter angår frågan, i vilken omfattning övriga föredragande

ledamöter i styrelsen eller byrådirektörer böra anställas inom de

olika sektionerna, beröras till en början några allmänna synpunkter

i detta hänseende.

Om än sektionschefs verksamhet blir av mera utvidgad art än nuvarande

byrådirektörers, kommer dock givetvis genom inrättande av

sektionschefer att från byrådirektörerna avlyftas en del ärenden, varmed

sektionschefen tager omedelbar handläggning. Fördenskull erfordras

ej vid en omorganisation på av styrelsen föreslaget sätt, att hela antalet

nuvarande byrådirektörer bibehållas, utan kan på ett och annat område,

där ej göromålens mängd och art annat fordrar, minskning äga rum.

Inom ban-, maskin- och driftsektionerna, där vid omorganisationen år

1907 de föreslagna avdelningschefsbefattningarna indrogos utan ersättning

i annan form, måste, försåvitt ej antingen byråarbetena eller inspektionsverksamheten

skall eftersättas, det nuvarande antalet bibehållas. Beträffande

taxe- och förrådssektionerna anser styrelsen åter, att med inrättandet

av sektionschefer en byrådirektör å vardera kan indragas. I fråga om

administrativa sektionen föreslår styrelsen utan att ifrågasätta någon

ökning av antalet föredragande viss förändring av ombudsmannens ställning.

Att med trafikens utveckling följt och alltjämt kommer att trots

redan verkställd och blivande utflyttningar av ärenden till distriktsförvaltningarna

följa ökning av ärendenas antal inom styrelsen, är redan

påvisat. Uti biiagan E lämnas en sektionsvis uppställd översikt av

denna ökning för 4-årsperioden 1908—1911. För samtliga sektioner

har, såsom redan nämnts, antalet ärenden under perioden utgjort 16,364

år 1911 mot 11,439 år 1907. Ökningen inom varje sektion lämnar ju

någon vägledning för bedömande av sektionens ökade arbetsverksamhet.

Här må erinras, att, ehuru man å de olika byråerna sökt i möjligaste

mån tillämpa samma grunder vid ärendenas uppdelning i grupperna

»större», »ordinära» och »mindre», det dock ligger i sakens natur, att

olika subjektiva uppfattningar härvid gjort sig gällande och att det således

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

73

icke kunnat undvikas, att ojämnhet vidlåder den gjorda uppställningen.

Likadant är förhållandet beträffande spörsmålet, huruvida ett ärende är

av beskaffenhet att böra diarieföras eller ej, vilket ju kan inverka på

antalet uppgivna diarieförda ärenden, varom bilagorna B, C och E

lämna upplysning.

Slutligen är att märka, att för bedömande av omfattningen av de

olika byråernas verksamhet torde böra tagas hänsyn till, i vilken omfattning

samråd — såsom i instruktionen och arbetsordningen föreskrives

— äger rum de olika byråerna sinsemellan, men till ledningför

bedömandet härutinnan föreligga ej några sifferuppgifter.

Åven med beaktande av det nu anmärkta torde dock utredningen

visa, att inom administrativa och taxesektionerna ligger i övervägande

grad tyngdpunkten i fråga om arbetskvantitetens ökning å de rent löpande

ärendena.

Med den utveckling, som följt sedan år 1907 och varom berörda

siffror bära vittne, kan någon minskning i antalet kvalificerade arbetskrafter

icke av styrelsen förordas.

Inom några områden kan nog arbetsbördan mellan vissa föredragande

vara i någon mån ojämnt fördelad, och utjämning härutinnan bör

givetvis ske enligt arbetsordningen, men någon minskning av befintliga

arbetskrafter kan ej vidtagas. Detta skulle innebära tillbakagång och

motarbeta den fortsatta utveckling av statens järnvägars verksamhet, som

förhållandena givetvis kräva. Då man med förslaget om indragning av

vissa befattningshavare inom styrelsen närmast synes hava haft sin uppmärksamhet

fäst på befattningshavare inom de nuvarande maskininspektions-

och telegrafbyråerna, torde här böra betonas, att dessas verksamhetsområden

icke, såsom man trott sig kunna göra, låter sig bedömas

enbart genom en granskning av diarierna. En klarare inblick på dessa

områdens huvudsakliga arbeten torde kunna erhållas av här bilagda sammanfattning

för sistlidna år av de föreliggande inspektionsgöromålen

(bil. F och G). Dessa redogörelser torde klart ådagalägga, att dessa

befattningshavares verksamhet tillhör en viktig del av styrelsens arbetsområde.

Såväl värdet som beskaffenheten av de göromål, denna kontrolloch

inspektionsverksamhet avser, belyser vikten av, att densamma ledes

på ett sakkunnigt och ansvarsmedvetet sätt.

För att nu övergå till de särskilda sektionerna och till en början

administrativa sektionen, så utgöras de kvalificerade arbetskrafterna inom

nuvarande administrativa och kamerala byråerna av två byrådirektörer,

en ombudsman och en notarie.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt 3 höft.

Administrativa

sektionen.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Någon ökning i själva antalet kvalificerade arbetskrafter är ej

av styrelsen ifrågasatt, om än, såsom bilagan E utvisar, antalet ärenden

ökats under 4-årsperioden. Det är ju att motse, att bland de allmänna

ärenden, som nu bär handläggas, sannolikt i större utsträckning

än hittills komma att upptagas personalen berörande ärenden, och med

hänsyn härtill torde måhända den tid ej vara avlägsen, då inom denna

sektion behov av personalökning gör sig gällande.

Förändring i avseende å ombudsmannens ställning och avlöningsvillkor

anser däremot styrelsen erforderlig av nedan angivna skäl. Då 1906 års

löneregleringskommitté föreslog avlöningen för ombudsmannen, motiverades

detta med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av den verksamhet,

han då utövade. Därvid framhölls särskilt, att det tillkomme ombudsmannen,

sedan han erhållit styrelsens fullmakt att föra talan i ett mål,

att på eget ansvar författa alla inlagor i rättegången, anskaffa utredning

m. in., och att innehavaren av sagda befattning borde äga ett ej

obetydligt mått av praktisk-]''uridisk utbildning för att på ett tillfredsställande

sätt kunna ombesörja de med eu ombudsmansbefattning hos

ett verk av den ekonomiska omfattning som statens järnvägar förenade

göromål. Vid avgivande av sitt förslag rörande ombudsmannen, vilket

förslag godkändes vid om regleringen, hade kommittén utgått därifrån,

att ombudsmannen såsom dittills skulle, såsom instruktionen stadgade,

i rättegångs- och andra mål efter erhållet uppdrag utföra styrelsens

talan samt, då sådant påkallades, i mål angående tjänstefel, vilka av

styrelsen handlades, verkställa utredning och avgiva utlåtande.

Uti den nådiga instruktion, som i anledning av omorganisationen

år 1907 utfärdades, erhöll emellertid ombudsmannen den vidgade befogenheten

och det ökade ansvaret att icke allenast utreda bestraffningsmålen

utan även såsom ledamot i styrelsen föredraga dessa mål, vilka

skulle avgöras i annan ordning än andra inom styrelsen förekommande

ärenden, nämligen genom omröstning mellan de i beslutet deltagande

med utslagsrätt för ordföranden vid lika antal röster.

Med hänsyn till denna utvidgning av ombudsmannens verksamhetsområde

och hans enligt instruktionen givna ställning såsom föredragande

och deltagande i besluten i dessa frågor, vilka äro av synnerligen

grannlaga natur, finner styrelsen skäl föreslå hans uppflyttning i högre

tj änsteställning.

Men även i fråga om avlöningen har styrelsen funnit rättvisa och

billighet kräva en förbättring. En stor del av de rättegångar, för

vilkas rätta utförande han är närmast ansvarig, äro av mycket

vidlyftig och invecklad art, och rättstvisterna äro ofta av stor ekonomisk

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

75

innebörd. I detta hänseende må exempelvis nämnas, att av de under

de senare åren förekommande rättstvisterna av större ekonomisk betydelse

närmare ett 20-tal avsett ersättningsanspråk till belopp av omkring

10,000 kronor och därutöver. I ett fall, nämligen i nu pågående rättegång

med Hälsingborgs stad angående bättre rätt till markområde, har

staden själv uppskattat tvisteföremålet till ett värde av en miljon kronor.

I mål mot Växjö—Alvesta järnvägsaktiebolag kan tvisteföremålets

kapitalvärde beräknas till inemot 800,000 kronor och i tre andra fall

avser tvisten utfående av belopp växlande mellan 100,000—150,000 kronor.

Dylika exempel äro ej att anse såsom säregna för eu viss period,

utan ligger i sakens natur, att inom ett verk av så stor omfattning

rättstvister av betydande ekonomisk innebörd alltjämt måste uppstå,

vilka endast genom rättegång eller kompromiss kunna avgöras.

På grund av det anförda och då det torde vara synnerligen svårt

att binda en praktiskt erfaren jurist vid denna befattning, om löneförmåner

och tjänsteställning äro ofördelaktiga, finner styrelsen, att

ombudsmannen, som skulle hava att handlägga och föredraga bestraffningsärenden

och rättegångsärenden, bör erhålla bjurådirektörs tjänsteställning

och avlöningsförmåner. Administrativa sektionen skulle således

erhålla såsom föredragande en sektionschef och två byrådirektörer.

I fråga om bansektionen, som skulle hava att handlägga ban-, ban- Bsnsektionen.

konstruktions-, bangårds- och telegrafärenden, är redan vid angivande

av de allmänna synpunkterna i ämnet framhållet, att för beredande åt

sektionschefen av möjlighet att, såsom tjänsten fordrar, fullgöra sina

olika funktioner antalet nuvarande byrådirektörer bör bibehållas.

Under den nuvarande organisationsformen, vilken inrymmer inom

förevarande del av styrelsens verksamhet fyra föredragande byrådirektörer,

eu var för varje av nyssnämnda fyra grupper av ärenden, har

det visat sig, att bankonstruktions- och telegrafärenden kunna företagas

till behandling och slutföras inom den tid, som skäligen kunnat påfordras

för ärendenas slutbehandling. Vad bangårdsärendena angår

ligger i sakens natur, att dessa ofta nog kräva ansenlig tid för slutförande,

och torde med hänsyn härtill samma omdöme kunna fällas beträffande

dem som ifråga om nyssnämnda två grupper av ärenden, även

om med ökade arbetskrafter otvivelaktigt önskvärd snabbare behandling

i vissa fall skulle kunnat äga rum.

Beträffande slutligen banärendena har sedan lång tid tillbaka förefunnits

svårighet att med tillgängliga arbetskrafter medhinna behandlingen

av föreliggande förvaltningsuppgifter. Genom 1907 års organi
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Maskinsek
tionen.

sation blev över direktör sbefattningen vid banavdelningen indragen, men

tillkom däremot en byrådirektörsbefattning för bangårdsärenden. Att

denna förändring, som visserligen var ägnad att befordra bangårdsärendenas

handläggning, icke kunde medföra förbättring i behandlingen av

banärendena är självfallet, och förhållandena hava även visat, att kvalificerade

hjälpkrafter måst inkallas från linjen. De i bilagan B lämnade

uppgifter rörande inbalansering till nästkommande år av oavgjorda ärenden

angiva, att ännu förefinnas svårigheter att få denna inbalansering

begränsad. För banbyråns vidkommande är antalet oavgjorda ärenden

synnerligen stort. Från godstaxebyråerna, som även visa hög siffra,

torde här böra bortses, då mängden av löpande ärenden å dessa byråer

där förklarar inbalanseringens storlek. Banbyrån åter har ju jämförelsevis

mindre antal löpande ärenden. I de redogörelser till justitiekanslersämbetet

i fråga om ärendenas slutbehandling, som järnvägsstyrelsen

numera årligen avlämnar, har ock styrelsen påpekat, att inom denna

byrå ofta nog ärendena äro av den art, att långvariga förhandlingar

måste föregå ärendets slutbehandling, såsom t. ex. i fråga om behövliga

utvidgningar vid föreningsstation, där anslutande enskild järnvägs motsatta

intresse gör sig gällande.

Skall nu i den nya styrelseformen allt fungera, som vederbör, och

särskilt inom denna viktiga gren av förvaltningen sektionschefen beredas

tid att utöva sin verksamhet enligt de grunder, denna styrelseform

uppställer, är styrelsen övertygad, att berörda anordning med från

linjen inkallad arbetskraft ej är tillfyllest, utan att här föreligger ett

behov att bibehålla de fyra byrådirektörsbefattningarna inom sektionen.

Anordningen med tillfälligt inkallad arbetskraft är tillfyllest, då behov

tid efter annan föreligger, men här gäller att råtta ett bestående

och fortvarande missförhållande.

Beträffande maskinsektionen, varest skulle handläggas ärenden beträffande

lokomotiv och vagnar, lokomotiv-, vagns- och verkstadstjänst,

elektrisk drift och maskininspektion, föreligger även, såsom nämnts, behov

att bibehålla nuvarande antal byrådirektörer.

Skall sektionschefen här fylla en av sina huvudsakliga uppgifter,

nämligen att med uppmärksamhet följa sådana frågor, som falla inom

hela sektionens verksamhet, samt i dem framställa förslag, fordras för

handläggning av de mera löpande ärendena inom sektionen en föredragande

för en var huvudgrupp av hithörande ärenden.

Till den första huvudgruppen höra ärenden rörande konstruktionen,

vården och underhållet av statens järnvägars rullande materiel och ång
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

färjor, förvaltningen av statens järnvägars verkstäder, lokomotivstall,

gasverk m. m.

De till denna sektion hörande ärenden rörande elektrisk drift beröra

ett alldeles speciellt tekniskt område och äro av sådan omfattning, att

de helt kräva sin man.

Slutligen föreligger inom sektionen till handläggning det ansvarsfulla

kontroll- och inspektionsarbetet beträffande såväl för statens järnvägars

räkning inköpta lokomotiv och vagnar med tillbehör och reservdelar m. in.

som för enskilda normalspåriga järnvägar nyanskaffad rullande materiel.

Omfattningen av göromålen inom varje av berörda huvudgrupper

är av den art, att någon minskning icke kan ifrågasättas i byrådirektörernas

antal inom sektionen.

Maskinsektionen skulle således erhålla såsom föredragande en sektionschef

och tre byrådirektörer.

Inom driftsektionen, där handläggning skulle ske av trafik-, tidtabells-,

vagnfördelnings- och vagnssamtrafiksärenden samt militära järnvägsärenden,

föreligger även behov av att antalet föredragande byrådirektörer

fortfarande är tre. Det är här omfattningen av göromålen å den nuvarande

trafikbyrån, som påfordrar detta. Å denna byrå handläggas, bland

annat, ärenden, som röra säkerhets- och signalordningarna samt tjänstgöringsreglementen

för enskilda järnvägar, utförandet av tjänsten å

stationer och tåg, anordningar för besörjandet av godsbefordringen och

trafiken vid de stora helgerna och andra tillfällen av större trafikstegring,

de ofta svårlösta frågorna rörande begagnande av förenings stationer

och ett stort antal personalärenden, däribland frågor om utbildning

av deri till trafikavdelningen hörande personalen. Med järnvägsnätets

— såväl statens som de enskildas — utsträckning har omfattningen av

byråns verksamhet i avsevärd grad tilltagit. Att märka är vidare, att

byrådirektören å trafikbyrån kanhända mer än annan ledamot är upptagen

av samråd med linjebefälet.

Skall nu chefen för driftsektionen beredas möjlighet att dels fullgöra

sina i det nya systemet angivna funktioner inom styrelsen, dels i nödig

omfattning utöva den för hans vidkommande särskilt ansvarsfulla inspektionsverksamheten,

måste han till biträde vid föredragningen av de

till de nuvarande trafik- och tidtabellsbyråerna hörande talrika ärendena

hava åtminstone två byrådirektörer. Sektionens föredragande skulle alltså

bliva eu sektionschef och två byrådirektörer jämte den å styrelsens

stat ej uppförda byrådirektören för handläggning av militära järnvägsärenden,

som påkallas huvudsakligen av militära skäl.

Drift
Bektionen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Taxe
sektionen.

Förråds
sektionen.

Årenden, som

föredragas av

sektionschef

och av byrådirektör.

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Vidkommande taxesektionen, som skulle hava att handlägga person-

och godstaxeärenden, anser sig styrelsen i fråga om erforderliga

antalet kvalificerade arbetskrafter ej böra under nuvarande förhållanden

ifrågasätta någon ökning. Med'' en sektionschef och två byrådirektörer

skulle detta antal bliva tre och således inom denna sektion,

liksom inom de övriga sektionerna, antalet av dessa arbetskrafter överensstämma

med vad av 1906 års organisationskommitté föreslagits.

Denna kommitté fann, att den av densamma benämnda kommersiella

avdelningen borde delas i två byråer, en för handläggning av till avdelningen

hörande ärenden rörande persontrafiken å statens järnvägar

och i samtrafik med in- och utländska transportförvaltningar samt en

för handläggning av avdelningen tillhörande ärenden rörande godstrafiken

å statens järnvägar och i samtrafik med in- och utländska transportförvaltningar.

Inom förrådssektionen kan med inrättande av sektionschefsbefattningen

byrådirektörstj änsten uteslutas.

Efter angivande av det behövliga antalet föredragande inom varje

sektion följer slutligen redogörelse för, huru styrelsen tänkt sig fördelningen

av föredragningsskyldigheten mellan sektionschef och byrådirektör.

Härvid betonar dock styrelsen uttryckligen —• såsom redan vid

angivande av sektionschefs funktioner framhållits — att, även om i arbetsordningen

denna eller liknande gränsskillnad uppdrages, det bör vara

styrelsen obetaget att efter befintliga personliga eller sakliga förhållanden

inom sektionen förskjuta föredragningsskyldigheten i ena eller andra

riktningen.

Enligt styrelsens mening kan fördelningen i fråga lämpligen ske

sålunda:

Administrativa sektionen.

Sektionschefen:

Föredrager slutligt förslag till avlönings- och kostnadsstater, organisationsfrågor,

nya arbetsordningar, remitterade lagförslag, koncessionsfrågor

och frågor om inköp av enskilda järnvägar. Han utövar även

överinseendet över statistiska, kammar- och revisionskontoren.

En byrådirektör:

Föredrager ärenden, som avse personalens avlönings- och pensions
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung!. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 5. 79

förhållanden, kameral-, revisions- och kassaärenden samt skadeståndsfrågor

m. m.

En byrådirektör:

Föredrager bestraffningsmål och rättegångsärenden, sålunda även

fråga om fullföljd av talan, samt ärenden berörande disciplinstadgan.

Bansektionen.

Sektionschefen:

Föredrager ärenden rörande befordran, avsked och entledigande av

personal, personalinstruktioner, avlönings- och kostnadsstater för banavdelningen,

underdåniga förslag till nya byggnader och anläggningar,

frågor rörande enskilda järnvägars anslutning till statsbanestationer,

allmänna instruktioner rörande banavdelningen samt saklig granskning

av banavdelningens utgifter.

En byrådirektör:

Föredrager frågor rörande underhåll av bana och husbyggnader,

j ordförvärv, j ordbyte, lagfart, uthyrning av markområden samt förhyrande

av lokaler för styrelsens behov, husbyggnader, disposition av räler och

spårväxlar, byggnadscentralförrådet och dess effekters fördelning å distrikten,

undervisningskurser för personalen m. m.

En byrådirektör:

Föredrager frågor rörande omgestaltning och nybyggnad av bangårdar

samt underdåniga utlåtanden rörande stadsplaner, som beröra

statens järnvägars områden m. m.

En byrådirektör:

Föredrager frågor rörande brobyggnader, konstruktioner av räler

och spårväxlar samt järnkonstruktioner för större husbyggnader.

En byrådirektör:

Föredrager frågor rörande telegraf- och telefonanläggningar, blockeringsanordningar,

växel- och signalsäkerhetsanläggningar samt utfärdande

av instruktioner för dessas begagnande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Maskinsektionen.

Sektionschefen:

Föredrager ärenden rörande befordran, avsked och entledigande .av

personal, personalinstruktioner, verkstädernas förvaltning, underdåniga

förslag till anskaffande av ny rullande materiel, avlönings- och kostnadsstater

för maskinavdelningen, nya byggnader och anläggningar vid

maskinavdelningen, avskrivning av försliten eller eljes för statens järnvägar

oanvändbar rullande materiel samt saklig granskning av maskinavdelningens

utgifter.

En byrådirektör:

Föredrager ärenden rörande konstruktionen, vården och underhållet

av den rullande materielen samt statens järnvägar tillhöriga ångfärjor,

tillhandahållandet av dragkraft, underhållet av verkstäderna och

övriga maskinavdelningens byggnader och anläggningar, reglering av

skador å vagnar och presenningar i samtrafik.

En byrådirektör:

Föredrager ärenden rörande kontroll å tillverkningen av statens

järnvägars rullande materiel, tillsyn över enskilda järnvägars rullande

materiel.

En byrådirektör:

Föredrager ärenden rörande anskaffning av elektrisk ström samt angående

elektrisk tågrörelse, elektrisk motordrift och elektrisk belysningvid

statens järnvägar.

Briftsektionen.

Sektionschefen:

Föredrager ärenden rörande befordran, avsked och entledigande

av personal, personalinstruktioner, organisationsärenden rörande stations-

och tågtjänsten, ärenden rörande allmänna grunder för begagnande

av gemensamma stationer, trafikerande av ångfärjeleder, avlöningsoch

kostnadsstater för trafikavdelningen, denna sektion berörande ärenden

rörande trafiksäkerheten å statens järnvägar, ärenden rörande tjänstgöringsreglementen

å enskilda järnvägar, öppnandet för trafik av nya

bandelar, besörjandet av trafiken vid de stora helgerna och andra tillfällen

av stor trafikökning, saklig granskning av trafikavdelningens utgifter.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

81

En byrådirektör:

Föredrager personalärenden i övrigt, ärenden rörande anordningar

för besörjande av person- och godstrafik i allmänhet, fribefordran för

järnvägspersonal, allmänna villkor och bestämmelser om trafikering av

håll- och lastplatser samt sidospår, benämning å stationer, håll- och

lastplatser, begagnande av gemensamma stationer i övrigt, förhållandet

till postverket i'' vad rör trafiktjänsten, ordningsföreskrifter, åtgärder

för hämmande av smittosamma sjukdomar, allmänna bestämmelser rörande

undersökningar vid oregelmässigheter under transporter, affärsrörelse

inom järnvägens område.

En byrådirektör:

Föredrager ärenden rörande planer för tågens gång och sammansättning,

disposition av vagnparken, milkontroll, ömsesidigt begagnande

av vagnar, posttransporter i vad de avse tåglägenheter och vagnsutrymme.

En byrådirektör (den generalstabsofficer, som tjänstgör som byrådirektör

i styrelsen):

Föredrager militära järnvägsärenden.

Taxesektionen.

Sektionschefen:

Föredrager ärenden rörande ändringar i eller tillägg till trafikstadgan

samt de internationella fördragen angående person- och godsbefordring

å järnväg ävensom taxorna för transporter å statens järnvägar

och för samtrafik med in- och utländska järnvägar, vidare ärenden rörande

expeditionstjänsten och kontrollen av de av person- och godstrafiken

härflytande inkomster. Han utövar ock överinseendet över kontrollkontoret

samt biljett- och blankettkontoret.

En byrådirektör:

Föredrager övriga ärenden, som enligt nu gällande instruktion och

arbetsordning höra till persontaxebyråns handläggning.

En byrådirektör:

Föredrager övriga ärenden, som enligt nu gällande instruktion och

arbetsordning höra till inrikes och utrikes godstaxebyråernas handläggning.

Förrådssektionen.

Sektionschefen:

Föredrager ärenden rörande inköp och försäljning av förrådseffekter

samt övervakar distriktförrådens skötsel.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Sammanfattning av förslaget.

Sammanfattas styrelsens förslag rörande de föredragande, blir den

förändrade indelningen följande, varvid jämväl i och för jämförelse angivits

antal avdelningschefer och byrådirektörer

års organisationskommittés förslag.

Föreslagna föredragande.

Nuvarande förhållanden.

2 byrådirektörer.

1 ombudsman.

4 byrådirektörer.

3 byrådirektörer.

3 byrådirektörer.

3 byrådirektörer.

1 byrådirektör.

Administrativa sektionen.

1 sektionschef.

2 byrådirektörer.

Bansektionen.

1 sektionschef.

4 byrådirektörer.

Maskinsektionen.

1 sektionschef.

3 byrådirektörer.

Driftsektionen.

1 sektionschef.

3 byrådirektörer.

Taxesektionen.

1 sektionschef.

2 byrådirektörer.

för byrå enligt 1906

Av 1906 års kommitté föreslaget

antal avdelningschefer

och byrådirektörer för byrå

jämte ombudsman.

1 avdelningschef.

1 byrådirektör.

1 ombudsman.

1 avdelningschef.

4 byrådirektörer.

1 avdelningschef.

3 byrådirektörer.

1 avdelningschef.

3 byrådirektörer.

1 avdelningschef.

2 byrådirektörer.

1 byrådirektör.

S:a 20 personer.

Förrådssektionen.

1 sektionschef.

S:al7 personer. S:a 20 personer.

Det antal föredragande, som sålunda skulle komma att finnas i

järnvägsstyrelsen, kan synas ansenligt vid jämförelse med andra centrala

ämbetsverk i Sverige, av vilka endast ett, nämligen arméförvaltningen,

har ett jämförelsevis stort antal (11) dylika tjänstemän. Järnvägsstyrelsen

bör emellertid jämföras icke med andra centrala ämbetsverk

i Sverige utan med andra järn vägs förvaltningar, vilkas förhållanden i

avseende på bannät, trafik och omfattningen av de den centrala myndigheten

påvilande uppgifterna motsvara våra. Dylik motsvarighet kr till
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

83

finnandes i Baden, Sachsen och Bayern såsom torde framgå av bilagda

tablå (Bil. H). I generaldirektionen i Baden är för närvarande antalet

avdelningsföreståndare och referenter 34, i vilket antal dock någon

minskning nu är ifrågasatt genom förskjutning av ärenden till de mestadels

med beredning av ärenden sysselsatta s. k. »Hilfsbureaus». I generaldirektionen

i Sachsen överstiger ock i avsevärd mån föredragandes antal

det nu av styrelsen föreslagna för den svenska järnvägsförvaltningen.

I nämnda generaldirektion fungera nämligen förutom två »Finanzassessoren»

och två tekniska »Hilfsarbeiter» 9 juridiska och 13 tekniska »Oberräte»

och 9 »Finanzamtmunner». I Yerkehrsministerium i Bayern finnas,

förutom 2 ministerialdirektörer, 9 referenter och 8 »Hilfsreferenter»,

varför utom föredragning i högsta instansen ombesörj es av vid de till

ministeriet anslutna s. k. Amten anställda 6 Oberregierungs- eller Oberbauräte

och 15 Regierungs-, Bau- eller Direktionsräte. Slutligen må erinras

vad Preussen beträffar — om än på grund av trafikens ojämförligt

större intensitet full jämförelse med vårt land ej står att vinna —

att i det preussiska ministeriet för allmänna arbeten fungera för handläggning

av järnvägsärenden under 5 avdelningsföreståndare 33 föredragande

råd förutom 19 regeringsråd, assessorer med flera.

Såsom i viss mån berörande förevarande omorganisationsfråga före- Sekreterare.

slår styrelsen vidare förändrad tjänsteställning för vissa av de hos styrelsen

anställda notarier.

Redan i sin underdåniga skrivelse den 28 maj 1902 angående

lönereglering vid statens järnvägar meddelade styrelsen, att inom styrelsen

ifrågasatts, huruvida icke ändring i staten över fasta arvoden

borde ske, bland annat, genom upptagande å trafikavdelningen av tjänstemän

med avlöning, lika med den för byråingenjörerna å ban- och maskinavdelningarna

fastställda, men ansåg stjurelsen för det dåvarande

tiden icke vara inne att i detta ämne framlägga definitivt förslag.

Styrelsen finner förhållandena nu påkalla, att det sålunda redan år

1902 väckta förslaget ånyo upptages till behandling.

Vad angår de nuvarande icke tekniska byråerna, frånsett militärbyrån,

rörande vars notarie ingen ändring här ifrågasättes, förefinnes

följande antal innehavare av notariebefattningar, nämligen å administrativa

och kamerala byrån gemensamt en notarie, å trafikbyrån en notarie,

å tidtabellsbyrån två notarier sam å en var av de tre taxebyråerna eu

notarie, inalles 7 notarier. Anledningen till att å tidtabellsbyrån förefinnas

två befattningshavare av denna grupp beror därpå, att inom denna

byrå göromålen äro fördelade i tvänne olika grupper, nämligen tidtabells
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 5.

och vagnfördelningsärenden, och beträffande varje av dessa båda grupper

har så förfarits, att vederbörande notarie närmast under byrådirektören

bereder tidtabells- respektive vagnfördelningsärenden.

Med beaktande av nu angivna förhållande i fråga om de båda

notarierna å tidtabellsbyrån är en var notarie å ifrågavarande icke tekniska

byråer byrådirektörens närmaste man, och åligger det honom i

denna egenskap, såsom ock framgår av den för styrelsen utfärdade

arbetsordning, i främsta rummet att tillhandagå byrådirektören vid beredning

av byrån tillhörande ärenden, att vid förfall för byrådirektören

förrätta dennes tjänst och att vara arbetsledare å byrån eller inom tidtabellsbyrån

respektive avdelning därav. Notarierna tillhöra den grupp av

sådana befattningshavare i styrelsen, vilka bär ovan angivits såsom kvalificerade

arbetskrafter, och inom vilken grupp, till båtnad för verket,

statsmakterna år 1907 medgåvo ökning i personantalet. Likasom de

nuvarande byrådirektörerna och byråingenjörerna åligger dem således

maktpåliggande och ansvarsfullt arbete. Åven inom det nya sektionssystemet

skulle dessa notarier bibehålla sin ställning såsom den föredragande

byrådirektörens högra band och medhjälpare. De skulle fortfarande

hava att utföra kvalificerat arbete och vid förfall för den föredragande

byrådirektören inträda i hans ställe och därvid tilläggas föredragningsskyldighet.

Likasom i fråga om byrådirektörsgruppen närmare utvecklats föreligger

även här ett behov att åt stju-elsen tillförsäkra erfarna arbetskrafter.

Såsom förhållandet nu är, eller att notaries avlöning är avsevärt

lägre än trafikinspektörernas å linjen, kan ofta vara att befara vissa

olägenheter vid rekryteringen av dessa såsom byrådirektörernas närmaste

män fungerande befattningshavare.

För att häva berörda olägenheter och bereda ifrågavarande befattningshavare

en mot deras arbete och ansvar mera svarande ställningfinner

styrelsen med här nedan angivna undantag förändring av ifrågavarande

notariers ställning och avlöningsvillkor vara av behovet påkallad.

Inom tidtabellsbyrån finnes, såsom nämnt, två notarier, som båda

tjänstgöra såsom byrådirektörens närmaste man och som sålunda båda

vid förfall för denna inträda såsom ledamöter och föredragande var för

sitt område. Styrelsen finner dock i tjänstens intresse det vara lämpligare,

att endast en person å den nuvarande tidtabellsbyrån har ställningav

byrådirektörens närmaste man, och vill därför icke ifrågasätta någon

ändring i den ena av ifrågavarande notariebefattningar.

Med det förslag, som styrelsen framställt rörande taxesektionen,

skulle vidare å denna sektion ej finnas mer än två byrådirektörer, och

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

85

bör följaktligen där ej ifrågakomma mer än två befattningshavare med

ställning såsom byrådirektörs närmaste man.

Styrelsen föreslår alltså, att i stället för fem av de nuvarande

notariebefattningarna inrättas fem nya befattningar, nämligen en å administrativa

sektionen, två å driftsektionen och två å taxesektionen,

med avlöning i likhet med närmaste högre grupp i löneskalan inom styrelsen,

nämligen kamreraren med flera, och å linjen ban- och maskiningenjör

samt trafikinspektör av II klass, således, inberäknat ersättning för bostad

och bränsle, lägst 5,700 kronor och högst 6,600 kronor. För att

bättre karaktärisera ställningen såsom den föredragande byrådirektörens

närmaste man, anses innehavarna av dessa befattningar böra benämnas

sekreterare.

Likställighet synes ock böra beredas de blivande sekreterarna med

byråingenjörer av I och II klass i avseende å tiden för rätt och skyldighet

att avgå ur tjänsten.

Reservanternas detaljerade organisationsförslag.

Reservanterna anföra, att vad beträffade antalet byråer de på grund

av otillräcklig kännedom om detaljerna i vissa byråers verksamhetsområden

icke kunnat bilda sig en bestämd uppfattning om, huruvida genom

överflyttning av vissa ärendegrupper och genom inrättandet av särskilda

inspektörsbefattningar någon eller några byråer skulle kunna indragas.

De hava alltså i det följande utgått från det nuvarande antalet byråer.

Emellertid anse de sig böra ifråga om styrelsens sammansättning

föreslå eu anordning, som visserligen icke från organisationssynpunkt

är så betydelsefull, men som dock är ägnad att giva eu riktigare bild

av omfattningen av styrelsens förvaltande verksamhet än vad som med

den nuvarande ordningen är fallet. Vissa byråers arbetsområden synas

nämligen vara av den art, att de icke kunna anses tillhöra styrelsens

allmänna förvaltande verksamhet i samma mening som övriga byråer.

Detta gäller bånkonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, byrån för elektrisk

drift och militärbyrån. Dessa byråer äro specialbyråer, vilkas arbete rör

sig inom strängt begränsade områden. Detsamma är i viss mån fallet

även med maskininspektion sbyrån, beträffande vilkens verksamhet för

övrigt gäller, att någon föredragning av ärenden i styrelsen från vederbörande

byrådirektörs sida endast i ringa mån förekommer. Vad angår

militär byrån är densamma ju eu del av generalstabens kommunikationsavdelning,

vilken av vissa skäl lagts under järnvägsstyrelsen, och dess

särställning utmärkes ju därigenom att byråns föreståndare är en generalstabsofficer,

som icke åtnjuter avlöning å järnvägsstyrelsens stat.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Såsom gemensamt för samtliga dessa fem byråer kan framhållas, att

byråerna icke hava någon nämnvärd beröring med personalen å linjen

och den dagliga driften.

För utmärkande av den särställning, som intages av omförmälda

byråer i förhållande till de förvaltande byråerna i egentlig mening, vilkas

föreståndare böra erhålla byråchefs titel och ställning, anse reservanterna

sig böra föreslå, att föreståndarna för ifrågavarande byråer

bibehållas vid benämningen byrådirektör, men upphöra att vara ständiga

ledamöter i styrelsen.

Nu ifrågavarande byrådirektörer böra självständigt föredraga inför

generaldirektören eller respektive överdirektörer de av dem handlagda

ärenden, som äro av den natur att de kräva föredragning — dessa äro

givetvis till antalet skäligen få. 1 dylika fall böra de, i likhet med

vad som i § 12 i gällande instruktion är föreskrivet beträffande sådan

tjänsteman, som på grund av särskilt uppdrag föredrager ärende i styrelsen,

ingå såsom ledamöter i styrelsen. Deras förhållande i övrigt till

styrelsens nuvarande ledamöter bör icke förändras. De böra äga att på

vanligt sätt samråda med byråcheferna, utan att vara underkastade något

förmanskap från deras sida.

Den nu föreslagna anordningen skulle i instruktionen kunna i

korthet uttryckas på följande sätt:

Järnvägsstyrelsen utgöres av:

en generaldirektör och chef,

två överdirektörer och souschefer,

en överingenjör,

elva byråchefer, föredragande eu var för de ärenden, vilka tillhöra

den byrå inom järnvägsstyrelsen, som han förestår,

två järnvägsfullmäktige.

De vid styrelsen anställda byrådirektörer och föredragande i särskilda

ärenden, nämligen en för bankonstruktionsärenden, en för bangårdsbyggnadsärenden,

eu för maskiniuspektionsärenden, en för ärenden,

tillhörande den elektriska driften, och en för militär ärehden, ingå vid

föredragning av respektive ärenden såsom ledamöter i styrelsen.

V ad sekreterarna beträffar, framhålla reservanterna, att det är i konsekvens

med styrelsens system, att styrelsen föreslår, att å taxesektionen blott

två notariebefattningar skola förvandlas till sekreterarbefattningar. Då reservanterna

föreslå, att samtliga de tre taxebyråerna skola bibehållas såsom

självständiga byråer, följer ju därav, att de anse, att byråföreståndarens närmaste

man å alla dessa tre byråer bör erhålla sekreterares ställ ning, varför de i

stället för styrelsens fem sekreterarbefattningar föreslå sex dylika tjänster.

Slutligen anmärkte reservanterna, att den organisationsförändring,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

som deras förslag innefattar, är anpassad efter det nuvarande systemet med

distriktsförvaltningar såsom utövande befälet å linjen. Skulle detta system

visa sig böra vika för en starkare centralisation, kommer en sådan förändring

säkerligen att medföra krav på förstärkning av styrelsens arbetskrafter,

men den behöver, så vitt man kan se, icke medföra någon rubbning av

grunden för den av reservanterna föreslagna organisationen för styrelsen.

Avlöningsförmåner och avlöningsvillkor.

Beträffande slutligen de föreslagna avlöningsförmånerna har styrelsen

till en början redogjort för de förutsättningar, under vilka avlöningen

för de nuvarande byrådirektörerna bestämts.

1906 års löneregleringskommitté utgick vid avgivande av sitt löneförslag

från den organisationsform, som då gällde för järnvägsstyrelsen.

Förslaget innefattade sålunda avlöning för fyra överdirektörer, vilken

sattes till 10,000 kronor; och föreslogs avlöningen åt byrådirektörerna

till lägst 6,600 högst 7,500 kronor, av vilka belopp 1,800 skulle utgöra

ersättning för bostad och bränsle. Denna avlöning, som för övrigt var

lika med den för ban- och maskiningenjörer av l:a klass samt trafikinspektörer

av l:a klass vid linjeförvaltningen föreslagna och sedermera

jämväl av Riksdagen godkända, var alltså tillmätt under förutsättning

att byrådirektörerna skulle bibehålla den ställning, de hittills haft d. v. s.

allenast vara överdirektörernas närmaste män och medhjälpare — någon

föredragningsskyldighet var icke ifrågasatt för byrådirektörerna. I det

av Kungl. Maj:t framlagda organisations förslaget, som blev av Riksdagen

antaget, voro överdirektörerna eller, såsom de av 1906 års organisationskommitté

benämndes, avdelningscheferna uteslutna och byrådirektörerna

uppflyttade till ledamöter och föredragande i styrelsen, men

de bibehöllos det oaktat vid den för dem i en helt annan egenskap

tillmätta avlöningen. Innebörden härav är alltså, att de tjänstemän,

vilka sattes att direkt under chefen utöva ledningen av statbaneförvaltningen,

erhöllo samma avlöningsförmåner som de, vilka inom

styrelsens underordnade organ d. v. s. linjeförvaltningarna skulle

tjänstgöra såsom avdelningsföreståndarnas närmaste män. Det bör i detta

sammanhang framhållas, att avdelningsföreståndarnas d. v. s. ban-,

maskin- och trafikdirektörers avlöning vid den nya löneregleringen bestämdes

till lägst 7,800 och högst 8,700 konor, i vilka belopp ingår

värdet av den nämnda tjänstemän tillkommande rätten till fri bostad

och bränsle, i avlöningsreglementet uppskattat å den dyraste levnadsorten

till 1,800 kronor. Tillika bör anmärkas, att byrådirektörernas avlöning

ställer sig i verkligheten lägre än ban- och maskiningenjörers

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 5.

samt trafikinspektörers av l:a klass. Dessa tjänstemän tilldelas nämligen

förutom arvode om lägst 4,800 och högst 5,700 kronor fri bostad om 6

ram och kök jämte fri vedbrand, vilken förmån i Stockholm med dess

dyra bostadsförhållanden måste uppskattas till minst 2,000 kronor, vartill

kommer fri läkarvård. Skillnaden i avlöning skulle sålunda utgöra

minst 200 kronor till byrådirektörernas nackdel.

Ovanstående framställning av faktiska förhållanden skulle knappast

tarva någon utläggning för att visa, att byrådirektörerna i avlöningshänseende

erhållit en ställning, som innebär ett missförhållande i organisatoriskt

avseende av synnerligen betänklig art. Ty, man må vara

aldrig så övertygad om decentralisationsprincipens förträfflighet och

vikten av att skapa starka distriktsförvaltningar, detta system bör

dock icke medföra, att centralförvaltningen d. v. s. den ledande

myndigheten försvagas; men att så skett därigenom att byrådirektörerna

tilldelats avlöningar, som knappast uppgå till dem, vilka tillkomma

mera underordnade befattningshavare å linjen, torde genom det ovan

anförda vara uppenbart.

Frågar man sig nu om anledningen till att dessa oegentligheter

icke tillräckligt klart framträdde vid organisationsfrågans behandling av

statsmakterna, bör man återkalla i minnet den brådska, som rådde såväl

vid utarbetandet av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet som vid Riksdagens

behandling av ärendet. Av debatterna i Riksdagens kamrar

framgick med all tydlighet, vilken stor tveksamhet, som gjorde sig gällande

emot Kungl. Maj ds förslag, ävensom att mycket vägande skäl

anfördes för uppskov med organisationsfrågan. Vad som torde hava

bestämt Riksdagen för ett avgörande av frågan synes hava varit det förhållandet,

att löneregleringsfrågan för de stora grupperna av personalen,

vilken alla önskade få genomförd snarast möjligt, ansågs icke kunde

lösas utan i samband med frågan om järnvägsstyrelsens organisation.

Nämnda missförhållanden i fråga om de nuvarande byrådirektörernas

ställning komma, därest ändring ej vidtages, att leda till betänkliga

olägenheter i fråga om rekryteringen, varför redogörelse förut lämnats

vid angivande av det nuvarande systemets brister.

Beträffande nu såväl sektionschefs som byrådirektörs tjänsteställning

i det nya systemet är att beakta, att föredragningen av de mången

gång så omfattande och svårlösta frågorna, som tillhöra styrelsens ämbetsbefattning,

är av så självständig och maktpåliggande art, att de,

som hava detta viktiga arbete sig anförtrott, böra erhålla en däremot

svarande tjänsteställning och avlöning. Det gäller här ledningen av det

stora verkets förvaltning. Enligt styrelsens erfarenhet förefinnes redan

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

89

nu en alltför ringa värdesättning av det arbete, de föredragande hava

sig ålagt, särskilt i jämförelse med de i spetsen för linjeförvaltningen

ställda tjänstehavare. Villigt må erkännas, att på järnvägsstatens linjedirektörer

och framför allt distriktschefen ligger ett betydligt stort ekonomiskt

ansvar, och att deras arbete för järnvägsdriftens skötsel kräver

framstående duglighet och erfarenhet. Men enahanda ansvar och krav

på särskild duglighet och sakkunskap föreligger i lika hög grad i frågaom

de befattningshavare, som närmast chefen och souschefen skola

hava omsorgen om förvaltningens ledning, där oftast de svåraste samt

till sina verkningar mest betydelsefulla frågorna skola lösas. Det är ett

misstag att tro, att systemet med starka distriktsförvaltningar skulle

förutsätta, att styrelsens organisation skall vara svag. I ett så stort

affärsföretag som statens järnvägar måste man ställa samma krav i fråga

om duglighet och skicklighet på dem, som hava förvaltningens ledning

sig anförtrodd, som på dem, vilka hava att taga befattning med förvaltningens

skötsel.

Vad särskilt sektionscheferna angår skulle genom den förändrade

anordningen komma att påläggas dem särskilt kvalificerat arbete. Beslutanderätt

i ej ringa utsträckning skulle tilldelas dem till lättande av

generaldirektörens arbetsbörda, och överhuvud taget skulle sektionschef

erhålla ett större verksamhetsområde än nuvarande byrådirektör.

På grund av det anförda och för att kunna genomföra tjänstbyte

mellan ledamöter i styrelsen och distriktsförvaltning, när sådant i tjänstens

intresse kräves, anser styrelsen det erforderligt att bestämma avlöningsvillkoren

för föredragandena i styrelsen enligt följande grunder.

Sektionschef tilldelas samma avlöningsförmåner som distriktschef,

byrådirektör tilldelas samma avlöningsförmåner som avdelningsföreståndare.

Båda tjänstkategorierna kunna tilldelas bostad in natura.

Sektionschef bör vara skyldig underkasta sig förflyttning till distriktschef

och byrådirektör förflyttning till avdelningsföreståndare. I samband

härmed bör bestämmas, att distriktschef bör vara skyldig underkasta sig

förflyttning till sektionschef och avdelningsföreståndare till byrådirektör.

Den ekonomiska innebörden av styrelsens föreliggande förslag om

upptagande i staten av sex sektionschefs- och tolv byrådirektör sbefattningar

i stället för nuvarande i staten upptagna femton föredragande

byrådirektörsbefattningar och ombudsmansbe fattningens utbytande mot

en byrådirektörsbefattning ävensom om inrättande av sekreterarbefattningar

i stället för vissa notariebefattningar framgår av följande översikt:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Arvoden åt sex sektionschefer, avlönade i

likhet med distriktschef, vilkens bostadsförmån

beräknas till 2,000 kr.

6 x 8,000 kr..........................................

kr.

48,000: —

6 x 2,000 )> ........................................

»

12,000: —

Högsta arvoden åt tolv byrådirektörer, av- lönade i likhet med avdelningsföre- ståndare, vilkens bostadsförmån be-

räknas till 1,800 kr.

12 x 6,900 kr..........................................

»

82,800: —

12 x 1,800 » ..........................................

21,600: —

Summa kr.

164,400: —

Avdrages härifrån högsta arvode åt nuvarande

i staten upptagna femton föredragande

byrådirektörer

15 x 7,500 kr.......................................... » 112,500: —

utföres skillnaden .......................................................................... kr. 51,900: —

Högsta arvode åt den i byrådirektörs

tjänsteställning uppflyttade ombudsmannen

..................................................... kr. 8,700: —

med avdrag av högsta arvodet åt nuvarande

ombudsmannen ........................

Högsta arvoden åt fem sekreterare

5 x 6,600 kr. ..........................................

med avdrag av högsta arvoden åt fem

notarier 5 x 5,700 kr............................

Vad reservanternas förslag innebär i ekonomiskt avseende framgår

av följande översikt:

Arvode åt en ny överdirektör .................................................. kr. 12,000: —

Högsta arvoden åt elva byråchefer å 7,200 kr. 79,200: -—

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o å

1,800 kr.................................................. » 19,800: —

Summa kr. 99,000: —

Transport kr. 12,000: —

» 6,600: — » 2,100: —

» 33,000: —

» 28,500; — p 4,5Q0. __

Summa kr. 58,500: —

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

91

Transport kr. 12,000: —

Härifrån avdragas högsta arvoden

jämte ersättning för bostad och bränsle åt

elva byrådirektörer å 7,500 kr................... kr. 82,500: —

Skillnaden ut föres med....................................................... » 16,500: —

Högsta arvoden åt fyra byrådirektörer å

7,200 kr....................................................... )) 28,800: —

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o

å 1,800 kr............................................... » 7,200: —

Summa kr. 36,000: —

Härifrån avdragas högsta arvoden

jämte ersättning för bostad och bränsle åt

fyra byrådirektörer å 7,500 kr................... » 30,000: —

Skillnaden utföres med........................................................ » 6,000: —

Högsta arvode för en ombudsman å

5,700

Ersättning

kr...

för

................................................. kr.

bostad och bränsle åt d:o »

5,700: —

1,800: —

Summa kr.

7,500: —

Härifrån avdrages högsta arvode jämte

ersättning för bostad och bränsle åt en

ombudsman ........................................................ » 6,600: —

Skillnaden utföres med...................................................... » 900: —

Högsta arvoden åt sex sekreterare å 5,100 kr. 30,600: —

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o

å 1,500 kr................................. » 9,000: —

Summa kr. 39,600: —

Härifrån avdragas högsta arvoden jämte

ersättning för bostad och bränsle åt sex

notarier å 5,700 kr......................................... )) 34,200: —

Skillnaden utföres med.................................................. » 5,400: —

Summa kr. 40,800: —

Beträffande den sålunda beräknade kostnadsökningen anmärka reservanterna,

att densamma skulle inträda efter hand samt först efter nio år

uppgå till det angivna beloppet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Till belysning av den genom styrelsens omorganisationsförslag förorsakade

kostnadens betydelse i förhållande till statens järnvägars ekonomi

i sin helhet lämnar styrelsen slutligen följande

Uppgifter rörande trafik m. m. under åren 1895, 1900, 1906—1911.

1895.

1900.

190(1

1907.

190S.

1909

1910.

1911.

Banlängd;

ägande km.

3,269

3.849

4.199

4,341

4,339

4,372

4,418

4,456

Lokomotiv- kilometer i

tågtjänst ...

10,887,235

18,822,979

21/352,028

23,025,577

23,738,129

22,882,033

23,419,449

23,828,573

Vagnaxelki- 1 ometer å

statens järn- vägar ........

381,712,329

630,122,606

795,705,288

830,896,874

834,429,889

806,026,228

879,063,069

895.597,402

Personkilo-

meter........

249,986,784

454,430,823

652,068,813

739,821,638

743,674,573

785,451,612

846,083,380

>; 888,000,000

Godstonkilo- meter av av- giftspliktigt

gods .........

457,951,425

804,573,660! 1,198,488,874

1.257.268,825

1,242,834,080

1,161,885,145

1,447,721,417

%534,000,000

Byggnads- _

kostnad vid

årets slut kr.

296,710,078

358,408,659

453,888,215

473,007,831

484,398,200

502,705,728

522,862,294

536,438,235

Bruttoin-

komet ......

2) 27,671,000

44,626,000

60,017,000

64,063,000

64,321,000

63,976,000

72,131,000

76,617,000

Egentliga

driftkostna- der............

16,880,000

32,405,000

39,233,000

48,868,000

54,593,000

52,310,000

52,402,000

51,913,000;

Avskrivnin-

gar m. m. .

880,000

1,570,000

2,417,000

2,099,000

2,580,000

2,611,000

3,148,000

5,000,000;

Bidrag till

personalens

pensione- ring .........

198,000

213,000

367,000

612,000

493,000

531,000

682,000

1,697,000,

Överskott ...

9,713,000

10,438,000

18,000,000

12.484.000

6,655,000

8,524.000

15,899,000

18,007,000;

l) Approximativt beräknade belopp.

'') Häri ingår 423,000: — nettoinkomst från Gellivarebanan.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5. 93

För deri närmaste framtiden hava under förutsättning att statsmakterna

besluta anläggning av nja statsbanelinjer i den utsträckning, som

redan planlagts, det ekonomiska utbytet av trafikrörelsen beräknats komma

att ökas sålunda:

Alternativ a). Alternativ b).

Under förutsättning att

elektrisk drift i viss

omfattning anordnas.

År

Nettoinkomst

Nettoinkomst

mill. kr.

mill. kr.

1915..................

........................ 18. c

18.6

1916...................

........................ 19.5

19.5

1917....................

........................ 19.9

20.o

1918...................

........................ 20.4

20.7

1919....................

........................ 21.o

21.8

1920....................

........................ 21.6

22.5

1921....................

........................ 22.3

23.4

1922....................

........................ 22.8

24.3

1923....................

....................... 23.o

24.8

Vid införande i statens järnvägars avlöningsreglemente av de ändringar,

vartill styrelsens förslag kan föranleda, finner styrelsen det böra

beaktas, att nuvarande benämning å föreståndaren för kontrollkontoret

eller byrådirektör icke rätt motsvarar hans tjänståligganden. Styrelsen

föreslår därför, att benämningen utbytes mot överkontrollör.

Styrelsen har ansett sig icke böra i sakens nuvarande läge avgiva

förslag rörande de ändringar i instruktionen, som vid bifall till styrelsens

hemställan bliva erforderliga, utan förutsätter styrelsen, att styrelsen

sedermera beredes tillfälle härtill återkomma.

De .särskilda bestämmelser, som äro erforderliga med avseende på

övergång till ny stat, anser styrelsen vara av beskaffenhet att kunna

av Kungl. Maj:t utfärdas, och anhåller styrelsen att sedermera få ingiva

underdånigt förslag därom.

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte till Riksdagen avlåta nådig proposition om följande ändringar i

ej mindre nådiga avlöningsreglementet den 15 november 1907 för

tjänstemän vid statens järnvägar:

Tjänstetitel.

Övergångs
bestämmelser.

Styrelsens

hemställan.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

2.

Ersättning

Arvode.

för bostad

Summa

avlöning.

och bränsle.

Lägst

Högst

Lägst

Högst

Lägst

Högst

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Tjänsteman av högre grad.

Sektionschef1) ..............................

8,000

2,000

10,000

Byrådirektör .................................

6,000

6,900

1,800

7,800

8,700

Överkontrollör ..............................i

Arkitekt ......................................J

4,800

5,700

1,800

6,600

7,500

Matematiker .................................J

Sekreterare................................ ...1

Kamrerare ....................................j

Förste aktuarie..............................j

4,200

5,100

1,500

5,700

6,600

Milkontrollör................................j

Tjänstemän av lägre grad.

|

Vaktmästare 2) ..............................

—

—

—

— j

Manligt kontorsbiträde s) ...............

—

—

—

- J

*) Sektionschef och byrådirektör kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad

in natura om 7 respektive 6 rum och kök.

2) Vaktmästare kan i stället för ersättning för bostad och bränsle erhålla bostad in natura. Förste

3) Kontorsbiträde — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

§ 3.

Antalet av nedanstående befattningar utgör:

i styrelsen:

sektionschefer...................

byrådirektörer ................

överkontrollör ................

arkitekt..............................

matematiker.......................

sekreterare .....................

kamrerare..........................

6,

13,

1,

1,

1,

0,

1,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

95

förste aktuarie................................. 1,

milkontrollör .................................... 1,

revisor................................................ 1,

notarier ........................................ 6,

§ 7.

Ej keller må — — — — — — överdirektören, sektionschef, distriktschef

eller byrådirektör, Kungl. Maj:t — — — — — — — —

§ 9.

1. Förmånen av fri bostad uti järnvägens egna eller förhyrda lägenheter

må, där styrelsen finner sådant vara för järnvägstrafiken behövligt,

tillkomma dels sektionschef, byrådirektör, förste vaktmästare och

vaktmästare i styrelsen dels följande — — — — — — — — — —

—- — — — — — kvinnligt kontorsbiträde.

än även i lagen den 4 juli 1910 angående rätt till pension för

tjänstemän vid statens järnvägar:

§ 2.

Pensionsrätt tillkommer — — ■— —

övriga tjänstemän vid distrikten, sektionschef, byrådirektör, sekreterare

samt byråingenjör av l:a och 2:a klass sextiofem år, och

manliga befattningshavare — — — — — — — — — —--

Ytterligare inkomna skrivelser.

I skrivelse den 21 december 1912 har centralstyrelsen för föreningen

för tjänstemän av högre grad gjort framställningar om förändringar

jämväl av linjeförvaltningen, därvid anförts följande:

Fram ställning1

av den

21 dec. 1912

från centralstyrelsen

för föreningen

för

tjänstemän

av högre

grad.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Den nuvarande

organisationen

a’

linjeförvaltningen.

Den viktigaste erinringen, som kan göras mot den nuvarande formen

för linjeförvaltningen, är, att det genom de sista förändringarna år 1908

ökade antalet instanser verkat tyngande på arbetets utförande. Uppdelningen

av göromålen mellan trafikinspektör, trafikdirektör oeli distriktsforvältning

i dess olika former har visat sig svår att genomföra på ett

naturligt sätt. Dessutom har den nuvarande organisationen medfört,

att en mångfald ärenden under sin behandling måste passera flera myndigheter

än ärendenas natur fordrar.

Särskilt framträda de berörda olägenheterna inom den nuvarande

trafikavdelningen. Det åligger trafikdirektören att antaga extra tjänstemän

av lägre grad och fördela dessa mellan trafiksektionerna, vilket

senare naturligen ej kan ske annat än efter trafikinspektörernas hörande.

Trafikdirektören bestämmer fördelningen av bostäder, vartill ävenledes

erfordras förslag av trafikinspektör. Nya inventarier för stationerna få

anskaffas endast efter trafikdirektörens godkännande, men detta godkännande

måste dock grunda sig på trafikinspektörens utlåtande. Den

senare äger emellertid besluta om inventariers utbyte och avskrivande

samt godkänna materialrekvisitioner. Tågvägar, telegrafpåpassningstider

m. m. bestämmas av trafikdirektören, oaktat allmänna grunder

finnas fastställda och desamma sålunda borde kunna bestämmas av trafikinspektören.

Grenom att order och meddelande från styrelsen ävensom

av styrelsen infordrade upplysningar i regel skola gå genom distriktschefen

och trafikdirektören bliva dessa ofta fördröjda. Detta gäller

även beslut, som otvivelaktigt kunde gå direkt till trafikinspektörerna

för verkställighet. Då ärendena i regel måste diarieföras hos myndighet,

som står mellan styrelsen och trafikinspektörerna och dessutom

alltid hos de senare, kommer diarieföring att ske på mer än ett ställe.

Slutligen förorsakar den nuvarande arbetsfördelningen ofta skriftliga

framställningar från trafikinspektörerna till högre myndighet i ärenden,

vilka de borde kunna avgöra på egen hand och förr i inånga fall avgjorde.

Aven i fråga om ärenden, som gemensamt skola behandlas av olika

avdelningar, ställa sig arbetsförhållandena synnerligen ogynnsamma.

Detta gäller framför allt de ärenden, som beröra den dagliga trafiktjänsten

och som i regel kräva snabbt avgörande. Som exempel må framhållas

sättet för anordnande av extratåg. Under nuvarande förhållanden

tager, som naturligt är, trafikledningen första steget därtill, i det att

trafikinspektören eller dennes ställföreträdare, tågledaren, hänvänder sig

till maskinsektionens föreståndare med rekvisition av dragkraft. Denne

vänder sig i sin tur till vederbörande lokomotivstationsföreståndare för

att efterhöra, om lokomotiv och personal finnas tillgängliga. Denna

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

omgång verkar tidsödande, och extratåg kunna därför ej alltid anordnas

så snabbt, som önskligt vore.

Vid undersökningar rörande tågförseningar och andra oregelmässigheter

i den dagliga driften måste handlingarna ofta passera genom myndigheter,

som i saken ej kunna hava något att upplysa, endast för att

ingen skall bliva förbigången. Ärenden av större betydelse måste ofta

behandlas av trafikinspektör, maskiningenjör, trafikdirektör och maskindirektör

jämte de närmast berörda trafik- och lokomotivstationerna.

Härigenom torde arbetskraften icke alltid bliva utnyttjad som sig borde,

och behandlingen av ärendena i allmänhet bliva lidande.

Vad som särskilt blivit tillbakasatt är inspektionen, som dock torde

vara den viktigaste grenen av linjebefälets verksamhet. Till eu effektiv

inspektion torde höra, att den ej endast är anmärkande och slumpvis

skeende utan även undervisande och planmässig, enär endast genom en

sådan inspektion uppkomna missförstånd kunna undanröjas. Där inspektion

under nuvarande förhållanden äger rum, kan den emellertid

ofta endast bliva av anmärkande art, emedan tiden ej medgiver eu

grundligare undersökning.

Man skulle kunna förmoda, att, då ett och samma ärende behandlas

i liera instanser, det borde bliva mera allsidigt belyst, och att avgörandet

sålunda borde bliva bättre. Så torde dock ej alltid vara förhållandet,

enär ansvaret vid ärendenas behandling därvid lätt kommer att för mycket

delas. Ett förslag från den lägsta instansen underkastas måhända ej

sällan i den närmast högre eu mindre omsorgsfull granskning, om ytterligare

en eller två myndigheter skola behandla detsamma. I en högre

instans förefinnes benägenhet för en mindre grundlig behandling av

ärenden, som förut undergått granskning av en eller flera myndigheter.

Särskilt blir detta förhållandet, då brist på arbetskraft förefinnes, eller

då ärendet är mera brådskande.

Ett system med stor beslutanderätt för den enskilde befattningshavaren

är därför bättre än ett system med många instanser. Under

förutsättning att den beslutande tjänstemannen i det förra fallet äger

erforderlig kompetens, vinnes en verklig kontroll, medan i det senare

fallet kontrollen endast blir skenbar.

På grund av vad nu anförts torde det förefinnas vägande skäl fölen

omorganisation av linjeförvaltningen vid statens järnvägar.

Den egentliga järn vägstjänsten besörj es närmast av stationerna och

tågen, vilka äro så intimt beroende av varandra, att ledningen av dem

om möjligt bör utövas av samma myndigheter. För närvarande ombesörjes

ledningen av1 stationerna och tågen med undantag av lokomoBihang

till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 5 käft. 13

Ny organisation

av linjeförvaltningen.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

tivens och lokomotivpersonalens beordrande i tjänst av sektionsbefälet

vid trafikavdelningen, och är alltså den nyss uttalade grundsatsen icke

nu genomförd. Därtill fordras, att även lokomotivens och lokomotivpersonalens

ställande till trafiktjänstens förfogande är lagt under samma

myndighet som övriga organ för stations- och tågtjänstens besörjande.

Lokomotivstationerna böra alltså förläggas under trafikavdelningen. Detsamma

gäller även den övriga till den nuvarande maskinavdelningen

hörande linjepersonalen, nämligen vagntillsyningspersonalen.

Vidare skulle tågrörelsen kunna handhavas på ett ändamålsenligare

sätt, om ej tvenne avdelningar funnes, vilka med varandra delade ansvaret

för denna tjänst. Särskilt gäller detta säkerhetsföreskrifterna,

vilkas inlärande liksom kontrollen över deras iakttagande bör handhavas

av en och samma avdelning.

Banavdelningens verksamhetsområde har sedan gammalt varit att

underhålla stationer och linjer samt handhava bevakningstjänsten.

Denna avdelning har varit och torde fortfarande kunna vara skild från

trafikavdelningen.

Vidare erfordras en avdelning, som skall underhålla den rullande

materielen, något som hittills har ålegat verkstäderna, och måste en

sådan avdelning allt framgent finnas för fullgörandet av detta uppdrag.

Till denna avdelning har även hört handhavandet av förråden, men då

dessa äro fullständigt fristående från de förut nämnda tre avdelningarna,

böra de vara självständiga, Förråden hava nämligen ej att sörja enbart

för verkstäderna utan även för trafik- och banavdelningarna, vartill

kommer, att teknisk utbildning ej erfordras för ledningen av dem.

Efter den nu antydda uppdelningen av den nuvarande maskinavdelningen

och borttagandet av linjeavdelningen och förrådet återstår en

rent teknisk avdelning, vilkens tjänstemän endast skulle behöva befatta

sig med maskintekniska ärenden i egentlig mening.

Föreståndarna för de trenne olika huvudavdelningarna böra, som

förut antytts, utrustas med stor befogenhet. I stort sett bör den befogenhet,

som nu tillkommer distriktsförvaltningarna, uppdelas på dessa

a vdelningsföreståndare. Trafikföreståndarna böra hava till sitt förfogande

såväl trafik- som maskininspektörer för utövandet av den trafik- och

maskintekniska inspektionen. Barn- och verkstadsföreståndarna böra hava

baninspektörer och verkstadsingenjörer till sina närmaste medhjälpare.

Vid uppdelningen av det nuvarande bannätet i olika befälsområden

bör iakttagas dels att rörelsen till eller från ett större trafikcentrum om

möjligt ledes från ett och samma håll, dels att de olika områdena icke

bliva större, än att trafiken bekvämt kan överskådas och ledas. Ett

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

försök till en dylik uppdelning synes giva vid handen, att åtta trafikavdelningsområden

äro behövliga.

Vad banavdelningsområdena beträffar, är det visserligen ej nödvändigt,

att de sammanfalla med trafikavdelningsområdena, men då de

ej böra göras alltför stora, och då föreståndarna för de båda avdelningarna

i fråga om nybyggnader och förändringar å stationsområden

m. m. alltid måste förhandla med varandra, synes det synnerligen lämpligt,

att de sammanfalla med trafikavdelningsområdena.

Verkstadsavdelningarna och förråden, som sinsemellan skulle bliva

självständiga, böra komma i nära anknytning till överordnade byråer i

styrelsen, alldenstund större delen av deras ärenden bäst ledas centralt.

Genom att distriktscheferna skulle borttagas och varje avdelningsföreståndare

skulle få både den verkliga ledningen inom sin avdelning

och det ekonomiska ansvaret för dess skötsel, komrne helt visst kontrollen

från styrelsens sida att avsevärt underlättas och driften i dess

helhet att lämna ett bättre ekonomiskt resultat.

Vad befälsutbildningen angår, förutsätter det nu framlagda organisationsförslaget,

att trafikbefälet icke skall hava teknisk utbildning.

I utlandet, exempelvis i Preussen, förekommer stundom bantekniskt

trafikbefäl, varigenom man vill vinna bästa möjliga samverkan mellan

ban- och trafiktjänsten. En sådan samverkan bör med den nu föreslagna

organisationen ändock kunna ernås, nämligen på sådant sätt att i alla

instanser ett nära samarbete mellan ban- och trafikpersonalen äger rum

och att trafikavdelningen berörande förslag till byggnader och anläggningar

i regel avgivas gemensamt av ban- och trafikbefälet. Denna organisationsform

är ur trafiksynpunkt överlägsen den preussiska. Från

allmänhetens synpunkt är det önskvärt, att trafikbetälet äger största

möjliga erfarenhet av den praktiska trafiktjänsten. En sådan erfarenhet

kan tekniskt utbildat trafikbefäl i följd av splittringen på olika arbetsuppgifter

såväl under utbildningstiden som i den dagliga tjänsten svårligen

förvärva i lika hög grad som det befäl, vilket under ett större

antal år fått tjänstgöra i de lägsta och mellangraderna vid trafikavdelningen

och därefter genomgått en för högre befälstjänst lämpad teoretisk

utbildning på sätt äger rum med högre militärt befäl.

Vid de olika avdelningarna böra personalutskott inrättas, bestående

av avdelningsföreståndaren som ordförande samt ombud från olika

grupper av personalen. Genom dessa utskott skulle personalen kunna

gorå sig hörd i olika frågor, vilket säkerligen skulle bliva till gagn för

verkets utveckling och stärkandet av personalens intresse för detsamma.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Don nuvarande

organisationen

av styrelsen.

Ny organisation

av styrelsen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr o.

Efter införande av den nuvarande organisationen har järnvägsstyrelsen

visat sig vara mera arbetskraftig och initiativrik än förut.

Flera omfattande reformer hava genomförts, till gagn för statens järnvägars

utveckling och ekonomi. Huruvida detta förhållande enbart är

organisationens förtjänst, torde vara tvivel underkastat. Snarare torde

orsaken vara den ökning av kvalificerade arbetskrafter, som järnvägsstyrelsen

erhöll från och med år 1908.

Olägenheter hava dock framträtt hos den nuvarande organisationen

såsom järnvägsstyrelsen själv framhållit. Sålunda, påvisar styrelsen i

sitt förslag till omorganisation »svårigheten att åvägabringa fullt tillfredsställande

enhetlighet i ärendenas behandling och samverkan inom

styrelsen» och framlägger utförligt skälen därför. Vidare framhåller

styrelsen, att den nuvarande organisationen medför svårighet att anordna

erforderlig inspektion av linjeförvaltningen. Enligt centralstyrelsens för

ifrågavarande förening förmenande är inspektion ett av styrelsens viktigaste

åligganden, enär en effektiv och ständigt fortgående sådan är ett

av de förnämsta medlen för ernående av erforderligt samarbete mellan

styrelsen och linjeförvaltningen.

Att de nu anförda olägenheterna äro tungt vägande skäl för eu

omorganisation av styrelsen är ostridigt, men bör vid en sådan omorganisation

jämväl beaktas sambandet med organisationen av linjeförvaltningen.

Såsom direkt befäl för linjemyndigheterna böra finnas fyra byråchefer,

eu för vardera av drifts-, barn-, verkstads- och förrådsavdelningarna.

Dessutom böra för vissa andra viktiga grupper av ärenden

finnas byråchefer, nämligen för administrativa och taxeärenden. Närmast

under byråcheferna böra å drifts-, taxe-, administrativa och förrådsavdelningarna

finnas sekreterare och å driftsavdelningen därjämte eu inspektör

samt å ban- och verkstadsavdelningarna byråingenjörer för att

bereda olika ärenden. Bilagda schema åskådliggör denna styrelsens

samm ansättning.

De i förslaget upptagna sex byråcheferna äro avsedda att vara de

egentliga föredragande.

För att befria generaldirektören från mindre viktiga ärenden äro tvenne

överdirektörer föreslagna, vilka böra äga beslutanderätt var för sin grupp

av ärenden. En dylik uppdelning av beslutanderätten är redan nu i

princip genomförd, i det den nuvarande överdirektören tilldelats sådan

i vissa tekniska ärenden. Överdirektör bör äga föredragningsrätt ävensom

skyldighet att närvara, då underställd byråchef föredrager för generaldirektören.

Aven beredande tjänstemän böra vid behov vara närvarande

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 5. 101

vid föredragning. F(^dragningsrätt bör även kunna tilldelas sådan beredande

tjänsteman.

Bliver generaldirektören sålunda befriad även från sådana mindre

viktiga ärenden, som tillhöra drifts- och taxeavdelningarna, får han

bättre tillfälle att handlägga de mera betydelsefulla frågorna liksom även

större möjlighet att genom resor göra sig underkunnig om verkets skötsel.

Styrelsens kontor liksom vissa nu befintliga men ej här berörda

befattningar torde, i den man de äro behövliga, kunna inordnas i den

nu föreslagna organisationen.

För att med säkerhet kunna påräkna de bästa arbetskrafterna för

järnvägsstyrelsen bör byråchef i avlöningshänseende vara minst jämnställd

med avdelningsföreståndare vid linjeförvaltningen samt byråingenjör,

inspektör oeh sekreterare vara minst jämnställda med trafik-,

ban- och maskininspektör.

Efter nådig remiss har järnvägsstyrelsen över nyssintagna framställning

avgivit yttrande och därvid styrelsen — med förmälan dels att centralstyrelsen

för ifrågavarande förening, som utgjordes av en stationsskrivare

och två kontorsskrivare näppeligen sutte inne med förutsättningar att

kunna allsidigt bedöma, huru för ett rätt fullgörande av det mångskiftande

arbetet inom verket de många organen böra fördelas inom de olika arbetsfälten,

dels och att benämningen å föreningen vore missvisande, i det att

rätten till inträde i föreningen icke tillkomme tjänstemän i de högre befälsgraderna,

utan slutade för tjänstemän å linjen med stationsinspektorsgraden

av l:a klass och i styrelsen med notariegraden — anfört huvudsakligen:

De av centralstyrelsen framhållna önskemål, vilka angivits varit

föremål för diskussion inom föreningen, gå i huvudsak ut därpå, att vid

en omläggning av linjeförvaltningen distrikt sch efsbefattningar na skulle

borttagas samt den ändring i nuvarande anordning vidtagas, att lokomotiv-

och vagntjänsten med därför behövlig personal skulle fråntagas

maskinavdelningen och förläggas under trafikavdelningen, varemot verkstadstjänsten

skulle bibehållas under särskilt befäl och en fristående

förrådsavdelning inrättas. Linjeförvaltningen komme således att bestå

av fyra avdelningar: den nuvarande banavdelningen, den utvidgade

trafikavdelningen, en avdelning för verkstadstjänst och en för förrådsväsendet.

Vidare föreslås såsom anpassning till denna organisation av

linjeförvaltningen den ändring av styrelsens organisation, att sex byråchefer

skola vara föredragande inom styrelsen med sekreterare, inspektörer

och byråingenjörer såsom beredande tjänstemän, varjämte två

Yttrande

från järnvägsstyrelsen

över

framställningen

åen

2S december

1912.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ö.

överdirektörer, var för sin grupp av ärenden, skulle äga beslutanderätt

i vissa frågor.

I den underdåniga skrivelsen angives såsom huvudskäl för förslaget

om en total omorganisation, att behovet av en omedelbar omgestaltning

jämväl av linjeförvaltningen är synnerligen trängande och att det kan

befaras, att, om en ny organisation av järnvägsstyrelsen nu genomföres,

ingen förändring av linjeförvaltningen vore att påräkna inom den

närmaste tiden.

Föreningens centralstyrelse, vilken, om den ock får anses representera

föreningen, dock ej visat sig äga föreningens uppdrag att avgiva någon

framställning i förevarande viktiga fråga, bär såsom huvudsakliga skäl

för vidtagande av omedelbara åtgärder för linjeförvaltningens omgestaltning

åberopat, att genom organisationen år 1908 skapats ökat antal

instanser, som verka tyngande på arbetets utförande, att, arbetsförhållandena

ställa sig synnerligen ogynnsamma i fråga om ärenden, som

gemensamt skola behandlas av olika avdelningar, samt att inspektionen

blivit tillbakasatt.

Det förstnämnda skälet torde vara av enahanda innebörd som det,

vilket i motioner vid 1912 års Riksdag anfördes i enahanda syfte, eller

att genom tillkomsten av de särskilt vid senaste organisationsreformen

med ökad makt försedda distriktsförvaltningarna och genom i övrigt

allt för talrika förvaltningsorgan skapats till skada för allmänheten en

alltför tung form för ärendens avgörande. Utförligt har styrelsen i

skrivelse den 7 maj 1912 bemött vad i berörda hänseende andragits

såsom skäl för linjeförvaltningens omedelbara omgestaltning, och inskränker

sig styrelsen därför att nu allenast hänvisa till styrelsens

yttrande härutinnan, intaget på sid. 10—14 i Andra kammarens tredje

tillfälliga utskotts utlåtande n:r 10 vid samma riksdag.

Vad angår de övriga av centralstyrelsen anförda skälen för linjeförvaltningens

omorganisation, så torde botemedlet för avhjälpande av

de brister i avseende å samarbete och inspektion, som förmenats föreligga,

icke stå att vinna på organisativ väg, utan är det här arbetsordningens

föreskrifter, som skola verka reglerande. Det är ju givet,

att i ett så stort verk som statens järnvägar ej kan undvikas, att i ett

eller annat fall det kan brista i avseende å samarbete, men har styrelsen,

då sådant kommit till synes, alltid reagerat häremot och påpekat nödvändigheten

av intimt samaarbete mellan de olika funktionärerna av

alla grader. I de allmänna reglerna i arbetsordningen framhålles ock

uttryckligen, att målet är en praktisk och ekonomisk skötsel av statens

järnvägar och att det åligger alla funktionärer att villigt och kraftigt

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5..

103

samverka för detta måls vinnande även i de fall, då sådan samverkan

icke finnes uttryckligen stadgad i meddelade föreskrifter. För detta

samarbete inom huvudorganet för linjeförvaltningen eller distriktsförvaltningarna

är just distriktschefsinstitutionen, vilken centralstyrelsen nu

vill avskaffa, inrättad. Därest i något hänseende inspektionsverksamheten

skulle eftersättas, är det i första rummet avdelningsföreståndarna,

som hava att vaka häröver och vidtaga rättelser.

Genom centralstyrelsens förslag skulle 5 distriktschefsbefattningar

indragas, men genom distriktens ökning från 5 till 8 skulle antalet högre

befälsposter komma att ökas i betydande grad.

I fråga om detaljerna av centralstyrelsens förslag kan man vid

granskningen av den ifrågasatta uppdelningen av de olika linjeorganens

befogenhetsområden ej frigöra sig från intrycket, att i denna organisationsfråga,

vars lösning kräver noggrant och sakligt beaktande av många

på densamma inverkande förhållanden, förslagsställarna ej tillräckligt

beaktat eller haft nödig insikt i förvaltningens olika grenar och att de

—■ med uttalande av allmänna omdömen utan vidare bevisföring — sett

denna viktiga fråga nästan uteslutande ur tågledningens synpunkt.

Av det anförda framgår, att järnvägsstyrelsen vidhåller sitt i inledningen

till styrelsens berörda underdåniga skrivelse den 23 augusti

1912 gjorda uttalande, att styrelsen i beaktande av den jämförelsevis

korta tida som förflutit, sedan den nu gällande organisationsformen

tillkom, finner en total omgestaltning av de bestående förhållandena,

såsom påyrkats, icke vara lämplig. Såsom styrelsen i samma inledningerinrat,

kan det för vilken institution som helst, vare sig i statens eller

enskildas ägo, ej vara gagneligt att så omedelbart som ifrågasatts rubba

själva huvudgrunderna i förvaltningen, för såvitt det ej visat sig uppenbart,

att resultatet av förvaltningens skötsel krävde dylik omläggning av

grunderna, vilket emellertid icke vore förhållandet.

Vidkommande slutligen styrelsens organisation, som centralstyrelsen

velat anpassa efter de uppdragna konturerna för linjeförvaltningens

organisation, må anmärkas, att centralstyrelsen själv framhållit, att genom

ökningen av kvalificerade arbetskrafter från och med år 1908 järnvägsstyrelsen

visat sig mera arbetskraftig och initiativrik än förut, men att

döma av det schema för styrelsens omorganisation, som bilagts den

underdåniga skrivelsen, synes vara ifrågasatt eu väsentlig minskning av

dessa arbetskrafter. Redan på denna grund måste styrelsen bestämt

motsätta sig förslaget i denna del. I styrelsens berörda underdåniga

skrivelse har styrelsen redan påvisat och kraftigt betonat, att någon minskning

av befintliga arbetskrafter ej kan vidtagas och att detta skulle inne
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Frågan om

en allmän

revision av

1907 års

.järnviigsorganisation.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

bära tillbakagång och motarbeta den fortsatta utveckling av statens järnvägars

verksamhet, som förhållandena givetvis kräva.

Aven i denna del av frågan vidhåller styrelsen sitt förslag av den

23 augusti 1912.

Härefter har eu ytterligare skrift den 25 januari 1913 inkommit

från Föreningen för tjänstemän av högre grad vid statens järnvägar,

vilken skrift emellertid icke innehåller några nya synpunkter för ifrågavarande

organisationsfrågas bedömande.

Departementschefens yttrande.

Det första spörsmål, som, vid bedömande av förevarande framställning

om förändrad organisation av järnvägsstyrelsen, gällt att taga

ståndpunkt till, är, huruvida förändringar i själva järnvägsstyrelsens

organisation eller annan liknande åtgärd nu kan och bör fristående för

sig genomföras. Svaret härå beror närmast av uppfattningen, huruvida

eu allmän revision av 1907 års järn vägsorganisation är påkallad och

huruvida, därest så anses, en dylik revision är lika trängande med avseende

å linjeförvaltningen som beträfffande själva styrelsen; varjämte

tydligtvis är av vikt att tillse, om olägenheter eller svårigheter kunna

förutses av partiella förändringar och reformer i ena eller andra delen

av förvaltningen.

I sin förevarande framställning har järnvägsstyrelsen uttalat, att

förhållandena icke för närvarande påkalla någon ändring i den år 1907

fastslagna, genom arbetsordning av den 11 september 1908 närmare bestämda

gränsskillnad mellan styrelsens och distriktsförvaltningarnas olika

behörighetsområden. 1907 års organisation kan anses vila på den grundvalen,

att förvaltningens ledning skall ankomma på styrelsen, men den

dagliga skötseln ligga hos lokalförvaltningarna. För min del ansluter

jag mig till järnvägsstyrelsens uppfattning, att den nämnda grunden

för järnvägsadministrationen i stort sett fortfarande är bärande. Därmed

är icke sagt, att icke vissa detaljer i förhållandet mellan styrelsen

och lokalförvaltningarna kunna behöva undergå ändring i ena

eller andra riktningen. Men dessa torde icke bliva av den art eller omfattning,

att de i Stort sett inverka på de olika behörighetsområdena. Jag

har därför ur nu föreliggande synpunkt icke funnit hinder föreligga för

upptagande av styrelsens förenämnda förslag. Styrelsens organisation

kan ändras och omläggas, utan att detta behöver inverka på linjeförvaltningens

anordnande. Frågan om förändringar i denna senare förvaltning

kan härefter när som helst upptagas och behandlas.

Förelåge emellertid, oavsett detta, ett omedelbart behov av ändringar

med avseende å lokalförvaltningarna, och kunde detta behov tillgodoses

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

utan att ändringar beträffande styrelsen fördröjdes längre än som är

önskligt, borde en granskning av hela järn vägs förvaltningens organisation

i ett sammanhang vara att anbefalla. Enligt min mening ligga

dock de bägge berörda frågorna, linjeförvaltningens omorganisation och

ändringar i styrelsens organisation, icke så, att de senare behöva eller

för närvarande lämpligen kunna göras beroende av den förra. Vad

först beträffar linjeförvaltningen är det visserligen möjligt, att en del,

kanske rätt avsevärda, omläggningar och förenklingar med avseende å

denna kunna vara önskvärda. Men den nuvarande organisationen har

varit i verksamhet under så kort tid, att stadgad erfarenhet om densamma

näppeligen ännu kan anses vunnen. Och framför allt, de lämpligaste

riktlinjerna för eventuella ändringar synas ännu icke kunna fullt

överskådas. Det må också erinras om, att stor enighet rådde vid

1907 års Riksdag om lokalförvaltningarnas organisation, grundad som

denna organisation var på en omfattande utredning av 1906 års järnvägskommitté

och dess kraftiga förord för starka distriktsförvaltningar

med vidsträckt befogenhet rörande skötseln av distrikten. Härefter

har visserligen inom Riksdagen vid ett par tillfällen förslag om utredning

angående en förändrad organisation av järnvägsförvaltmingen

i sin helhet framkommit och vunnit ett visst gehör. Jag tillåter

mig härutinnan hänvisa till den förut lämnade redogörelsen för motioner

i ämnet vid Riksdagarna 1911 och 1912 (sid. 27—32 här

ovan) och erinrar härutöver allenast om det av Andra kammarens tillfälliga

utskott nr 3 vid 1912 års Riksdag gjorda uttalande, att någon allmän

omläggning av 1907 års organisation icke sjmtes vara av behovet påkallad.

Det torde vidare icke vara uteslutet, att icke såväl de sakkunniga,

vilka tillkallats för utredning av frågan, huruvida överkvalificerad arbetskraft

användes inom statens järnvägars förvaltning, som även den i

anledning av Malmslättsolyckan tillsatta kommissionen kunna i sin utredning

komma in på förhållanden eller giva uppslag till åtgärder, som

mer eller mindre beröra linjeförvaltningarna, deras verksamhetsformer och

organisation i övrigt. Slutligen torde, i sammanhang med prövning av

frågan om upprättande av ett särskilt kommunikationsdepartement, varom

departementalkommitterade lära väcka förslag, åtskilliga frågor rörande

järnvägsstyrelsens befogenhetsområde samt formerna för styrelsens verksamhet

böra upptagas till utredning. Det synes mig också härav lämpligt,

att allenast de mest trängande ändringarna av j ärnvägsorganisationen

nu ifrågasättas.

Då således frågan om linjeförvaltningens organisation, varutinnan

förslag ej föreligger från järnvägsstyrelsen, måste fordra en ingående

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 5 käft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

Behovet av

ändringar i

järnvägsstyrelsens

organisation.

Olika förslag

till omorganisation

avjärnvägsstyrelsen.

106 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

undersökning- och utredning, för vilken i allt fall tidpunkten nu icke

kan vara den lämpligaste, då hinder eller olägenheter icke synas möta

att, oberoende av styrelseorganisationen, vid lämplig tidpunkt överväga

frågan om linjeorganisationen samt då däremot enligt min mening vissa

ändringar med avseende å själva järnvägsstyrelsen äro trängande och

icke utan olägenhet kunna göras beroende av frågan om andra förädringar

i järnvägsförvattningen eller eljest anstå, har jag ansett mig

nu böra till huvudsakligt beslut från Kungl. Maj:ts sida anmäla förslaget

om ändringar i järnvägsstyrelsens organisation.

Beträffande behovet av ändringar i nuvarande organisation av järnvägsstyrelsen

har styrelsen i sin förevarande framställning haft beaktansvärda

uttalanden, för vilka jag förut redogjort.

De mest framträdande olägenheterna med styrelsens nuvarande organisation

hänföra sig, enligt min mening, dels till det förhållande att styrelsens

chef icke är tillräckligt befriad från detaljfrågors handläggning,

dels ock till den alltför låga avlöningen till byrådirektörerna.

Såsom övriga svagheter i den nuvarande organisationen torde också

kunna anses, att tillgången på fullt kvalificerad arbetskraft inom styrelsen

är alltför knapp, och att i allo tillfredsställande enhetlighet i ärendenas

behandling och samverkan inom styrelsen visat sig svåra att uppnå.

I fråga om de utvägar, som yppa sig för olägenheternas avhjälpande,

hava inom järnvägsstyrelsen rått olika meningar. Järnvägsstyrelsens

förslag innebär, såsom av den föregående redogörelsen framgår, att i stället

för nuvarande å järnvägens stat uppförda 15 föredragande byråchefer —

en 16:de byrådirektör, för militärbyrån, är uppförd å generalstabens

stat — inrätta dels 6 sektionschefer med föredragningsskyldighet i viktigare

eller mera principiella ärenden samt med rätt att i generaldirektörens

ställe avgöra vissa ärenden efter föredragning av byrådirektör, dels ock

13 byrådirektörer — jämte en 14:de för militärbyrån — med föredragningsskyldighet

inför såväl generaldirektören som inför souschefen och

inför vederbörande sektionschef. Totala avlöningen för sektionschef skulle

vara 10,000 kronor samt byrådirektörens avlöning höjas till en slutlön

av 8,700 kronor. Den ökade kostnaden för den nya organisationen av

styrelsen — inberäknat utbytande av en del notariebefattningar mot

sekreterarbefattningar samt ökad avlöning och förändrad ställning för

ombudsmannen — skulle bliva 58,500 kronor. Av reservanterna inom järnvägsstyrelsen

hava i stället föreslagits anställande av en ytterligare överdirektör

och souschef med arvode av 12,000 kronor samt uppflyttande

av 11 byrådirektörer till byråchefer med en högsta lön av 9,000 kronor,

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 5.

varförutom skulle bibehållas 4 byrådirektörer, likaledes med en högsta

avlöning av 9,000 kronor, för speciella ärenden. Totala kostnadsökningen,

inberäkna! den ökade kostnaden för sekreterarna och ombudsmannen,

skulle enligt detta förslag bliva 40,800 kronor.

För min del har jag visserligen funnit järnvägsstyrelsens förslag

vara ett mycket beaktansvärt uppslag till vinnande av en med tillräckliga

och högt stående arbetskrafter utrustad organisation av den högsta

järnvägs förvaltningen. Men jag har dock för icke närvarande ansett

mig böra förorda detsammas antagande. Närmast ställer jag mig tveksam,

huruvida man nu bör övergiva vissa huvudgrunder för 1907 års

organisation, som haft till syfte att icke skapa något mellanled mellan

den verkliga sakkunskapen och den beslutande myndigheten, utan låta

sakkunskapen direkt framträda inför chefen och såmedelst undvika

dubbelarbete och befordra största möjliga snabbhet i ärendenas handläggning,

för att i stället antaga en organisation, som i viss mån

innebär en återgång till det system, som gällde före år 1908. Jag är

visserligen böjd antaga, att man 1907 gick väl så långt i avseende å

ärendesuppdelning, och jag är ingalunda blind för att därigenom vissa

brister vidlåda 1907 års organisation i avseende å enhetlighet och sammanhållning

av ärendena i styrelsen. Men att vid de mera tillfälliga

förbättringar av nuvarande förhållanden, som jag allena anser nu böra

ifrågasättas, uppge grunden i viktiga avseenden för det nuvarande byrådirektörssystemet,

synes mig icke oundgängligt och knappast heller fullt

lämpligt. Det må vara en kanske nära framtid förbehållet att ytterligare

granska och överväga dessa grunder, när järnvägsorganisationen i sin

helhet kan underkastas en ingående överarbetning, något vartill, på sätt

jag förut antytt, den i alla avseenden rätta tidpunkten icke ännu synes

vara inne.

På dessa skäl ansluter jag mig därför i huvudsak till reservanternas

förslag, vilket bygger på nuvarande organisation och vill avhjälpa de

mest framträdande olägenheterna genom anställande av ytterligare eu

överdirektör och förbättrande av byrådirektörernas löneförhållanden och

tjänsteställning.

Vidkommande då först frågan om anställande av ytterligare en överdirektör

och souschef, så erinrar jag, att enligt nuvarande anordning överdirektören

och souschefen avgör alla till de åtta rent tekniska byråerna

(banbyrån, bankonstruktionsbyrån, bangårdsbyrån, telegrafbyrån, maskinbyrån,

förrådsbyrån, maskininspektionsbyrån och byrån för elektrisk drift)

hörande ärenden, med undantag allenast för ärenden, i vilka expedition

Anställande

av ytterligare

en

överdirektör

och

souschef.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 5.

skall avlåtas till Kungl. Maj:t, och de särskilt viktiga ärenden, som

ansetts erfordra inhämtande av generaldirektörens mening och beslut i

frågan. Generaldirektören handlägger således nu själv ärenden tillhörande

övriga byråer (administrativa byrån, kamerala byrån, trafikbyrån, tidtabellsbyrån,

militärbyrån samt de tre taxebyråerna). Den verksamhet

ifråga om sammanhållning och enhetlighet, som den nuvarande överdirektören

utövar, är sålunda i främsta rummet inriktad på de tekniska

byråerna. Om nu en ny överdirektörsbeställning inrättas, skulle denne

nya överdirektör erhålla en uppgift i fråga om flertalet av de icke tekniska

byråerna motsvarande den, som den hittillsvarande överdirektören

utövar vidkommande de tekniska byråerna. Av icke ringa betydelse

synes det också vara att genom inrättande av en ny överdirektörsbeställning

möjliggöra, att »trafiken» kan *få en representant bland de högsta

spetsarna i järnvägsförvaltningen. För en generaldirektör och chef, vare

sig han har järnvägsteknisk utbildning eller affärsmannautbildning eller

vanlig administrativt-juridisk utbildning, måste det vara till ökat stöd i

hans verksamhet och ledning av hela järnvägsförvaltningen, att han till

närmaste medhjälpare och rådgivare har representanter för de två huvudgrupperna

inom järnvägsförvaltningen, de rent tekniska ärendena (bana

och dragkraft) samt driftsärendena (»trafiken» och taxeväsendet).

Med souschefssystemet torde avsetts, att staten alltid bör kunna

påräkna, att fullt sakkunnig och erfaren person kan rycka fram till

högsta ledningen, när chefen av en eller annan anledning är förhindrad

utöva sin befattning eller när han frånträder densamma. Detta anspråk

från statens sida blir givetvis säkrare tillgodosett med anställande av

två souschefer än om blott en sådan finnes. Otvivelaktigt har arbetsbördan

under de allra senaste åren ansenligt växt inom järnvägsstyrelsen,

liksom inom denna förvaltning över huvud. De siffror, som härutinnan

anförts av järnvägsstyrelsen, bära därom vittnesbörd. Emellertid kan

arbetsbördan icke mätas allenast efter ärendenas antal. Det intensiva

och krävande arbete, som på många områden inom styrelsen pågår för

anläggningar och förbättringar i olika avseenden, ställer stora fordringar

på arbetskraft och intresse hos styrelsens alla ledamöter. En förstärkning

av styrelsen är även därav påkallad och åsyftas också med den

nya överdirektörens anställande. Att eu dylik befattnings inrättande

skall tillföra styrelsen en högt kvalificerad arbetskraft, synes mig obestridligt,

liksom också, att därmed ökade möjligheter till enhetlighet och

sammanhållning av ärendena inom styrelsen skola givas. Uppenbarligen

bör den nya souschefen erhålla samma avlöning, 12,000 kronor, som den

nuvarande. Då den förre, liksom den hittillsvarande, allenast kan komma

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

109

att tillsättas på vissa år, karl anställande av en sådan icke förhindra

en framtida ändring av organisation av styrelsen, även om souschefssystemet,

med antagande av det av järnvägsstyrelsen förordade sektionsehefssystemet,

befinnes böra ändras, vilket jag ingalunda håller för otroligt.

Kung!. Maj:t torde också framdeles böra överväga, om ej den nya souschefen

möjligen bör tillsättas på kortare tid än som nu gäller för souschef

eller 6 år.

Vidare måste, synes mig, åtgärder vidtagas för förbättrande av byrådirektörernas

avlöningsförmåner.

Den relativt låga avlöningen för byrådirektörerna i järnvägsstyrelsen

garanterar nämligen icke, att de bästa krafterna kunna kvarhållas i styrelsen.

Avlöningen för byrådirektörerna är högst 7,500 kronor, medan distriktscheferna

åtnjuta eu avlöning av 10,000 kronor samt ban-, maskin- och

trafikdirektörerna eu avlöning av högst 8,700 kronor. Icke blott således

att distriktschefbefattningarna bliva begärliga för byrådirektörer, även

bandirektörs-, maskindirektörs- och trafidirektörsbefattningarna bliva föremål

för byrådirektörernas eftersträvande.

Den svaga avlöningen för byrådirektörerna, ännu mera kännbar genom

att dessa ha sin stationsort i Stockholm med dess höga levnadskostnader och

genom att för ett flertal av byrådirektörsbefattningarna erfordras teknisk

utbildning, vadan konkurrens också råder med den enskilda industrien,

där liknande eller högre löner ofta betalas på även mindre ansvarsfulla

befattningar, har också medfört, att byrådirektörerna, när tillfälle givits,

sökt sig ut till distrikten. Överrevisorerna, som vid derå tillfällen uppmärksammat

detta förhållande, yttra också i sin berättelse för år 1910

följande:

»Under tiden sedan överrevisorerna avgå vo sin berättelse för år 1909

hava tvänne byrådirektörer lämnat järnvägsstyrelsen för att övertaga

tjänstebefattningar på linjen. Ehuru järnvägsstyrelsen härigenom gått

miste om dugliga krafter, vore härom måhända ingenting att säga,

därest de ifrågavarande fallen vore att anse som undantagsfall. Men

så är nog icke händelsen, utan torde dessa fall böra tillmätas symptomatisk

betydelse. Vore organisationen väl avvägd, borde statens järnvägars

mest dugande tjänstemän eftersträva plats inom järnvägsstyrelsen.

De relaterade fallen antyda en strävan i motsatt riktning från

styrelsen till linjen, vilken strävan till men för statsbanorna kan befaras

leda till järnvägsstyrelsens försvagande.»

Härtill må knytas det meddelande, att under år 1912 ytterligare

två byrådirektörer avgått från styrelsen till linjen.

Ändrad av

isning- ocli

ställning fölbyrådirektörerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Järnvägsstyrelsen anför i nu berörda avseende också, att följden,

om nu bestående förhållanden ej ändras, snart blir den, att byrådirektörerna

alltmer ha sina blickar riktade på linjetjänsten och vilja begagna

varje till buds stående tillfälle att ombyta styrelsetjänsten mot den bättre

avlönade linjetjänsten. De flesta byråer komma därmed säkerligen förr

eller senare att förestås av de yngre och mindre erfarna bland dem, som

över huvud taget kunna ifrågakomma till en byrådirektörsbefattning.

Den bästa fackkunskapen, de bästa förmågorna gå ut på linjen och vända

icke åter till styrelsen, vilket allt innebär, att generaldirektören och

souschefen komma att, om icke snar förbättring vinnes, vid ledningen

av förvaltningen hava såsom sina närmaste män härtill mindre kvalificerade

personer än som skulle kunna stå dem till buds, därest byrådirektörernas

avlöningsförhållanden stode i riktig proportion till linjetj

änstem ännens.

Det måste också synas ganska obilligt, att de föredragande ledamöterna

av järnvägsstyrelsen, trots att deras arbete är fullt likvärdigt

med t. ex. byråchefernas i de andra affärs drivande verken och kvantitativt

ofta större, skola hava avsevärt sämre löneförmåner än dessa.

Jämförelsen med avseende å löner mellan byrådirektörerna och avdelningscheferna

å linjen utfaller också, på sätt förut erinrats, till de förras

nackdel. För att den växelverkan mellan styrelsen och linjen, som måste

anses gagnelig, fullt skulle kunna genomföras, fordrades visserligen, att

byrådirektörerna i järnvägsstyrelsen eller åtminstone vissa av dem erhölle

samma avlöning som distriktscheferna eller 10,000 kronor. Detta avses

ju också med järnvägsstyrelsens förslag om de nya sektionscheferna och

är en obestridlig styrka hos detta förslag. Men då en organisation med

sektionschefer icke för närvarande synes böra ifrågasättas, torde man,

vid behövlig förbättring av byrådirektörernas avlöning, åtminstone böra

gå så långt, att de i avlöningsförmåner fullt jämställas med avdelningscheferna

å linjen.

Reservanterna hava föreslagit eu högsta avlöning för byrådirektörer

(och byråchefer) av 9,000 kronor, ett belopp vartill byråchefernas i postoch

telegrafverken löner slutligt uppgå. Byråchefernas i Generalpoststyrelsen

och i Telegrafstyrelsen begynnelseavlöning är nämligen 8,000 kronor,

och ernås slutlönen, 9,000 kronor, efter 2 avlönings tillägg om 500

kronor var efter 3 och G år. Byrådirektörernas i järnvägsstyrelsen

arvode är lägst 4,800 kronor och uppnås högsta arvodet 5,700 kronor

först efter 9 år (avlöningstilläggen utgå med 300 kronor efter respektive

3, 6 och 9 års tjänstgöring). Härtill kommer ersättning för bostad och

bränsle med 1,800 kronor i alla lönegraderna, Bandirektör, maskindirektör

och trafikdirektör vid järnvägarna uppbära arvode med lägst

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

6,000 kronor och — efter 9 år — högst 6,900 kronor, jämte, om fri

bostad ej erhålles, ersättning’ för bostad och bränsle, vilken i Stockholm

ntgår med 1,800 kronor. Minimiavlöningen blir sålunda i jämförelse

med byrådirektörerna lägst 7,800 och högst 8,700 kronor. Reservanterna

i järnvägsstyrelsen, hava nu förordat en begynnelseavlöning

av 6,300 kronor och en slutavlöning efter 9 år av 7,200 kronor jämte

bostadsförmån å 1,800 kronor. Begynnelseavlöningen skulle således

bli 8,100 kronor och slutavlöningen 9,000 kronor efter 9 år. Avlöningen

är av reservanterna satt lika för såväl de 11 byrådirektörer, som de ansett

böra uppflyttas till byråchefer, som för de 4, vilka fortfarande borde

bära titeln byrådirektörer. Järnvägsstyrelsen, som efter inrättande av

sex sektionschefer med en lön av 10,000 kronor, bibehåller 12 byrådirektörer,

har för dessa föreslagit en avlöning av, inberäknat bostadsförmån,

lägst 7,800 kronor och högst 8,700 kronor, således samma avlöning

som ban-, maskin- och trafikdirektörer åtnjuta.

För min del anser jag, att byrådirektörernas avlöning bör kunna,

vid den omändring, varom nu är fråga, stanna vid det av järnvägsstyrelsen

för dess byrådirektörer föreslagna belopp, varmed vinnes, att

allenast distriktschefsbefattningarna, men ej ban-, maskin- och trafikdirektörsbefattningarna,

bli högre avlönade än styrelsens ledamöter och

föredragande, en minimifordan, om förut anförda olägenheter med avseende

å utflyttning från styrelsen till linjen och därav följande försvagande

av styrelsen skola kunna något så när avhjälpas, och bör vid

denna reglering tillses, att de föredragande ledamöterna i styrelsen även

i avseende å bostadsförmånen likställas med avdelningsföreståndare å

linjen.

Reservanterna hava föreslagit, att av de av dem bibehållna 15 byrådirektörerna,

11 skola benämnas byråchefer och de övriga 4 byrådirektörer.

Skälen till denna tudelning är icke någon i sak förändrad ställning,

utan synes ha sin grund i en strävan att till namnet vinna ett

färre antal byråchefer — avlöningen är, såsom förut anförts, lika enligt

reservanternas förslag för såväl byråchefer som byrådirektörer.

Jag finner därför icke heller tillräcklig anledning föreligga att nu

upptaga denna skillnad, men anser, att i någon mån ökad garanti för

kvarhållande av dugliga krafter inom styrelsen skall vinnas genom att

jämväl till namnet byrådirektörernas tjänsteställning markeras lika med

andra byråchefer i verken. I sammanhang med tillerkännande av byråchefslön

(i andra affärsdrivande 8,000—9,000; i andra centrala verk

8,100—8,700; i järnvägsstjTelsen 7,800—8,700), synes således benämningen

byrådirektör böra utbytas mot benämningen byråchef.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Här må anmärkas, att en av de nuvarande byrådirektörerna kvarstår

på gammal pensionsstat enligt de av Rungl. Maj:t enligt Riksdagens

medgivande den 4 juli 1910 utfärdade övergångsbestämmelser härutinnan.

Då pensionen för byråchef icke finnes angiven i dessa bestämmelser böra

de kompletteras i berörda avseende; och synes pensionen böra sättas

lika med vad för avdelningsföreståndare vid distrikten enligt samma

övergångsbestämmelser är föreskrivet eller högst till 5,280 kronor.

Att jag icke nu föreslagit någon begränsning i byråernas antal har

sin grund däri, att reella ändringar i sådant syfte tvifvelsutan måst medföra

en mera genomgripande omläggning av styrelsen, än som jag för

närvarande ansett klokt att vidtaga. Genom den nye överdirektörens

verksamhet vinnas möjligheter till större samhållning än nu och mera

enhetlighet och samverkan inom styrelsen, vadan de olägenheter av

söndersplittringen av ärendena på ett flertal byråer, som må föreligga,

böra kunna tillsvidare skäligt avhjälpas.

I detta sammanhang må erinras, att, enligt vad framgår af 54 och

55 §§ i instruktionen för järnvägsstyrelsen, vid ett ärendes föredragning

närvaro av annan byrådirektör än föredraganden i ärendet ifrågakommer

— frånsett vissa i 55 § angivna allmänna förvaltningsfrågor — allenast

då ärendet berör sådan ledamots verksamhetsområde.

Mot förslaget att, i stället för de sex nuvarande notariebefattningar,

vilkas innehavare fungera såsom byrådirektörs närmaste man, få i staten

uppförda sex sekreterarbefattningar har jag för min del ingen erinran.

Likställighet synes också böra beredas de blivande sekreterarna med

byråingenjörer i avseende å tiden för rätt och skyldighet att avgå med

pension.

Den av järnvägsstyrelsen föreslagna förändrade ställningen och avlöningen

åt ombudsmannen kan jag på det sätt biträda, att ombudsmannen,

med bibehållande av nuvarande benämning och ställning, tillerkännes

samma avlöning som arkitekt och matematiker eller högst 7,500 kronor.

I anslutning till vad vid senaste löneregleringen för statsbanepersonalen

ägde rum synes rättvisa och billighet fordra, att de nya avlöningsbestämmelserna

för de av förslaget berörda befattningshavarna må omedelbart

efter bestämmelsernas trädande i kraft varda i sin helhet gällande

för dessa befattningshavare, såsom om bestämmelserna varit tillämpade

under vars och ens tjänstetid i nu innehavande befattning, dock ej för

längre tid tillbaka än tiden för senaste löneregleringens trädande i kraft

eller den 1 januari 1908; i vilket avseende övergångsbestämmelser böra,

efter Riksdagens medgivande, av Kungl. Maj:t utfärdas.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 5.

113

Den ekonomiska innebörden av nn framlagt förslag till förändringar

inom järnvägsstyrelsen blir följande:

Arvode åt en ny överdirektör....................... kr. 12,000: —

Högsta arvode åt 15 byråchefer å 6,900 kr. » 103,500: —

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o

å 1,800........................................................ » 27,000: —

Summa kronor 142,500: —

Härifrån avdrages högsta arvoden jämte

ersättning för bostad och bränsle åt

15 byrådirektörer å 7,500:—............... kr. 112,500: —

Skillnaden utföres med kr. 30,000: —

Högsta arvode åt 6 sekreterare å 5,100: — kr. 30,600: —

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o

å 1,500: —................... .............................. » 9,000: —

Summa kronor 39,600: —

Härifrån avdrages högsta arvode jämte ersättning

för bostad och bränsle åt

6 notarier å 5,700: —.............................. kr. 34,200: —

Skillnaden utföres med kr. 5,400: —

Högsta arvode åt ombudsman........................ kr. 5,700: —

Ersättning för bostad och bränsle åt d:o » 1,800: —

Summa kronor 7,500: —

Härifrån avgår högsta arvode jämte ersättning

för bostad och bränsle åt ombudsman

enligt närvarande stat ............ kr. 6,600: —

Skillnaden utföres med » 900: —

Summa kronor 36,300: —

Kostnadsökningen blir således enligt detta förslag 36,300 kronor mot

58,500 kronor enligt järnvägsstyrelsens och 40,800 kronor enligt reservanternas

förslag.

Kostnaden

för genomförande

av

departementschefens

förslag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 5 höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Departe
ments*
chefens
hemställan.

•På grund av vad sålunda förekommit och anförts får jag — under

anmälan att jag ej funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens

förslag, att föreståndaren för kontrollkontoret benämnes överkontrollör,

samt med erinran, att de särskilda bestämmelser, vilka äro erforderliga

med avseende å övergång till den nya staten, torde vara av beskaffenhet

att kunna av Kungl. Maj: t fastställas, på sätt som skett vid 1897 och

1907 års löneregleringar — hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i nådig

proposition föreslå Riksdagen att

dels besluta de ändringar i avlöning sreglementet den

15 november 1907 för tjänstemän vid statens järnvägar

som framgå av bifogade förslag till nådig kungörelse

i ärendet;

dels medgiva, att övergångsbestämmelse rörande

tillämpningen av de nya avlöningsbestämmelserna må,

i enlighet med vad ovan sagts, av Kungl. Maj:t utfärdas

;

dels ock antaga följande ändring i lagen den 4 juli

1910 angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

järnvägar:

§ I
Rätt

till pension enligt denna lag tillkommer med

nedan stadgade undantag dels var och en, vilken vid

lagens trädande i kraft är delägare i statens järnvägstrafiks

pensionsinrättning, dels ock var och en, som

efter lagens trädande i kraft varder anställd i ordinarie

tjänst vid statens järnvägar.

Från denna lags tillämpning undantages:

a) sådan personal vid statens järnvägar, som antingen

vunnit delägarrätt i statens järnvägstrafiks pensionsinrättning

på grund av nådiga reglementet för

pensinrättningen den 6 september 1872 och icke behörigen

anmält sig vilja genom erläggande av de i

förnyade nådiga reglementet den 3 november 1882

för samma pensionsinrättning bestämda högre avgifter

bereda sig förbättrad pensionering eller ock uppbär

avlöning enligt äldre lönestat än den från 1908 års

ingång gällande;

b) den, som har delägarrätt i statens järnvägstrafiks

pensionsinrättning på grund av nådiga regie
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

mentet för pensionsinrättningen den 3 november 1882

och, därest han jämlikt bestämmelsen i § 6 c) i samma

reglemente skulle före den 1 januari 1916 bliva pensionsberättigad,

inom tre månader från lagens trädande

i kraft eller, om han vid sistnämnda tidpunkt kvarstår

på äldre stat än den från 1908 års ingång gällande

och sedermera vinner befordran, inom tre månader

från det befordran vunnits hos järnvägsstyrelsen

anmäler, att bestämmelsen i § 6 c) i pensionsreglementet

må å honom vinna tillämpning;

c) generaldirektören och chefen för statens järnvägur

samt överdirektör och souschef.

§ 2-

Pensionsrätt tillkommer

a) den, som till följd av olycksfall i statens järnvägars

tjänst eller eljest till följd av sjukdom, vilken

han genom utövning av sådan tjänst ådragit sig, icke

vidare kan behörigen sköta sin befattning och ej heller

av järnvägsstyrelsen anses kunna lämpligen förflyttas

till annan befattning samt fördenskull erhåller avsked

eller entledigas;

b) den, som efter minst 10 års tjänstgöring i

ordinarie anställning vid statens järnvägar, antingen

till följd av kroppskada eller sjukdom i andra fall än

under a) sägs eller ock till följd av väsentligen minskad

arbetsförmåga icke vidare kan behörigen sköta

sin befattning och ej heller av j ärnvägsstyrelsen anses

kunna lämpligen förflyttas till annan befattning samt

fördenskull erhåller avsked eller entledigas;

skolande för rätt till pension enligt a) eller b)

oförmågan att vidare behörigen sköta befattningen vara

styrkt med i behörig ordning avfattat läkarbetyg utfärdat,

vad den till för läkarvård berättigade personalen

angår, av vederbörande järn vägsläkare; och

c) den som vid avgång från tjänsten uppnått här

nedan för samma tjänst stadgade levnadsålder, under

förutsättning tillika att vederbörande under minst tio

år innehaft anställning i ordinarie statstjänst, därav

åtminstone de fem sista åren i statens järnvägars tjänst.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Nämnda levnadsålder utgör för:

lokomotivförare och kvinnlig tjänstinnehavare sextio

år, hallmästare av l:a och 2:dra klass, bangårdsmästare,

tågmästare, konduktör, stationsförman, lokomotiveldare,

vagnskötare, banvakt och stationskarl sextiotre

år;

övriga tjänstemän vid distrikten samt byråchef,

överkontrollör, sekreterare och byråingenjör av l:a och

2: dra klass sextiofem år samt manliga befattningshavare

i järnvägsstyrelsen, med undantag av de här

ovannämnda, sextiosju år.

Vid beräkning av tjänstår skall avdrag göras för

den tid, under vilken ledighet från tjänsten ägt rum

av annan anledning än semester, enskilda angelägenheter

eller svag hälsas vårdande under sådana omständigheter

att jämlikt § 5 i det för tjänstemän vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglemente fullt arvode

i dylika fall åtnjutes, sjukdom, offentligt uppdrag

eller resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till

egen utbildning.

Tjänsteman, som vid uppnående av den här ovan

stadgade levnadsålder icke kan räkna tio tjänstår och

alltså icke då är berättigad till erhållande av pension,

må icke heller sedermera komma i åtnjutande av sådan,

även om han på grund av stadgandet i § 3 här nedan

tillätes att kvarstå i tjänsten efter nämnda levnadsålders

inträde.

Till denna departementschefens, av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle till

Riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Ådelgren.

s. 117 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

117

Förslag
till
nådig

kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid statens järnvägar

den 15 november 1907.

§ 1.

Mom. 1. Till generaldirektören och chefen för statens järnvägar utgår

i årligt arvode 20,000 kronor.

Till en var av de två överdirektörerna och souscheferna utgå arvoden

med 12,000 kronor.

Mom. 2. Generaldirektör är berättigad att från och med månaden

näst efter den, under vilken han uppnätt 65 levnadsår, under sin återstående

livstid av trafikmedel uppbära en årlig pension av 6,000 kronor.

Generaldirektör, som, innan han uppnått 65 levnadsår, antingen på

grund av sjukom eller därigenom, att han efter utgången av den tid,

för vilken '' han förordnats, icke erhåller förnyat förordnande, eller ock

eljest utan egen begäran nödgats avgå från sin befattning utan att på

grund av tjänstefel hava förverkat densamma, är berättigad att i pension

uppbära ett årligt belopp av 6,000 kronor för tiden, intill dess han

uppnått 65 års ålder. Skulle generaldirektör före utgången av den tid,

erhållet förordnande avser, befinnas vara av sjukdom oförmögen till

vidare nöjaktig tjänstgöring, skall han vara underkastad skyldighet att

avgå mot åtnjutande av pension enligt nu angivna bestämmelser. Såsom

pensionsavgift skall å det för generaldirektör bestämda arvodet eller den

honom under tiden, intill dess han uppnått 65 år, tillkommande pension

avdragas ett årligt belopp av 360 kronor, som skall inbetalas till den i

19 § av lagen angående rätt till pension för tjänstemän vid statens

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

järnvägar om förmälda fond; skolande ovannämnda pensionsbelopp gäldas

efter de i 20 § av samma lag angivna grunder.

Vad sålunda är stadgat om generaldirektör, gäller jämväl om överdirektör.

Mom. 3. Övriga vid statens järnvägar anställda tjänstemän tillkomm

er arvode enligt bestämmelserna i § 2 av detta avlöningsreglemente.

Mom. 4. Till eu var av två järnvägsfullmäktige må utgå arvode

efter 5,000 kronor för år.

Mom. 5. Till en var av tre överrevisorer må utgå ett årligt arvode

av 2,500 kronor.

Mom. 6. Arvode, med undantag av det till generaldirektören, till

överdirektör, till järn vägs fullmäktig och till överrevisor utgående, som

överstiger 3,900 kronor, fördelas till två tredjedelar i lön och en tredjedel

i tjänstgöringspenningar. Av arvode till belopp av 3,900 kronor

och därunder intill 2,100 kronor utgöra tre fjärdedelar lön och en fjärdedel

tjänstgöringspenningar samt av arvode å 2,100 kronor och därunder

fyra femtedelar lön och en femtedel tjänstgöringspenningar.

l:o) Till annan tjänsteman i styrelsen än generaldirektör och överdirektör

utgår avlöning dels såsom arvode och dels, där bostad in natura

icke åtnjutes, i form av ersättning för bostad och bränsle, allt enligt

följande stat med däri i förekommande fall angivna högsta och lägsta

belopp för år räknat. Där ersättning för bostad och bränsle icke är i

staten med visst oföränderligt belopp angiven, utgår samma ersättning

.med 40 procent av arvodet med den i staten bestämda begränsning.

Nämnda ersättning anses tillhöra lönen.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

Arvode.

Ersättning

för bostad

och bränsle.

Summa

avlöning.

• .

Lägst

Högst

Lägst

Högst

Lägst

Högst

Tjänsteman av högre grad:

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

6,900

^Byråchef kan i stäl-

Byråchef....................................

6,000

1,800

7,800

, CO

o

o

Ibostad och bränsle

0 verko ntrollör ...........................>

| erhålla bostad in

1 natura om 6 rum

Arkitekt ....................................

(och kök.

Matematiker ..............................|

4,800

5,700

1,800

6,600

7,500

Ombudsman ..............................J

Sekreterare................................

Kamrerare och föreståndare för

kammarkontoret .....................

Förste aktuarie och föreståndare

för statistiska kontoret ............

Milkontrollör och föreståndare för

4.200

5,100

1,500

5,700

6,600

milkontoret..............................

Revisor och föreståndare för revi- sionskontoret........................

Förste kontrollör......... ............

Byråingenjör av l:a klass............,

Kassör......................................

Registrator.................................

Notarie....................

Byråingenjör av 2:dra klass.........

Förrådsförvaltare........................

Kontrollör .................................,

3,300

4,200

1,320

1,500

4,620

5,700

Förste bokhållare.......................

Underingenjör ..........................j

2,400

3,600

960

1,100

3,360

4,700

Manlig bokhållare .....................

Ritare .......................................|

Manlig kontorsskrivare ...............j

2,100

3,300

840

1,100

2,940

4,400

1,500

2,700

600

850

2,100

3,550

Kvinnlig bokhållare.....................

1,500

2,100

600

650

2,100

2,750

» kontorsskrivare ............

1,080

1,800

400

1,480

2,200

Vaktmästare er-

Tjänstemän av lägre grad:

håller bostad in

natura. Förste vakt-

Vaktmästare .............................

840

1.200

—

—

840

1,200

mästare erhåller ett

tilläggsarvode av

200 kr. om året.

Kontorsbiträde, som

tjänstgör som för-

Manligt kontorsbiträde ...............

840

1,200

336

480

1,176

1,680

man å biljettrycke- Iriet, lian erhålla ett

1 tilläggsarvode av

(högst 180 kr.omåret.

Anm. Tilläggsarvode anses som extra inkomst och må förty icke ens till någon del uppbäras

av tjänsteman, då lian ej tjänstgör.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

2:o) Då Kung-]. Maj:t finner sådan! lämpligt, må kontorsskrivare

avlönas efter beting på det sätt, att han erhåller betalning i den mån

han verkställer arbete, varå styrelsen utsatt visst pris. Så avlönad kontorsskrivare

skall för utförandet av sådana arbeten, vilka icke lämpligen

kunna på nämnda sätt gottgöras, erhålla betalning för timme enligt

pris, som styrelsen fastställer.

8:o) Tjänsteman vid distrikten och centralverkstaden åtnjuter arvode

enligt följande stat med däri angivna lägsta och högsta belopp för år

räknat.

Tjänstemän av högre grad.

An

lägst

Ivr.

•ode

högst

Kr.

Distriktschef.........................................

Bandirektör ...........................................

8,000

Maskindirektör.......................................

Trafikdirektör.........................................

Baningenjör av l;a klass ........................

I 6,000

)

6,900

Maskiningenjör av l:a klass...................

Trafikinspektör av l:a klass.....................

i 4,800

5,700

Överinspektör........................................

Distriktssekreterare.................................

I Baningenjör av 2:a klass ........................

4,500

5,400

Telegrafingenjör...................................

Maskiningenjör av 2:a klass.....................

Trafikinspektör av 2: a klass.....................

Distriktskamrerare .................................

4,200

)

5,100

Förrådsförvaltare....................................

Stationsinspektor å l:a klassens station ...

1 3,900

4,800

Stationsinspektor å 2:a klassens station . .

Distriktskassör .....................................

3,600

1

4,500

Maskininspektor ....................................

Byråassistent..........................................

Telegrafinspektor...................................

j 3,300

4,200

Stationsinspektor å 3:e klassens station ...

Underinspektör......................................

Bxpeditionsföreståndare...........................

3,000

3,900

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

121

Arvode

lägst

högst

Kr.

Kr.

Underingenjör........................................

Förste bokhållare....................................

1 2,400

3,600

Förste telegrafist..... ..............................

Stationsinspektor å 4:e klassens station A

2,400

3,300

Bokhållare ........................................

Förste stationsskrivare ...........................

| 2,100

3,300

Telegrafist .....................

1,800

3,000

Stationsinspektor å 4:e klassens station B

2,100

2,700

Bitare .............................................

Manlig kontorsskrivare..........................

Stationsskrivare......................................

| 1,500

2,700

Kvinnlig kontorsskrivare ........................

1,080

1,800

Tjänstemän av lägre grad.

.Lokomotivmästare..................

1,800

3,000

Vagnmästare ..........................................

Overbanmästare ....................................

1,500

I

2,700

Lokomotivförare ....................................

> 1,200

2,100

Maskinist...............................................

Banmästare av l:a klass ........................

Trädgårdsmästare....................................

Förrådsmästare.......................................

Stationsmästare å 5:e klassens station.......

Bangårdsmästare ....................................

Tågmästare ..........................................

Banmästare av 2:a klass ........................

j

, 1,200

1,800

Vagnförman ..........................................

Stallförman ..........................................

Stationsmästare å 6:e klassens station......

Konduktör .............................................

, 1,020

1,500

fNattbanmästare erhåller ett högsta

\ arvode av 1,260 kronor.

Manligt kontorsbiträde ............................

Stationsförman .......................................

. 900

1,500

(Portvakt vid verkstad erhåller ett

\ högsta arvode av 1,260 kronor.

Portvakt å l:a klassens station eller vid

verkstad .............................................

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 3 käft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Arvode

1

lägst

högst

Kr.

Kr.

Lokomotiveldare ....................................

Vagnskötare .........................................

Förrådsförman .......................................

Maskin- och. pannskötare ........................

Stationsmästare å 7:e klassens station......

Qvinligt kontorsbiträde...........................

900

1,380

Vaktmästare ..........................................

Banvakt ................................................

Vagn- och stallkarlar.............................

Förrådsvakt ..........................................

Stationskarl ..........................................

> 840

1,140

[Banvakt, vilken tjänstgör såsom

vakt vid rörlig bro, kan under

\ seglationstiden erhålla ett tilläggs- I arvode efter högst 120 kronor

1 för år.

Anm. 1. Stationsinspektor, som tillika är tågdirigent, kan arhålla ett tilläggsarvode efter högst 300

kronor om året.

Anm. 2. Tilläggsarvode anses såsom extra inkomst och må förty icke ens till någon del uppbäras

av tjänsteman, då han icke tjänsten förrättar.

§ 3.

Antalet af nedanstående befattningar ntgör

i

byråchefer ....................................... 15

överkontrollör................................. 1

arkitekt............................................. 1

matematiker .................................... 1

ombudsman .................................... 1

sekreterare...................................... 6

kamrerare och föreståndare för

kammarkontoret ..................... 1

förste aktuarie och föreståndare

för statistiska kontoret......... 1

milkontrollör och föreståndare

för milkontoret........................ 1

sen:

revisor och föreståndare för revi
-

sionskontoret ........................... 1

förste kontrollörer ........................ 3

byråingenjörer av l:a klass ...... 10

kassör................................................ 1

registrator ...................................... 1

notarier.....

byråingenjörer av 2:dra klass

förrådsförvaltare ........................

kontrollörer .................................

vid distrikten och

distriktschefer.............................. 5

bandirektörer ................................. 5

maskindirektörer ........................... 6

trafikdirektörer .............................. 5

baningenjörer av l:a klass......... 5

centralverkstad en:

maskiningenjörer av l:a klass

trafikinspektörer av l:a klass

överinspektörer..........................

distriktssekreterare....................

baningenjörer av 2:dra klass ... 27

Oi 03 OO Ui Öl H 05 Oi

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

123

telegrafingenjörer ...................... 5

maskiningenjörer av 2:dra klass 14

trafikinspektörer av 2:dra klass 7

distriktskamrerare ...................... 5

förråds förvaltare .......................... 5

stationsinspektorer å l:a klassens

stationer.................................... 2

stationsinspektorer å 2:dra klassens

stationer .................... 33

disi riki skassörer.............................. 5

maskininspektorer ........................ 18

byråassistenter .............................. 15

telegrafinspektorer....................... 5*)

stationsinspektorer å 3:dje klassens

stationer........................ 37°)

underinspektörer ........................... 5

expeditionsföreståndare ............... 17

Antalet övriga i § 2 omförmälda befattningar bestämmas för varje

år av Kungl. Maj:t.

§ 7.

För åtnjutande av de med befattning förenade avlöningsförmåner

gälla följande allmänna bestämmelser:

l:o) Tjänsteman skall vara underkastad icke allenast de i gällande

instruktion givna bestämmelser utan ock den utvidgade eller förändrade

tjänstgöring eller den förflyttning till annan tjänstgöringsort eller annan

befattning vid statens järnvägar, som kan varda honom i behörig ordning

ålagd, dock utan minskning i det honom vid förflyttningen enligt

stat tillkommande arvode; ägande den, som i följd av befattnings indragning

eller förändring förflyttas till annan befattning med ringare

avlöningsförmåner, erhålla, förutom vid förflyttningen innehavande arvode,

jämväl från den tid, han i sin förra befattning skulle hava kommit i

åtnjutande av förhöjning i arvode, dylik arvodesförhöjning.

Likaledes skall tjänsteman vara skyldig underkasta sig dels, efter

vederbörande överordnade myndighets bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja befattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed, dels ock de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

2:o) Med befattning vid statens järnvägar må icke förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Ej heller må med befattning vid statens järnvägar förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolagregistrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad

angår verkets chef, överdirektör, distriktschef eller byråchef Kungl. Maj:t

*) Minskas i den mån telegrafingenjörstjänster tillsättas.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

och, vad angår innehavare av annan befattning, järnvägsstyrelsen uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses hinderlig för fullgörande av

tjänstgöringen vid statens järnvägar, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

Över alla av styrelsen i ovannämnda hänseenden meddelade beslut

skall förteckning föras hos styrelsen.

3:o) Avlöning må ej utgå till tjänsteman för tid, varunder han avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunnat styrka giltigt förfall.

Därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

häkte, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen prövas

böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom uppbära något därav.

§ 9.

l:o) Förmånen av fri bostad uti järnvägens egna eller förhyrda

lägenheter må, där styrelsen finner sådant vara för järnvägstrafiken

behövligt, tillkomma dels byråchef, förste vaktmästare och

vaktmästare i styrelsen, dels följande tjänstemän av högre grad vid

distrikten, nämligen: distriktschef, ban-, maskin- och trafikdirektör, ban-,

maskin- och telegrafingenjör, trafikinspektör, överinspektör, maskin - inspektor, byråassistent, stationsinspektor, underinspektör, expeditionsföreståndare

för biljettexpedition, förste stationsskrivare å station av

2:dra eller 3:dje klass ävensom dylik tjänsteman å station av högre klass,

som tjänstgör antingen å stationsinspektors expedition och regelbundet

användes i yttre tjänstgöring eller å biljettexpedition, dels samtliga

tjänstemän av lägre grad vid distrikten med undantag av lokomotivförare,

tågmästare, ogift manligt kontorsbiträde samt gift manligt kontorsbiträde,

som icke regelbundet användes i yttre tjänstgöring, konduktör,

eldare, vagnskötare och kvinnligt kontorsbiträde.

Pär lokala förhållanden göra sådant nödigt eller lämpligt, må fri

bostad i järnvägens egna eller förhyrda hus tillkomma jämväl nu ej

nämnda tjänstemän vid distrikten ävensom de tjänstemän, i fråga om

vilka, på sätt ovan angivits, undantag stadgats beträffande förmånen

att erhålla inkvartering in natura.

2:o) Med fri bostad är fimenad förmånen av fritt bränsle enligt stat,

som av styrelsen fastställes.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

3:o) Tjänstemän vid distrikten, vilka ej åtnjuta fri bostad, äga uppbära

ersättning för bostad och bränsle med 20, 25, 30, 35 eller 40 procent

av arvodet allt efter den ort, där vederbörande är placerad, i enlighet

med de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas; dock med iakttagande

därav, att beloppet av nämnda ersättning ej må överstiga:

för

»

»

))

för

))

»

»

)>

»

»

a) ä station, där ersättningen utgår med 40 procent:

tjänsteman, som kan

» » »

» » »

» » »

» » »

)) > »

» » »

b) å

tjänsteman, som kan

» » »

» 3> ))

)) V ))

» » »

» » »

» » D

erhålla 7 rum och

» 6 » »

» 5 » »

» 4 » s>

» 3 » »

)) 2 » »

» 1 » »

övriga stationer:

erhålla 7 rum och

)> 6 » »

» 5 » »

» 4 » »

» 3 » »

» u 2 » »

» 1 » »

kök, kr. 2,000

» )> 1,800

» » 1,500

» » 1,100

» ?> 850

» » 650

» » 400

kök, kr. 1,700

» d 1,500

» » 1,200

» )> 900

» » 700

» » 550

» » 350

4:o) Ersättning för bostad och bränsle anses tillhöra lönen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

BILA
-

Antalet diarieförda ärenden åren

1895.

1900.

1906.

1907.

Diarieförda ärenden.

1.

Administrativa byrån ...................................................

|

} 387

1.004

1.343

1,448

2.

Kameralbyrån..............................................................

1

3.

Banbyrån....................................................................

4.

Bankonstruktionsbyrån ..............................................

228

883

1,211

1,197

5.

Bangårdsbyrån .........................................................

6.

Telegrafbyrån...........................................................

■

7.

Maskinbyrån ....................................•......................

8.

Förrådsbyrån...............................................

309

839

1,700

2,621

9.

Maskininspektionsbyrån........................................

10.

Byrån för elektrisk drift...............................................

11.

Trafikbyrån....................

_

• 3,158

3,843

3,874

12.

Tidtabellsbyrån .........................................

—

\

13.

Militärbyrån ...............................................................

2,364

4

208

265

14.

Persontaxebyrån .......................

—

15.

Inrikes godstaxebyrån.................................................

—

1 753

2,067

2,034

1 6.

Utrikes godstaxebyrån...................................................

—

1

Summa

3,288

G,641

10,372

11,438

*) Enligt arbetsordningen avser inbalanseringen tidpunkten den 1 mars.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

127

Gr 0 EL

Uttaga H till järnvägsstyrelsens und. skrivelse

den 23 augusti 1912 ang. styrelsens omorganisation

m. m.

1895, 1800. 1806—1911.

19 08.

19 0 9.

1910.

1911.

Inbalan- serade x)

ärenden.

Diarie-

förda

ärenden.

1

Summa.

Inbalan- serade *)

ärenden.

Diarie-

förda

ärenden.

Summa.

Inbalan- serade *)

ärenden.

Diarie-

förda

ärenden.

Summa.

Inbalan- serade *)

ärenden.

Diarie-

förda

ärenden.

Summa.

f 31

272

303

20

237

257

20

408

428

16

389

405

1.

! 35

431

466

29

446

475

16

739

755

27

723

750

2.

{ 57

521

578

81

482

563

112

480

592

159

505

661

3.

| 17

66

83

5

69

74

13

79

92

20

97

117

4.

5

32

37

25

33

58

16

31

47

19

43

62

5.

2

149

151

2

133

135

3

189

192

8

210

218

6.

10

1,007

1.017

25

1,055

1,080

12

841

853

14

970

984

7.

—

796

796

—

719

719

17

767

784

12

897

909

8.

—

855

855

—

658

658

—

670

670

—

643

643

9.

6

394

400

—

368

368

7

335

342

11

676

687

10.

i 37

2,037

2,074

44

2,436

2,480

56

2,665

2.721

71

2,610

2.681

11.

i -

910

910

7

931

938

27

1.070

1,097

16

1,065

1,081

12.

5

833

838

7

462

469

7

233

240

—

227

227

13.

( 31

2,125

2,146

47

2,122

2,169

32

2,666

2,698

19

2.688

2,707

14.

I 182

j

968

1,150

176

1,058

1,234

137

1,056

1,193

35

1.110

1,145

15.

1 36

758

794

66

998

1,064

49

1,082

1.131

97

1,193

1,290

IG.

444

12,154

12,598

534

12,207

12,741

524

13,311

13,835

524 j 14,046

14,570

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Bilaga C till järnvägsstyrslsem lind. skrivelse

den 23 augusti 1912 ang. styrelsens omorganisation

m. m.

Antalet diarieförda ärenden åren 1895, 1900, 1906 och 1907 samt antalet

avgjorda ärenden åren 1908—1911.

1

1895.

1900.

1906.

1907.

1908.

1909.

1910.

1911.

Av-

Av-

Av-

Av-

Diarieförda ärenden.

gjorda

gjorda

gjorda

gjorda

ärenden.

ärenden.

ärenden.

ärenden.

l. Administrativa byrån.........

|

| 397

416

383

452

} 387

1,004

1.343

1,448

)

\

2. Kameralbyrån ..................

1

( 836

1,589

1,524

1,708

3. Banbyrån ........................

730

737

700

738

I 4. Bankonstruktionsbyrån......

307

266

261

313

■ 228

883

1,211

1,197

5. Bangårdsbyrån..................

19

27

28

38

c. Telegrafbyrån ............... ..

138

132

184

210

j

7. Maskinbyrån.....................

1,747

2,014

1,752

1,694

s. Förrådsbyrån....................

834

949

1,002

1,258

309

839

1,700

2,621

9. Maskininspektionsbyrån.....

649

550

670

631

10. Byrån för elektrisk drift ...

205

316

331

655

11. Trafikbyrån ....................

_

1

( 2,037

2,358

2,536

2,599

} 3,158

3,843

3,874

12. Tidtabellsbyrån................

—

(

[ 910

891

1,081

1,041

18. Militärbyrån.....................

2,364

4

208

265

446

462

240

224

14. Persontaxebyrån...............

—

|

/ 2,099

2,137

2,666

2,645

16. Inrikes godstaxebyrån ......

—

753

2,067

2,034

) 669

949

974

1,017

18. Utrikes godstaxebyrån ......

—

1

( 728

1,029

1,034

1,141

Summa

3.288

6,641

10,372

11,439

12,751

14,822

15,366

16,364

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

129

Bilaga, 1) till järnvägsstyrelsens und. skrivelse den 23 augusti 1912

ang, styrelsens omorganisation m. m.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Antalet och beskaffenheten av under åren

1 9 0 8.

19 0 9

Antal ärenden.

Därav und. skr.

Antal ärenden,

Summa.

Summa.

Administrativa byrån.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Organisationsärenden...............

2

1

3

6

1

—

3

5

5

13

I Kättegångsärenden ..................

—

107

—

107

—

—

—

—

68

11

79

Övriga ärenden av rättslig na-

I tur......................................

4

11

4

19

4

—

—

4

11

7

22

Bestrafiningsärenden ...............

2

26

—

28

1

—

—

—

50

4

54

1 Personalärenden ......................

O

O

44

59

106

—

—

—

2

24

95

121

! Arvodes- och kostnadsstater......

3

7

4

14

2

—

—

2

2

1

5

1 Statistiska ärenden ..................

5

5

6

16

3

—

—

2

2

7

11

Koncessionsärenden..................

18

—

45

63

18

—

—

7

2

42

51

Övriga ärenden........................

6

9

23

38

2

2

—

i

18

41

60

Summa

43

210

144

397

30

3

—

21

182

213

416

Kameralbyrån.

Personalens avlönings- och pen-

sionsförhållanden ..................

10

27

32

69

1

3

—

8

17

38

63

Kameralärenden.......................

—

1

19

20

—

—

1

—

16

38

54

Kevisionsärenden .....................

—

175

39

214

—

2

—

—

134

1,025

1,159

Kassaärenden...........................

—

45

61

106

—

—

—

—

19

29

48

Hälso- och sjukvårdsärenden( j ärn-

vägsläkare och deras distrikt)...

2

7

61

70

1

1

—

1

14

29

44

Pensioner.................................

1

20

o

O

24

1

1

—

3

10

21

34

Understöd och gratifikationer....

1

122

93

216

-

13

36

—

8

81

89

Skadeersättningar, som icke av-

göras enligt trafikreglementet..

4

42

33

79

1

1

—

1

43

20

64

Personalärenden.......................

—

15

23

38

—

1

1

2

7

10

19

Övriga ärenden.........................

—

—

—

—

—

—

—

—

4

11

15

Summa

18

454

364

836

4

22

38

15

272

1,302

1,589

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr. 5.

131

Bilaga I) till järnvägsstyrelsens und. skrivelse

den 23 augusti 1912 ang. styrelsens omorganisation

m. m.

1908—1911 av styrelsen avgjorda ärenden.

19 10.

19 11.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

1.

2.

O

o.

1.

2.

3.

>•

9

1

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

3

1

1

9

11

7

27

5

4

5

1

9

7

21

1

2

_

—

—

—

G9

—

69

—

-

—

—

54

24

78

—

j

1

1

—

3

10

4

17

3

2

—

4

13

8

25

3

—

—

5

—

—

63

3

66

—

7

—

2

35

11

48

1

5

—

5

l

2

38

27

67

2

6

—

3

27

121

151

1

5

1

2

—

—

5

4

—

9

2

—

—

2

6

1

9

2

—

—

! i

—

—

1

19

8

28

1

—

—

2

13

5

20

1

—

—

7

2

—

5

46

51

5

—

—

3

2

28

33

3

i

—

1

7

—

4

27

18

49

3

7

—

1

17

49

67

1

4

—

! 15

21

2

29

241

118

388

21

26

—

22

176

254

452

13

17

1

2

1

5

38

14

57

2

1

6

24

19

49

6

5

—

2

2

5

12

15

32

3

1

1

1

4

36

41

—

—

—

—

—

—

1

49

405

455

—

—

—

-

118

802

920

—

—

—

—

—

—

1

22

50

73

—

—

—

—

17

47

| 64

—

—

—

1

—

3

26

47

76

1

1

—

2

14

56

72

1

—

1

5

1

1

14

207

222

1

1

—

3

6

269

278

2

2

—

5

48

—

36

65

101

—

7

36

3

2

86

91

—

1

46

2

—

—

34

8

42

—

1

—

3

38

24

65

—

1

—

—

1

—

1

46

419

466

1

—

—

2

ii

106

119

—

—

2

7

9

—

—

—

3

17

51

1 17

277

1.280

1,524

1 8

12

37

20

236

1,452

1,708 9

9

46

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kung],. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1

1 9 0 8.

19 0 9

Antal ärenden.

Summa

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

1.

2.

3.

1.

3.

3.

1.

i

3.

Banbyrån.

Kostnads- och nybyggnadsstater

4

—

—

4

O

—

—

5

—

5

Uppförande av husbyggnader

1

35

—

36

—

—

—

5

61

_

66

Utförande av spårarbeten å sta- tioner .................................

11

35

_

46

_

_

i

46

47

Angfärjelägen .........................

3

15

—

18

1

—•

—

2

25

—

27

Andra nyanläggningsarbeten vid

de trafikerade statsbanorna ..

2

13

_

15

4

40

44 i

! Förändringar av byggnader och

anläggningar ........................

_

18

_

18

1

37

38

j Jordförvärv, jordbyten och ägan- derättsfrågor i allmänhet ......

3

44

_

47

2

7

6

44

50

Enskilda järnvägars inledande å

statens järnvägars stationer...

4

_

_

4

9

_

9

Anslutning till statens järnvägars

spårsystem av enskildas spår..

_

28

_

28

23

23

Gata-, väg- och andra hit hänför- liga frågor ...........................

1

22

_

23

_

3

24

24

V ätten avledning ar.....................

—

6

—

6

—

—

—

—

8

—

8

Uthyrning av markområden och

[ lokaler .................................

_

10

_

10

7

7

1 Upphandlingar ........................

2

37

—

39

—

—

—

1

22

—

23

1 Disponerandet av spårbyggnads- materialier ...........................

_

20

_

20

_

_

_

1

23

1

24 i

1 Försäljning av begagnade spår- effekter ................................*

_

_

34

34

20

20 |

j Impregnering av virke...............

1

5

—

6

—

—

1

5

—

6

Stadsplanefrågor .....................

—

5

—

5

1

—

—

8

—

8

Personalärenden ......................

—

37

89

126

4

—

—

39

44

83 |

Fullmakter för särskilda uppdrag

—

—

20

20

—

—

—

_

6

6 1

Statistik .................................

—

20

43

63

—

—

—

31

78

109

Övriga ärenden ........................

1

75

86 |

162

1

4

—

o

O

57

50

no

Summa

33

425

272 J

780

7

19

—

39

500

19S

787

Bankonstrulitionsbyrån.

Bro- och vägportöverbyggnader

2

68

70

1

5

55

60

Landningsbroar för ångfärjelägen

_

28

—

28

—

-

—

—

13

—

13

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5

133

10 10

1 9 11.

! Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav un c

. skr.

i.

2.

.3.

1.

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

!

i 1

4

4

2

4

4

1

1 —

—

—

3

61

—

64

—

—

—

4

31

—

35

—

—

—

—

—

—

4

63

—

67

—

_

_

5

28

_

33

i

_

_

j 2

—

—

—

—

—

—

i 1

—

—

—

51

—

51

—

1

—

8

57

—

65

i

1

—

—

—

—

—

53

—

53

—

-

—

—

37

—

37

—

—

3

1

—

2

65

—

67

1

14

—

6

61

—

67

5

11

—

4

—

—

6

—

—

6

2

—

5

—

—

5

3

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

1

—

—

16

—

16

—

—

—

13

—

13

_

3

___

—

4

—

1

6

—

7

1

—

—

—

8

—

8

—

—

—

—

—

—

5

—

5

—

—

—

—

2

—

2

—

—

_

1 ~~

—

—

4

19

—

23

—

—

—

—

20

—

20

—

—

—

—

—

1

22

9

32

—

—

—

2

23

17

42

—

—

—

1

1

—

—

—

—

24

24

—

—

—

—

—

17

17

—

—

—

3

—

—

12

—

12

—

7

—

_

5

_

5

_

4

I

1

—

—

47

29

76

—

2

—

—

58

44

102

—

2

—

—

—

—

—

4

4

—

—

—

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

31

74

105

—

—

—

—

31

90

121

—

—

—

2

3

—

6

58

20

84

—

4

—

5

86

68

159

2

g

—

14

14

—

31

509

160

700

6

28

—

39

460

238

738

18

28

—

1

—

—

6

80

—

86

—

—

—

17

32

—

49

—

-

—

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr o.

1 9 0 8.

1 9 0 9.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und

skr.

Antal ärenden.

Summa, i

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Utförande av växel- och. signal- säkerhetsanläggningar............

1

58

1

59

6

75

i

81

Besiktning av växel- och signal- säkerhets anläggningar............

—

18

J

18

—

—

—

—

36

—

36

Instruktioner och föreskrifter för

användning av d:o ...............

_

6

93 !

99

—

—

—

11

34

—

45

Upphandlingar .......................

—

4

—

4

—

—

—

—

6

—

6

1 Personalärenden ......................

—

1

4

5

—

1

1

—

—

4

—

4

Övriga ärenden........................

—

9

15

24

—

—

2

12

7

21

Summa

3

192

112

307

—

2

—

24

23o

7

266

Bangårdsbyrån.

:

Omgestaltning av bangårdar . ..

10

1

1

12

—

—

—

3

6

3

12

Järnvägslinjer ........................

—

—

—

-

—

—

—

5

1

i

Fastställelse av stadsplaner ......

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

1

Vägfrågor ...............................

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

Personalärenden ......................

—

2

—

2

—

—

—

—

—

4

4 !

Övriga ärenden........................

—

2

2

4

—

—

—

—

—

3

3 !

Summa

10

6

3

19

—

--

—

9

7

11

27

Telegrafbyrån.

Elektriska kraft- och belysnings- anläggningar ........................

9

7

6

22

1

—

—

7

14

12

33

Främmande starkströmsledningar

inom statens järnvägars om- råde ...................................

28

27

55

28

33

12

45

Främmande svagströmsledningar

inom statens järnvägars om- råde .................................

5

8

13

5

2

4

6

Telegrafväsendet ...................

—

8

4

12

—

—

—

—

17

8

25

Telefonväsendet.......................

1

7

4

12

—

—

—

i

7

1

9

Telegrafverkets ledningar och

apparater inom statens järn- vägars område .....................

2

6

9

17

9

3

12

Personalärenden m. m............

—

2

5

7

—

—

—

—

1

1

2

Summa

12

63

63

138

1

33

| —

8

| S8

41

132

s. 135 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

135

19 10.

19 1 1.

[ Därav lind. skr.

1

Antal ärenden.

Summa.

Därav unc

. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav unc

. skr.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

1.

2.

3.

—

—

—

4

70

—

74

—

_

_

2

71

_

73

—

—

—

—

47

—

47

—

—

—

—

53

—

53

—

—

—

—

—

5

22

—

27

—

—

—

11

64

—

75

_

_

_

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

—

3

—

3

—

_

_

—

1

—

—

3

15

18

—

—

—

—

12

—

12

—

1

—

—

—

—

—

2

5

7

—

—

—

4

24

20

48

—

—

—

1

1

—

15

226

20

261

—

—

—

34

259

20

313

—

1

—

_

_

_

4

3

3

10

i

9

2

5

16

5

—

—

1

—

3

4

i

—

1

1

—

2

3

—

—

—

—

—

—

2

1

—

3

2

—

—

6

1

—

7

6

—

—

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

5

5

—

—

1

—

—

5

5

—

—

_

—

—

—

—

1

5

6

—

—

—

1

1

4

6

—

—

_

5

"

“

7

5

16

28

4

—

2

18

4

16

38

6

—

—

i

—

—

8

14

17

39

—

1

—

7

22

8

37

—

—

—

—

26

—

—

47

28

75

—

41

—

—

48

28

76

—

37

—

—

2

—

—

o

O

4

7

—

3

—

_

3

7

10

3

—

—

—

—

22

4

26

—

—

—

1

24

11

36

1

—

—

—

1

—

—

11

9

20

—

—

—

—

22

6

28

—

—

—

—

—

—

1

7

1

9

—

—

_

_

6

7

13

—

—

—

—

6

2

8

—

—

—

—

5

5

10

—

—

_

i

29

—

9

no

65

184

—

45

—

8

130

72

210

1

40

—

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1 9 0 s.

1 9 0 9.

Antal ärenden.

Därav und

skr.

Antal ärenden.

Summa.

Summa.

1-

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2. |

3.

Maskinbyrån.

Personalärenden .....................

18

ce

217

453

9

—

—

12

190

168

370

Kostnadsstaten ........................

2

2

—

4

1

—

—

2

2

—

4

Bullande materielen..................

8

118

324

450

1

—

—

4

185

299

488

Konstruktions- och ritarbeten ...

Kva byggnader och anläggningar

45

125

140

310

"

25

63

200

288

samt förändringar av sådana

vid maskinavdelningen .........

5

20

10

35

1

—

—

2

9

23

34

Lokomotivtjänst .....................

2

17

20

39

—

—

—

1

36

71

108

Yagntjänst .............................

3

28

42

73

—

—

—

3

67

133

203

Verkstadstjänst........................

—

—

—

—

—

—

—

1

12

23

36

Bokföring...............................

—

17

8

25

—

—

—

3

37

9

49

Växlingstjänst å föreningsstatio- ner.......................................

5

6

2

13

—

—

—

—

—

—

10

Malmtransporter ...... .............

5

3

4

12

—

—

—

2

6

2

Statistik och berättelser............

Maskintekniska ärenden rörande

—

—

2

3

2

7

internationell trafik och sam-

14

2

11

trafik....................................

3

9

2

—

—

1

7

3

Ångfärjetjänst ........................

6

53

44

103

4

—

—

1

97

119

217

Användning av torv ...............

—

—

—

—

—

—

—

1

—

4

5

Övriga ärenden........................

2

28

186

216

—

—

—

1

37

146

184

Summa

104

OM

999

1,747

18

—

—

61

751

1,202

2,014

FSrrådsbjrrän.

Provning av leveransanbud ......

13

187

237

437

—

—

—

11

155

267

433 |

Ändringar i eller tillämpning av

leveransavtal ........................

—

40

84

124

—

—

—

1

37

116

154 |

Bristfälliga leveransers godta-

28

51

83

22

59

81

gande eller refuserande .........

4

—

—

Bolcföringsbestämmelser..........

1

18

32

51

—

—

—

1

12

39

52

Försäljning av förrådsvaror......

1

11

27

39

—

—

—

1

12

27

40

Fördelning av förrådsvaror mel- lan distrikten........................

—

4

34

38

—

—

—

—

—

88

CO

CO

Behandling av rapporter och be- hovsuppgifter......:................

3

8

21

32

—

—

—

4

9

52

65

Provningar av förrådsvaror ......

—

10

14

24

—

—

—

—

14

21

35

Personalärenden .....................

—

—

6

6

—

—

—

—

—

1

1

Summa

22

806

506

834

—

—

—

18

261

870

949

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1 9 1 0.

19 1 1.

Därav lind.

skr.

Antal ärenden. |

Summa.j

Därav lind.

skr.

II

Antal ärenden |

Summa.

Därav und.

skr.

1.

2. |

3.

1- l

2- |

3.

i. ;

2.

3.

L

2. |

3.

i. !

1

2. |

3. |

1

1

1

1

12 i

92 !

ns

222

3

2

_

11 !

107 |

144

262 ;

2

4

- j

1 1

- !

—

2

2

—

4

1

—

—

2 1

1 !

3

i

—

_

2 I

-

—

6

144

164 f

314

3

1

—

9

260 j

415

684

i

1

_ 1

—

33

57

223

313

—

—

—

23

74 i

179 j

276

— i

—

—

1

1

_

i

20

33

54

_

1 ;

—

3 i

30 i

j

20

53

i

—

1

—

2

30

75

.107

—

1 i

—

39

32

71

1

—

1

•

70

129

199

—

-

-

25

22

17

—

—

—

| _

—

1

3

15

19

—

—

2 1

21

3 |

26

_

—

— 1

j —

—

—

4

36

15

55

—

—

—

1

30

41

35

—

—

4

2

2

8

1

_

_

_

-

2 i

2 ‘

4

—

-''

—

—

—

—

2

•''»

2

9

1

—

—

4

3

2

9

-

—

i

2

_

_

14

9

23

_

_

2

2

10

1

13

—

—

1

—

—

7

28

43

78

4

—

—

2

24

6

32

1

—

—

—

2

1

—

3

1

—

—

1

2

—

3

i

—

—

—

—

—

1

30

313

344

—

1

—

1

58

117

176

—

—

8

•2

1

77

534

1,141

1,752

14

G

2

Öl

686

947

1,694

6

7

15

143

342

500

-

—

_

8

169

397

574

—

-

—

—

—

1

43

109

153

—

|

—

—

53

157

210

—

—

—

_

__

—:

—

24

64

88

1

—

— ■

—

12

48

60

—

—

—

—

—

—

1

14

31

• 46

| —

—

—

1

! ii

32

44

—

—

—

—

—

2

16

34

52

—

—

—

1

18

52

71

—

—

—

—

—

—

—

62

62

| —

—

—

—

—

128

128

| —

—

—

_

2

_

4

7

43

54

—

—

4

11

121

136

—

—

—

—

—

—

—

12

35

47

il _

—

—

—

8

24

32

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

! -

—

—

—

—

3

3

—

—

3

I —

1 *

i

| 23

| 259

720

| 1,002

| — 1 —

14

j 282

i 962

I 1,258

—

i -

1 3

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 käft. * 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

i

1 9 0 8.

1 9 0 9.

!

i Antal ärenden.

Summa

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Maskininspektionsbyrån.

Besiktning av rullande materiel,

detaljer ock reservdelar därtill

eller eljest upphandlade effekter

1

142

360

503

131

305

436

Uppskov med leverans resp. be- frielse från plikt för försenad

leverans av rullande materiel..

11

3

14

Anmärkning mot nylevererad ma- teriel ....................................

—

25

25

50

—

—

—

—

9''

25

34

Anskaffning, vård och fördelning

av mallar och likare förrullande

materielens tillverkning samt

anskaffning av kontrollstansar

33

33

40

40

Kontroll enligt gällande bestäm- melser över enskilda järnvägar

och deras rullande materiel

samt fastställelse av signatur

för enskild järnvägs rullande

materiel ..............................

1

44

4

49

40

40

Summa

2

222

425

649

—

—

—

180

370

550

Byrån för elektrisk drift.

Utredningar och underhandlingar

om inköp av vattenfall .........

12

14

12

38

7

1

1

_

11

7

18

Elektriska driftförsöken samt be- rättelse därom .....................

3

12

34

49

1

—

—

—

15

5

20

Konstruktions- och ritarbeten ...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Lokomotiv och vagnar för elek- trisk drift ...........................

1

2

8

11

1.

—

—

6

15

6

27

Undersökningar rörande elektrisk

drift å bandelen Kiruna—Riks- gränsen, vattenfallsutredningen,

underhandlingar, byggande av

försökslinje, tekniska och eko- nomiska beräkningar därför ...

3

24

20

47

8

46

27

81

Undersökningar och utredningar

rörande elektrisk drift å andra

bansträckor...........................

_

3

3 1

2 !

8 j

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

139

19 10.

19 11.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr. i

1. |

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1

1.

2.

3.

—

—

—

165

380

545

—

—

—

—

139

372

511

—

—

—

—

—

8

46

'' 54

-

—

—

—

1

53

54

—

—

—

—

—

—

—

1

30

31

—

—

—

—

1

22

23

—

39

1

40

43

43

_ 1

213

457

670

184

447

631

1

4

5

10

1

-

_

_

_

_

33

39

72

—

1

—

—

6

4

10

—

—

—

-

—

21

57

47

125

—

—

—

—

—

2

10

9

21

-

—

—

5

30

9

44

—

—

—

1

—

—

9

j 35

34

78

4

—

—

28

115

77

220

—

—

—

—

_

_

3

10

2

! 15

—

—

—

6

20

7

33

1

—

—

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5. ‘

1 9 0 8.

19 0 9

Antal ärenden.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

|

Summa

Summa.

1.

2.

o

o.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Andra utredningar .................

3

4

6

13

_

Elektrisk tågbelysning...............

—

«

—

I -

—

—

1

10

12

23

Undersökningar och utredningar

rörande elektriska maskineriei

vid statens järnvägar ............

3

4

14

21

—

—

_

13

63

23

99

Personalärenden .....................

—

1

12

13

—

1

1

• 1

o

O

22

26

Övriga ärenden........................

1

3

9

13

—

-

—

—

2

12

14

Summa

26

64

115

205

9

2

2

32

168

i 116

316

Traflkbyrån.

Personalärenden .....................

26

491

315

832

4

4

_

36

259

317

G12

Undervisningskurser..................

4

4

22

30

2

O

O

—

1

15

25

41

Behovet av och villkoren för an-

läggning och förändring av

stationer, håll- och lastplatser

i

m. m...................................

—

45

13

58

—

16

—

33

21

54 1

Organisationsärenden ...............

—

—

—

—

—

—

—

2

7

8

17

Fribilj ettärenden .....................

2

17

498

517

—

2

2

5

238

875

1,118

Restaurantärenden .................

2

35

—

37

—

1

—

5

32

15

52

Föreningsstationer ..................

50

1

—

51

—

—

—

12

14

7

33

Säkerhetsärenden .....................

8

38

—

46

—

—

—

12

29

14

55

Trafikledning ...........................

—

—

—

—

—

—

—

9

17

19

45

Persontransport....................

—

26

—

26

—

—

—

—

35

50

85

Godstransport...........................

3

43

—

46

—

—

--

1

4

49

54

Malmtransport ........................

—

—

—

—

—

—

—

’ -

4

2

6

Ordningens upprätthållande ......

—

11

2

13

—

—

—

7

42

17

66

Telegraf- och telefonärenden......

—

—

—

—

—

—

—

1

9

15

25

Hushållning............................

—

—

—

. -

—

—

—

2

3

2

7

Statistik .................................

—

—

—

—

—

—

—

2 j

5

2

9

Förhållande till postverket.........

—

....

—

—

—

—

2 !

12

12

26

Förhållande tillj[tullverket.........

—

- |

— |

—

—

—

—

—

6 j

_

6

Övriga ärenden........................1

5 !

36 |

340

381 1

~!

1

—

— 1

13 1

341

47

Summa |

100 t

747 1,1901

2,037

6

27

al

97 i

777

1,4841

2,358

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

141

19 10

19 11.

j Därav lind. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

i.

2-

3.

i.; 2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

—

2

17

6

i

25

—

—

—

—

—

—

8

30

54

92

_

• _

_

6

54

49

! 109

1

_

i

—

—

1

4

24

29

1

—

—

2

4

24

30

—

—

—

—

—

—

4

10

14

—

—

—

—

5

54

59

—

—

—

2

24

130

177

331

6

1

70

308

277

655

1

1

_

10

4

33

256

336

625

J.

4

28

238

245

511

3

i

2

11

2

15

—

—

—

1

13

19

33

—

1

—

_

10

__

58

11

72

2

1

52

15

68

15

1

—

—

—

6

—

6

—

—

6

8

9

23

—

1

—

1

3

—

2

299

849

1,150

—

1

1

2

149

1,069

1,220

—

5

—

....

—

—

2

47

21

70

—

—

—

3

30

12

45

—

i

—

o

1

—

13

18

1

32

1

1

—

9

39

8

56

1

i

—

_

—

—

4

39

14

57

—

—

—

10

29

7

46

—

—

—

\ i

—

—

4

39

25

68

—

1

—

4

14

27

45

--

—

—

—

—

—

1

29

51

81

—

—

—

2

55

71

128

—

i

—

i

—

—

7

OO

1—1

43

178

—

1

3

7

92

66

165

—

2

—

—

1

—

i

4

—

5

—

1

—

—

2

7

9

—

1

—

i

—

—

i

45

29

75

—

—

—

4

47

11

62

—

4

—

—

—

—

2

11

3

16

—

—

—

—

14

5

19

—

—

—

—

—

—

8

14

6

28

o

—

-

5

3

6

14

—

—

—

—

—

—

—

4

2

6

—

—

—

2

6

5

13

—

—

—

i

—

—

1

14

4

19

—

—

—

—

15

13

28

—

—

—

—

—

—

1

4

— 1

5 i

i

—

—

—

3

2

5

—

—

—

1

—

13

151

28 1

...

—

—

—

93

16

109

—

—

—

18 |

21

—

85

1.03» 1.112

2,536 |

7

17

4 1

84 ;

902

1,6131

2,599

1

35

- |

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1 9 0 8.

1 9 0 9.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Tidtabellsbyråu.

Tidtabells- och. därmed samman- hörande ärenden. ..................

33

134

165

332

_

_

—

11

70

264

345

Kungl. personers resor ............

4

12

7

23

—

—

—

2

5

66

73

Andra^personers resor, för vilka

särskilda åtgärder vidtagits ...

2

5

5

12

—

—

—

2

7

12

21

Extratåg för andra än kungl. per- soners resor .......................

4

8

3

15

—

—

—

—

—

—

—

j Fälttjänstövningar.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

Trafikåtgärder,vid större högtider

—

3

—

3

—

—

—

—

1

3

4

Trafikåtgärder för vissa varu- transporter ...........................

3

4

i

8

—

—

—

—

4

4

8

Inländsk vagnsamtrafik ............

2

17

24

43

—

—

—

—

1

41

42

Utländsk vagnsamtrafik ............

2

6

15

23

—

—

—

—

10

20

30

Normalplan för tågsätten .........

30

1

45

76

—

—

—

2

1

41

44

Reservering och uthyrning av

vagnar .................................

3

173

176

_

_

—

—

7

12

19

Övriga vagnärenden..................

15

16

53

84

—

—

—

—

26

59

85

] Personalärenden .....................

2

26

40

68

1

—

—

1

5

25

31

I Postärenden ............................

2

1

6

9

—

—

—

—

5

57

62

| Övriga ärenden ........................

—

6

32

38

—

—

—

26

100

126

Summa

99

242

569

910

1

—

—

18

169

704

891

Militärbyrån.

Järnvägstekniska uppgifter .....

5

8

3

16

—

—

—

4

1

9

14

Militärtransporter.....................

11

7

246

264

—

—

1

10

9

192

211

Tidtabellsärenden.....................

2

4

39

45

—

—

—

11

5

34

50

| Utrustnings- ochlastningseffekter

1

3

2

6

-

—

—

3

—

7

10

| Reglementariska bestämmelser...

6

6

29

41

—

—

—

—

2

8

10

Personalärenden .....................

6

8

32

46

1

3

2

8

11

80

99

Rapporter.................................

2

-

1

3

—

—

—

—

2

2

4

Hemliga handlingars förvaring

och vård ..............................

—

—

13

13

Övriga ärenden ........................

2

O

20

25

—

—

—

—

4

47

51

Summa

35

39

372

446

1

1 3

3

36

34

392

462

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

143

19 10.

19 11.

Därav lind. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

i.

2.

8.

1.

2.

3.

13

64

306

383

2

3

»14

52

287

353

1

-

—

—

—

—

14

74

88

—

—

—

1

10

52

63

—

—

—

—

—

5

14

22

41

—

—

—

2

14

25

41

1 —

—

—

—

—

—

—

2

1

3

_

_

_

_

2

1

3

2

1

1

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

—

22

15

37

—

—

—

1

16

15

32

—

—

—

—

—

—

3

25

17

45

—

—

—

—

8

15

23

—

—

—

—

—

—

2

2

38

42

—

—

—

2

16

83

101

—

—

—

—

—

—

—

9

18

27

—

—

—

—

5

13

18

_

_

_

—

—

—

—

42

105

147

—

—

—

—

65

150

215

—

—

—

1

—

—

—

5

23

28

—

—

—

1

—

20

21

—

—

—

—

—

—

—

12

40

52

—

—

—

—

5

51

56

—

—

—

—

—

—

—

20

168

188

—

—

—

—

31

77

108

—

—

—

1

—

—

23

231

827

1,081

—

2

3

23

225

793

1.041

1

—

4

4

7

15

1

6

5

5

16

—

—

—

9

7

104

120

—

—

—

12

5

90

107

1

—

:-

—

—

—

5

1

13

19

—

—

—

5

i

8

14

—

—

—

—

—

—

—

1

3

4

—

—

—

i

3

4

—

—

—

—

—

—

6

1

8

15

—

—

—

—

6

11

17

—

—

2

1

2

—

5

7

27

39

1

2

—-

4

9

24

37

1

3

2

—

—

—

—

2

—

2

—

—

—

1

—

4

5

—

—

—

3

3

—

—

_

—

—

—

2

2

22

26

—

—

—

—

5

16

21

—

—

—

1

2

—

31

25

184

240

2

2

1

28

32

164

224

2j 3

4

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 5.

-

1 9 0 8.

1 9 0 9.

Antal ärenden.

Därav und.

skr.

Antal ärenden.

Summa.

Summa.

1. |

2.

3.

i. |

2.

3.

1.

2. |

3. |

Persontaxebyrån.

■

I

Persontrafik å statens järnvägar

tf

39

74

och. med enskilda järnvägar...

2

11

20

2 j

—

—

'' ^

70

Persontrafik med utlandet.........

Ersättningskrav i fråga om res-

Q

i)

44

300 j

347

30

1

6

118

29

223

347 |

29

gods i samtrafik med utlandet

—

SO

—

—

—

—

Enskilda järnvägars taxor.........

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

| Biljettprisnedsättningar ............

—

131

—

131

—

29

—

—

119

6

125 ;

Restitution av biljettlösen.........

—

—

630

630

—

—

—

—

690

690 i

Resebyråer ..............................

—

313

—

313

—

—

—

1

165

168

334 |

Reklam..................................

1

35

20

56

1

3

—

— .

22

22

44 |

| Avgiftsfria resor förpersoner,icke

bänf örliga till j ärnvägspersonal,

—

—

142

142

—

—

9

—

—

136

136

| Personalärenden .....................

__

2

104

106

—

2

—

—

2

63

65 1

1 Övriga" ärenden........................

■ Summa

—

—

305

305

—

—

—

—

—

293

293

(i

566

1,527

2,099

4

34

9

11

525

1,601

2,137 i

Inrikes godstaxebyrån.

''

! Enskilda järnvägars taxor.........

12

—

11

23

12

—

4

1

19

22

42

| Enskilda järnvägars trafikregle- menten .................................

—

—

6

6

—

—

6

—

__

6

6i

Godssam trafik med enskilda järn- ! vägar....................................

39

—

30

69

—

—

—

13

61

54

128 1

Fraktnedsättnmgar ..................

29

149

—

178

8

18

—

8

159

71

238

Eraktrestitutioner.....................

14

94

108

1

—

—

2

199

53

174

i

Tariffering av diverse varuslag

i m. m.....................................

1

100

10

in

1

—

1

3

83

46

132

| Praktförfrågningar ..................

| Redovisningsärenden och. formu-

5

30

29

12

42

34

"

27

32

59

1 lär .....................................

—

1 Ersättningskrav........................

i

—

1 1

2

—

—

—

—

3

—

3

Expeditions- och transportbe- stämmelser ...........................

i

1

2

1

1

—

5

54

20

79

Övriga ärenden ........................

Summa

14

52

| 28

! 94

—

—

—

1

41

46

! 88

116

455

98

i 669

1 23

19

! n

| 33

566

350

949

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

145

19 10.

19 11.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

i-

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

o

o.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

! l

4

4

71

75

4

47

3

126

129

3

26

! —

—

—

6

94

232

332

—

—

—

3

in

217

331

—

—

—

—

—

—

—

24

—

24

—

—

—

—

26

—

26

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

2

—

—

1

42

—

43

—

1

—

—

18

—

3

141

17

161

—

20

—

1

91

30

122

1

—

—

—

—

—

—

1,058

1,058

—

—

—

—

55

1,085

1,140

—

14

—

i

—

—

i

254

147

402

—

—

—

—

137

189

326

—

—

—

—

6

—

—

82

31

113

—

2

—

—

96

20

116

—

O

O

—

.—

—

8

—

—

159

159

—

—

8

—

—

162

162

—

—

5

1 _

1

—

—

—

52

52

—

—

—

—

1

31

32

—

1

_

_

—

—

i

2

285

288

—

—

—

—

—

218

218

—

—

—

2

29

8

17

668

1,981

2,666

(>

69

8

8

685

1,952

2,645

4

45

5

1

15

5

2

17

1

20

2

17

1

—

15

15

30

—

9

6

—

—

3

—

—

4

4

—

—

4

—

—

7

7

—

—

2

—

3

—

16

43

45

104

1

1

—

9

50

24

83

o

0

—

—

3

13

—

5

185

52

242

1

14

—

11

153

96

260

3

19

2

—

—

—

1

138

50

189

—

—

—

3

146

Öl

200

—

—

—

—

—

—

2

125

63

190

—

1

—

3

130

70

203

—

—

—

—

—

—

—

18

19

37

—

—

—

—

30

46

76

—

—

1

—

—

—

—

12

3

15

—

—

—

—

9

2

11

—

—

—

—

2

—

2

61

35

98

1

—

—

9

48

14

71

1

1

—

1

—

—

1

42

32

75

—

1

—

2

46

28

76

—

2

—

5

33

8

29

641

304

974

&

34

5

37

627

353

1,017

7

31

11

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 käft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

1 9 0 8.

1 9 0 9.

Antal ärenden.

Därav und.

skr.

Antal ärenden.

Summa.

Summa

1.

2. | 3.

1.

2.

3.

1.

2.

3.

I

!

Utrikes godstasebyrån.

!

1

| Godsamtrafik med utlandet.......

16

12

129

157

—

—

—

5

22

81

108 |

Fraktrestitutioner.....................

64

33

29

126

—

—

—

20

40

126

186 j

Ersättningskrav........................

—

17

33

50

—

—

—

10

40

114

164 1

Godsförseningar......................

—

19

—

19

—

—

—

—

—

—

— j

Felsändningar .........................

--

18

—

18

—

—

—

O

O

15

40

58

Tullärenden..............................

—

—

35

35

—

—

—

—

3

25

28;

Fraktförfrågningar .................

—

22

59

81

—

—

—

4

17

149

170;

Internationella fördraget............

2

31

19

52

—

—

—

—

2

44

46

Övriga ärenden .......................

42

46

102

190

1

—

4

15

56

198

269 |

Summa

|

124

198

406

728

1

—

4

57

195

777

1,029

•

Sammandrag.

Administrativa byrån...............

43

210

144

397

30

3

—

21

182

213

416

Kam eralbyrån...........................

18

454

364

836

4

22

38

15

272

1,302

1,589 i;

Banbyrån.................................

33

425

272

730

7

19

—

39

500

198

737

Bankonstruktionsbyrån ............

3

192

112

307

j —

2

—

24

235

7

266 !

Bangårdsbyrån ........................

10

6

3

19

! —

—

—

9

7

11

27 ;

Telegrafbyrån...........................

12

63

63

138

i

33

—

8

83

41

132 j

Maskinbyrån ...........................

104

644

999

1,747

i 18

—

—

61

751

1202

2,014 1

Förrådsbyrån ...........................

22

306

506

834

—

—

18

261

670

949 |

Maskininspektionsbyrän............

2

222

425

649

i —

—

—

—

180

370

550 :

Byrån för elektrisk drift .........

26

64

115

205

1 9

!

2

2

32

168

116

316

Trafikbyrån..............................

100

747

1,190

! 2,037

6

27

2

97

777

1,484

2,358 !

Tidtabellsbyrån........................

99

242

569

910

i 1

—

—

18

169

704 j; 891

Militärbyrån ............................

35

39

372

446

1

3

3

36

34

392

462 |

Persontaxebyrån •.....................

6

566

1,527

2,099

4

34

9

11

525

1,601

2,137

Inrikes godstaxebyrån...............

116

455

98

669

| 23

19

11

33

566

350

949

Utrikes godstaxebyrån...............

124

198

406

728

1

—

4

57

195

777

1 1,029

Summa

753

4,833 7,165

12,751

1 105

164

! 69

479

4,905 9,438 j| 14,822

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5.

147

19 10.

1 9 1 1.

| Därav und. skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und

skr.

Antal ärenden.

Summa.

Därav und. skr.

j i.

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

i.

2.

3.

1.

2.

3.

i

6

17

109

132

i

1

20

21

125

166

2

1

—

—

—

11

45

178

234

—

1

—

10

51

L68

229

1

—

—

—

—

—

4

40

122

166

—

—

—

11

23

134

168

—

--

—

__

—

2

3

25

30

—

—

_

1

4

17

22

_

I

I

—

—

—

1

3

34

38

—

—

.......

—

_

46

46

—

—

—

—

—

—

4

4

121

129

—

—

—

1

11

184

196

—

—

—

—

—

2

1

47

50

—

—

—-

1

2

41

44

—

2

—

i

1

1

7

28

220

255

—

2

1

14

22

234

270

—-

—

1

2

1

1

37

141

856

1,034

i

4

1

58

134

949

1,141

3

2

2

15

21

2

29

241

113

383

21

26

22

176

254

452

13

17

i

3

17

51

17

277

1,230

1,524

8

12

37

20

236

1,452

1,708

9

9

46

1-1

14

—

31

509

160

700

6

28

—

39

460

239

738

13

23

—

1

1

—

15

276

20

261

—

—

—

34

259

20

313

—

1

—

5

—

—

7

5

16

28

4

—

2

18

4

16

38

6

—

-■

i

29

—

9

no

65

184

—

45

—

8

130

72

210

1

40

—

8

2

1

77

534

1,141

1,752

14

6

2

61

686

947

1,694

6

7

—

—

2

1

23

259

720

1,002

—

—

—

14

282

962

1,258

—

—

3

—

—

—

—

213

457

670

—

—

—

—

184

447

631

—

—

—

2

—

—

24

130

177

331

6

1

—

70

SOS

277

655

1

1

—

18

21

—

85

1,039

1,412

2,536

7

17

4

84

902

1,613

2,599

1

35

—

1

—

—

23

231

827

1,081

—

2

3

23

225

793

1,041

—

i

—

1

2

—

31

25

184

240

2

2

1

28

32

164

224

2

3

4

2

29

8

17

668

1,981

2,666

6

69

8

8

685

1,952

2,645

4

45

5

5

33

8

29

641

304

974

5

34

5

37

627

353

1,017

7

31

11

2

1

1

37

141

856

1,034

1

4

i

58

134

949

1,141

3

2

2

78

172

72

454

5,249 ^9,663

15,366

SO

246

63

524

5,830 10,510

16,364

66

215

72

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Antalet ärenden 1895, 1900, 1906—

1, 2 o c

h 3 k

olumnen beteckna

Byrå.

1 9 0 8.

!

1895.

1900.

1906.

1907.

1.

2.

3.

Summa.

Administrativa sektionen ...............

387

1,004

1,343

1,448

61

664

508

1,233

Eansektionen.................................

228

883

1,211

1,197

58

6S6

450

1,194

Maskinsektionen ...........................

l 309

839

1,700

2,621

( 132

930

1,539

2,601

Förrådssektionen ...........................

/

1 22

306

506

834

Driftsektionen ..............................

| 2,364

3,915

6,118

6,173

f 234

1,028

2,131

3,393

Taxesektionen ..............................

{ 246

1,219

2,031

3,496

Summa

3,288

6,641

10,372

11,439

753

4,833

7,165

12,751

*) För åren 1908—1911 sammanfattning av de uti bilagan D upptagna avgjorda ärenden.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

149

Bilaga M till järnvägsstyrelsens und. skrivelse

den 23 augusti 1912 ang. styrelsens omorganisation

to. TO.

1911 sektionsvis ordnade.1)

resp. stort, o

rdinärt eller

mindre ärende.

1 9 0 9.

19 10.

1 9

1 1.

1

1.

2.

3.

Summa.

1.

2.

3.

Summa.

1.

2.

o.

Summa.

36

454

1,515

2,005

46

518

1,343

1,907

42

412

1,706

2,160

80

825

257

1,162

62

850

261

1,173

99

853

347

1,299

93

1,099

1,688

2,880

, 101

877

1,775

2,753

131

1,178

1,671

2,890

18

261

670

949

23

259

720

1,002

14

282

962

1,258

151

980

2,580

3,711

139

1,295

2,423

3,857

135

1,159

2,570

3,864

101

1,286

2,728

4,115

83

1,450

3,141

4,674

103

1,446

3,254

4,803

479

4,905

9,488

14,822

454

5,249

9,663

15.366

524

5,330

10,510

16,364

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga F till järnvägsstyrelsens lind. skrivelse

den 23 augusti 1912 ang. styrelsens omorganisation

in. in.

Det maskininspektionsbyrån åliggande arbetet utgöres dels av expeditions- och byr&göromål, dels oek huvudsakligen

av kontroll- och inspektionsarbeten. Arten och beskaffenheten av de förra framgår i huvudsak av den i Bilagan I> sid. 88

uppställda tabellen. Utom dessa har emellertid maskininspektionsbyrån att i en del samrådsärenden, vilka diarieföras å

annan byrå, utföra undersökningar och avgiva yttranden. Samrådsärenden förekomma sålunda: med maskinbyrån angående

nya tillverkningsbestämmelser för rullande materiel eller ändring av gamla sådana samt beträffande uppgifter om enskilda

järnvägar: med förrådsbyrån angående uppskov med leverans av rullande materiel eller befrielse från plikt för försenad

leverans och angående leverantörs kompetens samt med trafikbyrån angående ändringar och tillägg i för enskilda järnvägar

gällande tjänstgöringsreglementen. Samrådsärenden av här uppräknat slag hava under år 1911 förekommit till ett antal

av 37 st. Beträffande slutligen värdet och omfattningen av det maskininspektionsbyrån åliggande kontroll- och inspektionsarbetet

torde detsamma bäst klargöras genom nedanstående:

Sammanfattning för år 1911 av det genom maskiniuspelitionsöyrån utförda kontroll- oeli inspektionsarbetet

samt den för resor oeli förrättningar använda tiden.

Kontroll- och inspektionsarbetet.

A. För statens järnvägars räkning verkställda

inspektionsarbeten.

Inspektionsföremål.

Antal,

st.

Värde,

kr.

B. Jämlikt särskilda förordnanden

verkställda

inspektioner å ny rullande

materiel för enskilda

järnvägar m. m.

Besiktnings
mau.

Antal

rese- och

förrättningsdagar.

An
tal
natt
re
sor
å
tåg.

Antal

ö ver
ligg
nings
nät
ter.

Antalet

rese- och

förrättningsdagar

i förhållande

till

antalet arbetsdagar

på året

(300 st.)

Anmärkningar.

Lokomotiv litt. B.

» E.

Tender

Vagnar

KE.....

A.......

A 04..

AB 03.

ABC Öl

ABC 02

C 05....

C 3 c...

C3d ...

CF 4 b .

8

18

6

1

8

3

5

10

2

20

10

15

656,000

1,190,000

224,400

15,000

328,296

78,135

142,865

343,500

37,220

171,370

109,700

119,035

16 st. lokomotiv.

.1 » ångdressin.

27 » p ers on- o ch p o sb

vagnar.

328 » godsvagnar.

Därjämte hava byrådirektören

oehbyr åingenjören

enligt särskilda

Kung!, styrelsens förordnanden

deltagit, den förre

vid 11 och den senare

vid 6 olika tillfällen, i

besiktning eller avsyning

av nyanlagd enskild järnväg

eller i besiktning för

ökad tåghastighet av redan

trafikerad sådan.

Byrådirektören

'').......

Bvråingenjören2)

....

Underingenjören

I

II3)

in4)

97

149

197

226

17

53

51

47

68

37

35

72

74

9

60*

65

67

77

*Bäknat på

250 arbetsdagar
-

150 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

» Fl......

10

48.590

» G 3.....

40

104,000

» Gr 5.....

40

168,582

-

» H 3.....

74

352,580

» 10......

40

117,600

» M 2.....

150

410,075

» NN 3...

60

123,240

» Q 7.....

6

17,442

•• Q 9.....

2

23,338

Personvagnsboggier.....

66

103,294

Grodsvagnsboggier____

92

47,248

Axlar med hjul, vagns-

1,638

486,444

» utan » »

35

2,414

Loklijulsater o. vev axlar

46

71,958

Hjul ringar..................

2,633

152,807

Kopparvaror...............

—

177,520

Tuber........................

14,949

68,538

Fjädrar .....................

19,444

183,437

Lagerboxar.................

6,646

116,083

Bromsdetalj er, vakuum-

—

80,855

» trycklufts-

—

55,514

Dragkrokar.................

741

5,740

Skruvkoppel...............

1,200

11,223

Motordressin...............

1

3,000

Grävningsmaskiner......

4

139,400

Hot. snöplog...............

1

74,800

Slipersinpregn. apparat

1

173,260

Ångvältar...................

2

16,200

Vagnvågar..................

5

23,525

Elektrisk kran ............

1

23,800

Personvagnsbälgar......

SO

7,185

V attningskärror..........

3

1,950

Vinkeljärnsbågar........

3,612

18,937

6,826,100

*) Byrådirektören ur tjänst den 8 november och avled den 21 november 1911.

2) Häri ingå förrättningar m. m. såsom t. f. byrådirektör.

8) Häri ingå förrättningar m. m. såsom t. f. byråingenjör.

4) Tillfälligt biträde, lånat från maskinbyrån.

■

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 5. 151

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

Utlaga G till järnvägsstyrelsens und.

skrivelse den 23 april 1912 ang. styrelsens

omorganisation in. m.

Sammanfattning av telegrafbyråns verksamhet år 1911.

Förutom de arbeten, som äro förenade med beredningen av ärenden,

vilka skola i föreskriven ordning handläggas å telegrafbyrån och därefter

föredragas inför general- respektive överdirektören, förekommer vid

denna byrå, bland annat: samrådsärenden, diarieförda å annan byrå,

ärenden rörande telegrafverkstadens och det elektriska centralförrådets

verksamhet, ärenden rörande enhetligt förfarande vid telegrafingenjörernas

fullgörande av sina åligganden samt inspektion å distrikten. Därjämte

tillkommer det byrån att med uppmärksamhet följa företeelserna och utvecklingen

inom det område, som utgör föremål för byråns verksamhet,

samt taga initiativ till och väcka förslag om anordningar och förenklingar,

som kunna åvägabringa besparingar eller eljest befinnas lämpliga.

Till belysande av byråns verksamhet under år 1911 lämnas här

följande uppgifter.

1) Antalet å byrån diarieförda ärenden var 210.

2) Bland samrådsärenden av det slag, som före år 1908 handlagts

å telegrafbyrån men som därefter överförts till förrådsbyrån, där de

diarieföras, hava under året förekommit 70 ärenden, för vilkas beredning

telegrafbyrån tagits i anspråk. Av dessa äro en del av sådan art, att

telegrafbyrån fått nedlägga ett omfattande arbete för ärendenas beredning.

3) Bland frågor rörande telegrafverkstadens och elektriska centralförrådets

verksamhet hava å byrån behandlats 39 st., vilka icke

diarieförts.

4) Frågor rörande enhetligt fullgörande av telegrafin gen jörsgöromålen

å distrikten hava å byrån behandlats till ett antal av 22 st.,

vilka icke diarieförts.

5) Telegrafbyråns inspekterande verksamhet har under året, bland

annat, avsett:

a) avsyningar och besiktningar av nya telegraf-, telefon-, elektriska

signal- och belysningsanläggningar.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

153

b) utredningar och planeringar för större belysningsanläggningar

ävensom förberedande åtgärder för modernisering av äldre telegraf- och

belysningsanläggningar.

c) leveransbesiktningar av telegraf- med flera kablar.

d) telegrafverkstadens och elektriska centralförrådets verksamhet samt

e) åvägabringande av enhetligt förfarande å distrikten vid utförande

och underhåll av anläggningar tillhörande byråns verksamhetsområde.

För byråns inspekterande verksamhet hava under år 1911 använts

följande sammanlagda antal rese- och förrättningsdagar, nämligen för

byrådirektören 84 och för byråingenjören och underingenjören 28.

Motsvarande antal voro år 1909: respektive 79 och 62 samt år

1910: respektive 82 och 54.

Rörande telegrafbyråns åliggande att följa utvecklingen m. m. inom

det område, som utgör föremål för byråns verksamhet, må framhållas,

att utvecklingen inom såväl telegrafväsendet som belysningstekniken har

gått särskilt snabbt under senaste år, så att ett rätt omfattande arbete

å byrån nedlagts för att följa denna utveckling och tillämpa densamma

på statens järnvägars förhållanden. I detta avseende må ant öras, att

byråns verksamhet under år 1911 varit inriktad på, bland annat, följande

omfångsrika områden:

a) utvecklingen av gnisttelegrafien, som under förra året vunnit

tillämpning vid statens järnvägar.

b) framstegen i fråga om telefonering på längre avstånd, som väntas

att inom närmaste tid komma till användning även vid statens järnvägar.

c) utvecklingen av elektriska växel- och signalställverk, som under

året för första gången införts vid statens järnvägar samt

d) framträdandet och förbättringen av nya konstruktioner av elektriska

båg- och glödlampor m. m.

Under år 1911 hava på telegrafbyråns föredragning fattats beslut

om utförande av nya anläggningar för en sammanlagd kostnad av

255,000 kronor.

Slutligen hänvisas till vidfogade P. M. angående tillväxten av vissa

anläggningar tillhörande telegrafbyråns verksamhetsområde. Som utgångspunkt

har däri, i mån som statistiska uppgifter föreligga, valts

den Vi 1901, eller dagen för denna byrås inrättande (under namnet

elektrotekniska byrån). För åskådliggörande av utvecklingen är även

jämförelse gjord mellan anläggningarnas omfattning den Vi 1911 i förhållande

till den Vi 1908.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 5 höft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr

P. M. angående tillväxten av vissa anläggningar tillhörande telegrafbyråns

verk samhetsområd e.

Ökning i i

Den 1 i

Den 1 i

Den Vi

% från Vi

1901.

1908.

1911.

1908 till j

Vi 1911.

Telegrafväsendet:

Telegraflinjernas längd................................

km.

3,841

4,337

4,414

1,8

» ledningarnas längd...........................

•>

11,909

14,099

15,690

7

» stationer.........................................

st.

424

495

510

3 !

» apparater (totala antalet)..................

»

1,254

1,540

1,744

13

» » (i bruk å stationerna).........

u

790

988

1,113

13

i

Belysning sväsendet:

Elektrisk belysning å stationer.....................

st.

17

54

80

48

Elektriska glödlampor...................................

))

3,122

11,226

14,859

32

»'' båglampor...................................

»

353

1 1,053

959

— 8,9

Elektrisk belysning, årlig kostnad för sista året

kr..

153,125

2) 361,058

323,541

— 10,4

Telefonväsendet:

■

a) lokala telefonanläggningar utan förbindelse

med främmande telefonnät:

Telefonledningar.............................

km.

—

145

159

10

» apparater..........«..............................

st.

—

324

462

43

b) bantelefonanläggningar:

Bantelefonlinjer....................

km.

—

78

1,005

1,190

» apparater i bruk........................

st.

—

41

578

1,310

Signalväsendet:

Elektriska signalledningar (en eller flertrådiga) km.

—

138

188

36

» blocksignal anläggningar på antal plåt-

ser.............................................

st.

—

23

48

108

» signalanordningar, andra, på antal

platser .......................................

»

—

56

62

11

'') Den Vi 1909 uppnådde antalet båglampor ett maximum, nämligen 1,141 st.

2) » » » * belysningskostnaden » > > 363,453 kr.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition Nr 5.

155

Bilaga II till järnvägsstyrelsens lind.

skrivelse den 23 augusti 1912 ang. styrelsens

omorganisation m. m.

Översikt av trafikens omfattning år 1910 vid Bayerns, Sacbsens ocli

Badens statsbanor samt vid Sveriges statsbanor (år 1911)

och samtliga svenska järnvägar (år 1909).

Sverige

samtliga

j ärnvägar.

statens

järnvägar.

Bayern.

Sachsen.

Baden.

Trafikerad banlängd vid årets slut, km........

13 064

4 456

7 758

2 838

1 755

Byggnadskostnad, milj. kr..........................

1038

536

1995

1161

840

Tågkilometer » ........................

50-s

23-2

70-3

33-4

26-s

Vagnaxelkilometer » ......................

1453

896

2 569

1265

952

Antal resande » ........................

53-8

21-8

121-4

103-6

53-o

Ton gods » ........................

29-2

12-3

37-9

35i

19-i

Trafikinkomster » ........................

Driftkostnad »

126-5

76-e

281-c

178-9

105o

Personalkostna d......................................

—

32-5

100-o

73-e

42-6

Totalkostnad..........................................

100-1

58-6

186-2

127-0

75’0

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:239 Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående ändringar i avlöningsreglementet för statens järnvägar m. m. samt i ämnet väckta motioner. s. 3 i texten
  2. SU 1913:156 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om ändringar i avlöning sreglementet för statens järnvägar. a1 i texten
  3. SU 1913:129 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds propositioner till Riksdagen angående ändringar i avlöning sreglementet för statens järnvägar m. m. samt i ämnet väckta s. 1 i texten